EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 5.4.2022
COM(2022) 150 final
2022/0099(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014
(Text av betydelse för EES)
{SEC(2022) 156 final} - {SWD(2022) 95 final} - {SWD(2022) 96 final} - {SWD(2022) 97 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Genom den europeiska gröna given lanserades en ny tillväxtstrategi för EU som syftar till att omvandla EU till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Den gröna given bekräftar kommissionens ambition att höja sina klimatmål och göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. Den har även som mål att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande från klimat- och miljörelaterade risker och effekter. Som svar på det brådskande behovet av klimatåtgärder höjde EU sin klimatambition genom förordning (EU) 2021/1119 (den europeiska klimatlagen) 1 , som antogs 2021. Genom klimatlagen fastställs ett bindande nettominskningsmål som innebär att växthusgasutsläppen ska minskas med 55 % till 2030, jämfört med 1990, och att EU ska uppnå klimatneutralitet senast 2050. EU har också ökat sitt ursprungliga nationellt fastställda bidrag inom ramen för Parisavtalet om klimatförändringar från en minskning av växthusgasutsläppen med 40 % till 2030 till en nettominskning av växthusgasutsläppen med 55 %. För att dessa mål ska kunna uppnås och höjningen av den globala medeltemperaturen ska kunna begränsas till högst 1,5 °C måste man stärka alla instrument av betydelse för en EU-ekonomi med mindre koldioxidutsläpp. Förordningen om fluorerade växthusgaser är ett centralt instrument när det gäller utsläpp av fluorerade växthusgaser (f-gaser).
F-gaser är syntetiska kemikalier och mycket starka växthusgaser, ofta flera tusen gånger starkare än koldioxid (CO2). Tillsammans med koldioxid, metan och kväveoxid tillhör de den grupp växthusgasutsläpp som omfattas av Parisavtalet om klimatförändringar. Utsläppen av f-gaser utgör i dag 2,5 % av EU:s totala utsläpp av växthusgaser, men dessa utsläpp fördubblades mellan 1990 och 2014, i motsats till övriga växthusgasutsläpp som minskade. Detta beror på att f-gaser tidigare brukade användas för att ersätta ozonnedbrytande ämnen på områden där användningen av dessa förbjudits i EU för att skydda det stratosfäriska ozonskiktet, i enlighet med 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet (Montrealprotokollet).
Förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser 2 antogs för att vända trenden med ökade utsläpp av f-gaser. Fluorkolväten (HFC) är den viktigaste gruppen f-gaser när det gäller utsläpp av betydelse för klimatet, och den viktigaste nyheten i förordningen om fluorerade växthusgaser var inrättandet av EU:s system för minskad användning av fluorkolväten”, som är ett kvotsystem för att genomföra en tidsplan för gradvis minskning av den mängd fluorkolväten som importörer och producenter får släppa ut på marknaden varje år.
EU:s f-gaspolitik måste ses mot bakgrund av IPCC:s särskilda rapport 3 . För att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 °C måste utsläppen av f-gaser globalt minska med upp till 90 % fram till 2050 jämfört med 2015.
För att vända trenden med ökande utsläpp av fluorkolväten och minska klimatpåverkan av dessa – även om fluorkolväten inte bryter ned ozonskiktet – beslutade parterna i protokollet 2016 genom Kigaliändringen att genomföra en global minskning av fluorkolväten som kommer att minska produktionen och förbrukningen av fluorkolväten med mer än 80 % under de närmaste 30 åren på global nivå. Detta innebär att varje part måste följa en tidsplan för att minska förbrukningen och produktionen av fluorkolväten och att det ska finnas import- och exportlicenser och rapportering avseende fluorkolväten. Forskare har beräknat att Kigaliändringen i sig kommer att minska den ytterligare uppvärmningen med upp till 0,4 °C till slutet av århundrandet.
I den utvärdering som gjorts av kommissionen 4 fastställs att förordningen om fluorerade växthusgaser har vänt trenden och lett till att utsläppen av f-gaser minskat varje år från och med 2015. Utbudet av fluorkolväten på EU-marknaden minskade dessutom med 37 % mätt i ton och 47 % mätt i ton koldioxidekvivalenter mellan 2015 och 2019. Det har skett en tydlig övergång till användning av alternativ med lägre faktor för global uppvärmningspotential (GWP-faktor) inbegripet naturliga alternativ (t.ex. koldioxid, ammoniak, kolväten, vatten) i många typer av utrustning som traditionellt har använt f-gaser. De utsläppsbesparingar som planerats till 2030 kommer inte helt att uppnås, och det finns en outnyttjad potential för att minska utsläppen mer. Förordningen om fluorerade växthusgaser antogs också före Kigaliändringen, men även om förordningen bidrog till att denna globala överenskommelse kunde uppnås kan den inte helt säkerställa att alla skyldigheterna uppfylls (detta gäller i synnerhet perioden efter 2030).
Slutligen bekräftar åren av erfarenhet från genomförandet av förordningen och återkopplingen från berörda parter att vissa aspekter av kvotsystemet behöver åtgärdas. Det handlar om allt från olaglig verksamhet, som smuggling och oseriösa näringsidkare med rent spekulativa motiv, till bristen på kvalificerade tekniker. Vissa brister i övervakningen måste också åtgärdas, rapporteringen och kontrollen behöver förbättras och flera befintliga regler behöver förtydligas ytterligare, eftersom de flesta intressenterna från industrin, icke-statliga organisationer och myndigheter har lyft fram det som ett viktigt mål för översynen. Det stod alltså klart att de centrala delarna av förordningen borde behållas, men att vissa bestämmelser behövde finjusteras och flera bestämmelser läggas till.
De allmänna målen för EU:s politik för fluorerade växthusgaser är följande:
(1)Förhindra ytterligare utsläpp av fluorerade växthusgaser och därigenom bidra till EU:s klimatmål.
(2)Säkerställa att protokollet efterlevs när det gäller skyldigheter kopplade till fluorkolväten.
Man kan förebygga utsläpp på två olika sätt: Genom att förhindra att f-gaser överhuvudtaget används (alltså minska efterfrågan på f-gaser) och genom att säkerställa att det finns åtgärder som förhindrar utsläpp eller läckor när gaserna produceras, används och bortskaffas (begränsning). Därför omfattar politiken för fluorerade växthusgaser följande särskilda mål:
·Motverka användningen av fluorerade växthusgaser med en hög faktor för global uppvärmningspotential och uppmuntra användningen av alternativa ämnen eller tekniker när dessa leder till lägre utsläpp av växthusgaser utan att det äventyrar säkerheten, funktionaliteten och energieffektiviteten.
·Förhindra läckage från utrustning och säkerställa en korrekt hantering av f-gaser i tillämpningar.
·Stärka hållbar tillväxt, stimulera innovation och utveckla grön teknik genom att förbättra marknadsmöjligheterna för alternativ teknik och gaser med låg faktor för global uppvärmningspotential.
Baserat på slutsatserna från en utvärdering av förordningen har kommissionen fastställt följande mål för översynen:
(1)Ytterligare minskningar av f-gasutsläppen för att bidra till målet att utsläppen ska minskas med 55 % till 2030 och nettokoldioxidneutralitet uppnås till 2050.
(2)Fullständig anpassning till protokollet.
(3)Främjande av bättre genomförande och kontroll av efterlevnaden när det gäller olaglig handel, kvotsystemets funktionssätt och behoven av utbildning om alternativ till fluorerade växthusgaser.
(4)Förbättrad övervakning och rapportering för att fylla befintliga luckor och förbättra processen och datakvaliteten med tanke på efterlevnaden.
(5)Ökad tydlighet och intern samstämmighet för att främja bättre genomförande och förståelse av reglerna.
Initiativet bidrar till Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling, framför allt målet att ”bekämpa klimatförändringarna”.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
För att uppnå de rättsligt bindande klimatmålen i den europeiska klimatlagen har kommissionen föreslagit att medlemsstaternas utsläppsminskningsmål för 2021–2030 ska höjas genom en ändring av den s.k. förordningen om ansvarsfördelning. Förordningen om ansvarsfördelning omfattar utsläpp från sektorer som inte ingår i det befintliga EU-systemet för handel med utsläppsrätter 5 , och utsläppen av fluorerade växthusgaser utgör nästan 5 % av de utsläpp som omfattas av den förordningen. Medlemsstaternas individuella mål hänför sig till denna övergripande korg av växthusgaser. Därmed har EU eller medlemsstaterna inte några bindande mål som är specifika för utsläpp av fluorerade växthusgaser. Det är dock mycket viktigt att utsläppen av fluorerade växthusgaser i första hand minskas genom förordningen om fluorerade växthusgaser, eftersom dessa åtgärder har visat sig vara både effektiva och kostnadseffektiva på europeisk nivå. Dessa åtgärder kommer att komplettera ytterligare åtgärder för att minska de fluorerade växthusgaserna som vidtas bättre på nationell nivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen, exempelvis ytterligare avfallspolitiska åtgärder, striktare tillsyn över sektorerna eller finansiella incitament för alternativ. De åtgärder som vidtas på unionsnivå och nationell nivå för alla typer av utsläpp måste tillsammans säkerställa att varje medlemsstat kan uppnå sina nationella utsläppsminskningsmål för växthusgaser, i enlighet med förordningen om ansvarsfördelning, på ett effektivt sätt.
Förordningen om fluorerade växthusgaser omfattar alla sektorer som berörs av utsläpp av fluorerade växthusgaser, men den kompletteras av direktiv 2006/40/EG om utsläpp från luftkonditioneringssystem i motorfordon 6 , som specifikt förbjuder användning av köldmedier med en global uppvärmningspotential över 150 i nya personbilar sedan 2017. Före förbudet var det ett fluorkolväte med en global uppvärmningspotential på 1430 som användes som köldmedium.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Den föreslagna förordningen (liksom den nuvarande förordningen om fluorerade växthusgaser) har många likheter med förordning (EG) nr 1005/2009 om ämnen som bryter ned ozonskiktet 7 , som är föremål för en parallell översyn. Dessa två förordningar måste tillsammans säkerställa att unionen uppfyller sina skyldigheter enligt protokollet när det gäller fluorkolväten och ämnen som bryter ned ozonskiktet. Även om de två översynerna inte påverkar varandra direkt fokuserar de på i princip samma intressenter, sektorer och verksamheter (handel, användning av utrustning osv.) och använder liknande kontrollmetoder, inbegripet ett system för handelslicenser i enlighet med vad som krävs i protokollet. Både industrin och myndigheterna har därför begärt att de relevanta reglerna i förordningarna i hög grad ska vara anpassade till varandra (t.ex. när det gäller tullkontroller, regler om läckage och definitioner etc.).
Den omarbetade förordningen om fluorerade växthusgaser bidrar till uppnåendet av växthusgasmålen på medlemsstatsnivå inom ramen för förordningen om ansvarsfördelning och kompletteras genom en ändring av direktivet om industriutsläpp (direktiv 2010/75/EU), som kommer att omfatta verksamheter som står för omkring 15 % av de totala EU-utsläppen av växthusgaser som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Direktivet fokuserar framför allt på utsläpp av föroreningar och utsläpp av växthusgaser från industriella källor som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter 8 . Förordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet och förordningen om fluorerade växthusgaser fokuserar däremot huvudsakligen, men inte uteslutande, på utsläppandet på marknaden och användningen av ämnen som bryter ned ozonskiktet och fluorerade växthusgaser, för att förhindra utsläpp av dessa kemikalier som är mycket kraftfulla växthusgaser. Direktivet om industriutsläpp gör det möjligt att systematiskt beakta utsläpp av fluorerade växthusgaser som en viktig miljöparameter vid utarbetandet av referensdokument om bästa tillgängliga teknik för industrisektorer. Dessa referensdokument ligger till grund för fastställandet av gränsvärden för utsläpp från industrianläggningar för att begränsa deras utsläpp av fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytande ämnen. Dessutom kommer förordning (EG) nr 166/2006) (förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar) att moderniseras för att förbättra rapporteringen och allmänhetens tillgång till information om utsläpp av både föroreningar och växthusgaser, vilket i framtiden bör möjliggöra mer detaljerade uppgifter om utsläpp av fluorerade gaser och ozonnedbrytande ämnen från sådana anläggningar.
Det finns också nära synergier med energipolitiken, i synnerhet direktiv 2009/125/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter 9 , mot bakgrund av betydelsen av indirekta utsläpp från energianvändningen av f-gasutrustning. Förslaget följer principen om energieffektivitet först, genom att endast beakta alternativ som är minst lika energieffektiva som utrustning som använder traditionell f-gas. Särskild hänsyn tas också till det faktum att minskade koldioxidutsläpp i energisystemet förutsätter avsevärt ökad användning av värmepumpar, som i dagsläget saluförs med f-gaser i unionen. Detta beror i synnerhet på senare tids geopolitiska utveckling där det krävs en snabbare ökningstakt för värmepumpar för att minska beroendet av olja och gas i enlighet med meddelandet RePowerEU 10 . För att uppnå klimatneutralitet är det viktigt att ha policyer som ökar energieffektiviteten så mycket som möjligt och begränsar de direkta utsläppen av f-gaser. Det är särskilt viktigt eftersom all värmepumpsutrustning med f-gaser som tas i bruk i dag kommer att medföra direkta utsläpp av växthusgaser i många år framåt, på grund av läckage, nödvändig påfyllning av f-gaser och eventuella utsläpp när utrustningen går in i avfallsflödet. Detta bör i möjligaste mån undvikas och därför ingår särskilda produktförbud. Den generella uppskattningen är att den föreslagna översynen av kvotsystemet enligt det alternativ som förespråkas i konsekvensbedömningen omfattar en buffert som är tillräckligt stor för att möjliggöra en sådan ökad värmepumpsanvändning.
När det gäller bestämmelserna om import och rapportering finns det synergier med Reach-lagstiftningen 11 , eftersom importörer av fluorerade gaser påverkas av båda rättsakterna. De mer detaljerade data som samlas in och de striktare importkraven kopplade till kvotsystemet enligt förordningen om fluorerade växthusgaser kan användas för att förbättra överblicken och kontrollen av efterlevnaden av Reach-registreringskraven, såsom påpekats av kemikalieindustrin.
Det reviderade förslaget innebär en avsevärt stärkt koppling till tull, marknadsövervakning, miljöbrott och visselblåsning genom att det preciseras vilka de ekonomiska aktörernas och de behöriga myndigheternas konkreta skyldigheter är vad gäller att begränsa olaglig verksamhet, däribland smuggling, och värna förordningens miljöintegritet.
Det finns också direkta kopplingar till avfallspolitiken, eftersom slutet av livscykeln är en viktig fas som ger upphov till många utsläpp om de befintliga skyldigheterna inte uppfylls. Återvinningsskyldigheterna enligt förordningen om fluorerade växthusgaser kompletteras med hänvisningar i berörd avfallslagstiftning (dvs. WEEE-direktivet 12 och direktivet om avfallstransporter 13 ). Stärkta producentansvarssystem, som främjas av förordningen om fluorerade växthusgaser, kan avsevärt bidra till att förbättra rådande praxis och minska utsläppen i slutet av livscykeln. Detta utgör en möjlighet med tanke på den pågående översynen av ramdirektivet om avfall.
Sist men inte minst är det viktigt med en kontinuerlig och snabb uppdatering av säkerhetsstandarder samt koder och lagstiftning på alla nivåer – europeisk, nationell, regional och lokal nivå – för att hålla jämn takt med den snabba tekniska utvecklingen och säkerställa att användningen av klimatvänliga köldmedier kan maximeras utan att säkerheten äventyras.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Detta förslag grundar sig på artikel 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i linje med målet att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa och främja åtgärder på internationell nivå i syfte att hantera klimatförändringarna.
•Subsidiaritetsprincipen
Förslaget kompletterar den EU-lagstiftning som funnits på EU-nivå sedan 2006 och är tvivelsutan förenligt med subsidiaritetsprincipen av följande skäl:
För det första är skyddet av klimatsystemet en gränsöverskridande fråga och problemets omfattning kräver åtgärder över hela världen. För det andra är de effektivaste åtgärderna att förbjuda eller begränsa användningen eller utsläppandet på marknaden av f-gaser, f-gasprodukter och f-gasutrustning. Med tanke på en välfungerande inre marknad i EU och den fria rörligheten för varor är det i högsta grad önskvärt att sådana åtgärder vidtas på EU-nivå. För det tredje betraktas EU i protokollet som en regional organisation för ekonomisk integration, och EU måste därför uppfylla protokollets skyldigheter på unionsnivå (t.ex. vad gäller rapportering, licenssystem, begränsning av förbrukningen). Detta kräver tillämplig lagstiftning på samma nivå och det skulle vara mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att med 27 olika nationella system efterleva dessa krav i protokollet. Det enda undantaget från klausulen om regionala organisationer för ekonomisk integration är protokollets tidsplan för begränsning av produktionen av fluorkolväten, som kräver efterlevnad på medlemsstatsnivå 14 . Några medlemsstater har ändå begärt att även produktionen ska regleras på EU-nivå, eftersom detta skulle öka flexibiliteten för de berörda företagen.
•Proportionalitetsprincipen
Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen. Det säkerställer att utsläppen av fluorerade växthusgaser minskas ytterligare och att EU fortsätter att uppfylla sina internationella skyldigheter enligt protokollet, dvs. att begränsa produktionen och förbrukningen av fluorkolväten. De föreslagna åtgärderna baseras på en grundlig bedömning av kostnadseffektiviteten som visar att marginalkostnaderna för utsläppsminskningar för varje sektor är inom det intervall som andra ekonomiska sektorer väntas möta för att säkerställa den nödvändiga omställningen till klimatneutralitet senast 2050. På lång sikt kommer begränsningsåtgärderna också att leda till övergripande kostnadsbesparingar. Några åtgärder kommer att innebära en viss ökad administrativ börda för industrin, men vissa av dem är nödvändiga för efterlevnaden av protokollet och andra behövs för att underlätta en lämplig kontroll av efterlevnaden och för övervakning av framtida hot. Inga av dessa åtgärder medför några höga kostnader. Inga närmare bestämmelser föreslås på områden där målen bättre kan uppnås genom åtgärder på andra politikområden, till exempel genom lagstiftning om avfall. Den nivå av fördelar som uppnås genom dessa åtgärder hade inte kunnat uppnås på ett lika kostnadseffektivt sätt för industrin eller medlemsstaterna genom införandet av 27 olika ytterligare f-gaspolicyer i medlemsstaterna.
•Val av instrument
Det rättsliga instrument som valts är en förordning eftersom förslaget syftar till att ersätta och förbättra förordningen om fluorerade växthusgaser, samtidigt som dess allmänna struktur för kontrollåtgärder bibehålls. Förordningen om fluorerade växthusgaser har visat sig vara effektiv. Eftersom förslaget innehåller flera anpassningar och ändringar av strukturen för förordningen om fluorerade växthusgaser bör förordningen upphävas och ersättas med en ny förordning, för att säkerställa klarhet angående rättsläget. Alla större ändringar (dvs. upphävande eller omvandling till ett direktiv) skulle i onödan belasta medlemsstaterna och skapa ytterligare osäkerhet för de företag som är verksamma inom denna sektor.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärdering
Kommissionen gjorde en utvärdering av förordningen om fluorerade växthusgaser i enlighet med kraven på bättre lagstiftning och som ett svar på artikel 21.2 i förordningen, där det föreskrivs att kommissionen senast den 31 december 2022 ska offentliggöra en omfattande rapport om effekterna av förordningen.
Slutsatsen var att förordningen i stort hade varit effektiv i förhållande till dess ursprungliga mål att både minska utsläppen av f-gaser och bidra till att uppnå ett internationellt avtal om minskning av fluorkolväten. De enskilda åtgärderna ansågs också samspela väl för att uppnå dessa mål. Som en direkt följd av lagstiftningen har utsläppen av fluorerade växthusgaser minskat för varje år med början 2015, efter ett årtionde av ökningar. Dessa utsläppsminskningar uppnåddes till en väldigt låg minskningskostnad kopplad till teknisk utveckling (närmare bestämt 6 euro per ton koldioxidekvivalenter i genomsnitt) och utan minskad energieffektivitet för den berörda utrustningen. Förordningen om fluorerade växthusgaser har upprätthållit höga miljöambitioner genom samma skyldigheter i hela EU, samtidigt som lika villkor säkerställs på den inre marknaden för berörda branscher och företag.
I utvärderingen fastställs samtidigt att ett antal viktiga saker har hänt sedan förordningen antogs (i synnerhet den europeiska gröna given och den ändrade internationella politiska miljön med Parisavtalet och Kigalaändringen) som har ändrat den berörda politiska ramen. Detta innebär att förordningen om fluorerade växthusgaser inte längre är helt ändamålsenlig vare sig för att utnyttja den outnyttjade potentialen för att uppnå ytterligare utsläppsminskningar eller att säkerställa framtida uppfyllande av protokollet. Modellerna visar att utsläppsminskningarna för f-gaser 2030 kommer att vara mindre än vad som förväntades i 2012 års konsekvensbedömning 15 , där målet var att bidra till att uppnå det tidigare klimatmålet för 2030 (minst – 40 % jämfört med 1990). Några sektorer fortsätter också att använda och släppa ut mycket uppvärmande f-gaser i sådana fall där det kan undvikas (mot bakgrund av den tekniska utvecklingen) och det finns utsläpp från sektorer eller ämnen som i dagsläget inte omfattas av förordningen.
I utvärderingen identifieras också andra utmaningar, såsom olaglig import av fluorkolväten som kringgår kvotsystemet och oseriösa näringsidkare (en mångfald av bulkimportörer, ofta utan koppling till sektorn, som går in på marknaden av spekulativa skäl och/eller på ett oproportionerligt sätt gynnas av kvotsystemet). Användningen av klimatvänliga alternativ hindras också av bristen på personal med rätt färdigheter för installation och underhåll av utrustning med klimatvänliga alternativ samt säkerhetsstandarder som inte är helt uppdaterade i enlighet med den tekniska utvecklingen. Bättre utsläppskontroll skulle också kunna minska oron för eventuella ekotoxikologiska konsekvenser av nedbrytningsprodukter i atmosfären av fluorkolväten (HFC) och hydroklorfluorolefiner (H(C)FO). Vissa luckor skulle också kunna undvikas i fråga om ämnen och verksamheter som omfattas av övervaknings- och rapporteringsåtgärder. Några skyldigheter kopplade till rapporterings- och kontrollskyldigheterna skulle också kunna vara mer effektiva. Slutligen uppfattades det som ett hot att det för närvarande inte finns någon flexibilitet att reagera snabbt på oönskade effekter av kvotsystemet, såsom omfattande försörjningsbrist i fråga om fluorkolväten.
Allmänt sett ansågs förordningen om fluorerade växthusgaser vara externt konsekvent och sammanhållen med andra åtgärder med liknande mål, men det finns områden som har lett till vissa inkonsekvenser som bör åtgärdas. Ett viktigt område är tullagstiftningen, där man bör utnyttja synergier med miljön med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och främja effektiva gränskontroller för att stoppa olaglig verksamhet. En annan viktig synergi är med Reach-förordningen, där insatser under medlemsstaternas ledning pågår för att undersöka hur betydande de långlivade nedbrytningsprodukterna av fluoralkener är. Förordningens interna konsekvens är god, men några förtydliganden och anpassningar behövs.
