Bryssel den 10.5.2022

COM(2022) 200 final

2022/0142(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Kooperativa republiken Guyana om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Handlingsplanen för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) 1 , som rådet godkände 2003 2 , innehåller en rad åtgärder för att stoppa olaglig skogsavverkning. Dessa åtgärder omfattar stöd till timmerproducerande länder, multilateralt samarbete för att bekämpa handel med olagligt avverkat timmer, stöd till initiativ från den privata sektorn och åtgärder för att förhindra investeringar i verksamheter som befrämjar olaglig skogsavverkning. Hörnstenen i handlingsplanen är att upprätta Flegtpartnerskap mellan EU och timmerproducerande länder. År 2005 antog rådet förordning (EG) nr 2173/2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen 3 , som gör det möjligt att kontrollera att timmer som importeras till EU inom ramen för Flegtpartnerskapen har producerats lagligt.

År 2005 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar om Flegtpartnerskapsavtal med timmerproducerande länder 4 .

Kommissionen inledde 2013 förhandlingar med Kooperativa republiken Guyana. Kommissionen har hållit rådet underrättat om förhandlingarnas fortskridande genom rapporter till skogsarbetsgruppen och Flegt-/EU-timmerförordningskommittén. Kommissionen har också hållit Europaparlamentet och berörda parter informerade om förhandlingarna.

Det frivilliga partnerskapsavtalet mellan EU och Guyana tar upp alla komponenter i rådets förhandlingsdirektiv. I synnerhet upprättar det ett licenssystem som kontrollerar och intygar lagligheten hos trävaror som exporteras till länder i och utanför EU, men även hos timmer som säljs inom landet. När det gäller importerat timmer förbinder sig Guyana att säkerställa att sådant timmer har avverkats i enlighet med ursprungslandets lagstiftning. För detta ändamål kommer Guyana att anta särskild lagstiftning på grundval av principer om tillbörlig aktsamhet. Laglighetsdefinitionen bygger på en heltäckande uppsättning nationella och internationella lagar som har ratificerats av Guyana och som avspeglar de tre pelarna i en hållbar skogsförvaltning. 

Guyana förbinder sig också att se över sin skogsvårdslagstiftning och stärka den där så behövs. Guyana har även angett ramar för övervakning av att bestämmelserna följs och för oberoende utvärderingar av systemet. För att genomföra dessa åtgärder har parterna kommit överens om en ambitiös tidsram på 6 år (från ikraftträdandet). Dessa komponenter behandlas i avtalets bilagor, som ger en ingående beskrivning av dels de strukturer som kommer att stödja framtagandet av Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer, dels kriterierna för att fatta ett framtida beslut om att inleda systemet med Flegtlicenser.

Genom avtalet inrättas en gemensam övervaknings- och översynskommitté för dialog och samarbete mellan EU och Guyana rörande licenssystemet. Avtalet fastställer en ram för att involvera berörda parter, sociala skyddsåtgärder samt ansvarsskyldighet och öppenhet. Det innehåller också en beskrivning av hur klagomål hanteras och hur övervakning och rapportering kommer att ske.

Vid sidan av de produkter som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 2173/2005 omfattar avtalet samtliga trävaror som för närvarande produceras i, importeras till och exporteras från Guyana.

Avtalet bygger på principen om icke-diskriminering, vilket innebär att aktörer både inom och utanför skogsbrukssektorn kommer att delta. Dessa inkluderar aktörer från den privata sektorn, det civila samhället, lokala samhällen och ursprungsbefolkningssamhällen såväl som andra människor som är beroende av skogen.

Enligt avtalet ska importen kontrolleras vid EU-gränsen i enlighet med förordning (EG) nr 2173/2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser och förordning (EG) nr 1024/2008 om tillämpningsföreskrifter för den förstnämnda förordningen. Avtalet innehåller en beskrivning av Guyanas Flegtlicens, som är i det format som föreskrivs i genomförandeförordningen.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag är förenligt med förordning (EU) nr 995/2010, eftersom trävarorna, som omfattas av Flegtlicenser utfärdade i Guyana enligt detta avtal, anses ha avverkats lagligt i enlighet med artikel 3 i den förordningen.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Ingåendet av detta avtal är relevant för EU:s politik för utvecklingssamarbete, eftersom det främjar handel med lagligt avverkat timmer och stärker skogsförvaltningen i Guyana genom att förbättra öppenheten, ansvarsskyldigheten och de berörda aktörernas deltagande. Avtalet kommer också att stärka den hållbara skogsförvaltningen och kommer att bidra till att bekämpa klimatförändringarna genom minskade utsläpp orsakade av avskogning och utarmning av skog.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Den rättsliga grunden är artikel 207.3 första stycket och artikel 207.4 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, jämförd med artikel 218.6 a v och 218.7 i samma fördrag (EUF-fördraget).

Eftersom avtalet tillhandahåller en rättslig ram för att säkerställa att allt timmer och alla trävaror som importeras till EU från Guyana har producerats lagligt, har EU exklusiv befogenhet att ingå avtalet i enlighet med artikel 207.3 första stycket och artikel 207.4 första stycket i EUF-fördraget. Enligt artikel 218.6 a v i EUF-fördraget har rådet behörighet att ingå sådana avtal. Enligt artikel 218.7 i EUF-fördraget får rådet bemyndiga förhandlaren att på EU:s vägnar godkänna ändringar i avtalet, om dessa ändringar enligt avtalet ska antas genom ett förenklat förfarande eller av ett organ som inrättas genom avtalet.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Ej tillämpligt.

Proportionalitetsprincipen

Ingåendet av detta avtal är i linje med EU:s Flegt-handlingsplan och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå handlingsplanens mål.

Val av instrument

Detta förslag är i överensstämmelse med artikel 218.6 a v i EUF-fördraget, där det föreskrivs att rådet ska anta beslut om ingående av internationella avtal.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA AKTÖRER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Ej tillämpligt.

Samråd med berörda aktörer

Ej tillämpligt.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Ej tillämpligt.

Konsekvensbedömning

Ej tillämpligt.

Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Ej tillämpligt.

Grundläggande rättigheter

Ej tillämpligt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Initiativet påverkar inte budgeten.

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Ej tillämpligt.

Förklarande dokument (för direktiv)

Ej tillämpligt.

Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Ej tillämpligt.

2022/0142 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Kooperativa republiken Guyana om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.3 första stycket och artikel 207.4 första stycket, jämförd med artikel 218.6 a v och artikel 218.7,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande 5 , och

av följande skäl:

(1)Europeiska kommissionen antog i maj 2003 meddelandet till Europaparlamentet och rådet med titeln Skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (FLEGT): förslag till en handlingsplan för EU 6 , där man efterlyser åtgärder för att med hjälp av frivilliga partnerskapsavtal med timmerproducerande länder ta itu med problemet med olaglig skogsavverkning. Rådets slutsatser om handlingsplanen antogs i oktober 2003 7 och Europaparlamentet antog en resolution i frågan den 11 juli 2005 8 .

(2)I enlighet med rådets beslut (EU) 2020/XX 9 undertecknades det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Kooperativa republiken Guyana om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (avtalet) den […] 10 , med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(3)Avtalet bör godkännas på Europeiska unionens vägnar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Kooperativa republiken Guyana om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog godkänns på unionens vägnar.

Avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Kommissionen ska på unionens vägnar göra den anmälan som föreskrivs i artikel 31 i avtalet för att uttrycka unionens samtycke till att bli bunden av avtalet.

Artikel 3

Unionen ska företrädas av kommissionen i den gemensamma kommitté för övervakning och översyn som inrättats enligt artikel 19 i avtalet.

Medlemsstaterna får som medlemmar i unionens delegation delta i möten inom den gemensamma kommittén för övervakning och översyn.

Artikel 4

När det gäller ändringar av bilagorna till avtalet i enlighet med artikel 25 i avtalet bemyndigas kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 2173/2005 11 att godkänna sådana ändringar på unionens vägnar.

Artikel 5

Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.

Utfärdat i Bryssel den

   På rådets vägnar

   Ordföranden

(1)    COM(2003) 251.
(2)    EUT C 268, 7.11.2003, s. 1.
(3)    EUT L 347, 30.12.2005, s. 1.
(4)    Rådets dokument 10229/2/05 (begränsad spridning, sekretessen hävdes den 24 september 2015).
(5)    EUT C , , s. .
(6)    COM(2003) 251.
(7)    EUT C 268, 7.11.2003, s. 1.
(8)    EUT C 157E, 6.7.2006, s. 482.
(9)    Rådets beslut (EU) 2018/XX om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Kooperativa republiken Guyana om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (EUT L [...], [], s. []). EUT: infoga nummer, datum och en hänvisning till offentliggörandet för detta dokument.
(10)    EUT: infoga datum för undertecknandet.
(11)    Rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (EUT L 347, 30.12.2005, s. 1).

Bryssel den 10.5.2022

COM(2022) 200 final

BILAGA

till

förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående av det frivilliga partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Kooperativa Republiken Guyana om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog


FRIVILLIGT PARTNERSKAPSAVTAL
MELLAN EUROPEISKA UNIONEN OCH

KOOPERATIVA REPUBLIKEN GUYANA

OM SKOGSLAGSTIFTNINGENS EFTERLEVNAD SAMT FÖRVALTNING AV OCH HANDEL MED SKOG

EUROPEISKA UNIONEN, nedan kallad unionen,

och

KOOPERATIVA REPUBLIKEN GUYANA, nedan kallad Guyana,

nedan tillsammans kallade parterna,

SOM BEAKTAR det nära samarbetet mellan unionen och Guyana, särskilt inom ramen för partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 1 , reviderat i Luxemburg den 25 juni 2005 och i Ouagadougou den 22 juni 2010 (nedan kallat Cotonouavtalet),

SOM BEAKTAR den gemensamma partnerskapsstrategin för EU och Västindien som utarbetats på grundval av beslutet vid Cariforum-toppmötet i maj 2010, som hölls i Madrid och utarbetades gemensamt av unionen och Cariforum-staterna,

SOM BEAKTAR det regionala avtal om tillgång till information, allmänhetens deltagande och rättvisa i miljöfrågor i Latinamerika och Västindien som antogs i Escazú, Costa Rica, den 4 mars 2018,



SOM BEAKTAR avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Cariforum-staterna å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å andra sidan 2 ,

SOM BEAKTAR att Europeiska kommissionens meddelande till Europeiska unionens råd och Europaparlamentet med titeln Skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT) – Förslag till en handlingsplan för EU är ett första steg för att ta itu med det akuta problemet med olaglig skogsavverkning och därmed sammanhängande handel,

SOM BEKRÄFTAR parternas åtagande att följa Förenta nationernas stadga och som beaktar de principer som formuleras i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och Förenta nationernas deklaration om urbefolkningars rättigheter,

SOM BEKRÄFTAR parternas åtagande att följa den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering samt den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

SOM BEKRÄFTAR vikten av de principer och åtaganden som anges i förklaringen om Agenda 2030 för hållbar utveckling från 2015, särskilt åtagandet att uppnå de tre dimensionerna av hållbar utveckling – den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga – på ett balanserat och integrerat sätt,



SOM ERINRAR om målen för hållbar utveckling, särskilt mål 15.2 som till 2020 främjar genomförandet av hållbar förvaltning av alla typer av skogar, stoppar avskogningen, återställer utarmade skogar och kraftigt ökar nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen,

SOM ÄR MEDVETNA OM vikten av de principer om hållbar skogsförvaltning som anges i 1992 års Riodeklaration om miljö och utveckling för att trygga en hållbar skogsförvaltning, särskilt princip 10 om vikten av att allmänheten är medveten om miljöfrågorna och deltar i behandlingen av dessa, princip 20 om kvinnors roll i miljöförvaltning och utveckling, och princip 22 om urbefolkningars och andra lokala samhällens avgörande roll i miljöförvaltning och utveckling,

SOM ERKÄNNER den roll skogarna spelar för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och

SOM ERINRAR i detta sammanhang om Parisavtalet om klimatförändringar, i synnerhet dess artikel 5, som uppmanar till en minskning av utsläppen från avskogning och utarmning av skog, och till en ökning av bevarandet och den hållbara förvaltningen,

SOM BEAKTAR konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), och särskilt dess krav på att exporttillstånd som parterna i Cites utfärdat för exemplar av de arter som är upptagna i bilagorna I, II eller III till konventionen endast ska beviljas om vissa villkor är uppfyllda, bl.a. att exemplaren i fråga inte förvärvats i strid med tillämpliga lagar till skydd för växt- och djurliv,



SOM BEKRÄFTAR den vikt parterna fäster vid de principer och regler som styr de multilaterala handelssystemen, särskilt rättigheterna och skyldigheterna i 1994 års allmänna tull- och handelsavtal (Gatt) och andra multilaterala avtal som anges i bilaga 1A till Marrakechavtalet av den 15 april 1994 om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), och vid behovet av att tillämpa dessa principer och regler på ett öppet och icke-diskriminerande sätt,

SOM BEAKTAR rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen,

SOM ERKÄNNER Guyanas åtagande att fortsätta främja god förvaltning, hållbar skogsförvaltning, brottsbekämpande åtgärder och handel i lagligt timmer,

SOM ERKÄNNER att genomförandet av ett frivilligt Flegtpartnerskapsavtal stärker den hållbara skogsförvaltningen ytterligare och bidrar till att motverka klimatförändringarna genom minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse och stärker betydelsen av bevarandet av skog, ett hållbart skogsbruk och utökad lagring av kol i skogen i utvecklingsländerna (Redd+),

SOM ERKÄNNER att Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (Timber Legality Assurance System) har utformats för att säkerställa lagligheten hos alla trävaruprodukter som omfattas av detta avtal oberoende av deras destination,



SOM ERKÄNNER vikten av att alla berörda aktörer deltar i genomförandet av detta avtal, genom sina egna representativa institutioner, både från skogssektorn och utanför den, oberoende av kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniskt ursprung, hudfärg, språk, funktionsnedsättning eller andra förhållanden, inklusive från den privata sektorn, det civila samhället, och lokala grupper och urbefolkningsgrupper samt andra människor som är beroende av skogen,

SOM BEKRÄFTAR Guyanas åtaganden enligt konstitutionen, den nationella lagstiftningen och internationella instrument och att Guyana kommer att inrätta effektiva mekanismer som gör det möjligt för alla berörda parter att bidra till genomförandet av detta avtal,

SOM ERKÄNNER att offentliggörandet av icke-konfidentiella uppgifter är av avgörande betydelse för att främja ett fullständigt och effektivt deltagande av alla relevanta och berörda aktörer i och utanför skogssektorn, oberoende av kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniskt ursprung, hudfärg, språk, funktionsnedsättning eller andra förhållanden, och att tillhandahållandet av information därför är av central betydelse för genomförandet av detta avtal,

SOM ÄR BESLUTNA att minimera eventuella negativa effekter på berörda aktörer i och utanför skogssektorn som kan uppstå som en följd av genomförandet av detta avtal,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.



ARTIKEL 1

Syfte

Syftet med detta avtal är att i överensstämmelse med parternas gemensamma engagemang för en hållbar förvaltning av alla typer av skogar skapa en rättslig ram som säkerställer att alla trävaruprodukter som omfattas av detta avtal och som importeras till unionen från Guyana har producerats lagligt samt att därigenom främja handeln med trävaruprodukter.

Detta avtal tillhandahåller dessutom en grund för dialog och samarbete parterna emellan för att underlätta och främja ett fullständigt genomförande av avtalet och förbättra efterlevnaden av skogslagstiftningen samt förvaltningen i skogssektorn.

ARTIKEL 2

Definitioner

I detta avtal gäller följande definitioner:

a)    behörig(a) myndighet(er): den eller de myndigheter som unionens medlemsstater har utsett för att ta emot, kontrollera och godta Flegtlicenser.



b)    export: fysisk utförsel av trävaruprodukter från någon del av Guyanas geografiska territorium, med undantag för trävaruprodukter under transitering genom Guyana.

c)    Flegtlicens: ett dokument enligt tillägg 1 i bilaga IV som utgör bekräftelse på att en sändning har producerats på laglig väg och har kontrollerats i enlighet med de kriterier som fastställs i detta avtal.

d)    HS-nummer: ett fyr- eller sexsiffrigt nummer enligt nomenklaturen för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering, upprättat genom Världstullorganisationens internationella konvention om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering.

e)    import till unionen: övergång till fri omsättning i unionen i den mening som avses i artikel 201 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen för trävaruprodukter som inte kan betecknas som icke-kommersiella varor enligt definitionen i artikel 1.21 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex.

f)    oberoende revisor: den person eller enhet som med regelbundna intervall ska bedöma Guyanas laglighetsförsäkringssystems funktionalitet, trovärdighet och effektivitet.



g)    den gemensamma kommittén för övervakning och översyn: den kommitté som parterna har inrättat för att underlätta förvaltning, övervakning och översyn av detta avtal, inbegripet hanteringen av den oberoende revisionen, och som även ska underlätta dialogen och informationsutbytet mellan parterna.

h)    lagligt producerat timmer (nedan även kallat lagligt timmer): trävaruprodukter som har införskaffats, avverkats, producerats, bearbetats, transporterats och handlats med i enlighet med den gällande lagstiftningen i Guyana såsom fastställs i bilaga II och andra relevanta bestämmelser i detta avtal, och, när det gäller importerat timmer, trävaruprodukter som har avverkats, producerats, bearbetats, transporterats och exporterats i enlighet med den relevanta lagstiftningen i avverkningslandet och de förfaranden som beskrivs i bilaga V.

i)    licensmyndighet: den myndighet som Guyana har utsett för att utfärda och validera Flegtlicenser.

j)    övergång till fri omsättning: ett tullförfarande i unionen som gör att varor som inte härrör från unionen får tullstatus som varor från unionen (i enlighet med förordning (EU) nr 952/2013), och som innebär att tillämpliga importtullar tas ut, och i förekommande fall andra avgifter, att handelspolitiska åtgärder och förbud och restriktioner tillämpas, och att de övriga formaliteter som införts för import av varorna fullgörs.



k)    sändning: en kvantitet trävaruprodukter som omfattas av en Flegtlicens, som sänds från Guyana av en avsändare eller befraktare och som anmäls för övergång till fri omsättning vid ett tullkontor i unionen.

l)    trävaruprodukter under transitering: alla trävaruprodukter med ursprung i ett tredjeland som förs in till och därefter ut från Guyanas territorium under tullkontroll och därvid bevarar ursprungslandet.

m)    trävaruprodukter: de produkter som förtecknas i bilaga I.

ARTIKEL 3

Systemet med Flegtlicenser

1.    Härmed inrättas systemet med Flegtlicenser mellan parterna (Forest Law Enforcement, Governance and Trade, Flegt, skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog). Systemet med Flegtlicenser omfattar ett antal förfaranden och krav i syfte att kontrollera och intyga, med hjälp av Flegtlicenser, att trävaruprodukter som sänds till unionen från Guyana har producerats lagligt. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2173/2005 och detta avtal ska unionen inte godta sändningar av trävaruprodukter från Guyana för import till unionen om de inte omfattas av Flegtlicenser.



2.    Systemet med Flegtlicenser ska gälla för de trävaruprodukter som förtecknas i bilaga I.

3.    Parterna är överens om att vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att genomföra systemet med Flegtlicenser.

ARTIKEL 4

Licensmyndighet

1.    Guyana ska utse en myndighet som Flegtlicensmyndighet och skriftligen meddela Europeiska kommissionen dess kontaktuppgifter. Parterna ska göra dessa uppgifter tillgängliga för allmänheten.

2.    Licensmyndigheten ska kontrollera att trävaruprodukter har producerats lagligt i enlighet med de lagar och förordningar som anges i bilaga II. Licensmyndigheten ska utfärda Flegtlicenser för varje sändning av trävaruprodukter som producerats lagligt i Guyana för export till unionen.

3.    Med avseende på importerat timmer ska licensmyndigheten inte utfärda Flegtlicenser för produkter som inte har avverkats, producerats eller exporterats i enlighet med lagstiftningen i avverkningslandet och i produktionslandet.



4.    Licensmyndigheten ska dokumentera och offentliggöra sina förfaranden för utfärdande av Flegtlicenser.

5.    Licensmyndigheten ska föra register över alla sändningar som täcks av Flegtlicenser och som är förenliga med olika nationella lagar och policyer avseende uppgiftsskydd och sekretess, och ska göra dessa register tillgängliga för en oberoende revision i enlighet med vad som anges i artikel 11, samtidigt som konfidentialiteten hos exportörernas rättsligt skyddade information ska respekteras.

ARTIKEL 5

Behöriga myndigheter i unionen

1.    Europeiska kommissionen ska skriftligen meddela Guyana kontaktuppgifterna till de behöriga myndigheter som Europeiska unionens medlemsstater har utsett. Parterna ska offentliggöra dessa uppgifter.

2.    Innan en sändning tillåts övergå till fri omsättning i unionen ska de behöriga myndigheterna kontrollera att sändningen i fråga omfattas av en giltig Flegtlicens. Om det råder tvivel om en Flegtlicens giltighet, får denna övergång till fri omsättning nekas och sändningen hållas kvar i enlighet med bilaga III.



3.    De behöriga myndigheterna ska föra register över de Flegtlicenser som mottagits och årsvis offentliggöra en förteckning över dem.

4.    De behöriga myndigheterna ska i enlighet med nationell lagstiftning om uppgiftsskydd ge den person eller de organ som Guyana utsett till oberoende revisor tillgång till de relevanta handlingarna och uppgifterna.

5.    Artikel 5.2 ska inte gälla för trävaruprodukter från arter som förtecknas i bilagorna till Cites i den utsträckning som dessa produkter omfattas av de undersökningsförfaranden som anges i rådets förordning (EG) nr 338/97 av den 9 december 1996 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem. Trävaruprodukter som omfattas av dessa undersökningsförfaranden ska dock genomgå kontrollen av laglighet inom ramen för Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer som avses i artikel 8.

ARTIKEL 6

Flegtlicenser

1.    Genom att utfärda en Flegtlicens intygar licensmyndigheten att de berörda trävaruprodukterna har producerats lagligt.



2.    Flegtlicenser ska utfärdas och fyllas i på engelska på den blankett som anges i bilaga IV.

3.    Parterna får i samförstånd upprätta elektroniska system för utfärdande, överföring och mottagande av Flegtlicenser.

4.    De tekniska specifikationerna och formatet för Flegtlicenser samt förfarandet för att utfärda dem anges i bilaga IV.

ARTIKEL 7

Definitionen av lagligt producerat timmer

1.    I detta avtal anges en definition av ”lagligt producerat timmer” i artikel 2 h och specificeras i bilaga II, i vilken Guyanas nationella rättsliga ram, såväl som de principer, kriterier, indikatorer och verifikatorer som måste följas för att trävaruprodukter ska omfattas av en Flegtlicens, anges.

2.    Guyana ska utföra en översyn av den nationella rättsliga ram som tillämpas på skogsbrukssektorn, i enlighet med vad som anges i bilaga II, i syfte att vid behov stärka och genomföra relevanta politiska åtgärder, lagar, föreskrifter, stadgar, strategier, riktlinjer, frivilliga åtgärder och förfaranderegler.



ARTIKEL 8

Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (Guyana Timber Legality Assurance System, GTLAS)

1.    Guyana ska använda och vid behov förbättra det befintliga systemet för kontroll av att trävaruprodukter har producerats på laglig väg och av att endast sändningar som har bekräftats vara lagliga exporteras till unionen genom att inrätta Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS) i enlighet med vad som fastställs i bilaga V.

2.    I syfte att erhålla försäkringar om att trävaruprodukter har producerats lagligt, oberoende av den avsedda marknaden, och att det inte utfärdas Flegtlicenser för sändningar av trävaruprodukter som inte lagligen har avverkats eller som är av okänt ursprung, ska GTLAS omfatta efterlevnadskontroller.

ARTIKEL 9

Tillämpningen av Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS) på trävaruprodukter som omfattas av detta avtal

1.    Guyana ska med stöd av GTLAS kontrollera lagligheten hos trävaruprodukter som exporteras till marknader utanför unionen och trävaruprodukter som säljs på landets inrikesmarknad, och ska kontrollera lagligheten hos importerade trävaruprodukter med stöd av det system som tagits fram för genomförandet av detta avtal.



2.    Som stöd för tillämpningen av GTLAS ska unionen uppmuntra till användning av systemet när det gäller handel på andra internationella marknader och med tredjeländer.

3.    Unionen ska genomföra åtgärder för att hindra att olagligt avverkat timmer och produkter som härrör från sådant timmer släpps ut på marknaden i unionen i enlighet med dess tillämpliga lagstiftning.

ARTIKEL 10

Övergång till fri omsättning för sändningar som omfattas av en Flegtlicens

1.    Förfarandet för övergång till fri omsättning i unionen för sändningar som omfattas av en Flegtlicens anges i bilaga III.

2.    Om en behörig myndighet har skäliga grunder att misstänka att en licens inte är giltig eller inte överensstämmer med den sändning som den hävdas omfatta, får de förfaranden som anges i bilaga III tillämpas.

3.    Om det uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller problem rörande Flegtlicenser mellan licensmyndigheten och de behöriga myndigheterna, ska saken hänskjutas till den gemensamma kommitté för övervakning och översyn som avses i artikel 20.



ARTIKEL 11

Oberoende revisor

1.    Parterna är överens om att det med överenskomna intervall är nödvändigt att anlita en oberoende revisor som ska bedöma GTLAS funktionalitet, trovärdighet och effektivitet, i enlighet med vad som anges i bilaga V.

2.    Guyana ska i samråd med unionen utse en oberoende revisor som ska handha de uppgifter som anges i bilaga VI.

3.    Den oberoende revisorn ska vara en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer som inte har några intressekonflikter, inklusive men inte begränsade till konflikter som härrör från en organisatorisk eller kommersiell förbindelse med unionen eller med Guyanas skogsbrukssektors regleringsmyndigheter, dess licensmyndighet eller någon som har ansvar för att kontrollera timmerproduktionens laglighet, eller en aktör som bedriver en kommersiell verksamhet i Guyanas skogsbrukssektor.

4.    Den oberoende revisorns verksamhet ska grunda sig på dokumenterade förvaltningsstrukturer och offentliggjord politik och förfaranden som står i överensstämmelse med internationellt erkänd bästa praxis.

5.    Den oberoende revisorn ska hänvisa de klagomål som uppstår på grund av dennes arbete till den gemensamma kommitté för övervakning och översyn som avses i artikel 20.



6.    Den oberoende revisorn ska meddela parterna sina iakttagelser med hjälp av rapporter, i enlighet med den arbetsordning som beskrivs i bilaga VI. Den oberoende revisorns rapporter ska offentliggöras i enlighet med de förfaranden som anges i bilaga IX.

7.    Parterna ska, i enlighet med sina respektive nationella lagar och policyer om dataskydd och datasekretess, underlätta den oberoende revisorns arbete och särskilt säkerställa att

   den har tillgång till handlingar, information och annat material som krävs för att utföra funktionerna,

   den kan registrera och kopiera dokument, information och annat material som behövs.

ARTIKEL 12

Oegentligheter

Parterna ska i enlighet med artikel 22 skriftligen meddela varandra om de hyser en rimlig misstanke om eller har bevis för att systemet med Flegtlicenser kringgås, inklusive men inte begränsat till i följande fall:

a)    Omladdning av handelsflöden från Guyana till unionen via ett tredjeland, om det finns skäl att anta att detta görs i avsikt att kringgå licenskraven.



b)    Flegtlicenser för trävaruprodukter som innehåller timmer som kommer från tredjeländer och som misstänks ha producerats olagligt.

c)    Bedrägeri vid erhållandet eller användningen av Flegtlicenser.

ARTIKEL 13

Datum då systemet med Flegtlicenser blir operativt

1.    Parterna ska underrätta varandra via den gemensamma kommitté för övervakning och översyn som avses i artikel 20 när de anser sig ha slutfört de erforderliga förberedelserna för att systemet med Flegtlicenser ska bli till fullo operativt.

2.    Parterna ska via den gemensamma kommittén för övervakning och översyn beställa en oberoende bedömning av Flegtlicensieringen. Bedömningen ska fastställa om GTLAS uppfyller sin funktion på grundval av de kriterier som anges i bilaga VIII, och om systemen i unionen för mottagande, kontroll och godkännande av Flegtlicenser finns på plats.

3.    Den gemensamma kommittén för övervakning och översyn ska på grundval av den bedömning som avses i punkt 2 rekommendera att systemet med Flegtlicenser inleds eller inte inleds.



4.    Parterna ska, på grundval av en rekommendation från den gemensamma kommittén för övervakning och översyn om inledandet av systemet med Flegtlicenser, skriftligen meddela varandra om en tidpunkt från och med vilken systemet med Flegtlicenser ska tas i drift.

5.    På grundval av en rekommendation från den gemensamma kommittén för övervakning och översyn om att systemet med Flegtlicenser inte ska inledas ska parterna genom den gemensamma kommittén för övervakning och översyn komma överens om de åtgärder som krävs för att inleda systemet.

ARTIKEL 14

Tidsplan för genomförandet av detta avtal

Den gemensamma kommitté för övervakning och översyn som avses i artikel 20 ska utarbeta en tidsplan för genomförandet av detta avtal och ska utvärdera de framsteg som görs med genomförandet med hänvisning till denna tidsplan.

ARTIKEL 15

Kompletterande åtgärder

1.    Parterna har fastställt områden, som anges i bilaga VII, där det finns behov av kompletterande tekniska och finansiella resurser för att genomföra detta avtal.



2.    Tillhandahållandet av de resurser som avses i punkt 1 ska vara föremål för unionens och dess medlemsstaters normala förfaranden för programplanering av bistånd till Guyana och för Guyanas egna budgetförfaranden.

3.    Guyana ska säkerställa att förstärkningen av dess kapacitet att genomföra detta avtal ska inkluderas i landets nationella planeringsinstrument, såsom strategier och budgetar för att minska fattigdomen.

4.    Parterna ska säkerställa att den verksamhet som har att göra med genomförandet av detta avtal samordnas med de relevanta befintliga och framtida utvecklingsinitiativen, såsom de som stöder åtgärder för att minska utsläppen från avskogningen och utarmningen av skogen samt den roll som spelas av bevarandet av skog, det hållbara skogsbruket och den utökade lagringen av kol i skogen i utvecklingsländer.

ARTIKEL 16

Berörda aktörers deltagande i avtalets genomförande

1.    Guyana ska säkerställa att genomförandet och övervakningen av detta avtal genomförs på ett öppet och delaktigt sätt tillsammans med alla berörda aktörer genom deras egna institutioner, oberoende av kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniskt ursprung, hudfärg, språk, funktionsnedsättning eller andra förhållanden, inklusive från den privata sektorn, det civila samhället, och lokala grupper och urbefolkningsgrupper samt andra människor som är beroende av skogen.



2.    Guyana ska säkerställa att den nationella arbetsgruppen för genomförandet (NIWG) finns på plats för att övervaka genomförandet av detta avtal, och att den består av representanter för relevanta statliga organ och representanter för alla berörda aktörer.

3.    Guyana ska regelbundet hålla samråd om genomförandet av detta avtal med alla berörda aktörer, oberoende av kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniskt ursprung, hudfärg, språk, funktionsnedsättning eller andra förhållanden, inklusive från den privata sektorn, det civila samhället, och lokala grupper och urbefolkningsgrupper samt andra människor som är beroende av skogen. I detta avseende ska Guyana utarbeta och använda strategier, förfaringssätt och program för att på ett meningsfullt sätt samråda med sina berörda aktörer.

4.    Unionen ska regelbundet hålla samråd med sina berörda aktörer om genomförandet av detta avtal, med hänsyn tagen till dess skyldigheter enligt 1998 års konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen).

ARTIKEL 17

Sociala skyddsåtgärder

1.    Parterna är överens om att regelbundet bedöma inverkan av detta avtal för att minimera de potentiella negativa följderna för de berörda aktörerna i och utanför skogssektorn, oberoende av kön, ålder, ort, religion eller trosuppfattning, etniskt ursprung, hudfärg, språk, funktionsnedsättning eller andra förhållanden.



2.    Parterna ska övervaka inverkan av detta avtal på de berörda aktörerna och vidta rimliga och lämpliga åtgärder för att mildra eventuella ogynnsamma följder, och vid behov ska parterna komma överens om ytterligare åtgärder för att åtgärda dessa negativa effekter.

ARTIKEL 18

Insatser för att genomföra eller ratificera andra avtal

Parterna bekräftar på nytt sitt engagemang för ett effektivt genomförande av internationella och regionala avtal, fördrag och konventioner som de är parter i, inklusive multilaterala miljöavtal och avtal om klimatåtgärder, fördrag om mänskliga och ursprungsbefolkningars rättigheter, arbetsrättsliga avtal och handelsavtal. Parterna ska fortsatt och varaktigt sträva efter att ratificera och ytterligare genomföra internationella och regionala avtal, fördrag och konventioner.

ARTIKEL 19

Marknadsstimulerande åtgärder

Unionen ska med beaktande av detta avtal och andra relevanta internationella skyldigheter bemöda sig om att främja ett gynnat tillträde till sin marknad för de trävaruprodukter som omfattas av detta avtal. Dessa bemödanden ska omfatta

a)    främjande av principer för offentlig och privat upphandling som beaktar ansträngningarna för att säkerställa ett utbud av lagligt producerade trävaruprodukter, och



b)    ett bättre anseende för Flegtlicensprodukter på unionens marknad.

ARTIKEL 20

Den gemensamma kommittén för övervakning och översyn

1.    Parterna ska inom tre månader efter det att detta avtal träder i kraft införa en gemensam kommitté för övervakning och översyn (nedan kallad den gemensamma kommittén) för att främja förvaltningen, övervakningen och översynen av detta avtal, inklusive hanteringen av den oberoende revisionen. Den gemensamma kommittén ska också främja dialogen och informationsutbytet parterna emellan.

2.    Varje part ska utse sina företrädare i den gemensamma kommittén, som ska fatta sina beslut i samförstånd. Ordförandeskapet i den gemensamma kommittén ska innehas gemensamt av två av dess medlemmar, den ena utsedd av Guyana och den andra av unionen.

3.    Den gemensamma kommittén ska fastställa sin egen arbetsordning.

4.    Den gemensamma kommittén ska sammanträda minst två gånger om året på platser som parterna kommer överens om.



5.    Den gemensamma kommittén ska säkerställa att den arbetar på ett öppet sätt, och att relevant information om dess arbete och beslut görs tillgängliga för allmänheten.

6.    Den gemensamma kommittén ska offentliggöra en årlig rapport i enlighet med de kriterier som fastställs i bilaga X.

7.    Den gemensamma kommitténs specifika funktioner beskrivs i bilaga IX.

ARTIKEL 21

Rapportering och offentliggörande av information

1.    Offentlig tillgång till information är av avgörande betydelse för att förbättra styrningen, och därför ska tillhandahållandet av relevant information till berörda aktörer vara av central betydelse för detta avtal. Information ska göras tillgänglig för allmänheten för att underlätta genomförandet och övervakningen av systemen, och därmed förbättra de berörda aktörernas och konsumenternas förtroende samt säkerställa parternas ansvarsskyldighet. Närmare uppgifter om den information som ska offentliggöras anges i bilaga IX.

2.    Varje part ska beakta de lämpligaste mekanismerna, inklusive bland annat medier, dokument, internet, workshoppar, årliga rapporter, för att sprida den information som avses i punkt 1 till allmänheten. Parterna ska framför allt bemöda sig om att tillhandahålla tillförlitlig, relevant och aktuell information till de olika berörda aktörer som är knutna till skogssektorn med hjälp av de genomförandemetoder som föreskrivs i bilaga IX.



ARTIKEL 22

Meddelanden som rör genomförandet av detta avtal

1.    De nedan angivna företrädarna för parterna ska ha ansvar för officiella meddelanden om genomförandet av detta avtal.

   För a) Guyana: Finansministern.

   För b) unionen: Chefen för unionens delegation i Guyana.

2.    Parterna ska utan otillbörligt dröjsmål meddela varandra de uppgifter som behövs för att genomföra avtalet, inklusive ändringar i fråga om de företrädare som anges i punkt 1.

ARTIKEL 23

Konfidentiella uppgifter

Vardera parten förbinder sig att i den utsträckning som krävs i dess lagar och andra författningar bevara konfidentialiteten hos konfidentiella uppgifter som utväxlas inom ramen för detta avtal. Ingendera parten får offentliggöra uppgifter om affärshemligheter eller konfidentiell affärsinformation som har utväxlats inom ramen för detta avtal.



ARTIKEL 24

Territoriell tillämpning

Detta avtal ska tillämpas, å ena sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpligt och i enlighet med de villkor som fastställs i det fördraget och, å andra sidan, på Guyana.

ARTIKEL 25

Samråd och medling

1.    Parterna ska alltid sträva efter att komma överens om tolkningen och tillämpningen av detta avtal, och att lösa eventuella tvister genom att först inleda uppriktiga samråd och medling i syfte att nå en gemensamt överenskommen lösning.

2.    En part som önskar inleda samråd ska skriftligen underrätta den andra parten och den gemensamma kommittén om detta, och ska däribland ange föremålet för begäran och kortfattade argument till stöd för begäran.



3.    Samråden ska initieras inom 40 dagar och ska anses ha avslutats inom 90 dagar från det att begäran om samråd lämnades in, om inte båda parterna är överens om annat. Utan hinder av ovanstående samråd får endera parten i brådskande ärenden inleda samråd inom 15 dagar. Dessa samråd ska avslutats inom 30 dagar från det att begäran om samråd ingavs, om inte båda parterna är överens om annat.

4.    Om samråden inte leder till någon ömsesidigt godtagbar lösning, får båda parter komma överens om att vända sig till en medlare. Endera parten får dock hänskjuta tvisten till skiljedomsförfarande utan medling.

5.    Parterna ska inom 15 dagar efter dagen för överenskommelsen att begära medling gemensamt utse en medlare. Medlaren ska få inlagor från båda parterna och kalla till ett medlingsmöte. Om inte båda parterna kommer överens om annat, ska medlaren senast 60 dagar efter att ha valts avge ett yttrande om hur tvisten ska lösas i enlighet med bestämmelserna i detta avtal.

6.    Medlarens yttrande är inte bindande.



ARTIKEL 26

Skiljeförfarande

1.    Om parterna inte har kunnat lösa tvisten genom samråd och medling enligt artikel 25, ska en begäran göras av endera parten om inrättande av en skiljenämnd genom att skriftligen underrätta den andra parten och den permanenta skiljedomstolens internationella byrå. I begäran ska anges de särskilda åtgärder klagomålet gäller och förklara hur dessa åtgärder kan anses strida mot bestämmelserna i detta avtal.

2.    Skiljenämnden ska bestå av tre skiljemän som utses i enlighet med permanenta skiljedomstolens skiljedomsregler från 2012.

3.    Skiljenämndens avgörande ska vara bindande för parterna, som ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att i god tro efterkomma skiljenämndens avgörande.

4.    Parterna ska underrätta varandra och den gemensamma kommittén om de åtgärder de har vidtagit för att följa skiljenämndens avgörande. Den gemensamma kommittén ska se över de åtgärder som parterna vidtagit för att följa avgörandet och vid behov rekommendera ytterligare eller korrigerande åtgärder för att säkerställa full efterlevnad av skiljenämndens avgörande. Vardera parten får begära att skiljenämnden avgör huruvida det ursprungliga avgörandet har efterkommits.

5.    Den gemensamma kommittén ska fastställa reglerna för skiljeförfarandet.



ARTIKEL 27

Ändringar

1.    En part som vill ändra detta avtal ska lämna in ett ändringsförslag till den andra parten minst en (1) månad före den gemensamma kommitténs nästkommande sammanträde. Den gemensamma kommittén ska diskutera förslaget och om enighet uppnås avge en rekommendation om den föreslagna ändringen. Varje part ska överväga rekommendationen och, om den samtycker, godkänna den i enlighet med sina egna rättsliga förfaranden.

2.    Ändringar som har godkänts av båda parter i enlighet med punkt 1 träder i kraft första dagen i den månad som följer på den dag då parterna har underrättat varandra om att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.

3.    Den gemensamma kommittén får anta ändringar av bilagorna till detta avtal.

4.    Alla ändringar ska anmälas till de båda depositarierna för avtalet.



ARTIKEL 28

Tillfälligt upphävande

1.    En part som tillfälligt vill upphäva detta avtal ska anmäla sina avsikter skriftligen till den andra parten. Frågan ska därefter diskuteras mellan parterna inom en (1) månad efter mottagandet av detta meddelande.

2.    Vardera parten får tillfälligt upphäva detta avtal om den andra parten begår en väsentlig överträdelse av avtalet.

3.    Beslutet om tillfälligt upphävande och skälen till beslutet ska anmälas skriftligen till den andra parten.

4.    Villkoren i avtalet ska upphöra att gälla trettio (30) kalenderdagar efter en sådan anmälan som avses i tredje stycket görs.

5.    Tillämpningen av avtalet ska återupptas 30 kalenderdagar efter det att den part som tillfälligt avbröt tillämpningen har underrättat den andra parten om att skälen för avbrytandet inte längre gäller.



ARTIKEL 29

Uppsägning av avtalet

En part får säga upp detta avtal genom att skriftligen anmäla det till den andra parten. Frågan ska därefter diskuteras av den gemensamma nämnden.

Avtalet ska upphöra att gälla tolv (12) månader efter en sådan anmälan.

ARTIKEL 30

Varaktighet

1.    Detta avtal ska gälla under en period på tio (10) år, såvida inte parterna tillfälligt upphäver eller säger upp det i enlighet med artikel 28 respektive 29.

2.    Avtalet ska automatiskt förlängas för på varandra följande perioder på fem (5) år, utom om en part avstår från förlängning genom skriftlig anmälan till den andra parten minst tolv (12) månader innan avtalet löper ut.



ARTIKEL 31

Bilagor

Bilagorna till detta avtal utgör en integrerad del av detta.

ARTIKEL 32

Giltiga texter

Detta avtal ska upprättas i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga. I fall av tolkningsskiljaktigheter ska den engelska texten ha företräde.

ARTIKEL 33

Ikraftträdande

1.    Detta avtal träder i kraft den första dagen i den månad som följer på den dag då parterna skriftligen har anmält till varandra att de förfaranden som är nödvändiga för detta har slutförts.



2.    Den anmälan som avses i punkt 1 ska översändas till Guyanas finansminister och till Europeiska unionens råds generalsekreterare, som båda ska vara depositarier för detta avtal.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.

UNDERTECKNAT i …

För Kooperativa republiken Guyana    För Europeiska unionen

BILAGOR

1.    Bilaga I: Produktomfattning: harmoniserade varukoder för trävaruprodukter som omfattas av systemet med Flegtlicenser

2.    Bilaga II: Laglighetsdefinition

3.    Bilaga III: Villkor för övergång till fri omsättning i unionen för trävaruprodukter som exporterats från Guyana och omfattas av en Flegtlicens

4.    Bilaga IV: Krav och tekniska specifikationer för Flegtlicenser

5.    Bilaga V: Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS)

6.    Bilaga VI: Direktiv för den oberoende revisionen av GTLAS

7.    Bilaga VII: Kompletterande åtgärder och finansieringsmekanismer

8.    Bilaga VIII: Kriterier för bedömning av att Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS) fungerar korrekt

9.    Bilaga IX: Allmän tillgång till information om systemet med Flegtlicenser

10.    Bilaga X: Den gemensamma kommittén för övervakning och översyn



BILAGA I

PRODUKTOMFATTNING:
HARMONISERADE VARUKODER FÖR TRÄVARUPRODUKTER

SOM OMFATTAS AV SYSTEMET MED FLEGTLICENSER

Förteckningen i denna bilaga hänvisar till systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering som inrättats genom den internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering inom Världstullorganisationen.

HS-nummer

Beskrivning

4403

Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor.

4404

Tunnbandsvidjor av lövträ; kluvna störar av lövträ; pålar och störar av trä, tillspetsade

men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d.; träspån och liknande.

4406

Järnvägs- och spårvägssliprar av trä.

4407

Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm

4408

Skivor för fanering (inbegripet sådana som erhållits genom skärning av laminerat virke), skivor för plywood eller för liknande laminerat virke och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat, kantskarvat eller längdskarvat, med en tjocklek av högst 6 mm.

4409

Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter, ändar eller sidor, även hyvlat, slipat eller längdskarvat

4412

Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande trälaminat.

4418

Byggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatta golvskivor samt vissa takspån (”shingles” och ”shakes”).

_______________



BILAGA II

LAGLIGHETSDEFINITION

1.    Förkortningar

2.    Inledning

3.    Definition av termer

4.    Laglighetsmatriserna

4.1    Laglighetsmatris A för en skogsbruksaktörs lagliga utförande av skogsarbete

4.2    Laglighetsmatris B för statliga skogsbrukstillstånd (stor koncession)

4.3    Laglighetsmatris C för statliga skogsbrukstillstånd (små koncessioner)

4.4    Laglighetsmatris D för urbefolkningsbyar



4.5    Laglighetsmatris E för privat mark

4.6    Laglighetsmatris F för tillvaratagna trävaruprodukter från statlig mark under omställning

4.7    Laglighetsmatris G för beslagtagna trävaruprodukter

4.8    Laglighetsmatris H för bearbetning och försäljning av trävaruprodukter

4.9    Laglighetsmatris I för export och import av trävaruprodukter

5.    Ordlista

6.    Tillägg: Tillämpliga rättsliga hänvisningar


1.    Förkortningar

AOP    årlig verksamhetsplan

EPA    Förenta staternas miljövårdsmyndighet (Environmental Protection Agency)

EU    Europeiska unionen

FCA    skogskoncessionsavtal

FD    finansavdelningen

Flegt    skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Forest Law Enforcement, Governance and Trade)

FMP    skogsförvaltningsplan

FMD    skogsövervakningsavdelningen (Forest Monitoring Division)

FRMD    avdelningen för skogsresursförvaltning (Forest Resource Management Division)

FSO    skogsbruksaktör


GFC    Guyanas skogsbrukskommission (Guyana Forestry Commission)

GGMC    Guyanas geologi- och gruvkommission (Guyana Geology and Mines Commission)

GLSC    Guyanas mark- och lantmäterikommission (Guyana Lands and Surveys Commission)

RA    skattemyndigheten (Revenue Authority)

GTLAS    Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (Guyana Timber Legality Assurance System)

LD    laglighetsdefinition

MISD    databas för administrativa informationssystem (Management Information Systems Database)

MOL    arbetsmarknadsministeriet

MAA    ministeriet med ansvar för urbefolkningsfrågor

MPW    ministeriet med ansvar för offentliga arbeten

NAREI    nationella institutet för jordbruksforskning och jordbruksutbyggnad (National Agriculture Research and Extension Institute)


NIB    Socialförsäkringsstyrelsen (National Insurance Board)

NTWG    nationell teknisk arbetsgrupp (National Technical Working Group)

PPE    personlig skyddsutrustning

SFA    statligt skogsbrukstillstånd

VC    byråd

VPA    frivilligt partnerskapsavtal

WTS    spårbarhetssystem för virke (Wood Tracking System)


2.    Inledning

I denna bilaga fastställs den laglighetsdefinition för ”lagligt timmer” som gäller i detta avtal. Laglighetsdefinitionen kan vid behov uppdateras under genomförandet av detta avtal i enlighet med bestämmelserna i artikel 27 i detta avtal.

Laglighetsdefinitionen utgör en integrerad del av Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS), som beskrivs i bilaga V.

Laglighetsdefinitionen bygger på den gällande relevanta nationella rättsliga och regleringsmässiga ramen och fastställer de principer, kriterier, indikatorer och verifikatorer som krävs för att bevisa förenligheten med denna ram.

Laglighetsdefinitionen innehåller även ytterligare rättsliga hänvisningar som är relevanta för genomförandet av detta avtal och för GTLAS allmänna funktionsduglighet. Dessa hänvisningar och andra tillämpliga lagar och föreskrifter återfinns i tillägget till denna bilaga. Laglighetsdefinitionen gäller för alla skogsbruksaktörer i hela landet och för alla trävaruprodukter som förtecknas i bilaga I, och omfattar inhemsk och internationell handel.



Laglighetsdefinitionen utarbetades genom ett flerpartsförfarande för medinflytande som samordnades av Nationella tekniska arbetsgruppen (NTWG), där en stor majoritet av de centrala berörda aktörerna inom Guyanas skogsbrukssektor samt andra intressegrupper var representerade. Under utarbetandet av laglighetsdefinitionen hölls flera nationella workshoppar där de centrala berörda aktörerna informerades om processen för det frivilliga partnerskapsavtalet. De berörda aktörerna rådfrågades också och deras godkännande efterfrågades om detaljerna i de olika komponenterna i laglighetsdefinitionen.

De berörda aktörer som utgjorde målgruppen inbegrep avverkare, sågverksägare, tillverkare, virkesleverantörer, virkesexportörer, virkesimportörer, transportörer, tullombud samt representanter för avverkningsföreningar, urbefolkningsbyar och urbefolkningssamhällen, icke-statliga organisationer inklusive urbefolkningsorganisationer, samt ministerier och/eller statliga organ.



Struktur och innehåll i matrisen för laglighetsdefinitionen

Laglighetsdefinitionen är indelad i nio matriser som har att göra med olika typer av verksamhet. Varje matris består av en uppsättning principer som fastställer de primära rättsliga skyldigheter med motsvarande kriterier som specificerar de rättsliga krav som säkerställer förenligheten med varje princip. Varje kriterium innehåller indikatorer som motsvarar de åtgärder som uppfyller kriteriet. Vidare tillhandahåller verifikatorer beviset för att varje indikator har uppfyllts. De underbyggs av den nationella rättsliga ramen (rättsliga hänvisningar) som föreskriver de rättsliga och förfarandemässiga krav som måste uppfyllas för att verifikatorn ska erhållas.

En skogsbruksaktörs uppfyllande av indikatorerna tjänar till att demonstrera dennes efterlevnad av laglighetsdefinitionen. Den ansvariga myndigheten i matriserna nedan är de ministerier och/eller statliga organ som ska genomföra kontrollen av en skogsbruksaktörs efterlevnad av indikatorerna i laglighetsdefinitionen.

Verifikatorer är förknippade med varje indikator. Det finns två typer av verifikatorer:

En del verifikatorer utfärdas av ministerierna och/eller de statliga organen i enlighet med deras interna förfaranden och interna kontroller för utfärdandet. I dessa fall efterlever skogsbruksaktören indikatorerna när denne har erhållit den giltiga verifikator som krävs.



Andra verifikatorer utfärdas också av ministerierna och/eller de statliga organen som en del av deras uppdrag men genom regelbundna inspektioner av skogsbruksaktörernas verksamhet. De inspektionsrapporter som utfärdas som en följd av dessa inspektioner utgör verifikatorerna. I dessa fall beskriver indikatorerna de krav som skogsbruksaktören måste uppfylla. Efterlevnaden bedöms genom inspektionen och inspektionsrapporten innehåller resultatet av bedömningen.

För att ytterligare underlätta genomförandet av förfarandemanualen för GTLAS om kontroll, som ska utarbetas under utarbetandefasen för GTLAS, särskiljer man mellan statiska och dynamiska verifikatorer.

Statiska verifikatorer stöder påvisandet av rättslig efterlevnad för kriterier i laglighetsdefinitionen som inte direkt har att göra med virkets färd genom försörjningskedjan och/eller är förknippade med skogsbruksaktörernas långsiktiga verksamhet. De utfärdas antingen på engångsbasis eller periodvis och gäller för den perioden. Statiska verifikatorer bekräftas för en hel tidsperiod (koncessionens löptid eller den regleringsmässiga giltighetstiden).

Dynamiska verifikatorer inbegriper, men är inte begränsade till, sådana som direkt gäller trävaruprodukternas färd genom försörjningskedjan inom Guyana. De omfattas av de tillämpliga kraven vid varje kritisk kontrollpunkt i försörjningskedjan. Dynamiska verifikatorer utfärdas och gäller för en enda sändning, och övervakas och kontrolleras därför rutinmässigt längs försörjningskedjan.



Förteckning över matriser i vilka anges kraven för varje skogsbruksaktör som är förknippad med följande typer av verksamhet:

Typer av verksamhet

Matris nr

Benämning

Alla skogsbruksaktörer

A

Laglighetsmatris för en skogsbruksaktörs lagliga utförande av skogsarbete

Stor koncession

B

Laglighetsmatris för statliga skogsbrukstillstånd (stor koncession)

Liten koncession

C

Laglighetsmatris för statliga skogsbrukstillstånd (liten koncession)

Urbefolkningsby

D

Laglighetsmatris för en urbefolkningsby

Privat mark

E

Laglighetsmatris för privat mark

Tillvaratagna trävaruprodukter från statlig mark under omställning

F

Laglighetsmatris för tillvaratagna trävaruprodukter från statlig mark under omställning

Skogsbruksaktörer som bryter mot skogslag nr 6 2009

G

Laglighetsmatris för beslagtagna trävaruprodukter

Bearbetning och försäljning av trävaruprodukter

H

Laglighetsmatris för bearbetning och försäljning av trävaruprodukter

Export och import av timmer

I

Laglighetsmatris för export och import av trävaruprodukter

Alla kategorier av skogsbruksaktörer ska uppfylla de relevanta krav som beskrivs i laglighetsmatris A för en skogsbruksaktörs lagliga utförande av skogsarbete och övriga matriser som omfattar deras verksamhet. I ärenden som rör beslag på grund av möjliga brott mot skogslag nr 6 från 2009 måste skogsbruksaktören uppfylla de relevanta krav som anges i laglighetsmatris G för beslagtagna trävaruprodukter.



3.    Definition av termer

En skogsbruksaktör är en fysisk eller juridisk person som är registrerad hos och godkänd av Guyanas skogsbrukskommission för utförande av skogsbruksarbete.

Den fysiska eller juridiska personen kan definieras som en enskild företagare, och/eller som en enhet som är registrerad enligt lagen om (registrering av) firmanamn, kap. 90:05, handelsbolagslagen, kap. 89:02, bolagslagen, kap. 89:01, lagen om ömsesidiga bolag, kap. 36:04 eller lagen om kooperativa föreningar, kap. 88:01.

Skogsbruksaktörerna kategoriseras på grundval av följande:

   Stora koncessioner – enligt definitionen i avsnitt 8 i skogslag nr 6 från 2009 en areal som är större än 8 097 hektar.

Skogsbruksaktörer för stora koncessioner måste ha ett statligt skogsbrukstillstånd som beviljas av GFC. Dessa statliga skogsbrukstillstånd kan antingen vara ett skogskoncessionsavtal eller ett undersökningstillstånd. Skogskoncessionsavtalen kan antingen vara timmerförsäljningsavtal eller virkesavverkningsarrenden, vilka beviljas för upp till 40 år eller med förbehåll för villkorlig förnyelse. Ett skogskoncessionsavtal utfärdas endast efter det att skogsbruksaktören har erhållit ett undersökningstillstånd.



   Små koncessioner  enligt definitionen i avsnitt 7 i skogslag nr 6 från 2009 en areal på högst 8 097 hektar.

Skogsbruksaktörer för små koncessioner måste ha ett statligt skogsbrukstillstånd som antingen kan vara ett statligt skogsbruksmedgivande eller ett förvaltningsavtal för samfällighetsskogar. Dessa statliga skogsbrukstillstånd beviljas av GFC för upp till två år, med förbehåll för villkorlig förnyelse.

   Urbefolkningsbyar  enligt § 2 i urbefolkningslagen, kap. 29:01 definieras by eller urbefolkningsby som ”en grupp individer ur urbefolkningen som är bosatta på eller använder bymarken” och bymark som ”mark som ägs gemensamt av en by inom ramen för ett äganderättscertifikat som byrådet beviljats inneha å byns vägnar”.

En obetingad överlåtelse eller ett äganderättscertifikat beviljas ett byråd för att visa på äganderätten till marken. En urbefolkningsby blir en skogsbruksaktör när den ingår ett avtal med GFC om att utföra kommersiell avverkning inom gränserna för urbefolkningsbyn.



   Privat mark  i § 2 i skogslag nr 6 från 2009 definieras privat mark som ”mark som varken är offentlig mark eller bymark”.

Privat mark innehas lagligen av antingen en enskild person eller en juridisk person genom registrerad äganderätt (registered title), överföring (transport) eller obetingad överlåtelse (absolute grant). En privat markägare blir en skogsbruksaktör när denne ingår ett avtal med GFC om att utföra kommersiell avverkning inom gränserna för den privata marken.

   Statlig mark under omställning  trävaruprodukter kan tillvaratas från statlig mark som är godkänd av de relevanta ministerierna och/eller statliga organen för omställning till annan markanvändning än skog inom ramen för följande tillstånd:

a)    Gruvdriftslicens eller gruvdriftstillstånd  en gruvdriftslicens eller ett gruvdriftstillstånd utfärdas av Guyanas geologi- och gruvkommission för ett område på statlig mark där prospektering, gruvdrift, uttag och appropriering av mineraler ska utföras. En innehavare av en gruvdriftslicens eller ett gruvdriftstillstånd blir en skogsbruksaktör när denne har fått tillstånd av GFC att tillvarata trävaruprodukter inom detta områdes gränser.



b)    Arrenden  ett arrende utfärdas av Guyanas mark- och lantmäterikommission för ett område på statlig mark i syfte att bedriva jordbruk eller annan verksamhet. En innehavare av ett arrende blir en skogsbruksaktör när denne har fått tillstånd av GFC att tillvarata trävaruprodukter inom detta områdes gränser.

c)    Infrastruktur (vägar, vattenkraftverk, dammar, osv.)  presidentens kansli ger tillstånd att bygga vattenkraftverk medan ministeriet för offentliga arbeten ger tillstånd att utföra alla andra infrastrukturarbeten, såsom vägar och broar. En innehavare av ett infrastrukturgodkännande blir en skogsbruksaktör när denne har fått tillstånd av GFC att tillvarata trävaruprodukter inom detta områdes gränser.

   En tredje part är en fysisk eller juridisk person som har ett rättsligt avtal med skogsbruksaktören att utföra kommersiellt skogsbruksarbete inom gränserna för det godkända området. Skogsbruksaktören, som är registrerad hos GFC, ansvarar för att säkerställa att den tredje parten uppfyller kraven i laglighetsdefinitionen.

4.    Laglighetsmatriserna

4.1    Laglighetsmatris A för en skogsbruksaktörs lagliga utförande av skogsarbete

Princip 1

Den fysiska eller juridiska personen är ett rättssubjekt

Kriterium 1.1

Den fysiska eller juridiska personen har en juridisk identitet

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

A.1.1.1

(obligatorisk) 3

Den fysiska eller juridiska personen har ett skatteregistreringsnummer.

Giltigt skatteregistreringsnummercertifikat (skattemyndigheten)

§ 60A i lagen om inkomstskatt, kap. 81:01.

Statisk

A.1.1.2

Frivillig (utöver A.1.1.1)

Den fysiska eller juridiska personen har ett företagsnamn som är registrerat enligt lagen om (registrering av) firmanamn, kap. 90:05.

Registreringsbevis (Myndigheten för urkunder och handelsregister)

§§ 5 och 13 i lagen om (registrering av) firmanamn, kap. 90:05, §§ 3 och 6 i handelsbolagslagen, kap. 89:02.

Statisk

A.1.1.3

Frivillig (utöver A.1.1.1)

För ett lokalt bolag: den juridiska personen har ett bolagsbevis

För ett utländskt bolag: den juridiska personen har ett registreringsbevis

i)    Bolagsbevis (lokalt företag) (Myndigheten för urkunder och handelsregister)

ii)    Registreringsbevis (utländskt bolag) (Myndigheten för urkunder och handelsregister)

i)    § 8 i bolagslagen, kap. 89:01

ii)    § 321 i bolagslagen, kap. 89:01

Statisk

A.1.1.4

Frivillig (utöver A.1.1.1)

Byrådet är lagligen utsett i enlighet med urbefolkningslagen, kap. 29:01.

Redogörelse om valresultat (ministeriet för urbefolkningsfrågor)

§ 72.13 i urbefolkningslagen, kap. 29:01

Statisk

A.1.1.5

Frivillig (utöver A.1.1.1)

Det ömsesidiga bolaget har en registreringsbekräftelse.

Registreringsbekräftelse (registret över ömsesidiga bolag)

§ 15 i lagen om ömsesidiga bolag, kap. 36:04

Statisk

A.1.1.6

Frivillig (utöver A.1.1.1)

Den kooperativa föreningen har ett registreringsbevis.

Registreringsbevis (kommissionären för kooperativa föreningar)

§§ 7 och 9 i lagen om kooperativa föreningar, kap. 88:01

Statisk



4.2    Laglighetsmatris B för statliga skogsbrukstillstånd (stor koncession)

Princip 1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Kriterium 1.1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

B.1.1.1

Skogsbruksaktören har en godkännandeskrivelse för den skogskoncession som ska tilldelas.

Godkännandeskrivelse (GFC/avdelningen för skogsresursförvaltning (FRMD))

§§ 6 och 8 i skogslag nr 6 i från 2009, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke (WTS-riktlinjerna) 4

Statisk

B.1.1.2

Skogsbruksaktören innehar ett av följande:

i)    ett giltigt undersökningstillstånd

ii)    ett skogskoncessionsavtal (FCA)

Skogsbruksaktören har en av följande verifikatorer:

i)    undersökningstillstånd (GFC/FRMD)

ii)    Skogskoncessionsavtal (GFC/FRMD)

i)    § 9 i skogslag nr 6 från 2009, föreskrifterna 4 och 5 i 2018 års skogsföreskrifter

ii)    §§ 6 och 8 i skogslag nr 6 från 2009, föreskrifterna 7, 8, 9 och 11 i 2018 års skogsföreskrifter

Statisk

B.1.1.3

Frivillig

Skogsbruksaktören har ett GFC-godkänt hyresavtal med en tredje part som tillåter avverkning och/eller uttag inom skogsbruksaktörens koncession.

GFC-godkänt hyresavtal med en tredje part (GFC/skogsövervakningsavdelningen (FMD))

§ 16 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

Kriterium 1.2

Skogsbruksaktören respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

B.1.2.1

Skogsbruksaktören avverkar trävaruprodukterna inom koncessionens gränser.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 6.2 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

B.1.2.2

Skogsbruksaktören hindrar inte utövandet av urbefolkningens traditionella rättigheter.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 5.2 e i skogslag nr 6 från 2009, §§ 55 och 57 i urbefolkningslagen, kap. 29:01, föreskrift 8 första tillägget formulär B avsnitt 4.3 i 2018 års skogsföreskrifter, föreskrift 4 första tillägget formulär A avsnitt 8 i 2018 års skogsföreskrifter

Statisk

B.1.2.3

Skogsbruksaktören hindrar inte andra enskilda gruppers utövande av sina lagliga användarrättigheter.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 5.2 i skogslag nr 6 från 2009, föreskrift 8 första tillägget formulär B avsnitt 4.2 i 2018 års skogsföreskrifter

Statisk

Princip 2

Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Kriterium 2.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för skogsförvaltning, miljö och spårbarhetssystemet för virke (WTS)

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

B.2.1.1

Skogsbruksaktören har ett miljötillstånd.

En av följande verifikatorer:

i)    miljötillstånd (Miljöskyddsbyrån (EPA))

ii)    driftstillstånd (EPA)

För båda verifikatorerna:

§§ 11, 12, 13, 15 och 21.1 b i miljöskyddslagen, kap. 20:05, föreskrifterna 18 och 19 i föreskrifterna för miljöskydd (tillstånd)

Statisk

B.2.1.2

Skogsbruksaktören efterlever reglerna om den godkända årliga tillåtna avverkningen och/eller maximala tillåtna avverkningen.

Etiketthanteringsrapport (GFC/FMD)

§§ 6.2 b och 9.2 b i skogslag nr 6 från 2009, § 2.2.2 i förfarandekod nr 1 från 2018

Dynamisk

B.2.1.3

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Kontrollrapporten för WTS 5 (GFC/FMD)

Föreskrifterna 23, 24, 25, 26 och 27 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

B.2.1.4

Skogsbruksaktören har en godkänd skogsförvaltningsplan (FMP) som omfattar minst fem år utöver en årlig verksamhetsplan (AOP) för koncessionsområdet.

Båda av följande verifikatorer:

i)    Skogsförvaltningsplan (GFC/FRMD)

ii)    Årlig verksamhetsplan (GFC/FRMD)

För båda verifikatorerna:

§ 8.2 a i skogslag nr 6 från 2009, punkterna 2.2 och 2.3 i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (stora koncessioner)

Statisk

B.2.1.5

Skogsbruksaktören avverkar inte några begränsade och skyddade arter utan tillstånd från GFC.

GFC:s godkännandeskrivelse (GFC/FMD)

Föreskrift 15 i 2018 års skogsföreskrifter, punkt 4 (4.4.1 och 4.4.2) i förfarandekod nr 1 från 2018

Dynamisk

Princip 3

Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Kriterium 3.1

Skogsbruksaktören betalar de avgifter och pålagor som krävs

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

B.3.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för betalning av förvaltningsavgifter och förvaltningspålagor.

En av följande verifikatorer:

i)    kvitton för betalningsplaner (GFC/finansavdelningen (FD))

ii)    kvitton för fullgjorda betalningar (GFC/FD)

För båda verifikatorerna:

Föreskrifterna 38, 40, 41 och 53 i 2018 års skogsföreskrifter

Dynamisk

B.3.1.2

Skogsbruksaktören uppfyller skattekraven i den tillämpliga skatteplan som offentliggörs av skattemyndigheten.

En av följande verifikatorer:

i)    giltigt skatteregistreringsnummercertifikat (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mindre än ett år) (skattemyndigheten)

ii)    insättningskvitto (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mer än ett år) (skattemyndigheten)

För båda verifikatorerna:

§ 4 i bolagsskattelagen, kap. 81:03, § 60A i inkomstskattelagen, kap. 81:01

Statisk

Kriterium 3.2

Skogsbruksaktören fullgör sina skyldigheter med avseende på arbetsrätt och socialförsäkringskrav

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

B.3.2.1

Skogsbruksaktören har ett intyg om regelefterlevnad.

Intyg om regelefterlevnad (Socialförsäkringsstyrelsen (NIB))

§ 16 i lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap 36:01

föreskrifterna 4, 5, 14, 15 och 19 i föreskrifterna om socialförsäkring och social trygghet (uppbörd av avgifter)

Statisk

B.3.2.2

Skogsbruksaktören har anställt personer med den relevanta lagstadgade åldern i enlighet med den verksamhet som utförs.

Inspektionsrapport (arbetsmarknadsministeriet) (MOL)

§ 41 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, §§ 2 och 3 i lagen om anställning av ungdomar och barn, kap. 99:01

Statisk

B.3.2.3

Skogsbruksaktören betalar sin personal den lagstadgade minimilönen eller mer.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 8 och 11 i arbetsmarknadslagen, kap. 98:01, punkt 4 i och tillägget till nationell arbetsföreskrift (minimilön) nr 15 från 2016

Statisk

B.3.2.4

Skogsbruksaktören säkerställer att lokaler och utrustning för första hjälpen finns att tillgå eller kan anordnas på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 17 i skogslag nr 6 från 2009

§ 47.1 n i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

B.3.2.5

Skogsbruksaktören säkerställer att arbetstagarna har tillgång till den tillämpliga personliga skyddsutrustningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 46 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, § 17 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

B.3.2.6

Skogsbruksaktören rapporterar och registrerar alla olyckor och skador som inträffar på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 69 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

B.3.2.7

Skogsbruksaktören följer icke-diskrimineringslagstiftningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 4.2 och 5 i lagen om förebyggande av diskriminering, kap. 99:09

Statisk



4.3    Laglighetsmatris C för statliga skogsbrukstillstånd (små koncessioner)

Princip 1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Kriterium 1.1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

C.1.1.1

Skogsbruksaktören har en godkännandeskrivelse för den skogskoncession som ska tilldelas.

Godkännandeskrivelse (GFC/FRMD)

§§ 6 och 7 i skogslag nr 6 i från 2009, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke (WTS-riktlinjerna) 6

Statisk

C.1.1.2

Skogsbruksaktören har ett skogskoncessionsavtal.

Skogskoncessionsavtal (GFC/FRMD)

§§ 6, 7 och 11.3 i skogslag nr 6 från 2009, föreskrifterna 7, 8, 9 och 11 i 2018 års skogsföreskrifter

Statisk

C.1.1.3

Frivillig

Skogsbruksaktören har ett GFC-godkänt hyresavtal med en tredje part som tillåter avverkning och/eller uttag inom skogsbruksaktörens koncession.

GFC-godkänt hyresavtal med en tredje part (GFC/FMD)

§ 16 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

Kriterium 1.2

Skogsbruksaktören respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

C.1.2.1

Skogsbruksaktören avverkar trävaruprodukterna inom koncessionens gränser.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 6.2 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

C.1.2.2

Skogsbruksaktören hindrar inte utövandet av urbefolkningens traditionella rättigheter.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 5.2 e i skogslag nr 6 från 2009, föreskrift 8, punkt 4.3, formulär C i första tillägget till 2018 års skogsstadga, §§ 55 och 57 i urbefolkningslagen, kap. 29:01

Statisk

C.1.2.3

Skogsbruksaktören hindrar inte andra enskilda gruppers utövande av sina lagliga användarrättigheter.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 5.2 i skogslag nr 6 från 2009, föreskrift 8, punkt 4.3, formulär C i första tillägget till 2018 års skogsstadga

Statisk

Princip 2

Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Kriterium 2.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för skogsförvaltning, miljö och WTS.

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

C.2.1.1

Skogsbruksaktören har ett miljötillstånd.

Driftstillstånd (EPA)

§ 21.1 b i miljöskyddslagen, kap. 20:05, föreskrifterna 18 och 19 i föreskrifterna för miljöskydd (tillstånd)

Statisk

C.2.1.2

Skogsbruksaktören respekterar den godkända avverkningskvoten.

Etiketthanteringsrapport (GFC/FMD)

§§ 6.2 b och 9.2 b i skogslag nr 6 från 2009

Punkt 2.4 i förfarandekod nr 1 från 2018

Dynamisk

C.2.1.3

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Kontrollrapporten för WTS (GFC/FMD)

Föreskrifterna 23, 24, 25, 26 och 27 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

C.2.1.4

Skogsbruksaktören avverkar inte några begränsade och skyddade arter utan tillstånd från GFC.

GFC:s godkännandeskrivelse (GFC/FMD)

Föreskrift 15 i 2018 års skogsföreskrifter, punkt 4 (4.4.1 och 4.4.2) i förfarandekod nr 1 från 2018

Dynamisk

Princip 3

Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Kriterium 3.1

Skogsbruksaktören betalar de avgifter och pålagor som krävs

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

C.3.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för betalning av förvaltningsavgifter och förvaltningspålagor.

En av följande verifikatorer:

i)    kvitton för betalningsplaner (GFC/FD)

ii)    kvitton för fullgjorda betalningar (GFC/FD)

För båda verifikatorerna:

Föreskrifterna 38, 40, 41 och 53 i 2018 års skogsföreskrifter

Dynamisk

C.3.1.2

Skogsbruksaktören uppfyller skattekraven i den tillämpliga skatteplan som offentliggörs av skattemyndigheten 7 .

En av följande verifikatorer:

i)    giltigt skatteregistreringsnummercertifikat (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mindre än ett år) (skattemyndigheten)

ii)    insättningskvitto (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mer än ett år) (skattemyndigheten)

För båda verifikatorerna:

§ 4 i bolagsskattelagen, kap. 81:03, § 60A i inkomstskattelagen, kap. 81:01

Statisk

Kriterium 3.2

Skogsbruksaktören fullgör sina skyldigheter med avseende på arbetsrätt och socialförsäkringskrav

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

C.3.2.1

Skogsbruksaktören har ett intyg om regelefterlevnad.

Intyg om regelefterlevnad (NIB)

§ 16 i lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap 36:01

föreskrifterna 4, 5, 14, 15 och 19 i föreskrifterna om socialförsäkring och social trygghet (uppbörd av avgifter)

Statisk

C.3.2.2

Skogsbruksaktören har anställt personer med den relevanta lagstadgade åldern i enlighet med den verksamhet som utförs.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 41 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, §§ 2 och 3 i lagen om anställning av ungdomar och barn, kap. 99:01

Statisk

C.3.2.3

Skogsbruksaktören betalar sin personal den lagstadgade minimilönen eller mer.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 8 och 11 i arbetsmarknadslagen, kap 98:01

§ 4 i och tillägget till nationell arbetsföreskrift (minimilön) nr 15 från 2016

Statisk

C.3.2.4

Skogsbruksaktören säkerställer att lokaler och utrustning för första hjälpen finns att tillgå eller kan anordnas på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 17 i skogslag nr 6 från 2009, § 47.1 n i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

C.3.2.5

Skogsbruksaktören säkerställer att arbetstagarna har tillgång till den tillämpliga personliga skyddsutrustningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 46 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, § 17 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

C.3.2.6

Skogsbruksaktören rapporterar och registrerar alla olyckor och skador som inträffar på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 69 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

C.3.2.7

Skogsbruksaktören följer icke-diskrimineringslagstiftningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 4.2 och 5 i lagen om förebyggande av diskriminering, kap. 99:09

Statisk



4.4    Laglighetsmatris D för urbefolkningsbyar

Princip 1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Kriterium 1.1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

D.1.1.1

Skogsbruksaktören har laglig äganderätt till den skogsmark där den kommersiella verksamheten utförs.

En av följande verifikatorer:

i)    äganderättscertifikat (fastighetsregistret)

ii)    obetingad överlåtelse (GLSC)

i)    § 71 i fastighetsregisterlagen, kap. 5:02

ii)    § 63 i urbefolkningslagen, kap. 29:01, § 3 i lagen om statlig mark, kap. 62:01

Statisk

D.1.1.2

Frivillig

Den boende i urbefolkningsbyn har fått ett skriftligt tillstånd av skogsbruksaktören att utföra kommersiell verksamhet avseende avverkning eller uttag på bymark.

Skriftligt tillstånd mellan byrådet och skogsbruksaktören (bofast) (GFC)

§ 54 i urbefolkningslagen, kap. 29:01

Statisk

D.1.1.3

Frivillig

Den icke-bofasta personen har ett skriftligt tillstånd från skogsbruksaktören att bedriva kommersiell verksamhet rörande avverkning eller uttag på bymark.

Skriftligt tillstånd mellan byrådet och skogsbruksaktören (icke-bofast) (GFC)

§ 55 i urbefolkningslagen, kap. 29:01

Statisk

Kriterium 1.2

Skogsbruksaktören respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

D.1.2.1

Skogsbruksaktören avverkar trävaruprodukterna inom bymarkens gränser.

Inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 55 i urbefolkningslagen, kap. 29:01

Statisk

D.1.2.2

Skogsbruksaktören hindrar inte utövandet av urbefolkningens traditionella rättigheter.

Inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 5.2 e i skogslag nr 6 från 2009, §§ 55 och 57 i urbefolkningslagen, kap. 29:01

Statisk

Princip 2

Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Kriterium 2.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för skogsförvaltning, miljö och WTS.

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

D.2.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Kontrollrapporten för WTS (GFC/FMD)

Föreskrifterna 23, 24, 25, 26 och 27 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke 8

Dynamisk

Princip 3

Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Kriterium 3.1

Skogsbruksaktören uppfyller de tillämpliga skattekraven

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

D.3.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller skattekraven i den tillämpliga skatteplan som offentliggörs av skattemyndigheten.

En av följande verifikatorer:

i)    giltigt skatteregistreringsnummercertifikat (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mindre än ett år) (skattemyndigheten)

ii)    insättningskvitto (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mer än ett år) (skattemyndigheten)

För båda verifikatorerna:

§ 4 i bolagsskattelagen, kap. 81:03, § 60A i inkomstskattelagen, kap. 81:01

Statisk

Kriterium 3.2

Skogsbruksaktören fullgör sina skyldigheter med avseende på arbetsrätt och socialförsäkringskrav

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

D.3.2.1

Skogsbruksaktören har ett intyg om regelefterlevnad.

Intyg om regelefterlevnad (NIB)

§ 16 i lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap. 36:01, föreskrifterna 4, 5, 14, 15 och 19 i föreskrifterna om socialförsäkring och social trygghet (uppbörd av avgifter)

Statisk

D.3.2.2

Skogsbruksaktören har anställt personer med den relevanta lagstadgade åldern i enlighet med den verksamhet som utförs.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 41 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, §§ 2 och 3 i lagen om anställning av ungdomar och barn, kap. 99:01

Statisk

D.3.2.3

Skogsbruksaktören betalar sin personal den lagstadgade minimilönen eller mer.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 8 och 11 i arbetsmarknadslagen, kap. 98:01, § 4 i och tillägget till nationell arbetsföreskrift (minimilön) nr 15 från 2016

Statisk

D.3.2.4

Skogsbruksaktören säkerställer att lokaler och utrustning för första hjälpen finns att tillgå eller kan anordnas på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 47.1 n i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

D.3.2.5

Skogsbruksaktören säkerställer att arbetstagarna har tillgång till den tillämpliga personliga skyddsutrustningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 46 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, § 17 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

D.3.2.6

Skogsbruksaktören rapporterar och registrerar alla olyckor och skador som inträffar på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 69 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

D.3.2.7

Skogsbruksaktören följer icke-diskrimineringslagstiftningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 4.2 och 5 i lagen om förebyggande av diskriminering, kap. 99:09

Statisk


4.5
   Laglighetsmatris E för privat mark

Princip 1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka

Kriterium 1.1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

E.1.1.1

Skogsbruksaktören har laglig äganderätt till den skogsmark där den kommersiella verksamheten äger rum.

En av följande verifikatorer:

i)    obetingad äganderätt (fastighetsregistret)

ii)    överföring (urkundsregistret)

iii)    obetingad överlåtelse (GLSC)

i)    §§ 65 och 66 i fastighetsregisterlagen, kap. 5:02

ii)    § 22.1 i urkundsregisterlagen, kap. 5:01

iii)    § 3.1 a i lagen om statlig mark, kap. 62:01

Statisk

E.1.1.2

Frivillig

Skogsbruksaktören har ett lagenligt avtal med en tredje part om avverkning och/eller uttag på den privata marken.

Avtal mellan skogsbruksaktören och en tredje part (GFC/FMD)

§ 16 i skogslagen

Riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke 9

Statisk

Princip 2

Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Kriterium 2.1

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

E.2.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Kontrollrapporten för WTS (GFC/FMD)

Föreskrifterna 23, 24, 25, 26 och 27 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

E.2.1.2

Skogsbruksaktören avverkar trävaruprodukterna inom den privata markens gränser.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 21 i lagen om statlig mark, kap. 62:01, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Statisk

Princip 3

Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Kriterium 3.1

Skogsbruksaktören uppfyller de tillämpliga skattekraven

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

E.3.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller skattekraven i den tillämpliga skatteplan som offentliggörs av skattemyndigheten.

En av följande verifikatorer:

i)    giltigt skatteregistreringsnummercertifikat (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mindre än ett år) (skattemyndigheten)

ii)    insättningskvitto (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mer än ett år) (skattemyndigheten)

För båda verifikatorerna:

§ 4 i bolagsskattelagen, kap. 81:03, § 60A i inkomstskattelagen, kap. 81:01

Statisk

Kriterium 3.2

Skogsbruksaktören fullgör sina skyldigheter med avseende på arbetsrätt och socialförsäkringskrav

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

E.3.2.1

Skogsbruksaktören har ett intyg om regelefterlevnad.

Intyg om regelefterlevnad (NIB)

§ 16 i lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap. 36:01, föreskrifterna 4, 5, 14, 15 och 19 i föreskrifterna om socialförsäkring och social trygghet (uppbörd av avgifter)

Statisk

E.3.2.2

Skogsbruksaktören har anställt personer med den relevanta lagstadgade åldern i enlighet med den verksamhet som utförs.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 41 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, §§ 2 och 3 i lagen om anställning av ungdomar och barn, kap. 99:01

Statisk

E.3.2.3

Skogsbruksaktören betalar sin personal den lagstadgade minimilönen eller mer.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 8 och 11 i arbetsmarknadslagen, kap 98:01

§ 4 i och tillägget till nationell arbetsföreskrift (minimilön) nr 15 från 2016

Statisk

E.3.2.4

Skogsbruksaktören säkerställer att lokaler och utrustning för första hjälpen finns att tillgå eller kan anordnas på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 47.1 n i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

E.3.2.5

Skogsbruksaktören säkerställer att arbetstagarna har tillgång till den tillämpliga personliga skyddsutrustningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 46 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, § 17 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

E.3.2.6

Skogsbruksaktören rapporterar och registrerar alla olyckor och skador som inträffar på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 69 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

E.3.2.7

Skogsbruksaktören följer icke-diskrimineringslagstiftningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 4.2 och 5 i lagen om förebyggande av diskriminering, kap. 99:09

Statisk



4.6    Laglighetsmatris F för tillvaratagna trävaruprodukter från statlig mark under omställning

Princip 1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Kriterium 1.1

Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

F.1.1.1

Skogsbruksaktören innehar följande:

i)    leasingavtal

ii)    ett gruvdriftstillstånd eller en gruvdriftslicens

iii)    ett tillstånd att beträda all mark och utföra arbeten i syfte att bygga och underhålla vägar, inklusive all avverkning och allt uttag av trävaruprodukter, eller andra syften

iv)    ett tillstånd att bygga och underhålla ett vattenkraftverk.

En av följande verifikatorer:

i)    arrendekontrakt (GLSC)

ii)    gruvdriftstillstånd eller gruvdriftslicens (GGMC)

iii)    skriftligt tillstånd från ministeriet för offentliga arbeten (MPW)

iv)    vattenkrafttillstånd (presidentens kansli)

i)    § 3.1 b i lagen om statlig mark, kap. 62:01

ii)    § 7 i gruvdriftslagen, kap. 65:01

iii)    §§ 3 och 4 i lagen om offentlig mark (privata vägar), kap. 62:03, föreskrift 2 i föreskrifterna om privata vägar på offentlig mark (virkesavverkning)

iv)    §§ 5, 6 och 7 i vattenkraftlagen, kap. 56:03

Statisk

F.1.1.2 Frivillig

Skogsbruksaktören har ett lagligt avtal med en tredje part om avverkning och/eller uttag på skogsbruksaktörens egendom.

Avtal mellan skogsbruksaktören och den tredje parten (GFC/FMD)

§ 16 i skogslagen

Riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke 10

Statisk

Kriterium 1.2

Skogsbruksaktören respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

F.1.2.1

Skogsbruksaktören avverkar inom ramen för ett av följande:

i)    leasingavtal

ii)    ett gruvdriftstillstånd eller en gruvdriftslicens

iii)    ett område där ministeriet för offentliga arbeten (MPW) och/eller Guyanas energibyrå vederbörligen har fått tillstånd att genomföra projekt.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

i)    § 3 i lagen om statlig mark, kap. 62:01

ii)    §§ 7 och 135.2 zc i gruvdriftslagen, kap. 65:01

iii)    §§ 3 och 4 i lagen om offentlig mark (privata vägar), kap. 62:03, § 6.2 i vattenkraftlagen, kap. 56:03

Statisk

F.1.2.2

Skogsbruksaktören hindrar inte utövandet av urbefolkningens traditionella rättigheter.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 5.2 e i skogslag nr 6 från 2009, §§ 55 och 57 i urbefolkningslagen, kap. 29:01

Statisk

F.1.2.3

Skogsbruksaktören hindrar inte andra enskilda gruppers utövande av sina lagliga användarrättigheter.

Skogsövervakningsavdelningens inspektionsrapport (GFC/FMD)

§ 5.2 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

Princip 2

Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Kriterium 2.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för skogsförvaltning, miljö och WTS.

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

F.2.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Kontrollrapporten för WTS (GFC/FMD)

Föreskrifterna 23, 24, 25, 26 och 27 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

F.2.1.2 (gäller för en skogsbruksaktör som måste uppfylla kraven i led iv i F.1.1.1)

Skogsbruksaktören har ett miljötillstånd för att bygga och underhålla ett vattenkraftverk.

Byggtillstånd (EPA)

§ 21.1 a i miljöskyddslagen, kap. 20:05, föreskrifterna 18 och 19 i föreskrifterna för miljöskydd (tillstånd)

Statisk

Princip 3

Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Kriterium 3.1

Skogsbruksaktören betalar de avgifter och pålagor som krävs

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

F.3.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för betalning av förvaltningsavgifter och förvaltningspålagor.

En av följande två verifikatorer:

i)    kvitton för betalningsplaner (GFC/FD)

ii)    kvitton för fullgjorda betalningar (GFC/FD)

För båda verifikatorerna:

Riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

F.3.1.2

Skogsbruksaktören uppfyller skattekraven i den tillämpliga skatteplan som offentliggörs av skattemyndigheten.

En av följande verifikatorer:

i)    giltigt skatteregistreringsnummercertifikat (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mindre än ett år) (skattemyndigheten)

ii)    insättningskvitto (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mer än ett år) (skattemyndigheten)

För båda verifikatorerna:

§ 4 i bolagsskattelagen, kap. 81:03, § 60A i inkomstskattelagen, kap. 81:01

Statisk

Kriterium 3.2

Skogsbruksaktören fullgör sina skyldigheter med avseende på arbetsrätt och socialförsäkringskrav

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

F.3.2.1

Skogsbruksaktören har ett intyg om regelefterlevnad.

Intyg om regelefterlevnad (NIB)

§ 16 i lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap. 36:01, föreskrifterna 4, 5, 14, 15 och 19 i föreskrifterna om socialförsäkring och social trygghet (uppbörd av avgifter)

Statisk

F.3.2.2

Skogsbruksaktören har anställt personer med den relevanta lagstadgade åldern i enlighet med den verksamhet som utförs.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 41 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, §§ 2 och 3 i lagen om anställning av ungdomar och barn, kap. 99:01

Statisk

F.3.2.3

Skogsbruksaktören betalar sin personal den lagstadgade minimilönen eller mer.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 8 och 11 i arbetsmarknadslagen, kap. 98:01, § 4 i och tillägget till nationell arbetsföreskrift (minimilön) nr 15 från 2016

Statisk

F.3.2.4

Skogsbruksaktören säkerställer att lokaler och utrustning för första hjälpen finns att tillgå eller kan anordnas på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 47.1 n i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

F.3.2.5

Skogsbruksaktören säkerställer att arbetstagarna har tillgång till den tillämpliga personliga skyddsutrustningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 46 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, § 17 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

F.3.2.6

Skogsbruksaktören rapporterar och registrerar alla olyckor och skador som inträffar på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 69 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

F.3.2.7

Skogsbruksaktören följer icke-diskrimineringslagstiftningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 4.2 och 5 i lagen om förebyggande av diskriminering, kap. 99:09

Statisk


4.7
   Laglighetsmatris G för beslagtagna trävaruprodukter 11

Princip 1

Beslagtagna trävaruprodukter hanteras i enlighet med de rättsliga kraven

Kriterium 1.1

Skogsbruksaktören följer reglerna för användning av beslagtagna trävaruprodukter.

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

G.1.1.1

Skogsbruksaktören innehar en av följande för beslagtagna trävaruprodukter:

i)    beslagtagandeblankett

ii)    förvarsblankett

En av följande verifikatorer:

i)    beslagtagandeblankett (GFC/FMD)

ii)    förvarsblankett (GFC/FMD)

§ 58 i skogslag nr 6 i från 2009, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke (WTS-riktlinjerna) 12

Dynamisk

G.1.1.2

Skogsbruksaktören fullgör alla rättsliga skyldigheter avseende beslagtagande av trävaruprodukter för återinförande i försörjningskedjan.

GFC:s godkännandepass (GFC/FMD)

§§ 58.5, 58.7, 60, 70.5 och 71 i skogslag nr 6 i från 2009, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk


4.8    Laglighetsmatris H för bearbetning och försäljning av trävaruprodukter

Princip 1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för bearbetning och försäljning av timmer

Kriterium 1.1

Skogsbruksaktören uppfyller de tillämpliga licensieringskraven

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

H.1.1.1

Skogsbruksaktören har en årlig verksamhetslicens.

Årlig verksamhetslicens (GFC/FMD)

§ 39 i skogslag nr 6 i från 2009, föreskrifterna 29, 30 och 31 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke 13

Statisk

H.1.1.2 Frivillig

Skogsbruksaktören har en giltig handlarlicens för skogsprodukter.

Handlarlicens för skogsprodukter (GFC/FMD)

§ 41 i skogslag nr 6 i från 2009, föreskrifterna 32, 33 och 34 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Statisk

H.1.1.3 Frivillig

Skogsbruksaktören har en giltig brädgårdslicens.

Brädgårdslicens (GFC/FMD)

§ 40 i skogslag nr 6 från 2009,

riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Statisk

Princip 2

Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Kriterium 2.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för skogsförvaltning, miljö och WTS.

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

H.2.1.1

Skogsbruksaktören har ett miljötillstånd.

En av följande verifikatorer:

i)    miljötillstånd (EPA)

ii)    driftstillstånd (EPA)

För båda verifikatorerna:

§§ 11, 12, 13, 15 och 21.1 b i miljöskyddslagen, kap. 20:05, föreskrifterna 18 och 19 i föreskrifterna för miljöskydd (tillstånd)

Statisk

H.2.1.2

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Kontrollrapporten för WTS (GFC/FMD)

riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

Princip 3

Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Kriterium 3: 1

Skogsbruksaktören betalar de avgifter och pålagor som krävs

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

H.3.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för betalning av förvaltningsavgifter.

En av följande två verifikatorer:

i)    kvitton för betalningsplaner (GFC/FD)

ii)    kvitton för fullgjorda betalningar (GFC/FD)

För båda verifikatorerna:

Föreskrift 53 i 2018 års skogsföreskrifter,

riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

H.3.1.2

Skogsbruksaktören uppfyller skattekraven i den tillämpliga skatteplan som offentliggörs av skattemyndigheten.

En av följande verifikatorer:

i)    giltigt skatteregistreringsnummercertifikat (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mindre än ett år) (skattemyndigheten)

ii)    insättningskvitto (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mer än ett år) (skattemyndigheten)

För båda verifikatorerna:

§ 4 i bolagsskattelagen, kap. 81:03, § 60A i inkomstskattelagen, kap. 81:01

Statisk

Kriterium 3.2

Skogsbruksaktören fullgör sina skyldigheter med avseende på arbetsrätt och socialförsäkringskrav

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

H.3.2.1

Skogsbruksaktören har ett intyg om regelefterlevnad.

Intyg om regelefterlevnad (NIB)

§ 16 i lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap 36:01

föreskrifterna 4, 5, 14, 15 och 19 i föreskrifterna om socialförsäkring och social trygghet (uppbörd av avgifter)

Statisk

H.3.2.2

Skogsbruksaktören har anställt personer med den relevanta lagstadgade åldern i enlighet med den verksamhet som utförs.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 41 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, §§ 2 och 3 i lagen om anställning av ungdomar och barn, kap. 99:01

Statisk

H.3.2.3

Skogsbruksaktören betalar sin personal den lagstadgade minimilönen eller mer.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 8 och 11 i arbetsmarknadslagen, kap. 98:01, § 4 i och tillägget till nationell arbetsföreskrift (minimilön) nr 15 från 2016

Statisk

H.3.2.4

Skogsbruksaktören säkerställer att lokaler och utrustning för första hjälpen finns att tillgå eller kan anordnas på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 47.1 n i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

H.3.2.5

Skogsbruksaktören säkerställer att arbetstagarna har tillgång till den tillämpliga personliga skyddsutrustningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 46 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, § 17 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

H.3.2.6

Skogsbruksaktören rapporterar och registrerar alla olyckor och skador som inträffar på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 69 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

H.3.2.7

Skogsbruksaktören följer icke-diskrimineringslagstiftningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 4.2 och 5 i lagen om förebyggande av diskriminering, kap. 99:09

Statisk


4.9    Laglighetsmatris I för export och import av trävaruprodukter

Princip 1

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för export och import av trävaruprodukter

Kriterium 1.1

Skogsbruksaktören uppfyller exportkraven och kraven för WTS.

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

I.1.1.1

Skogsbruksaktören har en giltig licens för export av trävaruprodukter.

En av följande verifikatorer:

i)    handlarlicens för skogsprodukter (GFC/FMD)

ii)    årlig verksamhetslicens (GFC/FMD)

iii)    brädgårdslicens (GFC/FMD)

i)    § 41 i skogslag nr 6 från 2009, föreskrifterna 32, 33 och 34 i 2018 års skogsföreskrifter

ii)    Föreskrift 31 a iii i 2018 års skogsföreskrifter, § 39 i skogslag nr 6 i från 2009

iii)    § 40.2 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

I.1.1.2

Skogsbruksaktören har ett exporttillstånd.

i)    exporttillstånd (GFC/FMD)

ii)    Cites-tillstånd (i förekommande fall) (Kommissionen för bevarande och förvaltning av vilda djur och växter, GFC/FMD)

i)    § 44 i skogslag nr 6 från 2009

Riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke 14

ii)    § 29.1 i 2016 års lag om bevarande och förvaltning av vilda djur och växter

Dynamisk

I.1.1.3

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Kontrollrapporten för WTS (GFC/FMD)

Föreskrifterna 23, 24, 25, 26 och 27 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

I.1.1.4

Skogsbruksaktören uppfyller kraven för betalning av exportavgifter.

Kvitton (GFC/FD)

§ 41 i 2018 års skogslag, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

Kriterium 1.2

Skogsbruksaktören uppfyller importkraven och kraven för WTS.

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

I.1.2.1

Skogsbruksaktören har en importlicens.

Importlicens (GFC/FMD)

§ 37 i skogslag nr 6 från 2009, föreskrift 36 i 2018 års skogsföreskrifter

Statisk

I.1.2.2

Skogsbruksaktören har ett importtillstånd.

Importtillstånd (NPPO)

§ 8 i växtskyddslag nr 9 från 2011

Dynamisk

I.1.2.3

Skogsbruksaktören iakttar tillbörlig aktsamhet för att minimera risken av att importera olagligt producerade trävaruprodukter.

i)    Rapport om bedömning av tillbörlig aktsamhet (NPPO)

ii)    Cites-tillstånd (i förekommande fall) (Kommissionen för bevarande och förvaltning av vilda djur och växter)

i)    Föreskrift 36.3 i 2018 års skogsföreskrifter,

ii)    § 29.1 i lagen om bevarande och förvaltning av vilda djur och växter, kap., nr 22 från 2016

Dynamisk

I.1.2.4

Skogsbruksaktören uppfyller WTS-kraven.

Kontrollrapporten för WTS (GFC/FMD)

Föreskrifterna 23, 24, 25, 26 och 27 i 2018 års skogsföreskrifter, riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Dynamisk

Princip 2

Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter (gäller endast för skogsbruksaktörer som exporterar och/eller importerar och inte omfattas av andra matriser)

Kriterium 2.1

Skogsbruksaktören fullgör de skattemässiga skyldigheter som krävs

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

I.2.1.1

Skogsbruksaktören uppfyller skattekraven i den tillämpliga skatteplan som offentliggörs av skattemyndigheten.