På grundval av dessa resultat identifierades de fem mål för översynen som anges i avsnitt 1.
•Samråd med berörda parter
Kommissionen genomförde ett brett samråd med berörda parter. Inom ramen för samrådet om färdplanen för översynen mellan den 29 juni 2020 och den 7 september 2020 och det offentliga onlinesamrådet mellan den 15 september 2021 och den 29 december 2021 kunde alla berörda parter inkomma med synpunkter på förordningen om fluorerade växthusgaser, oavsett hur insatta de var i själva förordningen. 76 respektive 241 svar inkom under dessa samråd. De enskilda svaren och en sammanfattning har offentliggjorts på kommissionens webbplats ”Kom med synpunkter” 16 . Det genomfördes också ett riktat samråd med 34 halvstrukturerade intervjuer anpassade till behöriga myndigheter för f-gaser, tullmyndigheter, icke-statliga organisationer, näringslivsorganisationer i EU och ett antal enskilda företag. En öppen workshop för berörda parter hölls den 6 maj 2021 med 355 deltagare. Där presenterades de preliminära resultaten av utvärderingen och konsekvensbedömningen. Dagordningen, bakgrundsmaterialet och presentationen från workshoppen finns på webbplatsen för GD Klimatpolitik 17 .
Under samråden samlade man in synpunkter på de hittillsvarande effekterna av förordningen med avseende på relevans, ändamålsenlighet, effektivitet, EU-mervärde och intern och extern samstämmighet. Synpunkter samlades också in om potentiella åtgärder och de sannolika miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna av dessa, med beaktande av den europeiska gröna given och dess mer ambitiösa mål och protokollets krav avseende fluorkolväten.
Intressenterna var i princip eniga om att förordningen varit mycket framgångsrik men att den kunde och borde förbättras. Det framgick också att förordningens syfte inte kunde uppnås bättre genom åtgärder på medlemsstatsnivå (i stället för på EU-nivå).
De flesta berörda parter, i synnerhet de behöriga myndigheterna, angav att förordningen behövde anpassas till protokollet efter 2030, för att säkerställa framtida samstämmighet och efterlevnad. Några industri- och näringslivsintressenter, som arbetar med f-gaser inom kyl-, luftkonditionerings och värmepumpssektorn, ville visserligen inte höja ambitionsnivån från den nuvarande förordningen, men tillverkare av utrustning som använder alternativa köldmedier och icke-statliga organisationer gav ett starkt stöd till en höjd ambitionsnivå. I alla samråd uttryckte berörda parter från industrin ett starkt stöd för olika åtgärder för att bekämpa olaglig handel och utmaningar i samband med kvotsystemet. De ansåg att detta var en central fråga för att förbättra förordningen (olika åtgärder stöddes dock i olika grad). Dessa berörda parter gav också ett starkt stöd åt ytterligare utbildning och certifiering av tekniker med avseende på alternativ till f-gaser, och lyfte fram detta som ett viktigt hinder för ökad användning av alternativen.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Kommissionen har samlat in omfattande tekniska rön från ett antal sakkunnigstudier, inbegripet kommissionens rapporter 18 om spänningsbrytare för luftkonditionering, tillgång till fluorkolväten, kommersiell kylutrustning, kvottilldelning, säkerhetsstandarder och utbildning för underhållspersonal. En omfattande förberedande studie gjordes också av externa konsulter inför översynen av förordningen. Den omfattade en detaljerad nedifrån och upp-modell för f-gasanvändande sektorer (AnaFgas-modell) för att beräkna efterfråge- och utsläppsscenarier för f-gaser, för baslinjen och policyalternativen samt energianvändningen för berörd utrustning, för EU27+UK för perioden 2000–2050. En bifogad kostnadsmodell möjliggör kvantifiering av tillhörande kostnader för operatörer av utrustning som använder f-gaser eller alternativ till f-gaser. Makroekonomiska effekter modellerades med användning av gemensamma forskningscentrumets GEM-E3-modell 19 . Denna förberedande studie och dess bilagor (Öko-Recherche et al., 2021) med underliggande data, antaganden och detaljerade resultat offentliggörs på GD Klimatpolitiks webbplats. Industrisektorn, medlemsstaternas myndigheter och det civila samhället kom med omfattande synpunkter och tekniskt stöd för studien.
•Konsekvensbedömning
Kommissionen gjorde en konsekvensbedömning där man analyserade tre alternativ med avseende på deras effektivitet när det gäller att uppnå de eftersträvade målen samt deras miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser. För varje översynsmål identifierades ett antal åtgärder. Åtgärderna, som kompletterar varandra och inte utesluter varandra, delades in i tre alternativ på grundval av deras förväntade kostnader för (minskade) utsläpp:
Alla tre alternativen omfattar förbättringar som förtydligar reglerna eller gör dem mer samstämmiga. Det handlar om följande alternativ:
·Alternativ 1: Anpassning till protokollet – åtgärder till låg kostnad Alternativet omfattar alla åtgärder för att säkerställa ett långsiktigt uppfyllande av protokollet. Det omfattar också de åtgärder som hade positiv inverkan på alla mål och som förväntades medföra mycket låga eller inga kostnader.
·Alternativ 2: Proportionerliga utsläppsminskningar och förbättrat genomförande. Utöver alternativ 1 omfattar detta alternativ åtgärder som uppnår utsläppsminskningar och förbättrat genomförande till måttlig kostnad och med måttliga insatser, till den att grad att en delsektor inte skulle behöva betala mer än de sektorsspecifika marginalkostnaderna för minskning som förväntas för ekonomin som helhet för att uppnå koldioxidneutralitet till 2050. Kvoterna för fluorkolväten läggs därför på en mer restriktiv nivå än i alternativ 1, och ytterligare f-gasförbud med specifika GWP-gränsvärden och datum kompletterar den minskade användningen. Alternativet omfattar också fler åtgärder för att förbättra kontrollen av efterlevnaden och övervakningen, så länge som de inte medför några höga kostnader.
·Alternativ 3: Maximalt genomförande och förbättrat genomförande. Alternativ 3 är ett högkostnadsalternativ. Utöver samtliga åtgärder enligt alternativen 1 och 2 kommer alternativ 3 att innefatta åtgärder för att uppnå maximala minskningar av växthusgasutsläppen baserat på vad som är tekniskt genomförbart i dagsläget med beaktande av energieffektivitet och säkerhetsaspekter, men oavsett kostnaderna. Detta alternativ har det kraftfullaste kvotsystemet. Alla åtgärder för att förbättra övervakningen och kontrollen av efterlevnaden som ansågs genomförbara inkluderades i detta alternativ.
Alla alternativ skulle säkra fullständigt uppfyllande av protokollet, men den detaljerade konsekvensbedömningen visar tydligt att alternativ 2 kommer att ge den bästa balansen mellan kostnad och nytta och innebära att en mycket stor mängd ytterligare utsläpp läggs till den nuvarande förordningen (dvs. baslinjen) till måttlig kostnad och utan att det blir onödigt betungande för berörda sektorer. I 2030-sammanhanget beräknas den föreslagna förordningen ge ytterligare kumulativa besparingar på 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Då får man hålla i minnet att dessa besparingar är utöver de 430 miljoner ton koldioxidekvivalenter som den nuvarande förordningen beräknas ge. År 2050 kommer de ytterligare besparingarna enligt alternativ 2 att uppgå till omkring 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta betyder att de resterande årliga utsläppen av f-gaser beräknas uppgå till endast 14 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2050. Alternativ 2 anses därför vara förenligt med uppnådd nettoklimatneutralitet senast 2050 och minska behovet av strategier för koldioxidupptag för att kompensera för utsläpp som inte kan undvikas om nettoklimatneutralitet ska kunna uppnås till 2050.
Den nödvändiga tekniska anpassningen leder till kostnadsbesparingar totalt sett och inom många delsektorer, i och med att användarnas energikostnader sänks. Det blir dock en del kostnader för de slutanvändare som inte byter till alternativen till följd av högre priser på fluorkolväten inom ramen för ett stärkt kvotsystem. På längre sikt kommer dock några ekonomiska sektorer att gagnas av den tekniska omställningen, som leder till högre output, innovation och sysselsättning. Alternativ 2 är därför det alternativ som bäst överensstämmer med målen för den europeiska gröna given och principen om att inte orsaka betydande skada. Berörda parter bekräftade att åtgärderna enligt alternativ 2 har ett EU-mervärde, Den nivå av fördelar som uppnås hade därmed inte kunnat uppnås på ett lika kostnadseffektivt sätt för industrin eller medlemsstaterna genom införandet av 27 olika ytterligare f-gaspolicyer i medlemsstaterna. Det visar sig att alternativ 1 inte ger några ytterligare kumulativa utsläppsminskningar jämfört med den nuvarande förordningen, och med tanke på den minskningspotential som syns i alternativen 2 och 3 skulle alternativ 1 helt enkelt vara mindre ändamålsenligt i förhållande till EU:s ambitiösa klimatmål. Alternativ 3 skulle däremot medföra marginellt högre utsläppsminskningar än alternativ 2, men dessa ytterligare minskningar skulle komma till en mycket hög kostnad för vissa sektorer (sektorsspecifika marginalkostnader för minskning på upp till 2,111 euro/ton koldioxidekvivalenter för alternativ 3 år 2050, jämfört med högst 336 euro/ton koldioxidekvivalenter för alternativ 2, kostnader för teknisk anpassning av alla sektorer på t 113 miljoner euro per år för alternativ 3, jämfört med 12 miljoner euro per år för alternativ 2), och det är bättre att hitta andra sätt att bidra till de nationella målen för minskade växthusgasutsläpp.
Alternativ 2 kommer också att säkerställa bättre kontroll med endast en begränsad ökning av den administrativa bördan för industrin och myndigheterna (de totala nettokostnaderna beräknades till 7,6 miljoner euro för industrin som återkommande årliga kostnader, utöver engångskostnaden på 3 miljoner euro). Dessa ändringar bör möjliggöra en effektiv kontroll av efterlevnaden och åtgärda de befintliga utmaningar som identifierats, i synnerhet vad gäller olaglig handel. Reglerna om övervakning kommer också att rationaliseras och göras mer heltäckande genom beaktande av nya aspekter som har blivit relevanta. De detaljerade resultaten av de miljömässiga, ekonomiska och sociala effekterna beskrivs i konsekvensbedömningen.
Ett antal förenklingar uppnås på övervakningsområdet. Det handlar om besparingar till följd av ändringar av kvotdeklarationsprocessen (1,2 miljoner euro i kostnader sparas varje år), anpassning av rapporterings- och tillståndströsklarna för importörer av utrustning(0,09 miljoner euro per år), anpassning av rapporterings- och tillståndströsklarna för importörer av utrustning (1,7 miljoner euro per år) och digitalisering av kontrollprocessen (1,5 miljoner euro per år).
Nämnden för lagstiftningskontroll utfärdade den 25 februari 2022 ett positivt yttrande med reservation om konsekvensbedömningen. De slutliga rekommendationerna – att kopplingen till förordningen om ansvarsfördelning borde förklaras bättre, att ambitionsnivån behövde höjas, att metoden borde beskrivas mer ingående och att framgångsparametrarna borde förklaras – beaktades i den slutliga konsekvensbedömningen. Alla detaljerade kommentarer från nämnden och en beskrivning av hur de beaktades anges i konsekvensbedömningen. Hela konsekvensbedömningen och en sammanfattning av den finns på GD Klimatpolitiks webbplats.
•Grundläggande rättigheter
Genom de föreslagna reglerna i detta initiativ säkerställs full respekt för de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Detta förslag omfattar ett fast kvotpris för en stor del av den kvot för fluorkolväten som tilldelas importörer och producenter varje år. De högsta årliga inkomsterna framgår av tabellen nedan.
miljoner euro/år
2025 – 2026 125
2027 – 2029 53
2030 – 2032 27
2033 – 2035 25
2036 – 2038 20
Ytterligare resurser kommer dock att krävas för fortsatt utveckling, drift, underhåll och it-säkerhet för HFC-kvotsystemet och det licenssystem för f-gas och ozonnedbrytande ämnen som krävs enligt Montrealprotokollet samt de nödvändiga länkarna till den enda kontaktpunkten för tullen i EU och främjandet av bättre kontroll av efterlevnaden. Därför föreslås att intäkterna från försäljning av kvoter ska användas för att täcka kostnader för dessa verksamheter och att de återstående intäkterna från försäljningen ska gå in i EU:s budget som allmänna inkomster.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Den framtida övervakningen och utvärderingen av förordningen kan baseras på de årliga data från företagsrapportering som inom ramen för förordningen samlas in och aggregeras av Europeiska miljöbyrån varje år 20 . Miljöbyrån utarbetar en rapport om f-gasrelaterad verksamhet för medlemsstaternas företrädare och kommissionen (GD Klimatpolitik). Rapporten omfattar bland annat data om import, export, produktion, destruktion och regenerering av relevans för f-gaser i bulk och utrustning som innehåller sådana gaser. För att följa protokollet använder kommissionen också dessa data för en årlig rapport om produktion, användning som råmaterial, destruktion, import och export av fluorkolväten, vilken lämnas till protokollets ozonsekretariat på EU:s vägnar. Det finns också en offentlig version av rapporten i form av en webbaserad f-gasindikator som offentliggörs och regelbundet uppdateras av Europeiska miljöbyrån. De åtgärder som föreslås för rapporteringen och övervakningen skulle förbättra dataunderlaget ännu mer i framtiden.
Ändringar av rapporteringens omfattning (nya ämnen, mottagare av undantagna kvoter, regenereringsanläggningar) kommer att göra bilden av relevanta gaser och deras användning fullständig. Databaserna för utsläppsrapportering kommer att öka kunskaperna om utsläpp och därmed om f-gassektorns inverkan och kommer att innebära att data av högre kvalitet kan rapporteras till Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (UNFCCC). De anpassade reglerna om rapportering och kontroll bör också bidra till att bättre datakvalitet kan uppnås på ett mer effektivt sätt.
Kommissionen kommer också att fortsätta att uppmärksamt övervaka priserna, hur kvotsystemet fungerar och annan marknadsutveckling inom sektorn baserat på kontrakt med externa experter. Medlemsstaterna kommer regelbundet rapportera till den genomförandekommitté som inrättas genom förordningen om de verksamheter som utförs, såsom i) insamling och användning av data för att fastställa utsläpp, ii) system för producentansvar, och iii) kontroll av efterlevnaden och andra åtgärder som vidtas mot olaglig verksamhet inbegripet genom sanktioner.
Slutligen kommer kommissionen att övervaka genomförandet av de föreslagna åtgärderna. Kommissionen kommer att göra detta i nära samarbete med nationella myndigheter, t.ex. nationella experter på ozonnedbrytande ämnen, tullmyndigheter och marknadskontrollmyndigheter. Den kommitté som anges i förslaget kommer att bistå kommissionen i dess arbete och diskutera frågor som rör det harmoniserade verkställandet av de föreslagna reglerna när så är lämpligt. Utvecklingen av rättspraxis på detta område i Europeiska unionens domstol kommer också att övervakas, liksom alla beslut i Montrealprotokollets genomförandekommitté som rör EU:s och medlemsstaternas uppfyllande av protokollet.
Om förordningen blir framgångsrik skulle det innebära följande:
·Utsläppen av f-gaser minskas i enlighet med de modeller som gjorts i samband med den åtföljande konsekvensbedömningen, vilket innebär att de årliga utsläppen 2030 skulle ligga på 37 miljoner ton koldioxidekvivalenter.
·Det finns inga problem med uppfyllandet av Montrealprotokollet när det gäller skyldigheter avseende fluorkolväten.
·Ett smidigt genomförande av kvotsystemet och en minskad olaglig handel innebär att miljömässiga och ekonomiska skador undviks och EU:s goda namn skyddas.
·Övervakningen och rapporteringen stöder utvärderingen av politiken och kontrollen av efterlevnaden på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt.
Förordningens effekter bör utvärderas regelbundet. Den första utvärderingen, baserad på dessa data, bör offentliggöras senast 2033. I detta sammanhang kommer det att behövas en expertstudie för att bedöma de framsteg som gjorts när det gäller upplagrade mängder skumplast. I utvärderingen bör man också titta på hur de administrativa kostnaderna utvecklas.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
De åtgärder som fastställts inom ramen för förordningen om fluorerade växthusgaser för att minska utsläppen av fluorerade växthusgaser ifrågasätts inte genom detta förslag, Förslaget säkerställer framför allt att den föreslagna förordningen är anpassad till EU:s ambitiösa klimatmål och att ett långsiktigt uppfyllande av internationella skyldigheter garanteras. De befintliga reglerna förtydligas och stärks så att bättre efterlevnad säkerställs.
Kapitel I
I förslaget fastställs förordningens syfte och tillämpningsområde samt nödvändiga definitioner.
Kapitel II
Förslaget omfattar regler om begränsning (förebyggande av utsläpp, läckagekontroller, läckagevarningssystem och regler om återvinning). Förebyggandet av utsläpp omfattar de f-gaser som förtecknas i bilagorna I och II och gäller för alla berörda aktörer under produktion, lagring, transport, kontroll och användning av f-gaser och utrustning som innehåller sådana. Läckagekontrollerna och registreringen omfattar också gaser som förtecknas i bilaga II avsnitt I. Återvinningsskyldigheterna avseende fluorerade växthusgaser utvidgas till att även omfatta skumplast i paneler och laminerade skivor när de avlägsnas från byggnader. Förslaget omfattar också utbildnings- och certifieringskrav som innefattar uppgifter som avser utrustning som innehåller gaser som används som ersättning för fluorerade växthusgaser (alternativa gaser) för att främja en säker användning och hantering av sådana. Utbildnings- och certifieringsprogrammen bör även omfatta energieffektivitetsaspekter.
Kapitel III
Förslaget omfattar begränsningar och förbud vad gäller utsläppandet på marknaden av f-gaser och berörda produkter och berörd utrustning. Det klargörs att produkter och utrustning som olagligen släpps ut på marknaden inte får användas eller tillhandahållas i fortsättningen. För produkter och utrustning som lagligen släpps ut på marknaden ska det vara tillåtet under två år från tidsfristen för förbudet att vidareleverera dessa på villkor att det kan styrkas att produkternas och utrustningens (ursprungliga) utsläppande på marknaden var lagligt. Det ska vara förbjudet att föra in engångsbehållare i tullområdet och att använda eller vidareleverera sådana.
Förslaget omfattar också märkningskrav för utsläppande på marknaden av f-gaser i behållare och i viss utrustning. Dessa krav inbegriper fluorkolväten som är undantagna från kvotkraven, för att möjliggöra kontroll av efterlevnaden av dessa undantag. Förslaget förbjuder också specifika användningar av vissa f-gaser.
Kapitel IV
Genom förslaget fastställs en tidsplan för minskad produktion av fluorkolväten, till följd av Montrealprotokollets bindande regler. Produktion som upprätthålls i dag kommer att få rättigheter baserat på den historiska baslinjen 2011–2013, medan kommissionen får tilldela nya aktörer ytterligare rättigheter, på en medlemsstats begäran och inom den medlemsstatens produktionsgränser enligt protokollet. Detta innebär inte att fluorkolväten som exporteras inuti produkter och utrustning undantas.
Förslaget omfattar också en minskningsplan för utsläppandet på marknaden av fluorkolväten genom fastställande av individuella kvantitativa gränser (kvoter) för producenter och importörer. Importörer och producenter måste säkerställa att deras kvot räcker för att täcka de mängder fluorkolväten som de släpper ut på marknaden, vid den tidpunkt då utsläppande på marknaden sker (vilket för importörer är tidpunkten för övergång till fri omsättning). Fluorkolväten för vissa användningsområden undantas från kvotkraven. Undantaget från minskningen avseende dosaerosoler (MDI) för farmaceutiskt bruk tas bort som en anpassning till Montrealprotokollets tidsplan för minskad användning, där dessa produkter inte är undantagna. Användningen av fluorkolväten som drivmedel för dosaerosoler innebär att hela mängden fluorkolväten som fyller dessa produkter så småningom kommer att släppas ut i atmosfären och den ökade med 45 % mellan 2015 och 2019. Trots att det finns två lämpliga klimatvänliga alternativ som inte kräver någon ändring av patienternas användning av dosaerosolerna och att läkemedelsmyndighetens (EMA) godkännandeprocess är i gång väntar sig industrin ett långsamt marknadsgenomslag i avsaknad av politiska signaler. Genom att dosaerosoler tas med i kvotsystemet kan en stor mängd utsläpp sparas fram till 2050, till mycket låg kostnad för tillverkare och patienter. 21
Kvoter tilldelas varje år till nya aktörer uteslutande på grundval av en deklaration och till historiska importörer och producenter (etablerade aktörer) på grundval av deras referensvärden (och på grundval av eventuella deklarationer). Vissa villkor gäller för tilldelningen av kvoter till alla importörer och producenter och även för betalningen för tilldelningen. Importörer och producenter som har gemensam huvudman (en eller flera) ska anses som ett företag vid fastställandet av referensvärden och tilldelningen av kvoter. Fluorkolväten som fylls på i viss utrustning bör också redovisas i kvotsystemet.
Importörer och producenter som har ett referensvärde får överföra hela eller en del av sin tilldelade kvot till ett annat företag i syfte att släppa ut fluorkolväten på marknaden i bulk och får också godkänna att hela eller en del av deras kvot används av ett annat företag i syfte att släppa ut utrustning som är påfylld med fluorkolväten på marknaden.
Förslaget omfattar också driften av f-gasportalen för genomförandet av systemet för kvottilldelning samt licens- och rapporteringsskyldigheterna och dess anslutning till den enda kontaktpunkten för tullen i EU. Registrerade importörer och producenter har tillgång till sina individuella kvottilldelningar, sanktioner, mängder, rapporterade kvantiteter som släppts ut på marknaden samt överföringar och tillstånd att använda kvoter som registrerats av dessa företag. Påstådda skrivfel i företagens registrering av uppgifter och rapporterade data måste styrkas med bevisning och måste läggas fram för kommissionen i tid.
Kapitel V
Genom förslaget införs, som ett villkor för handel, att en giltig licens uppvisas för tullmyndigheterna vid import och export.
Förslaget förtydligar också tullmyndigheternas och marknadskontrollmyndigheternas roll i verkställandet av de kontroller av handeln som förslaget omfattar. De uppgifter som ska tillhandahållas vid import och export förtecknas och även vad tullmyndigheterna särskilt bör kontrollera vid tullkontroller som utförs på riskbasis. Engångsbehållare bör förverkas eller beslagtas eller återkallas från marknaden. För andra varor bör tullmyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna vidta alla nödvändiga åtgärder, inbegripet förverkande eller beslagtagande vid behov, så att de förbjudna varorna inte kommer ut på marknaden igen från ett annat tullkontor i EU. Återexport av olagliga gaser eller produkter som omfattas av förordningen ska vara förbjuden. Endast utsedda eller godkända platser och tullkontor ska ha rätt att hantera fall av import och export av f-gaser. Endast dessa utsedda kontor och platser ska ha rätt att inleda eller avsluta ett transiteringsförfarande.