En av följande verifikatorer:

i)    giltigt skatteregistreringsnummercertifikat (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mindre än ett år) (skattemyndigheten)

ii)    insättningskvitto (för skogsbruksaktörer som har varit verksamma i mer än ett år) (skattemyndigheten)

För båda verifikatorerna:

§ 4 i bolagsskattelagen, kap. 81:03, § 60A i inkomstskattelagen, kap. 81:01

Statisk

Kriterium 2.2

Skogsbruksaktören fullgör sina skyldigheter med avseende på arbetsrätt och socialförsäkringskrav

Indikatornummer

Indikator

Verifikatorer 
(ansvarig myndighet)

Hänvisningar till lagar/andra författningar

Typ av verifikator

I.2.2.1

Skogsbruksaktören har ett intyg om regelefterlevnad.

Intyg om regelefterlevnad (NIB)

§ 16 i lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap 36:01

föreskrifterna 4, 5, 14, 15 och 19 i föreskrifterna om socialförsäkring och social trygghet (uppbörd av avgifter)

Statisk

I.2.2.2

Skogsbruksaktören har anställt personer med den relevanta lagstadgade åldern i enlighet med den verksamhet som utförs.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 41 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, §§ 2 och 3 i lagen om anställning av ungdomar och barn, kap. 99:01

Statisk

I.2.2.3

Skogsbruksaktören betalar sin personal den lagstadgade minimilönen eller mer.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 8 och 11 i arbetsmarknadslagen, kap. 98:01, § 4 i och tillägget till nationell arbetsföreskrift (minimilön) nr 15 från 2016

Statisk

I.2.2.4

Skogsbruksaktören säkerställer att lokaler och utrustning för första hjälpen finns att tillgå eller kan anordnas på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 47.1 n i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

I.2.2.5

Skogsbruksaktören säkerställer att arbetstagarna har tillgång till den tillämpliga personliga skyddsutrustningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 46 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10, § 17 i skogslag nr 6 från 2009

Statisk

I.2.2.6

Skogsbruksaktören rapporterar och registrerar alla olyckor och skador som inträffar på arbetsplatsen.

Inspektionsrapport (MOL)

§ 69 i arbetsmiljölagen, kap. 99:10

Statisk

I.2.2.7

Skogsbruksaktören följer icke-diskrimineringslagstiftningen.

Inspektionsrapport (MOL)

§§ 4.2 och 5 i lagen om förebyggande av diskriminering, kap. 99:09

Statisk

5.    Ordlista

Medlem av urbefolkningen    En ”medlem av urbefolkningen” definieras i avsnitt 2 i urbefolkningslagen, kap. 29:01, som en medborgare i Guyana som tillhör ett av de inhemska folken eller urbefolkningen i Guyana eller är ättling till ett av de inhemska folken eller urbefolkningen i Guyana.

Urbefolkningsbyråd    Ett ”byråd” definieras i § 2 i urbefolkningslagen, kap. 29:01, som att ha inrättats under överinseende av urbefolkningslagen, Annais distriktsråd, Konashens byråd, Baramitas byråd och ett byråd som inrättats genom beslut av ministern med ansvar för urbefolkningsfrågor.

Årlig verksamhetslicens    En årlig verksamhetslicens i enlighet med vad som anges i § 39 i skogslag nr 6 i från 2009 och som beviljas av Guyanas skogsbrukskommission för ett sågverk som används för att dela upp och omvandla stockar och klovar till brädor, plankor, bjälkar eller virkesprodukter som är lämpliga för vidare bearbetning.

Årlig verksamhetsplan    Ett dokument som fastställer de huvudsakliga och detaljerade arbetsuppgifter som licensinnehavaren ska utföra under det kommande kalenderåret (januari till december). Det innehåller en redogörelse för föregående års verksamhet, och planer som införts för innevarande års verksamhet.


Cites    Konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) (ratificerad av Guyana 1973) är en konvention som upprättades 1973 och som reglerar eller förbjuder internationell handel med växt- och djurarter som anses skadas av eller som kan skadas av internationell handel.

Tillbörlig aktsamhet    Inom ramen för detta avtal avser tillbörlig aktsamhet de rimliga åtgärder som vidtas av aktörer för att minimera risken för att importera timmer som olagligen har avverkats, eller är olagligt, till Guyana.

Export        I § 2 i tullagen, kap. 82.01, definieras ”export” som att föra något ut ur, eller förorsaka att något förs ut ur Guyana.

Exportör    I § 2 i tullagen, kap. 82:01, definieras ”exportör” som en person av vilken en vara (inklusive varor som överförs från ett importerande luftfartyg eller fartyg) exporteras från Guyana eller tillhandahålls för användning som förråd på luftfartyg eller fartyg, och även en ägare, eller en person som handlar å dennes vägnar, och en person som i förtullningssyfte undertecknar ett dokument avseende varor som exporteras eller som avses för tillhandahållande av luftfartygs eller fartygs förråd i enlighet med vad som anges ovan.


Skog    I § 2 i skogslag nr 6 från 2009 definieras ”skog” som

a)    ett ekosystem som domineras av vedartade växter, bestående av

i)    slutna skogsformationer där träd av olika arter och undervegetation täcker en stor andel av marken, eller

ii)    öppen skog med ett sammanhängande vegetationstäcke i vilken krontäckningen överskrider 10 procent, och

b)    mark som inbegriper

i)    mangroveskogar och alla våtmarker eller all öppen mark inom en skog som utgör en integrerad del av ekosystemet,

ii)    skogsprodukter i ekosystemet, och

iii)    biologiska resurser samt jord- och vattenresurser i ekosystemet.


Skogskoncessionsavtal    I avsnitt 2 i skogslag nr 6 från 2009 definieras ”skogskoncessionsavtal” som ett avtal med den beteckningen genom vilket kommissionen beviljar en koncession enligt § 6 i skogslag nr 6 från 2009.

Skogsförvaltningsplan    I riktlinjerna för skogsförvaltningsplanen (2018) anges att en skogsförvaltningsplan bygger på en detaljerad social, ekonomisk och miljömässig utvärdering, och fastställer turordningen för och omfattningen av alla arbetsuppgifter som ska utföras i en koncession.

Skogsarbete    I § 2 i skogslag nr 6 i från 2009 definieras detta arbete som arbete som omfattar avverkning eller uttag av skogsprodukter, avlägsnande eller bortforsling av skogsprodukter från ett område, drift av en primär omvandlingsanläggning, bygge eller underhåll av en stig, väg, konstruktion eller installation, och all annan verksamhet som bedrivs för att underlätta någon av dessa verksamheter.

Handlarlicens för skogsprodukter    Enligt § 41 i skogslag nr 6 i från 2009 måste en person som utför verksamhet som består av inköp av trävaruprodukter för återförsäljning inneha denna licens som beviljas av GFC.


Importera    I § 2 i tullagen, kap. 82:01, definieras ”import” som att införa något eller förorsaka att något förs in i Guyana.

Importör        I § 2 i tullagen, kap. 82:01, definieras ”importör” som ägaren eller en annan person som vid tillfället i fråga innehar eller har nyttjanderätt till en vara vid eller från tidpunkten för import av denna till dess att varan vederbörligen har tagits ur den behöriga tjänstemannens förvar, och även en person som undertecknar ett dokument avseende den importerade varan som enligt tullagen måste undertecknas av en importör.

Brädgårdslicens    En licens, i enlighet med vad som anges i § 40 i skogslag nr 6 i från 2009, som beviljas av GFC för att ge en person tillstånd att utföra verksamhet som består av att köpa, lagra och sälja timmer i sina lokaler.

Primär omvandlingsanläggning    I § 2 i skogslag nr 6 i från 2009 definieras en ”primär omvandlingsanläggning” som ett sågverk eller annan anläggning, maskin, eller utrustning som utformats eller används för att dela upp eller på något sätt omvandla alla typer av skogsprodukter i obearbetad form till produkter för försäljning, användning eller vidare behandling eller bearbetning, inklusive ett bärbart sågverk eller en motorsåg.


Uttagstillstånd    Enligt § 36 i skogslag nr 6 i från 2009 måste en skogsbruksaktör ha ett giltigt uttagstillstånd som utfärdats av GFC för uttag och/eller bortforsling inom Guyana av trävaruprodukter från en statlig skog, offentlig mark, bymark, privat mark eller ett införselställe i Guyana.

Sågverk    Enligt § 2 i skogslag nr 6 i från 2009 definieras ”sågverk” som en fabrik som används för att dela upp och omvandla stockar eller klovar till brädor, plankor, bjälkar eller virkesprodukter som är lämpliga för vidare bearbetning. Det inbegriper en såggrop.

Såggrop    Enligt § 2 i skogslag nr 6 i från 2009 definieras ”såggrop” som ett område eller en grop som tillverkats för att underlätta användningen av en kransåg med manuell arbetskraft.

Statlig skog    Enligt § 3 i skogslag nr 6 från 2009 är en statlig skog ett område som genom ministerns beslut kan förklaras vara en statlig skog. Urbefolkningsbymark, Iwokramaregnskogen och Kaieteur nationalpark kan dock inte förklaras vara statlig skog.

Statligt skogsbrukstillstånd    Enligt § 2 i skogslag nr 6 i från 2009 definieras ett ”statligt skogsbrukstillstånd” som ett undersökningstillstånd, en koncession, ett användningstillstånd, ett beskogningsavtal, eller ett förvaltningsavtal för samfällighetsskogar.


Virke    I § 2 i skogslag nr 6 i från 2009 definieras timmer som

a)    ett träd, eller en vedartad del av ett träd, oberoende av om det är stående, har fallit eller har avverkats, och

b)    allt virke, oberoende om det är sågat, delat, hugget eller på annat sätt uppdelat eller format, med undantag för brasved.

Traditionell rättighet    ”Traditionell rättighet” definieras i § 2 i urbefolkningslagen, kap. 29:01, som en husbehovsförsörjningsrättighet eller ett husbehovsförsörjningsprivilegium som föreligger på ikraftträdandedatumet för den lagen, som rättsligen eller av hävd innehas av en urbefolkningsby eller ett urbefolkningssamhälle och som utövas hållbart i enlighet med urbefolkningsbyns eller urbefolkningssamhällets andliga förhållande till sitt land, men inbegriper inte ett traditionellt gruvdriftsprivilegium.

6.    Tillägg: Tillämpliga rättsliga hänvisningar

Lagar, föreskrifter

Beskrivning

Skogsbruk

Skogslag nr 6 från 2009

En lag som konsoliderar och ändrar lagen rörande skogar.

Skogsföreskrifter, föreskrift nr 2 från 2018

Dessa föreskrifter stöder genomförandet av skogslag nr 6 från 2009.

Lagen om statlig mark, kap. 62:01

En lag som föreskriver en lämplig reglering av statlig mark samt statliga floder och åar.

Förfarandekod nr 1 från 2018

Dess övergripande syfte är att främja en avverkningspraxis som förbättrar standarderna för utnyttjande, minskar miljöeffekterna, bidrar till att säkerställa att skogarna bevaras för framtida generationer, och förbättrar skogsbrukets ekonomiska och sociala bidrag som en del av en hållbar utveckling.

Riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke

Spårbarhetssystemet för virke (WTS) är ett obligatoriskt nationellt informationssystem för kontroll av försörjningskedjan för trävaruprodukter på nationell nivå.

Miljö/markanvändning

Miljöskyddslagen, kap. 20:05

En lag som innehåller föreskrifter om förvaltning, bevarande, skydd och förbättring av miljön, förebyggande eller begränsning av utsläpp, bedömning av den ekonomiska utvecklingens inverkan på miljön och en hållbar användning av naturresurser, samt om frågor som är förknippade eller förbundna med detta.

Föreskrifter om miljöskydd (tillstånd)

Dessa föreskrifter stöder genomförandet av miljöskyddslagen, kap. 20:05

Gruvdriftslagen, kap. 65:01

En lag som föreskriver bestämmelser om prospektering för och brytning av metaller, mineraler och ädla stenar, om reglering av deras bortforsling och om frågor förknippade med detta.

Växtskyddslagen, lag nr 9 från 2011

En lag som reglerar import och export av växter, växtmaterial och föremål som härrör från växter, för att skydda från införandet av exotiska skadedjur och sjukdomar till Guyana och för att kontrollera och utrota sjukdomar och skadedjur inom landet.

Urkundsregisterlagen, kap. 5:01

En lag om reglering av Guyanas urkundsregistratorämbete och om ändring av lagen rörande utförande och registrering av överföringar, inteckningar och andra urkunder.

Fastighetsregisterlagen, kap. 5:02

En lag som föreskriver bestämmelser rörande registrering av mark och frågor förknippade med detta.

Vattenkraftlagen, kap. 56:03

En lag om beviljande av tillstånd för utnyttjande av Guyanas vatten för elproduktion och för frågor som rör detta.

Lagen om offentlig mark (privata vägar), kap. 62:03

En lag som gör det möjligt för enskilda att bygga och underhålla vägar för gruvbrytning, avverkning, och andra syften på offentlig mark, och att påföra och indriva, med förbehåll för vissa villkor, vägtullar för andra personers användning av sådana vägar.

Föreskrifter för privata vägar på offentlig mark (virkesavverkning)

Dessa föreskrifter stöder genomförandet av lagen om offentlig mark (privata vägar), kap. 62:03.

Lagen om bevarande och förvaltning av vilda djur och växter, lag nr 14 från 2016

En lag som föreskriver bestämmelser om skydd, bevarande, förvaltning och hållbar användning av, samt inhemsk och internationell handel med, Guyanas vilda djur och växter.

Arbete, säker och icke-diskriminerande praxis

Lagen om anställning av ungdomar och barn, kap. 99:01

En lag som genomför vissa konventioner avseende anställning av ungdomar och barn

Arbetsmarknadslagen, kap. 98:01

En lag som föreskriver bestämmelser om upprättande av ett arbetsmarknadsdepartement, om reglering av förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och om lösning av konflikter dem emellan.

Nationell arbetsföreskrift (minimilön) nr 15 från 2016

Dessa föreskrifter stöder genomförandet av arbetsmarknadslagen, kap. 98:01.

Lagen om förebyggande av diskriminering, kap. 99:09

En lag som föreskriver bestämmelser om eliminering av diskriminering inom sysselsättning, utbildning, rekrytering och medlemskap i branschorgan och om främjande av lika lön till män och kvinnor som har en anställning och som utför likvärdigt arbete, och om frågor förknippade med detta.

Lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap. 36:01

En lag som upprättar ett system för nationell försäkring och social trygghet som tillhandahåller ekonomiska utbetalningar genom åldersbidrag, invaliditetsbidrag, efterlevandebidrag, sjukbidrag, moderskapsbidrag och begravningsbidrag, och som ersätter kompensation enligt arbetstagarnas kompensationsförordning, ett försäkringssystem i händelse av skada eller död som orsakas av en olycka som uppstår på grund av och under en anställning eller som följer av en sjukdom som orsakas av anställningens beskaffenhet, som upprättar en nationell försäkringsfond, och som föreskriver bestämmelser rörande frågor som är förbundna eller förknippade med detta.

Föreskrifterna om socialförsäkring och social trygghet (uppbörd av avgifter)

Dessa föreskrifter stöder genomförandet av lagen om socialförsäkring och social trygghet, kap. 36:01.

Arbetarskydd och arbetsmiljö

Arbetsmiljölagen, kap. 99:10

En lag som föreskriver bestämmelser om registrering och reglering av industrianläggningar, om arbetsmiljön för personer på deras arbetsplatser, och om syften som är förknippade med och relevanta för detta.

Finans och handel

Inkomstskattelagen, kap. 81:01

En lag som påför en skatt på inkomster och som reglerar uppbörden av denna.

Bolagsskattelagen, kap. 81:03

En lag som påför en skatt på bolagsvinster och för syften som är förknippade med detta.

Bolagslagen, kap. 89:01

En lag som reviderar och ändrar lagen rörande bolag och som föreskriver bestämmelser om därmed förknippade och relevanta frågor.

Lagen om (registrering av) firmanamn, kap. 90:05.

En lag som föreskriver bestämmelser om registrering av bolag och personer som utför affärsverksamhet under ett firmanamn samt om syften som är förknippade med detta.

Handelsbolagslagen, kap. 89:02

En lag som fastställer och ändrar lagen om handelsbolag.

Lagen om ömsesidiga bolag, kap. 36:04

En lag som föreskriver bestämmelser om etablering, registrering, bolagsbildning och förvaltning av ömsesidiga och andra bolag.

Lagen om kooperativa föreningar, kap. 88:01

En lag som föreskriver bestämmelser om bildandet av kooperativa föreningar och reglerar deras verksamhet.

Urbefolkningar

Urbefolkningslagen, kap. 29:01

En lag som föreskriver erkännande och skydd av urbefolkningsbyars och urbefolkningssamhällens kollektiva rättigheter, beviljande av land till urbefolkningsbyar och urbefolkningssamhällen och främjande av god förvaltning inom urbefolkningsbyar och urbefolkningssamhällen.

Tillämpliga rättsliga hänvisningar för tolkningen och genomförandet av detta avtal och den övergripande funktionen hos Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer:

   Konstitutionen, kap. 1:01

   2011 års lag om tillgång till information, lag nr 21 från 2011

   Tullagen, kap. 82:01

   Jämställdhetslagen, kap. 38:01

   Lag nr 20 om Guyanas skogsbrukskommission från 2007

   Relevanta internationella fördrag, konventioner, deklarationer och bilaterala avtal i vilka Guyana är part.

Följande befintliga dokument kommer att uppdateras under genomförandefasen för GTLAS:

1.    Riktlinjer för skogsarbete (liten koncession)

2.    Riktlinjer för skogsarbete (stor koncession)


3.    FRMD:s förfarandemanual

4.    Skogsövervakningsavdelningens förfarandemanual

5.    Finansavdelningens förfarandemanual

6.    WTS-riktlinjer

Följande dokument kommer att skapas under utarbetandefasen för GTLAS:

1.    Förfarandemanual för GTLAS om kontroll

2.    Förfarandemanual om kontroll av importerade trävaruprodukter

________________



BILAGA III

VILLKOR FÖR ÖVERGÅNG TILL FRI OMSÄTTNING I UNIONEN
FÖR TRÄVARUPRODUKTER SOM EXPORTERATS FRÅN GUYANA

OCH OMFATTAS AV EN FLEGTLICENS

I.    Inlämnande av licensen

1.    Licensen ska lämnas in till de behöriga myndigheterna i den unionsmedlemsstat där sändningen som omfattas av licensen deklareras för övergång till fri omsättning 15 . Detta kan göras elektroniskt eller på något annat snabbt sätt.

2.    När en licens godtas ska de behöriga myndigheter som avses i punkt 1 i enlighet med tillämpliga nationella förfaranden så snart som möjligt informera tullmyndigheterna.


II.    Kontroll av licensdokumentationens giltighet

1.    Licenser i pappersform ska överensstämma med mallen i bilaga IV. Licenser som inte uppfyller de krav och specifikationer som anges i bilaga IV ska vara ogiltiga.

2.    En licens ska anses vara ogiltig om den lämnas in till de behöriga myndigheterna efter den sista giltighetsdag som anges i licensen.

3.    Raderingar eller ändringar i en licens ska inte godtas om inte dessa raderingar eller ändringar har validerats av licensmyndigheten.

4.    Förlängning av en licens giltighetstid ska inte godtas om inte denna förlängning har validerats av licensmyndigheten.

5.    En kopia av licensen eller en ersättningslicens ska inte godtas om den inte har utfärdats och validerats av licensmyndigheten.

III.    Begäran om kompletterande information

1.    Om det råder tvivel om huruvida en licens, ett duplikat eller en ersättningslicens är giltiga eller äkta, får den behöriga myndigheten i unionen begära tilläggsupplysningar från licensmyndigheten.


2.    En kopia av den berörda licensen, kopian eller ersättningslicensen kan vidarebefordras med en sådan begäran.

3.    Om licensmyndigheten anser det nödvändigt ska den dra tillbaka licensen, utfärda ett korrigerat exemplar som har validerats med uppgiften ”Duplikat” med myndighetens stämpel och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten.

IV.    Kontroll av att licensen överensstämmer med sändningen

1.    Om det anses nödvändigt med ytterligare kontroll av sändningen innan den behöriga myndigheten kan besluta om huruvida en licens kan godtas, får kontroller genomföras för att fastställa om den berörda sändningen är i överensstämmelse med de uppgifter som anges i licensen och med licensmyndighetens uppgifter om den relevanta licensen.

2.    Om volymen eller vikten av de trävaruprodukter som ingår i den sändning som anmälts för övergång till fri omsättning inte avviker med mer än 10 % från den volym eller vikt som angetts i motsvarande licens, ska sändningen anses vara i överensstämmelse med de uppgifter som angetts i licensen beträffande volym och vikt.

3.    Om det råder tvivel om huruvida sändningen överensstämmer med Flegtlicensen får den berörda behöriga myndigheten begära ytterligare klargöranden från licensmyndigheten.


4.    Licensmyndigheten får begära att den behöriga myndigheten ska skicka en kopia av den berörda licensen eller ersättningslicensen.

5.    Om licensmyndigheten anser det nödvändigt ska den dra tillbaka licensen, utfärda ett korrigerat exemplar som har validerats med uppgiften ”Duplikat” med myndighetens stämpel och skicka detta exemplar till den behöriga myndigheten.

6.    Om den behöriga myndigheten inte har fått svar inom 21 kalenderdagar från begäran om ytterligare klargöranden ska den behöriga myndigheten inte godta licensen och ska agera enligt tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden.

7.    En licens får inte godtas om det, vid behov efter tillhandahållande av ytterligare uppgifter i enlighet med avsnitt III eller ytterligare undersökning i enlighet med detta avsnitt, har konstaterats att licensen inte stämmer överens med sändningen.

V.    Kontroll innan sändningen anländer

1.    En licens får inges innan den berörda sändningen anländer.

2.    En licens ska godtas om den uppfyller alla krav enligt bilaga IV och det inte anses vara nödvändigt med ytterligare kontroll enligt avsnitten III och IV i denna bilaga.


VI.    Övrigt

1.    De kostnader som uppstår för kontrollen enligt avsnitten III och IV i denna bilaga ska bäras av importören, utom när annat fastställs enligt den berörda unionsmedlemsstatens tillämpliga lagstiftning och förfaranden.

2.    Om det vid kontroller av Flegtlicenser uppstår ihållande meningsskiljaktigheter eller svårigheter får saken hänskjutas till den gemensamma kommittén.

VII.    Övergång till fri omsättning

1.    I fält 44 på det administrativa enhetsdokument som används för tulldeklarationen för övergång till fri omsättning ska det hänvisas till numret på den licens som tilldelats de trävaruprodukter som omfattas av tulldeklarationen.

2.    Om tulldeklarationen görs genom ett it-system ska numret anges i avsett fält.

3.    Trävaruprodukter får övergå till fri omsättning först efter att de förfaranden som beskrivs i denna bilaga har slutförts.

________________



BILAGA IV

KRAV OCH TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR FLEGTLICENSER

1.    Allmänna krav rörande Flegtlicenser

1.1    En sändning med de trävaruprodukter som anges i bilaga I till detta avtal och som exporteras från Guyana till unionen måste ha en Flegtlicens. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 2173/2005 och detta avtal ska unionen inte godta sändningar av trävaruprodukter från Guyana för import till unionen om de inte omfattas av Flegtlicenser.

1.2    I enlighet med artikel 2 c i detta avtal är en Flegtlicens ett dokument som utfärdas av licensmyndigheten och som bekräftar att en sändning med trävaruprodukter som ska exporteras till unionen har lagligen producerats och kontrollerats enligt de kriterier och förfaranden som fastställs i detta avtal.

1.3    Flegtlicenser får utfärdas i pappersform eller i elektronisk form.

1.4    En Flegtlicens ska utfärdas för varje enskild sändning från varje enskild licensinnehavare och till ett första införselställe i unionen. En Flegtlicens får inte deklareras vid mer än ett tullkontor i unionen.


1.5    Oberoende av om Flegtlicensen är i pappersform eller elektronisk form ska den innehålla de uppgifter som anges i tillägg 1 i denna bilaga, och vara upprättad enligt anvisningarna i tillägg 2 i denna bilaga.

1.6    Sökanden ska lämna in Flegtlicensen och exportcertifikatet för export till unionen, eller endast exportcertifikatet för export till andra destinationer, med de övriga dokument som krävs som bilaga, till enheten för tull, punktskatter och handel (CETO). Förfarandena för utfärdande av Flegtlicensen och exportcertifikatet, och deras respektive anknytning till tulldokumenten, ska slutföras under genomförandefasen för GTLAS.

1.7    För komplexa sändningar, som inkluderar olika typer av trävaruprodukter, för vilka det eventuellt inte är möjligt att uppge all den information som krävs i mall 1 i tillägg 1, ska en attesterad bilaga (beskrivning av ytterligare varor som bifogas Flegtlicensen) åtfölja licensen. Den attesterade bilagan ska innehålla kvalitativ och kvantitativ information avseende beskrivningen av sändningen i enlighet med vad som anges i mall 2 i tillägg 1. I detta fall ska motsvarande rutor (rutorna 9–16) i licensen inte innehålla information om sändningen utan ska innehålla en hänvisning till den attesterade bilagan.

1.8    De detaljerade kraven och förfarandena för att förlänga giltighetstiden och för tillbakadragande, ersättning och hantering av Flegtlicenser ska utarbetas under genomförandefasen för GTLAS. Förfarandena för att ansöka om och utfärda Flegtlicenser ska offentliggöras.


1.9    Guyana ska till unionen lämna in ett validerat exemplar av en Flegtlicens, exempel på licensmyndighetens stämplar och exempel på auktoriserade handläggares namnunderskrifter.

1.10    För alla godkända Flegtlicenser ska originalet och kopiorna utfärdas till licensinnehavaren i enlighet med detta avtal.

1.11    Trävaruprodukter som skyddas enligt konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) ska genomgå laglighetskontrollen inom ramen för GTLAS och ska omfattas av en Flegtlicens.

1.12    Före export ska Guyanas förvaltningsmyndighet för Cites säkerställa att timmer som omfattas av Cites-bestämmelserna eller produkter som innehåller timmer uppfyller samtliga krav enligt GTLAS. Guyanas förvaltningsmyndighet för Cites ska utfärda Cites-tillstånd för sändningar till unionen som endast innehåller timmer som omfattas av Cites-bestämmelserna eller produkter som innehåller en trävaruprodukt.

2.    Flegtlicensmyndighetens ansvar

2.1    Licensmyndigheten i Guyana ska vara enheten för laglighet av och handel med timmer (Timber Legality and Trade Unit, TLTU) inom ramen för Guyanas skogsbrukskommission (GFC).


2.2    Kompetenskrav för licensmyndighetens personal samt licensmyndighetens ledningsstrukturer och internkontroll ska fastställas och införas innan systemet med Flegtlicenser tas i drift.

2.3    Flegtlicensmyndigheten ska informera förvaltningsinformationssystemenheten (Management Information System Unit, MISU) om de exportansökningar som mottagits och avslagits och om de Flegtlicenser som utfärdats.

2.4    Licensmyndigheten ska utarbeta ett numreringssystem för Flegtlicenser som möjliggör ett särskiljande mellan Flegtlicenser för unionsmarknaden och alla andra exportdokument som krävs enligt stadgan.

2.5    Flegtlicensmyndigheten ska endast utfärda en enda förlängning, som ska vara för en period som inte överskrider tre månader, på begäran av licensinnehavaren. Licensmyndigheten ska införa och validera det nya utgångsdatumet.

2.6    I alla fall ska licensmyndigheten vid förlängning av giltighetstiden för, eller tillbakadragande eller ersättning av, Flegtlicensen meddela den behöriga myndigheten i den relevanta unionsmedlemsstaten.

2.7    Flegtlicensmyndigheten ska sträva efter att garantera Flegtlicensernas äkthet och att förhindra raderingar eller ändringar.


2.8    Systemet med Flegtlicenser ska successivt kopplas till Guyanas enda kontaktpunktsystem som inrättats enligt lag nr 15 om en enda kontaktpunkt för tull och handel (Customs and Trade Single Window System Act) från 2019 för export från Guyana, när förutsättningarna tillåter detta.

2.9    Flegtlicensmyndigheten ansvarar för det informationsutbyte som krävs mellan Guyana och de behöriga Flegtlicensmyndigheterna i unionsmedlemsstaterna, såväl som med andra behöriga myndigheter i Guyana när det gäller frågor rörande Flegtlicenser.

3.    Förfarande för att utfärda Flegtlicenser

Följande steg övervägs för hanteringen av Flegtlicenser.

3.1    För varje sändning ska skogsövervakningsavdelningen (Forest Monitoring Division, FMD) till Flegtlicensmyndigheten lämna in en exportansökan som meddelar licensmyndigheten att skogsbruksaktören har ansökt om export av trävaruprodukter och har uppfyllt skogsövervakningsavdelningens exportkrav.

3.2    Vid mottagande av blanketten för exportansökan ska Flegtlicensmyndigheten kontrollera i den centrala informationsdatabasen (CID) för att säkerställa skogsbruksaktörens efterlevnad av GTLAS.

3.3    Efter granskning av blanketten för exportansökan och kontroll av den centrala informationsdatabasen, och efter det att skogsbruksaktören har bekräftats uppfylla kraven i Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS), ska Flegtlicensmyndigheten utfärda Flegtlicensen för motsvarande sändning.


3.4    Om skogsbruksaktören inte efterlever reglerna för GTLAS ska Flegtlicensmyndigheten meddela skogsbruksaktören om de fall av bristande efterlevnad som fastställts och skogsbruksaktören ska ges möjlighet att åtgärda dem. Om skogsbruksaktören inte kan åtgärda dessa fall av bristande efterlevnad ska licensmyndigheten avslå exportansökan för motsvarande sändning.

3.5    En Flegtlicens ska utfärdas före CETO:s godkännande av sändningen.

3.6    Allt timmer som avses i bilaga I för prover och visningssyften omfattas av systemet med Flegtlicenser vid export till unionsmarknaden.

3.7    För alla godkända Flegtlicenser ska Flegtlicensmyndigheten tillhandahålla elektroniska kopior till den relevanta tullmyndigheten i unionen och den relevanta behöriga myndigheten.

3.8    Alla handlingar rörande utfärdandet av Flegtlicenser ska sparas i den centrala informationsdatabasen, inklusive för dem som fått avslag.

3.9    Relevanta formulär och förfaranden för ansökan om en Flegtlicens ska utarbetas och offentliggöras innan systemet med Flegtlicenser tas i drift.

Diagram över informationsflöde

Inlämning av dokument för export

Konsoliderad kontroll av efterlevnaden av kraven för GTLAS

Beslut om utfärdande av Flegtlicens

Förklaring

   Skogsövervakningsavdelningen lämnar in en exportansökan

   Bristande efterlevnad (TLTU avslår exportansökan och informerar skogsbruksaktören om fall av bristande efterlevnad)

   Efterlevnad (TLTU utfärdar en Flegtlicens till skogsbruksaktören)

   GTLAS-relaterat informationsflöde (inklusive exportförfaranden)

4.    Tekniska specifikationer för Flegtlicenser i pappersform

4.1    Licenser i pappersform ska ha det format som beskrivs i tillägg 1.

4.2    Pappersstorleken ska vara standard A4, och pappret ska ha vattenmärken som visar Guyanas skogsbrukskommissions (GFC) logotyp och sigill.

4.3    Licenserna ska fyllas i med hjälp av en skrivmaskin eller dator, eller kan vid behov fyllas i för hand.

4.4    Licensmyndigheten ska använda en metallstämpel av stål.

4.5    Licensmyndighetens angivelse av kvantiteten ska göras med en metod som omöjliggör förfalskning, dvs. det ska inte gå att lägga till siffror eller andra uppgifter.

4.6    Formuläret får inte innehålla några raderingar eller ändringar, utom om dessa har validerats av licensmyndigheten genom stämpel och underskrift.

4.7    Licenserna ska tryckas och ifyllas på engelska.


5.    Tekniska specifikationer för Flegtlicenser i elektronisk form

5.1    Flegtlicenser får utfärdas och behandlas med hjälp av elektroniska system som utvecklats inom ramen för GTLAS.

5.2    I unionsmedlemsstater som inte är uppkopplade till elektroniska system måste licenser i pappersform tillhandahållas.

6.    Flegtlicensernas olika exemplar

6.1    En Flegtlicens ska upprättas i ett original och fyra kopior, enligt följande:

i)    Ett original för den behöriga myndigheten märkt ”Original for the competent authority”.

ii)    En kopia för tullen vid destinationen märkt ”Copy for customs at destination”.

iii)    En kopia för importören märkt ”Copy for the importer”.

iv)    En kopia för licensmyndigheten märkt ”Copy for the licensing authority”.

v)    En kopia för licensinnehavaren märkt ”Copy for the licensee”.


6.2    De Flegtlicenser som är märkta med ”Original for the competent authority”, ”Copy for the importer” och ”Copy for customs at destination” ska ges till licensinnehavaren, som ska skicka dem till importören.

6.3    Importören ska lämna in originalet hos den behöriga myndigheten och relevant exemplar hos tullmyndigheten i den unionsmedlemsstat där den berörda sändningen deklareras för övergång till fri omsättning. Den kopia som är märkt med ”Copy for the importer” ska importören behålla och arkivera.

6.4    Den kopia som är märkt med ”Copy for the licensing authority” ska licensmyndigheten behålla och arkivera med tanke på eventuella framtida kontroller av utfärdade licenser.

6.5    Den kopia som är märkt med ”Copy for the licensee” ska ges till licensinnehavaren för arkivering.

6.6    Elektroniska kopior av Flegtlicensen ska även lämnas till unionens berörda tullmyndighet samt den behöriga myndigheten.

6.7    Licensmyndigheten ska arkivera en kopia av Flegtlicensen och en elektronisk kopia ska sparas av förvaltningsinformationssystemenheten (MISU) i den centrala informationsdatabasen.


7.    Giltighet, tillbakadragande och ersättning av Flegtlicenser

7.1    Giltighet och förlust av giltigheten för Flegtlicenser

Flegtlicenser ska vara giltiga från den dag då de utfärdas och ska ha en giltighetstid på sex månader från utfärdandedatumet. Den sista giltighetsdagen ska anges i Flegtlicenserna.

Flegtlicenserna ska upphöra att vara giltiga och ska återsändas till licensmyndigheten om de trävaruprodukter som omfattas av licensen försvinner eller förstörs under sändningen före ankomsten till unionen, eller om ingen export har utförts och licensinnehavaren inte har begärt någon förlängning.

7.2    Tillbakadragande av Flegtlicensen

Flegtlicensen ska dras tillbaka i följande situationer:

   Om en överträdelse har begåtts av licensinnehavaren som avser den sändning som identifieras efter utfärdandet av Flegtlicensen, och

   om licensinnehavaren frivilligt återlämnar licensen efter att ha beslutat att inte använda den.


7.3    Ersättning av Flegtlicensen

I händelse av förlust, stöld eller förstörelse av Flegtlicensen får licensinnehavaren eller en befullmäktigad företrädare lämna in en ansökan till licensmyndigheten om en ersättningslicens, och ska då tillhandahålla en motivering rörande förlusten, stölden eller förstörelsen av originalet och/eller kopian.

När licensmyndigheten är nöjd med motiveringen för ersättning av licensen ska den utfärda en ersättningslicens efter mottagande av begäran från licensinnehavaren.

Ersättningslicenser för Flegtlicenser ska innehålla den information och de uppgifter som den ursprungliga Flegtlicensen innehöll, inklusive Flegtlicensnummer. Ersättningslicensen ska innehålla orden ”ersättningslicens”.

Om en borttappad eller stulen licens fås tillbaka efter det att en ersättningslicens har utfärdats, får den inte användas utan måste återsändas till licensmyndigheten.

7.4    Förnyad ansökan om Flegtlicenser

Exportören ska ansöka om en ny Flegtlicens i händelse av ändringar av trävaruprodukterna, HS-numret, arterna eller antalet enheter, eller eventuella avvikelser i sändningens vikt eller volym som överstiger 10 % jämfört med uppgifterna i Flegtlicensen.


8.    Åtgärder vid bristande efterlevnad rörande Flegtlicenser

I händelse av en överträdelse eller falska uppgifter avseende trävaruprodukter, eller förfalskning, ändring eller justering av uppgifterna på Flegtlicensen eller överträdelse av föreskrifterna för Flegtlicenser ska licensmyndigheten påföra påföljder i enlighet med vad som föreskrivs i Guyanas lagstiftning.

9.    Tillvägagångssätt vid tvivel på en licens giltighet

9.1    Om det råder tvivel om huruvida en licens, ett duplikat eller en ersättningslicens är giltiga eller äkta, får den behöriga myndigheten i unionen begära tilläggsupplysningar från licensmyndigheten.

9.2    Vid behov får licensmyndigheten be de behöriga myndigheterna att skicka en kopia av licensen eller ersättningslicensen i fråga.

9.3    Om licensmyndigheten anser det nödvändigt, ska den dra tillbaka licensen och utfärda ett korrigerat original, som ska valideras med stämpeluppgiften ”Duplicate” (duplikat) och vidarebefordras till den behöriga myndigheten.

9.4    Om licensens giltighet bekräftas, ska licensmyndigheten utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om detta, helst på elektronisk väg. Alla kopior som skickas tillbaka av den behöriga myndigheten ska valideras med den stämplade uppgiften ”Validated on” (Validerad den …).


9.5    Om licensen i fråga inte är giltig ska licensmyndigheten omedelbart meddela den behöriga myndigheten, helst på elektronisk väg, och båda myndigheter ska vidta lämpliga åtgärder.


TILLÄGG

1.    Licensformulär (mallarna 1 och 2)

2.    Anvisningar



Tillägg 1

Mall 1: Mall för Flegtlicens

Europeiska unionen    Flegt

1

1. Utfärdande myndighet

Namn

Adress

2. Importör

Namn

Adress

CERTIFICATE OF ORIGIN

3. Flegtlicensnummer

4. Sista giltighetsdatum (DD/MM/ÅÅ)

5. Exportland

7. Transportmedel

6. ISO-kod

8. Licensinnehavare (namn och adress)

9. Trävaruprodukternas handelsbeteckning

10. HS-nummer

1

11. Vedertaget och vetenskapligt namn

12. Avverkningsländer

13. Avverkningsländernas ISO-kod

14. Volym (m3)

15. Nettovikt (kg)

16. Antal enheter

17. Eventuella särskilda kännetecken

18 Den utfärdande myndighetens underskrift och stämpel

Namn

Ort och datum



Mall 2: Kompletterande information för komplexa sändningar

FÖLJANDE UPPGIFTER AVSER FÖLJANDE FLEGTLICENS:

Licens nr.......

Sista giltighetsdag:.........

Licensinnehavarens namn:.........

Importörens namn:.........

Post #

Handelsbeteckning för trävaruprodukterna

HS-nummer

Vedertaget och vetenskapligt namn

Avverkningsländer

Avverkningslandets ISO-kod

Volym (m3)*

Nettovikt (kg)*

Antal enheter

1

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

7

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

9

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

*Antingen volym eller vikt måste anges

Ort för utfärdande

Datum (DD/MM/ÅÅÅÅ):

Den utfärdande myndighetens underskrift och stämpel



Tillägg 2

Anvisningar

Allmänt:

   Ifylls med versaler.

   ISO-koder avser de internationella standardlandskoder som består av två bokstäver.

   Uppgiften ”ORIGINAL” i mall 1 måste ersättas med någon av följande uppgifter, beroende på mottagaren av licensexemplaret: ”COPY FOR CUSTOMS AT DESTINATION” (tullen vid destinationen), ”COPY FOR THE IMPORTER” (importören), ”COPY FOR THE LICENSING AUTHORITY” (licensmyndigheten), ”COPY FOR THE LICENCEE” (licensinnehavaren)

Ruta 1

Utfärdande myndighet

Ange den utfärdande myndighetens fullständiga namn och adress.

Ruta 2

Importör

Ange importörens fullständiga namn och adress.

Ruta 3

Flegtlicensnummer

Ange licensnumret i rätt format.

Ruta 4

Sista giltighetsdag

Ange licensens sista giltighetsdag.

Ruta 5

Exportland

Detta betyder det partnerland (Guyana) från vilket trävaruprodukterna exporteras till unionen.

Ruta 6

ISO-kod

Ange koden på två bokstäver för Guyana.

Ruta 7

Transportmedel

Ange transportmedlet vid exportpunkten.

Ruta 8

Licensinnehavare

Ange exportörens namn och adress.

Ruta 9

Trävaruprodukternas handelsbeteckning

Ange trävaruprodukternas handelsbeteckning.

Ruta 10

HS-nummer

Den fyr- eller sexsiffriga varukod som fastställts i enlighet med systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering och beskrivs i bilaga I till detta avtal.

Ruta 11

Vedertaget och vetenskapligt namn

Ange de vedertagna och vetenskapliga namnen på de träslag som används i produkten. Om fler än ett träslag ingår i en sammansatt produkt ska varje träslag anges på separata rader. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor).

Ruta 12

Avverkningsländer

Ange avverkningsländerna för de träslag som anges i ruta 10. Om det gäller en sammansatt produkt ska avverkningslandet anges för varje träslag. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor).

Ruta 13

ISO-koder

Ange ISO-koden för de länder som anges i ruta 12. Denna uppgift krävs inte för en sammansatt produkt eller komponent som innehåller flera träslag som inte längre kan identifieras (t.ex. när det gäller spånskivor).

Ruta 14

Volym (m3)

Ange den sammanlagda volymen i kubikmeter. Denna uppgift är inte obligatorisk om ruta 15 är ifylld.

Ruta 15

Nettovikt (kg)

Ange totalvikt i kg. Vikten definieras som trävaruprodukternas nettovikt utan container eller emballage, bortsett från bärare, avståndsklossar, etiketter osv. Denna uppgift är inte obligatorisk om ruta 14 är ifylld.

Ruta 16

Antal enheter

Ange antalet enheter om detta är bästa sätt att kvantifiera en tillverkad produkt. Denna uppgift är inte obligatorisk.

Ruta 17

Särskilda kännetecken

Ange eventuella särskilda kännetecken, t.ex. partinummer eller konossementnummer. Denna uppgift är inte obligatorisk.

Ruta 18

Den utfärdande myndighetens underskrift och stämpel

Denna ruta ska undertecknas av den behöriga handläggaren och stämplas med licensmyndighetens officiella stämpel.

Likaså måste undertecknarens namn samt ort och datum anges.

________________



BILAGA V

GUYANAS LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEM FÖR TIMMER (GTLAS)

1    INLEDNING

2    RÄCKVIDDEN FÖR GTLAS

2.1    Trävaruprodukter som omfattas av GTLAS

2.2    Timrets ursprung

2.3    Skogsbruksaktörer som omfattas av GTLAS

2.4    Tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden

2.5    Roller och ansvarsområden för de enheter som deltar i genomförandet av GTLAS

2.6    Genomförandestrukturer som säkerställer en effektiv samordning

3    BESKRIVNING AV GTLAS

3.1    Skogstilldelning och avverkningsrättigheter

3.2    Laglighetsdefinitionen


3.3    WTS-krav

3.4    Kontroll av efterlevnaden av tilldelningsförfarandet, laglighetsdefinitionen och WTS-kraven

3.5    Hantering av bristande efterlevnad

3.6    Konsoliderad kontroll

3.7    Insamling och hantering av uppgifter och information

3.8    Systemet med Flegtlicenser

3.9    Den oberoende revisionen

3.10    Klagomålsmekanism för GTLAS

3.11    Övervakningen av genomförandet av GTLAS

4    FÖRBÄTTRING AV DE SYSTEM SOM STÖDER GENOMFÖRANDET AV GTLAS

5    TILLÄGG


1    INLEDNING

Som en del av internationella ansträngningar att åtgärda olaglig avverkning och därmed förknippad handel har ett växande antal länder antagit åtgärder för att förhindra handeln med olagliga trävaruprodukter. Detta avtal kompletterar Guyanas statliga gröna utvecklingsstrategi (Green State Development Strategy). Vid genomförande av detta avtal kommer Guyana att bygga vidare på sitt befintliga laglighetsförsäkringssystem för att ytterligare förstärka kampen mot olaglig avverkning och därmed förknippad handel, och bibehålla en låg nivå på avskogningen och utarmningen av skog.

Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (Guyana Timber Legality Assurance System, GTLAS) bygger på den nationella rättsliga ramen och syftar till att säkerställa att Guyanas produktion av trävaruprodukter är laglig. I detta syfte kommer GTLAS att upprätta ett trovärdigt laglighetsförsäkringssystem som garanterar avverkningens, transporternas och bearbetningens laglighet, såväl som exporten och importen av trävaruprodukter. Detta kommer att inbegripa kontroller av efterlevnaden för att försäkra att trävaruprodukterna har producerats på laglig väg oberoende av den avsedda destinationsmarknaden. Det kommer att säkerställa att Flegtlicenser och exportcertifikat utfärdas för sändningar med trävaruprodukter som är lagliga till unionsmarknaden och att endast exportcertifikat utfärdas för de produkter som är avsedda för alla andra marknader. Dessutom kommer GTLAS att kontrollera lagligheten hos importerade trävaruprodukter.

Guyana kommer att bygga vidare på och utöka sitt nuvarande spårbarhetssystem för virke (Wood Tracking System, WTS) och andra statliga kontrollsystem för att säkerställa lagligheten hos sina trävaruprodukter. Det nuvarande spårbarhetssystemet för virke är ett etikett- och pappersbaserat system som möjliggör effektiv övervakning av flödet av trävaruprodukter för inhemsk och internationell handel. WTS kommer att kopplas till Guyanas laglighetsdefinition, som bygger på den nationella rättsliga ramen, och kommer att utgöra en central del i GTLAS.


En utvärdering av det nuvarande WTS och de befintliga kontrollförfarandena gjordes för att bedöma hur praktiska och genomförbara GTLAS-kraven är. Utvärderingen identifierade även åtgärder och luckor som ska åtgärdas under genomförandefasen för att säkerställa timrets laglighet genom robusta kontroller samt verifierings- och valideringsförfaranden.

En del av dessa åtgärder inbegriper följande: förstärkning av den interinstitutionella samordningen i den offentliga sektorn, i synnerhet mellan Guyanas skogsbrukskommission (GFC) och andra markförvaltningsorgan, för att ytterligare förbättra marktilldelningsprocessen och åtgärda därmed förknippade problem; förbättring av allmänhetens tillgång till information om skogssektorn; förstärkning av den rättsliga ramen; uppgradering av GFC:s databehandlingsinformation och kommunikationssystem; samt utarbetande av mer robusta verifierings- och valideringsförfaranden. Att fylla i en del av de luckor som identifierats inbegriper följande: utarbeta system för att identifiera, registrera och hantera fall av bristande efterlevnad; hantera och lösa klagomål; införa regelbundna revisioner av en tredje part för att bedöma och förbättra GTLAS; samt skapa en Flegtlicensenhet för export av timmer. För att säkerställa förbättringen av de områden som har fastställts vara i behov av förstärkning kommer genomförandestrukturer att upprättas.

GTLAS utarbetades genom ett flerpartsförfarande för medinflytande som samordnades av den nationella tekniska arbetsgruppen (National Technical Working Group). I detta förfarande deltog en stor majoritet av de centrala berörda aktörerna inom Guyanas skogsbrukssektor och andra intressegrupper. Under flera nationsomfattande möten tillhandahölls information till de centrala berörda aktörerna, och de rådfrågades om processen med frivilliga partnerskapsavtal. Detaljerna om de olika komponenter i GTLAS som ingår i denna bilaga beslutades i samförstånd med dessa berörda aktörer.