Slutligen omfattar förslaget ett förbud mot handel med fluorkolväten med andra än parter i protokollet, i enlighet med de skyldigheter som anges i protokollet från och med 2028.
Kapitel VI
Genom förslaget fastställs rapporteringsskyldigheter i synnerhet för producenter, importörer av gaser i bulk och gaser som fyllts på i produkter och utrustning, exportörer, användare av gaser som råmaterial, anläggningar för destruktion och regenerering och företag som mottagit fluorkolväten som omfattas undantagen från kvotreglerna. Rapporteringen görs elektroniskt via f-gasportalen. Verifieringen, inom kvantitativa begränsningar, av rapporterade data ska också göras via f-gasportalen.
Genom förslaget åläggs medlemsstaterna att samla in utsläppsdata elektroniskt, när så är möjligt.
Kapitel VII
I förslaget anges i vilka fall det krävs informationsutbyte och samarbete med behöriga myndigheter i en medlemsstat samt mellan medlemsstater och med behöriga myndigheter i tredjeländer.
Genom förslaget fastställs att de behöriga myndigheterna är skyldiga att kontrollera om företag följer förordningen, på riskbasis och när det finns konkreta bevis.
Förslaget säkerställer också att visselblåsares rapporter om överträdelser av förordningen omfattas av skydd på den nivå som föreskrivs i direktiv (EU) 2019/1937.
Kapitel VIII
Slutligen fastställs i förslaget att administrativa sanktioner för överträdelser av förordningen ska ligga på en sådan nivå och vara av en sådan art att de är effektiva, avskräckande och proportionella och att de också ska hänsyn till relevanta kriterier (såsom överträdelsens art och allvar). I synnerhet föreslås att en straffavgift ska tas ut vid olaglig produktion eller användning av eller handel med gaser och produkter och utrustning som omfattas av denna förordning. De föreslagna bestämmelserna är anpassade till och kompletterar kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, som antogs den 15 december 2021 22 .
Förslaget omfattar också inrättandet av ett samrådsforum för medlemsstaterna och företrädare för det civila samhället, inbegripet miljöorganisationer, företrädare för tillverkare, operatörer och certifierade personer som kommer att ge kommissionens råd och tillhandahålla sakkunskap för genomförandet av denna förordning.
2022/0099 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 23 ,
med beaktande av Regionkommitténs yttrande 24 ,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Genom den europeiska gröna given lanserades en ny tillväxtstrategi för unionen som syftar till att omvandla unionen till ett rättvist och välmående samhälle med en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi. Den bekräftar kommissionens ambition att höja sina klimatmål och göra Europa till den första klimatneutrala kontinenten senast 2050 och syftar till att skydda medborgarnas hälsa och välbefinnande från miljörelaterade risker och effekter. Unionen är dessutom engagerad i Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling.
(2)Fluorerade växthusgaser är syntetiska kemikalier och mycket starka växthusgaser, ofta flera tusen gånger starkare än koldioxid. De tillhör tillsammans med koldioxid, metan och kväveoxid den grupp växthusgaser vars utsläpp omfattas av Parisavtalet, som antogs inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (Parisavtalet) 25 . Utsläppen av fluorerade växthusgaser uppgår i dag till 2,5 % av de totala växthusgasutsläppen i unionen, men har fördubblats mellan 1990 och 2014 i motsats till andra växthusgasutsläpp som har minskat.
(3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser 26 antogs för att vända trenden med ökade utsläpp av fluorerade växthusgaser. Enligt en utvärdering som utarbetats av kommissionen har förordning (EU) nr 517/2014 lett till en årlig minskning av utsläppen av fluorerade växthusgaser. Utbudet av fluorkolväten minskade dessutom med 37 % mätt i ton och 47 % mätt i ton koldioxidekvivalenter mellan 2015 och 2019. Det har också skett en tydlig övergång till användning av alternativ med lägre faktor för global uppvärmningspotential (GWP-faktor) inbegripet naturliga alternativ (t.ex. koldioxid, ammoniak, kolväten, vatten) i många typer av utrustning som traditionellt har använt fluorerade växthusgaser.
(4)I den särskilda rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) 27 drogs slutsatsen att de globala utsläppen av fluorerade växthusgaser skulle behöva minska med upp till 90 % fram till 2050 jämfört med 2015. Som svar på det brådskande behovet av klimatåtgärder höjde unionen sin klimatambition genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (den europeiska klimatlagen) 28 . I den europeiska klimatlagen fastställs ett bindande mål för en nettominskning av växthusgasutsläppen på minst 55 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och klimatneutralitet i EU senast 2050. Unionen har också ökat sitt ursprungliga nationellt fastställda bidrag enligt Parisavtalet från en minskning av växthusgasutsläppen med minst 40 % fram till 2030 till minst 55 %. Utvärderingen av förordning (EU) nr 517/2014 visar dock att de utsläppsminskningar som planerats fram till 2030 inom ramen för unionens föråldrade klimatmål inte kommer att uppnås helt.
(5)På grund av de ökande globala utsläppen av fluorkolväten beslutade parterna i 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet (protokollet) 2016 genom Kigaliändringen 29 om en global minskning av användandet av fluorkolväten, vilket kommer att minska produktionen och förbrukningen av fluorkolväten med mer än 80 % under de kommande 30 åren. Detta innebär att varje part måste följa en tidsplan för att minska förbrukningen och produktionen av fluorkolväten och tillhandahålla ett licenssystem för import och export och rapportering om fluorkolväten. Man beräknar att Kigaliändringen i sig kommer att minska den ytterligare uppvärmningen med upp till 0,4 °C till slutet av århundrandet.
(6)Det är viktigt att denna förordning säkerställer att unionen långsiktigt uppfyller sina internationella skyldigheter enligt Kigaliändringen av protokollet, i synnerhet när det gäller minskad förbrukning och produktion av fluorkolväten, rapporterings- och licenskrav, särskilt genom att genomföra en minskning av produktionen och genom att lägga till minskningssteg för utsläppande av fluorkolväten på marknaden för tiden efter 2030.
(7)För att säkerställa överensstämmelse med rapporteringskraven enligt protokollet bör den globala uppvärmningspotentialen för fluorkolväten beräknas som den 100-åriga globala uppvärmningspotentialen för ett kilogram gas i förhållande till ett kilogram koldioxid på grundval av den fjärde bedömningsrapport som antagits av IPCC. För andra ämnen bör IPCC:s senaste bedömningsrapport användas. I förekommande fall bör den 20-åriga globala uppvärmningspotentialen anges för bättre information om klimateffekterna av de ämnen som omfattas av denna förordning.
(8)Avsiktliga utsläpp av fluorerade ämnen i atmosfären utgör, i de fall då det är olagligt, en allvarlig överträdelse av denna förordning och bör uttryckligen förbjudas. Operatörer och tillverkare av utrustning bör i möjligaste mån vara skyldiga att förhindra läckage av sådana ämnen, bland annat genom läckagekontroll av den mest relevanta utrustningen.
(9)Eftersom produktionsprocessen för vissa fluorerade föreningar kan generera betydande utsläpp av andra fluorerade växthusgaser som biprodukter, bör ett villkor för att få släppa ut fluorerade växthusgaser på marknaden vara att sådana biprodukter förstörs eller återvinns för senare användning. Producenter och importörer bör vara skyldiga att dokumentera vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra utsläpp av trifluormetan under produktionsprocessen.
(10)För att förhindra utsläpp av fluorerade ämnen är det nödvändigt att fastställa bestämmelser om återvinning av ämnen från produkter och utrustning och om förhindrande av läckage av sådana ämnen. Skumplast som innehåller fluorerade växthusgaser ska behandlas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU. 30 Återvinningsskyldigheterna bör också utvidgas till att omfatta fastighetsägare och entreprenörer när de avlägsnar vissa typer av skumplast från byggnader, i syfte att maximera utsläppsminskningarna.
(11)För att främja användningen av teknik som har ingen eller liten påverkan på klimatet, vilket kan omfatta användandet av ämnen som är giftiga, brandfarliga eller under högt tryck, bör utbildningen av fysiska personer som bedriver verksamhet med fluorerade växthusgaser omfatta teknik som ersätter eller minskar användningen av fluorerade växthusgaser, och även omfatta information om energieffektivitetsaspekter och tillämpliga bestämmelser och tekniska standarder. Certifierings- och utbildningsprogram som inrättats enligt förordning (EU) nr 517/2014 och som kan integreras i de nationella yrkesutbildningssystemen bör ses över eller anpassas för att göra det möjligt för tekniker att hantera alternativ teknik på ett säkert sätt.
(12)De befintliga förbuden mot särskild användning av svavelhexafluorid, det mest klimatskadliga ämnet, bör behållas och kompletteras med ytterligare begränsningar av användningen inom den kritiska sektorn för kraftdistribution.
(13)När det finns lämpliga alternativ till användning av specifika fluorerade växthusgaser bör förbud införas mot utsläppande på marknaden av ny kyl-, luftkonditionerings- och brandskyddsutrustning som innehåller fluorerade växthusgaser, eller vars funktion är beroende av dessa substanser. Om alternativ inte är tillgängliga eller inte kan användas av tekniska eller säkerhetsmässiga skäl, eller om användningen av sådana alternativ skulle medföra orimliga kostnader, bör det vara möjligt för kommissionen att godkänna ett undantag för att tillåta utsläppande på marknaden av sådana produkter och sådan utrustning för en begränsad tid.
(14)För att minska de indirekta effekterna på klimatet av driften av utrustning för kylning och luftkonditionering bör den maximala energiförbrukning för sådan utrustning som anges i de relevanta genomförandeåtgärder som antagits enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG 31 även i fortsättningen betraktas som skäl för att undanta vissa typer av utrustning från förbudet mot användning av fluorerade växthusgaser.
(15)Engångsbehållare för ozonnedbrytande ämnen bör förbjudas med tanke på att en viss mängd kylmedel oundvikligen finns kvar i dessa behållare när de töms och att ämnena därigenom släpps ut i atmosfären. I detta avseende bör denna förordning innehålla förbud mot import, utsläppande på marknaden, vidare leverans eller tillhandahållande på marknaden, utom för laboratorie- och analysändamål, samt export av dessa produkter.
(16)För att underlätta verkställandet av förbudet mot utsläppande på marknaden och begränsningarna av produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, även när de släpps ut på marknaden i behållare, är det viktigt att fastställa nödvändiga märkningskrav för dessa varor.
(17)För att genomföra protokollet, inbegripet den gradvisa minskningen av mängderna fluorkolväten, bör kommissionen fortsätta att tilldela kvoter till enskilda producenter och importörer för utsläppande av fluorkolväten på marknaden och se till att den totala kvantitativa gräns som tillåts enligt protokollet inte överskrids. För att inte äventyra den gradvisa minskningen av mängderna fluorkolväten som släpps ut på marknaden bör fluorkolväten i utrustning fortsatt beaktas inom kvotsystemet.
(18)Inledningsvis utgick beräkningen av referensvärden och tilldelningen av kvoter till enskilda producenter och importörer från de mängder fluorkolväten som de hade rapporterat att de hade släppt ut på marknaden under referensperioden 2009–2012. För att inte göra det omöjligt för företag att komma in på marknaden eller utvidga sin verksamhet bör dock en mindre del av den totala maximala mängden reserveras för importörer och producenter som tidigare inte har släppt ut fluorkolväten på marknaden och för importörer och producenter som har ett referensvärde som vill öka sin kvottilldelning.
(19)Genom att räkna om referensvärdena och kvoterna vart tredje år bör kommissionen säkerställa att företagen får möjlighet att fortsätta sin verksamhet på grundval av de genomsnittliga volymer de har släppt ut på marknaden under de senaste åren, även företag som inte haft något referensvärde tidigare.
(20)Med tanke på den tilldelade kvotens marknadsvärde är det lämpligt att ta ut ett pris för tilldelningen. På så sätt undviker man en ytterligare fragmentering av marknaden till nackdel för de företag som behöver tillgång till fluorkolväten och som redan är beroende av handel med fluorkolväten på den vikande marknaden. Det antas att företag som beslutar att inte kräva och betala någon kvot som de skulle ha rätt till under det eller de år som föregår beräkningen av referensvärdena har beslutat att lämna marknaden och att de därför inte får något nytt referensvärde. Inkomsterna bör användas för att täcka administrativa kostnader.
(21)För att bevara flexibiliteten på marknaden för fluorkolväten i bulk bör det vara möjligt att överlåta kvoter från företag som har fått ett referensvärde till andra producenter eller importörer i unionen eller till andra producenter eller importörer som är företrädda inom unionen av en enda representant.
(22)En central så kallad f-gasportal bör inrättas och drivas av kommissionen och dess syfte bör vara att förvalta kvoter för utsläppande av fluorkolväten på marknaden, registrering av berörda företag och rapportering om alla ämnen och all utrustning som släpps ut på marknaden, särskilt om det rör sig om utrustning som redan är påfylld med fluorkolväten och som inte har släppts ut på marknaden före påfyllningen. För att säkerställa att endast verkliga operatörer registrerar sig på f-gasportalen bör särskilda villkor fastställas. En giltig registrering på f-gasportalen bör utgöra en licens, vilket är ett väsentligt krav enligt protokollet för övervakning av handeln och förebyggande av olaglig verksamhet.
(23)För att säkerställa automatiska tullkontroller i realtid på leveransnivå samt elektroniskt utbyte och lagring av information om alla sändningar av fluorerade växthusgaser och berörda produkter och berörd utrustning som uppvisas för tullen är det nödvändigt att koppla samman f-gasportalen med EU:s kontaktpunkt för tull som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr.../... [fullständig hänvisning införs när den förordningen har antagits] 32 .
(24)För att möjliggöra övervakning av denna förordnings effektivitet bör rapporteringskraven utvidgas till att omfatta andra fluorerade ämnen som har en betydande faktor för global uppvärmningspotential eller som sannolikt kommer att ersätta användningen av fluorerade växthusgaser. Av samma skäl bör destruktion av fluorerade växthusgaser och import till unionen av sådana gaser som ingår i produkter och utrustning också rapporteras. Tröskelvärden bör införas för att undvika en alltför stor administrativ börda, särskilt för små och medelstora företag och mikroföretag, utom om detta strider mot protokollet.
(25)För att säkerställa att rapporterna om betydande mängder av ämnen är korrekta och att de mängder fluorkolväten som ingår i redan påfylld utrustning redovisas inom ramen för unionens kvotsystem, bör tredjepartskontroll krävas.
(26)För att säkerställa kvaliteten på utsläppsrapporteringen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar är det nödvändigt att använda enhetliga uppgifter av hög kvalitet vid rapporteringen av utsläpp av fluorerade växthusgaser. Tack vare medlemsstaternas inrättande av rapporteringssystem för utsläpp av fluorerade växthusgaser är det möjligt att sörja för samstämmighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 33 . Uppgifter om läckage av fluorerade växthusgaser från utrustning som har samlats in av företag enligt den här förordningen kan väsentligt förbättra rapporteringssystemen för utsläpp. Detta bör leda till bättre uppskattningar av utsläppen av fluorerade växthusgaser i de nationella växthusgasinventeringarna.
(27)För att underlätta tullkontrollerna är det viktigt att det specificeras vilka uppgifter som måste lämnas till tullmyndigheterna vid import och export av de gaser och produkter som omfattas av denna förordning, samt vilka uppgifter tullmyndigheterna måste utföra när de genomför förbud och restriktioner för import och export av dessa ämnen och de produkter och den utrustning som omfattas av denna förordning.
(28)Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör vidta alla åtgärder som krävs, inbegripet förverkande och beslag, för att förhindra att gaser och produkter som omfattas av denna förordning olagligen förs in i eller ut ur unionen. Återexport av olagligt importerade produkter som omfattas av denna förordning bör under alla omständigheter förbjudas.
(29)Medlemsstaterna bör säkerställa att tullmyndigheter som utför kontroller enligt denna förordning har lämpliga resurser och lämplig sakkunskap, till exempel genom utbildning som anordnas i detta syfte, och att de är tillräckligt utrustade för att kunna hantera fall av olaglig handel med de gaser och produkter och den utrustning som omfattas av denna förordning. Medlemsstaterna bör utpeka de tullkontor som uppfyller dessa villkor och som därför bör ges i uppdrag att utföra tullkontroller av import, export och transitering.
(30)Samarbete och utbyte av nödvändig information mellan alla behöriga myndigheter som deltar i genomförandet av denna förordning, dvs. tullmyndigheter, marknadskontrollmyndigheter, miljömyndigheter och andra behöriga myndigheter med inspektionsfunktioner, bland medlemsstaterna och inom ramen för kommissionen, är av yttersta vikt för hanteringen av överträdelser av denna förordning, särskilt olaglig handel. På grund av att utbytet av riskrelaterad tullinformation är konfidentiellt bör tullens riskhanteringssystem användas för detta.
(31)När kommissionen utför de uppgifter som den åläggs genom denna förordning, och för att främja samarbete och lämpligt informationsutbyte mellan behöriga myndigheter och kommissionen i samband med efterlevnadskontroller och olaglig handel med fluorerade växthusgaser, bör den bistås av unionens byrå för bedrägeribekämpning (Olaf). Olaf bör ha tillgång till all nödvändig information som kan underlätta utförandet av dess uppgifter.
(32)Import och export av fluorkolväten samt produkter och utrustning som innehåller fluorkolväten eller vars funktion är beroende av dessa gaser från och till en stat som inte är part i protokollet bör förbjudas från och med 2028. Det parallella förbud som föreskrivs i protokollet från och med 2033 har således tidigarelagts för att säkerställa att de globala åtgärder för att minska fluorkolväten som föreskrivs i Kigaliändringen ger den förväntade nyttan för klimatet så fort som möjligt.
(33)Medlemsstaterna bör fastställa regler om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och säkerställa att de tillämpas. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.
(34)Det är också nödvändigt att föreskriva administrativa sanktioner på en sådan nivå och av en sådan typ som verkligen avskräcker från överträdelser av denna förordning.
(35)Allvarliga överträdelser av denna förordning bör också lagföras enligt straffrätten, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/99/EG. 34
(36)Medlemsstaternas behöriga myndigheter, inbegripet deras miljömyndigheter, marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter, bör utföra kontroller med en riskbaserad metod för att säkerställa efterlevnad av alla bestämmelser i denna förordning. Ett sådant tillvägagångssätt är nödvändigt för att göra det möjligt att rikta in sig på de verksamheter där risken för olaglig handel eller olagliga utsläpp av de fluorerade växthusgaser som omfattas av denna förordning är störst. Dessutom bör de behöriga myndigheterna utföra kontroller när de förfogar över bevis eller annan relevant information om potentiella fall av bristande efterlevnad. När så är relevant, och i den mån det är möjligt, bör sådana uppgifter lämnas till tullmyndigheterna, så att de kan genomföra en riskanalys före kontrollerna, i enlighet med artikel 47 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 35 . Det är viktigt att se till att de behöriga myndigheter som ansvarar för uppföljningen av ålagda sanktioner informeras om de fall av överträdelser av denna förordning som har konstaterats av andra behöriga myndigheter.
(37)Visselblåsare kan göra de behöriga myndigheterna uppmärksamma på ny information som kan hjälpa de behöriga myndigheterna att upptäcka överträdelser av denna förordning och göra det möjligt för dem att ålägga sanktioner. Det bör därför säkerställas att det finns lämpliga arrangemang som ger visselblåsare möjlighet att uppmärksamma behöriga myndigheter på faktiska eller potentiella överträdelser av denna förordning och skyddar dem mot repressalier. I detta syfte bör det i denna förordning föreskrivas att Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1937 36 är tillämpligt på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skydd av personer som rapporterar sådana överträdelser.
(38)För att öka rättssäkerheten bör det faktum att direktiv (EU) 2019/1937 är tillämpligt på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skydd av personer som rapporterar sådana överträdelser återspeglas i direktiv (EU) 2019/1937. Bilagan till förordning (EU) 2019/1937 bör därför ändras i enlighet med detta. Det ankommer på medlemsstaterna att se till att denna ändring återspeglas i de införlivandeåtgärder som de antar i enlighet med direktivet, även om varken ändringen eller antagandet av nationella införlivandeåtgärder är ett villkor för att göra direktiv (EU) 2019/1937 tillämpligt på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skydd av rapporterande personer.
(39)Vid tillämpningen av denna förordning bör kommissionen inrätta ett samrådsforum för att säkerställa ett välbalanserat deltagande av företrädare för medlemsstaterna samt för det civila samhället, däribland miljöorganisationer, företrädare för tillverkare, operatörer och certifierade personer.
(40)Kommissionen bör tilldelas genomförandebefogenheter i syfte att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning med avseende på de bevis som måste läggas fram att bevisa att trifluormetan som produceras som biprodukt under framställningen av andra fluorerade ämnen har destruerats eller återvunnits, kraven på läckagekontroller, dokumentationens format, upprättande och underhåll, minimikraven för certifieringsprogram och utbildningsintyg, formatet för anmälan av certifierings- och utbildningsprogram, undantag för produkter och utrustning som omfattas av förbud mot utsläppande på marknaden, märkningens utformning, fastställandet av produktionsrättigheter för producenter av fluorkolväten, undantag från kvotkravet för fluorkolväten för användning i särskilda tillämpningar eller särskilda kategorier av produkter eller utrustning, fastställande av referensvärden för producenter och importörer för utsläppande av fluorkolväten på marknaden, villkor och arrangemang för betalning av det belopp som måste erläggas, detaljerade arrangemang för försäkran om överensstämmelse för redan påfylld utrustning och kontroll av denna, samt för ackreditering av kontrollörer, välfungerande register, tillstånd för handel med enheter som inte omfattas av protokollet och närmare uppgifter om kontrollen av rapporteringen och om ackrediteringen av kontrollörer samt formatet för inlämning av rapporter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011. 37
(41)I syfte att ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på upprättandet av en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinning av gaser eller destruktion av dessa är tekniskt och ekonomiskt genomförbart. med uppgift om vilken teknik som bör användas, märkningskrav, undantagande av fluorkolväten från kvotkravet, i enlighet med beslut av parterna i protokollet., de belopp som måste betalas för tilldelning av kvoter och mekanismen för tilldelning av återstående kvoter, kompletterande åtgärder för övervakning av ämnen och av produkter och utrustning som hänförs till tillfällig lagring samt tullförfaranden, de regler som gäller för övergång till fri omsättning för produkter och utrustning som importeras från och exporteras till enheter som inte omfattas av protokollet, aktualisering av faktorerna för global uppvärmningspotential hos de förtecknade ämnena. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 38 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(42)Skydd för enskilda då medlemsstaterna behandlar personuppgifter regleras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 39 och skydd för enskilda då kommissionen behandlar personuppgifter regleras genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 40 , särskilt vad gäller kraven på konfidentialitet och säkerhet i samband med behandling, överföring av personuppgifter från kommissionen till medlemsstaterna, behandlingens laglighet och de registrerades rätt till information om, tillgång till och rättning av sina personuppgifter.
(43)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 och avgav ett yttrande [för in datum då yttrandet avgavs].
(44)Eftersom målen med denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den gränsöverskridande karaktären hos de miljöproblem som förordningen tar upp och denna förordnings effekt på handeln inom unionen och på den externa handeln, kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(45)Flera ändringar måste göras i förordning (EU) nr 517/2014. Den förordningen bör av tydlighetsskäl upphävas och ersättas.
(46)Med tanke på den årliga kvottilldelning och det rapporteringsförfarande som fastställs i denna förordning är det lämpligt att denna förordning tillämpas från och med den 1 januari [Publikationsbyrån: för in året efter det år då denna förordning träder i kraft].
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Innehåll
Genom denna förordning
(a)fastställs bestämmelser om begränsning, användning, återvinning och destruktion av fluorerade växthusgaser, och dithörande tilläggsåtgärder, samt åtgärder för att underlätta säker användning av alternativa ämnen;
(b)införs villkor för import, export, utsläppande på marknaden, vidare leverans och användning av fluorerade växthusgaser, specifika produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av sådana gaser;
(c)föreskrivs villkor för särskild användning av fluorerade växthusgaser;
(d)införs kvantitativa begränsningar för utsläppande på marknaden av fluorkolväten, samt
(e)fastställs regler för rapportering.
Artikel 2
Tillämpningsområde
1.Denna förordning ska tillämpas på de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I, II och III, oavsett om de förekommer ensamma eller i en blandning.
2.Denna förordning ska också tillämpas på produkter och utrustning, och delar därav, som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av sådana gaser.
Artikel 3
Definitioner
I denna förordning avses med
(1)faktor för global uppvärmningspotential eller GWP: en växthusgas klimatuppvärmningspotential i förhållande till klimatuppvärmningspotentialen för koldioxid, vilken beräknas som uppvärmningspotentialen under 100 år för ett kilogram av en växthusgas i förhållande till, om inget annat anges, ett kilogram koldioxid i enlighet med vad som anges i bilagorna I, II, III och VI eller i fall av blandningar, beräknad i enlighet med bilaga VI.
(2)blandning: en vätska bestående av två eller flera ämnen av vilka minst ett är ett ämne som förtecknas i bilagorna I, II eller III.
(3)ton koldioxidekvivalenter: en mängd växthusgaser, uttryckt som produkten av växthusgasernas vikt i ton och deras faktor för global uppvärmningspotential.
(4)fluorkolväten eller HFC: ämnena som förtecknas i bilaga I avsnitt 1, eller blandningar som innehåller något av dessa ämnen.
(5)operatör: det företag som har det faktiska tekniska ansvaret för de produkter och den utrustning som omfattas av denna förordning eller den eventuella ägare som utsetts av medlemsstaten som ansvarig för operatörens skyldigheter i särskilda situationer.
(6)utsläppande på marknaden: leverans eller tillhandahållande till en annan person i unionen för första gången, mot betalning eller kostnadsfritt, frisläppande i tullhänseende för övergång till fri omsättning i unionen, samt användning av ämnen som producerats eller av produkter eller utrustning som tillverkats för eget bruk.
(7)import: införsel av ämnen, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning till unionens tullområde, i den mån detta område omfattas av ratificeringen av 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet, inbegripet tillfällig lagring och de tullförfaranden som avses i artiklarna 201 och 210 i förordning (EU) nr 952/2013.
(8)export: utförsel av ämnen, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning från unionens tullområde, i den mån detta område omfattas av ratificeringen av 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet.
(9)hermetiskt sluten utrustning: utrustning i vilken alla enheter som innehåller fluorerad växthusgas tätats under tillverkningen i tillverkarens lokaler, genom svetsning, hårdlödning eller liknande fast hopfogning, vilket kan inbegripa förslutna ventiler eller förslutna serviceportar som möjliggör reparation eller bortskaffande.
(10)behållare: en produkt som främst är utformad för transport eller lagring av fluorerade växthusgaser.
(11)återvinning: insamling och lagring av fluorerade växthusgaser från produkter och utrustning eller behållare i samband med underhåll eller service, eller före bortskaffande av produkterna eller utrustningen.
(12)återanvändning: förnyad användning av en återvunnen fluorerad växthusgas efter grundläggande reningsprocesser, inbegripet filtrering och torkning.
(13)regenerering: beredning av en återvunnen fluorerad växthusgas för att uppnå en standard motsvarande ett nyproducerat ämne, med beaktande av dess avsedda användningsområde.
(14)destruktion: ett förfarande genom vilket en fluorerad växthusgas helt, eller i så stor utsträckning som möjligt, permanent omvandlas eller uppdelas i ett eller flera stabila ämnen som inte är fluorerade växthusgaser.
(15)nedmontering: tagande ur drift eller bruk av en produkt eller utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser, inbegripet slutlig stängning av en anläggning.
(16)reparation: återställande av skadade eller läckande produkter eller utrustning som innehåller eller vars funktion kräver fluorerade växthusgaser, inbegripet en del som innehåller eller är utformad att innehålla sådana gaser.
(17)installation: sammanfogande av två eller flera delar eller kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser, för att sätta samman ett system på den plats där det ska användas, som innebär sammanfogandet av gasförande ledare i ett system för att utgöra ett fullbordat kretslopp.
(18)underhåll eller service: allt arbete, utom återvinning i enlighet med artikel 8 och läckagekontroller i enlighet med artiklarna 4 och 10.1 b i denna förordning, som innebär att kretsar som innehåller eller är utformade för att innehålla fluorerade växthusgaser öppnas, påfyllning av systemet med fluorerade växthusgaser, borttagande av en eller flera delar i kretsen eller utrustningen, hopfogning av två eller flera delar i kretsen eller utrustningen samt reparation av läckor.
(19)nyproducerade ämnen: ämnen som inte tidigare använts.
(20)stationär: som normalt sett inte förflyttas under användning, vilket omfattar mobila luftkonditioneringssystem för inomhusbruk.
(21)mobil: som normalt sett förflyttas under användning.
(22)enkomponentsskumplast: skumplastsammansättning som förvaras i en enda aerosolbehållare i oreagerad eller delvis reagerad flytande form och som expanderar och hårdnar när den lämnar behållaren.
(23)lastbil med kylaggregat: ett motorfordon med en vikt på mer än 3,5 ton som är utformat och konstruerat främst för att frakta gods och som är utrustat med en kylenhet.
(24)släpfordon med kylaggregat: fordon som är utformat och konstruerat för att kunna dras av en lastbil eller traktor, främst för att frakta gods, och som är utrustat med en kylenhet.
(25)läckagevarningssystem: en kalibrerad mekanisk, elektrisk eller elektronisk anordning för upptäckt av läckage av fluorerade växthusgaser och som vid upptäckt av sådant läckage varnar operatören.
(26)företag: varje fysisk eller juridisk person som bedriver sådan verksamhet som avses i denna förordning.
(27)råmaterial: varje fluorerad växthusgas som förtecknas i bilagorna I och II och som bearbetas kemiskt i en process där ämnets ursprungliga sammansättning helt förändras och av vilken utsläppen är obetydliga.
(28)kommersiellt bruk: användning för lagring, utbjudande eller utlämning av produkter för försäljning till slutanvändare i detaljhandel och livsmedelsverksamhet.
(29)brandskyddsutrustning: utrustning och system som används i tillämpningar för förebyggande av brand och brandbekämpning, vilket inbegriper brandsläckare.
(30)organisk Rankinecykel: cykel som innehåller kondenserbara ämnen som omvandlar värme från en värmekälla till kraft och för generering av elektricitet eller mekanisk energi.
(31)militär utrustning: vapen, ammunition och materiel för specifika militära ändamål som är nödvändiga för att skydda medlemsstaternas väsentliga säkerhetsintressen.
(32)elektriska brytare: brytarenheter och deras sammansättning med tillhörande manöver-, mät, skydds- och reglerutrustning, samt hopsättningar av sådana enheter och sådan utrustning med tillhörande hopkopplingar, tillbehör, inneslutningar och stödkonstruktioner, avsedda för användning i samband med generering, överföring, distribution och omvandling av elektrisk energi.
(33)centraliserade kylsystem med flera moduler: system med två eller flera kompressorer som arbetar parallellt och är kopplade till en eller flera gemensamma kondensatorer och till ett antal kylenheter t.ex. montrar, skåp och frysar eller kylda förvaringsutrymmen.
(34)primär kylkrets i kaskadsystem: primärkrets i indirekta medeltempererade system där en kombination av två eller flera separata kylkretsar är seriekopplade på ett sådant sätt att primärkretsen, vid medeltemperatur, absorberar kondensvärme från sekundärkretsen.
(35)användning: utnyttjande av fluorerade växthusgaser vid framställning, underhåll eller service, inbegripet återfyllning, av produkter och utrustning, eller i andra processer som avses i denna förordning.
(36)etableringsställe inom unionen: innebär för en fysisk person att ha sin vanliga vistelseort i unionen och för en juridisk person att ha ett fast driftställe i enlighet med artikel 5.32 i förordning (EU) nr 952/2013 i unionen.
KAPITEL II
BEGRÄNSNING
Artikel 4
Förebyggande av utsläpp
1.Avsiktliga utsläpp till atmosfären av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II ska vara förbjudna om utsläppen inte är tekniskt nödvändiga för det avsedda användningsområdet.
2.Operatörer och tillverkare av utrustning och anläggningar som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I eller II, samt företag som innehar sådan utrustning under transport eller lagring, ska vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att förhindra oavsiktliga utsläpp av sådana gaser. De ska vidta alla åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt genomförbara för att begränsa läckage av gaser till ett minimum.
3.Under produktion, lagring, transport och överföring från en behållare till en annan eller från ett system till ett annat eller till en utrustning eller till en anläggning av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II ska företaget vidta alla nödvändiga försiktighetsåtgärder för att i största möjliga utsträckning begränsa utsläppen av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II. Denna punkt ska även gälla när de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II produceras som biprodukter.
4.Om det konstateras ett läckage av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller II ska operatörer, tillverkare av utrustning och installationer, samt företag som innehar utrustningen under transport eller lagring säkerställa att utrustningen eller installationen repareras utan onödigt dröjsmål.
När utrustningen är föremål för kontroll av läckage enligt artikel 5.1 och när reparation har utförts avseende ett läckage, ska operatörerna säkerställa att utrustningen kontrolleras av en fysisk person, som certifierats i enlighet med artikel 10, inom en månad efter reparationen för att bekräfta att reparationen har fungerat.
5.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 11.1 första stycket ska utsläppande på marknaden av fluorerade växthusgaser vara förbjudet, utom om producenter eller importörer vid tidpunkten för sådant utsläppande styrker för den behöriga myndigheten att allt eventuellt trifluormetan som producerats som biprodukt under framställningsprocessen, inbegripet vid framställning av råmaterial för produktion av dessa, har destruerats eller återvunnits för efterföljande användning med bästa tillgängliga teknik.
I syfte att tillhandahålla dessa bevis ska importörer och producenter upprätta en försäkran om överensstämmelse och bifoga styrkande dokumentation om produktionsanläggningen och de riskreducerande åtgärder som vidtagits för att förhindra utsläpp av trifluormetan. Producenter och importörer ska bevara försäkran om överensstämmelse och den styrkande dokumentationen i minst fem år efter utsläppandet på marknaden och på begäran göra dessa tillgängliga för nationella behöriga myndigheter och för kommissionen.
Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser avseende försäkran om överensstämmelse och den styrkande dokumentationen som avses i andra stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med artikel 34.2.
6.Fysiska personer som utför de uppgifter som avses i artikel 10.1 a–c ska vara certifierade i enlighet med artikel 10 och ska vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra läckage av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II.
Företag som utför installation, service, underhåll, reparation eller nedmontering av den utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a–f ska vara certifierade i enlighet med artikel 10 och ska vidta försiktighetsåtgärder för att förhindra läckage av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II.
Artikel 5
Kontroller av läckage
1.Operatörer av utrustning som innehåller fem ton koldioxidekvivalenter eller mer av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller ett kg eller mer av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga II avsnitt 1 och som inte ingår i skumplast, ska säkerställa att utrustningen kontrolleras för läckage.
Hermetiskt sluten utrustning som innehåller mindre än tio ton koldioxidekvivalenter av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller mindre än två kg av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga II avsnitt 1, ska inte kontrolleras för läckage, förutsatt att utrustningen är märkt som hermetiskt sluten och att dess anslutna delar har ett fastställt läckage på mindre än tre gram per år vid ett tryck på minst en fjärdedel av det tillåtna maximitrycket.
Elektriska brytare ska inte kontrolleras för läckage, på villkor att de uppfyller ett av följande villkor:
(a)De har ett fastställt läckage som, enligt producentens tekniska specifikation och märkning i enlighet med denna, är mindre än 0,1 % per år.
(b)De är utrustade med en anordning för övervakning av tryck eller densitet.
(c)De innehåller mindre än sex kg av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I.
2.Punkt 1 ska tillämpas på operatörer av följande utrustning som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller bilaga II avsnitt 1:
(a)Stationär kylutrustning.
(b)Stationär luftkonditioneringsutrustning.
(c)Stationära värmepumpar.
(d)Stationär brandskyddsutrustning.
(e)Kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat.
(f)Organiska Rankinecykler.
(g)Elektriska brytare.
När det gäller den utrustning som avses i första stycket leden a–f ska kontrollerna utföras av fysiska personer som certifierats i enlighet med de regler som anges i artikel 10.
3.De kontroller avseende läckage som avses i punkt 1 ska utföras med följande frekvens:
(a)När det gäller utrustning som innehåller mindre än 50 ton koldioxidekvivalenter av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller mindre än tio kg av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga II avsnitt 1: minst var tolfte månad, eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var 24:e månad.
(b)När det gäller utrustning som innehåller minst 50 ton, men under 500 ton, koldioxidekvivalenter av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller mellan 10 och 100 kg av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga II avsnitt 1: minst var sjätte månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var tolfte månad.
(c)När det gäller utrustning som innehåller minst 500 ton koldioxidekvivalenter av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller mer än 100 kg av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga II avsnitt 1: minst var tredje månad eller, om ett läckagevarningssystem är installerat, minst var sjätte månad.
4.De skyldigheter som anges i punkt 1 vad gäller brandskyddsutrustning enligt punkt 2 d ska anses uppfyllda på villkor att följande två krav är uppfyllda:
(a)Den befintliga inspektionsordningen uppfyller standarden ISO 14520 eller standarden EN 15004, och
(b)brandskyddsutrustningen inspekteras så ofta som krävs enligt punkt 3.
5.Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa krav med avseende på de kontroller av läckage som ska utföras i enlighet med punkt 1 för varje typ av utrustning som avses i punkt 2 och identifiera de delar av utrustningen där risken för läckage är som störst. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
Artikel 6
Läckagevarningssystem
1.Operatörer av den utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a–d och som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, i mängder på 500 ton koldioxidekvivalenter eller mer, ska säkerställa att utrustningen har ett läckagevarningssystem som varnar operatören eller ett serviceföretag vid läckage.
2.Operatörer av den utrustning som förtecknas i artikel 5.2 leden f och g och som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, i mängder på 500 ton koldioxidekvivalenter eller mer och som installerats efter den 1 januari 2017, ska säkerställa att utrustningen har ett läckagevarningssystem som varnar operatören eller ett serviceföretag vid läckage.
3.Operatörer av den utrustning som förtecknas i artikel 5.2 leden a–d och f som omfattas av punkt 1 eller 2 i den här artikeln, ska säkerställa att läckagevarningssystemen kontrolleras minst var tolfte månad för att säkerställa att de fungerar väl.
4.Operatörer av den utrustning som förtecknas i artikel 5.2 g som omfattas av punkt 2 i den här artikeln, ska säkerställa att läckagevarningssystemen kontrolleras minst vart sjätte år för att säkerställa att de fungerar.
Artikel 7
Registerföring
1.Operatörer av utrustning för vilken kontroll av läckage krävs enligt artikel 5.1 ska upprätta och underhålla register för varje sådan utrustningsenhet där följande information specificeras:
(a)Mängd och typ av gaser som har installerats.
(b)Mängd gaser som har lagts till vid installation, underhåll och service eller på grund av läckage.
(c)Huruvida mängden installerade gaser har återanvänts eller regenererats, inbegripet materialåteranvändnings- eller regenereringsanläggningens namn och adress i unionen samt, i förekommande fall, certifieringsnumret.
(d)Mängden gaser som har återvunnits.
(e)Identitetsuppgifter för det företag som installerat, utfört service på, underhållit och i förekommande fall reparerat eller nedmonterat utrustningen, inbegripet, i förekommande fall, företagets certifikatsnummer.
(f)Datum för och resultat av de kontroller som utförs enligt artikel 5.1–3 samt datum och resultat av eventuella läckagereparationer.
(g)Om utrustningen har nedmonterats, de åtgärder som vidtagits för att återvinna och bortskaffa gaserna.
2.Om inte de register som avses i punkt 1 lagras i en databas som inrättats av de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska följande regler gälla:
(a)De operatörer som avses i punkt 1 ska behålla de register som avses i den punkten i minst fem år.
(b)Företag som för operatörers räkning utför sådan verksamhet som avses i punkt 1 e ska behålla kopior av de register som avses i punkt 1 i minst fem år.
De register som avses i punkt 1 ska på begäran göras tillgängliga för den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten och för kommissionen.
3.Vid tillämpningen av artikel 11.5 ska företag som tillhandahåller de fluorerade växthusgaser som avses i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 upprätta register med relevant information om köparna av de fluorerade växthusgaserna, inbegripet följande uppgifter:
(a)Köparnas certifikatsnummer.
(b)Respektive mängd inköpta gaser.
Företagen som tillhandahåller gaserna ska behålla dessa register i minst fem år.
Företagen som tillhandahåller gaserna ska på begäran göra sådana register tillgängliga för den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten och för kommissionen.
4.Kommissionen får genom en genomförandeakt fastställa formatet för de register som avses i punkterna 1 och 3 och ange hur de ska upprättas och underhållas. Genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som anges i artikel 34.2.
Artikel 8
Återvinning och destruktion
1.Operatörer av stationär utrustning eller av kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 och som inte ingår i skumplast, ska säkerställa att återvinningen av dessa gaser genomförs av fysiska personer som innehar de certifikat som avses i artikel 10 och att gaserna återanvänds, regenereras eller destrueras.
Denna skyldighet ska gälla för operatörer av följande utrustning:
(a)Kylkretsar i stationär kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning.
(b)Kylkretsar i kylenheter i lastbilar och släpfordon med kylaggregat.
(c)Stationär utrustning som innehåller lösningsmedel med fluorerade växthusgaser.
(d)Stationär brandskyddsutrustning.
(e)Stationära elektriska brytare.
2.De återvunna fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 ska endast få användas för påfyllning eller återfyllning av utrustning på villkor att gasen har återvunnits eller regenererats.
3.Företag som använder en behållare för de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1ska omedelbart innan behållaren bortskaffas sörja för att eventuella restgaser i behållaren återvinns för att säkerställa att de återanvänds, regenereras eller destrueras.
4.Från och med den 1 januari 2024 ska fastighetsägare och entreprenörer säkerställa att utsläpp i görligaste mån undviks vid renovering och rivning som inbegriper att man avlägsnar metallbelagda paneler som innehåller skumplast med de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 genom återvinning för återanvändning eller destruktion av skumplasten och de gaser som ingår i skumplasten. Återvinningen ska utföras av fysiska personer med lämpliga kvalifikationer.
5.Från och med den 1 januari 2024 ska fastighetsägare och entreprenörer säkerställa att utsläpp i görligaste mån undviks vid renovering och rivning som inbegriper att man från laminerade skivor som installerats i hålrum och uppbyggda strukturer avlägsnar skumplast som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 genom återvinning för återanvändning eller destruktion av skumplasten och de gaser som ingår i skumplasten. Återvinningen ska utföras av fysiska personer med lämpliga kvalifikationer.
Om det inte är tekniskt möjligt att återvinna den skumplast som avses i första stycket ska fastighetsägaren eller entreprenören upprätta dokumentation som styrker att återvinningen är omöjlig i det specifika fallet. Dokumentationen ska sparas i fem år och ska på begäran göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna i medlemsstaten och kommissionen
6.Operatörer av produkter och utrustning som inte förtecknas i punkterna 1, 6 och 7 och som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och avsnitt 1 i bilaga II ska se till att gaserna återvinns, utom om det kan fastställas att återvinningen inte är tekniskt genomförbar eller medför oproportionerliga kostnader. Operatörerna ska säkerställa att återvinningen utförs av fysiska personer med lämpliga kvalifikationer, så att gaserna återvinns, regenereras eller destrueras, eller sörja för att de destrueras utan föregående återvinning.
Återvinningen av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 från luftkonditioneringsutrustning i vägfordon som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG 41 ska utföras av fysiska personer med lämpliga kvalifikationer.
För återvinningen av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 från luftkonditioneringsutrustning i motorfordon som omfattas av direktiv 2006/40/EG ska endast fysiska personer som innehar minst ett utbildningsintyg i enlighet med artikel 10.2 anses ha lämpliga kvalifikationer.
7.De fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I avsnitt 1 och produkter som innehåller sådana gaser får endast destrueras med hjälp av teknik som godkänts av parterna i 1987 års Montrealprotokoll om ämnen som bryter ned ozonskiktet (protokollet) eller med teknik som ännu inte godkänts, men som är miljömässigt likvärdig och är förenlig med unionslagstiftningen och nationell lagstiftning om avfall och med de ytterligare krav som fastställs i den lagstiftningen.
Andra fluorerade växthusgaser för vilka det inte har godkänts någon destruktionsteknik ska endast destrueras med hjälp av den miljövänligaste destruktionstekniken som inte medför orimliga kostnader och som är förenlig med unionslagstiftningen och nationell lagstiftning om avfall och med de ytterligare krav som fastställs i den lagstiftningen.
8.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att komplettera denna förordning genom att det upprättas en förteckning över produkter och utrustning för vilka återvinningen av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 och destruktionen av produkter och utrustning som innehåller sådana gaser utan föregående återvinning av dessa gaser, ska anses vara tekniskt och ekonomiskt genomförbara, vid behov med angivande av vilken teknik som ska användas.
9.Medlemsstaterna ska främja återvinning, återanvändning, regenerering och destruktion av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1.
Artikel 9
Producentansvarssystem
Utan att det påverkar befintlig unionslagstiftning ska medlemsstaterna främja utarbetandet av system för producentansvar för återvinning av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II, samt återanvändning, regenerering och destruktion av dessa.
Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de åtgärder som vidtas.
Artikel 10
Certifiering och utbildning
1.Medlemsstaterna ska, på grundval av de minimikrav som avses i punkt 5, inrätta eller anpassa certifieringsprogram, inbegripet utvärderingsprocesser, och säkerställa att utbildning i praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper finns tillgänglig för de fysiska personer som utför följande uppgifter avseende de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och i bilaga II avsnitt 1 samt avseende andra relevanta alternativ till fluorerade växthusgaser:
(a)Installation, service, underhåll, reparation eller nedmontering av den utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a–g.
(b)Kontroll av läckage avseende den utrustning som avses i artikel 5.2 a–f, i enlighet med i artikel 5.1.