De berörda aktörer som deltog i utarbetandet av GTLAS inbegriper följande: skogsarbetare, sågverksägare, tillverkare, timmerhandlare, exportörer, importörer och transportörer samt tullombud, såväl som representanter för avverkningsföreningar, urbefolkningsbyar och urbefolkningssamhällen, icke-statliga urbefolkningsorganisationer samt ministerier och statliga organ.

2    RÄCKVIDDEN FÖR GTLAS

2.1    Trävaruprodukter som omfattas av GTLAS

De trävaruprodukter som omfattas av GTLAS och deras tillhörande harmoniserade varubeskrivning och kodifiering ingår i bilaga I. Parterna ska överväga att inkludera fler produkter i bilaga I två år efter det att Flegtlicensieringen har inletts.

2.2    Timrets ursprung

Källorna till timret delas in i sex (6) huvudkategorier:

a)    Små koncessioner är områden som är 8 097 hektar eller mindre. Skogsbruksaktörer för små koncessioner måste ha ett statligt skogsbrukstillstånd som antingen kan vara ett statligt skogsbruksmedgivande eller ett förvaltningsavtal för samfällighetsskogar. Dessa statliga skogsbrukstillstånd beviljas av GFC för upp till två år, med förbehåll för villkorlig förnyelse, och inkluderar en godkänd kvot. Små koncessioner måste följa förfarandekod nr 1 från 2018 och riktlinjerna för skogsarbete (liten koncession). En föravverkningsinventering är inte ett krav för små koncessioner.


b)    Stora koncessioner är områden som är större än 8 097 hektar. Skogsbruksaktörer för stora koncessioner måste ha ett statligt skogsbrukstillstånd som beviljas av GFC. Dessa statliga skogsbrukstillstånd kan antingen vara ett skogskoncessionsavtal eller ett undersökningstillstånd. Skogskoncessionsavtalen kan antingen vara timmerförsäljningsavtal eller virkesavverkningsarrenden. Dessa statliga skogsbrukstillstånd utfärdas efter det att skogsbruksaktören har erhållit ett undersökningstillstånd, med ett avtal på upp till 40 år, med förbehåll för villkorlig förnyelse. Stora koncessioner måste följa förfarandekod nr 1 från 2018 och riktlinjerna för skogsarbete (stor koncession). Förfarandekoden innehåller bestämmelser om utarbetandet av en skogsförvaltningsplan, en årlig verksamhetsplan och genomförandet av en föravverkningsinventering av skogsbruksaktören, enligt vad som anges i riktlinjerna för skogsförvaltningsplanen.

c)    Urbefolkningsbyar – enligt urbefolkningslagen, kap. 29:01 definieras ”by eller urbefolkningsby"” som ”en grupp individer ur urbefolkningen som är bosatta på eller använder bymarken” och ”bymark” som ”mark som ägs gemensamt av en by inom ramen för ett äganderättscertifikat som byrådet beviljats inneha å byns vägnar”. En obetingad överlåtelse eller ett äganderättscertifikat beviljas ett byråd för att visa på äganderätten till marken. En urbefolkningsby blir en skogsbruksaktör när den ingår ett avtal med GFC om att utföra kommersiell avverkning inom gränserna för urbefolkningsbyn.

d)    Privat mark – i skogslag nr 6 från 2009 definieras privat mark som ”mark som varken är offentlig mark eller bymark”. Privat mark innehas lagligen av antingen en enskild person eller en juridisk person genom registrerad äganderätt (registered title), överföring (transport) eller obetingad överlåtelse (absolute grant). En privat markägare blir en skogsbruksaktör när denne ingår ett avtal med GFC om att utföra kommersiell avverkning inom gränserna för den privata marken.


e)    Statlig mark 16 under omställning – trävaruprodukter kan tillvaratas från statlig mark som är godkänd av de relevanta ministerierna och/eller statliga organen för omställning till annan markanvändning än skog inom ramen för följande tillstånd:

I.    Gruvdriftslicens eller gruvdriftstillstånd – en gruvdriftslicens eller ett gruvdriftstillstånd utfärdas av Guyanas geologi- och gruvkommission för ett område på statlig mark där prospektering, gruvdrift, uttag och appropriering av mineraler ska utföras. En innehavare av en gruvdriftslicens eller ett gruvdriftstillstånd blir en skogsbruksaktör när denne har fått tillstånd av GFC att tillvarata trävaruprodukter inom detta områdes gränser.

II.    Arrenden – ett arrende utfärdas av Guyanas mark- och lantmäterikommission för ett område på statlig mark i syfte att bedriva jordbruk eller annan verksamhet. En innehavare av ett arrende blir en skogsbruksaktör när denne har fått tillstånd av GFC att tillvarata trävaruprodukter inom detta områdes gränser.

III.    Infrastruktur (vägar, vattenkraftverk, dammar osv.) – ett godkännande ges av presidentens kansli för bygge av vattenkraftverk. Ministeriet för offentliga arbeten beviljar tillstånd att utföra alla andra infrastrukturarbeten, såsom vägar och broar. En innehavare av ett infrastrukturgodkännande blir en skogsbruksaktör när denne har fått tillstånd av GFC att tillvarata trävaruprodukter inom detta områdes gränser.


För att tillvarata timmer från området under omställning (för kommersiell användning) måste innehavaren av ett av ovanstående tillstånd först registrera sig som skogsbruksaktör hos GFC och följa de regler som fastställs i avsnitt 3.3.3 i GTLAS. Om innehavaren av ett av ovanstående tillstånd inte har för avsikt att använda timret för kommersiella syften eller för någon användning inom det godkända området behöver innehavaren inte vara registrerad hos GFC och blir inte en skogsbruksaktör. I sådana fall anses timret vara övergivet (se avsnitt 3.3.10).

f)    Importerade trävaruprodukter – en importör blir en skogsbruksaktör när en importlicens utfärdas av GFC för import av de trävaruprodukter som förtecknas i bilaga I.

g)    Beslagtagna trävaruprodukter – trävaruprodukter beslagtas när det finns misstanke om att en överträdelse har begåtts i strid mot skogslag nr 6 från 2009. Beslagtagna trävaruprodukter kan återinföras i försörjningskedjan efter de förfaranden som beskrivs i avsnitt 3.3.10.

2.3    Skogsbruksaktörer som omfattas av GTLAS

Skogsbruksaktörer kategoriseras på grundval av följande typer av verksamhet, som inbegriper avverkning av timmer samt import, transport, bearbetning, handel och export av trävaruprodukter:

   Statliga skogsbrukstillstånd (små och stora koncessioner)

   Urbefolkningsbyar


   Privat mark

   Statlig mark under omställning

   Bearbetning och/eller försäljning av trävaruprodukter

   Export och/eller import av trävaruprodukter

2.4    Tillämplig lagstiftning och tillämpliga förfaranden

I laglighetsdefinitionen fastställs den tillämpliga lagstiftning (inklusive föreskrifter) som utgör grunden för GTLAS (se tillägget till bilaga II). Dessa rättsakter bildar den ram som är tillämplig på Guyanas skogssektor och stöder landets arbete i riktning mot en hållbar skogsförvaltning. De syftar till att åtgärda olaglig avverkning och därmed förknippad handel. Syftet med en effektiv tillämpning av den nationella rättsliga ram som omnämns i detta avtal är att främja god skogsförvaltning och säkerställa trovärdigheten hos GTLAS.

2.5    Roller och ansvarsområden för de enheter som deltar i genomförandet av GTLAS

De ministerier och/eller statliga organ som ska delta i kontrollen av efterlevnad av laglighetsdefinitionen och kontrollen av försörjningskedjan förtecknas nedan:

   GFC


   Skattemyndigheten

   Ministeriet för urbefolkningsfrågor

   Arbetsmarknadsministeriet

   Socialförsäkringsstyrelsen (National Insurance Board)

   Guyanas mark- och lantmäterikommission (Guyana Lands and Surveys Commission)

   Guyanas geologi- och gruvkommission (Guyana Geology and Mines Commission)

   Miljöskyddsbyrån

   Myndigheten för urkunder och handelsregister (Deeds and Commercial Registries Authority)

   Registret över ömsesidiga bolag (Friendly Societies Registry)

   Avdelningen för kooperativa föreningar (Department of Co-operative Societies)

   Urkundsregistret (Deeds Registry)

   Fastighetsregistret (Land Registry)

   Nationella växtskyddsorganisationen (National Plant Protection Organisation)


   Kommissionen för bevarande och förvaltning av vilda djur och växter (Wildlife Conservation and Management Commission)

   Ministeriet för offentliga arbeten

   Presidentens kansli

Alla ministerierna och/eller de statliga organen ansvarar för att kontrollera skogsbruksaktörernas efterlevnad av laglighetsdefinitionen inom ramen för deras uppdrag, och är skyldiga att tillhandahålla data och information till förvaltningsinformationssystemenheten (MISU) för att hantera och underhålla skogsbruksaktörernas elektroniska datafiler. Under genomförandefasen för GTLAS kommer rollerna och ansvarsområdena för de ministerier och/eller statliga organ som genomför GTLAS-kontrollerna att utvecklas ytterligare och sammanfattas i en förfarandemanual för GTLAS om kontroll.

Sammanfattande beskrivningar av de ministerier och/eller statliga organ som deltar i GTLAS och som ska kontrollera efterlevnaden och tillhandahålla uppgifter och information till MISU anges nedan:

1.    GFC har lagstadgat mandat för förvaltning och reglering av Guyanas statliga skogar. GFC kommer att vara ansvarigt för genomförandet av avtalet å Guyanas vägnar, inklusive förvaltningen av GTLAS i samordning med andra ministerier och/eller statliga organ. Inom ramen för GFC kommer följande avdelningar eller enheter att delta i genomförandet av GTLAS:


   Avdelningen för skogsresursförvaltning (Forest Resource Management Division, FRMD) ansvarar för att fastställa de relevanta skogsbruksaktörernas rättsliga status för alla källor till trävaruprodukter som omfattas av bilaga I. FRMD utför, granskar och godkänner föravverkningsinventeringar för stora koncessioner och utför föravverkningsinspektioner på statlig mark under omställning. Avdelningen granskar och godkänner också skogsbruksaktörernas relevanta förvaltningsplaner och verksamhetsplaner i förekommande fall. Dessutom är FRMD rådgivare åt skogsövervakningsavdelningen (FMD) när det gäller skogsbruksaktörernas godkännande att påbörja avverkningen. Skogsövervakningsavdelningen utfärdar sedan GFC:s spårningsetiketter och de relevanta transporthandlingarna (se avsnitt 3.3.4).

   Skogsövervakningsavdelningen (Forest Monitoring Division, FMD) ansvarar för skötsel och övervakning av alla de kritiska kontrollpunkterna i WTS. Skogsövervakningsavdelningen utfärdar också GFC:s spårningsetiketter och transporthandlingar till skogsbruksaktörerna samt övervakar användningen av dem (se avsnitt 3.3.4). Den gör detta genom att använda pappersbaserad och digital information genom hela försörjningskedjan. Om skogsbruksaktören avser att ingå ett avtal med en tredje part för avverkning och/eller uttag inom skogsbruksaktörens lilla eller stora koncession godkänner skogsövervakningsavdelningen tredjepartshyresavtalet mellan skogsbruksaktören och den tredje parten. Skogsbruksaktören ansvarar fortfarande för efterlevnaden av de relevanta indikatorerna i laglighetsdefinitionen.


   Finansavdelningen (Finance Division, FD) ansvarar för översynen av skogsbruksaktörens fullgörande av de finansiella skyldigheterna gentemot GFC.

   Förvaltningsinformationssystemenheten (Management Information Systems Unit, MISU) är en enhet inom finansavdelningen som ansvarar för den övergripande förvaltningen av den centrala informationsdatabasen (CID). Den centrala informationsdatabasen ska innehålla de data och den information som används av MISU för bedömning av skogsbruksaktörernas och deras verksamhets rättsliga efterlevnad. MISU mottar, kontrollerar och arkiverar data och information som avser GTLAS funktionssätt och som tillhandahålls av GFC:s avdelningar, ministerier och/eller statliga organ samt skogsbruksaktörer för införande i skogsbruksaktörernas elektroniska datafiler i den centrala informationsdatabasen. I händelse av bristande efterlevnad meddelar MISU skogsbruksaktören eller den person som är ansvarig för den bristande efterlevnaden, och uppdaterar avsnittet om bristande efterlevnad i den centrala informationsdatabasen på grundval av den information som erhålls från de relevanta ministerierna och/eller statliga organen. MISU kontrollerar dessa data och denna information genom skrivbordsgranskningar, regelbunden kommunikation med alla deltagande skogsbruksaktörer och dataanalys. MISU kommer även att säkerställa tillförlitligheten hos och tillgängligheten av informationen i den centrala informationsdatabasen, i synnerhet att skogsbruksaktörens elektroniska datafiler är uppdaterade. MISU kommer även att samarbeta med andra ministerier och/eller statliga organ för att förbättra den regelbundna datakommunikationen och uppgiftsutbytet.


   Enheten för laglighet av och handel med timmer (Timber Legality and Trade Unit, TLTU) ska vara Flegtlicensmyndighet i Guyana. TLTU och MISU kommer att verka självständigt för att undvika intressekonflikter mellan MISU:s kontrollverksamhet och TLTU:s licensieringsverksamhet. TLTU kommer att motta och behandla exportansökningar från skogsövervakningsavdelningen. TLTU kontrollerar den centrala informationsdatabasen för att fastställa om skogsbruksaktören har uppfyllt de rättsliga kraven i GTLAS. När kraven i GTLAS är uppfyllda utfärdar TLTU exportcertifikat för alla marknader och dessutom Flegtlicenser för produkter som förtecknas i bilaga I och som är avsedda för unionen. TLTU kommer även att ansvara för utfärdandet av importlicenser för trävaruprodukter.

   Den interna revisionsenheten (Internal Audit Unit, IAU) ansvarar för internrevisioner i enlighet med GFC:s uppdrag. IAU utför kvalitetskontroller av de data och den information som avser GTLAS. På begäran kommer IAU även att tillhandahålla en rapport till den oberoende revisorn om hur väl GFC:s verksamhet fungerar inom ramen för GTLAS.

2.    Skattemyndigheten är Guyanas skatte- och tullmyndighet. Skattemyndighetens enhet för tull, punktskatter och handel (Customs, Excise and Trade Operations, CETO) ska säkerställa att alla trävaruprodukter som exporteras från och importeras till Guyana uppfyller kraven i GTLAS avseende tull- och punktskattefunktionerna. CETO säkerställer att alla trävaruprodukter som ska exporteras har en giltig Flegtlicens och ett giltigt exportcertifikat för unionsmarknaden, eller ett exportcertifikat för andra marknader. Den övervakar även flödet av timmer under transitering från införselstället fram till utförseln från Guyana.


3.    Ministeriet för urbefolkningsfrågor ansvarar för att kontrollera valen till byrådet i urbefolkningsbyar som deltar i avverkningen av timmer för kommersiella ändamål.

4.    Arbetsmarknadsministeriet ansvarar för att kontrollera skogsbruksaktörernas fullgörande av deras sociala och arbetsrättsliga skyldigheter i enlighet med laglighetsdefinitionen.

5.    Socialförsäkringsstyrelsen ansvarar för övervakning och kontroll av registreringen av skogsbruksaktörer och inbetalningen av deras socialförsäkringsavgifter. Socialförsäkringsstyrelsen ansvarar även för att kontrollera skogsbruksaktörernas efterlevnad av den relevanta indikatorn i laglighetsdefinitionen.

6.    Guyanas mark- och lantmäterikommission ansvarar för utfärdande av obetingade överlåtelser och arrenden på statlig mark. Den upprätthåller kontakten med alla ministerier och/eller statliga organ som är involverade i registrering och arkivering av handlingar rörande statlig mark.

7.    Guyanas geologi- och gruvkommission ansvarar för utfärdande och hantering av gruvdriftslicenser eller gruvdriftstillstånd.

8.    Miljöskyddsbyrån (EPA) ansvarar för utfärdande och hantering av miljötillstånd.

9.    Myndigheten för urkunder och handelsregister ansvarar för registrering av aktiebolag eller juridiska personer.


10.    Registret över ömsesidiga bolag ansvarar för registrering av skogsbruksaktörer från förvaltningsföreningar för samfällighetsskogar som kategoriseras enligt registret över ömsesidiga bolag.

11.    Avdelningen för kooperativa föreningar ansvarar för registrering av skogsbruksaktörer från förvaltningsföreningar för samfällighetsskogar som kategoriseras under kooperativa föreningar.

12.    Urkundsregistret ansvarar för registrering och tilldelning av äganderätt för mark som omvandlas från statligt till privat ägande.

13.    Fastighetsregistret ansvarar för registrering och tilldelning av äganderätt för privat mark.

14.    Nationella växtskyddsorganisationen ansvarar för hantering av importtillstånd, sundhetscertifikat och karantänfrågor med avseende på trävaruprodukter.

15.    Kommissionen för bevarande och förvaltning av vilda djur och växter är förvaltningsmyndighet för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och ansvarar för utfärdande av Cites-tillstånd vid export och import.

16.    Ministeriet för offentliga arbeten ansvarar för planering, bygge och underhåll av större offentlig infrastruktur i Guyana, och för utfärdande och hantering av godkännanden (tillstånd) för infrastrukturarbeten.


17.
   Presidentens kansli ansvarar för godkännande (vattenkraftlicens) av byggen av vattenkraftverk.

2.6    Genomförandestrukturer som säkerställer en effektiv samordning

För att möjliggöra ett smidigt funktionssätt och en smidig samordning mellan de statliga och icke-statliga organ som deltar i genomförandet av frivilliga partnerskapsavtal kommer sekretariatet för frivilliga Flegt-partnerskapsavtal att förstärkas och ett statligt samordningsorgan (Government Coordination Body) och en nationell arbetsgrupp för genomförandet (National Implementation Working Group) att inrättas.

2.6.1    Sekretariatet för frivilliga Flegt-partnerskapsavtal

Sekretariatet för frivilliga Flegt-partnerskapsavtal kommer att vara en del av GFC och tjäna som sekretariat för den nationella arbetsgruppen för genomförandet. Detta sekretariat kommer att samordna och främja de åtgärder som ska genomföras i enlighet med den årliga arbetsplan som godkänts av den nationella arbetsgruppen för genomförandet. Det ska även tillhandahålla logistikstöd och tekniskt stöd för det statliga samordningsorganet och den gemensamma kommittén för övervakning och översyn (den gemensamma kommittén).


2.6.2
   Det statliga samordningsorganet

Det statliga samordningsorganet kommer att inrättas och formaliseras genom ett regeringsdirektiv. Det kommer att fungera som ett samordningsorgan för de ministerier och/eller statliga organ som deltar i utarbetandet och genomförandet av avtalet. Ett gemensamt samförståndsavtal kommer att utarbetas och undertecknas av alla ministerier och/eller statliga organ, och kommer att fastställa deras förpliktelse att delta i det statliga samordningsorganet. Det statliga samordningsorganet kommer att säkerställa ett effektivt genomförande av avtalet i enlighet med varje organs rättsliga och politiska mandat. Det får adjungera alla andra statliga organ när så behövs.

Det statliga samordningsorganets funktioner inbegriper att

   undersöka befintliga förfaranden i ministerier och statliga organ med avseende på GTLAS funktionssätt i syfte att fastställa och åtgärda eventuella luckor och överlappningar i dessa förfaranden,

   bidra till utarbetandet och genomförandet av GTLAS,

   utföra den kontinuerliga granskningen av utarbetandet och genomförandet av GTLAS,

   rekommendera förbättringar och lösa problem som kan uppstå med avseende på GTLAS funktionssätt, och


   utveckla GTLAS kontrollförfaranden, som kommer att grundas på en analys av riskerna med bristande efterlevnad (se avsnitt 3.4.1), för att säkerställa stordriftsfördelar och samordning mellan ministerier och/eller statliga organ.

De ministerier och/eller statliga organ som är representerade i det statliga samordningsorganet kommer att hålla regelbundna, periodvisa och behovsbaserade möten för att diskutera idrifttagningen av GTLAS.

Under genomförandefasen kommer GFC att utarbeta samförståndsavtal eller andra relevanta arrangemang med vart och ett av dessa ministerier och/eller statliga organ för att fastställa protokoll och förfaranden för utbyte av uppgifter och information. Samförståndsavtalen kommer att förhandlas fram och ingås under genomförandefasen för GTLAS. De kommer att kräva att ministerierna och/eller de statliga organen utser en kontaktpunkt för frivilliga partnerskap och en representant.

Samförståndsavtalen eller de andra relevanta arrangemangen kommer åtminstone att omfatta följande:

   Överenskommelse om att verifikatorer och resultat av efterlevnadkontroller lämnas in till MISU

   Beskrivning och format av den typ av information som måste lämnas in

   Frekvens och tidsramar för inlämnande av uppgifter


   Beskrivning av protokoll för rapportering av skogsbruksaktörernas efterlevnadsstatus till MISU

   Kontroll- och revisionsprotokoll för säkerställande av integriteten hos de uppgifter och den information som lämnas in till GFC

   Förfarande för parterna att undersöka ett dokument/en verifikator om behovet uppstår

   Förfarande för åtgärdande av överträdelser av villkoren i samförståndsavtalet begångna av GFC eller det relevanta ministeriet eller statliga organet

   Samarbete mellan ministerierna och/eller de statliga organen med avseende på fältbaserade kontroll-/övervakningsåtgärder

   All annan information som är nödvändig för GTLAS effektiva funktionssätt, såsom en gemensam offentlig utbildningsverksamhet, medvetandehöjande kampanjer och utarbetande av mekanismer för utbyte av information med andra markförvaltningsorgan.


2.6.3
   Den nationella arbetsgruppen för genomförandet

Den nationella arbetsgruppen för genomförandet (NIWG) är en flerpartsstruktur som kommer att bidra till genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalets regelverk. Den kommer att inkludera representanter för ministerier och/eller statliga organ å den ena sidan, och representanter för andra berörda aktörer från den privata sektorn, det civila samhället och urbefolkningar å den andra. NIWG kommer att fungera som en kontaktpunkt för effektiv kommunikation och informationsutbyte om framstegen för genomförandet och kommer att samordna utarbetandet av en detaljerad färdplan med åtgärder i enlighet med tidsplanen för genomförandet. NIWG kommer att övervaka genomförandet av dessa åtgärder i samordning med, och genom en kontinuerlig medverkan av, berörda aktörer i utarbetandet av GTLAS under genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet. NIWG ska tillhandahålla strategisk vägledning till Guyanas representanter i den gemensamma kommittén, och ska även kunna föreslå poster som ska läggas till på dagordningen för den gemensamma kommitténs sammanträden. NIWG kommer att hålla regelbundna och periodvisa möten och motta synpunkter från det statliga samordningsorganet och sekretariatet för frivilliga Flegt-partnerskapsavtal.

3    BESKRIVNING AV GTLAS

GTLAS, som en stor majoritet av aktörerna i Guyana har enats om, består av åtta delar:

1.    Skogstilldelning och avverkningsrättigheter


2.    Laglighetsdefinitionen

3.    WTS-krav

4.    Kontroll av efterlevnaden av tilldelningsförfarandet för koncessioner, laglighetsdefinitionen och WTS-kraven

5.    Systemet med Flegtlicenser

6.    Den oberoende revisionen

7.    Klagomålsmekanism för GTLAS

8.    Övervakningen av genomförandet av GTLAS.

Skogstilldelningen och avverkningsrättigheterna omfattar de förfaranden som GFC måste följa för att tilldela skogskoncessioner på statlig mark och bevilja avverkningsrättigheter i statliga skogsområden, på statlig mark under omställning, i urbefolkningsbyar och på privat mark.

Laglighetsdefinitionen är en sammanfattning av de delar av Guyanas nationella rättsliga ram och regelverk som är tillämpliga på detta avtal. Denna ram och detta regelverk ska följas av skogsbruksaktörerna för att trävaruprodukter ska omfattas av en Flegtlicens.

WTS-kraven är krav som skogsbruksaktören måste uppfylla för att möjliggöra en systematisk spårning av trävaruprodukter genom hela försörjningskedjan.


Den fjärde komponenten omfattar den kontroll som utförs av Guyana. Den bygger på de befintliga funktionerna hos de ministerier och/eller statliga organ som deltar i GTLAS och kommer att förstärkas på de relevanta områden som föreslås av de berörda aktörerna. Den roll som ministerierna och/eller de statliga organen spelar i genomförandet av GTLAS-kontrollerna kommer att vidareutvecklas i en förfarandemanual för GTLAS om kontroll under GTLAS genomförandefas.

Den femte komponenten är systemet med Flegtlicenser. Sändningar anses vara lagliga när skogsbruksaktörerna och deras trävaruprodukter uppfyller de krav som fastställts genom kontrollsystemet. På basis av detta kommer unionen och Guyana överens om att TLTU utfärdar Flegtlicenser som omfattar trävaruprodukter som exporteras till unionen. Förfarandena i systemet med Flegtlicenser beskrivs i större detalj i bilaga IV.

I linje med de mål som beskrivs i bilaga VI bedöms GTLAS trovärdighet och effektivitet regelbundet genom den oberoende revisionen. Den sjunde komponenten är klagomålsmekanismen. Klagomålsmekanismen gör det möjligt för alla berörda aktörer att utan diskriminering inge ett klagomål med avseende på GTLAS funktionssätt eller om de anser att de har påverkats negativt av GTLAS. Klagomålen ska riktas till ministerierna och/eller de statliga organen, den oberoende revisorn eller den gemensamma kommittén.

Guyana och unionen ska gemensamt övervaka genomförandet av GTLAS genom den gemensamma kommittén, i enlighet med vad som anges i bilaga X.


3.1
   Skogstilldelning och avverkningsrättigheter

I skogslag nr 6 från 2009 och 2018 års skogsföreskrifter fastställs parametrarna för GFC:s befogenhet att bevilja

   statliga skogsbrukstillstånd för små koncessioner (inklusive förvaltningsavtal för samfällighetsskogar),

   statliga skogsbrukstillstånd för stora koncessioner,

   användningstillstånd, och

   beskogningsavtal.

I skogslag nr 6 från 2009 och 2018 års skogsföreskrifter fastställs även villkoren för avtalen mellan GFC och följande typ av berörd aktör:

   en innehavare av privat mark,

   ett byråd på urbefolkningens mark, och

   en innehavare av ett tillstånd att tillvarata trävaruprodukter från statlig mark som utsetts till omställningsskogar.


GFC kommer, i samarbete med Guyanas geologi- och gruvkommission, Guyanas mark- och lantmäterikommission, ministeriet för urbefolkningsfrågor, Miljöskyddsstyrelsen och andra relevanta organ, att stärka mekanismerna inom det nationella geografiska informationssystemet (GIS) för utbyte av information avseende markförvaltningsfrågor mellan dessa organ. Detta kommer att nödvändiggöra utvecklingen av en GIS-digitalisering för privat mark och jordbruksarrenden, utmål och små aktörer, och en uppdatering av den nuvarande GIS-information som finns på naturresursministeriets GIS-plattform.

I samtliga fall i avsnitten 3.1.1 till 3.1.3 nedan måste en framgångsrik sökande (skogsbruksaktör) fullgöra alla avtalsmässiga skyldigheter.

Förfarandena för tilldelning av skogskoncessioner ska uppdateras i FRMD:s förfarandemanual under utarbetandet av GTLAS. Dessa förfaranden kommer att omfatta tilldelningen av skog för stora och små koncessioner (fastställande av en förteckning över ledig mark, ansökningsprocess, utvärderingsprocess, utfärdande av statliga skogsbrukstillstånd) och utfärdandet av avtal för avverkning på privat mark eller tillstånd för statlig mark under omställning. Handboken kommer också att i detalj beskriva de krav som måste uppfyllas för att följa den nationella rättsliga ramen. Relevanta avsnitt av handboken kommer att vara tillgängliga för allmänheten.


3.1.1
   Tilldelning av skog och avverkningsrättigheter för små och stora koncessioner

Statliga skogsbrukstillstånd beviljas endast när det har fastställts att det inte finns någon befintlig rättslig äganderätt till de statliga skogsområden som identifierats för tilldelning. För detta ändamål ska GFC hålla möten med andra markanvändningsorgan innan tilldelningsprocessen genomförs för att kontrollera att de områden som är tillgängliga för statliga skogsbrukstillstånd är fria från inteckningar. I möjligaste mån försöker GFC i samarbete med andra markanvändningsorgan att undvika att bevilja statliga skogsbrukstillstånd när det finns andra markanvändningar.

Vid tilldelning av statliga skogsområden där det kan finnas andra legitima markanvändningsverksamheter, såsom gruvdrift eller jordbruk, ska GFC säkerställa att de andra markanvändningsorganen inte har några invändningar till beviljandet av statliga skogsbrukstillstånd. Enligt laglighetsdefinitionen ska GFC säkerställa att skogsbruksaktörerna respekterar andra parters rättsliga användarrättigheter, i synnerhet där statliga skogsbrukstillstånd existerar parallellt med annan markanvändningsverksamhet.


Processen med att tilldela statliga skogar för kommersiell avverkning börjar med att en förteckning över lediga skogbevuxna områden som är tillgängliga för tilldelning av statliga skogsbrukstillstånd upprättas av GFC. När förteckningen har godkänts av GFC:s styrelse tillkännages den i elektroniska och tryckta medier så att de berörda aktörerna kan ansöka. Berörda aktörer kan inom en angiven tidsfrist ansöka om tilldelning av dessa områden genom att använda de lämpliga formulären. Ansökningarna granskas av GFC:s avdelningar och kommittén för tilldelning av skogsresurser (Forest Resource Allocation Committee) för att kontrollera den inlämnade informationens korrekthet och fullständighet. Ansökningarna granskas sedan ytterligare och utvärderas av GFC:s styrelses tekniska underkommitté med hjälp av de relevanta styrelsegodkända kriterierna och med hänsyn tagen till kraven i skogslag nr 6 från 2009 och 2018 års skogsföreskrifter. Den tekniska underkommittén vidarebefordrar rekommendationerna till GFC:s styrelse, som fattar det slutliga beslutet om beviljande.

Utvärderingen av ansökningarna inbegriper åtminstone följande kriterier: ansökningsformulärets fullständighet, fullständig öppenhet avseende sökandens ekonomiska bärkraft, erfarenhet av skogsarbete, skapande av sysselsättning, det föreslagna arbetets mervärde. Om det slutliga beslutet om beviljande är positivt utarbetar och utfärdar GFC ett statligt skogsbrukstillstånd i original och matar in den information som krävs i den centrala informationsdatabasen. Inga skogskoncessionsavtal beviljas förrän den föreskrivna avgiften, och alla andra utestående avgifter, har betalats eller garanterats till GFC.


3.1.2
   Tilldelning av avverkningsrättigheter på statlig mark under omställning, i urbefolkningsbyar och på privat mark

Vid avverkning i en urbefolkningsby, på privat mark och på statlig mark under omställning ska sökanden lämna in de dokument som krävs till GFC. GFC kontrollerar sedan källdokumentens äkthet hos de relevanta ministerierna och/eller statliga organen. De källdokument som krävs för avverkning i urbefolkningsbyar och på privat mark inbegriper följande: registrerad äganderätt, överföring, obetingad överlåtelse eller äganderättscertifikat. De dokument som krävs för avverkning på statlig mark under omställning inbegriper följande: jordbruksarrende, gruvdriftslicens eller gruvdriftstillstånd, eller godkännandeskrivelse för infrastruktur eller vattenkraftslicens. När äktheten hos dessa dokument har kontrollerats behandlar GFC informationen, utfärdar avtalet för uttag av trävaruprodukter och matar in den information som krävs i den centrala informationsdatabasen.

GFC konstaterar att det pågår en process för utfärdande av äganderätter till, och utökning av, urbefolkningens mark under överinseende av projektet för utfärdande av äganderätter till urbefolkningens mark (Amerindian Land Titling Project, ALTP).

När ALTP:s rekommendationer för utfärdande av äganderätter till, eller utökning av, urbefolkningens mark godkänns och rekommenderas av Guyanas kabinett informeras GFC av den berörda ministern i god tid. GFC måste sedan följa dessa rekommendationer för att se över det koncessionsområde för vilket skogstilldelningar har beviljats och justera koncessionsgränserna vid behov.


3.1.3
   Tilldelning av andra rättigheter

3.1.3.1    Användningstillstånd

Efter ansökan får GFC bevilja ett användningstillstånd i enlighet med skogslag nr 6 från 2009. Syftet med användning tillstånd är att bedriva forskning och genomföra utbildning eller vidareutbildning, eller liknande verksamhet. Kommersiell avverkning kan inte utföras med ett användningstillstånd.

3.1.3.2    Beskogningsavtal

Efter ansökan får GFC bevilja tillstånd att utföra beskogning i enlighet med skogslag nr 6 från 2009. Inga sådana avtal existerar vid tiden för detta avtals ingående.

Om kommersiella timmerplantager etableras kommer bilaga II till detta avtal att ändras så att de nödvändiga laglighetsmatriserna inkluderas. Sådana matriser kommer att utarbetas i samråd med berörda aktörer och unionen.

3.2    Laglighetsdefinitionen

GTLAS underbyggs av bilaga II, där de tillämpliga kraven fastställs för de olika kategorier skogsbruksaktör som anges i avsnitt 2.3 i denna bilaga och de principer beskrivs som förtecknas i tabell 1.


Det breda urvalet laglighetsmatriser härrör från Guyanas lagstiftning, där flera källor till trävaruprodukter och typer av skogsbruksaktörer med olika laglighetskrav definieras.

Vid kontroll av skogsbruksaktörernas efterlevnad av en princip övervägs alla tillämpliga kriterier och motsvarande indikatorer, såsom beskrivs i avsnitten 3.4 och 3.6 nedan. Efterlevnaden av varje indikator bygger på tillgängligheten och giltigheten av motsvarande officiella dokument (verifikatorer) som utfärdats av GFC och olika ministerier och/eller statliga organ.

Var och en av de nio matriser som fastställs i laglighetsdefinitionen sammanfattas i tabell 1. I vänster kolumn anges det tematiska området för varje princip, medan de ministerier och/eller statliga organ som ansvarar för det tematiska området anges i höger kolumn.


Tabell 1: Principer som är tillämpliga på alla typer av skogsbruksaktör som anges i bilaga II

A.    Laglighetsmatris för en skogsbruksaktörs lagliga utförande av skogsarbete

Princip 1: Den fysiska eller juridiska personen är ett rättssubjekt

Laglig rätt att bedriva verksamhet

Myndigheten för urkunder och handelsregister, Kommissionären för kooperativa föreningar, Registret över ömsesidiga bolag, Ministeriet för urbefolkningsfrågor, Skattemyndigheten

B.    Laglighetsmatris för statliga skogsbrukstillstånd (stora koncessioner)

Princip 1: Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Laglig rätt att avverka

GFC

Andra parters lagliga användarrättigheter

GFC

Princip 2: Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Miljö

Miljöskyddsbyrån

Skogsbruk

GFC

Princip 3: Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Skattemässiga skyldigheter

GFC, Skattemyndigheten

Sociala

Arbetsmarknadsministeriet, Socialförsäkringsstyrelsen

C.    Laglighetsmatris för statliga skogsbrukstillstånd (små koncessioner)

Princip 1: Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Laglig rätt att avverka

GFC

Andra parters lagliga användarrättigheter

GFC

Princip 2: Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Miljö

Miljöskyddsbyrån

Skogsbruk

GFC

Princip 3: Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Skattemässiga skyldigheter

GFC, Skattemyndigheten

Sociala

Arbetsmarknadsministeriet, Socialförsäkringsstyrelsen

D.    Laglighetsmatris för urbefolkningsbyar

Princip 1: Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Laglig rätt att avverka

Fastighetsregistret, Guyanas mark- och lantmäterikommission,

Andra parters lagliga användarrättigheter

GFC

Princip 2: Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Skogsbruk

GFC

Princip 3: Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Skattemässiga skyldigheter

Skattemyndigheten

Sociala

Arbetsmarknadsministeriet, Socialförsäkringsstyrelsen

E.    Laglighetsmatris för privat mark

Princip 1: Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Laglig rätt att avverka

Fastighetsregistret, Urkundsregistret, Guyanas mark- och lantmäterikommission, GFC

Andra parters lagliga användarrättigheter

GFC

Princip 2: Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Skogsbruk

GFC

Princip 3: Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Skattemässiga skyldigheter

Skattemyndigheten

Sociala

Arbetsmarknadsministeriet, Socialförsäkringsstyrelsen

F.    Laglighetsmatris för tillvaratagna trävaruprodukter från statlig mark under omställning

Princip 1: Skogsbruksaktören har laglig rätt att avverka och respekterar andra parters lagliga användarrättigheter

Laglig rätt att avverka

GFC, Guyanas mark- och lantmäterikommission, Guyanas geologi- och gruvkommission, Ministeriet för offentliga arbeten, presidentens kansli

Andra parters lagliga användarrättigheter

GFC

Princip 2: Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Miljö

Miljöskyddsbyrån

Skogsbruk

GFC

Princip 3: Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Skattemässiga skyldigheter

GFC, Skattemyndigheten

Sociala

Arbetsmarknadsministeriet, Socialförsäkringsstyrelsen

G.    Laglighetsmatris för beslagtagna trävaruprodukter

Princip 1: Beslagtagna trävaruprodukter hanteras i enlighet med de rättsliga kraven

Överträdelse och hantering av det beslagtagna timret

GFC

H.    Laglighetsmatris för bearbetning och försäljning av trävaruprodukter

Princip 1: Skogsbruksaktören uppfyller kraven för bearbetning och försäljning av timmer

Laglig rätt att bedriva verksamhet

GFC

Princip 2: Skogsbruksaktören fullgör skyldigheterna för skogsarbetet

Miljö

Miljöskyddsbyrån

Skogsbruk

GFC

Princip 3: Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter

Skattemässiga skyldigheter

GFC, Skattemyndigheten

Sociala

Arbetsmarknadsministeriet, Socialförsäkringsstyrelsen

I.    Laglighetsmatris för export och import av trävaruprodukter

Princip 1: Skogsbruksaktören uppfyller kraven för export och import av trävaruprodukter

Export

GFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av vilda djur och växter

Importera

GFC, Kommissionen för bevarande och förvaltning av vilda djur och växter, Nationella växtskyddsorganisationen

Skattemässiga skyldigheter

GFC

Skogsbruk

GFC

Princip 2: Skogsbruksaktören fullgör sina skattemässiga och sociala skyldigheter (gäller endast för skogsbruksaktörer som exporterar och/eller importerar och inte omfattas av andra matriser)

Skattemässiga skyldigheter

Skattemyndigheten

Sociala

Arbetsmarknadsministeriet, Socialförsäkringsstyrelsen

3.3    WTS-krav

Hantering och kontroll av försörjningskedjan, från avverkning till transport, bearbetning, inhemsk försäljning, export och import, utgör centrala delar av GTLAS. Dessa kontroller utförs genom de förfaranden som anges i WTS-riktlinjerna. Samtliga skogsbruksaktörer måste uppfylla kraven i laglighetsdefinitionen. Dessutom måste skogsbruksaktörer för stora och små koncessioner uppfylla kraven i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (liten koncession) och riktlinjerna för skogsarbete (stor koncession).


I avsnitt 3.3 beskrivs de WTS-krav som skogsbruksaktören måste uppfylla, medan avsnitt 3.4.4 beskriver de steg som följs av ministerierna och/eller de statliga organen för att kontrollera efterlevnaden av dessa krav.

I tillägget till denna bilaga finns en sammanfattning av de kritiska kontrollpunkterna inom försörjningskedjan, samt de dokument och/eller de bevis som krävs där särskilda kontroller ska äga rum för att kontrollera försörjningskedjan och bedöma lagligheten av timmerflöden inom ramen för GTLAS.

3.3.1    Föravverkningsinventering

Stora koncessioner: Skogsbruksaktörer för stora koncessioner måste uppfylla föravverkningskraven i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (stor koncession) och spårningskraven i WTS-riktlinjerna.

Skogsbruksaktörer för små koncessioner, statlig mark under omställning, 17 urbefolkningsbyar eller privat mark omfattas inte av föravverkningskraven.


Föravverkningsreglerna för stora koncessioner är som följer:

1.    Skyldighet att genomföra en föravverkningsinventering för alla skogsområden som föreslås avverkas under verksamhetsåret för att ta reda på den högsta tillåtna avverkningen inom en given cykel 18

2.    Skyldighet att utarbeta en föravverkningsinventeringsrapport som innehåller en beståndskarta

3.    Skyldighet att fästa en etikett med ett unikt inventarienummer på varje träd som ska avverkas

4.    Skyldighet att utarbeta en skogsförvaltningsplan

5.    Skyldighet att utarbeta en årlig verksamhetsplan som innehåller informationen från föravverkningsinventeringen.


3.3.2    Avverkning

GFC:s administrativa kontroll- och övervakningsmekanism för kommersiell virkesproduktion främjas av spårbarhetssystemet för virke genom användning av ett unikt löpnummer på GFC:s spårningsetiketter som tilldelas alla skogsbruksaktörer. Dessa GFC-spårningsetiketter används för att identifiera och kontrollera trävaruproduktens ursprung och begränsa avverkningen i statliga skogsområden. Etiketteringen måste göras som följer: halva etiketten fästs på stubben vid tiden för avverkning och den andra halvan med samma siffersekvens som har registrerats på stubbetiketten fästs på den trävaruprodukt (stockar, timmer, pålar, störar och stolpar) som transporteras från statliga skogsområden, statlig mark under omställning, privat mark och urbefolkningsbyar. Det unika numret på de utfärdade etiketterna anger vem skogsbruksaktören är och trävaruprodukternas geografiska ursprung.

Stora koncessioner: Skogsbruksaktörer för stora koncessioner måste uppfylla avverkningskraven i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (stor koncession) och spårningskraven i WTS-riktlinjerna. Skogsbruksaktörer för stora koncessioner får utfärdat etiketter för de träd som ska avverkas i GFC-godkända skogsområden under verksamhetsåret. En skogsbruksaktörs årliga kvot (volym trävaruprodukter) beräknas av GFC på grundval av den valda avverkningscykeln och resultaten från föravverkningsinventeringen. Kvoten används för att fastställa antalet etiketter som ska utfärdas.


Små koncessioner: Skogsbruksaktörer för små koncessioner måste uppfylla avverkningskraven i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (liten koncession) och spårningskraven i WTS-riktlinjerna. Skogsbruksaktörer för små koncessioner får utfärdat spårningsetiketter efter det att GFC godkänt den kommersiella avverkningen. En skogsbruksaktörs godkända kvot (volym trävaruprodukter) beräknas av GFC för koncessionsområdet. Kvoten används för att fastställa antalet etiketter som ska utfärdas.

Statlig mark under omställning: Skogsbruksaktörer på statlig mark under omställning måste uppfylla spårningskraven i WTS-riktlinjerna. Etiketter utfärdas till skogsbruksaktören på statlig mark under omställning för de träd som identifieras för kommersiella ändamål under FRMD:s föravverkningsinspektion.

Urbefolkningsbyar och privat mark: Skogsbruksaktörer för urbefolkningsbyar och privat mark måste uppfylla spårningskraven i WTS-riktlinjerna. Skogsbruksaktörer för urbefolkningsbyar och privat mark får på begäran utfärdat etiketter eftersom det inte finns någon inventarieförteckning innan avverkning eller någon fastställd kvot.



Avverkningsregler

Kategorier av utsläppsbeständighetsperioder (FSO)

Stora koncessioner

Små koncessioner

Statlig mark under omställning

Urbefolkningsbyar och privat mark

1.

Skyldighet att endast avverka tillåtna träd i den godkända föravverkningsinventeringen och den därmed förknippade beståndskartan (se avsnitt 3.3.1 ovan), i enlighet med den årliga verksamhetsplanen 19 .

X

2.

Förbud mot att avverka träd utanför gränserna för det godkända området

X

X

X

X

3.

Skyldighet att för kommersiella ändamål endast avverka de träd som godkänns i FRMD:s föravverkningsinspektionsrapport.

X

4.

Skyldighet att avverka träd på grundval av den hållbara avkastningen 20

X

X

5.

Skyldighet att fästa GFC-spårningsetiketter på avverkade stockar

X

X

X

X

6.

Skyldighet att fästa GFC-spårningsetiketter på därmed förknippade stubbar

X

X

X

X

7.

Skyldighet att fylla i all den information som krävs (se tillägget till denna bilaga) i ett uttagstillstånd eller en uttagsdeklaration för privat mark och att deklarera denna till GFC vid skogsstationen

X

X

X

X

8.

Skyldighet att följa avverkningsrestriktionerna (inklusive minsta avverkningsdiameter, högsta avverkningshöjd)

X

X

9.

Förbud mot att avverka skyddade arter utan GFC:s tillstånd

X

X

10.

Skyldighet att följa de bestämmelser som avser bygge av vägar och stigar

X

X

11.

Skyldighet att följa de bestämmelser som avser kontrollerad och riktad fällning

X

X

3.3.3    Efter avverkningen

Stora koncessioner: Skogsbruksaktörer för stora koncessioner måste uppfylla efteravverkningskraven i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (stor koncession) och spårningskraven i WTS-riktlinjerna.


Små koncessioner: Skogsbruksaktörer för små koncessioner måste uppfylla efteravverkningskraven i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (liten koncession) och spårningskraven i WTS-riktlinjerna.

Statlig mark under omställning, urbefolkningsbyar och privat mark: Skogsbruksaktörer på statlig mark under omställning, i urbefolkningsbyar och på privat mark måste uppfylla spårningskraven i WTS-riktlinjerna.

Efteravverkningsregler

Kategorier av utsläppsbeständighetsperioder (FSO)

Stora koncessioner

Små koncessioner

Statlig mark under omställning

Urbefolkningsbyar och privat mark

1.    Skyldighet att betala förvaltningsavgifter och förvaltningspålagor

X

X

X

2.    Skyldighet att stänga avverkade skogsområden

X

3.    Skyldighet att returnera oanvända etiketter

X

X

X

X

4.    Skyldighet att uppfylla miljökraven

X

X

3.3.4    Transport

Stora koncessioner: Skogsbruksaktörer med stora koncessioner måste uppfylla transportkraven i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (stor koncession) och spårningskraven i WTS-riktlinjerna.


Små koncessioner: Skogsbruksaktörer med små koncessioner måste uppfylla transportkraven i förfarandekod nr 1 från 2018, riktlinjerna för skogsarbete (liten koncession) och spårningskraven i WTS-riktlinjerna.

Statlig mark under omställning, urbefolkningsbyar och privat mark, samt bearbetning och försäljning: Skogsbruksaktörer med denna verksamhet måste uppfylla spårningskraven i WTS-riktlinjerna.

Skogsbruksaktörer måste fylla i dokumentationen och ange vilka trävaruprodukter som finns i eller fraktas från varje område. Dessa dokument används för att kontrollera timrets ursprung under transporten. I nedanstående tabell anges vilket dokument som krävs på grundval av den plats från vilken trävaruprodukternas transporteras: för trävaruprodukter från skogsområden, för mellanledstransporter, för beslagtaget timmer, och för timmer avsett för export.