(c)Återvinning i enlighet med artikel 8.1.
2.Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns utbildningsprogram i enlighet med punkt 5 för fysiska personer som återvinner de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 från luftkonditioneringsutrustning i sådana motorfordon som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/40/EG 42 .
3.De certifieringsprogram och den utbildning som föreskrivs i punkterna 1 och 2 ska omfatta följande:
(a)Tillämpliga förordningar och tekniska standarder.
(b)Förebyggande av utsläpp.
(c)Återvinning av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1.
(d)Säker hantering av utrustning av den typ och storlek som omfattas av certifikatet.
(e)Energieffektivitetsaspekter.
4.Certifikat inom de certifieringsprogram som avses i punkt 1 ska endast utfärdas på villkor att den sökande med framgång har genomgått ett bedömningsförfarande som har fastställts i enlighet med punkterna 1, 3 och 5.
5.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa minimikrav för certifieringsprogram och utbildningsintyg. Bland minimikraven ska för varje typ av utrustning som avses i punkterna 1 och 2 de praktiska färdigheter och den teoretiska kunskap som krävs anges, med åtskillnad, i förekommande fall, mellan de olika verksamheter som omfattas, formerna för certifiering eller intyg samt villkoren för ömsesidigt erkännande av certifikat och utbildningsintyg. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
6.Medlemsstaterna ska inrätta eller anpassa certifieringsprogram på grundval av de minimikrav som avses i punkt 5 för företag som, för andra parters räkning, utför installation, service, underhåll, reparation eller nedmontering av sådan utrustning som förtecknas i artikel 5.2 a–f och som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 eller andra relevanta alternativ till fluorerade växthusgaser för andra.
7.Befintliga certifikat och utbildningsintyg som utfärdats i enlighet med förordning (EU) nr 517/2014 ska vara fortsatt giltiga, i enlighet med de villkor enligt vilka de ursprungligen utfärdades.
8.Senast den 1 januari [Publikationsbyrån: ange året efter det år då denna förordning träder i kraft] ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om certifierings- och utbildningsprogram.
Medlemsstaterna ska erkänna certifikat och utbildningsintyg som utfärdats i en annan medlemsstat i enlighet med denna artikel. De ska inte begränsa friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsfriheten på grund av att ett certifikat har utfärdats i en annan medlemsstat.
9.Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet för den underrättelse som avses i punkt 8. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
10.Ett företag som ger ett annat företag i uppdrag att utföra de uppgifter som avses i punkt 1 ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att det senare innehar de certifikat som krävs för att utföra de uppgifter som avses i punkt 1.
11.Om de skyldigheter i denna artikel som avser tillhandahållandet av certifiering och utbildning skulle medföra oproportionella bördor för en medlemsstat på grund av den ringa storleken på dess befolkning och den därav följande bristande efterfrågan på sådan utbildning och certifiering, kan efterlevnad uppnås genom erkännande av certifikat som utfärdats i andra medlemsstater.
Medlemsstater som tillämpar denna punkt ska informera kommissionen som i sin tur ska informera andra medlemsstater.
12.Denna artikel ska inte hindra medlemsstater från att inrätta ytterligare program för certifiering och utbildning avseende annan utrustning än den som avses i punkt 1.
KAPITEL III
BEGRÄNSNINGAR OCH KONTROLL AV ANVÄNDNINGEN
Artikel 11
Begränsningar för utsläppande på marknaden och försäljning
1.Det ska vara förbjudet att på marknaden släppa ut de produkter och den utrustning, inbegripet delar därav, som anges i bilaga IV, med undantag för militär utrustning, från och med det datum som anges i den bilagan och som i vissa fall kan vara olika beroende på den berörda gasens typ eller faktor för global uppvärmningspotential.
Produkter och utrustning som olagligen släpps ut på marknaden efter det datum som avses i första stycket får inte bli föremål för efterföljande användning eller vidare leverans eller göras tillgängliga för andra personer inom unionen, mot betalning eller kostnadsfritt, och får inte heller exporteras. Sådana produkter och sådan utrustning får endast lagras eller transporteras för efterföljande bortskaffande och för återvinning av gasen före bortskaffandet i enlighet med artikel 8.
Två år efter de respektive datum som anges i bilaga IV ska det endast vara tillåtet att göra produkter och utrustning som lagligen släppts ut på marknaden före det datum som avses i första stycket till föremål för vidare leverans eller tillhandahållande till en annan part i unionen, mot betalning eller kostnadsfritt, på villkor att det kan bevisas att produkten eller utrustningen lagligen släpptes ut på marknaden före respektive datum
2.Det förbud som anges i punkt 1 första stycket ska inte gälla för utrustning i fråga om vilken det har konstaterats i de ekodesignkrav som har antagits i enlighet med direktiv 2009/125/EG att den tack vare högre energieffektivitet under driften skulle ge lägre utsläpp av koldioxidekvivalenter under livscykeln än likvärdig utrustning som uppfyller gällande ekodesignkrav.
3.Utöver det förbud mot utsläppande på marknaden som anges i bilaga IV punkt 1 ska det vara förbjudet att importera, släppa ut på marknaden, vidare leverera och tillhandahålla till andra personer i unionen, mot betalning eller kostnadsfritt, använda eller exportera tomma eller helt eller delvis fyllda engångsbehållare för de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1. Sådana behållare får endast lagras eller transporteras för efterföljande bortskaffande. Detta förbud gäller inte behållare för laboratorie- eller analysändamål.
Punkten ska tillämpas på
(a)behållare som inte kan återfyllas utan att anpassas för detta ändamål (engångsbehållare), och
(b) behållare som skulle kunna återfyllas, men som importeras eller släpps ut på marknaden utan att åtgärder har vidtagits för att behållaren ska kunna lämnas i retur för återfyllning.
4.På motiverad begäran från en behörig myndighet i en medlemsstat och med beaktande av målen för denna förordning, får kommissionen undantagsvis genom genomförandeakter godkänna ett undantag på upp till fyra år för att tillåta utsläppande på marknaden av produkter och utrustning, och delar därav, som förtecknas i bilaga IV och som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av sådana gaser, om det har visats att
(a)det för en specifik produkt eller en del av utrustning, eller för en viss kategori produkter eller utrustning inte finns alternativ att tillgå, eller att alternativet av tekniska skäl eller säkerhetsskäl inte kan användas, eller
(b)användning av tekniskt genomförbara och säkra alternativ skulle medföra orimliga kostnader.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
5.Endast företag som innehar det certifikat som krävs enligt artikel 10.1 a eller det utbildningsintyg som krävs enligt artikel 10.2, eller företag som anställer personer som innehar ett sådant certifikat eller utbildningsintyg, ska tillåtas köpa de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I eller bilaga II avsnitt 1 för installation, service, underhåll eller reparation av utrustning som innehåller dessa gaser, eller vars funktion är beroende av dessa gaser, i enlighet med artikel 5.2 a–g och artikel 10.2.
Denna punkt ska inte hindra icke-certifierade företag, som inte bedriver sådan verksamhet, från att samla in, transportera eller leverera de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1.
6.Icke-hermetiskt sluten utrustning som är påfylld med de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 får endast säljas till slutanvändare om det kan bevisas att installationen kommer att utföras av ett företag som är certifierat i enlighet med artikel 10.
Artikel 12
Märkning och produkt- och utrustningsinformation
1.Följande produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion kräver de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och II får endast släppas ut på marknaden om de är försedda med märkning:
(a)Kylutrustning.
(b)Luftkonditioneringsutrustning.
(c)Värmepumpar.
(d)Brandskyddsutrustning.
(e)Elektriska brytare.
(f)Aerosolbehållare som innehåller fluorerade växthusgaser, inklusive dosinhalatorer.
(g)Alla behållare för fluorerade växthusgaser.
(h)Lösningsmedel med fluorerade växthusgaser.
(i)Organiska Rankinecykler.
2.Produkter eller utrustning som omfattas av ett undantag i enlighet med artikel 11.4 ska märkas i enlighet därmed och ska inkludera en anmärkning om att dessa produkter eller denna utrustning endast får användas för de ändamål för vilka undantaget enligt den artikeln beviljats.
3.Den märkning som krävs enligt punkt 1 ska innehålla följande information:
(a)En uppgift om att produkten eller utrustningen innehåller fluorerade växthusgaser eller att dess funktion kräver sådana gaser.
(b)Den vedertagna beteckningen för den fluorerade växthusgasen, eller om det inte finns någon sådan beteckning, den kemiska beteckningen.
(c)Från och med den 1 januari 2017, mängden, uttryckt i vikt och i koldioxidekvivalenter, fluorerade växthusgaser som produkten eller utrustningen innehåller eller den mängd fluorerade växthusgaser för vilken utrustningen har utformats samt dessa gasers faktor för global uppvärmningspotential.
Märkningen ska, i tillämpliga fall, innehålla följande information:
(a)En anmärkning om att de fluorerade växthusgaserna ingår i hermetiskt sluten utrustning.
(b)En anmärkning om att de elektriska brytarna har ett fastställt läckage på mindre än 0,1 % per år enligt angivelsen i producentens tekniska specifikation.
4.Märkningen i enlighet med punkt 1 ska vara tydligt läsbar och outplånlig och ska placeras antingen:
(a)nära serviceportar för påfyllning eller återvinning av den fluorerade växthusgasen, eller
(b)på den del av produkten eller utrustningen som innehåller den fluorerade växthusgasen.
Märkningen ska vara skriven på det eller de officiella språken i den medlemsstat där varan kommer att släppas ut på marknaden.
5.Skumplast och förblandade polyoler som innehåller de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilagorna I och II får endast släppas ut på marknaden om de fluorerade växthusgaserna på märkningen identifieras med en vedertagen beteckning eller med den kemiska beteckningen om det inte finns någon sådan beteckning. Av märkningen ska det tydligt framgå att skumplasten eller de förblandade polyolerna innehåller fluorerade växthusgaser. När det gäller skivor av skumplast ska informationen anges tydligt och outplånligt på skivorna.
6.Regenererade eller återanvända fluorerade växthusgaser ska vara märkta så att det framgår att ämnet har regenererats eller återanvänts, med uppgifter om partinumret samt regenereringsanläggningens eller återanvändningsanläggningens namn och adress i unionen.
7.De fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som släpps ut på marknaden för destruktion ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får destrueras.
8.De fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som släpps ut på marknaden för direktexport ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får direktexporteras.
9.De fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som släpps ut på marknaden för användning i militär utrustning ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får användas för det ändamålet.
10.De fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och II och som släpps ut på marknaden för etsning av halvledande material eller rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får användas för det ändamålet.
11.De fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som släpps ut på marknaden för användning som råmaterial ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får användas som råmaterial.
12.De fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som släpps ut på marknaden för produktion av dosinhalatorer för leverans av farmaceutiska substanser ska vara märkta så att det framgår att behållarens innehåll endast får användas för det ändamålet.
13.När det gäller fluorkolväten ska den märkning som avses i punkterna 7–11 innehålla uppgiften ”Undantagen från kvoter enligt förordning (EU) nr.../... [Publikationsbyrån: För in en hänvisning till denna förordning]”.
I avsaknad av de märkningskrav som avses i första stycket och i punkterna 7–11 ska fluorkolvätena omfattas av kvotkraven enligt artikel 16.1.
14.I de fall som avses i bilaga IV punkterna 3, 8, 18 b, 18 c, 19 och 20 ska produkten märkas med en uppgift om att den endast får användas om det krävs enligt den säkerhetsstandard som ska fastställas. I det fall som avses i bilaga IV punkterna 20 och 22 ska produkten märkas med en uppgift om att den endast får användas om det krävs enligt den medicinska tillämpning som ska fastställas.
15.Den information som avses i punkterna 3 och 5 ska införas i instruktionsböckerna för de berörda produkterna och för den berörda utrustningen.
När det gäller produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser i bilagorna I och II med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 150 ska informationen också ingå i produktbeskrivningar som används i reklamsyfte.
16.Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet för den märkning som avses i punkt 1 och i punkterna 4–14. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
17.Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 32 anta delegerade akter om ändring av de krav på märkning som anges i punkterna 4–14 när så är lämpligt med hänsyn till den kommersiella och tekniska utvecklingen.
Artikel 13
Kontroll av användning
1.Det ska vara förbjudet att använda svavelhexafluorid vid pressgjutning av magnesium och vid återanvändning av magnesiumlegeringar för pressgjutning.
2.Det ska vara förbjudet att använda svavelhexafluorid för att fylla däck till fordon.
3.Från och med den 1 januari 2024 ska det vara förbjudet att använda de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 2 500, för service eller underhåll av kylutrustning.
Denna punkt ska inte gälla militär utrustning eller utrustning som är avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C.
Det förbud som avses i första stycket ska inte gälla följande kategorier av fluorerade växthusgaser till och med den 1 januari 2030:
(a)Regenererade fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 2 500 som används för underhåll eller service av befintlig kylutrustning, förutsatt att de har märkts i enlighet med artikel 12.6.
(b)Återanvända fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I med en faktor för global uppvärmningspotential på minst 2 500 som används för underhåll eller service av befintlig kylutrustning, förutsatt att de har återvunnits från sådan utrustning. Sådana återanvända gaser får endast användas av det företag som utförde återvinningen som ett led i underhåll eller service eller av det företag för vilket återvinningen utfördes som ett led i underhåll eller service.
Förbudet som avses i första stycket ska inte gälla kylutrustning för vilken ett undantag har beviljats i enlighet med artikel 11.4.
4.Det ska vara förbjudet att använda desfluran som inhalationsbedövning från och med den 1 januari 2026, utom när sådan användning är absolut nödvändig och inga andra bedövningsmedel kan användas av medicinska skäl. Användaren ska på begäran lämna bevis på de medicinska skälen till den behöriga myndigheten i medlemsstaten och till kommissionen.
KAPITEL IV
TIDSPLAN FÖR PRODUKTION OCH MINSKNING AV MÄNGDEN FLUORKOLVÄTEN SOM SLÄPPS UT PÅ MARKNADEN
Artikel 14
Produktion av fluorkolväten
1.Produktion av fluorkolväten ska tillåtas på villkor att producenterna har tilldelats produktionsrättigheter av kommissionen i enlighet med denna artikel.
2.Kommissionen ska, genom genomförandeakter, tilldela producenter som producerade fluorkolväten under 2022 produktionsrättigheter i enlighet med bilaga V, på grundval av de uppgifter som rapporteras enligt artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med artikel 34.2.
3.Kommissionen får, genom genomförandeakter och på begäran av den behöriga myndigheten i en medlemsstat, ändra de genomförandeakter som avses i punkt 2 i syfte att tilldela ytterligare produktionsrättigheter till de producenter som avses i punkt 2 eller till andra företag som är etablerade i unionen, varvid medlemsstatens produktionsgränser enligt protokollet ska iakttas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med artikel 34.2.
4.Tre år efter antagandet av de genomförandeakter som avses i punkt 2, och därefter vart tredje år, ska kommissionen se över och vid behov ändra dessa genomförandeakter, varvid ändringarna av produktionsrättigheterna enligt artikel 15 under den föregående treårsperioden ska beaktas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med artikel 34.2.
Artikel 15
Överlåtelse och godkännande av produktionsrättigheter för industriell rationalisering
1.För industriell rationalisering inom en medlemsstat får producenterna helt eller delvis överlåta sina produktionsrättigheter till ett annat företag i den medlemsstaten, förutsatt att parternas produktionsgränser enligt protokollet iakttas. Överlåtelsen ska godkännas av kommissionen och relevanta behöriga myndigheter och ska göras via f-gasportalen.
2.För industriell rationalisering mellan medlemsstater får kommissionen, i samförstånd med både den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum och den behöriga myndigheten i den medlemsstat där det finns ett överskott på produktionsrättigheter, via f-gasportalen, ge producenten tillstånd att överskrida den produktion som avses i artikel 14.2 med en viss mängd, med beaktande av de villkor som anges i protokollet.
3.Kommissionen får, i samförstånd med såväl den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en producents relevanta produktion äger rum som regeringen i det berörda tredjepartslandet, ge en producent tillstånd att addera de beräknade produktionsnivåerna i enlighet med artikel 14.2 med de beräknade produktionsnivåer som är tillåtna för en producent i ett tredjepartsland i enlighet med protokollet och den producentens nationella lagstiftning, i syfte att uppnå industriell rationalisering med ett tredjepartsland, på villkor att summan av de beräknade produktionsnivåerna för de båda producenterna inte överstiger produktionsrättigheterna enligt protokollet och på villkor att tillämplig nationell lagstiftning iakttas.
Artikel 16
Minskning av mängden fluorkolväten som släpps ut på marknaden
1.Utsläppande på marknaden av fluorkolväten ska endast tillåtas på villkor att producenterna och importörerna har tilldelats kvoter av kommissionen i enlighet med artikel 17.
Producenter och importörer ska säkerställa att de mängder fluorkolväten som de släpper ut på marknaden inte överstiger deras respektive tillgängliga kvot vid tidpunkten för utsläppandet på marknaden.
2.Punkt 1 ska inte tillämpas på fluorkolväten
(a)som importeras till unionen för destruktion,
(b)som är avsedda att användas av en producent i råmaterialtillämpningar eller som en producent eller importör levererar direkt till företag för användning i råmaterialtillämpningar,
(c)som en producent eller importör levererar direkt till företag för export utanför unionen, och som inte ingår i produkter eller utrustning, såvida dessa fluorkolväten inte därefter görs tillgängliga för någon annan part inom unionen före exporten,
(d)som en producent eller importör levererar direkt för användning i militär utrustning,
(e)som en producent eller importör levererar direkt till ett företag som använder dem för etsning av halvledande material och rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin.
3.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att ändra punkt 2 och undanta fluorkolväten från kvotkravet i punkt 1 i enlighet med beslut av parterna i protokollet.
4.På motiverad begäran från en behörig myndighet i en medlemsstat och med beaktande av målen med denna förordning får kommissionen undantagsvis genom genomförandeakter godkänna ett undantag på upp till fyra år för att undanta sådana fluorkolväten som används i särskilda tillämpningar, eller särskilda kategorier av produkter eller utrustning, från det krav på kvoter som fastställs i punkt 1, om det i begäran visas att
(a)det för dessa särskilda tillämpningar, produkter eller utrustning inte finns alternativ att tillgå, eller att dessa av tekniska skäl eller av säkerhetsskäl inte kan användas, och
(b)en tillräcklig försörjning av fluorkolväten inte kan garanteras utan att detta medför orimliga kostnader.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
5.Utsläpp av fluorkolväten under produktionen ska betraktas som utsläppande på marknaden under det år då utsläppen inträffar.
6.Denna artikel och artiklarna 17, 20–29 och 31 ska också tillämpas på fluorkolväten i färdigblandade polyoler.
Artikel 17
Fastställande av referensvärden och tilldelning av kvoter för utsläppande av fluorkolväten på marknaden
1.Senast den 31 oktober [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och vart tredje år därefter ska kommissionen fastställa referensvärden för producenter och importörer i enlighet med bilaga VII för utsläppande på marknaden av fluorkolväten.
Kommissionen ska fastställa dessa referensvärden för alla importörer och producenter som har importerat eller producerat fluorkolväten under de föregående tre åren, genom en genomförandeakt i vilket det fastställs referensvärden för alla importörer och producenter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.
2.En importör eller producent får till kommissionen anmäla ett permanent övertagande eller förvärv av den del av den egna verksamheten som är relevant för denna artikel och som leder till en ändring av tilldelningen av importörens eller producentens eller dessas rättsliga efterträdares referensvärden.
Kommissionen får begära in relevant dokumentation om detta. De justerade referensvärdena ska göras tillgängliga på f-gasportalen.
3.Senast den 1 april [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och därefter vart tredje år får producenter och importörer lämna in en deklaration i syfte att erhålla kvoter från den reserv som avses i bilaga VIII via f-gasportalen.
4.Senast den 31 december [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och varje år därefter ska kommissionen tilldela kvoter för varje importör och producent för utsläppande på marknaden av fluorkolväten, i enlighet med bilaga VIII. Kvoterna ska meddelas importörerna och producenterna via f-gasportalen.
5.Vid tilldelning av kvoter ska betalning erläggas, dvs. tre euro för varje ton koldioxidekvivalenter som ingår i den tilldelade kvoten. Importörer och producenter ska via f-gasportalen underrättas om det totala belopp som de ska erlägga för sin beräknade maximala kvottilldelning för det påföljande kalenderåret och om betalningsfristen. Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formerna och de närmare villkoren för betalningen. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.
Importörer och producenter får välja att betala för endast en del av den beräknade maximala kvottilldelning som erbjuds dem. I sådana fall ska dessa importörer och producenter tilldelas en kvot som motsvarar den betalning som de har gjort inom den fastställda betalningsfristen.
Kommissionen ska kostnadsfritt omfördela den kvot för vilken betalning inte har erlagts inom den fastställda betalningsfristen, men endast till de importörer och producenter som har betalat det totala beloppet för sin beräknade maximala kvottilldelning i enlighet med första stycket och som har lämnat in en deklaration enligt punkt 3. Omfördelningen ska göras på grundval av varje importörs eller producents andel av summan av alla de maximala kvoter som erbjudits och för vilka betalning erlagts i sin helhet av dessa importörer och producenter.
Kommissionen ska ha rätt att inte fördela hela den maximala mängd som avses i bilaga VII eller att tilldela ytterligare kvoter i syfte att säkerställa en reserv med tanke på problem som kan uppstå med genomförandet under tilldelningsperioden.
6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att ändra punkt 5 vad gäller de belopp som ska erläggas för tilldelningen av kvoter och mekanismen för tilldelning av återstående kvoter, vid behov för att förhindra allvarliga störningar på marknaden för fluorkolväten, eller om mekanismen inte uppfyller sitt syfte eller har oönskade eller oavsiktliga effekter.
7.De intäkter som genereras från kvottilldelningen ska utgöra externa intäkter avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i förordning (EU, Euratom) 2018/1046. Inkomsterna ska avsättas för Life-programmet och rubrik 7 i den fleråriga budgetramen (Europeisk offentlig förvaltning) för att täcka kostnaderna för extern personal som arbetar med förvaltningen av kvottilldelningen, IT-tjänster och licenssystem för genomförandet av denna förordning och för att säkerställa överensstämmelse med protokollet. Eventuella intäkter som återstår efter det att dessa kostnader har täckts ska föras in i unionens allmänna budget.
Artikel 18
Villkor för registrering och tilldelning av kvoter
1.Kvoter får endast tilldelas producenter eller importörer med ett etableringsställe inom unionen eller som har utsett en enda representant med en anläggning i unionen och som åtar sig det fulla ansvaret för att efterleva denna förordning. Den enda representanten får vara densamma som den som utsetts i enlighet med artikel 8 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 43 .
2.Endast importörer och producenter som har erfarenhet av handel med kemikalier under tre år i följd före kvottilldelningsperioden ska få lämna in en deklaration enligt artikel 17.3 eller tilldelas en kvot på grundval av denna i enlighet med artikel 17.4. Importörerna och tillverkarna ska på begäran lägga fram bevis för detta till kommissionen.
3.För registrering på f-gasportalen ska importörer och producenter ange en fysisk adress där företaget är beläget och varifrån det bedriver sin verksamhet. Endast ett företag får vara registrerat på den fysiska adressen.
För inlämningen av en kvotdeklaration enligt artikel 17.3 och mottagandet av en kvottilldelning enligt artikel 17.4 samt för fastställandet av referensvärden enligt artikel 17.1 ska alla företag som har samma verkliga huvudman betraktas som ett enda företag. Endast det enda företag som först registrerades i registret, såvida inte den verkliga huvudmannen anger något annat, ska ha rätt till ett referensvärde enligt artikel 17.1 och en kvottilldelning enligt artikel 17.4.
Artikel 19
Utrustning som redan är påfylld med fluorkolväten
1.Kyl-, luftkonditionerings- och värmepumpsutrustning som fyllts på med fluorkolväten får inte släppas ut på marknaden om inte de fluorkolväten som utrustningen fyllts på med redovisas inom det kvotsystem som avses i detta kapitel.
2.Tillverkarna och importörerna av utrustning ska, när de släpper ut redan påfylld utrustning som avses i punkt 1 på marknaden, se till att överensstämmelsen med punkt 1 är fullständigt dokumenterad och upprätta en försäkran om överensstämmelse.
Genom att upprätta en försäkran om överensstämmelse tar tillverkare och importörer av utrustning ansvar för att bestämmelserna i denna punkt och punkt 1 efterlevs.
Tillverkare och importörer av utrustning ska bevara dokumentationen och försäkran om överensstämmelse i minst fem år efter utsläppandet på marknaden och på begäran göra dessa tillgängliga för medlemsstaternas behöriga myndigheter och för kommissionen.
3.Om fluorkolväten som ingår i den utrustning som avses i punkt 1 inte har släppts ut på marknaden innan utrustningen fylls på, ska importörerna av utrustningen säkerställa att en oberoende revisor som är registrerad på F-gasportalen senast den 30 april [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och varje år därefter bekräftar riktigheten i dokumentationen, försäkran om överensstämmelse och sanningshalten i rapporten enligt artikel 26 för det föregående kalenderåret med en rimlig säkerhetsnivå.
Den oberoende revisorn ska antingen vara
(a)ackrediterad enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG 44 , eller
(b)ackrediterad för att granska redovisning i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning.
4.Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa närmare bestämmelser för den försäkran om överensstämmelse som avses i punkt 2, den oberoende revisorns kontroll och ackrediteringen av kontrollörer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
5.Importörer av den utrustning som avses i punkt 1, och som inte har ett etableringsställe inom unionen, ska utse en enda representant med en anläggning i unionen som åtar sig det fulla ansvaret för att efterleva denna förordning. Den enda representanten får vara densamma som den som utsetts i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1907/2006.
6.Denna artikel ska inte tillämpas på företag som släpper ut mindre än 100 ton koldioxidekvivalenter av fluorkolväten som ingår i den utrustning som avses i punkt 1 på marknaden per år.
Artikel 20
F-gasportalen
1.Kommissionen ska inrätta och säkerställa driften av ett elektroniskt system för förvaltning av kvotsystemet, licenser för import och export samt rapportering (f-gasportalen).
2.Kommissionen ska säkerställa att f-gasportalen kan kopplas samman med Europeiska unionens kontaktpunkt för tull och dess system för intygsutbyte som inrättas genom förordning (EU) nr.../... [fullständig hänvisning ska införas när den förordningen har antagits].
3.Medlemsstaterna ska säkerställa att deras nationella tullkontaktpunkter kan sammankopplas med Europeiska unionens kontaktpunkt för tull och dess system för intygsutbyte för utbytet av information med f-gasportalen.
4.Företagen ska ha en giltig registrering på f-gasportalen innan de importerar eller exporterar fluorerade växthusgaser och produkter och utrustning som innehåller fluorerade växthusgaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, utom vid tillfällig lagring och för följande ändamål:
(a)För att lämna in en deklaration i enlighet med artikel 17.3,
(b)för att erhålla en kvottilldelning för utsläppande på marknaden av fluorkolväten i enlighet med artikel 17.4, för att göra eller ta emot en kvotöverföring i enlighet med artikel 21.1, för att ge eller få tillstånd att använda kvoter i enlighet med artikel 21.2 eller för att delegera tillståndet att använda kvoter i enlighet med artikel 21.3,
(c)för att leverera eller ta emot fluorkolväten för de ändamål som anges i artikel 16.2 a–e,
(d)för att utföra verksamhet som kräver rapportering enligt artikel 26,
(e)för att erhålla produktionsrättigheter enligt artikel 14 och för att göra eller ta emot en överföring och för godkännande av de produktionsrättigheter som avses i artikel 15, och
(f)för kontroll av de rapporter som avses i artiklarna 19.3 och 26.8.
Registreringen ska vara giltig först när kommissionen har godkänt den och så länge som den inte upphävs eller återkallas av kommissionen eller dras tillbaka av företaget.
5.En giltig registrering på f-gasportalen vid import- eller exporttillfället utgör den licens som krävs enligt artikel 22.
6.Kommissionen får, i den mån som krävs, genom genomförandeakter, säkerställa att f-gasportalen fungerar väl. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
7.Medlemsstaternas behöriga myndigheter, inbegripet tullmyndigheterna, ska ha tillgång till f-gasportalen så att de kan genomföra relevanta krav och kontroller. Tullmyndigheternas tillgång till f-gasportalen ska säkerställas via Europeiska unionens kontaktpunkt för tull.
Kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter ska säkerställa konfidentiell behandling av de uppgifter som ingår i f-gasportalen.
8.Varje begäran från importörer och producenter om rättelse av de uppgifter som dessa har registrerat på f-gasportalen och som avser överföring av kvoter enligt artikel 21.1, tillstånd att använda kvoter enligt artikel 21.2 eller delegering av de tillstånd som avses i artikel 21.3, ska med samtycke från alla företag som är inblandade i transaktionen meddelas kommissionen utan onödigt dröjsmål och senast den 31 mars året efter det år då överföringen av kvoter eller tillståndet att använda kvoten registrerades och ska styrkas med bevis som visar att det rör sig om ett skrivfel.
Utan hinder av villkoren i första stycket ska varje begäran om rättelse avslås som avser uppgifter som negativt påverkar rättigheterna för andra importörer och producenter som inte är involverade i den underliggande transaktionen.
Artikel 21
Överföring av kvoter och tillstånd att utnyttja kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten i importerad utrustning
1.Varje producent eller importör för vilken ett referensvärde har fastställts i enlighet med artikel 17.1 får på f-gasportalen föra över sin kvottilldelning i enlighet med artikel 17.4, hela mängden eller en del av denna, till en annan producent eller importör inom unionen eller till en annan producent eller importör som är företrädd inom unionen av en enda representant i enlighet med artikel 18.1.
En kvot som överförs enligt första stycket får inte överföras på nytt.
2.Varje producent eller importör för vilken ett referensvärde har fastställts i enlighet med artikel 17.1 får på f-gasportalen ge ett företag i unionen, eller ett företag som är företrätt i unionen av en enda representant i enlighet med artikel 19.5, tillstånd att använda hela eller delar av producentens eller importörens kvot för import av redan påfylld utrustning i enlighet med artikel 19.
Den producent eller importör som beviljar tillståndet ska anses släppa ut de respektive mängderna fluorkolväten på marknaden vid tidpunkten för beviljandet av tillståndet.
3.Varje företag som får tillstånd får delegera tillståndet att använda kvoter som beviljats i enlighet med punkt 2 på f-gasportalen till ett företag för import av redan påfylld utrustning i enlighet med artikel 19. Ett delegerat tillstånd får inte delegeras på nytt.
4.Överföringar av kvoter, tillstånd att utnyttja kvoter och delegering av tillstånd via f-gasportalen ska endast vara giltiga om det mottagande företaget tar emot dessa via f-gasportalen.
KAPITEL V
HANDEL
Artikel 22
Import och export
För import och export av fluorerade växthusgaser och produkter och utrustning som innehåller sådana gaser eller vars funktion kräver sådana gaser, utom vid tillfällig lagring, ska en giltig licens uppvisas för tullmyndigheterna i enlighet med artikel 20.4.
Fluorerade växthusgaser som importeras till unionen ska betraktas som nyproducerade gaser.
Artikel 23
Kontroller av handeln
1.Tullmyndigheterna och marknadskontrollmyndigheterna ska verkställa de förbud och andra begränsningar som fastställs i denna förordning med avseende på import och export.
2.Med avseende på övergången till fri omsättning ska det företag som innehar en kvot eller tillstånd att använda kvoter i enlighet med denna förordning och som är registrerat på f-gasportalen i enlighet med artikel 20 vara den importör som anges i tulldeklarationen.
När det gäller import, utom övergång till fri omsättning, ska det företag som är registrerat på f-gasportalen i enlighet med artikel 20 vara den deklarant som anges i tulldeklarationen.
Vid export ska det företag som är registrerat på f-gasportalen i enlighet med artikel 20 vara den exportör som anges i tulldeklarationen.
3.Vid import av fluorerade växthusgaser och produkter och utrustning som innehåller dessa gaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, ska den importör, eller om uppgift därom inte är tillgänglig, den deklarant som anges i tulldeklarationen eller i deklarationen för tillfällig lagring och, när det gäller export, den exportör som anges i tulldeklarationen, i tillämpliga fall lämna följande uppgifter till tullmyndigheterna:
(a)Registreringsnummer på f-gasportalen,
(b)registrerings- och identitetsnummer för ekonomiska aktörer (Eori),
(c)nettomassan av bulkgaser och gaser som fyllts på i produkter och utrustning,
(d)den varukod enligt vilken varorna klassificeras,
(e)antalet ton i koldioxidekvivalenter av bulkgaser och gaser som ingår i produkter och utrustning och delar därav.
4.I samband med övergång till fri omsättning ska tullmyndigheterna särskilt kontrollera att den importör som anges i tulldeklarationen har kvoter eller tillstånd att använda kvoter i enlighet med denna förordning innan varorna övergår till fri omsättning. Tullmyndigheterna ska vid import särskilt säkerställa att den importör som anges i tulldeklarationen, eller om uppgift därom inte är tillgänglig, deklaranten, och vid export den exportör som anges i tulldeklarationen, är registrerad på f-gasportalen i enlighet med artikel 20.
5.I förekommande fall ska tullmyndigheterna lämna information om tullklarering av varor till f-gasportalen via Europeiska unionens kontaktpunkt för tull.
6.Importörer av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och bilaga II avsnitt 1 i påfyllningsbara behållare ska, vid den tidpunkt då tulldeklarationen för övergång till fri omsättning lämnas in, ge tullmyndigheterna tillgång till en försäkran om överensstämmelse som inbegriper bevis som styrker att det vidtagits åtgärder för att säkerställa att behållaren kan återlämnas för påfyllning.
7.Importörer av fluorerade växthusgaser ska, vid den tidpunkt då tulldeklarationen för övergång till fri omsättning i unionen lämnas in, ge tullmyndigheterna tillgång till de bevis som avses i artikel 4.5.
8.Den försäkran om överensstämmelse och den dokumentation som avses i artikel 19.2 ska göras tillgängliga för tullmyndigheterna vid den tidpunkt då tulldeklarationen för övergång till fri omsättning i unionen lämnas in.
9.Tullmyndigheterna ska kontrollera efterlevnaden av de import- och exportregler som fastställs i denna förordning när de gör riskanalysbaserade kontroller inom den gemensamma ramen för riskhantering och i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 952/2013. Riskanalysen ska särskilt beakta all tillgänglig information om sannolikheten för olaglig handel med fluorerade växthusgaser och det berörda företagets efterlevnadshistorik.
10.Tullmyndigheten ska, på grundval av riskanalys, när den utför fysiska tullkontroller av de gaser och produkter som omfattas av denna förordning, särskilt kontrollera följande vid import och export:
(a)Att de uppvisade varorna överensstämmer med dem som beskrivs i licensen och i tulldeklarationen.
(b)Att den uppvisade produkten eller utrustningen inte omfattas av de begränsningar som avses i artikel 11.1 och 11.3.
(c)Att varorna är korrekt märkta i enlighet med artikel 12 innan de övergår till fri omsättning.
Importören eller, om uppgift därom inte är tillgänglig, deklaranten eller exportören ska göra sin licens tillgänglig för tullmyndigheterna vid kontroller i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 952/2013.
11.Tullmyndigheterna eller marknadskontrollmyndigheterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att förhindra försök att importera eller exportera de ämnen och produkter som omfattas av denna förordning och som redan tidigare inte fått föras in i eller ut ur territoriet.
12.Tullmyndigheterna ska förverka eller beslagta engångsbehållare som är förbjudna enligt denna förordning för bortskaffande i enlighet med artiklarna 197 och 198 i förordning (EU) nr 952/2013. Marknadskontrollmyndigheterna ska också dra tillbaka eller återkalla sådana behållare från marknaden i enlighet med artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 45 .
För andra ämnen, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning får alternativa åtgärder vidtas för att förhindra olaglig import, vidare leverans eller export, särskilt när det gäller fluorkolväten som släpps ut på marknaden i bulk eller fylls på i produkter och utrustning i strid med de kvot- och tillståndskrav som fastställs i denna förordning.
Återexport av gaser, produkter och utrustning som inte uppfyller kraven i denna förordning ska vara förbjuden.
13.Medlemsstaternas tullmyndigheter ska utse eller godkänna tullkontor eller andra platser och ange rutten till dessa kontor och platser, i enlighet med artiklarna 135 och 267 i förordning (EU) nr 952/2013, för uppvisande för tullen av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och av produkter och utrustning som avses i artikel 19 vid införseln till eller utförseln från unionens tullområde. Dessa tullkontor eller platser ska vara tillräckligt utrustade för att utföra relevanta fysiska kontroller på grundval av en riskanalys, och de ska ha kunskap om frågor som rör förebyggande av olaglig verksamhet enligt denna förordning.
Endast de utsedda eller godkända platser och tullkontor som avses i första stycket ska tillåtas att inleda eller avsluta ett transiteringsförfarande för gaser, produkter och utrustning som omfattas av denna förordning.
Artikel 24
Åtgärder för att övervaka olaglig handel
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa ytterligare åtgärder utöver dem som fastställs i denna förordning för övervakning av fluorerade växthusgaser och av produkter och utrustning som innehåller dessa gaser eller vars funktion är beroende av dessa gaser, som hänförts till tillfällig lagring eller till ett tullförfarande, inbegripet tullagerförfarandet eller förfarandet för frizoner, eller som transiteras genom unionens tullområde, på grundval av en utvärdering av de potentiella riskerna för olaglig handel i samband med sådana transporter, inbegripet spårningsmetoder för gaser som släpps ut på marknaden, med beaktande av sådana åtgärders miljövinster och socioekonomiska effekter.
Artikel 25
Handel med stater eller regionala organisationer för ekonomisk integration och territorier som inte omfattas av protokollet
1.Från och med den 1 januari 2028 ska det vara förbjudet att importera och exportera fluorkolväten och produkter och utrustning som innehåller fluorkolväten eller vars funktion är beroende av dessa gaser, från och till varje stat eller regional organisation för ekonomisk integration som inte har samtyckt till att vara bunden av de bestämmelser i protokollet som är tillämpliga på dessa gaser.
2.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 med avseende på att komplettera denna förordning genom att fastställa regler för övergång till fri omsättning i unionen och export av produkter och utrustning som importeras från och exporteras till alla stater eller regionala organisationer för ekonomisk integration som omfattas av punkt 1 och som producerats med hjälp av fluorkolväten, men som inte innehåller gaser som med säkerhet kan identifieras som fluorkolväten, samt regler för identifiering av sådana produkter och sådan utrustning. När kommissionen antar dessa delegerade akter ska den beakta de relevanta beslut som fattats av parterna i protokollet och, avseende bestämmelserna om identifiering av sådana produkter och sådan utrustning, den återkommande tekniska rådgivningen till parterna i protokollet.
3.Genom undantag från punkt 1 får kommissionen, genom genomförandeakter, ge tillstånd till handel med stater eller regionala organisationer för ekonomisk integration som omfattas av punkt 1 med fluorkolväten och utrustning som innehåller fluorkolväten eller vars funktion är beroende av dessa gaser, eller som producerats med hjälp av en eller flera av dessa gaser, om det vid ett möte med parterna i protokollet enligt artikel 4.8 i protokollet har fastställts att staten eller den regionala organisationen för ekonomisk integration fullständigt efterlever bestämmelserna i protokollet och har lämnat uppgifter som styrker detta på det sätt som anges i artikel 7 i protokollet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.
4.Om inte annat följer av beslut som fattats enligt punkt 2 ska punkt 1 tillämpas på varje territorium som inte omfattas av protokollet, på samma sätt som sådana beslut tillämpas på alla stater och regionala organisationer för ekonomisk integration som omfattas av punkt 1.
5.Om myndigheterna i ett territorium som inte omfattas av protokollet fullständigt efterlever protokollet och har lämnat uppgifter som styrker detta enligt artikel 7 i protokollet, får kommissionen, genom genomförandeakter, besluta att vissa eller alla bestämmelser i punkt 1 i den här artikeln inte ska gälla för det territoriet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2.
KAPITEL VI
RAPPORTERING OCH INSAMLING AV UTSLÄPPSDATA
Artikel 26
Rapportering från företag
1.Senast den 31 mars [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och därefter årligen, ska alla producenter, importörer och exportörer som producerade, importerade eller exporterade fluorkolväten i mängder på mer än ett ton eller andra fluorerade växthusgaser i mängder på mer än 100 ton under det föregående kalenderåret, rapportera in de uppgifter som anges i bilaga IX till kommissionen, för vart och ett av ämnena under det kalenderåret. Denna punkt ska även vara tillämplig på företag som erhåller kvoter enligt artikel 21.1.
Senast den 31 mars [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och därefter årligen, ska varje importör eller producent som har tilldelats kvoter i enlighet med artikel 17.4, eller som har mottagit kvoter i enlighet med artikel 21.1, men som inte har släppt ut några mängder fluorkolväten på marknaden under det föregående kalenderåret, rapportera till kommissionen genom att lämna in en nollrapport.
2.Senast den 31 mars [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och därefter årligen, ska varje företag som destruerat fluorkolväten i mängder på mer än ett ton eller andra fluorerade växthusgaser i mängder på mer än 100 ton koldioxidekvivalenter av andra fluorerade växthusgaser under det föregående kalenderåret rapportera in de uppgifter som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av dessa ämnen för det kalenderåret.
3.Senast den 31 mars [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och därefter årligen, ska varje företag som använt 1 000 ton eller mer koldioxidekvivalenter av de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I som råmaterial under det föregående kalenderåret rapportera in de uppgifter som anges i bilaga VII till kommissionen för vart och ett av de ämnena för det kalenderåret.
4.Senast den 31 mars [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och därefter årligen, ska varje företag som släppte ut 100 ton eller mer koldioxidekvivalenter fluorkolväten eller 500 ton koldioxidekvivalenter fluorerade växthusgaser som ingår i produkter och utrustning på marknaden under det föregående kalenderåret rapportera in de uppgifter som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av de ämnena för det kalenderåret.
5.Senast den 31 mars [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och därefter årligen, ska varje företag som tagit emot någon av de mängder fluorkolväten som avses i artikel 16.2 rapportera in de uppgifter som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av de ämnena för det kalenderåret.
Senast den 31 mars [Publikationsbyrån:
För in tillämpningsåret för denna förordning]och därefter årligen, ska varje producent eller importör som släppt ut fluorkolväten på marknaden för produktion av dosinhalatorer för leverans av farmaceutiska substanser rapportera in de uppgifter som anges i bilaga IX till kommissionen. Tillverkarna av sådana dosinhalatorer ska rapportera in de uppgifter som anges i bilaga IX till kommissionen, om de fluorkolväten som de har tagit emot.
6.Senast den 31 mars [Publikationsbyrån: För in tillämpningsåret för denna förordning] och därefter årligen, ska varje företag som regenererat mängder på mer än ett ton eller mer än 100 ton koldioxidekvivalenter av fluorerade växthusgaser rapportera in de uppgifter som anges i bilaga IX till kommissionen för vart och ett av dessa ämnen för det kalenderåret.
7.Senast den 30 april [Publikationsbyrån: Ange tillämpningsåret för denna förordning] ska varje importör av utrustning som släppt ut redan påfylld utrustning enligt artikel 19, innehållande minst 1 000 ton koldioxidekvivalenter av fluorkolväten, på marknaden eller om fluorkolvätena inte släpptes ut på marknaden innan utrustningen fylldes på, lämna in en granskningsrapport till kommissionen i enlighet med artikel 19.3.
8.Senast den 30 april [Publikationsbyrån: Ange tillämpningsåret för denna förordning] och därefter årligen, ska varje företag som enligt punkt 1 rapporterar om utsläppande på marknaden av 1 000 ton eller mer av koldioxidekvivalenter eller fluorkolväten under föregående kalenderår därutöver säkerställa att sanningshalten i rapporten bekräftas med rimlig säkerhet av en oberoende revisor, Revisorn ska vara registrerad på f-gasportalen och antingen vara
(a)ackrediterad enligt direktiv 2003/87/EG, eller
(b)ackrediterad för att granska redovisning i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning.
De transaktioner som avses i artikel 16.2 c ska kontrolleras oavsett vilka mängder som berörs.
Kommissionen får begära att ett företag säkerställer att sanningshalten i dess rapport bekräftas med rimlig säkerhet av en oberoende revisor, oavsett vilka mängder som berörs, om det behövs för att bekräfta att företaget följer bestämmelserna i denna förordning.
Kommissionen får genom genomförandeakter specificera detaljerna för kontrollen av rapporter och ackrediteringen av kontrollörer. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
9.All rapportering och kontroll som avses i denna artikel ska utföras via f-gasportalen.
Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet för inlämningen av de rapporter som avses i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 34.2
Artikel 27
Insamling av uppgifter om utsläpp
Medlemsstaterna ska inrätta rapporteringssystem för de berörda sektorer som avses i denna förordning i syfte att erhålla uppgifter om utsläpp.
Medlemsstaterna ska, när så är lämpligt, möjliggöra registrering av den information som samlas in i enlighet med artikel 7 via ett centraliserat elektroniskt system.
KAPITEL VII
VERKSTÄLLIGHET
Artikel 28
Samarbete och utbyte av information
1.Medlemsstaternas behöriga myndigheter, inbegripet tullmyndigheter, marknadskontrollmyndigheter, miljömyndigheter och andra myndigheter med inspektionsfunktioner, ska samarbeta med varandra, med behöriga myndigheter från andra medlemsstater, med kommissionen och vid behov med administrativa myndigheter i tredjeländer för att säkerställa att denna förordning efterlevs.
När samarbete med tullmyndigheterna krävs för att säkerställa ett korrekt genomförande av ramen för riskhantering ska de behöriga myndigheterna förse tullmyndigheterna med alla nödvändiga uppgifter i enlighet med artikel 47.2 i förordning (EU) nr 952/2013.
2.När tullmyndigheterna, marknadskontrollmyndigheterna eller någon annan behörig myndighet i en medlemsstat har upptäckt en överträdelse av denna förordning ska den behöriga myndigheten underrätta miljömyndigheten eller, om detta inte är relevant, någon annan myndighet som ansvarar för verkställandet av sanktioner i enlighet med artikel 31.