1.    Trävaruprodukter från skogsområden:

För trävaruprodukter som kommer från statliga skogsområden finns det fyra olika dokument som används för att kontrollera transporten:

i)    Ett uttagstillstånd 21 används för att transportera trävaruprodukter från statliga skogsområden. Uttagstillståndet är det rättsliga dokument som GFC använder för att samla in data om de trävaruprodukter som har kontrollerats och märkts av GFC. Dessa trävaruprodukter kan sedan jämte uttagstillståndet passera igenom det första deklarationsstället till GFC eller till slutdestinationen.


ii)    Ett färddokument används i förbindelse med uttagstillståndet och avses för användning innan uttagstillståndet går ut. Vanligen utfärdas ett eller flera färddokument som ska medfölja ett uttagstillstånd. Färddokument används innan trävaruprodukternas totala volym deklareras på uttagstillståndet vid skogsstationen. Färddokument används för att transportera en ”delgrupp” trävaruprodukter från skogen till en central plats så att den totala volymen kan deklareras på ett uttagstillstånd. Därefter används uttagstillståndet för vidare transport av trävaruprodukterna till slutdestinationen.

iii)    Ett omlastningstillstånd används för att transportera trävaruprodukter från statliga skogar för vilka uttagstillståndet har lämnats in till GFC. Sådana trävaruprodukter, åtföljda av omlastningstillståndet, kan sedan passera igenom den punkt där uttagstillståndet lämnades in och efter detta till en slutdestination.

iv)    Ett köpebrev 22 används för att transportera trävaruprodukter (för vilka uttagstillståndet har lämnats in till GFC) som har sålts från statliga skogsområden.


För trävaruprodukter som kommer från privat mark och urbefolkningsbyar ska skogsbruksaktören använda en uttagsdeklaration för privat mark 23 för att transportera trävaruprodukter. Sådana trävaruprodukter, åtföljda av uttagsdeklarationen för privat mark, kan sedan passera igenom det första deklarationsstället till GFC eller till deras slutdestination. Ett köpebrev används också för att transportera trävaruprodukter (för vilka uttagsdeklarationen för privat mark har lämnats in till GFC) som sålts från privat mark och urbefolkningsbyar.

2.    För beslagtagna trävaruprodukter används följande handlingar för kontroll av transporter:

a)    Förvars- eller beslagtagandeblanketter används för att transportera trävaruprodukter när trävaruprodukterna misstänks vara oförenliga med skogslag nr 6 från 2009. Båda dessa blanketter utfärdas av GFC.

i)    Förvarsblanketten utfärdas när trävaruprodukten förblir i skogsbruksaktörens eller den anklagades förvar. Blanketten underlättar transporten av trävaruprodukten till en plats som är godkänd av GFC.

ii)    Beslagtagandeblanketten utfärdas när trävaruprodukten tas i förvar av GFC.


b)    Godkännandepasset utfärdas av GFC för att täcka vidaretransporten av de trävaruprodukter som tillåts återinföras i försörjningskedjan efter de förfaranden som beskrivs i avsnitt 3.3.10 i denna bilaga.

3.    Ett timmermarknadsföringscertifikat (se avsnitt 3.3.7 om hur man ansöker om och erhåller ett timmermarknadsföringscertifikat) utfärdas av GFC för trävaruprodukter avsedda endast för export, oberoende av timrets ursprung. Ett timmermarknadsföringscertifikat används för att transportera trävaruprodukten från den plats där den inspekterats av GFC till platsen för export om den mängd trävaruprodukter som ska exporteras är en container. Om mängden trävaruprodukter överstiger en container används omlastningstillståndet eller köpebrevet för att transportera trävaruprodukten från den plats där den inspekterats av GFC till platsen för export, åtföljd av en kopia av det godkända timmermarknadsföringscertifikatet. Allt timmer som ska transporteras för export måste kontrolleras av GFC före avfärd.



Transportregler

Kategorier av utsläppsbeständighetsperioder (FSO)

Stora koncessioner

Små koncessioner

Statlig mark under omställning

Urbefolkningsbyar och privat mark

Bearbetning och försäljning

1.

Skyldighet att registrera alla trävaruprodukter som kommer från skogsområden i ett uttagstillstånd före transport och lämna in detta dokument som deklaration till GFC:s skogsstation under transitering eller på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

X

X

2.

Skyldighet att registrera alla ”delgrupper” av trävaruprodukter som kommer från statliga skogsområden på ett färddokument så att deklarering på ett uttagstillstånd möjliggörs.

X

X

X

3.

Skyldighet att registrera alla trävaruprodukter som kommer från statliga skogsområden eller privata skogsområden på ett köpebrev 24 innan transport och lämna in detta dokument som deklaration på GFC:s skogsstation under transitering eller på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

X

X

X

4.

Skyldighet att registrera alla trävaruprodukter som kommer från privata skogsområden på en uttagsdeklaration för privat egendom innan transport och lämna in detta dokument som deklaration på GFC:s skogsstation under transitering eller på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

5.

Skyldighet att registrera alla trävaruprodukter som genomgår en transport längs försörjningskedjan på ett köpebrev, i förekommande fall, och framvisa detta dokument på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

6.

Skyldighet att använda en förvars- eller beslagtagandeblankett för att transportera beslagtagna trävaruprodukter och lämna in detta dokument som deklaration till GFC:s skogsstation under transitering eller på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

X

X

X

X

7.

Skyldighet att använda ett godkännandepass för vidaretransport av trävaruprodukter som har godkänts av GFC för återinförande i försörjningskedjan 25 och lämna in detta dokument som deklaration till GFC:s skogsstation under transitering eller på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

X

X

X

X

8.

Skyldighet att fylla i alla de relevanta delarna av transportdokumenten

X

X

X

X

X

9.

Skyldighet att använda ett timmermarknadsföringscertifikat för trävaruprodukter avsedda för export endast från den plats där GFC utför sin sorteringsinspektion till platsen för export.

X

X

X

X

X

10.

Skyldighet att använda ett omlastningstillstånd för alla trävaruprodukter som kommer från statliga skogsområden och för vilka uttagstillståndet lämnats in till GFC.

X

X

X


3.3.5    Bearbetning av trävaruprodukter

Primär bearbetning är den inledande omvandlingen av rundvirke till olika trävaruprodukter. Primär omvandling kan utföras vid ett fast sågverk, ett bärbart sågverk eller med hjälp av motorsågar. Sekundär bearbetning är den vidare omvandlingen av primärt bearbetade trävaruprodukter till andra trävaruprodukter. En sekundär bearbetningsanläggning kan antingen vara ett sågverk eller en brädgård som endast använder primärt bearbetade trävaruprodukter för vidare bearbetning till trävaruprodukter med mervärde. I denna verksamhet används inte rundvirke som insatsresurs.

Sågverk eller brädgård: Skogsbruksaktörer för sågverk eller brädgårdar måste uppfylla spårningskraven i WTS-riktlinjerna.



Bearbetningsregler

Kategorier av utsläppsbeständighetsperioder (FSO)

Sågverk

Brädgårdar

1.

Skyldighet att årligen beviljas licens att driva sågverket eller brädgården.

X

X

2.

Skyldighet att ange den relevanta informationen om alla trävaruprodukter som inkommer till sågverket eller brädgården i ett sågverks eller en brädgårds register över mottagna/inköpta produkter eller leveransregister.

X

X

3.

Skyldighet att ange den relevanta informationen om alla bearbetade trävaruprodukter på blanketten ”Omsättning av sågat timmer och producerat timmer” eller blanketten ”Omsättning av sågade stockar och timmerprodukter”

X

4.

Skyldighet att ange den relevanta informationen om alla bearbetade trävaruprodukter på blanketten för den månatliga omsättningen för brädgården.

X

5.

Skyldighet att lämna in alla ovanstående dokument varje månad till GFC:s skogsstation eller på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

X

3.3.6    Inhemsk försäljning av trävaruprodukter

Inhemsk försäljning av trävaruprodukter genomförs på brädgårdar, vid sågverk eller på koncessionen. Dessutom kan en fysisk eller juridisk person som inte driver ett sågverk eller en brädgård ha tillstånd att enbart köpa och sälja trävaruprodukter.


SAMTLIGA SKOGSBRUKSAKTÖRER måste uppfylla spårningskraven i WTS-riktlinjerna.

Regler för inhemsk försäljning av trävaruprodukter

Kategorier av utsläppsbeständighetsperioder (FSO)

Stora koncessioner

Små koncessioner

Statlig mark under omställning

Urbefolkningsbyar och privat mark

Bearbetning och försäljning 26

1.

Skyldighet att ha licens för försäljning av trävaruprodukter på lokalt plan 27 .

X

2.

Skyldighet att i detalj ange den relevanta informationen om all försäljning av trävaruprodukter som registrerats på en virkesproduktförsäljningsblankett

X

X

X

X

X

3.

Skyldighet att lämna in virkesproduktförsäljningsblanketten varje månad till GFC:s skogsstation eller på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

X

X

X

X

4.

Skyldighet att utfärda ett köpebrev till en köpare och registrera fakturanumret på virkesproduktförsäljningsblanketten.

X

X

X

X

X


3.3.7
   Export av trävaruprodukter

För närvarande ska i enlighet med skogslag nr 6 från 2009 alla exporter av trävaruprodukter åtföljas av ett exportcertifikat som utfärdats av GFC till exportören.

Dessutom får inget exportcertifikat utfärdas för en trävaruprodukt om produkten har avverkats, uttagits, transporterats eller på annat sätt hanterats på ett sätt som bryter mot skogslag nr 6 från 2009.

Skogsbruksaktören måste först lämna in följande dokument till GFC för förhandsgodkännande för att säkerställa att skogsbruksaktören exporterar trävaruprodukter som bekräftats vara lagliga:

   Ansökan om timmermarknadsföringscertifikat

   Ansökan om exportcertifikat

   Ansökan om export av skogsbruksprodukter

   Elektroniskt administrativt enhetsdokument (ESAD) i det automatiserade tulldatasystemet (Automated System for Customs Data, ASYCUDA)

   Handelsfaktura

   Cites-tillstånd (i förekommande fall)


   Caricoms ursprungscertifikat (krävs endast för export till Caricom-länderna)

   Ursprungscertifikat (för länder utanför Caricom)

När skogsbruksaktören anses uppfylla kraven och ovanstående dokument har godkänts returneras de till skogsbruksaktören, och TLTU utfärdar ett exportcertifikat till skogsbruksaktören för alla marknader och dessutom en Flegtlicens för de produkter som förtecknas i bilaga I och som är avsedda för unionen. Skogsbruksaktören lämnar sedan in Flegtlicensen och exportcertifikatet för unionsmarknaden, eller enbart exportcertifikatet för marknader utanför unionen, jämte de andra dokument som omnämns ovan.



Regler för export av trävaruprodukter

Alla skogsbruksaktörer

1.

Skyldighet att ha licens för export av trävaruprodukter.

X

2.

Skyldighet att registrera alla trävaruprodukter som är avsedda för export på de relevanta exporthandlingarna 28 före export och lämna in dessa dokument som deklaration på GFC:s huvudkontor för godkännande.

X

3.

Skyldighet att fylla i alla de relevanta delarna av ovanstående exportdokument.

X

4.

Skyldighet att lämna in de GFC-godkända exportdokumenten och exportcertifikatet till CETO som deklaration.

X

5.

Förbud mot att exportera trävaruprodukter som inte deklareras på ett exportcertifikat.

X

6.

Skyldighet att lämna in ett Cites-tillstånd (i förekommande fall) och Caricoms ursprungscertifikat (i förekommande fall) samt handelsfaktura vid deklarering av exporthandlingar till GFC:s huvudkontor.

X

7.

Skyldighet att betala exportskatt

X

3.3.8    Import av trävaruprodukter

I enlighet med skogslag nr 6 från 2009 måste alla skogsbruksaktörer som importerar trävaruprodukter ha en importlicens. Dessutom föreskriver skogslag nr 6 från 2009 att ingen person ska importera eller inom Guyana transportera en trävaruprodukt som olagligen har införskaffats i, eller olagligen importerats från, ett annat land.


Enligt skogslag nr 6 från 2009 är importören skyldig att bevisa att de importerade trävaruprodukterna lagligen har införskaffats i, eller exporterats från, deras ursprungsland.

Guyana ska utfärda lagar som kräver att importörer visar tillbörlig aktsamhet och ska utarbeta särskilda genomföranderiktlinjer rörande de ytterligare dokumentationskraven för import för att genomföra avtalet.

Guyana erkänner de importerade trävaruprodukternas laglighet om de åtföljs av

1.    en giltig Flegtlicens som omfattar hela sändningen från ett exportland som har ingått ett frivilligt partnerskapsavtal med unionen och har infört ett fungerande system med Flegtlicenser, eller

2.    ett giltigt Cites-tillstånd som omfattar hela sändningen, eller

3.    en självdeklaration som påvisar tillbörlig aktsamhet genom utarbetande av en rapport om bedömning av tillbörlig aktsamhet i enlighet med följande:

   Information om det lagliga ursprunget i avverkningslandet för de trävaruprodukter som ska importeras.

   Information om den bedömda risken för att de trävaruprodukter som ska importeras är olagliga.


   Ett förfarande för att minska och/eller hantera alla fastställda risker för olaglighet.

Regler för import av trävaruprodukter

Alla skogsbruksaktörer

1.

Skyldighet att ha licens för import av trävaruprodukter.

X

2.

Förbud mot att importera trävaruprodukter som inte deklareras på ett importtillstånd.

X

3.

Skyldighet att registrera alla trävaruprodukter avsedda för import i ansökan om importtillstånd och lämna in detta dokument som deklaration till Nationella växtskyddsorganisationen (NPPO) för godkännande före import.

X

4.

Skyldighet att fylla i alla de relevanta delarna av ansökan om importtillstånd.

X

5.

Skyldighet att lämna in en Flegtlicens eller ett Cites-tillstånd eller en rapport om bedömning av tillbörlig aktsamhet (i förekommande fall) tillsammans med ansökan om importtillstånd.

X

3.3.9    Trävaruprodukter under transitering

Trävaruprodukter under transitering är produkter som transporteras genom Guyana och har ett ursprung och en destination som ligger utanför Guyanas tullgräns. Trävaruprodukter under transitering får inte föras in i Guyanas försörjningskedja. Som en följd av detta ska de inte säljas på den inhemska marknaden, och exportcertifikat eller Flegtlicenser ska inte utfärdas för dem.


CETO har förfaranden på plats för hantering och kontroll av varor under transitering som även kommer att användas för att hantera och kontrollera trävaruprodukter under transitering.

Trävaruprodukter under transitering måste godkännas av CETO. De övervakas hela tiden av Guyanas tullmyndighet från införselstället till utförselstället, där trävaruprodukterna överförs till det mottagande landet genom ett utbyte av officiella tulldokument.

3.3.10    Beslagtagna och övergivna trävaruprodukter

Beslagtagna trävaruprodukter

Trävaruprodukter som misstänks vara oförenliga med föreskrifterna i skogslag nr 6 från 2009 beslagtas och avlägsnas från försörjningskedjan. I särskilda fall som beskrivs nedan, och i enlighet med förfaranden för hantering av beslagtaget timmer, kan detta timmer återinföras i Guyanas försörjningskedja.

Efter återinförandet i försörjningskedjan ska Flegtlicenser endast utfärdas för beslagtaget timmer om inget åtal väcks inom tre månader för det brott för vilket timret beslagtogs (§ 60.1.a i skogslagen), eller om alla de personer som åtalats har frikänts (§ 60.1.b i skogslagen).

Två år efter ratificeringen av detta avtal ska denna strategi omprövas av båda parter via den gemensamma kommittén.


Förfarandena för hantering av beslagtaget timmer beskrivs nedan:

1.    Beslagtagande och utredning av GFC: När skogsövervakningsavdelningen har rimligt tvivel om en trävaruprodukts laglighet beslagtar GFC produkten antingen genom att ta den i förvar eller genom att utfärda en förvarsblankett som beordrar skogsbruksaktören att behålla trävaruprodukten i sin ägo och förbjuder denne från att transportera den såvida inte tillstånd ges av GFC. Beslagtagandeblanketten utfärdas till skogsbruksaktören eller icke-skogsbruksaktören när den beslagtagna trävaruprodukten tas i förvar av GFC.

Skogsövervakningsavdelningen genomför därefter en utredning för att bekräfta huruvida ett brott har begåtts. För brott eller misstanke om brott mot skogslagen (inom urbefolkningsbyarnas gränser), genomför byrådet och/eller Guyanas skogsbrukskommission (efter inbjudan av byrådet) 29 undersökningen, och byrådet får kalla skogsbruksaktören eller icke-skogsbruksaktören att inställa sig inför rådet.

I alla fall av bristande efterlevnad, av skogsbruksaktörer eller icke-skogsbruksaktörer, fyller skogsövervakningsavdelningen i en beslagtagande- eller förvarsblankett och utarbetar en kvarstadsrapport. Denna rapport, jämte en kopia av en de blanketter som nämnts ovan, vidarebefordras till GFC:s huvudkontor för ett slutligt beslut om slutsatserna och rekommendationerna. Rapporten vidarebefordras sedan till MISU för arkivering i avsnittet om bristande efterlevnad i den centrala informationsdatabasen.


2.    Påföljder: För en första förseelse som är trivial eller lindrig kan skogsbruksaktören och GFC komma överens om att GFC mot vederlag underlåter att beivra brottet. Alla andra förseelser omfattas av §§ 68, 69 och 70 i skogslag nr 6 från 2009 och påförs de påföljder som förtecknas i tillägg 1 till denna lag.

3.    Försäljning, återlämning och bortskaffande av beslagtaget timmer

Försäljning av beslagtaget timmer som riskerar att förmultna: när beslagtaget timmer riskerar att snabbt och naturligt förmultna får GFC sälja detta timmer och förvalta intäkterna från försäljningen i avvaktan på att eventuella förfaranden för ett brott mot skogslag nr 6 från 2009 avslutas.

Återlämning av beslagtaget timmer till skogsbruksaktören: Beteckningen ”beslagtaget timmer” kan upphävas och de beslagtagna trävaruprodukterna kan återlämnas till skogsbruksaktören och tillåtas att återinföras i försörjningskedjan om

   inga förfaranden för det brott mot skogslag nr 6 från 2009 för vilket produkten beslagtogs har inletts inom tre månader efter beslaget. Detta inbegriper ärenden där all nödvändig kompensation har betalats och utestående betalningar har redovisats i GFC:s finansiella system och ett därpå följande godkännande har beviljats av GFC,


   förfaranden har inletts och avslutats, men

1.    varje åtalad har frikänts, eller

2.    inget domstolsbeslut om förverkande av beslagtaget timmer har utfärdats enligt skogslag nr 6 från 2009 eller någon annan skriftlig lag.

Förverkande av beslagtaget timmer och bortskaffande av GFC: Om domstolen har beslutat att beslagtaget timmer ska förverkas till staten, får GFC behålla eller avyttra det på lämpligt sätt. Detta inbegriper möjligheten för GFC att offentligt auktionera ut detta förverkade timmer.

I ovanstående fall utfärdas ett godkännandepass för alla beslagtagna trävaruprodukter som tillåts återinföras i försörjningskedjan och för att täcka vidaretransporten av trävaruprodukterna. Flegtlicenser ska dock endast utfärdas för beslagtaget timmer som har återlämnats till skogsbruksaktören på grund av att inget åtal har inletts inom tre månader, eller på grund av att alla som åtalats har frikänts.

Om ett brott befinns ha begåtts av en icke-skogsbruksaktör kan de beslagtagna och förverkade trävaruprodukterna endast användas av staten i projekt som godkänts av staten 30 .


4.    Dokumentation av beslutet i ärendet: Efter utfärdandet av godkännandepasset vidarebefordras det slutliga beslutet om påföljden och det samtycke som beviljats om godkännande av trävaruprodukter till MISU. MISU uppdaterar sedan avsnittet om bristande efterlevnad i den centrala informationsdatabasen och arkiverar dokumenten i skogsbruksaktörens elektroniska datafil i den centrala informationsdatabasen om förövaren är en skogsbruksaktör. Under genomförandefasen för GTLAS kommer detta avsnitt om bristande efterlevnad i den centrala informationsdatabasen att förstärkas.

5.    Framtida utarbetande av tillämpliga krav för beslagtagna trävaruprodukter: Under genomförandefasen för GTLAS kommer alla luckor i den process som beskrivs i detta avsnitt att åtgärdas, inklusive följande: förfaranden för trävaruprodukters återinförande i försörjningskedjan för vilka brott har begåtts och mot vederlag underlåtit att beivras; förfaranden för att dokumentera och separera den del av det återinförda timret som kan omfattas av en Flegtlicens; och statusen för och restriktionerna mot timmer som misstänks vara olagligt innan ett brott befinns ha begåtts; standarderna och förfarandet för fastställande av marknadsvärde för de trävaruprodukter som är föremål för kompensation; förfaranden när kompensation inte betalas enligt kraven; processen för och registreringen av betalning av kompensation; processen, standarderna och dokumentationen för godkännande av betalning av påföljder och utfärdande av ett godkännandepass; vad som händer med trävaruprodukterna när skogsbruksaktören i ett domstolsförfarande befinns vara skyldig; kraven och förfarandena för auktionering av beslagtagna trävaruprodukter; vem inom GFC som ansvarar för vart och ett av dessa steg och vilket deras uppdrag och ansvarsskyldigheter är i auktionsförfarandet.


En enskild person som inte är en skogsbruksaktör, men som GFC misstänker bryter mot skogslag nr 6 från 2009, omfattas också av reglerna för beslagtagna trävaruprodukter.

Två år efter ratificeringen av detta avtal ska begränsningen av Flegtlicenser till beslagtaget timmer som återlämnats till skogsbruksaktören på grund av att inget åtal har inletts inom tre månader, eller på grund av att alla som åtalats har frikänts, omprövas av båda parter via den gemensamma kommittén.

Regler för beslagtagna trävaruprodukter

Alla skogsbruksaktörer

1.

Skyldighet att transportera beslagtagna trävaruprodukter (till en plats som anges av GFC) med antingen en förvarsblankett eller en beslagtagandeblankett, och lämna in detta dokument som deklaration till GFC:s skogsstation under transitering eller på begäran under GFC:s fältkontroll.

X

2.

Förbud mot att använda beslagtagna trävaruprodukter som inte har godkänts för återinförande i försörjningskedjan genom ett godkännandepass.

X


Övergivna trävaruprodukter

Enligt skogslag nr 6 från 2009 ska trävaruprodukter vars juridiska äganderätt inte kan spåras och/eller fastställas inte införas i försörjningskedjan utan ska anses utgöra statlig egendom och användas i projekt som är godkända av staten. GFC ska utarbeta rapporter om besluten rörande övergivna trävaruprodukter och hur de användes, och elektroniska kopior av dessa rapporter ska arkiveras av MISU i den centrala informationsdatabasen och offentliggöras. Definitionen av övergivet timmer, de åtgärder som vidtas för att säkerställa att det tas ut ur försörjningskedjan, och de krav om att regelbundet rapportera om besluten rörande övergivet timmer kommer att beskrivas i förfaranden som utarbetas under genomförandefasen för det frivilliga partnerskapsavtalet.

3.4    Kontroll av efterlevnaden av tilldelningsförfarandet, laglighetsdefinitionen och WTS-kraven

3.4.1    Allmänna principer för kontroll

I denna avdelning beskrivs hur kontrollen av efterlevnaden av tilldelningsprocessen, laglighetsdefinitionen och WTS-kraven utförs. Den bygger på Guyanas befintliga lagstiftning och förfarandemanualer.

På grundval av luckor som identifierats under utarbetandet av GTLAS kommer skogsövervakningsavdelningens förfarandemanual, finansavdelningens förfarandemanual och FRMD:s förfarandemanual att uppdateras innan systemet med Flegtlicenser tas i drift.


Under genomförandefasen för GTLAS kommer metoderna för rutinmässiga funktioner och inspektioner, konsoliderad kontroll och ministeriernas och/eller de statliga organens hantering av bristande efterlevnad vid genomförandet av GTLAS-kontroller att vidareutvecklas och sammanställas i en förfarandemanual för GTLAS om kontroll. Denna manual kommer att utarbetas under översyn av GFC i samordning med alla de andra ministerierna och/eller statliga organen som deltar i GTLAS. Den gemensamma kommittén kommer även att ha möjlighet att granska och lämna synpunkter på denna manual innan GTLAS tas i bruk.

I förfarandemanualen för GTLAS kommer kontrollmetoder att fastställas för att bedöma riskerna med skogsbruksaktörers bristande efterlevnad av indikatorerna och kontrollerna av leveranskedjan på grundval av följande:

   Ministeriernas och/eller de statliga organens roller och ansvarsområden: inom ramen för avsnitt 2.5 i denna bilaga beskrivs i större detalj vem som gör vad i kontrollen av varje indikator och i kontrollerna av leveranskedjan.

   Hur frekvensen för och intensiteten av kontrollerna ska sättas i förhållande till den bedömda risken.

   Riskfaktorer, såsom typ av skogsbruksaktör, typ av trävaruprodukt, art, geografisk region.


   Kontrolltypen: fysisk eller skrivbordsbaserad, planerad eller impromptu.

   Protokollen för arkivering av verifikatorer och informationen om efterlevnad för dokument i både elektronisk form och pappersform.

Detta kommer att säkerställa att kontrollerna utförs på ett trovärdigt, kostnadseffektivt och effektivt sätt.

Kontrollen av rättslig efterlevnad av tilldelningsprocessen, laglighetsdefinitionen och kraven för försörjningskedjan syftar till att säkerställa att

   statliga skogar tilldelas i enlighet med de förfaranden som beskrivs i avsnitt 3.1 i denna bilaga,

   avverkning på mark som tillhör urbefolkningsbyar och privat mark följer de förfaranden som beskrivs i avsnitt 3.1.2 i denna bilaga,

   skogsarbetena i Guyana är lagliga,

   skogsbruksaktörerna fullgör sina skyldigheter enligt laglighetsdefinitionen och kontrollerna av försörjningskedjan, och

   fall av bristande efterlevnad identifieras, registreras och löses.


3.4.2
   Kontroll av efterlevnaden av skogstilldelningsprocessen

Vid kontroll av efterlevnaden av skogstilldelningsprocessen kontrolleras nivån av efterlevnad när det gäller kraven för tilldelning av skogskoncessionsavtal i enlighet med skogslag nr 6 från 2009 och tilldelningsförfarandeavsnittet i FRMD:s förfarandemanual.

När ansökningarna har genomförts, inklusive inbetalningen av de avgifter som krävs, granskas ansökningarnas fullständighet först av GFC:s skogsövervakningsavdelning och FRMD, och därefter av GFC:s kommitté för tilldelning av skogsresurser. GFC:s interna revisionsenhet kontrollerar att GFC:s tilldelningsprocess är förenlig med de fastställda förfarandena för tilldelning av skogskoncessionsavtal, inklusive att ansökningarna var förenliga med riktlinjerna för den granskning av ansökningarna som genomförs av kommittén för tilldelning av skogsresurser. Skogskommissionären lämnar därefter in en rapport om hela den process som beskrivs ovan till GFC:s styrelses tekniska underkommitté, som granskar och utvärderar ansökningarna. På grundval av ovanstående granskning och utvärdering lämnar styrelsens tekniska underkommitté in en rapport till GFC:s styrelse, som fattar det slutliga beslutet om tilldelningen. För att säkerställa öppenheten ska informationen om tilldelningsprocessen och dess resultat offentliggöras.

När det finns ett slutligt beslut om beviljande utarbetas och utfärdas originalavtal av GFC, och den information som krävs ska matas in i den centrala informationsdatabasen.


Förfarandet för tilldelning av skogskoncessionsavtal (fastställande av förteckningen över lediga områden, ansökningsprocessen, GFC:s gransknings- och utvärderingsprocess och GFC:s styrelses gransknings-, utvärderings- och tilldelningsprocess), inklusive inmatning av därmed förknippade bevis och bedömningar av efterlevnad i den centrala informationsdatabasen, kommer att beskrivas i FRMD:s förfarandemanual.

3.4.3    Kontroll av efterlevnaden av laglighetsdefinitionen

Kontrollen av efterlevnaden av laglighetsdefinitionen omfattar alla skogsbruksaktörer i Guyana. Kontrollen av skogsbruksaktörernas efterlevnad förlitar sig på det arbete som utförs av GFC och alla andra ministerier och/eller statliga organ som deltar i genomförandet av GTLAS. De verifikatorer som förtecknas i laglighetsdefinitionen används för att kontrollera efterlevnaden av motsvarande indikatorer. Ministerierna och/eller de statliga organen kommer att utföra följande kontroller av skogsbruksaktörerna:

   Ministeriernas och/eller de statliga organens ansvarsområden

De ministerier och/eller statliga organ som deltar i GTLAS kommer att utföra skrivbords- och fältbaserade funktioner i enlighet med deras uppdrag. När det gäller GTLAS har ministerierna och/eller de statliga organen tre typer av ansvarsområden:


   Rutinfunktioner

Ministerierna och/eller de statliga organen måste följa sina interna förfaranden och internkontroller, som leder till utfärdandet av verifikatorer. I dessa fall efterlever skogsbruksaktören indikatorerna när denne har erhållit den giltiga verifikator som krävs.

   Rutinmässiga inspektioner

Rutinmässiga inspektioner är de regelbundna inspektioner av skogsbruksaktörer som utförs av ministerierna och/eller de statliga organen som en del av deras uppdrag. Inspektionerna leder till utfärdandet av inspektionsrapporter som även är verifikatorer för laglighetsdefinitionen. I dessa fall beskriver indikatorerna de krav som skogsbruksaktören måste uppfylla. Efterlevnaden bedöms genom inspektionen och i inspektionsrapporten anges resultatet av bedömningen.

   Slumpmässiga anmälda eller oanmälda inspektioner

Ministerierna och/eller de statliga organen kommer också att utföra slumpmässiga anmälda eller oanmälda kontroller av efterlevnaden av indikatorer på grundval av dokumentära och fysiska kontroller, för att säkerställa att skogsbruksaktörerna hela tiden fullgör sina rättsliga skyldigheter enligt GTLAS.


De ministerier och/eller statliga organ som ansvarar för bedömningen av efterlevnaden av indikatorerna informerar MISU om resultatet av bedömningen av efterlevnad, och anger då tydligt huruvida skogsbruksaktören har efterlevt indikatorerna inom ramen för deras ansvarsområde.

MISU ska uppdatera skogsbruksaktörens elektroniska datafil i den centrala informationsdatabasen på grundval av rapporter som genereras utifrån de kontrollåtgärder som anges i avsnitt 3.4 och de rapporter som lämnats in av andra ministerier och/eller statliga organ under den konsoliderade kontrollen.

Särskilda förfaranden för kontroll av efterlevnaden av varje indikator inom ramen för laglighetsdefinitionen kommer under genomförandefasen för GTLAS att utarbetas i större detalj i förfarandemanualen för GTLAS om kontroll. Dessa kontrollförfaranden kommer att säkerställa robustheten hos den kontroll av efterlevnaden av indikatorerna som är en del av GTLAS.

Dessa förfaranden kommer att beskriva hur funktionerna och inspektionerna, både rutinmässiga och slumpmässiga, ska utföras och hur dessa leder till skapandet av en verifikator och till bedömningen av efterlevnad. Statiska och dynamiska verifikatorer kommer att hanteras på olika sätt:

   Statiska verifikatorer kommer att kontrolleras för en särskild tidsperiod som ska definieras under genomförandefasen för GTLAS.


   Dynamiska verifikatorer används för att kontrollera den rättsliga efterlevnaden av krav rörande virkeskällor och WTS-krav vid varje etapp i försörjningskedjan.

3.4.4    Kontroll av WTS-kraven

Spårbarhetssystemet för virke (WTS) är ett obligatoriskt nationellt system som används av GFC för att bedöma och kontrollera skogsbruksaktörernas efterlevnad av WTS-kraven och deras virkesprodukter genom hela försörjningskedjan, från avverkning till transport, bearbetning och inhemsk försäljning. WTS omfattar alla källflöden med trävaruprodukter i Guyana, inklusive importartiklar, och gör det möjligt för GFC att samla in korrekt statistik om dessa flöden, inklusive de som har att göra med produktion och bearbetning av samt handel med timmer. WTS gör det möjligt för GFC att kontrollera att skogsbruksaktören har uppfyllt de kontrollkrav för försörjningskedjan som fastställs i WTS-riktlinjerna och möjliggör hantering av fall av bristande efterlevnad. I avsnitt 3.3 fastställs de regler för WTS som skogsbruksaktörerna måste uppfylla, och i avsnitt 3.4.4.1–3.4.4.8 beskrivs den därmed förknippade kontroll som utförs av ministerier och/eller statliga organ. WTS gör det möjligt för GFC att utföra systematiska och slumpmässiga fältbaserade kontroller och skrivbordskontroller av skogsbruksaktörernas åtgärder och verksamhet vid WTS olika kontrollpunkter. Under de fältbaserade kontrollerna inspekterar skogsövervakningsavdelningen rutinmässigt trävaruprodukter för att bedöma och validera skogsbruksaktörens efterlevnad på grundval av den information som lämnats in till GFC av skogsbruksaktören vid varje kritisk kontrollpunkt i försörjningskedjan.


I tillägget till denna bilaga beskrivs de uppgifter som deklarerats och kontrollerats i större detalj. Under de skrivbordsbaserade kontroller som utförs vid GFC:s huvudkontor genomför skogsövervakningsavdelningen en regelbunden avstämning genom att analysera uppgifter och information som deklarerats av skogsbruksaktörerna och som insamlats av GFC under fältbaserade kontroller vid de olika kritiska kontrollpunkterna längs försörjningskedjan. Dessa analyser beskrivs i större detalj för varje kontrollpunkt i avsnitt 3.4.4.1–3.4.4.8 och i tillägget till denna bilaga. När WTS-kravet avser inlämning av ett dokument, medför kontrollen av efterlevnaden av detta krav en bedömning av korrektheten hos och fullständigheten av den information som detta dokument innehåller.

Fall av bristande efterlevnad som fastställs under fältinspektioner och kontroller samt skrivbordskontroller av uppgifter hanteras i enlighet med den administrativa process som avses i avsnitt 3.5 om hantering av bristande efterlevnad.

Alla rapporter som lämnats in av skogsövervakningsavdelningens personal och den information som lämnats in av skogsbruksaktörerna skickas till MISU för arkivering i skogsbruksaktörernas elektroniska datafiler i den centrala informationsdatabasen. En årlig sammanfattning av kontrollrapporterna kommer att göras tillgänglig för allmänheten.

MISU erhåller, matar in och arkiverar de relevanta uppgifter och den relevanta information avseende försörjningskedjans kontroller som lämnas in av andra ministerier och/eller statliga organ i den centrala informationsdatabasen (se avsnitt 3.4.3).


Förfarandena för genomförande av analys, avstämning och validering av uppgifter kommer att uppdateras i skogsövervakningsavdelningens förfarandemanual under utarbetandet av GTLAS. I denna förfarandemanual kommer att anges var, av vem och hur dessa uppgifter kommer att kontrolleras genom validering och avstämning 31 . GFC har utarbetat en tabell (som återges i tillägget till denna bilaga) som omfattar de kritiska kontrollpunkterna inom försörjningskedjan och de dokument och/eller bevis som fastställt lagligheten för följande steg:

   Föravverkningsinventering

   Avverkning

   Efter avverkningen

   Transport av trävaruprodukter

   Bearbetning av trävaruprodukter

   Försäljning av trävaruprodukter på den inhemska marknaden

   Export av trävaruprodukter

   Beslagtagande av trävaruprodukter


   Trävaruprodukter under transitering

   Import av trävaruprodukter

Överlag ökar WTS insynen i och trovärdigheten hos Guyanas skogsbrukssektor, vilket därmed bidrar till att förbättra dess anseende på den nationella och internationella marknaden.

3.4.4.1    Kontroll av efterlevnaden av rättslig status före utförandet av skogsarbete

FRMD kontrollerar att skogsbruksaktören har de dokument som krävs för att bevisa att skogsbruksaktören är lagenligt etablerad för att verka i Guyana på det sätt som anges i laglighetsdefinitionen. FRMD godkänner skogsbruksaktörens rätt att avverka innan avverkningen sker, på grundval av både skrivbordsbedömningar vid GFC:s huvudkontor och fältinspektioner. FRMD lämnar in dessa data och denna information till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil.

3.4.4.2    Kontroll av efterlevnaden av föravverkningsinventeringen

   Stora koncessioner

Skogsövervakningsavdelningen kontrollerar efterlevnaden av de föravverkningskrav som beskrivs i avsnitt 3.3.1 genom flera nivåer av fält- och uppgiftskontroller.


A.    Fältinspektioner

A.1    Övervakning av föravverkningsverksamheten

FRMD:s fältpersonal bedömer skogsbruksaktörens efterlevnad av föravverkningsreglerna 1, 2 och 3 i avsnitt 3.3.1 genom rutinmässiga fältinspektioner och fyller i en GFC-kontrollrapport där de förtecknar alla möjliga fall av bristande efterlevnad.

FRMD:s personal lämnar in GFC:s kontrollrapport till FRMD:s huvudkontor för vidare kontroll genom uppgiftsjämförelser.

B.    Skrivbordskontroll

B.1    Validering av skogsförvaltningsdokument

FRMD:s huvudkontor bedömer skogsbruksaktörens efterlevnad av föravverkningsreglerna 2, 4 och 5 i avsnitt 3.3.1 genom skrivbordsgranskningar av skogsbruksaktörens skogsförvaltningsplan och årliga verksamhetsplan, och fyller i en skrivbordsgranskningsrapport där alla fall av bristande efterlevnad förtecknas.


B.2    Kontroll av den deklarerade inventeringsinformationen:

FRMD:s huvudkontor jämför data i skogsbruksaktörens föravverkningsinventeringsrapport med data i GFC:s kontrollrapport för att bekräfta efterlevnaden av föravverkningsreglerna 1, 2 och 3 i avsnitt 3.3.1.

På grundval av kontrollerna ovan lämnar FRMD:s huvudkontor in GFC:s kontrollrapport och skrivbordsgranskningsrapporten, som innehåller information om efterlevnaden, till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil.

FRMD informerar skogsövervakningsavdelningen om skogsbruksaktörens efterlevnad, vilken krävs för att påbörja avverkningen.

Efter godkännande av föravverkningsinventeringen utfärdar skogsövervakningsavdelningen spårningsetiketter till skogsbruksaktören för de träd som ska avverkas i GFC-godkända skogsområden under verksamhetsåret i fråga. GFC beräknar skogsbruksaktörens årliga kvot (volym trävaruprodukter) på grundval av den valda avverkningscykeln och resultaten från föravverkningsinventeringen. Kvoten används för att fastställa antalet etiketter som ska utfärdas.


   Små koncessioner

GFC genomför inte föravverkningsinspektioner eftersom skogsbruksaktörer för små koncessioner inte behöver vidta föravverkningsåtgärder.

Skogsövervakningsavdelningen beräknar och godkänner skogsbruksaktörens kvot (volym trävaruprodukter) för koncessionsområdet. Kvoten används för att fastställa antalet etiketter som ska utfärdas.

Skogsövervakningsavdelningen godkänner den kommersiella avverkningen och utfärdar de därmed förknippade GFC-spårningsetiketterna till skogsbruksaktören.

   Statlig mark under omställning

Även om skogsbruksaktörer på statlig mark under omställning inte behöver vidta föravverkningsåtgärder genomför FRMD en föravverkningsinspektion för att fastställa platsen för och arterna av de träd som avses för kommersiell avverkning. FRMD:s personal lämnar in en föravverkningsinspektionsrapport till skogsövervakningsavdelningens huvudkontor för uppladdning i den centrala informationsdatabasen och för ytterligare kontroll genom jämförelse av uppgifter under avverkningskontroller.

Skogsövervakningsavdelningen utfärdar GFC:s spårningsetiketter till skogsbruksaktörerna för de träd som identifierats för kommersiella syften under FRMD:s föravverkningsinspektion.


   Urbefolkningsbyar och privat mark

Guyanas skogsbrukskommission genomför inte föravverkningsinspektioner eftersom skogsbruksaktörer på mark som tillhör urbefolkningsbyar och privat mark inte behöver vidta föravverkningsåtgärder. Skogsövervakningsavdelningen utfärdar på begäran GFC-spårningsetiketter till skogsbruksaktören.

3.4.4.3    Kontroll av efterlevnaden under avverkningen och efteravverkningen

   Stora koncessioner

Skogsövervakningsavdelningen bedömer och kontrollerar efterlevnaden av de avverkningskrav som beskrivs i avsnitt 3.3.2 genom flera nivåer av fält- och uppgiftskontroller.

A.    Fältinspektioner och fältkontroller:

A.1    Övervakning av avverkningsverksamhet

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal bedömer skogsbruksaktörens efterlevnad av reglerna 1, 2, 5, 6, 8, 9, 10 och 11 i avsnitt 3.3.2 genom rutinmässiga fältinspektioner och fyller i en inspektionsrapport där de förtecknar alla möjliga fall av bristande efterlevnad.


A.2    Virkesmätningsinspektioner

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal mäter avverkade stockar genom rutinmässiga fältinspektioner och fyller i en virkesmätningsinspektionsrapport där de förtecknar alla möjliga fall av bristande efterlevnad av reglerna 5, 8 och 9 i avsnitt 3.3.2.

A.3    Efteravverkningsinspektioner

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal inspekterar uppgifterna om stubbarna och deras läge och fyller i en fältdatablankett där de förtecknar alla möjliga fall av bristande efterlevnad av reglerna 1, 2, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 i avsnitt 3.3.2 och reglerna 2 och 4 i avsnitt 3.3.3.

A.4    Fältkontroll av deklarerad information om avverkade stockar

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal inspekterar trävaruprodukter för att bedöma efterlevnaden av reglerna 5, 7, 8 och 9 i avsnitt 3.3.2 och validerar uppgifterna i uttagstillståndet. Skogsövervakningsavdelningens personal fyller i en daglig övervakningsrapport där alla möjliga fall av bristande efterlevnad förtecknas.


Under fältinspektioner och fältkontroller sätter skogsövervakningsavdelningens personal ett kvarstadsmärke (med en hammare) på det timmer som inte uppfyller kraven och ett godkännandemärke på det timmer som uppfyller kraven. Efter skogsövervakningsavdelningens fältinspektion ska det timmer som är märkt som att det uppfyller kraven valideras för transport längs försörjningskedjan där ytterligare fältinspektioner och kontroller kommer att genomföras i enlighet med avsnitten 3.4.4.4–3.4.4.7.

Skogsövervakningsavdelningens personal lämnar in alla de rapporter och den blankett som nämnts ovan i avsnitt 3.4.4.3 till skogsövervakningsavdelningens huvudkontor för ytterligare kontroll genom uppgiftsjämförelse.

B.    Uppgiftskontroll:

Kontroll av timrets ursprung och avverkningsrestriktionerna utförs genom avstämning mellan informationen på stubbar och stockar:

   Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i uttagstillståndet med uppgifterna från inspektionen, virkesmätningsinspektionen och de dagliga övervakningsrapporterna samt fältdatablanketten för att kontrollera timrets ursprung och efterlevnaden av reglerna 1, 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 i avsnitt 3.3.2.


   Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i skogsbruksaktörens föravverkningsinventeringsrapport med uppgifterna från inspektionen, virkesmätningsinspektionen och de dagliga övervakningsrapporterna för att kontrollera efterlevnaden av reglerna 1, 2 och 7 i avsnitt 3.3.2.

   GFC:s huvudkontor kontrollerar fullgörandet av skattemässiga skyldigheter och skyldigheter rörande etikettanvändning:

   GFC:s finansavdelning jämför uppgifterna i skogskoncessionsavtalet och/eller uttagstillståndet med uppgifterna i kvitton och betalningsplaner för att kontrollera att skogsbruksaktören efterlever regel 1 i avsnitt 3.3.3.

   GFC:s interna revisionsenhet jämför uppgifterna i skogsövervakningsavdelningens register över utfärdande av etiketter och i uttagstillståndet med uppgifterna i skogsövervakningsavdelningens register över returnerade etiketter och i produktionsregistret för att kontrollera att skogsbruksaktören efterlever regel 3 i avsnitt 3.3.3.


På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport, och skickar den tillsammans med de rapporter som nämns ovan i avsnitt 3.4.4.3 till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil.

   Små koncessioner

Skogsövervakningsavdelningen bedömer och kontrollerar efterlevnaden av de avverkningskrav som anges i avsnitt 3.3.2 genom flera nivåer av fält- och uppgiftskontroller.

A.    Fältinspektioner och fältkontroller:

A.1    Övervakning av avverkningsverksamhet

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal bedömer skogsbruksaktörens efterlevnad av reglerna 2, 5, 6, 8, 9, 10 och 11 i avsnitt 3.3.2 genom rutinmässiga fältinspektioner och fyller i en inspektionsrapport där de förtecknar alla möjliga fall av bristande efterlevnad.


A.2    Fältkontroll av deklarerad information om avverkade stockar

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal inspekterar trävaruprodukter för att bedöma efterlevnaden av reglerna 5, 7, 8 och 9 i avsnitt 3.3.2 och validerar uppgifterna i uttagstillståndet. Skogsövervakningsavdelningens personal fyller i en daglig övervakningsrapport där alla möjliga fall av bristande efterlevnad förtecknas.

A.3    Efteravverkningsinspektioner

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal inspekterar stubbarnas läge och uppgifterna om dem och fyller i en fältdatablankett där de förtecknar alla möjliga fall av bristande efterlevnad av reglerna 2, 6, 7, 8, 9, 10 och 11 i avsnitt 3.3.2 och regel 4 i avsnitt 3.3.3.

Skogsövervakningsavdelningens personal lämnar in alla de rapporter och den blankett som nämnts ovan i avsnitt 3.4.4.3 till skogsövervakningsavdelningens huvudkontor för ytterligare kontroll genom uppgiftsjämförelse.


B.    Uppgiftskontroll:

B.1    Kontroll av timrets ursprung och dess avverkningsrestriktioner genom avstämning mellan informationen på stubbar och stockar:

Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i uttagstillståndet med uppgifterna i inspektionsrapporten och i de dagliga övervakningsrapporterna samt fältdatablanketten för att kontrollera timrets ursprung och förenlighet med reglerna 2, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 i avsnitt 3.3.2.

B.2    GFC:s huvudkontor kontrollerar fullgörandet av skattemässiga skyldigheter och skyldigheter rörande etikettanvändning:

   GFC:s finansavdelning jämför uppgifterna i skogskoncessionsavtalet och/eller uttagstillståndet med uppgifterna i kvitton och betalningsplaner för att kontrollera att skogsbruksaktören efterlever regel 1 i avsnitt 3.3.3.


   GFC:s interna revisionsenhet jämför uppgifterna i skogsövervakningsavdelningens register över utfärdade etiketter och i uttagstillståndet med uppgifterna i skogsövervakningsavdelningens register över returnerade etiketter för att kontrollera att skogsbruksaktören efterlever regel 3 i avsnitt 3.3.3.

På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport, och skickar den tillsammans med alla de rapporter och den blankett som nämns ovan i avsnitt 3.4.4.3 till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil.

   Statlig mark under omställning

Skogsövervakningsavdelningen bedömer och kontrollerar efterlevnaden av de avverkningskrav som anges i avsnitt 3.3.2 genom uppgiftskontroll.


Uppgiftskontroll:

Kontroll av timrets ursprung och korrektheten i den deklarerade informationen genom avstämning av informationen på stubbar och stockar:

Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i uttagstillståndet med uppgifterna i föravverkningsinspektionsrapporten för att bedöma och kontrollera timrets ursprung och förenlighet med reglerna 2, 3, 5, 6 och 7 i avsnitt 3.3.2.

GFC:s huvudkontor kontrollerar fullgörandet av skattemässiga skyldigheter och skyldigheter rörande etikettanvändning:

   GFC:s finansavdelning jämför uppgifterna i jordbruksarrendet eller gruvdriftstillståndet eller gruvdriftslicensen eller vattenkraftslicensen och/eller uttagstillståndet med uppgifterna i kvitton och/eller betalningsplaner för att kontrollera att skogsbruksaktören efterlever regel 1 i avsnitt 3.3.3.

   GFC:s interna revisionsenhet jämför uppgifterna i skogsövervakningsavdelningens register över utfärdade etiketter och i uttagstillståndet med uppgifterna i skogsövervakningsavdelningens register över returnerade etiketter för att kontrollera att skogsbruksaktören efterlever regel 3 i avsnitt 3.3.3.


På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport som innehåller information om efterlevnaden, och skickar den till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil.

   Urbefolkningsbyar och privat mark

Skogsövervakningsavdelningen bedömer och kontrollerar efterlevnaden av de avverkningskrav som beskrivs i avsnitt 3.3.2 genom flera nivåer av fält- och uppgiftskontroller.

A.    Fältinspektioner:

A.1    Övervakning av avverkningsverksamhet

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal bedömer skogsbruksaktörens efterlevnad av reglerna 2 och 5 i avsnitt 3.3.2 genom rutinmässiga fältinspektioner och fyller i en inspektionsrapport där alla möjliga fall av bristande efterlevnad förtecknas.


A.2    Fältkontroll av deklarerad information om avverkade stockar

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal inspekterar trävaruprodukterna för att bedöma efterlevnaden av reglerna 5 och 7 i avsnitt 3.3.2 och kontrollerar uppgifterna i uttagsdeklarationen för privat mark. Skogsövervakningsavdelningens personal fyller i en daglig övervakningsrapport där alla möjliga fall av bristande efterlevnad förtecknas.

A.3    Efteravverkningsinspektioner

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal inspekterar stubbarnas läge och uppgifterna om dem och fyller i en fältdatablankett där de förtecknar alla möjliga fall av bristande efterlevnad av reglerna 2, 5, 6 och 7 i avsnitt 3.3.2.

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal lämnar in inspektionsrapporten och de dagliga inspektionsrapporterna samt fältdatablanketten till skogsövervakningsavdelningens huvudkontor för ytterligare kontroll genom jämförelse av uppgifter.


B.    Uppgiftskontroll:

B.1    Kontroll av timrets ursprung och korrektheten i den deklarerade informationen genom avstämning av informationen på stubbar och stockar:

   Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i uttagsdeklarationen för privat mark med uppgifterna i inspektionsrapporten och den dagliga övervakningsrapporten samt fältdatablanketten för att kontrollera timrets ursprung och efterlevnaden av reglerna 2, 5 och 7 i avsnitt 3.3.2.

B.2    GFC:s huvudkontor kontrollerar fullgörandet av skattemässiga skyldigheter och skyldigheter rörande etikettanvändning:

   GFC:s interna revisionsenhet jämför uppgifterna i skogsövervakningsavdelningens register över utfärdade etiketter och i uttagsdeklarationen för privat mark med uppgifterna i skogsövervakningsavdelningens register över returnerade etiketter för att kontrollera att skogsbruksaktören efterlever regel 3 i avsnitt 3.3.3.


På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport, och skickar den tillsammans med de rapporter och den blankett som nämns i avsnitt 3.4.4.3 till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datamapp.

3.4.4.4    Kontroll av efterlevnaden av transportkraven

Skogsövervakningsavdelningen kontrollerar efterlevnaden av de transportkrav som anges i avsnitt 3.3.4 genom flera nivåer av fält- och uppgiftskontroller. Skogsövervakningsavdelningen bedömer timrets ursprung genom kontroll av dokumentet från ursprungsplatsen.

A.    Fältinspektioner:

A.1    Övervakning av transportverksamhet

Skogsövervakningsavdelningen inspekterar transporterat timmer genom rutininspektioner för att bedöma timrets källa och skogsbruksaktörens efterlevnad av reglerna 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 eller 10 och 8 (beroende på situationen) som avses i avsnitt 3.3.4 och fyller i en månatlig rapport där alla möjliga fall av bristande efterlevnad förtecknas.


Skogsövervakningsavdelningens personal lämnar in den månatliga rapporten till skogsövervakningsavdelningens huvudkontor för ytterligare kontroll genom jämförelse av uppgifter.

B.    Uppgiftskontroll:

B.1    Kontroll av deklarerad information om trävaruprodukter som transporteras:

Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i de transportdokument som anges i avsnitt 3.3.4 med informationen i den månatliga rapporten för att bedöma efterlevnaden av reglerna 8 och 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 9 eller 10 (beroende på situationen) som avses i avsnitt 3.3.4.

På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport, och skickar den tillsammans med den månatliga rapporten till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil.


3.4.4.5    Kontroll av efterlevnaden för bearbetningsanläggningar

Skogsövervakningsavdelningen ansvarar för kontroll och avstämning av uppgifter och information om timmerlager och timmerupplag, och av stockar som insatsvaror och som bearbetade varor vid bearbetningsanläggningar (sågverk eller brädgårdar). Skogsövervakningsavdelningen kommer att på månatlig basis kontrollera och avstämma trävaruprodukter som insatsvaror och som bearbetade varor genom att jämföra volymen trävaruprodukter som inkommer till sågverk eller brädgårdar och bearbetas vid anläggningen (produktion). Skogsövervakningsavdelningen kommer att undersöka de faktiska insatsvarorna och de bearbetade varorna från bearbetningsverksamheten på grundval av typerna och volymerna av trävaruprodukter som levereras till och bearbetas vid anläggningen, och utbytesgraden för bearbetningen för att säkerställa att ingen odeklarerad trävaruprodukt inkommer till anläggningen. Detta säkerställer att endast skogsbruksaktören bearbetar deklarerade trävaruprodukter som inspekterades innan de inkom till anläggningen.

Skogsövervakningsavdelningen kontrollerar efterlevnaden av de bearbetningskrav som anges i avsnitt 3.3.5 genom flera nivåer av fält- och uppgiftskontroller.

A.    Fältinspektioner och fältkontroller:

A.1    Övervakning och kontroll av källan till trävaruprodukter och av korrektheten hos deklarationer om trävaruprodukter som inkommer till sågverket eller brädgården


Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal bedömer skogsbruksaktörens efterlevnad av reglerna 1 och 2 (se avsnitt 3.3.5) genom att jämföra uppgifterna från sågverkets/brädgårdens register över mottagna/inköpta produkter eller leveransregister med den fysiska inspektionen av de trävaruprodukter som inkommer till sågverket eller brädgården och fyller i en daglig övervakningsrapport där alla möjliga fall av bristande efterlevnad förtecknas.

Skogsövervakningsavdelningens fältpersonal lämnar in den dagliga övervakningsrapporten till skogsövervakningsavdelningens huvudkontor för ytterligare kontroll genom jämförelse av uppgifter.

B.    Uppgiftskontroll:

B.1    Kontroll av den deklarerade informationens korrekthet genom avstämning:

   Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifter från sågverkens/brädgårdarnas register över mottagna/inköpta produkter och leveransregister med uppgifterna i den dagliga övervakningsrapporten för att kontrollera efterlevnaden av reglerna 1, 2 och 5 i avsnitt 3.3.5.


Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i omsättningsblanketterna 32 med uppgifterna i den dagliga övervakningsrapporten för att kontrollera efterlevnaden av reglerna 1, 3 eller 4 och 5 i avsnitt 3.3.5 och för att övervaka utbytesgraden för bearbetningen för att säkerställa att ingen odeklarerad trävaruprodukt bearbetas vid sågverket eller brädgården. På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport, och skickar den tillsammans med alla de rapporter som nämns ovan i avsnitt 3.4.4.5 till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datamapp.

3.4.4.6    Kontroll av efterlevnaden för försäljning av trävaruprodukter på den inhemska marknaden 33

Skogsövervakningsavdelningen kontrollerar förenligheten hos alla trävaruprodukter som säljs efter bearbetning genom kontroller av den bearbetningsverksamhet som beskrivs i avsnitt 3.4.4.5.


Dessutom utför skogsövervakningsavdelningens huvudkontor följande uppgiftskontroll för att kontrollera källorna till timret:

   Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i virkesproduktförsäljningsblanketterna med uppgifterna i de relevanta omsättningsblanketterna 34 och i sågverkets/brädgårdens register över mottagna/inköpta produkter eller leveransregister för att kontrollera efterlevnaden av reglerna 1, 2, 3 och 4 i avsnitt 3.3.6 och för att kontrollera att ingen odeklarerad trävaruprodukt säljs.

   Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i virkesproduktförsäljningsblanketten med uppgifterna i köpebrevet för att kontrollera efterlevnaden av reglerna 1, 2, 3 och 4 i avsnitt 3.3.6 och kontrollera att ingen odeklarerad trävaruprodukt säljs (tillämpligt för skogsbruksaktörer som är fysiska personer, juridiska personer eller enheter som endast har tillstånd att köpa och sälja trävaruprodukter).

På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport, och skickar den tillsammans med alla blanketter och registret, som innehåller information om efterlevnaden, till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil.


   Stora eller små koncessioner, statlig mark under omställning, urbefolkningsbyar och privat mark

Skogsövervakningsavdelningen kontrollerar förenligheten hos alla trävaruprodukter som säljs efter bearbetning genom kontroller av den föravverknings- och avverkningsverksamhet som beskrivs i avsnitten 3.4.4.1 och 3.4.4.2.

Dessutom utför skogsövervakningsavdelningens huvudkontor följande uppgiftskontroll för att kontrollera källorna till timret:

   Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i virkesproduktförsäljningsblanketterna med uppgifterna i transportdokumenten för att kontrollera efterlevnaden av reglerna 1, 2, 3 och 4 i avsnitt 3.3.6 och för att kontrollera att ingen odeklarerad trävaruprodukt säljs.

På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport, och skickar den tillsammans med försäljningsblanketten för virkesprodukter till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datamapp.


3.4.4.7    Kontroll av efterlevnaden av exportkraven

Det finns två olika på varandra följande kontrollförfaranden innan en Flegtlicens och ett exportcertifikat utfärdas: GFC:s sorteringsinspektion och TLTU:s slutkontroller. I bilaga IV fastställs kraven för Flegtlicensiering, som kommer att bygga på dessa kontrollförfaranden.

Skogsövervakningsavdelningen kontrollerar efterlevnaden av de krav som anges i avsnitt 3.3.7 genom flera nivåer av fält- och uppgiftskontroller.

A.    Fältinspektioner:


A.1    GFC-inspektion

Efter det att skogsbruksaktören har lämnat in en ansökan om export av skogsprodukter med alla därtill hörande blanketter och dokument inspekterar skogsövervakningsavdelningens fältpersonal trävaruprodukterna genom sortering och mätning för att bedöma efterlevnaden av reglerna 1, 2 och 3 i avsnitt 3.3.7. Efter sorteringen, om GFC:s sorteringsinspektör anser att det inte förekommer några fall av bristande efterlevnad, märker han/hon trävaruprodukten med ett ”godkännandemärke” och fyller i ansökan om timmermarknadsföringscertifikat innan den återsänds till skogsbruksaktören. Skogsbruksaktören lämnar återigen in ansökan om timmermarknadsföringscertifikat till skogsövervakningsavdelningens huvudkontor för ytterligare kontroll genom jämförelse av uppgifter (se B.1 nedan).


B.    Uppgiftskontroll:

B.1    Kontroll av deklarerad information och källan till trävaruprodukten:

B.1.a    Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i ansökan om timmermarknadsföringscertifikat med ansökan om export av skogsbruksprodukter, ansökan om exportcertifikat och det elektroniska administrativa enhetsdokumentet i det automatiserade tulldatasystemet för att kontrollera källan till timret och efterlevnaden av reglerna 1, 2, 3, 4, 5 och 6 i avsnitt 3.3.7.

Skogsövervakningsavdelningen lämnar därefter in en kontrollrapport till MISU för arkivering i den centrala informationsdatabasen. När skogsbruksaktörens efterlevnad har fastställts lämnar skogsövervakningsavdelningen också in en exportansökan till TLTU.


B.1.b    Kontroll av efterlevnaden av GTLAS så att hänsyn till detta kan tas vid Flegtlicensieringen:

Med hjälp av den efterlevnadsinformation som arkiverats av MISU i den centrala informationsdatabasen under den konsoliderade kontrollen (se avsnitt 3.6) kontrollerar TLTU skogsbruksaktörens efterlevnadsinformation för att säkerställa att skogsbruksaktören efterlever alla relevanta indikatorer och utfärdar om så är fallet ett exportcertifikat (och en Flegtlicens för unionsmarknaden) till skogsbruksaktören. Skogsbruksaktören lämnar sedan in exportcertifikatet och alla nödvändiga dokument till CETO.

B.2    GFC:s huvudkontor kontrollerar fullgörandet av skattemässiga skyldigheter:

   GFC:s interna revisionsenhet jämför uppgifterna i fakturan för sändningen med uppgifterna i kvittot för att kontrollera att skogsbruksaktören efterlever regel 7 i avsnitt 3.3.7.

På grundval av ovanstående kontroller översänder skogsövervakningsavdelningen alla de blanketter som nämns i avsnitt 3.4.4.7 till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil i den centrala informationsdatabasen.


C.    Fältinspektioner

C.1    CETO:s sändningsinspektion

CETO utför ytterligare kontroller för att säkerställa att sändningen med trävaruprodukter stämmer överens med informationen i exportcertifikatet, varefter CETO ger sitt godkännande för frigörande för export av trävaruprodukten.

Om det finns avvikelser mellan innehållet i det elektroniska administrativa enhetsdokumentet i det automatiserade tulldatasystemet och Flegtlicensen kommer CETO att informera TLTU, som vidtar lämpliga åtgärder som ska utarbetas under genomförandefasen för GTLAS.

3.4.4.8    Kontroll av importerade trävaruprodukter

NPPO kommer, i samarbete med GFC och CETO, att utföra systematiska kontroller av importerade trävaruprodukter på grundval av följande dokument:

   Skogsbruksaktörens rapport om bedömning av tillbörlig aktsamhet, eller

   en giltig Flegtlicens, eller

   ett giltigt Cites-tillstånd.


Skogsövervakningsavdelningen kommer i samarbete med NPPO och CETO att kontrollera efterlevnaden av de krav som beskrivs i 3.3.8 genom flera nivåer av fält- och uppgiftskontroller.

En nära samordning mellan CETO och GFC kommer att upprätthållas vid kontroll av trävaruprodukter för att säkerställa att alla importerade trävaruprodukter är lagliga. GFC kommer att införa en förfarandemanual för kontroll av importerade trävaruprodukter under genomförandefasen för GTLAS. Denna manual kommer att innehålla principer om tillbörlig aktsamhet som är förenliga med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EU:s timmerförordning).

A.    Kontroll av uppgifterna i importansökan

A.1    NPPO:s, GFC:s och CETO:s samordnade dokumentkontroller:

   NPPO, GFC (skogsövervakningsavdelningen) och CETO bedömer skogsbruksaktörens efterlevnad av reglerna 1, 3, 4 och 5 i avsnitt 3.3.8 samt risken för olaglighet, och bekräftar det lagliga ursprunget för de trävaruprodukter som ska importeras genom dokumentkontroller. NPPO fyller därefter i en kontrollrapport där alla möjliga fall av bristande efterlevnad förtecknas.


När skogsbruksaktören anses uppfylla kraven utfärdar NPPO ett importtillstånd. På grundval av detta kommer CETO att godkänna de trävaruprodukter som förtecknas på importtillståndet efter CETO:s och skogsövervakningsavdelningens kontroll (B).

På grundval av ovanstående kontroller översänder NPPO den kontrollrapport som nämns ovan i avsnitt 3.4.4.8 till MISU för ytterligare kontroll genom jämförelse av data.

B.    Fältinspektion och fältkontroll:

B.1    CETO:s och GFC:s (skogsövervakningsavdelningen) sändningsinspektion:

CETO:s och skogsövervakningsavdelningens fältpersonal får utföra ytterligare fysiska inspektioner på grundval av resultaten av ovanstående kontroller och på riskbedömningsbasis för att bedöma skogsbruksaktörens efterlevnad av regel 2 i avsnitt 3.3.8. Den fysiska inspektionen av trävaruprodukterna ska bedöma deras överensstämmelse med ansökan om importtillstånd. CETO fyller därefter i en kontrollrapport där alla möjliga fall av bristande efterlevnad förtecknas.


C.    Verifiering av uppgifter

C.1    Kontroll av trävaruproduktens källa genom avstämning:

Skogsövervakningsavdelningens huvudkontor jämför uppgifterna i kontrollrapporten med uppgifterna i skogsbruksaktörens importdokument för att kontrollera efterlevnaden av reglerna 1 och 2 i avsnitt 3.3.8.

På grundval av ovanstående kontroller fyller skogsövervakningsavdelningens huvudkontor i en skrivbordsgranskningsrapport, och skickar den tillsammans med de blanketter och rapporter som nämns i avsnitt 3.4.4.8 till MISU för arkivering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil.


3.5
   Hantering av bristande efterlevnad

En av GTLAS centrala funktioner är att fastställa och åtgärda bristande efterlevnad, vilket ofta kallas hantering av bristande efterlevnad. GTLAS har denna roll med avseende på all den verksamhet som regleras genom laglighetsdefinitionen, på grundval av alla de underliggande rättsliga och regelmässiga kraven. Dessutom bedöms i den oberoende revisionen GTLAS förenlighet med sina angivna mål och processer. GTLAS säkerställer vid fastställandet av bristande efterlevnad, inklusive underlåtenhet att uppfylla villkoren i avtalet, att därav följande åtgärder vidtas i enlighet med de rättsliga skyldigheterna. Om dessa åtgärder inte föreskrivs av den nationella rättsliga ramen ska GTLAS fastställa dessa kompletterande steg, som kan inkludera administrativa och operativa påföljder. Under genomförandefasen kommer mekanismer för fastställande och åtgärdande av efterlevnadsrisker att integreras i samtliga komponenter i GTLAS, inklusive genom utarbetandet av förfarandemanualen för GTLAS om kontroll, i den omfattning som behövs för att komplettera de befintliga kraven. GTLAS kommer också att innehålla systematiska förfaranden för hantering av bristande efterlevnad.

Hanteringen av den bristande efterlevnaden genom GTLAS kommer att vara systematisk och ligga i linje med de rättsliga och regelmässiga kraven. Den kommer att stödja principerna om öppenhet och ansvarsskyldighet, inklusive genom att säkerställa att alla fall av bristande efterlevnad som upptäcks under genomförandet av GTLAS kommer att registreras elektroniskt av MISU i den centrala informationsdatabasen.


Uppgifter kommer att sammanställas, analyseras och delas med kontrollmyndigheterna. En sammanfattande rapport kommer att göras tillgänglig för allmänheten två gånger om året, för att främja ansvarsskyldigheten och stärka verkställigheten. Om bristande efterlevnad som fastställs inom ramen för GTLAS leder till ett beslagtagande av timmer, igångsätter detta processen för beslagtagande av timmer som beskrivs i avsnitt 3.3.10.

3.6    Konsoliderad kontroll

En konsoliderad kontroll utförs av MISU för att säkerställa att skogsbruksaktören efterlever alla indikatorerna i laglighetsdefinitionen. MISU arkiverar all efterlevnadsinformation den får från GFC:s FRMD, finansavdelning och skogsövervakningsavdelning samt från andra ministerier och/eller statliga organ i skogsbruksaktörens elektroniska datafil. Förfarandena och frekvensen för den konsoliderade kontrollen för varje indikator, såväl som protokoll för informationsutbytet mellan MISU och de andra ministerierna och/eller statliga organen, kommer att fastställas i en förfarandemanual för GTLAS om kontroll under genomförandefasen för GTLAS.

På grundval av den information som tillhandahålls till MISU från de ministerier och/eller statliga organ som deltar i kontrollen av GTLAS kommer MISU att uppdatera avsnittet om bristande efterlevnad i den centrala informationsdatabasen i skogsbruksaktörens elektroniska datafil. MISU följer även upp alla fall av bristande efterlevnad avseende de indikatorer som identifieras och registreras av ministerier och/eller statliga organ i den centrala informationsdatabasens avsnitt om bristande efterlevnad för att säkerställa att dessa åtgärdas inom lämplig tid. Med hjälp av den centrala informationsdatabasen kommer TLTU att kontrollera alla poster rörande skogsbruksaktörens efterlevnad av kraven i GTLAS så att hänsyn till detta kan tas i besluten rörande Flegtlicenser.


3.7
   Insamling och hantering av uppgifter och information

Figur 1 nedan visar uppgiftsflödet samt informationshanterings- och kontrollprocesserna inom GTLAS avseende den inhemska och internationella handeln med trävaruprodukter.

Den beskriver hur uppgifter och information samlas in med hjälp av förfarandena i WTS för att reglera skogsbruksaktörernas åtgärder och verksamhet, och för att säkerställa efterlevnaden av den befintliga nationella rättsliga ramen.

Inlämnande av uppgifter

FÖRKLARING

Figur 1: Uppgifts- och informationsflödet inom GTLAS

FÖRKLARING

   Skogsbruksaktören lämnar in de relevanta dokumenten till ministerierna och/eller de statliga organen för att uppfylla de relevanta indikatorerna i laglighetsdefinitionen.

   Guyanas skogsbrukskommission (GFC) och andra ministerier och statliga organ kontrollerar skogsbruksaktörens efterlevnad av indikatorerna med hjälp av uppgifter och information som lämnats in av skogsbruksaktören och samlats in under inspektionerna. Dessa uppgifter och denna information vidarebefordras sedan till förvaltningsinformationssystemenheten (MISU) för inkludering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil i den centrala informationsdatabasen (CID).

   GFC förvaltar Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS) inklusive spårbarhetssystemet för virke (WTS), och kontrollerar skogsbruksaktörens efterlevnad genom följande enheters/avdelningars arbete:

   Avdelningen för skogsresursförvaltning (FRMD) samlar in information från skogsbruksaktören och de relevanta ministerierna och/eller statliga organen rörande skogsbruksaktörens rättsliga status för alla källor till trävaruprodukter som omfattas av bilaga I. FRMD vidarebefordrar sedan denna information till MISU för inkludering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil i den centrala informationsdatabasen. FRMD är också rådgivare åt skogsövervakningsavdelningen (FMD) när det gäller godkännandet av att skogsbruksaktören inleder sin avverkning och får utfärdat GFC:s spårningsetiketter och transportdokument. FRMD vidarebefordrar också information till finansavdelningen avseende betalning av förvaltningsavgifter och förvaltningspålagor.


   Skogsövervakningsavdelningen (FMD) samlar in information om alla de kritiska kontrollpunkterna i WTS genom fältbaserade inspektioner och skrivbordskontroller. Skogsövervakningsavdelningen mottar och vidarebefordrar också relevant information från de skogsbruksaktörer som deltar i GTLAS till MISU. Skogsövervakningsavdelningen vidarebefordrar också information till finansavdelningen avseende betalning av förvaltningsavgifter och förvaltningspålagor. Skogsövervakningsavdelningen ansvarar också för att godkänna trävaruprodukter som säljs på den inhemska marknaden på grundval av skogsbruksaktörens efterlevnad av kraven i GTLAS.

   Finansavdelningen erhåller uppgifter och information avseende skogsbruksaktörens finansiella skyldigheter från alla andra avdelningar inom GFC. All information som erhålls av finansavdelningen vidarebefordras till MISU för inkludering i skogsbruksaktörens elektroniska datafil i den centrala informationsdatabasen.

   MISU ansvarar för den övergripande förvaltningen av den centrala informationsdatabasen. MISU mottar och kontrollerar uppgifter och information avseende skogsbruksaktörens efterlevnad av kraven i GTLAS från alla andra avdelningar inom GFC samt ministerierna och/eller de statliga organen. MISU arkiverar denna information i skogsbruksaktörens elektroniska datafil i den centrala informationsdatabasen.

   Den interna revisionsenheten (IAU) utför kvalitetskontroller av de uppgifter och den information i GTLAS som har samlats in av de andra GFC-avdelningarna. Den tillhandahåller också på begäran en rapport till den oberoende revisorn rörande GTLAS funktionssätt med avseende på GFC:s verksamhet. Den information som samlats in under revisionen kommer också att vidarebefordras till MISU för arkivering i den centrala informationsdatabasen.


   Enheten för laglighet av och handel med timmer (Timber Legality and Trade Unit, TLTU) ska vara Flegtlicensmyndighet i Guyana. TLTU kommer att kontrollera den centrala informationsdatabasen för att fastställa skogsbruksaktörens efterlevnad av alla rättsliga krav i GTLAS innan exportcertifikatet och Flegtlicensen utfärdas. TLTU kommer att vidarebefordra information avseende Flegtlicensens och exportcertifikatets utfärdandestatus till MISU för arkivering i den centrala informationsdatabasen. På grundval av informationen i den centrala informationsdatabasen tillåts trävaruprodukterna att införas på exportmarknaden när skogsbruksaktören bedöms efterleva kraven i GTLAS.

   Klagomålsmekanismen mottar, arkiverar och hanterar klagomål från skogsbruksaktörer och allmänheten via tre kanaler: ministerier och/eller statliga organ, den oberoende revisorn och den gemensamma kommittén. Denna information vidarebefordras sedan till MISU för arkivering i klagomålsregistret.

   Den oberoende revisorn bedömer GTLAS funktionssätt, effektivitet och trovärdighet i enlighet med den tillämpliga rättsliga ramen. Den oberoende revisorn ska samla in information från dokumentgranskningar, fältkontroller, utredningar och intervjuer med berörda aktörer. Den oberoende revisorn kommer också att ha tillgång till information som tagits fram av GFC samt information som innehas av andra ministerier och/eller statliga organ som deltar i GTLAS. Den oberoende revisorn kommer att vidarebefordra revisionsrapporten till den gemensamma kommittén för övervakning och översyn (den gemensamma kommittén) för granskning.


   Den gemensamma kommittén är en bilateral mekanism (Guyana–unionen) som ska övervaka genomförandefasen av GTLAS och licensieringsfasen av detta avtal. Kommittén ska granska den sammanfattande rapport som erhålls från den oberoende revisorn och godkänna dess offentliggörande. Den gemensamma kommittén kommer även att erhålla information genom klagomålsmekanismen. Den kommer även att främja dialogen och informationsutbytet parterna emellan.

3.8    Systemet med Flegtlicenser

Flegtlicenser ska beviljas för varje exportsändning av de trävaruprodukter som förtecknas i bilaga I till detta avtal och som exporteras till unionsmarknaden under förutsättning att en sådan sändning och exportören har uppfyllt alla de krav som fastställs i GTLAS.

Flegtlicenser ska utfärdas till skogsbruksaktören innan CETO:s slutliga godkännande.

Ett detaljerat förfarande för hantering och utfärdande av Flegtlicenser kommer att utarbetas under genomförandefasen för GTLAS, kommer att ingå i skogsövervakningsavdelningens förfarandemanual i avsnittet om förfaranden för export, och kommer att bygga på följande komponenter:

Dokument

   Ett Cites-tillstånd krävs om sändningen innehåller arter som är upptagna på Cites-förteckningarna.


   De dokument som krävs för timmerexport och de elektroniska och pappersbaserade stegen i ansökan om ett exportcertifikat och en Flegtlicens ska tydligt beskrivas och offentliggöras innan systemet med Flegtlicenser tas i drift.

   Förfarandena för kontroll av samstämmigheten mellan det elektroniska administrativa enhetsdokumentet i det automatiserade tulldatasystemet och Flegtlicensen ska beskrivas.

Kontroll

   Syftet med kontrollen, såväl som dess frekvens och intensitet, ska tydligt beskrivas.

Klassificering

   Sorteringskraven före export av timmer ska beskrivas.

TLTU och skogsbruksaktören

   Den tidsfrist inom vilken TLTU ska lämna besked om läget för och resultatet av en ansökan ska tydligt anges.

   Stegen för åtgärdande av klagomål rörande TLTU:s verksamhet ska tydligt redogöras för.


   Stegen i TLTU:s behandling av ansökningar om timmerexport ska tydligt beskrivas. Dessa inbegriper registrering av ansökningar, kontroll av informationens fullständighet och korrekthet, samverkan med exportören och MISU, kontakt med de behöriga myndigheterna och arkivering av informationen.

   De regelbundna rapporter som ska utarbetas av TLTU om de Flegtlicenser som utfärdats och som ska granskas av den gemensamma kommittén ska beskrivas.

CETO

   CETO:s roll och funktion i exportprocessen ska tydligt definieras.

   De steg som ska genomföras i händelse av avvikelser mellan det elektroniska administrativa enhetsdokumentet i det automatiserade tulldatasystemet och Flegtlicensen ska tydligt anges, inklusive samverkan mellan CETO, TLTU och MISU, såväl som informationshanteringen i den centrala informationsdatabasen.

Detaljerna i systemet med Flegtlicenser anges i bilaga IV till detta avtal, tillsammans med information om Flegtlicensens format och de obligatoriska uppgifter som ska ingå i Flegtlicensen.


3.9
   Den oberoende revisionen

Syftet med den oberoende revisionen är att bedöma om GTLAS fungerar på ett effektivt, lämpligt och trovärdigt sätt. Målet är också att identifiera potentiella svagheter och risker i systemets struktur och genomförande. Direktivet för den oberoende revisionen, inklusive uppgifterna, de kvalifikationer som krävs och metoden, presenteras i bilaga VI till detta avtal.

3.10    Klagomålsmekanism för GTLAS

Klagomålsmekanismen är inriktad på klagomål och tvister rörande GTLAS funktionssätt. Inom ramen för GTLAS ska klagomålsmekanismen stödjas genom tre kanaler: ministerier och/eller statliga organ, den oberoende revisorn och den gemensamma kommittén. De detaljerade förfarandena för klagomåls- och tvistmekanismen för varje kanal ska utarbetas under genomförandefasen för GTLAS och kommer att offentliggöras.

3.10.1    Ministerier och/eller statliga organ

Klagomålsmekanismen för varje ministerium och statliga organ som deltar i GTLAS kommer att bygga på de befintliga systemen, som kommer att bedömas och ändras i den mån som behövs under utarbetandet av GTLAS. Klagomålsmekanismen inom varje ministerium och statliga organ kommer att bygga på följande principer:

   Den ska vara tydlig, öppen och enkel att följa


   Den ska ges en bred spridning, med instruktioner om hur och var man inger klagomål

   Den ska behandla elektroniska eller pappersbaserade inlagor

   Den ska vara tillräckligt mottaglig för att säkerställa att klagomålen utreds och åtgärdas på lämpligt sätt

   Den ska säkerställa, genom varje ministeriums och statliga organs internrevisioner, att klagomål snabbt åtgärdas på lämpligt sätt

   Den ska göra det möjligt för de klagande att överklaga beslut

   Den ska överväga klagomål både från fysiska och juridiska personer

   Den ska säkerställa att klagomålsblanketterna är användarvänliga och ta hänsyn till att alla klagande kanske inte är läs- och skrivkunniga

Varje ministerium och statliga organ ska regelbundet tillhandahålla en sammanfattning av de klagomål som mottagits med avseende på genomförandet av GTLAS och dess funktionssätt till GFC. Denna sammanfattning ska innehålla antalet mottagna klagomål, typerna av klagomål och deras status. GFC ska spara den informationen i ett elektroniskt klagomålsregister i den centrala informationsdatabasen. Den oberoende revisorn ska ha tillgång till informationen i det elektroniska klagomålsregistret.


3.10.2
   Den oberoende revisionen

Den oberoende revisionen ska upprätta en särskild mekanism för att på ett öppet sätt hantera klagomål från berörda aktörer. I de förfaranden som ska utarbetas kommer den oberoende revisorn att meddela alla klagomål till GFC för införande i klagomålsregistret och till den gemensamma kommittén.

De förfaranden som utarbetats för klagomålsmekanismen inom ramen för den oberoende revisionen (bilaga VI) ska vara förenliga med principerna om oberoende, trovärdighet, tillgänglighet, öppenhet och skyndsamhet.

3.10.3    Den gemensamma kommittén

Den gemensamma kommittén ansvarar för hanteringen av klagomål rörande genomförandet av systemet med Flegtlicenser och dess funktionssätt på båda parternas territorier. Den ska även ansvara för hanteringen av klagomål avseende det arbete som utförs av den oberoende revisorn och komma överens om lämpliga åtgärder som ska vidtas. De förfaranden som utarbetats för denna klagomålsmekanism inom ramen för den gemensamma kommittén ska vara förenliga med principerna om oberoende, trovärdighet, tillgänglighet, öppenhet och skyndsamhet.


3.11
   Övervakningen av genomförandet av GTLAS

Parterna ska inrätta en gemensam kommitté för att underlätta genomförandet, övervakningen och översynen av detta avtal i enlighet med artikel 20. Den gemensamma kommitténs övergripande funktionssätt vid genomförandet, övervakningen och översynen av detta avtal samt dess särskilda funktioner avseende GTLAS beskrivs i bilaga X.

Guyana och unionen kommer att på lämpligt sätt inrätta relevanta underkommittéer inom ramen för den gemensamma kommittén för att hantera särskilda områden som avser genomförandet av avtalet. Underkommittéerna ska utarbeta rapporter om sina ansvarsområden, inklusive rekommendationer till den gemensamma kommittén om översyn och lämpliga åtgärder.

Innan Flegtlicensieringen kommer en gemensam oberoende teknisk utvärdering av GTLAS att genomföras. Denna gemensamma tekniska utvärdering kommer att granska systembeskrivningen med särskild inriktning på eventuella ändringar som gjorts av avtalet efter ratificering. Denna utvärdering ska också bedöma hela systemet för att fastställa huruvida lämpliga mekanismer har införts för att säkerställa att GTLAS uppfyller sina avsedda funktioner. Kriterierna för denna utvärdering beskrivs i bilaga VIII.


4
   FÖRBÄTTRING AV DE SYSTEM SOM STÖDER GENOMFÖRANDET AV GTLAS

GTLAS kommer att utarbetas på grundval av sina befintliga komponenter, som kommer att förbättras på följande sätt under genomförandefasen:

a)    Tilldelningsprocessen för skogsanvändning

   Fastställa och åtgärda luckor, samt befintliga och potentiella konfliktområden inom ramen för tilldelning av mark

   Förstärkningsmekanismer för informationsutbyte för att förbättra samarbetet med statliga organ som ansvarar för tilldelning av mark

b)    Laglighetsdefinitionen

   Fastställa och åtgärda luckor i den befintliga rättsliga ramen

c)    WTS-krav

   Uppgradera den centrala informationsdatabasen för arkivering och analys av uppgifter och information som genereras av GTLAS. Detta kommer att inbegripa enskilda skogsbruksaktörers datafiler i den centrala informationsdatabasen för arkivering av uppgifter och information rörande efterlevnad för varje enskild skogsbruksaktör

   Uppgradera WTS för att göra det möjligt för berörda aktörer att få åtkomst genom en enda portal, samtidigt som man förbättrar kommunikationstekniken för tillförlitlig och säker överföring och utbyte av uppgifter och information inom GFC


d)    Kontroll av efterlevnaden av kraven för tilldelning av koncessioner, laglighetsdefinitionen och WTS-kraven

   Förbättra kontroll-, verifierings- och valideringsförfarandena, däribland genom att inrätta robusta rutinmässiga och slumpmässiga inspektioner utförda av GFC och de andra ministerierna och/eller statliga organen

   Samordna verksamheten mellan de olika organen rörande kontrollen av laglighet så att detta kan sätta sin prägel på skogsbruksaktörens elektroniska datafiler och kontrollåtgärder

   Förbättra och utarbeta system för att identifiera, registrera och hantera fall av skogsbruksaktörers bristande efterlevnad

   Utarbeta förfaranden för kontroll av förenligheten hos importerat timmer

   Utarbeta en förfarandemanual för GTLAS om kontroll för att i detalj beskriva de kontrollfunktioner (rutinmässig och konsoliderad kontroll längs försörjningskedjan) som utförs av GFC:s avdelningar och alla andra statliga ministerier och/eller organ som deltar i GTLAS

   Utarbeta kriterier och förfaranden under genomförandefasen för GTLAS, för att säkerställa att urbefolkningens traditionella rättigheter inte hindras.


e)    Systemet med Flegtlicenser

   Inrätta ett system med Flegtlicenser för all timmerexport till unionen

   Skapa en ny enhet inom ramen för GFC, TLTU, som ansvarar för utfärdandet av Flegtlicenser och exportcertifikat

f)    Den oberoende revisionen

   Periodvisa revisioner utförs av en avtalad oberoende tredje part för att bedöma och förbättra GTLAS trovärdighet, effektivitet och ändamålsenlighet.

g)    Klagomålsmekanism

   Utarbeta förfaranden för att motta och hantera klagomål och lösa tvister rörande GTLAS genomförande och funktionssätt

h)    Övervakningen av genomförandet av GTLAS

   Fastställa interna genomförandestrukturer för att samordna och övervaka framstegen med genomförandet av avtalet

   Inrätta en gemensam kommitté för parterna för genomförande av avtalet


i)    Andra viktiga förbättringar

   Förbättring av allmänhetens tillgång till, och utbyte av, information om skogssektorn, i synnerhet när det gäller GTLAS, i enlighet med vad som krävs i bilaga IX

   Utveckling av informations- och kommunikationsteknik för att möjliggöra ett utbyte av uppgifter och information i nära realtid mellan skogsbruksaktörerna, ministerierna och/eller de statliga organen

   Kapacitetsuppbyggnadsprogram för personal från ministerierna och/eller de statliga organen om GTLAS

   Gradvis genomförande av GFC:s nya intäktsstruktur, inklusive genomförandet av rotvärde

   Gradvis övergång från ett pappersbaserat till ett elektroniskt supportsystem

5    TILLÄGG

Sammanfattning av de kritiska kontrollpunkterna inom försörjningskedjan och de dokument och de bevis som fastställer laglighet

Tabellen nedan bygger på befintliga förfaranden som beskrivs i WTS-riktlinjerna och skogsövervakningsavdelningens förfarandemanual, som båda kommer att uppdateras under genomförandefasen för GTLAS (se bilaga II för förteckningen över riktlinjer).

Produktidentifiering

Deklarering av uppgifter

Verifiering av uppgifter

Verksamhet och ansvar

Uppgifter som ska deklareras

Validering

Avstämning

Metod

Vem deklarerar vad och hur?

Vilka uppgifter?

Vilka dataset jämförs?

Vilka dataset jämförs?

Föravverkning (tillfälle för identifiering av träd som kan införas i försörjningskedjan) – se avsnitten 3.3.1, 3.3.2 och 3.4.4.2

Varje träd identifieras genom ett unikt inventarienummer med hjälp av skogsbruksaktörens trädinventeringsetiketter.

Skogsbruksaktören fyller i föravverkningsinventeringsrapporten och lämnar in den jämte skogsförvaltningsplanen och den årliga verksamhetsplanen till GFC:s huvudkontor.

Innan avverkningen anges relevant information avseende trävaruprodukten i en föravverkningsinventeringsrapport som innehåller en beståndskarta.

Den angivna informationen ska innehålla

   Identifieringsnummer.

   art,

   diameter,

   läge (rutnät/GPS),

   Skogsområdesnummer

Kontrollen av inventeringsuppgifternas korrekthet deklareras i skogsbruksaktörens föravverkningsinventeringsrapport genom jämförelse med GFC:s kontrollrapport (fysisk inspektion).

För statlig mark under omställning identifierar FRMD platsen för och arterna av träden i en föravverkningsinspektionsrapport.

Gäller ej eftersom föravverkningsinventeringen identifierar kommersiella trädbestånd som kan införas i försörjningskedjan.

Ingen avstämning eftersom uppgifterna samlas in direkt av GFC.

Anmärkningar: Införselställe i försörjningskedjan enbart för stora koncessioner och statlig mark under omställning.

Kan undantas om minst 25 % av skogsområdet påverkas av aktiv gruvbrytning.

Det krävs ingen inventering före avverkning för små koncessioner, urbefolkningsbyar och privat mark.

Avverkning – se avsnitten 3.3.2 och 3.4.4.3

Varje stock identifieras genom ett unikt

identifieringsnummer med hjälp av en GFC-spårningsetikett

Skogsbruksaktören fyller i uttagstillståndet eller uttagsdeklarationen för privat mark. Skogsbruksaktören lämnar in det/den till GFC:s skogsstation.

Efter avverkningen, när skogsbruksaktören är redo att transportera trävaruprodukten, anges relevant information avseende trävaruprodukten skriftligen på uttagstillståndet eller uttagsdeklarationen för privat mark, inklusive följande:

   Datum och klockslag för utfärdandet

   Skogsbruksaktörens namn

   Destination

   Registreringsnummer för transportsättet

   GFC:s spårningsetikettnummer

   Art och produkttyp

   Volym

   GPS-avläsning för trädstubbe

   Antal enheter

   Diametrar (x4)

   Längd

Endast för stora koncessioner, små koncessioner, statlig mark under omställning, urbefolkningsbyar och privat mark: Kontroll av korrektheten av de mätningar och arter som deklareras i skogsbruksaktörens uttagstillstånd eller uttagsdeklaration för privat mark genom jämförelse med den fysiska inspektionen av trävaruprodukten

Enbart för stora koncessioner och små koncessioner: Kontroll av miljökraven under den fysiska inspektionen av stubben för de arter som deklarerats på uttagstillståndet eller uttagsdeklarationen för privat mark.

Kontroll av stockarnas ursprung genom följande:

1.    Endast för stora koncessioner, små koncessioner, urbefolkningsbyar och privat mark: Kontroll av den GPS-avläsning, art och diameter som deklarerats i uttagstillståndet eller uttagsdeklarationen för privat mark genom jämförelse med inspektionsrapporten, den dagliga övervakningsrapporten eller fältdatablanketten från GFC (på grundval av fysisk inspektion).

2.    Enbart för stora koncessioner: Kontroll av antalet stockar och volymer per art och diameterklass genom en jämförelse mellan uttagstillståndet och GFC:s kontrollrapport (från föravverkningsdelen).

3.    Enbart för statlig mark under omställning: Kontroll av GPS-avläsningen och den deklarerade informationens korrekthet genom en jämförelse mellan uttagstillståndet och föravverkningsrapporten (från föravverkningsinspektionen).

Anmärkningar: Införselställena i försörjningskedjan för små koncessioner, urbefolkningsmark och privat mark är avverkning genom ett uttagstillstånd eller en uttagsdeklaration för privat mark. När träd har förbisetts under inventeringen och ytterligare GFC-etiketter har tilldelats skogsbruksaktören kommer informationen avseende de ytterligare träden att beaktas för jämförelse av dokumenten.

Efteravverkning – se avsnitten 3.3.3 och 3.4.4.3

Ingen standardidentifiering

Enbart för stora koncessioner: Skogsbruksaktören erhåller en stängningsskrivelse för skogsområdet från GFC (FRMD).

För alla skogsbruksaktörer: Skogsbruksaktören undertecknar skogsövervakningsavdelningens register över returnerade etiketter när denne återlämnar oanvända etiketter.

Endast för stora koncessioner, små koncessioner och statlig mark under omställning: Skogsbruksaktören betalar förvaltningsavgifter eller förvaltningspålagor och får ett kvitto från GFC vid betalningen med avseende på de uppgifter som deklarerats på uttagstillståndet eller skogskoncessionsavtalet (enbart för statliga skogsbrukstillstånd) eller uttagstillståndet eller arrendet eller gruvdriftstillståndet eller licensen eller det skriftliga tillståndet eller vattenkraftstillståndet (enbart för statlig mark under omställning).

Enbart för stora koncessioner: Under stängning av skogsområdet anges den relevanta informationen avseende skogsområdet skriftligen till skogsbruksaktören i stängningsskrivelsen för skogsområdet, som inbegriper följande:

   Skogsområdesnummer

   Datum för öppning och datum för stängning

   MAC (Maximum Allowable Cut, maximal tillåten avverkning)/AAC (Annual Allowable Cut, årlig tillåten avverkning)

   Total uttagen volym

   Skogsområdets geografiska läge

Vid återlämning av oanvända etiketter anges följande information i skogsavdelningens register över returnerade etiketter:

   Datum

   Koncessionens namn

   Sidnummer

   Antal återlämnade etiketter

   Start- och slutsekvens(er)

   Återlämnad(e) av

Enbart för stora koncessioner: Kontroll av stängningen av det skogsområde som deklareras i stängningsskrivelsen för skogsområdet genom jämförelse med en fysisk inspektion av skogsområdet.

Kontroll av återlämnade etiketter genom en jämförelse mellan skogsövervakningsavdelningens register över utfärdade etiketter och den fysiska inspektionen av etiketterna.

Endast för stora koncessioner, små koncessioner och statlig mark under omställning: Kontroll av erlagda betalningar genom en jämförelse mellan kvitton och de faktiska belopp som betalats.

Ingen avstämning krävs.

Kontroll av de etiketter som deklarerats i skogsövervakningsavdelningens register över utfärdade etiketter genom jämförelse med skogsövervakningsavdelningens register över returnerade etiketter och produktionsuppgifterna.

Endast för stora koncessioner, små koncessioner och statlig mark under omställning: Kontroll av betalningar som gjorts genom en jämförelse mellan kvittona och/eller betalningsplanen å ena sidan och uttagstillståndet eller skogskoncessionsavtalet (enbart för statliga skogsbrukstillstånd) eller uttagstillståndet eller arrendet eller gruvdriftstillståndet eller gruvdriftslicensen eller det skriftliga tillståndet eller vattenkraftstillståndet (enbart för statlig mark under omställning) å den andra.

Endast för stora koncessioner, små koncessioner och statlig mark under omställning: Vid inbetalning anges följande information:

   Datum

   Koncessionens namn

   Sidnummer

   Utbetalt belopp

   Betalningstyp 35

Transport – se avsnitten 3.3.4 och 3.4.4.4

Varje trävaruprodukt identifieras på grundval av dokumentationen från ursprungsplatsen

Skogsbruksaktören lämnar in det relevanta transportdokumentet som deklaration till GFC:s skogsstation.

Under transporten deklareras den relevanta informationen med avseende på trävaruprodukten skriftligen till GFC i transportdokumentet 36 (denna information kan variera beroende på typen av transportdokument) och i produktionsregistret (i förekommande fall), vilket inbegriper följande:

   Datum och klockslag för utfärdandet

   Skogsbruksaktörens namn

   Avsedd användning

   Registreringsnummer för transportsättet

Kontroll av korrektheten hos de mått och arter som deklareras i skogsbruksaktörens transportdokument genom jämförelse med den fysiska inspektionen av trävaruprodukten.

Kontroll av de volymer och arter som deklarerats i transportdokumentet genom jämförelse med den månatliga rapporten.

   GFC:s spårningsetikettnummer

   Art och produkttyp

   Volym

   Antal enheter

   GPS-avläsning för trädstubben

   Diametrar (x4)

   Längd.

Anmärkningar: Samma dokument används för väg- eller flodtransport. Samma kontroll gäller.

Vidare bearbetning: inkommandet – se avsnitten 3.3.5 och 3.4.4.5

Varje trävaruprodukt identifieras på grundval av dokumentationen från ursprungsplatsen

Skogsbruksaktören fyller i sågverkets/brädgårdens register över mottagna/inköpta produkter eller leveransregister för alla trävaruprodukter som inkommer till sågverket/brädgården. Skogsbruksaktören lämnar in detta till GFC:s skogsstation.