3.Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga myndigheter på ett effektivt sätt kan få tillgång till och utbyta all information som är nödvändig för genomförandet av denna förordning. Denna information ska omfatta tullrelaterade uppgifter, information om ägande och ekonomisk status, eventuella miljöbrott samt uppgifter som registrerats på f-gasportalen.
Denna information ska också göras tillgänglig för behöriga myndigheter i andra medlemsstater och för kommissionen när så krävs för att säkerställa att denna förordning efterlevs. De behöriga myndigheterna ska omedelbart underrätta kommissionen om överträdelser av artikel 16.1.
4.De behöriga myndigheterna ska underrätta behöriga myndigheter i andra medlemsstater när de upptäcker överträdelser av denna förordning som kan påverka mer än en medlemsstat. De behöriga myndigheterna ska särskilt informera de behöriga myndigheterna i andra medlemsstater när de upptäcker en relevant produkt på marknaden som inte uppfyller kraven i denna förordning, så att den kan beslagtas, förverkas, dras tillbaka eller återkallas från marknaden för bortskaffande.
Tullriskhanteringssystemet ska användas för utbyte av riskrelaterad tullinformation.
Tullmyndigheterna ska också utbyta all relevant information om överträdelser av bestämmelserna i denna förordning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 515/97 46 och ska vid behov begära bistånd från övriga medlemsstater och kommissionen.
Artikel 29
Skyldighet att utföra kontroller
1.Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utföra kontroller för att fastställa om företagen uppfyller sina skyldigheter enligt denna förordning.
2.Kontrollerna ska utföras enligt en riskbaserad metod som särskilt beaktar företagens tidigare regelefterlevnad, risken för att en viss produkt inte uppfyller kraven i denna förordning och all annan relevant information som erhållits från kommissionen, nationella tullmyndigheter, marknadskontrollmyndigheter, miljömyndigheter eller från behöriga myndigheter i tredjeländer.
De behöriga myndigheterna ska också utföra kontroller när de förfogar över bevis eller annan relevant information, inbegripet på grundval av motiverade farhågor från tredje part, om eventuell bristande efterlevnad av denna förordning.
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska också göra de kontroller som kommissionen bedömer nödvändiga för att säkerställa efterlevnaden av denna förordning.
3.De kontroller som avses i punkterna 1 och 2 ska omfatta besök på plats med lämplig frekvens på etableringsställen och verifiering av relevant dokumentation och utrustning.
Kontroller ska utföras utan att företaget förvarnas, utom i de fall då en förhandsanmälan krävs för att kontrollerna ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Medlemsstaterna ska se till att företagen ger de behöriga myndigheterna all nödvändig hjälp för att dessa myndigheter ska kunna utföra de kontroller som föreskrivs i denna artikel.
4.De behöriga myndigheterna ska föra register över kontrollerna, och särskilt ange deras art och resultat, samt över de åtgärder som vidtagits vid bristande efterlevnad. Register över alla kontroller ska sparas i minst fem år.
5.På begäran av en annan medlemsstat får en medlemsstat göra kontroller av företag som misstänks vara inblandade i olaglig transport av gaser och produkter och utrustning som omfattas av denna förordning och som är verksamma på den medlemsstatens territorium. Den begärande medlemsstaten ska informeras om resultatet av kontrollen.
6.För att kommissionen ska kunna genomföra de uppgifter som åläggs den genom denna förordning får den inhämta alla nödvändig information från medlemsstaternas behöriga myndigheter och från företag. När kommissionen begär uppgifter från ett företag, ska den samtidigt sända en kopia av sin begäran till den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium företaget har sitt säte.
7.Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att främja ett adekvat informationsutbyte och samarbete mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda konfidentiell information som mottagits i enlighet med denna artikel.
Artikel 30
Rapportering av överträdelser och skydd av personer som rapporterar överträdelser
Direktiv (EU) 2019/1937 ska tillämpas på rapportering av överträdelser av denna förordning och på skyddet av personer som rapporterar sådana överträdelser.
KAPITEL VIII
SANKTIONER, SAMRÅDSFORUM, KOMMITTÉFÖRFARANDE OCH UTÖVANDE AV DELEGERING
Artikel 31
Sanktioner
1.Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa regler och bestämmelser till kommissionen senast den 1 januari [Publikationsbyrån: för in ett år efter ikraftträdandet av denna förordning], samt utan dröjsmål anmäla eventuella senare ändringar som berör dem.
2.Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter enligt direktiv 2008/99/EG ska medlemsstaterna i enlighet med nationell lagstiftning föreskriva att behöriga myndigheter ska ha befogenhet att ålägga lämpliga administrativa sanktioner och vidta andra administrativa åtgärder i samband med dessa överträdelser.
3.Medlemsstaterna ska se till att sanktionernas nivå och typ är lämpliga och proportionella och tillämpas med beaktande av åtminstone följande kriterier:
(a)Överträdelsens karaktär och allvarlighetsgrad.
(b)Om överträdelsen är avsiktlig eller beror på försumlighet.
(c)Eventuella tidigare överträdelser av denna förordning som det företag som hålls ansvarigt gjort sig skyldigt till.
(d)Den ekonomiska situationen för det företag som hålls ansvarigt.
(e)De ekonomiska fördelar som kan härledas eller förväntas kunna härledas till överträdelsen.
4.Medlemsstaterna ska se till att deras behöriga myndigheter kan ålägga åtminstone följande sanktioner vid överträdelser av denna förordning:
(a)Sanktionsavgifter,
(b)förverkan eller beslag av olagligt erhållna varor eller av företagets intäkter från överträdelse,
(c)tillfälligt upphävande eller återkallande av tillståndet att bedriva verksamhet, om den omfattas av denna förordning.
5.Vid olaglig produktion, import, export, utsläppande på marknaden eller användning av fluorerade växthusgaser eller av produkter och utrustning som innehåller sådana gaser eller vars funktion är beroende av sådana gaser, ska medlemsstaterna föreskriva maximala sanktionsavgifter på minst fem gånger marknadsvärdet för de berörda gaserna, produkterna och utrustningen. Vid upprepade överträdelser inom en femårsperiod ska medlemsstaterna föreskriva maximala sanktionsavgifter på minst åtta gånger värdet av de berörda gaserna, produkterna och utrustningen.
Vid överträdelser av artikel 4.1 ska den potentiella klimatpåverkan återspeglas genom att koldioxidpriset beaktas vid fastställandet av en sanktionsavgift.
6.Utöver de sanktioner som avses i punkt 1 får företag som har överskridit den kvot för utsläppande på marknaden av fluorkolväten som har tilldelats dem i enlighet med artikel 17.4 eller överförts till dem i enlighet med artikel 21.1 endast tilldelas en minskad kvot för tilldelningsperioden efter det att överskridandet har upptäckts.
Minskningen ska beräknas som 200 % av den mängd med vilken kvoten har överskridits. Om minskningen är större än den mängd som i enlighet med artikel 17.4 ska tilldelas som kvot för tilldelningsperioden efter det att överskridandet har upptäckts ska ingen kvot tilldelas för den tilldelningsperioden och kvoten för efterföljande tilldelningsperioder ska också minskas, tills hela mängden har dragits av. Minskningen eller minskningarna ska registreras på f-gasportalen.
Artikel 32
Utövande av delegeringen
1.Befogenheten att anta delegerade akter ska ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 8.8, 12.17, 16.3, 17.6, 24, 25.2 och 35 ska ges till kommissionen tills vidare [från och med den dag då denna förordning börjar tillämpas].
3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 8.8, 12.17, 16.3, 17.6, 24, 25.2 och 35 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.
5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 8.8, 12.17, 16.3, 17.6, 24, 25.2 och 35 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 33
Samrådsforum
Kommissionen ska inrätta ett samrådsforum i syfte att tillhandahålla råd och sakkunskap i samband med genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska fastställa och offentliggöra samrådsforumets arbetsordning.
Artikel 34
Kommittéförfarande
1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté för fluorerade växthusgaser. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
KAPITEL IX
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 35
Översyn
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 32 i syfte att ändra bilagorna I, II III och VI vad gäller de förtecknade gasernas faktor för global uppvärmningspotential, om detta är nödvändigt mot bakgrund av nya bedömningsrapporter som antas av mellanstatliga panelen för klimatförändringar eller nya rapporter från Montrealprotokollets vetenskapliga bedömningspanel (SAP).
Senast den 1 januari 2033 ska kommissionen offentliggöra en rapport om genomförandet av denna förordning.
Artikel 36
Upphävande
Förordning (EU) nr 517/2014 ska upphöra att gälla.
Hänvisningar till förordning (EU) nr 517/2014 ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga X.
Artikel 37
Ändring av direktiv (EU) 2019/1937
I del I avsnitt E.2 i bilagan till direktiv (EU) 2019/1937 ska följande led läggas till:
”Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [Publikationsbyrån: för in den här förordningens nummer] om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014 [Publikationsbyrån: för in EUT-hänvisningen till denna förordning] ”.
Artikel 38
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari [Publikationsbyrån: ange året efter det år då denna förordning träder i kraft].
Artiklarna 20.2, 20.3 och 23.5 ska tillämpas från och med
(a)[[1 mars 2023] datum = det tillämpningsdatum som anges i Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och ändring av förordning (EU) nr 952/2013 i bilagan för den del som avser fluorerade växthusgaser] för övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i förordning (EU) nr 952/2013.
(b)[[1 mars 2025] datum = det tillämpningsdatum som anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) om inrättande av en miljö med en enda kontaktpunkt för tullen i EU och ändring av förordning (EU) nr 952/2013 i bilagan för den del som avser fluorerade växthusgaser] vad gäller andra importförfaranden än det förfarande som avses i led a.
Artikel 17.5 ska tillämpas från och med den [Publikationsbyrån: För in året efter det år då denna förordning träder i kraft].
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Strasbourg den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
Innehåll
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets titel
1.2.Berörda politikområden
1.3.Förslaget eller initiativet avser
1.4.Mål
1.4.1.Allmänt/allmänna mål:
1.4.2.Specifikt/specifika mål (för översynen)
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
1.4.4.Prestationsindikatorer
1.5.Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet
1.7.Planerad metod för genomförandet
2.FÖRVALTNING
2.1.Regler om uppföljning och rapportering
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen
3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag
3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
3.2.5.Bidrag från tredje part
3.3.Beräknad inverkan på intäkterna
TOC
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets titel
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014
1.2.Berörda politikområden
Klimatåtgärd
Rubrik 3 Naturresurser och miljö
Avdelning 9 – Miljö och klimatpolitik
1.3.Förslaget eller initiativet avser
◻ en ny åtgärd
◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 47
✓ en förlängning av en befintlig åtgärd
◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Mål
1.4.1.Allmänt/allmänna mål:
Den föreslagna EU-förordningen om fluorerade växthusgaser har följande allmänna mål:
–Förhindra utsläpp av fluorerade växthusgaser och därigenom bidra till EU:s klimatmål.
–Säkerställa fullgörandet av skyldigheterna avseende fluorkolväten enligt Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet.
1.4.2.Specifikt/specifika mål (för översynen)
De specifika målen för översynen av förordning (EU) nr 517/2014 om fluorerade växthusgaser (f-gasförordningen) är följande:
–Ytterligare minskningar av f-gasutsläppen för att bidra till målet att utsläppen ska minskas med 55 % till 2030 och koldioxidneutralitet uppnås till 2050.
–Fullt ut anpassa EU:s regler om fluorerade gaser till Montrealprotokollet för att förhindra bristande efterlevnad.
–Främja bättre genomförande och kontroll av efterlevnaden när det gäller kvotsystemets funktionssätt och behoven av utbildning om alternativ till fluorerade växthusgaser.
–Förbättrad övervakning och rapportering för att fylla befintliga luckor och förbättra processen och datakvaliteten med tanke på efterlevnaden.
–Ökad tydlighet och intern samstämmighet för att främja bättre genomförande och förståelse av reglerna.
1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas
Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.
Specifikt översynsmål A:
Kumulativa utsläppsminskningar på cirka 40 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030 och cirka 310 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2050, utöver de minskningar som redan förväntas uppnås genom den nu gällande f-gasförordningen. De föreslagna ändringarna kommer att leda till kostnadsbesparingar överlag och inom många undersektorer av ekonomin, och de kommer att främja innovation och grön teknik, och vissa sektorer kommer att gynnas av högre produktion, forskning och sysselsättning på lång sikt.
Specifikt översynsmål B:
Full efterlevnad av Montrealprotokollet när det gäller skyldigheter kopplade till fluorkolväten.
Specifikt översynsmål C:
Den olagliga verksamheten kommer att minska, särskilt tack vare mer exakta regler för import av fluorkolväten samt en övergång från kostnadsfri kvottilldelning till krav på att betalning erläggs för den tilldelade kvoten (tre euro per ton koldioxidekvivalenter). Vissa av de nya åtgärderna kommer att leda till en måttlig ökning av den administrativa bördan för industrin och myndigheterna i medlemsstaterna. Dessutom kommer införandet av kvotpriset att minska den nytta som kvotinnehavarna får av en prisskillnad mellan EU och världsmarknaden för fluorkolväten. Genomförandet av kvotpriset kommer att avsevärt öka bördan för kommissionen utöver de redan omfattande insatserna för att hysa, utveckla, underhålla och driva kvotsystemet och genomföra Montrealprotokollets licenskrav för både fluorerade gaser och ozonnedbrytande ämnen.
Specifikt översynsmål D:
Övervakningen kommer att vara mer omfattande, vilket gör det möjligt att bedöma framstegen och identifiera framtida hot. Den kommer också att bli effektivare genom att tröskelvärden och datum för rapporterings- och kontrollskyldigheter samordnas och genom att processen digitaliseras.
Specifikt översynsmål E:
Bättre efterlevnad av förordningen och synergier med andra politikområden.
1.4.4.Prestationsindikatorer
Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.
Mål A: Jämförelse av den utsläppsnivå som modellerades fram till 2030 med de faktiska utsläpp som rapporterats enligt förordning (EU) nr 525/2013.
Mål B: Att undvika att Montrealprotokollets genomförandekommitté fattar beslut om EU:s och dess medlemsstaters efterlevnad av Montrealprotokollets regler om fluorkolväten.
Mål C: Uppgifter som samlats in om kvotsystemets funktion samt om industrins och medlemsstaternas återkoppling, inbegripet deras upplevda nivå av olaglig verksamhet.
Mål D: Berörda parters och medlemsstaternas återkoppling om rapporteringsprocessen och erfarenheter av efterlevnadskontroller.
Mål E: Berörda parters och medlemsstaternas återkoppling om tydlighet och koherens med annan politik.
1.5.Grunder för förslaget eller initiativet
1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Under 2021 höjde EU sin klimatambition genom förordning (EU) 2021/1119 (den europeiska klimatlagen). Genom klimatlagen fastställs ett bindande nettominskningsmål som innebär att växthusgasutsläppen ska minskas med 55 % till 2030, jämfört med 1990, och att EU ska uppnå klimatneutralitet senast 2050. Klimatlagen bygger på klimatmålsplanen för 2030 48 , i vilken det understryks att klimatåtgärder krävs inom alla sektorer och att alla politiska instrument som är relevanta för utfasningen av fossila bränslen i vår ekonomi måste fungera samstämmigt. I detta syfte har kommissionen i sitt förslag om ändring av förordning (EU) 2018/842 (förordningen om ansvarsfördelning) föreslagit en höjning av de bindande årliga målen för utsläpp av växthusgaser för medlemsstaterna från 2021 till 2030 för sektorer som inte omfattas av EU:s befintliga utsläppshandelssystem. 49
Utsläppen av fluorerade växthusgaser har mycket hög uppvärmningspotential och ingår i medlemsstaternas nationella mål avseende utsläpp av växthusgaser. Idag utgör utsläppen av fluorerade växthusgaser nästan 5 % av alla växthusgasutsläpp som målen omfattar. Den föreslagna förordningen om fluorerade växthusgaser kommer att ytterligare stödja medlemsstaterna i deras ansträngningar att uppnå de nationella målen för utsläpp av växthusgaser på det mest kostnadseffektiva sättet. Den föreslagna förordningen följer samma principer som den nu gällande förordningen, eftersom den i allmänhet anses vara tämligen ändamålsenlig. Det skulle dock vara olämpligt att inte utnyttja denna möjlighet att ytterligare minska f-gasutsläppen till måttliga kostnader. Det är också nödvändigt att säkerställa full överensstämmelse med Kigaliändringen av Montrealprotokollet, som man enades om internationellt efter antagandet av den nuvarande f-gasförordningen. Slutligen finns det ett behov av att se till att förordningen kan tillämpas på ett mer ändamålsenligt och effektivt sätt.
Förordningen är direkt tillämplig i alla medlemsstater och medlemsstaterna kommer att behöva uppdatera utbildnings- och certifieringsprogrammen i enlighet med de ändrade genomförandeakterna inom ett år efter den dag då förordningen börjar tillämpas. Medlemsstaterna kommer också att behöva anpassa sina sanktioner för överträdelser av f-gasförordningen inom ett år efter den dag då förordningen börjar tillämpas. Skyldigheterna för behöriga myndigheter, inbegripet tull- och övervakningsmyndigheter, förtydligas i den ändrade förordningen, i syfte att förbättra kontroller och verkställande.
Europeiska miljöbyrån (EEA) måste göra vissa anpassningar av rapporteringsverktyget för företag som rapporterar om f-gaser, på grund av ändrade rapporteringskrav.
Kommissionen måste fortsätta att säkerställa ett fullständigt genomförande av kvot- och handelslicenssystemet för fluorkolväten, vilket för närvarande omfattar omkring 5000 företag. Om man förutsätter att den föreslagna förordningen kommer att börja tillämpas från och med 2024 måste kommissionen säkerställa följande:
2023 - 2024:
–Kontinuerlig värdtjänst, drift och underhåll av f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten samt utveckling i samband med datautbyte mellan F-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten och medlemsstaternas it-system på tullområdet via GD Skatter och tullars system för Europeiska unionens kontaktpunkt för tull och dess system för intygsutbyte som är en central komponent i Europeiska unionens kontaktpunkt för tull, samt lämpliga datasäkerhetsåtgärder.
–Fastställande av kopplingarna till rapporteringsmodulen vid EEA och vidareutveckling vid behov till följd av översynen, särskilt modulen för elektronisk verifiering.
–Förbereda it-utvecklingen av f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten för att komplettera det nuvarande it-systemet med nya funktioner med avseende på att genomföra de ändringar som planeras i den föreslagna förordningen och sekundärlagstiftningen, särskilt processen för att betala kvoterna och förbättra kopplingarna till förordningen om ozonnedbrytande ämnen.
–Operativa och administrativa insatser för att förbereda ändringar i kvottilldelningen och av registreringskraven, inbegripet uppbörden av intäkter.
–Antagande av relevanta genomförandeåtgärder.
–2025:
–Vidareutveckling av f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten och idrifttagande av de nya funktionerna.
–Idrifttagande och start av en ny kontrollmodul.
–Fortlöpande utförande av uppgifter i samband med datautbytet inom Europeiska unionens kontaktpunkt för tull och EEA:s rapporteringsmodul.
–Utarbetande och genomförande av den nya föreslagna kvottilldelningen och förfarandet för uppbörd av intäkterna.
–2026 och därefter:
–Fullständigt genomförande av det reviderade kvotsystemet för fluorkolväten, f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten.
–Underhåll av f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten.
–Det krävs tillräckliga och stabila resurser för att säkerställa att de system som krävs för att säkerställa full överensstämmelse med Montrealprotokollet genomförs och fungerar korrekt.
Med tanke på att kvotinnehavarna drar nytta av den kvot som de tilldelats förefaller det lämpligt att intäkterna från kvotpriset, så snart de finns tillgängliga, används för att täcka kostnaderna för att genomföra systemet. Till följd av Montrealprotokollets krav, både när det gäller fluorkolväten och ozonnedbrytande ämnen, på nödvändiga kopplingar till Europeiska unionens kontaktpunkt för tull och främjandet av bättre kontroll av efterlevnaden föreslås att intäkterna från försäljningen av kvoter ska användas för att täcka kostnaderna för dessa verksamheter. Det föreslås att de återstående intäkterna återförs till EU:s budget som intäkter som inte är avsatta för särskilda ändamål. Fram tills att intäkter från kvottilldelningen har genererats måste genomförandekostnaderna bäras av kommissionen.
1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Åtgärderna i förordningen avser produkter och utrustning som är föremål för handel på EU:s inre marknad. Åtgärderna avser också behovet av att uppfylla skyldigheterna enligt Montrealprotokollet på EU-nivå. Det är inte bara effektivast att vidta dessa åtgärder på EU-nivå, utan det skulle i praktiken vara omöjligt att garantera efterlevnaden av Montrealprotokollet genom 27 olika nationella regelsystem och system för handelstillstånd. Detta bekräftas till fullo av utvärderingen (bilaga 5 till konsekvensbedömningen).
1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder
Den nuvarande f-gasförordningen antogs 2014 och bygger på den första f-gasförordningen från 2006. Utvärderingen av den nuvarande f-gasförordningen visar att den mestadels har varit effektiv.
Det finns dock vissa problem som måste hanteras (se de specifika översynsmålen ovan). Detta förslag inriktas på dessa frågor genom olika åtgärder som bygger på de erfarenheter som gjorts.
När det gäller genomförandet av kvot- och licenssystemet har problem med efterlevnaden och en otillfredsställande nivå av olaglig import inneburit risker för miljöintegriteten, de verkliga handlarnas konkurrenskraft och EU:s anseende. Det administrativa arbete som kommissionen behövde utföra för att genomföra den nuvarande förordningen underskattades dessutom kraftigt av följande skäl:
–Det skedde en oförutsedd kraftig ökning av kvotinnehavarna (från 100 till cirka 2000 importörer av fluorkolväten).
–Importörer av utrustning som innehåller fluorkolväten togs med genom medbeslutandeförfarandet (ytterligare 3000 företag).
–Olaglig import krävde många åtgärder, bland annat omfattande arbete för att förbereda länkar till Europeiska unionens kontaktpunkt för tull.
–Det finns ett kontinuerligt behov av att öka it-säkerheten.
Kommissionen har hittills omfördelat resurser och förlitat sig på upphandling av tjänster från marknaden. Detta är dock inte en hållbar långsiktig lösning med tanke på att de nya åtgärderna i detta förslag kräver ännu mer resurser för kommissionens genomförande på EU-nivå.
1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument
Förslaget kräver inga ytterligare anslag från EU:s budget. När man väl börjar att ta ut kvotpriserna kommer kvotsystemet tvärtom att börja generera årliga intäkter från försäljningen av kvoter som till stor del kommer att överstiga de belopp som krävs för att täcka alla utgifter för drift, underhåll och utveckling av kvotsystemet för fluorkolväten och de handelslicenser som krävs enligt Montrealprotokollet samt de nödvändiga länkarna till Europeiska unionens kontaktpunkt för tull.
De avsevärda intäkter som återstår efter det att dessa it-kostnader och administrativa kostnader har täckts kommer att föras in i unionens budget som intäkter som inte är avsatta för särskilda ändamål.