När trävaruprodukterna inkommer till sågverket/brädgården anges relevant information med avseende på trävaruprodukten i sågverkets/brädgårdens register över mottagna/inköpta produkter eller leveransregister, vilket inbegriper följande:

   Månad

   Anläggningens namn och adress

   Licensnummer

   Datum för mottagande

   Transportdokumentets typ och datum

   Art

   Trävaruproduktens kvantitet

   Trävaruproduktens ursprung

   Leveransfordonets registreringsnummer

   Leverantörens namn

Kontroll av korrektheten hos de mått och arter som deklareras i skogsbruksaktörens sågverks/brädgårds register över mottagna/inköpta produkter eller leveransregister genom jämförelse med den fysiska inspektionen av trävaruprodukten.

Kontroll av källan till trävaruproduktinflödet:

Kontroll av de arter och volymer som deklareras i sågverkets/brädgårdens register över mottagna/inköpta produkter eller leveransregister genom jämförelse med den dagliga övervakningsrapporten från GFC (på grundval av fysiska inspektioner).

Bearbetningsprocess – se avsnitten 3.3.5 och 3.4.4.5

Ingen standardidentifiering

Sågverk: Skogsbruksaktören fyller i blanketten ”Omsättning av sågat timmer och producerat timmer” eller blanketten ”Omsättning av sågade stockar och timmerprodukter” för alla trävaruprodukter som bearbetats vid sågverket. Skogsbruksaktören lämnar in denna till GFC:s skogsstation.

Brädgård: Skogsbruksaktören fyller i blanketten för den månatliga omsättningen för brädgården för alla trävaruprodukter som bearbetats vid brädgården. Skogsbruksaktören lämnar in denna till GFC:s skogsstation.

När trävaruprodukter bearbetas anges den relevanta informationen med avseende på trävaruprodukten i blanketten ”Omsättning av sågat timmer och producerat timmer” eller i blanketten ”Omsättning av sågade stockar och timmerprodukter”, som innehåller följande information:

   Månad

   Anläggningens namn och adress

   Art

   Saldo stockar från föregående månad

   Mottagna stockar (antal och volym)

   Totalt antal stockar i lager

   Inflöde av stockar som bearbetats (antal och volym)

   Utflöde av virke (antal och volym)

   Saldo kvarvarande stockar

Ingen validering krävs eftersom trävaruprodukten (som nu är bearbetad) ska ha validerats när den inkom till sågverket/brädgården i föregående steg.

Kontroll av utbytet för trävaruprodukter:

Kontroll av de arter och volymer som deklarerats i skogsbruksaktörens blankett ”Omsättning av sågat timmer och producerat timmer” eller i blanketten ”Omsättning av sågade stockar och timmerprodukter” eller blanketten för den månatliga omsättningen för brädgården genom jämförelse med den dagliga övervakningsrapporten från GFC (på grundval av fysisk inspektion av trävaruprodukter som inkommer till sågverket/brädgården).

När trävaruprodukterna bearbetas anges den relevanta informationen med avseende på trävaruprodukten i blanketten för den månatliga omsättningen för brädgården, som innehåller följande information:

   Brädgårdens namn och plats

   Art

   Ingående saldo (volym)

   Inflödesvolymer

   Totala volymer i lager

   Utflödesvolymer

   Saldo volymer i lager

Försäljning på den inhemska marknaden – se avsnitten 3.3.6 och 3.4.4.6

Varje trävaruprodukt identifieras på grundval av dokumentationen från ursprungsplatsen

Skogsbruksaktören 37 fyller i virkesproduktförsäljningsblanketten för alla sålda trävaruprodukter. Skogsbruksaktören lämnar in denna till GFC:s skogsstation.

När trävaruprodukterna kommer ut från bearbetningsanläggningen anges relevant information med avseende på trävaruprodukten i virkesproduktförsäljningsblanketten, som innehåller följande information:

   Månad

   Anläggningens namn och adress

   Licensnummer

   Försäljningsdatum

   Produkt

   Art

   Trävaruproduktens kvantitet

   Fakturanummer

   GFC-spårningsnummer (i förekommande fall)

För sågverk eller brädgårdar: de trävaruprodukter som säljs från dessa anläggningar valideras innan de inkommer till sågverket eller brädgården. Se avsnittet om bearbetning (inkommandet).

För stora eller små koncessioner, statlig mark under omställning, urbefolkningsbyar och privat mark: de trävaruprodukter som säljs från dessa anläggningar valideras för första gången vid avverkningen. Se avsnittet om avverkning.

Sågverk eller brädgård: Kontroll av utflödet av trävaruprodukter:

Kontroll av de volymer och arter som deklareras i virkesproduktförsäljningsblanketten genom jämförelse med blanketten ”Omsättning av sågat timmer och producerat timmer” eller blanketten ”Omsättning av sågade stockar och timmerprodukter” eller blanketten för den månatliga omsättningen för brädgården och sågverkets/brädgårdens register över mottagna/inköpta produkter eller leveransregister.

Stora eller små koncessioner, statlig mark under omställning, urbefolkningsbyar och privat mark eller en fysisk eller juridisk person eller juridisk enhet som endast har tillstånd för försäljning av trävaruprodukter: Kontroll av försäljningen av trävaruprodukten genom kontroll av den volym, art och källa som deklarerats i virkesproduktförsäljningsblanketten genom jämförelse med transportdokumentet.

Anmärkningar

Export av trävaruprodukter – se avsnitten 3.3.7 och 3.4.4.7

Varje trävaruprodukt identifieras på grundval av dokumentationen från ursprungsplatsen och GFC:s exportmärkning (hammarmärke eller stämpel beroende på produkten).

Skogsbruksaktören fyller i och lämnar in alla relevanta dokument för export till GFC (skogsövervakningsavdelningen) för godkännande. När dessa dokument har godkänts återsänds de till skogsbruksaktören, som därefter införskaffar ett exportcertifikat (och en Flegtlicens för unionsmarknaderna). Skogsbruksaktören lämnar sedan in detta certifikat och licensen, i förekommande fall, jämte de godkända dokumenten till CETO.

CETO

Skogsbruksaktören lämnar in exportcertifikatet (och en Flegtlicens för unionsmarknaden) och andra relevanta dokument till CETO för godkännande innan frisläppande för transport.

När trävaruprodukter ska exporteras anges den relevanta informationen med avseende på produkten i följande dokument:

Ansökan om export av skogsbruksprodukter

   Sökandens namn och adress

   Transportdokumentnummer

   Leverantörens faktura-/kvittonummer

   Inspektionsplats och licensnummer

   Föreslagen plats för lastning för export

   Exportlicens

Kontroll av korrektheten av volymmätningarna och arterna för de trävaruprodukter som ska exporteras och som deklareras i skogsbruksaktörens ansökan om timmermarknadsföringscertifikat genom jämförelse med den fysiska trävaruprodukten (GFC:s sorteringsinspektion).

Kontroll av korrektheten av volymmätningarna och arterna av de trävaruprodukter som ska exporteras och som deklareras på exportcertifikatet genom jämförelse med den fysiska trävaruprodukten (CETO-inspektion).

Kontroll av källan till den trävaruprodukt som deklareras i ansökan om exportcertifikat genom jämförelse med ansökan om export av skogsbruksprodukter eller transportdokumentet.

Ingen avstämning krävs.

Ansökan om timmermarknadsföringscertifikat

   Trävaruproduktens läge

   Exportör

   Art

   Beskrivning

   Antal enheter

   Volymmått

Ansökan om exportcertifikat

   Exportörens timmermarknadsföringscertifikats referensnummer

   Avsedd användning

   Antal enheter

   Storlek

   Art

   Beskrivning av trävaruprodukten

   Volym

   Mottagare

Det elektroniska administrativa enhetsdokumentet i det automatiserade tulldatasystemet

   Exportör

   Mottagare

   Kvantitet (vikt)

Utöver ovanstående dokument inbegriper den information som deklareras på exportcertifikatet följande:

   Exportör

   Timmermarknadsföringscertifikatets referensnummer

   Avsedd användning

   Antal enheter

   Storlek

   Art

   Beskrivning av trävaruprodukten

   Volym

   Mottagare

   GFC:s stämpel och underskrift

Anmärkningar: Utförselställe.

Beslagtagande av trävaruprodukt – se avsnitt 3.3.10

Varje trävaruprodukt identifieras på grundval av dokumentation från ursprungsplatsen och ett inhamrat kvarstadsmärke

Ett godkännandepass utfärdas av GFC för att timret ska kunna återinföras i försörjningskedjan när

   timret återlämnas till skogsbruksaktören efter det att beslagtagandet har upphävts, eller

   timret säljs av GFC eftersom det riskerar att snabbt förmultna eller efter förverkande.

När beslagtagna trävaruprodukter godkänns för återinförsel i försörjningskedjan anges relevant information med avseende på trävaruprodukten i godkännandepasset, inklusive följande:

   Datum för godkännande

   Skogsbruksaktörens namn

   Art

   Volym

   Antal enheter och/eller storlek

   Transportdokumentnummer (i förekommande fall)

Kontroll av korrektheten av volymmätningarna, antalet enheter och/eller storleken samt arterna av de trävaruprodukter som deklarerats i godkännandepasset genom jämförelse med den fysiska trävaruprodukten.

Kontroll av volymerna, antalet enheter och/eller storleken samt de arter som deklarerats i godkännandepasset genom jämförelse med beslagtagandeblanketten och kvarstadsrapporten.

Anmärkningar: Beslagtagna trävaruprodukter införs endast i försörjningskedjan efter det att ett godkännande utfärdats av GFC.

Trävaruprodukt under transitering – se avsnitt 3.3.9

Varje sändning med trävaruprodukter identifieras genom ett identifieringsnummer som innehåller ett HS-nummer som motsvarar den importerade trävaruprodukten och ett unikt deklarationsnummer

Kaptenen/befälhavaren/föraren av transportfordonet deklarerar till CETO varorna under transitering. Ombud ska deklarera varor som anländer till Guyana inom sju dagar.

Information som tillhandahålls av kaptenen/befälhavaren/föraren av transportfordonet.

Trävaruprodukterna står under tullmyndigheternas kontroll under transiteringen.

Ej tillämpligt

Ej tillämpligt

Anmärkningar: Trävaruprodukter under transitering följer CETO:s etablerade förfaranden för hantering och kontroll av varor under transitering. Om dessa trävaruprodukter transporteras med fartyg får de inte lämna fartyget när de är under transitering. Dessutom åtföljs trävaruprodukter under transitering/omlastning som transporteras till lands alltid av CETO:s personal till dess att fordonet lämnar Guyanas tullgräns, och det officiella ansvaret för varorna övergår till det mottagandet landet genom utbyte av officiella tulldokument. Om trävaruprodukterna måste lagras under transitering till lands måste ett godkännande först inhämtas från CETO och denna sändning lagras i ett sanerat område som är avsett endast för transitvaror. Samma gäller för de trävaruprodukter som transporteras med fartyg i händelse av att fartyget drabbas av ett tekniskt fel.

På detta sätt säkerställer CETO:s personal att sändningar av trävaruprodukter under transitering inte modifieras mellan införsel- och utförselställena på Guyanas territorium, och att de aldrig införs i försörjningskedjan.

Import av trävaruprodukter – se avsnitten 3.3.8 och 3.4.4.8

Varje sändning med trävaruprodukter identifieras genom ett identifieringsnummer som innehåller ett HS-nummer som motsvarar den importerade trävaruprodukten och ett unikt deklarationsnummer.

Skogsbruksaktören fyller i och lämnar in en ansökan om importtillstånd till NPPO för godkännande.

När trävaruprodukter ska importeras anges den relevanta informationen med avseende på trävaruprodukten i ansökan om importtillstånd:

   Information om trävaruproduktens ursprung

   Produktbeskrivning (typ/kvantitet/vikt/volym)

   Information om importören (i förekommande fall)

   Flegtlicens eller Cites-tillstånd eller rapport om bedömning av tillbörlig aktsamhet

Kontroll av korrektheten av volymmätningarna, arterna samt ursprunget för de trävaruprodukter som ska importeras och som deklareras i skogsbruksaktörens importtillstånd genom jämförelse med den fysiska trävaruprodukten (GFC-inspektion).

Kontroll av trävaruproduktens ursprung och korrektheten av de mätningar som deklarerats i skogsbruksaktörens importdokumentation genom jämförelse med GFC:s kontrollrapport (under den fysiska inspektionen av importerade trävaruprodukter).

Ingen avstämning.

Anmärkningar: Det första steget in i försörjningskedjan skulle vara ett godkännande av CETO vid det godkända införselstället.

Det finns ingen kritisk kontrollpunkt i försörjningskedjan som kontrolleras inom ramen för GTLAS innan timret importeras.

_________________

BILAGA VI

DIREKTIV FÖR DEN OBEROENDE REVISIONEN AV GTLAS

1.    Inledning

Den oberoende revisionen utförs i enlighet med artikel 11 i detta avtal. Den oberoende revisionen ska ta upp de aktörer och verksamheter som förtecknas i bilaga II och ska tillämpas på de trävaruprodukter som förtecknas i bilaga I. Den kommer även att omfatta alla etapper i försörjningskedjan i enlighet med vad som beskrivs i bilaga V, närmare bestämt följande: rättslig status, laglig tillgång till skogen, avverkning, transport, bristande efterlevnad och konfiskerat och förverkat timmer, bearbetning, försäljning, import, och export.

Det direktiv som ingår i denna bilaga beskriver den oberoende revisionens förfaranden och funktioner för bedömning av det laglighetsförsäkringssystem som inrättas genom detta avtal. Den oberoende revisionen säkerställer att det timmer som avverkas, transporteras, bearbetas, exporteras, importeras eller säljs på den inhemska marknaden är förenligt med bilaga II. Den bekräftar också att detta timmer är förenligt med kraven för försörjningskedjan och att licensmyndigheten har utfärdat Flegtlicenser enbart till sändningar som är förenliga med GTLAS-kraven. Direktivet fastställer uppgifter och protokoll för insamling av information och rapportering. Direktivet fastställer även primära informationskällor och beskriver de kvalifikationer och den erfarenhet som den oberoende revisorn måste ha. Detta direktiv kan användas som grundval för utarbetandet av mer detaljerade anbudsförfarandedokument.


2.    Mål

Syftet med den oberoende revisionen är att bedöma och förbättra GTLAS funktionalitet, trovärdighet och effektivitet.

3.    Uppgifter

Den oberoende revisorns uppgifter ska omfatta följande:

1.    Utarbeta en förfarandemanual för den oberoende revisorns verksamhet, inklusive metoder för insamling av information, bedömning av bevis och rapportering.

2.    Bedöma huruvida GTLAS fungerar på ett trovärdigt och effektivt sätt, och huruvida det timmer som avverkas, bearbetas, transporteras och handlas med (inom landet och internationellt) är förenligt med systemets rättsliga krav.

3.    Bedöma huruvida delarna i GTLAS, inklusive skogstilldelningen och avverkningsrättigheterna, laglighetsdefinitionen, klagomålsmekanismen, WTS-kraven, kontrollen av efterlevnaden av GTLAS samt Flegtlicensieringen finns på plats och att de fungerar på ett effektivt och trovärdigt sätt.

4.    Bedöma resultaten av och effektiviteten hos alla de avdelningar i Guyanas skogsbrukskommission (GFC) som deltar i driften av GTLAS.



5.    Bedöma resultaten av och effektiviteten hos den kontrollverksamhet som utförs av de ministerier och/eller statliga organ som deltar i driften av GTLAS.

6.    Bedöma processen för utfärdande av Flegtlicenser för att säkerställa att utfärdandet av licenser och kontrollsystemet fungerar på ett trovärdigt och effektivt sätt.

7.    Bedöma hur de fall av bristande efterlevnad som har inrapporterats av de olika ministerier och/eller statliga organ som deltar i kontrollen av GTLAS registreras, åtgärdas och arkiveras av de relevanta myndigheterna.

8.    Fastställa luckor och svagheter i utformningen och genomförandet av GTLAS och föreslå rekommendationer till den gemensamma kommittén.

9.    Bedöma genomförandet av korrigerande åtgärder som beslutats av den gemensamma kommittén för att åtgärda de luckor och svagheter som fastställts i revisionsrapporterna.

10.    Rapportera iakttagelser och rekommendationer till den gemensamma kommittén, som regelbundet ska offentliggöra en sammanfattning av dessa revisionsrapporter.

11.    Utföra alla andra undersökningar, analyser eller studier som begärts av den gemensamma kommittén för att ytterligare bestyrka den oberoende revisionen.


4.    Metod: metoder för insamling och bedömning av information och för rapportering

Den oberoende revisorn måste alltid uppvisa yrkesmässighet och integritet. Den oberoende revisorn ska följa bästa internationella praxis enligt ISO 19011, ISO 17021 eller motsvarande. Den oberoende revisorns arbete måste vara fakta- och evidensbaserat och måste inbegripa fältundersökningar och dokumentkontroller. Den förfarandemanual som avses i avsnitt 3.1 ska granskas och godkännas av den gemensamma kommittén innan den oberoende revisorn inleder revisionsverksamheten i överensstämmelse med den godkända manualen.

Arbetsschema – Under första driftsåret för systemet med Flegtlicenser ska den oberoende revisorn utarbeta och lämna in en förfarandemanual för den oberoende revisionen och utföra en revision. Under därpå följande år ska den oberoende revisorn genomföra åtminstone årliga revisioner av GTLAS under en period på två år, varefter denna frekvens ska ses över av den gemensamma kommittén. Den oberoende revisorn får utföra oförberedda revisioner och stickprov i enlighet med vad som godkänts av den gemensamma kommittén.

Arbetets omfattning – Den oberoende revisorns verksamhet ska omfatta åtminstone alla de uppgifter som förtecknas i avsnitt 3 ovan. Den oberoende revisorn ska granska den berörda verksamheten som utförts av de relevanta ministerier och/eller statliga organ som ansvarar för de olika aspekterna av GTLAS i enlighet med den godkända manualen.

Insamling av bevis – Förfarandemanualen för den oberoende revisionen ska beskriva förfaranden och praxis för insamling av bevis, inklusive fältkontroller, utredningar, intervjuer och granskning av dokumentation. Den ska också beskriva hur den oberoende revisorn ska svara på klagomål om sitt eget arbete och om GTLAS funktionssätt.


Revisionssystem – När den oberoende revisorn dokumenterar revisionsbevis för att fastställa försummelser och bristande efterlevnad inom någon del av GTLAS och följer upp de korrigerande åtgärder som vidtagits, ska revisorn

   säkerställa att alla de observationer som gjorts under revisionerna dokumenteras på lämpligt sätt och att protokoll rörande revisionsbevisen som i detalj beskriver resultatnivån, efterlevnaden och den bristande efterlevnaden arkiveras, 

   registrera observerade systemrelaterade svagheter, luckor och områden som kräver förbättring i GTLAS, säkerställa att lämpliga rekommendationer tillhandahålls och bedöma inverkan av dessa rekommendationer, och

   registrera och bedöma ändamålsenligheten hos alla korrigerande åtgärder som åtgärdar fall av bristande efterlevnad och som genomförs av GFC och andra relevanta ministerier och/eller statliga organ som deltar i GTLAS.

Lämpliga resurser – Den oberoende revisorn ska ha lämpliga resurser för att utföra kontroller av laglighetsdefinitionen och av systemen för kontroll av timmerförsörjningskedjan.

Ett förvaltningssystem – Den oberoende revisorn ska ha ett lämpligt dokumenterat förvaltningssystem för att säkerställa att dennes personal har den nödvändiga kompetensen och erfarenheten för att utföra ändamålsenliga kontroller, och för att tillämpa internkontroller och intern tillsyn.


5.    Rapporter och spridning

Den oberoende revisorn ska följa strukturen och protokollet för utarbetande av sina rapporter i enlighet med vad som avtalats med den gemensamma kommittén, och den oberoende revisorn ska 

   rapportera om verksamheten enligt den arbetsplan som har godkänts av den gemensamma kommittén, 

   utarbeta sina rapporter i enlighet med internationellt accepterade revisionsprinciper och på det sätt som anges i manualen av den gemensamma kommittén,

   lägga fram en preliminär rapport till den gemensamma kommittén för synpunkter,

   lägga fram för den gemensamma kommittén en fullständig slutrapport (på grundval av de synpunkter som erhölls om den preliminära rapporten och de insamlande bevisen) som innehåller all relevant information om revisionsprogrammet och om GTLAS funktionssätt, och

   utarbeta en sammanfattande rapport som den gemensamma kommittén ska validera för spridning till allmänheten. Den sammanfattande rapporten ska bygga på den fullständiga rapporten och sammanfatta dess huvudsakliga rekommendationer och slutsatser, inklusive om de identifierade svagheterna i systemet.


6.    Informationskällor

De primära informationskällorna ska inbegripa dokumentgranskningar, fältbesök och samråd eller möten med berörda aktörer. När det gäller fältbesök ska den oberoende revisorn ha tillgång till de områden där skogsresurserna uttas, transporteras, bearbetas och säljs, såväl som till import- och exportställen.

Guyana ska säkerställa att den oberoende revisorn har tillgång till all relevant information, inklusive dokument och databaser som Guyana och unionen anser vara viktiga eller relevanta, i synnerhet sådana som behövs för att bedöma trovärdigheten och effektiviteten hos GTLAS. Tillgången till information ska inbegripa den information som produceras av GFC och den som innehas av andra ministerier och/eller statliga organ som deltar i GTLAS. I synnerhet ska den oberoende revisorn ha tillgång till information från GTLAS och dess olika komponenter samt andra källor, såsom offentliggjorda revisioner från andra länder som har inrättat ett system med Flegtlicenser eller rapporter från Guyanas system för övervakning, rapportering och kontroll inom ramen för Redd+.

Berörda aktörer som kan tillhandahålla relevant information inbegriper

a)    GFC, ministerier och andra statliga organ

Alla avdelningar inom GFC anses utgöra primära informationskällor som kan informera den oberoende revisorn.


Om den oberoende revisorn behöver information från andra ministerier och/eller statliga organ som deltar i GTLAS ska den oberoende revisorn ha tillgång till dessa enheter genom GFC.

b)    Icke-statliga aktörer

   Berörda aktörer som tillhör urbefolkningen

   Urbefolkningskommissionen (Indigenous People’s Commission)

   Nationella Toshaosrådet (National Toshaos Council)

   Guyanas tillverknings- och tjänsteförening (Guyana Manufacturing and Service Association)

   Föreningen för små avverkare (Small Loggers Association)

   skogsproduktföreningen (Forest Products Association)

   Organisationer i det civila samhället

   Varje annan privat organisation eller person som kan tillhandahålla information om GTLAS funktionssätt.


Andra informationskällor kan inbegripa följande:

   Juridiska personer som är verksamma inom det kommersiella skogsbruket

   Akademiska institutioner såsom Guyanas universitet (University of Guyana), Guyanas jordbruksskola (Guyana School of Agriculture) och nationella institutet för forskning och kompletteringsutbildning inom jordbruket (National Agricultural Research and Extension Institute)

   Lokala myndigheter

   Behöriga myndigheter i unionsmedlemsstaterna 

   Företag och lokala samfällighetsföreningar som är verksamma inom det kommersiella skogsbruket.

   Alla andra behöriga aktörer som den oberoende revisorn anser är relevanta.

7.    Kvalifikationer 

a)    Den oberoende revisorn bör ha

   expertkunskap, med åtminstone en högre examen i skogsbruk/skogsförvaltning/skogspolitik, skogs-/miljörätt, naturresursförvaltning eller ett närliggande område,

   omfattande erfarenhet i övervakning och bedömning av regelefterlevnad,



   dokumenterad erfarenhet inom revision av skogsförvaltning, timmerbearbetning, timmerspårning, tull- och övervakningssystem,

   god kunskap om regional och internationell handel med trävaruprodukter och om den kommersiella skogsbrukssektorn,

   utmärkt muntlig och skriftlig kommunikationskompetens på engelska,

   en styrkt förmåga att arbeta med en lång rad berörda aktörer och med att påvisa sambandet mellan övervakningsverksamheten och miljöns lämplighet i olika länder.

Kunskap om frågor som är förknippade med eller relevanta för skogsbruket i Guyana samt GTLAS är en ytterligare fördel.

b)    Den oberoende revisorn ska uppfylla följande krav:

   Han eller hon ska inte ha några intressekonflikter som härrör från organisatoriska eller kommersiella förbindelser enligt ISO 17021, ISO 17065 eller motsvarande.

   Han eller hon får inte vara direkt involverad i skogsförvaltningen, bearbetningen av timmer, handeln med trävaruprodukter eller regleringen av skogssektorn i Guyana.

   Han eller hon ska ha ett eget kvalitetssäkringssystem enligt ISO 17021, ISO 17065 eller motsvarande.


c)    Dessutom ska den oberoende revisionen också

   ha ett dokumenterat internt kvalitetsstyrningssystem,

   ha en mekanism som medger insyn i hanteringen av klagomål.

8.    Urvalsprocess och institutionella arrangemang

Anbudsprocessen är öppen för alla institutioner med relevant kapacitet, inklusive icke vinstdrivande och akademiska institutioner samt forskningsinstitutioner.

Utvärderingen av anbud ska vara öppen och de kriterier som ska tillämpas ska offentliggöras. Urvalsprocessen för den oberoende revisorn kommer att inbegripa en noggrann granskning av de konkurrerande enheterna i enlighet med de standarder som fastställts av den gemensamma kommittén. Rapporten om utvärderingen av anbuden ska offentliggöras.

Guyana ska utse den oberoende revisorn under förutsättning att den gemensamma kommittén inte har några invändningar.


9.    Övriga krav

Den oberoende revisorns ytterligare ansvarsområden inbegriper att

   samarbeta med det civila samhället, berörda aktörer som tillhör urbefolkningen, den privata sektorn samt ministerier och/eller statliga organ på sätt som gör det möjligt för de berörda aktörerna i Guyana att få en rimlig förståelse av den oberoende revisorns arbete, och

   att anställa, genom en öppen process, en kontaktpunktanställd som är förlagd till Guyana.

________________



BILAGA VII

KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER OCH FINANSIERINGSMEKANISMER

Guyanas skogssektor bidrar fortsatt i hög grad till den nationella ekonomin, skapar sysselsättning och bidrar till fattigdomsminskningen. Skogssektorn är även av central betydelse för ingripanden i Guyanas gröna utvecklingsagenda när det gäller att locka till sig resurser från det internationella samfundet för att säkerställa bevarandet och den hållbara användningen av landets skogsresurser. När Guyana kompletterar resurserna från det internationella samfundet förbinder sig landet till att inkludera finansiering från nationella budgettilldelningar för att stödja utvecklingen av branschens mervärdessektor.

Guyana kommer att vidta en rad stödåtgärder, såsom anges i artikel 15 i detta avtal, i samarbete med unionen och dess medlemsstater och andra utvecklingspartner för att på ett effektivt sätt genomföra detta avtal. Dessa inbegriper åtgärder för att

1.    stärka genomförandestrukturer för att säkerställa en effektiv samordning,

2.    stärka den regleringsmässiga och rättsliga ramen,

3.    stödja utarbetandet och idrifttagningen av GTLAS,

4.    bygga upp kapaciteten,


5.    kommunicera,

6.    övervaka genomförande av avtalet,

7.    övervaka avtalets verkningar,

8.    skapa ett särskilt utrymme för dialog om markinnehav, markanvändning och konflikter,

9.    utföra marknadsförbättringar och branschutveckling, och

10.    upprätta finansmekanismer för genomförandet av avtalet.

Möjliga kompletterande åtgärder anges nedan. Dessa kommer att vidareutvecklas till detaljerade handlingsplaner på ett tidigt stadium under genomförandet av detta avtal.

1.    Stärka genomförandestrukturer för att säkerställa en effektiv samordning

Institutionella strukturer kommer att förstärkas för att möjliggöra ett smidigt samarbete och en smidig samordning mellan statliga och icke-statliga organ som deltar i genomförandet av detta avtal, närmare bestämt sekretariatet för frivilliga Flegt-partnerskapsavtal, det statliga samordningsorganet och den nationella arbetsgruppen för genomförandet (NIWG). Under förberedelserna för genomförandet kommer stöd för kapacitetsuppbyggnad inom dessa strukturer att prioriteras.


2.
   Stärka regelverket och den rättsliga ramen

Parallellt med genomförandet av GTLAS ska Guyana undersöka det regelverk och den rättsliga ram som gäller för skogsbrukssektorn i syfte att stärka och genomföra alla relevanta politiska åtgärder, lagar, föreskrifter, stadgar, strategier, riktlinjer, frivilliga åtgärder samt förfarande- och uppförandekoder. De centrala åtgärderna kan omfatta

a)    granskning och förbättring av regelverkets effektivitet,

b)    granskning och förbättring av den rättsliga ramens samstämmighet,

c)    utarbetande och genomförande av föreskrifter avseende tillbörlig aktsamhet,

d)    utarbetande och genomförande av föreskrifter som avser WTS,

e)    utarbetande och genomförande av förfarandekoder som avser skogssektorn, och

f)    utarbetande och främjande av genomförandet av förfaranderegler för urbefolkningsbyar.


3.    Stödja utarbetandet och idrifttagningen av GTLAS

GTLAS kommer att bygga på befintliga system och strukturer som redan är i funktion i Guyana. Det krävs stöd för att uppgradera systemen för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av laglighetsdefinitionen i bilaga II och av de kontroller av och förfaranden för försörjningskedjan som beskrivs i bilaga V. De kompletterande åtgärderna kommer att inriktas på insatser som behövs för att inrätta den funktionsmässiga kapaciteten i ett antal olika ministerier och/eller statliga organ och på att införa den oberoende revisionen. Dessa åtgärder omfattar en utökning och uppdatering av WTS, såväl som ett inrättande av laglighetskontrollfunktionen, systemet med Flegtlicenser, den oberoende revisionsfunktionen och klagomålsmekanismen.

3.1    Försörjningskedja (WTS)

Guyana kommer att utöka och uppdatera spårbarhets- och kontrollsystemet för att säkerställa att information finns tillgänglig i nära realtid i hela försörjningskedjan för att säkerställa uppfyllandet av de GTLAS-krav som fastställs i bilagorna II, IV och V. De huvudsakliga förbättringarna av det befintliga systemet inbegriper

a)    uppgradering av GFC:s interna databaser,

b)    utarbetande och idrifttagning av den centrala informationsdatabasen för att på ett säkert sätt arkivera efterlevnadsuppgifter och efterlevnadsinformation som avser varje enskild skogsbruksaktör, 


c)    förbättring av de informations- och kommunikationstekniska systemen för tillförlitlig och säker överföring och utbyte av uppgifter och information (i synnerhet från landsbygdsområden) mellan alla ministerier och statliga organ som deltar i GTLAS kontrollverksamhet, och mellan de olika avdelningar och enheter inom GFC som deltar i genomförandet av avtalet,

d)    uppgradering av spårbarhetssystemet för virke för att göra det möjligt för skogsbruksaktören att lämna in försörjningskedjerelaterad information online, och

e)    uppgradering av spårbarhetssystemet för virke för att göra det möjligt för GFC att validera och stämma av uppgifter rörande försörjningskedjan.

3.2    Kontroll och verifiering

Guyana ska utarbeta system för kontroll av efterlevnaden av alla indikatorer inom ramen för laglighetsdefinitionen och för kontrollerna av försörjningskedjan. De centrala åtgärderna kan omfatta

a)    en utökning av rollerna och ansvarsområdena för GFC:s nuvarande internrevisionsenhet, däribland genom att utarbeta detaljerade förfaranden, så att de inbegriper revision av de komponenter i GTLAS som faller inom ramen för GFC,

b)    stödjande av aktiv övervakning av GTLAS genom revisioner som utförs av internrevisionsenheten, och


c)    utarbetande och genomförande av förfarandena för kontroll och verifiering av efterlevnaden av laglighetsdefinitionen och kontrollerna av försörjningskedjan.

3.3    Licensiering

Guyana ska utarbeta en enhet och genomföra detaljerade förfaranden för utfärdande av Flegtlicenser och exportcertifikat såväl som för den nödvändiga samordningen mellan organen. De huvudsakliga förbättringarna av det befintliga systemet inbegriper följande:

a)    Skapa och upprätta förvaltningsinformationssystemenheten (MISU) för att mata in, kontrollera, uppdatera och lagra uppgifter om skogsbruksaktörens efterlevnad av kraven för GTLAS.

b)    Skapa och upprätta enheten för laglighet av och handel med timmer (TLTU) som ansvarar för utfärdandet av Flegtlicenser och exportcertifikat.

c)    Utarbeta systemet med Flegtlicenser. och

d)    Skapa och utarbeta förfaranden med andra organ som deltar i GTLAS, i synnerhet tullmyndigheten, för att säkerställa att licensieringsprocessen för export fungerar väl och effektivt.


3.4    Den oberoende revisionen

När den gemensamma kommittén meddelar att den inte har några invändningar ska Guyana anlita en oberoende revisor för att utvärdera hur väl systemet fungerar, identifiera potentiella luckor och fastställa korrigerande åtgärder för att förbättra GTLAS funktionalitet, trovärdighet och effektivitet.

3.5    Klagomålsmekanism

Klagomålsmekanismen ska identifiera, registrera och hantera fall av skogsbruksaktörers bristande efterlevnad av de rättsliga kraven inom ramen för GTLAS, till dess att de åtgärdas. De huvudsakliga kompletterande åtgärder som krävs för att genomföra klagomålsmekanismen är följande:

a)    Utarbeta och genomföra förfaranden för mottagande, hantering och lösning av klagomål rörande alla ministerier och statliga organ som deltar i GTLAS. Mekanismen bör tillåta mottagande, hantering och lösning av klagomål från skogsbruksaktörer och allmänheten under genomförandefasen för GTLAS och under licensieringsfasen för det frivilliga partnerskapsavtalet.

b)    Utarbeta en effektiv klagomålsmekanism för behöriga aktörer för att säkerställa att samhällens och skogsbruksaktörers problem uttrycks och meddelas till det relevanta organet.


3.6    Gemensam utvärdering av GTLAS

GTLAS kommer att genomgå en oberoende bedömning på grundval av de kriterier som fastställs i bilaga VIII för att fastställa huruvida systemet uppfyller sina funktioner på lämpligt sätt och därmed huruvida systemet med Flegtlicenser kan påbörjas.

4.    Bygga upp kapaciteten

Alla parter som deltar i genomförandet av detta avtal i Guyana är i behov av viss kapacitetsuppbyggnad, däribland teknisk utbildning för ministerier och statliga organ samt deras personal, inklusive skogsbruksutbildningscentrumet Forestry Training Center Inc. (FTCI), sekretariatet för frivilliga Flegt-partnerskapsavtal, GFC, skattemyndigheten och arbetsmarknadsministeriet, utbildning och uppbyggnad av den administrativa kapaciteten hos avverkningsföreningar och urbefolkningsbyar, utbildning av det civila samhället, utbildning av skogsbruksaktörer annat än avverkningsföreningar och urbefolkningsbyar.


5.    Kommunicera

Kommunikation stöder genomförandet av avtalet genom att uppmuntra till deltagande av alla berörda aktörer, säkerställa offentlig tillgång till information, främja bilden av Guyanas timmer- och skogssektor och lyfta fram fördelarna med detta avtal för de berörda aktörerna och allmänheten i stort. I detta syfte kan centrala åtgärder för att säkerställa en effektiv kommunikation av avtalets resultat såväl som dess inverkan inbegripa följande: genomföra en kommunikationsstrategi; organisera årliga samråd/medvetandehöjande sammankomster; tillhandahålla årliga uppdateringar om framstegen rörande centrala delmål för genomförandet av avtalet på GFC:s webbplats, på sociala mediesajter, i den lokala pressen och i lokala radiosändningar; föra ett digitalt och regelbundet uppdaterat register över alla behöriga aktörers återkoppling; och utveckla en plattform för informationsutbyte för en konsekvent spridning av information.

6.    Övervaka genomförande av avtalet

Den gemensamma kommittén för övervakning och översyn (nedan kallad den gemensamma kommittén) ska ha ett övergripande ansvar för övervakning av avtalets genomförande. Dessutom kommer andra berörda aktörer, däribland från den privata sektorn, det civila samhället och urbefolkningen, att övervaka genomförandet av avtalet och, genom att göra detta, bidra till ett effektivt genomförande av GTLAS. Centrala åtgärder kan därför omfatta stöd för den nationella arbetsgruppen för genomförandet (NIWG) och berörda aktörer, däribland från den privata sektorn, det civila samhället och urbefolkningen, för att på ett effektivt sätt övervaka avtalet och genomförandet av GTLAS.


7.    Övervaka avtalets verkningar

Det är nödvändigt att övervaka de sociala, miljömässiga och ekonomiska följderna av avtalet för att säkerställa att det uppnår sina avsedda syften. Centrala understödjande åtgärder kan därför inbegripa följande:

   inrätta ett övervakningssystem eller förbättra befintliga system där så behövs, inklusive referensnivåer och avtalade indikatorer som omfattar komponenter såsom skogsförvaltning och skogens tillstånd, försörjningsmöjligheter, styrning, intäktsgenerering och ekonomisk utveckling samt marknadsutveckling; och

   införa och genomföra synergier mellan avtalet och Redd+-mekanismen.

Den gemensamma kommittén ska införa en effektiv övervakning i enlighet med vad som anges i bilaga X.


8.    Skapa ett särskilt utrymme för dialog om markinnehav, markanvändning och konflikter

Även om syftet med detta avtal inte är att ta upp frågor rörande mark är en samordningsmekanism som erbjuder ett särskilt utrymme för dialog om markinnehav, markanvändning och konflikter om markanvändning mellan alla berörda parter av avgörande betydelse för att stärka styrningen och brottsbekämpningen. I detta sammanhang kommer klagomål avseende frågor rörande urbefolkningens mark som ministerier och/eller statliga organ får kännedom om inom ramen för genomförandet av detta avtal att hänföras till klagomåls- och gottgörelsemekanismen inom ramen för det nuvarande projektet för utfärdande av äganderätter till urbefolkningens mark och dess efterföljande enhet efter detta projekts slutdatum. Stöd kommer därför att ges till klagomåls- och gottgörandemekanismen och dess efterträdare.

9.    Utföra marknadsförbättringar och branschutveckling

9.1    Den internationella marknaden

För att säkerställa att Guyanas skogssektor fortsatt bidrar starkt till den lokala ekonomin och skapar sysselsättningsmöjligheter i stads- och landsbygdsområden samt bidrar till minskningen av fattigdomen, kommer Guyana att utarbeta en marknadsföringsstrategi för att främja tillgången till guyananska virkesprodukter på unionsmarknaden under utarbetande- och licensieringsfasen av GTLAS.


9.2    Den inhemska marknaden

Tillgången på lagliga trävaruprodukter av god kvalitet på den inhemska marknaden är av avgörande betydelse för att skydda mot eventuella olagliga verksamheter som kan undergräva avtalets genomförande. De centrala åtgärderna kan därför omfatta följande: bedöma hindren för den rättsliga efterlevnaden på den inhemska marknaden; förbättra den rättsliga ramen avseende den inhemska marknaden; utarbeta strategier för offentlig upphandling; och stärka kapaciteten och incitamenten för efterlevnad, i synnerhet för små och medelstora företag.

10.    Upprätta finansmekanismer för genomförandet av avtalet

Finansiella resurser måste uppbådas för genomförandet av avtalet. Detaljerade åtgärder och budgetar för de områden som beskrivs i denna bilaga ska utarbetas. Med stöd från unionen kommer Guyana att arbeta gemensamt och i samarbete med andra givare för att få tillgång till den finansiering som behövs. De centrala åtgärderna kan omfatta följande: utarbeta en strategi för uppbåd av medel för att säkerställa utarbetandet av GTLAS, och samarbeta med finansministeriet för att säkerställa att den årliga verksamhetsbudgeten för varje ministerium och statliga organ som deltar i genomförandet av GTLAS gör det möjligt att fullgöra skyldigheterna enligt GTLAS när systemet är i drift.

________________



BILAGA VIII

KRITERIER FÖR BEDÖMNING AV ATT GUYANAS LAGLIGHETSFÖRSÄKRINGSSYSTEM FÖR TIMMER (GTLAS) FUNGERAR KORREKT

BAKGRUND

En gemensam oberoende teknisk utvärdering av GTLAS kommer att genomföras innan Flegtlicenser börjar utfärdas för timmerexport till unionen. Genom denna gemensamma tekniska utvärdering kommer att hela systemet att bedömas för att utröna huruvida det finns lämpliga mekanismer på plats för att säkerställa att GTLAS fungerar och presterar som avsett i praktiken. Under utvärderingen kommer systembeskrivningen att granskas med särskild inriktning på eventuella ändringar som gjorts av avtalet efter ratificeringen. Direktivet för den oberoende tekniska utvärderingen kommer att gemensamt avtalas mellan parterna inom ramen för den gemensamma kommittén för övervakning och översyn (nedan kallad den gemensamma kommittén).

Den tekniska utvärderingen ska omfatta

   laglighetsdefinitionen, där de av Guyanas lagar som måste följas för att en licens ska utfärdas förtecknas,

   kontrollen av försörjningskedjan för att spåra trävaruprodukter från skogen till platsen för export eller det inhemska försäljningsstället, och från platsen för import till platsen för export eller det inhemska försäljningsstället,



   kontrollförfarandena för att fastställa efterlevnaden av alla komponenter av laglighetsdefinitionen och kontrollen av försörjningskedjan,

   förfarandena för utfärdande av exportcertifikat och Flegtlicenser, och

   den oberoende revisionen för att säkerställa att systemet fungerar på avsett sätt.

På grundval av erfarenheterna av andra avtal kan bedömningen av GTLAS utföras genom en stegvis och kontinuerlig strategi där de svagheter i, och de fall av bristande efterlevnad av, GTLAS som fastställs under bedömningen i allt högre grad kan åtgärdas genom ett planerat genomförande av korrigerande åtgärder.

1.    LAGLIGHETSDEFINITION

Definitionen av lagligt producerade trävaruprodukter grundar sig på den i Guyana gällande rättsliga ram som omfattar följande:

   Avverkningsrättigheter: tilldelning av skogskoncessioner och beviljande av laglig rätt att avverka inom de rättsliga fastställda gränserna.



   Skogsbruksarbete: efterlevnad av de rättsliga kraven i fråga om skogsförvaltning och skogsarbete, inklusive efterlevnad av relevant miljö- och sociallagstiftning.

   Skatter, avgifter o.d.: efterlevnad av de rättsliga kraven i fråga om skatter, royalties och avgifter (eller alla andra reviderade intäktssystem) som är direkt förknippade med avverkning av timmer och avverkningsrättigheter.

   Andra användare: Respekt (där så är tillämpligt) för andra parters besittnings- och nyttjanderättigheter till mark och andra resurser som kan påverkas av timmeravverkningsrättigheter.

   Handel och tull: Uppfyllande av de rättsliga kraven i fråga om handel och tullförfaranden.

Centrala frågor:

1.1.1:    Fastställs de rättsliga kraven tydligt i laglighetsdefinitionen?

1.1.2:    Anges principer, kriterier och indikatorer som kan användas för att kontrollera efterlevnaden av varje enskild komponent i laglighetsdefinitionen?


1.1.3:
   Bygger de verifikatorer som används för att kontrollera efterlevnaden av varje enskild princip och enskilt kriterium i laglighetsdefinitionen särskilt på dokumenterade rättsliga hänvisningar, inom det bemyndigade ministeriet eller statliga organet, som beskriver hur verifikatorn säkerställer efterlevnaden av indikatorn?

1.1.4    Är verifikatorerna tydliga, objektiva och operativt tillämpliga? Finns det någon risk för förväxling med avseende på verifikatorns typ? Omfattar verifikatorn alla alternativ eller exempel på verklig praxis när det gäller de enheter och den verksamhet som de är tillämpliga på? Har verifikatorn en rättslig grund? Är verifikatorn lämplig och tillräcklig för att bekräfta förenligheten med indikatorns syfte? Används verifikatorn för närvarande av aktörer och ansvariga myndigheter?

1.1.5:    Fastställs alla de berörda aktörernas och tillsynsmyndigheternas roller och ansvarsområden tydligt för varje kriterium och indikator?

1.1.6:    Omfattar laglighetsdefinitionen de relevanta avsnitten i den därmed förknippade gällande nationella rättsliga ramen? Om inte, varför avspeglas inte en del av dessa relevanta avsnitt i definitionen?


1.1.7:    Har de berörda aktörerna deltagit i utarbetandet av laglighetsdefinitionen?

1.1.8:    Har de rättsliga krav som fastställdes under diskussionerna med de berörda aktörerna inkluderats i GTLAS?

1.1.9:    Har laglighetsdefinitionen justerats efter avtalets ratificering? Bygger de verifikatorer som används för att kontrollera efterlevnaden av varje enskild princip och enskilt kriterium i laglighetsdefinitionen särskilt på dokumenterade rättsliga hänvisningar, inom det bemyndigade ministeriet eller statliga organet, som beskriver hur verifikatorn säkerställer efterlevnaden av indikatorn?

1.2.0:    Om det har gjorts ändringar av laglighetsdefinitionen ska de centrala frågorna bland annat vara följande:

a)    Tillfrågades alla berörda aktörer om dessa ändringar och gjordes eventuella efterföljande ändringar av laglighetsförsäkringssystemet genom ett förfarande där aktörernas synpunkter beaktades i tillräckligt hög grad?

b)    Om det har gjorts ändringar av laglighetsdefinitionen, uppfyller alla ändringar de krav som avses i frågorna 1.1.1 till 1.2.0 a?


2.    KONTROLL AV FÖRSÖRJNINGSKEDJAN

Systemet för kontroll av försörjningskedjan måste ge trovärdiga garantier för att timmer och trävaruprodukter kan spåras genom försörjningskedjan, från

   avverkningsplatsen i skogen till platsen för export,

   avverkningsplatsen i skogen till platsen för försäljning på den inhemska marknaden,

   platsen för import till platsen för försäljning på den inhemska marknaden, och

   platsen för import till platsen för export.

2.1    Nyttjanderättigheter

Det finns en klar avgränsning av områden där nyttjanderättigheter till skogsresurser har tilldelats och innehavarna av dessa rättigheter har identifierats.


Centrala frågor:

2.1.1:    Är kontrollsystemet för försörjningskedjan tillräckligt robust för att förhindra inblandning av material för vilka de giltiga nyttjanderättigheterna inte kan garanteras?

2.1.2:    Garanterar kontrollsystemet att de skogsbruksaktörer som utför avverkningen har tilldelats tillbörliga nyttjanderättigheter för de särskilda skogsområdena?

2.1.3:    Är förfarandena för utfärdande av avverkningsrättigheter och uppgifterna om dessa rättigheter, inbegripet deras innehavare, offentligt tillgängliga?

2.2    Metoder för kontroll av försörjningskedjan

Det finns ändamålsenliga mekanismer för att spåra timret genom hela försörjningskedjan, från avverkningsplatsen eller platsen för import till platsen för försäljning på den inhemska marknaden eller platsen för export som omfattar följande:

   skogsbruksaktörens rättsliga status,

   laglig tillgång till skogen,



   laglig rätt att avverka,

   skogsförvaltning och avverkning av timmer (inklusive tillvarataget timmer),

   efter avverkningen (märkning och dokumentation av stockar),

   transport av trävaruprodukter,

   bearbetning av trävaruprodukter,

   försäljning av trävaruprodukter på den inhemska marknaden,

   beslagtagna, förverkade och övergivna trävaruprodukter,

   export av trävaruprodukter,

   import av trävaruprodukter,

   trävaruprodukter under transitering för export,



   sociala, arbetsrelaterade och skattemässiga aspekter avseende skogsbruksaktörens verksamhet,

   skogsbruksaktörens lagliga etablering och skattemässiga efterlevnad, och

   miljöaspekterna av skogsbruksaktörens verksamhet.

Metoderna för identifiering av material kan variera. Det kan t.ex. röra sig om användning av etiketter för enskilda artiklar eller om användning av dokumentation som åtföljer en last eller ett parti. Vid valet av metod bör timrets typ och värde och risken för blandning med okänt eller olagligt timmer beaktas.

Centrala frågor:

2.2.1:    Är alla de olika typerna av verksamhet inom försörjningskedjan och av källor till timmer identifierade och beskrivna i kontrollsystemet?

2.2.2:    Identifieras och redovisas alla etapperna i försörjningskedjan i kontrollsystemet?

2.2.3:    Ingår en trovärdig riskbaserad strategi i kontrollmetoden för att säkerställa att de delar av försörjningskedjan som uppvisar den högsta risken för inblandning av okänt eller olagligt timmer ägnas särskild uppmärksamhet? Ingår riskbaserade strategier i de kontrollmetoder som införts, och fungerar de som avsett i praktiken?


2.2.4:    Har metoder för att identifiera produktens ursprung och förhindra blandning med timmer från okända källor definierats, dokumenterats och genomförts, och fungerar de på ett trovärdigt sätt på följande steg i leveranskedjan:

   skog på rot (inventering för stora koncessioner)

   Stockar i skogen.

   Transport och mellanlagring (stockupplag/timmerbassänger, mellanliggande stockupplag/timmerbassänger).

   Ankomst till bearbetningsanläggning och lagring av material.

   inflöde till och utflöde från bearbetningsanläggningen

   lagring av bearbetade produkter vid bearbetningsanläggningen

   utflöde från bearbetningsanläggningen och transport

   ankomst till platsen för export?

2.2.5:    Vilka organisationer har ansvar för kontrollen av timmerflödena? Har dessa organisationer tillräckligt med personal och andra resurser för att utföra kontrolluppgifterna?


2.2.6    Har förfarandena för kontroller av försörjningskedjan tydligt fastställts och har alla berörda aktörer fått information om dem? Har dessa förfaranden för kontroll av försörjningskedjan införts och fungerar de som avsett i praktiken?

2.3.    Förvaltning av kvantitativa uppgifter

Det finns robusta och effektiva mekanismer för att mäta och registrera kvantiteten trävaruprodukter vid varje etapp i försörjningskedjan, inbegripet tillförlitliga och exakta uppskattningar före avverkning av volymen skog på rot (i förekommande fall) inom varje avverkningsområde.

Centrala frågor:

2.3.1:    Ger kontrollsystemet kvantitativa uppgifter om input och output, inbegripet omvandlingsfaktorer, på de nedan angivna stegen i försörjningskedjan:

   skog på rot (inventering för stora koncessioner)

   stockar i skogen (i upplag)



   transporterat och lagrat timmer (stockupplag/timmerbassänger, mellanliggande stockupplag/timmerbassänger)

   ankomst till bearbetningsanläggning och lagring av material

   inflöde till och utflöde från produktionslinjer

   lagring av bearbetade produkter vid bearbetningsanläggningen

   utflöde från bearbetningsanläggningen och transport

   ankomst till platsen för export?

2.3.2:    Är funktionerna i informationssystemen för kontrollen av försörjningskedjan tydligt definierade?

2.3.3:    Om beslagtaget och/eller förverkat timmer har fått tillstånd att återinföras i försörjningskedjan, hanteras detta av systemet så att man säkerställer att alla nödvändiga steg för legalisering följts innan detta sker?

2.3.4:    Utgör frånvaron av en inventarieförteckning över skog på rot före avverkningen på små koncessioner, i statliga skogar under omställning, på urbefolkningens mark och på privat mark en verklig risk grundat på möjligheten att okontrollerat virke kan införas i försörjningskedjan? Om ja, hur hanteras denna risk? Hanteras den på ett ändamålsenligt sätt?


2.3.5:    Vilka organisationer har ansvaret för att föra register över kvantitativa uppgifter? Har de tillräckliga resurser i form av personal och utrustning? Fullgör de organisationer som ansvarar för förandet av register om kvantitativa uppgifter sitt uppdrag och sitt ansvar?

2.3.6:    Registreras alla kvantitativa uppgifter på ett sätt som gör det möjligt att snabbt stämma av dem mot de kvantitativa uppgifterna från föregående och nästföljande steg i försörjningskedjan? Används de registrerade uppgifterna för att stämma av kvantiteterna mot föregående och följande etapp?

2.3.7:    Vilken information om kontrollen av försörjningskedjan görs offentligt tillgänglig? Hur kan berörda parter få tillgång till den informationen?

2.4    Separation av lagligen kontrollerat timmer från timmer från okända källor

Centrala frågor:

2.4.1:    Vilka kontrollåtgärder vidtas för att säkerställa att kontrollerat och okontrollerat material hålls åtskiljs genom hela försörjningskedjan? Tillämpas kontrollåtgärderna på ett ändamålsenligt sätt?


2.5    Importerade trävaruprodukter

Det finns lämpliga kontroller för att säkerställa att importerade trävaruprodukter kommer från en laglig källa.

Centrala frågor:

2.5.1:    Vilka bevis måste läggas fram som belägg för att importerade trävaruprodukter härrör från träd som avverkats lagligt i ursprungslandet? Tillhandahålls dessa bevis konsekvent och korrekt?

2.5.2:    Om importerat timmer används, visas avverkningslandet i Flegtlicensen? Inkluderas informationen om avverkningslandet konsekvent i Flegtlicensen?

2.6    Timmer under transitering

Det finns lämpliga kontroller och förfaranden på plats för att hantera trävaruprodukter under transitering. Det system som finns på plats förhindrar att timmer under transitering blandas med andra timmerkällor för tillverkning av bearbetade produkter eller försäljning.


Centrala frågor:

2.6.1:    Är de förfaranden och kontroller som finns på plats för hantering av trävaruprodukter under transitering tydliga och lämpliga?

2.6.2:    Finns det fastställda förfaranden som säkerställer att timmer under transitering inte blandas med andra timmerkällor för tillverkning av bearbetade produkter eller försäljning i Guyana?

2.6.3:    Genomförs förfarandena och kontrollerna och fungerar de ändamålsenligt på det sätt som är avsett? Är förfarandena och kontrollerna effektiva när det gäller att säkerställa att timmer under transitering inte blandas med andra timmerkällor för tillverkning av bearbetade produkter eller försäljning i Guyana?

2.6.4:    Vilka register förs för att möjliggöra senare kontroll?

2.6.5:    Vilken information om trävaruprodukter under transitering görs offentligt tillgänglig? Hur kan berörda parter få tillgång till den informationen?


2.7    Beslagtagna och förverkade trävaruprodukter

Det finns lämpliga förfaranden och kontroller på plats för att säkerställa att beslagtagna trävaruprodukter som misstänks vara oförenliga med föreskrifterna i Guyanas skogslagstiftning hanteras på lämpligt sätt innan de införs i försörjningskedjan efter återställande, förverkande, och/eller försäljning.

Centrala frågor:

2.7.1:    Finns det en tydlig definition av vad som utgör beslagtaget och förverkat timmer?

2.7.2:    Är förfarandena och kontrollerna för godkännande av beslagtaget och/eller förverkat timmer för återinförande i försörjningskedjan och uteslutande av Flegtlicenser ändamålsenliga?

3.    KONTROLLFÖRFARANDEN

Syftet med kontrollerna är att säkerställa lagligheten hos timret. Kontrollerna måste vara tillräckligt robusta och effektiva för att säkerställa att bristande uppfyllande av kraven, antingen i skogen eller längs försörjningskedjan, upptäcks och åtgärder vidtas snabbt.


3.1    Organisation

Kontrollen utförs av en statlig organisation eller en tredjepartsorganisation som har tillräckliga resurser, ett lämpligt förvaltningssystem och kvalificerad och utbildad personal samt robusta och effektiva mekanismer för hantering av intressekonflikter.

Centrala frågor:

3.1.1:    Har statsförvaltningen utsett ett eller flera kontrollorgan som ska handha kontrolluppgifterna? Anges organets mandat (och tillhörande ansvar) tydligt och offentligt?

3.1.2:    Har kontrollorganet tillräckliga resurser för att utföra laglighetskontrollen? I resurserna ingår personal, ekonomiska resurser, logistik, it, energiförsörjning och konnektivitet.

3.1.3:    Är kontrollorganet verksamt och kan det utföra de kontrolluppgifter som krävs?

3.1.4:    Har de olika institutionernas uppgifter och befogenheter definierats tydligt och fungerar de?


3.1.5:    Har kontrollorganet ett dokumenterat förvaltningssystem

   som säkerställer att personalen har nödvändig kompetens och erfarenhet för att genomföra effektiv kontroll,

   som omfattar intern kontroll och övervakning?

   som omfattar mekanismer för att hantera intressekonflikter,

   som säkerställer att kontrollsystemet är transparent,

   som har definitioner för kontrollmetoderna och dessa tillämpas?

3.2.    Kontroll avseende laglighetsdefinitionen

Det finns en klar definition av vad som måste kontrolleras. Kontrollmetoden måste vara dokumenterad och måste säkerställa att kontrollprocessen är systematisk, transparent och evidensbaserad, att den genomförs med regelbundna intervaller och att den omfattar allt som ingår i definitionen.


Centrala frågor:

3.2.1:    Omfattar kontrollorganens kontrollmetod alla komponenter i laglighetsdefinitionen och beskriver den tydligt hur indikatorerna efterlevs?

3.2.2:    Dokumenteras den riskbaserade strategin genom heltäckande och praktiska förfaranden?

3.2.3:    Bidrar den riskbaserade strategin på ett effektivt sätt till de kontroller som bygger på laglighetsdefinitionen?

3.2.4:    Utför kontrollorganen

   anmälda och oanmälda kontroller av verksamheten på fältet och av dokument om verksamheten,

   insamling av information från utomstående berörda parter,

   registerföring av kontrollverksamheten?

3.2.5:    Görs kontrollresultaten offentligt tillgängliga? Hur kan berörda parter få tillgång till den informationen?


3.2.6:    Indikerar kontrollresultaten på ett tydligt och entydigt sätt efterlevnadsnivån för indikatorn (Ja/Nej)?

3.3    Kontroller av systemet för kontroll av försörjningskedjans integritet

Det finns en klar uppsättning kriterier och indikatorer som måste kontrolleras och som täcker hela försörjningskedjan. Kontrollmetoden är dokumenterad och säkerställer att kontrollprocessen är systematisk, öppen och evidensbaserad, genomförs regelbundet och täcker alla kriterier och indikatorer inom räckvidden, och inbegriper regelbunden och punktlig avstämning av uppgifter mellan de olika etapperna i försörjningskedjan.

Centrala frågor:

3.3.1:    Täcker kontrollmetoden till fullo varje etapp av kontrollerna av försörjningskedjan? Framgår detta klart av kontrollmetoden?

3.3.2:    Vilka bevis finns det för att kontrollerna av systemet för kontroll av försörjningskedjan verkligen genomförts?

3.3.3:    Vilken organisation har ansvar för avstämningen och kontrollen av uppgifterna? Har dessa organisationer tillräckligt med resurser för att utföra dataförvaltningsuppgifterna? I resurserna ingår personal, ekonomiska resurser, logistik, it, energiförsörjning och konnektivitet.


3.3.4:    Finns det metoder för bedömning av avstämningen mellan skog på rot, avverkade stockar och timmer som inkommer till en bearbetningsanläggning eller en plats för export? Om ja, är metoderna effektiva när det gäller att fastställa var uppgifterna inte stämmer överens och möjliggöra uppföljning och/eller ytterligare utredning?

3.3.5:    Har det tagits fram metoder för att bedöma överensstämmelsen mellan kvantiteten råmaterial och kvantiteten bearbetade produkter som kommer ut från sågverk och andra anläggningar? Inbegriper metoderna specifikation och periodisk uppdatering av omvandlingsfaktorer? Om ja, är metoderna effektiva när det gäller att fastställa oförenligheter mellan uppgiftsflödena och möjliggöra uppföljning och/eller ytterligare utredning?

3.3.6:    Är de informationssystem och de informationstekniker som används för att lagra, kontrollera och registrera uppgifter tillräckliga för att säkerställa lämplig kontroll?

3.3.7:    Finns det effektiva reservsystem som säkerställer ett snabbt och effektivt återskapande av data i händelse av en större katastrofal händelse såsom en brand eller ett systemfel?

3.4    Mekanismer för hantering av klagomål

Det finns en lämplig mekanism för hantering av klagomål och tvister i samband med kontroller.


Centrala frågor:

3.4.1:    Har kontrollorganen en klagomålsmekanism som är tillgänglig för alla berörda aktörer?

3.4.2:    Har kontrollorganen infört mekanismer för att ta emot och svara på invändningar från berörda aktörer?

3.4.3:    Har kontrollorganen fungerande mekanismer för att ta emot och svara på fall av överträdelser eller bristande efterlevnad som har upptäckts av statstjänstemän?

3.4.4:    Står det klart hur klagomål inges, dokumenteras, behandlas och (vid behov) förs vidare?

3.5.    Mekanismer för hantering av bristande efterlevnad

Det finns lämpliga mekanismer för hantering av bristande efterlevnad som uppdagats under kontroller eller som framkommit genom klagomål och oberoende övervakning.


Centrala frågor:

3.5.1:    Definierar kontrollsystemet mekanismer för hantering av bristande efterlevnad som uppdagats under kontrollprocessen eller som framkommit genom klagomål och oberoende övervakning? Är denna mekanism effektiv?

3.5.2:    Finns det lämpliga register över fall av bristande efterlevnad, korrigerande åtgärder efter kontroller eller andra åtgärder som har vidtagits? Finns det också en utvärdering av om dessa åtgärder har varit effektiva?

3.5.3:    Har det utvecklats mekanismer för hantering av fall av bristande efterlevnad och deras följder för Flegtlicensieringen och utfärdandet av exportcertifikat? Tillämpas dessa i praktiken?

3.5.4:    Vilken typ av information om fall om bristande efterlevnad delges allmänheten?


4.    LICENSIERING AV EXPORT OCH FÖRSÄLJNING PÅ DEN INHEMSKA MARKNADEN

En licensmyndighet har utsetts för det övergripande ansvaret för att utfärda Flegtlicenser och exportcertifikat. Flegtlicenser och exportcertifikat utfärdas för enskilda sändningar avsedda för unionen. Exportcertifikat utfärdas endast för export till marknader utanför Europeiska unionen, och det finns system på plats för kontroll av lagligheten av trävaruprodukter som släppts ut på den inhemska marknaden.

4.1    Organisatorisk struktur

Centrala frågor:

4.1.1:    Vilket organ har tilldelats ansvaret att utfärda Flegtlicenser och exportcertifikat?

4.1.2:    Finns det förfaranden på plats för att säkerställa att endast lagligt timmer släpps ut på den inhemska marknaden?

4.1.3:    Finns det kontroller på plats för att säkerställa dessa förfarandens lämplighet och effektivitet?


4.1.4:    Är de roller som gäller för licensmyndigheten och dess personal klart definierade när det gäller att utfärda Flegtlicenser och exportcertifikat, och är informationen om rollerna allmänt tillgänglig?

4.1.5:    Har det fastställts kompetenskrav för licensmyndighetens personal? Har det införts interna kontroller av personalen?

4.1.6:    Har licensmyndigheten tillräckliga resurser för att utföra sina uppgifter? I resurserna ingår personal, ekonomiska resurser, logistik, it, energiförsörjning och konnektivitet.

4.2    Utfärdande av Flegtlicenser och exportcertifikat

Lämpliga arrangemang har införts för utfärdandet av Flegtlicenser och exportcertifikat.

Centrala frågor:

4.2.1:    Uppfyller Flegtlicenserna de tekniska specifikationerna enligt bilaga IV?

4.2.2:    Har rollerna och ansvarsområdena för licensmyndighetens personal tydligt definierats och är informationen om detta tillgänglig för allmänheten?


4.2.3:    Tillämpas licensmyndighetens förfaranden på ett ändamålsenligt sätt i praktiken? Vilka bevis stöder denna slutsats?

4.2.4:    Finns det tillräckliga register över de utfärdade Flegtlicenserna och exportcertifikaten? Finns det tillräckliga register över de fall där Flegtlicenser och exportcertifikat inte utfärdades på grund av bristande efterlevnad? Framgår det klart av dessa register vilka bevis som utfärdandet av Flegtlicenser och exportcertifikat grundar sig på?

4.2.5:    Finns det ett system på plats för att upptäcka och identifiera förfalskade juridiska dokument?

4.2.6:    Är systemet tillräckligt bra för att upptäcka förfalskade juridiska dokument?

4.2.7:    Har licensmyndigheten lämpliga rutiner för att säkerställa att varje timmerförsändelse uppfyller kraven enligt laglighetsdefinitionen och kontrollerna av försörjningskedjan på grundval av informationen från alla relevanta ministerier och statliga organ som deltar i genomförandet av GTLAS?

4.2.8:    Är kraven för utfärdande av licenser tydligt angivna och kommunicerade till exportörer och andra berörda parter?


4.2.9:    Vilka är de uppgifter som offentliggörs om utfärdade licenser? Hur kan berörda parter få tillgång till den informationen?

4.2.10:    Har Guyana utarbetat ett numreringssystem för Flegtlicenser som gör det möjligt att särskilja mellan Flegtlicenser och exportcertifikat? Har licensmyndigheten följt detta numreringssystem?

4.2.11:    Möjliggör licenssystemet ersättning av en Flegtlicens om dokumentet går förlorat?

4.2.12:    Möjliggör licenssystemet ändring av Flegtlicensen i ett eller flera av följande scenarier:

   försändelsens destination eller mottagare ändras, eller

   skillnaden mellan den faktiska volymen/kvantiteten i försändelsen med trävaruprodukter som ska exporteras överstiger 10 %?


4.3    Förfrågningar om utfärdade Flegtlicenser

Det finns lämpliga rutiner för hantering av förfrågningar från behöriga myndigheter i unionen om Flegtlicenser, i enlighet med vad som anges i bilaga III.

Centrala frågor:

4.3.1:    Finns det en utnämnd och etablerad licensinformationsfunktion inom licensmyndigheten, som bl.a. tar emot och svarar på förfrågningar från de behöriga myndigheterna i unionen och andra parter?

4.3.2:    Finns det klart utformade förfaranden för kommunikation mellan licensmyndigheten och de behöriga unionsmyndigheterna?

4.3.3:    Finns det kommunikationskanaler som guyananska eller internationella berörda aktörer kan använda för förfrågningar om utfärdade Flegtlicenser?


4.4    Mekanism för hantering av relevanta klagomål och tvister

Det finns en lämplig mekanism för hantering av relevanta klagomål och tvister i samband med licensiering. Denna mekanism gör det möjligt att hantera alla typer av klagomål rörande licenssystemets funktion.

Centrala frågor:

4.4.1:    Finns det en mekanism och dokumenterade förfaranden för hantering av relevanta klagomål som är tillgängliga för alla berörda aktörer och är de ändamålsenliga?

4.4.2:    Står det klart hur klagomål inges, dokumenteras, behandlas och (vid behov) förs vidare?

5.    ANDRA STATLIGA ORGANISATIONERS ANSVARSOMRÅDEN

GFC, som har det officiella uppdraget att förvalta Guyanas nationella skogsresurser, är samordnande myndighet för genomförandet av detta avtal. GFC gör detta i samarbete med ministerier och statliga organ som deltar i genomförande av GTLAS och vars lagstadgade uppdrag påverkar en hållbar förvaltning av landets skogsresurser.


Centrala frågor:

5.1.1:    Finns det en mekanism, såsom ett samförståndsavtal (MoU) eller andra mekanismer, som styr de andra ministeriernas och statliga organens roller och ansvarsområden med avseende på genomförandet av detta avtal?

5.1.2:    Har dessa andra ministerier och statliga organ informerats om sina lagstadgade ansvarsområden och förstår de dem?

5.1.3:    Har ministerierna och de statliga organen tillräckliga resurser för att utföra de uppgifter som beskrivs i detta avtal? I resurserna ingår personal, ekonomiska resurser, logistik, it, energiförsörjning och konnektivitet.

5.1.4:    Finns det ett kontrollsystem som kontrollerar att dessa andra ministerier och statliga organ fullgör sina skyldigheter enligt detta avtal på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt?

5.1.5:    Är det tydligt hur ofta dessa kontroller genomförs? Skapas det rapporter utifrån dessa kontroller och är de tillgängliga för allmänheten?

5.1.6:    Finns det ett system som använder resultaten av dessa kontroller för att kontinuerligt förbättra GTLAS? Fungerar det införda systemet på ändamålsenligt sätt?


6.    DE INFORMATIONSSYSTEM SOM STÖDER GENOMFÖRANDET AV GTLAS

I samband med genomförandet av GTLAS kommer Guyana, i partnerskap med unionen, att genomföra en övergripande uppgradering av de system för informations- och kommunikationsteknik (IKT) som stöder GTLAS innan Flegtlicenserna och exportcertifikaten utfärdas.

I synnerhet kommer IKT-system att utvecklas och införas för att möjliggöra överföringar och utbyte i nära realtid av skogsbruksaktörernas uppgifter och information mellan GFC och de ministerier och statliga organ som deltar i genomförandet av detta avtal.

Centrala frågor:

6.1.1:    Möjliggör IKT-systemet konnektivitet (med effektiva krypteringsmöjligheter) för överföring av information mellan GFC:s avdelningar och enheter, inklusive mellan GFC:s huvudkontor och fältstationerna, såväl som mellan olika fältstationer?

6.1.2:    Möjliggör IKT-systemet som stöder genomförandet av GTLAS åtkomst till och utbyte av uppgifter och information i nära realtid mellan GFC och de ministerier och statliga organ som deltar i genomförandet av detta avtal?


6.1.3:    Har de andra ministerierna och statliga organen tillräcklig kapacitet genom personalutbildning och uppgraderingar av utrustning för att underlätta ett fritt kommunikationsflöde (inklusive utbyte av uppgifter och information) med GFC?

7.    OBEROENDE REVISOR

Den oberoende revisionen ska införas innan systemet med Flegtlicenser tas i drift. Dess syfte är att identifiera eventuella svagheter i GTLAS-systemet, kontinuerligt göra rekommendationer på förbättringar av systemet och därmed bidra till funktionssättet, trovärdigheten och effektiviteten hos GTLAS och detta avtal i allmänhet.

Centrala frågor:

7.1.1:    Sker genomförandet av den oberoende revisionen i enlighet med direktivet i bilaga VI?

7.1.2:    Har statsförvaltningen utarbetat riktlinjer för den oberoende revisionen, ligger dessa riktlinjer i linje med direktivet i bilaga VI och har statsförvaltningen offentliggjort dessa riktlinjer?


7.1.3:    Innehåller vägledningen tydliga krav (se bilaga VI) om vilka organisationer som får utföra oberoende revisionsfunktioner för att säkerställa opartiskhet och undvika intressekonflikter?

7.1.4:    Innehåller vägledningen förfaranden för att få tillgång till denna information?

7.1.5:    Kan de berörda aktörerna i praktiken få tillgång till informationen i bilaga IX?

7.1.6:    Innehåller vägledningen förfaranden för hur klagomål kan lämnas in avseende GTLAS och andra komponenter i avtalet och för hur dessa ska göras tillgängliga för allmänheten?

7.1.7:    Har man definierat och infört bestämmelser om rapportering och offentliggörande som gäller för den oberoende revisionen?

7.1.8:    Följer den oberoende revisionsmetoden bästa internationella praxis enligt ISO 19011, ISO 17021 eller motsvarande?


7.1.9:    Har Guyana anlitat en oberoende revisor efter att den gemensamma kommittén meddelat att den inte har några invändningar? Har den gemensamma kommittén meddelat att den inte har några invändningar rörande valet av oberoende revisor, och har Guyana anlitat den oberoende revisorn för att genomföra kontrolluppgifter? Anges organets mandat (och tillhörande ansvar) tydligt och offentligt?

7.1.10:    Är ministeriernas och de statliga organens institutionella roller och ansvarsområden tydligt definierade och tillämpade i enlighet med deras definition i GTLAS?

7.1.11:    Har den oberoende revisorn tillräckliga resurser för att utföra kontroll av laglighetsdefinitionen och systemen för kontroll av timmerförsörjningskedjan?

7.1.12:    Har den oberoende revisorn ett dokumenterat förvaltningssystem som

   säkerställer att personalen har nödvändig kompetens och erfarenhet för att genomföra effektiv kontroll,

   omfattar intern kontroll och övervakning?

   omfattar mekanismer för att hantera intressekonflikter,

   säkerställer att kontrollsystemet är transparent,

   har definitioner för kontrollmetoderna och dessa tillämpas?

________________



BILAGA IX

ALLMÄN TILLGÅNG TILL INFORMATION OM SYSTEMET MED FLEGTLICENSER

1.    INLEDNING

I enlighet med Guyanas och unionens policy att förvalta naturresurser på ett öppet och ansvarsskyldigt sätt är parterna ense om att tillgängligheten till information är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt genomförande av detta avtal. Parterna förpliktigar sig därför till att säkerställa att det hela tiden finns tillgång till information för att underlätta genomförandet och övervakningen av detta avtal. Parterna åtar sig också att säkerställa att den information som inhämtats enligt Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS), som inrättats i enlighet med avtalet, görs tillgänglig för allmänheten.

2.    INFORMATION SOM SKA OFFENTLIGGÖRAS AV DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉN FÖR ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

2.1    Struktur och förfaranden som vägleder funktionssättet för den gemensamma kommittén för övervakning och översyn (den gemensamma kommittén).


2.2    Protokoll från den gemensamma kommitténs möten samt sammanfattningar av beslut

2.3    Information om den oberoende revisionen

a)    Direktiv för den oberoende revisorn

b)    Förfarandemanual för den oberoende revisionen

c)    Urvalskriterier för den oberoende revisorn

d)    Sammanfattande rapporter från den oberoende revisorn

2.4    Årliga rapporter som tas fram av den gemensamma kommittén, särskilt information om

a)    de framsteg som gjorts av Guyana när det gäller genomförandet av var och en av komponenterna i GTLAS och alla andra frågor rörande avtalets genomförande,


b)    de framsteg som gjorts i att uppnå avtalets mål, såväl som åtgärder som ska vidtas inom en tidsfrist som anges i avtalet och motsvarande kompletterande åtgärder innan systemet med Flegtlicenser tas i drift,

c)    antalet Flegtlicenser som utfärdats av Guyana,

d)    eventuella åtgärder för att förhindra export av olagligt producerade trävaruprodukter till marknader utanför unionen eller för att förhindra att de släpps ut på den inhemska marknaden,

e)    kvantiteter trävaruprodukter som importerats till Guyana eller som har transiterats genom och omlastats i Guyana,

f)    eventuella åtgärder som vidtagits för att förhindra import av olagligt producerade trävaruprodukter och upprätthålla integriteten hos systemet med Flegtlicenser,

g)    fall av bristande efterlevnad av reglerna för GTLAS i Guyana och de åtgärder som vidtagits i sådana fall,


h)    kvantiteten trävaruprodukter som importerats till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelad efter HS-nummer och efter importmedlemsstat (ska tillhandahållas av unionen),

i)    kvantiteten trävaruprodukter som exporterats till unionen inom ramen för systemet med Flegtlicenser, uppdelad efter HS-nummer och efter destinationsmedlemsstat (ska tillhandahållas av Guyana),

j)    information om fall och kvantiteter av trävaruprodukter för vilka det krävdes klargöranden mellan Guyanas licensmyndighet och de behöriga myndigheterna i unionen.

3.    INFORMATION SOM SKA OFFENTLIGGÖRAS AV GUYANA

Relevant information och rapporter kommer regelbundet att publiceras och/eller göras tillgängliga av GFC genom olika kanaler. Informationen ska innehålla följande delar:


3.1    Upplysningar av rättslig natur:

a)    Avtalets text inbegripet bilagor och senare ändringar.

b)    Den nationella rättsliga ram som avses i bilaga II.

c)    Ratificerade internationella konventioner och fördrag.

d)    GFC:s förfaranderegler, WTS-riktlinjerna och riktlinjer för stora och små koncessioner.

e)    Relevanta avsnitt ur den förfarandemanual som är kopplad till de kontrollförfaranden som avses i bilaga V.

f)    Alla rättsliga texter eller föreskrifter kopplade till bilaga II eller V som har antagits under genomförandefasen för GTLAS.


3.2    Produktionsinformation:

a)    Årlig total timmerproduktion, per produkttyp.

b)    Årlig bearbetad volym, per produkttyp.

c)    Årsvolym exporterade stockar, (totalt och till unionen).

d)    Årsvolym exporterat timmer, per produkttyp (totalt och till unionen).

e)    Årsvolym timmer som handlats med per produkttyp på den inhemska marknaden.

f)    Årsvolym timmer som beslagtagits och förverkats.

3.3    Tilldelningsinformation:

a)    Förteckning över namnen på de skogsbruksaktörer som har tilldelats skogskoncessionsavtal, jordbruksarrenden, gruvdriftstillstånd eller gruvdriftslicenser samt äganderätter till skogskoncessionsavtal.


b)    Kompletterande information om den enskilda statusen för stora och små koncessioner: Kontaktinformation, beskrivning av koncessionsområdet (karta) koncessionens rättsliga status, varaktighet.

c)    GFC:s tilldelningsförfaranden för skogskoncessioner.

d)    Tilldelningsriktlinjer för tillstånd/arrenden/licenser/äganderätter från andra organ när de beviljats för statliga skogar.

e)    Kriterier för tilldelning av skogskoncessioner.

f)    Karta över skogskoncessioner med de tilldelade områdena angivna.

g)    Karta över områden som är tillgängliga för avverkning och sista dag för inlämning av ansökan.

h)    I förekommande fall, information om de verkliga ägarna eller om personer som har faktisk kontroll över koncessionsinnehavaren.

i)    Förteckning över skogsbruksaktörer som har tillstånd för kommersialisering av omställningstimmer eller tillvarataget timmer?

j)    Årsvolymer avverkat omställningstimmer eller tillvarataget timmer.


3.4    Förvaltningsinformation:

a)    Uppdrag, roller och ansvarsområden för de organ som ansvarar för förvaltning och kontroll av koncessionerna.

b)    Ytan på skogskoncessioner med certifiering.

c)    Miljömässiga och sociala konsekvensbedömningar i förekommande fall.

d)    Förteckning över ministerier och statliga organ med kontrollansvar enligt bilaga II.

e)    Förteckning över stora koncessioner med godkända förvaltningsplaner.

f)    Förteckning över urbefolkningsbyar och privata beskogade områden.

g)    Samförståndsavtal som beskriver roller och ansvarsområden för de ministerier och statliga organ som utför kontroll av GTLAS inom ramen för avtalet.


3.5    Bearbetningsinformation:

a)    Förteckning över godkända bearbetningsskogsbruksaktörer med deras kontaktinformation.

b)    Årsvolym stockar som bearbetas per art och produkttyp.

3.6    Exportinformation:

a)    Uppgifter om trävaruprodukter som importerats till Guyana.

b)    Uppgifter om export till unionen, per art, land och volym per skogsbruksaktör.

c)    Uppgifter om exportcertifikat som ansökts om, utfärdats och avslagits.

3.7    Information om GTLAS och övervakning:

a)    Beskrivning av GTLAS inklusive den nationella rättsliga ram som styr genomförandet av GTLAS, och andra relevanta metoder.


b)    Förfaranden för beviljande av exportcertifikat och Flegtlicenser.

c)    Förteckning över de Flegtlicenser som utfärdats.

d)    Förteckning över de ansökningar om Flegtlicenser som fått avslag.

e)    Kontrollrapporter är tillgängliga på begäran.

3.8    Information om de utfärdande myndigheterna och deras särskilda ansvar när det gäller att lämna ut dokument från ett annat ministerium eller statligt organ.

4.    INFORMATION SOM SKA OFFENTLIGGÖRAS AV UNIONEN

a)    Avtalstexten, inbegripet bilagor och eventuella ändringar.

b)    Antal Flegtlicenser från Guyana som tas emot av de behöriga myndigheterna i unionens medlemsstater.

c)    Årliga kvantiteter och värden för trävaruprodukter som importerats till unionen från Guyana.


d)    Totala kvantiteter och värden per land för timmer och trävaruprodukter som härrör från sådant timmer som importerats till unionen, med och utan Flegtlicenser.

e)    Alla tillgängliga rapporter från den oberoende marknadsövervakningen (IMM).

f)    Uppdaterad information om unionens förordningar avseende handel med timmer, och finansiellt och tekniskt stöd rörande genomförandet av det frivilliga partnerskapsavtalet i Guyana.

g)    Förteckning över och kontaktinformation till de behöriga myndigheter i unionens medlemsstater som ansvarar för Flegt och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden (EU:s timmerförordning).

5.    INFORMATION OM FINANSIELLA TRANSAKTIONER

GFC kommer att tillhandahålla finansiell information om skogssektorn genom årliga rapporter som innehåller information om

   skogsbruksintäkter från årliga betalningar, såsom skogsbruksavgifter och arealavgifter, och

   förlikning och betalning eller utebliven betalning av påföljder, om det har förekommit en tvist.


6.    ÖVRIG INFORMATION SOM SKA OFFENTLIGGÖRAS

Utöver den förteckning som anges ovan ska all relevant information inklusive rapporter avseende Guyanas skogsbrukssektor, i synnerhet vad gäller styrning och rättslig efterlevnad, regelbundet uppdateras av GFC och offentliggöras.

Den gemensamma kommittén kan även rekommendera att ytterligare information ska offentliggöras på förslag av en av parterna.

7.    METODER FÖR GENOMFÖRANDE

Denna bilaga är förenlig med Guyanas lagar rörande allmän tillgång till information, närmare bestämt lag nr 21 om tillgång till information från 2011 och skogslag nr 6 från 2009.

Den information som anges i denna bilaga kommer att göras tillgänglig genom

a)    officiella rapporter,

b)    webbplatser tillhörande GFC och utvecklings- och marknadsföringsrådet för skogsprodukter (Forest Products Development and Marketing Council Inc.), såväl som webbplatserna för naturresursministeriet (Ministry of Natural Resources), byrån för statlig information (Government Information Agency) och andra statliga organ,


c)    flerpartsplattformen för genomförandet,

d)    offentliga sammankomster,

e)    presskonferenser,

f)    filmer, och

g)    radio och tv.

Förfaranden kommer också att utarbetas för den framtida hanteringen och för uppdateringen av den information som förtecknas i denna bilaga.

8.    KOMMUNIKATIONSSTRATEGI

En kommunikationsstrategi som utarbetats i samråd med berörda aktörer ska genomföras och vägledas av följande principer:

a)    Information ska vara tillgänglig kostnadsfritt eller för en rimlig kostnad.


b)    En förteckning över offentliga och tillgängliga dokument ska göras tillgänglig.

c)    Informationen ska vara korrekt och aktuell.

d)    Informationen ska göras tillgänglig inom rimlig tid.

e)    Information ska tillhandahållas i lämpligt format för publicering.

f)    Kommunikationsmetoderna ska anges.

g)    GTLAS kommer att vara en av de huvudsakliga informationskällorna.

________________



BILAGA X

DEN GEMENSAMMA KOMMITTÉN FÖR ÖVERVAKNING OCH ÖVERSYN

1.    I enlighet med artikel 20 i detta avtal inrättas den gemensamma kommittén för övervakning och översyn.

2.    Parterna ska utse sina representanter till den gemensamma kommittén.

3.    Den gemensamma kommittén ska fungera i enlighet med den arbetsordning som den ska utarbeta och anta.

4.    Den gemensamma kommitténs särskilda funktioner och uppgifter ska bestå i

a)    att förvalta, övervaka och granska genomförandet av detta avtal, inbegripet genomförandet av den oberoende revisionen,

b)    att främja dialogen och informationsutbytet parterna emellan.


5.    Förvaltning av detta avtal

Den gemensamma kommittén ska

a)    utföra en oberoende bedömning av funktionsdugligheten hos Guyanas laglighetsförsäkringssystem för timmer (GTLAS) enligt de kriterier som anges i bilaga VIII. Syftet med bedömningen är att fastställa huruvida GTLAS, som ligger till grund för det system med Flegtlicenser som avses i bilaga V, kan fylla sin funktion på ett tillfredsställande sätt,

b)    lägga fram ett förslag om från och med vilken tidpunkt systemet med Flegtlicenser ska vara till fullo operativt,

c)    ta emot information från endera parten om de misstänker eller har bevis på eventuella kringgåenden eller oriktigheter i genomförandet av systemet med Flegtlicenser samt besluta om eventuella uppföljningsåtgärder som krävs i enlighet med artikel 12 i detta avtal,

d)    utarbeta och anta en tidsplan för genomförande av avtalet såväl som en övervaknings- och utvärderingsram för att spåra framstegen i denna tidsplan,

e)    granska och yttra sig om förfarandemanualen om kontroll av importerade trävaruprodukter och om förfarandemanualen för GTLAS om kontroll, som omfattar metoderna och kriterierna för de riskbaserade strategier som ingår i GTLAS,


f)    utreda klagomål rörande systemet med Flegtlicenser inom endera eller båda parternas territorier,

g)    föra särskilda register över alla ändringar som görs av bilagorna till detta avtal och över protokoll från relevanta möten med grupper av berörda aktörer. Dessa register ska bevaras från och med ratificeringen och under avtalets hela löptid,

h)    utfärda rekommendationer för att bidra till att målen för avtalet uppnås, t.ex. i fråga om kapacitetsuppbyggnad och den privata sektorns, det civila samhällets och urbefolkningens deltagande,

i)    skapa arbetsgrupper när så behövs för att åtgärda alla aspekter av genomförandet av detta avtal,

j)    utarbeta och offentliggöra årsrapporter om genomförandet av detta avtal i enlighet med bilaga IX, på grundval av information från parterna,

k)    ta emot och diskutera förslag från endera parten om ändring av detta avtal eller dess bilagor, lämna in rekommendationer till var och en av parterna om alla förslag till ändring av detta avtal, och anta eventuella ändringar av bilagorna till detta avtal i enlighet med artikel 27 i detta avtal,


l)    på förslag av endera eller båda parterna behandla andra frågor som hör samman med genomförandet av avtalet,

m)    i enlighet med artikel 25 i avtalet försöka finna en godtagbar lösning i händelse av oenighet mellan parterna rörande tillämpningen eller tolkningen av detta avtal.

6.    Övervakning och översyn av avtalet

Den gemensamma kommittén ska

a)    övervaka de framsteg som görs för att uppnå de mål som anges i bilaga VII,

b)    säkerställa att bedömningen av de sociala, ekonomiska och miljömässiga verkningarna av avtalet stämmer överens med god praxis och de kriterier som avtalats av parterna, och föreslå lämpliga lösningar på eventuella problem som konstateras i samband med denna bedömning,

c)    säkerställa att regelbundna utvärderingar av genomförandet av avtalet utförs, inklusive stickprov i förekommande fall,


d)    säkerställa regelbunden övervakning och rapportering av den inhemska och internationella marknadssituationen, föreslå alla nödvändiga studier och rekommendera åtgärder som ska vidtas på grundval av marknadsanalysrapporterna.

7.    Hantering av den oberoende revisionen

Den gemensamma kommittén ska

a)    ange att inga invändningar görs mot utnämningen av den oberoende revisor som valts av parterna och anlitats av Guyana, i enlighet med det direktiv för den oberoende revisionen som ingår i bilaga VI till detta avtal,

b)    ange att inga invändningar görs mot förnyelsen av den oberoende revisorns kontrakt om så behövs,

c)    undersöka den oberoende revisorns rapporter,

d)    föreslå åtgärder som ska vidtas för att lösa de frågor och rekommendationer som den oberoende revisionsrapporten innehåller,


e)    utreda klagomål från tredjeparter rörande den oberoende revisorns verksamhet,

f)    godkänna den förfarandemanual som har utarbetats och lämnats in av den oberoende revisorn och godkänna den revisionsrapport som föreslås av den oberoende revisorn i samband med de dokumenterade förfarandena,

g)    komma överens om den oberoende revisorns arbetsschema och rekommendera ytterligare revisioner i den mån som är lämpligt,

h)    granska, yttra sig om och godkänna i) den oberoende revisorns preliminära rapporter och ii) den oberoende revisorns sammanfattande rapporter. Den sammanfattande rapporten ska offentliggöras,

i)    begära en särskild ytterligare rapport från den oberoende revisorn när så behövs,

j)    vid behov följa upp de korrigerande åtgärder som parterna vidtagit för att lösa de problem som fastställts av den oberoende revisorn,

________________

(1)    EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(2)    EUT L 289, 30.10.2008, s. 3.
(3)    A1.1.1 gäller för alla operatörer oberoende av rättslig status. Dessutom måste skogsbruksaktörerna uppfylla en av de andra indikatorer som motsvarar deras rättsliga status.
(4)    Riktlinjerna för spårbarhetssystemet för virke (WTS-riktlinjerna) kommer att uppdateras under utarbetandefasen för GTLAS. Denna fotnot gäller varje gång spårbarhetssystemet för virke nämns i denna matris.
(5)    I denna bilaga används ”kontrollrapporten för WTS” som en allmän hänvisning till de olika rapporter som anges i avsnitt 3.4.4 i bilaga V.
(6)    WTS-riktlinjerna kommer att uppdateras under avtalets genomförandefas. Denna fotnot gäller varje gång spårbarhetssystemet för virke nämns i denna matris.
(7)    CMFA-avtal (Community Forest Management Agreements) som är registrerade hos ömsesidiga bolag är undantagna från uppfyllande av indikator C.3.1.2.
(8)    WTS-riktlinjerna kommer att uppdateras under avtalets genomförandefas.
(9)    WTS-riktlinjerna kommer att uppdateras under avtalets genomförandefas. Denna fotnot gäller varje gång spårbarhetssystemet för virke nämns i denna matris.
(10)    WTS-riktlinjerna kommer att uppdateras under avtalets genomförandefas. Denna fotnot gäller varje gång spårbarhetssystemet för virke nämns i denna matris.
(11)    Efterlevnad av indikatorerna i denna matris visar på laglig återinförsel av beslagtagna trävaruprodukter i försörjningskedjan.
(12)    WTS-riktlinjerna kommer att uppdateras under avtalets genomförandefas. Denna fotnot gäller varje gång spårbarhetssystemet för virke nämns i denna matris.
(13)    WTS-riktlinjerna kommer att uppdateras under avtalets genomförandefas. Denna fotnot gäller varje gång spårbarhetssystemet för virke nämns i denna matris.
(14)    WTS-riktlinjerna kommer att uppdateras under avtalets genomförandefas. Denna fotnot gäller varje gång spårbarhetssystemet för virke nämns i denna matris.
(15)    Övergång till fri omsättning är ett tullförfarande i EU. Enligt artikel 129.2 och 129.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av en tullkodex för gemenskapen (Moderniserad tullkodex) innebär övergång till fri omsättning a) att tillämpliga importtullar tas ut, b) att, i förekommande fall, andra avgifter tas ut i enlighet med tillämpliga gällande bestämmelser för uttag av dessa avgifter, c) att handelspolitiska åtgärder och förbud och restriktioner tillämpas, i den mån dessa inte har tillämpats i ett tidigare skede (i detta fall är en av dessa åtgärder att kontrollera att det finns en Flegtlicens), d) att de övriga formaliteter som införts för import av varorna fullgörs. Övergång till fri omsättning ger icke-gemenskapsvaror tullstatus som gemenskapsvaror.
(16)    Statlig mark inkluderar statliga skogsområden.
(17)    På statlig mark under omställning utför GFC en föravverkningsinspektion för att fastställa platsen för och arterna av de träd som avses för kommersiell avverkning.
(18)    Skyldigheten att genomföra en föravverkningsinventering kan frångås av GFC för skogsbruksaktörer för stora koncessioner där minst 25 % av ett skogsområde (100 ha) påverkas av aktiv gruvbrytning.
(19)    GFC tillåter att skogsbruksaktören avverkar träd som inte är upptagna i inventeringen (med den avverkningsdiameter som krävs) upp till ett antal på högst 10 % av den årliga verksamhetsplanen för varje GFC-godkänt skogsområde. Skogsbruksaktören måste följaktligen färdigställa en reviderad beståndskarta där de träd som inte ingår i inventeringen tydligt markeras, och lämna in den till GFC.
(20)    Årlig godkänd avverkning/maximal godkänd avverkning för stora koncessioner eller godkänd kvot för små koncessioner.
(21)    Ett produktionsregister används som ett medföljande dokument som bifogas uttagstillståndet eller uttagsdeklarationen för privat mark för att registrera ytterligare produktionsinformation rörande de trävaruprodukter som deklareras på ettdera av dessa dokument.
(22)    Köpebrevet utfärdas av skogsbruksaktören till köparen och innehåller följande information: art, leverantör, destination, officiell stämpel (om det gäller ett sågverk/en brädgård) och kvantitet (volym eller längd).
(23)    Ett produktionsregister används som ett medföljande dokument som bifogas uttagstillståndet eller uttagsdeklarationen för privat mark för att registrera ytterligare produktionsinformation rörande de trävaruprodukter som deklareras på ettdera av dessa dokument.
(24)    Användning av köpebrev: Detta används endast om trävaruprodukter (för vilka royalty har betalats och uttagstillståndet lämnats in till GFC) har sålts på nivån för statliga skogsområden eller privata skogsområden.
(25)    När problemet med bristande efterlevnad rörande den beslagtagna trävaruprodukten har lösts utfärdas ett godkännandepass av GFC. När trävaruprodukterna säljs på auktion och frigörs för återinförande i försörjningskedjan utfärdas ett godkännandepass av GFC.
(26)    Avser sågverk, brädgårdar eller en fysisk person, juridisk person eller enhet som inte driver ett sågverk eller en brädgård utan enbart har tillstånd att köpa och sälja trävaruprodukter.
(27)    Skogsbruksaktörer för stora koncessioner, små koncessioner, statlig mark under omställning, urbefolkningsbyar och privat mark är redan registrerade hos GFC för att antingen genomföra eller tillåta kommersiellt skogsbruksarbete.
(28)    Detta inbegriper ansökan om export av skogsbruksprodukter, ansökan om timmermarknadsföringscertifikat, ansökan om exportcertifikat och det elektroniska administrativa enhetsdokumentet i det automatiserade tulldatasystemet.
(29)    Byrådet kan välja att få kompensation eller låta ärendet bli föremål för rättsliga förfaranden. Oavsett vilket begär skogsövervakningsavdelningen in en kopia av rapporten från byrådet.
(30)    Om det inte pågår några statliga projekt vid tiden för beslagtagandet av timret kommer dessa trävaruprodukter att lagras på en säkrad plats som är godkänd av GFC för senare användning.
(31)    Validering: staten kontrollerar den information som uppgetts av skogsbruksaktören för att säkerställa deklarationens korrekthet. Avstämning: staten jämför informationen mellan två steg för att kontrollera spårbarheten.
(32)    Blanketten ”Omsättning av sågat timmer och producerat timmer” eller blanketten ”Omsättning av sågade stockar och timmerprodukter” eller blanketten för den månatliga omsättningen för brädgården.
(33)    Se avsnitt 3 i bilaga II för definitionen av skogsbruksaktör.
(34)    Blanketten ”Omsättning av sågat timmer och producerat timmer” eller blanketten ”Omsättning av sågade stockar och timmerprodukter” eller blanketten för den månatliga omsättningen för brädgården.
(35)    Betalningstypen inbegriper avgifter och pålagor.
(36)    Betalningstypen inbegriper avgifter och pålagor.
(37)    Se avsnitt 3 i bilaga II för definitionen av skogsbruksaktör.