De maximala intäkterna från försäljningen av kvoter (3 euro per ton koldioxidekvivalenter) minskar gradvis från 125 miljoner euro 2024 till 20 miljoner euro 2036 (se tabellen i avsnitt 3.3).
1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning
Det föreslås att kommissionen, genom omfördelning av resurser, ska fortsätta att säkerställa genomförandet av kvotsystemet för fluorkolväten och de system för handelslicenser för fluorkolväten och ozonnedbrytande ämnen som krävs enligt Montrealprotokollet fram till dess att intäkterna från kvotförsäljningen av fluorkolväten och ozonnedbrytande ämnen förverkligas. När intäkterna är tillgängliga kommer en del av de uppgifter som är relevanta för genomförandet att finansieras genom försäljning av kvoter till de företag som använder och drar nytta av systemet.
1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet
◻ begränsad varaktighet
–◻ verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
–◻ budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.
✓ obegränsad varaktighet
✓ Efter en inledande period från 2023–2025
✓ beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.7.Planerad metod för genomförandet 50
✓ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
–✓ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
–◻ av genomförandeorgan
◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna
◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett
–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden
–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
–◻ offentligrättsliga organ
–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier
–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten
–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.
Anmärkningar
Europeiska miljöbyrån har i uppdrag att genomföra den rapportering som krävs enligt artikel 26 i förslaget.
2.FÖRVALTNING
2.1.Regler om uppföljning och rapportering
Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:
Reglerna för övervakning och utvärdering beskrivs i artiklarna 26 och 34 i den föreslagna f-gasförordningen.
Kommissionen kommer också att fortsätta att övervaka och utvärdera framstegen i tillämpningen av f-gasförordningen, enligt vilken företag som omfattas av rapporteringsskyldigheten ska lämna in en årlig rapport till kommissionen om sin verksamhet under vissa tröskelvärden.
EEA kommer att fortsätta driva databasen Business Data Repository (BDR) genom vilken både företagens rapporter till kommissionen och Montrealrapporteringen på EU-nivå genomförs.
Slutligen genomför kommissionen regelbundet studier om olika relevanta aspekter av EU:s klimatpolitik.
2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Genomförandet av detta förslag kommer att kräva en omfördelning av personalresurser inom kommissionen (för den förberedande fasen 2023–2025), medan de resurser som behövs för att täcka förvaltningskostnaderna efter genomförandet av den nya föreslagna kvottilldelningen, det nya förfarandet för uppbörd av intäkter och eventuella relaterade uppgifter, bör tas från intäkterna.
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
Svårigheter med att uppgradera it-systemen i tid.
Av erfarenheterna från utvecklingen och driften av den nuvarande f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten kan man förvänta sig att en avgörande faktor för en framgångsrik anpassning kommer att vara en snabb vidareutveckling av systemet, inbegripet inrättandet av systemet för uppbörd av intäkter
För att minimera riskerna bör man i möjligaste mån överväga att lägga ut uppbörden av intäkter och därmed sammanhängande uppgifter på entreprenad.
Kommissionen kommer att fortsätta att säkerställa att det finns förfaranden för att övervaka utvecklingen av f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten mot bakgrund av målen för planering och kostnader och för att övervaka hur f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten fungerar, inbegripet dess integrering i miljön för Europeiska unionens kontaktpunkt för tull, mot bakgrund av målen för teknisk produktion, kostnadseffektivitet, säkerhet och tjänsternas kvalitet.
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Detta förslag leder inte till några nya väsentliga kontroller eller risker som inte skulle omfattas av befintliga ramar för internkontroll. Inga särskilda åtgärder förutom tillämpning av budgetförordningen har planerats.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter
Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.
GD Climas strategi för bekämpning och upptäckt av bedrägerier kommer att tillämpas.
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)
Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
Budgetrubrik |
Typ av |
Bidrag |
|||
|
Nummer |
Diff./Icke-diff. [1] |
från Efta-länder [2] |
från kandidatländer[3] |
från tredjeländer |
enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen |
|
|
3 |
09 01 01 01 |
Icke-diff. |
JA |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
3 |
09 02 03 |
Diff. |
JA |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
7 |
20 02 06 01 |
Icke-diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
|
7 |
20 02 06 02 |
Icke-diff. |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
NEJ |
·Nya budgetrubriker som föreslås: Ej tillämpligt
3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen
3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen
–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk
–✓ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:
|
GD: Klimatpolitik |
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
TOTALT |
||
|
Driftsanslag |
|||||||||
|
09 02 03 |
Åtaganden |
(1) |
0,541 |
0,410 |
0,280 |
0,200 |
0,200 |
1,631 |
|
|
Betalningar |
(2) |
0,541 |
0,410 |
0,280 |
0,200 |
0,200 |
1,631 |
||
|
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program |
|||||||||
|
09 01 01 01 |
|
(3) |
0,560 |
0,840 |
0,840 |
0,840 |
0,560 |
3,640 |
|
|
TOTALA anslag TOTALT GD CLIMA |
Åtaganden |
= 1 + 3 |
1,101 |
1,250 |
1,120 |
1,040 |
0,760 |
5,271 |
|
|
Betalningar |
= 2 + 3 |
1,101 |
1,250 |
1,120 |
1,040 |
0,760 |
5,271 |
||
|
TOTALA driftsanslag |
Åtaganden |
(4) |
0,541 |
0,410 |
0,280 |
0,200 |
0,200 |
1,631 |
|
|
Betalningar |
(5) |
0,541 |
0,410 |
0,280 |
0,200 |
0,200 |
1,631 |
||
|
TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program |
(6) |
0,560 |
0,840 |
0,840 |
0,840 |
0,560 |
3,640 |
||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen |
Åtaganden |
= 4 + 6 |
1,101 |
1,250 |
1,120 |
1,04 |
0,76 |
5,271 |
|
|
Betalningar |
= 5 + 6 |
1,101 |
1,250 |
1,120 |
1,04 |
0,76 |
5,271 |
||
|
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–6 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp) |
Åtaganden |
= 4+ 6 |
1,101 |
1,250 |
1,120 |
1,040 |
0,760 |
5,271 |
|
Betalningar |
= 5+ 6 |
1,101 |
1,250 |
1,120 |
1,040 |
0,760 |
5,271 |
|
|
7 |
”Administrativa utgifter” |
Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Rubrik i den fleråriga budgetramen |
7 |
”Administrativa utgifter” |
|||||||||
|
|
|
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
TOTALT |
|||
|
GD: Klimatpolitik |
|
||||||||||
|
Personalresurser (antagen budget) |
0,785 |
1,452 |
1,452 |
0,942 |
0,942 |
5,573 |
|||||
|
Personalresurser (extern personal avlönad från intäkter avsatta för särskilda ändamål) |
- |
- |
- |
0,510 |
0,510 |
1,020 |
|||||
|
Övriga administrativa utgifter |
0,008 |
0,008 |
0,004 |
- |
- |
0,020 |
|||||
|
TOTALT GD CLIMA |
Anslag |
0,793 |
1,460 |
1,456 |
1,452 |
1,452 |
6,613 |
||||
|
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
(summa åtaganden = summa betalningar) |
0,793 |
1,460 |
1,456 |
1,452 |
1,452 |
6,613 |
||||
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
TOTALT |
|
|
TOTALA anslag under RUBRIKERNA 1 till 7 i den fleråriga budgetramen |
Åtaganden |
1,894 |
2,710 |
2,576 |
2,492 |
2,212 |
11,884 |
|
Betalningar |
1,894 |
2,710 |
2,576 |
2,492 |
2,212 |
11,884 |
|
3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag
Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
|
|
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
totalt |
||||||
|
Ange mål och output |
OUTPUT |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Typ[1] |
Genomsnittliga kostnader |
Nej |
Kostn. |
Nej |
Kostn. |
Nej |
Kostn. |
Nej |
Kostn. |
Nej |
Kostn. |
Nej |
Kostn. |
|
|
Utformning och vidareutveckling av it-systemet för f-gasportalen och licenssystemet |
QTM eller tjänstekontrakt |
0,140 |
2 |
0,280 |
2 |
0,280 |
|
0,000 |
|
0,000 |
|
- |
|
0,560 |
|
Utveckling av f-gasportalen och licenssystemet för fluorkolväten och idrifttagande av de nya funktionerna, inbegripet genomförandet av processen för tilldelning och försäljning av kvoter |
QTM eller tjänstekontrakt |
0,140 |
2 |
0,280 |
4 |
0,560 |
6 |
0,840 |
6 |
0,840 |
4 |
0,560 |
|
3,080 |
|
EU CSW-CERTEX/Europeiska unionens kontaktpunkt för tull 51 |
Samförståndsavtal TAXUD |
|
0,541 |
|
0,410 |
|
0,280 |
|
0,200 |
|
0,200 |
|
1,631 |
|
|
TOTALT |
4 |
1,101 |
6 |
1,250 |
6 |
1,120 |
6 |
1,040 |
4 |
0,760 |
0 |
5,271 |
||
3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen
–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk
–✓ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
TOTALT |
|
|
RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
||||||
|
Personalresurser (antagen budget) |
0,785 |
1,452 |
1,452 |
0,942 |
0,942 |
5,573 |
|
Personalresurser (extern personal avlönad från intäkter avsatta för särskilda ändamål) |
- |
- |
- |
0,510 |
0,510 |
1,020 |
|
Övriga administrativa utgifter |
0,008 |
0,008 |
0,004 |
- |
- |
0,020 |
|
Delsumma för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
0,793 |
1,460 |
1,456 |
1,452 |
1,452 |
6,613 |
|
Utanför RUBRIK 7 52 i den fleråriga budgetramen |
||||||
|
Personalresurser |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
|
Övriga utgifter av administrativ natur |
0,560 |
0,840 |
0,840 |
0,840 |
0,560 |
3,640 |
|
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen |
0,560 |
0,840 |
0,840 |
0,840 |
0,560 |
3,640 |
|
TOTALT |
1,353 |
2,300 |
2,296 |
2,292 |
2,012 |
10,253 |
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
3.2.3.1.Beräknat personalbehov
–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk
–✓ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
|||
|
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) |
|||||||
|
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna) |
5 |
6 |
6 |
6 |
6 |
||
|
20 01 02 03 (vid delegationer) |
|||||||
|
01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder) |
|||||||
|
01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder) |
|||||||
|
Annan budgetrubrik (ange vilken) |
|||||||
|
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 53 |
|||||||
|
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) |
0 |
6 |
6 |
||||
|
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget) |
6 |
6 |
|||||
|
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) |
|||||||
|
XX 01 xx yy zz 54 |
- vid huvudkontoret |
||||||
|
- vid delegationer |
|||||||
|
01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder) |
|||||||
|
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder) |
|||||||
|
Annan budgetrubrik (ange vilken) |
|||||||
|
TOTALT |
5 |
12 |
12 |
12 |
12 |
||
Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
|
Tjänstemän och tillfälligt anställda |
Genomförande av en striktare minskning av förbrukningen, bland annat när det gäller produktion, anpassning till internationella skyldigheter och en mer omfattande och mångfacetterad lagstiftning om förbud. |
|
Extern personal |
Bistå vid den operativa förvaltningen av kvot- och licenssystemet, inbegripet prissättning |
3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen
Förslaget/initiativet
–✓ kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.
De nödvändiga ekonomiska resurserna kommer att kunna tas från Life-programmets finansieringsram och/eller från de intäkter som genereras genom avgifterna för kvottilldelning.
–◻ kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.
..
–◻ kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.
..
3.2.5.Bidrag från tredje part
Förslaget/initiativet
–✓ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
–◻ innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:
3.3.Beräknad inverkan på intäkterna
–◻ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.
–✓ Förslaget/initiativet påverkar intäkterna på följande sätt:
–◻ Påverkan på egna medel
–✓ Påverkan på andra intäkter
–ange om intäkterna har avsatts för utgiftsposter x
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
|
Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel: |
Belopp som förts in för det innevarande budgetåret |
Förslagets/initiativets inverkan på intäkterna 55 |
||||
|
2023 |
2024 |
2025 |
2026 |
2027 |
||
|
Artikel 6 2 1 1 Program för miljö och klimatpolitik – Inkomster avsatta för särskilda ändamål |
- |
- |
125,000 |
125,000 |
125,000 |
53,000 |
För intäkter avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.
20 02 01 - (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
09 01 01 01 - Stödutgifter för programmet för miljö och klimatpolitik (Life)
09 02 03 – Klimatåtgärder (begränsning och anpassning)
Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på intäkterna eller andra relevanta uppgifter).
Budgeten ska omfatta de intäkter som genereras genom avgifterna för kvottilldelning. Ytterligare resurser kommer dock att krävas för fortsatt utveckling, drift, underhåll och it-säkerhet för kvotsystemet för fluorkolväten, inbegripet en ny modul för försäljning av kvoter, och det licenssystem för f-gaser och ozonnedbrytande ämnen som krävs enligt Montrealprotokollet samt de nödvändiga kopplingarna till Europeiska unionens kontaktpunkt för tull och främjandet av bättre kontroll av efterlevnaden.
De intäkter som återstår efter det att dessa it-kostnader och administrativa kostnader har täckts kommer att föras in i unionens budget som intäkter som inte är avsatta för särskilda ändamål.
De maximala intäkterna från försäljningen av kvoter till ett pris av 3 euro per ton koldioxidekvivalenter anges i tabellen nedan. De faktiska intäkterna kommer att bli något lägre eftersom en (liten) del av den totala kvoten fortfarande kommer att tilldelas gratis. Uppdelningen mellan betalkvoter och kostnadsfria kvoter kommer inte att vara känd i förväg, men det förväntas ändå att en mycket stor andel av den maximala kvotmängden kommer att fördelas mot betalning. Det föreslås att kommissionen vid behov får ändra det fasta kvotpriset under mycket specifika omständigheter.
Maximal beräknad årlig inkomst i miljoner euro:
2025 – 2026 125
2027 – 2029 53
2030 – 2032 27
2033 – 2035 25
2036 – 2038 20
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 5.4.2022
COM(2022) 150 final
BILAGOR
till
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning
om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014
{SEC(2022) 156 final} - {SWD(2022) 95 final} - {SWD(2022) 96 final} - {SWD(2022) 97 final}
BILAGA I
Fluorerade växthusgaser som avses i artikel 2.1 1
|
Ämne |
GWP-faktor 2 |
20 års-GWP( 3 ) för informationsändamål |
||
|
Beteckning |
Kemisk beteckning (trivialnamn) |
Kemisk formel |
||
|
Avsnitt 1: Fluorkolväten (HFC) |
||||
|
HFC-23 |
trifluormetan (fluoroform) |
CHF3 |
14 800 |
12 400 |
|
HFC-32 |
difluormetan |
CH2F2 |
675 |
2 690 |
|
HFC-41 |
fluormetan (metylfluorid) |
CH3F |
92 |
485 |
|
HFC-125 |
pentafluoretan |
CHF2CF3 |
3 500 |
6 740 |
|
HFC-134 |
1,1,2,2-tetrafluoretan |
CHF2CHF2 |
1 100 |
3 900 |
|
HFC-134 a |
1,1,1,2-tetrafluoretan |
CH2FCF3 |
1 430 |
4 140 |
|
HFC-143 |
1,1,2-trifluoretan |
CH2FCHF2 |
353 |
1 300 |
|
HFC–143a |
1,1,1-trifluoretan |
CH3CF3 |
4 470 |
7 840 |
|
HFC-152 |
1,2-difluoretan |
CH2FCH2F |
53 |
77,6 |
|
HFC-152 a |
1,1-difluoretan |
CH3CHF2 |
124 |
591 |
|
HFC-161 |
fluoretan (etylfluorid) |
CH3CH2F |
12 |
17,4 |
|
HFC–227ea |
1,1,1,2,3,3,3-heptafluorpropan |
CF3CHFCF3 |
3 220 |
5 850 |
|
HFC–236cb |
1,1,1,2,2,3-hexafluorpropan |
CH2FCF2CF3 |
1 340 |
3 750 |
|
HFC–236ea |
1,1,1,2,3,3-hexafluorpropan |
CHF2CHFCF3 |
1 370 |
4 420 |
|
HFC–236fa |
1,1,1,3,3,3-hexafluorpropan |
CF3CH2CF3 |
9 810 |
7 450 |
|
HFC–245ca |
1,1,2,2,3-pentafluorpropan |
CH2FCF2CHF2 |
693 |
2 680 |
|
HFC–245fa |
1,1,1,3,3-pentafluorpropan |
CHF2CH2CF3 |
1 030 |
3 170 |
|
HFC–365mfc |
1,1,1,3,3-pentafluorbutan |
CF3CH2CF2CH3 |
794 |
2 920 |
|
HFC-43-10mee |
1,1,1,2,2,3,4,5,5,5-dekafluorpentan |
CF3CHFCHFCF2CF3 |
1 640 |
3 960 |
|
Ämne |
GWP 100 (3) |
GWP 20 (3) |
||||||
|
Beteckning |
Kemisk beteckning (trivialnamn) |
Kemisk formel |
||||||
|
Avsnitt 2: Perfluorkarboner (PFC) |
||||||||
|
PFC-14 |
tetrafluormetan (perfluormetan, koltetrafluorid) |
CF4 |
7 380 |
5 300 |
||||
|
PFC-116 |
hexafluoretan (perfluoretan) |
C2F6 |
12 400 |
8 940 |
||||
|
PFC-218 |
oktafluorpropan (perfluorpropan) |
C3F8 |
9 290 |
6 770 |
||||
|
PFC-3-1-10 (R-31-10) |
dekafluorbutan (perfluorbutan) |
C4F10 |
10 000 |
7 300 |
||||
|
PFC-4-1-12 (R-41-12) |
dodekafluorpentan (perfluorpentan) |
C5F12 |
9 220 |
6 680 |
||||
|
PFC-5-1-14 (R-51-14) |
tetradekafluorhexan (perfluorhexan) |
CF3CF2CF2CF2CF2CF3 |
8 620 |
6 260 |
||||
|
PFC-c-318 |
oktafluorcyklobutan (perfluorcyklobutan) |
c-C4F8 |
10 200 |
7 400 |
||||
|
PFC-9-1-18 (R-91-18) |
perfluordecalin |
C10F18 |
7 480 |
5 480 |
||||
|
PFC-4-1-14 (R-41-14) |
perfluor-2-metylpentan |
CF3CFCF3CF2CF2CF3 (i-C6F14) |
7 370 ( 4 ) |
( 5*) |
||||
|
Avsnitt 3: Andra perfluorerade föreningar |
||||||||
|
svavelhexafluorid |
SF6 |
25 200 |
18 300 |
|||||
BILAGA II
Andra fluorerade växthusgaser som avses i artikel 2.1 6
|
Ämne |
GWP ( 7 ) |
20 års-GWP(2) för informations-ändamål |
|
|
Trivialnamn/beteckning |
Kemisk formel |
||
|
Avsnitt 1: Omättade (klor)fluorkolväten |
|||
|
HCFC-1224yd(Z) |
CF3CF=CHCl |
0,06( 8 ) |
( 9*) |
|
cis/trans-1,2-difluoretylen (HFC-1132) |
HFC–CF2 |
0,005 |
0,017 |
|
1,1-difluoretylen (HFC-1132a) |
CH2=CF2 |
0,052 |
0,189 |
|
1,1,1,2,3,4,5,5,5(eller 1,1,1,3,4,4,5,5,5)-nonafluor-4(eller 2)-(trifluormetyl)pent-2-en |
CF3CF=CFCFCF3CF3 eller CF3CF3C=CFCF2CF3 |
1 Fn ( 10 ) |
(*) |
|
HFC–1234yf |
CF3CF = CH2 |
0,501 |
1,81 |
|
HFC–1234ze |
trans — CHF = CHCF3 |
1,37 |
4,94 |
|
HFC–1336mzz |
CF3CH = CHCF3 |
17,9 |
64,3 |
|
HCFC-1233zd |
CF3CH = CHCl |
3,88 |
14 |
|
HCFC-1233xf |
CF3CCl = CH2 |
1 Fn (4) |
(*) |
|
Avsnitt 2: fluorerade ämnen som används som inhalationsanestetika |
|||
|
HFE-347mmz1 (sevofluran) och isomerer |
(CF3)2CHOCH2F |
195 |
702 |
|
HCFE-235ca2 (enfluran) och isomerer |
CHF2OCF2CHFCl |
654 |
2 320 |
|
HCFE-235da2 (isofluran) och isomerer |
CHF2OCHClCF3 |
539 |
1 930 |
|
HFE-236ea2 (desfluran) och isomerer |
CHF2OCHFCF3 |
2 590 |
7 020 |
|
Avsnitt 3: andra fluorerade ämnen |
|||
|
kvävetrifluorid |
NF3 |
17 400 |
13 400 |
|
sulfurylfluorid |
SO2F2 |
4 630 |
7 510 |
BILAGA III
Andra fluorerade växthusgaser som avses i artikel 2.1 11
|
Ämne |
GWP-faktor 12 |
20 års-GWP(2) för informations-ändamål |
|
|
Trivialnamn/beteckning |
Kemisk formel |
||
|
Avsnitt 1: Fluorerade etrar, ketoner och alkoholer |
|||
|
HFE-125 |
CHF2OCF3 |
14 300 |
13 500 |
|
HFE-134 (HG-00) |
CHF2OCHF2 |
6 630 |
12 700 |
|
HFE-143a |
CH3OCF3 |
2 170 |
616 |
|
HFE-245cb2 |
CH3OCF2CF3 |
747 |
2 630 |
|
HFE-245fa2 |
CHF2OCH2CF3 |
3 060 |
878 |
|
HFE-254cb2 |
CH3OCF2CHF2 |
328 |
1 180 |
|
HFE-347 mcc3 (HFE-7000) |
CH3OCF2CF2CF3 |
576 |
2 020 |
|
HFE-347pcf2 |
CHF2CF2OCH2CF3 |
980 |
3 370 |
|
HFE-356pcc3 |
CH3OCF2CF2CHF2 |
277 |
995 |
|
HFE-449s1 (HFE-7100) |
C4F9OCH3 |
460 |
1 620 |
|
HFE-569sf2 (HFE-7200) |
C4F9OC2H5 |
60,7 |
219 |
|
HFE-7300 |
(CF3)2CFCFOC2H5CF2CF2CF3 |
405 |
1 420 |
|
n-HFE-7100 |
CF3CF2CF2CF2OCH3 |
544 |
1 920 |
|
i-HFE-7100 |
(CF3)2CFCF2OCH3 |
437 |
1 540 |
|
i-HFE-7200 |
(CF3)2CFCF2OCH2CH3 |
34,3 |
124 |
|
HFE-43-10pcccl24 (Η-Galden 1040x) HG-11 |
CHF2OCF2OC2F4OCHF2 |
3 220 |
8 720 |
|
HFE-236cal2 (HG-10) |
CHF2OCF2OCHF2 |
6 060 |
11 700 |
|
HFE-338pccl3 (HG-01) |
CHF2OCF2CF2OCHF2 |
3 320 |
9 180 |
|
HFE-347mmyl |
(CF3)2CFOCH3 |
392 |
1 400 |
|
2,2,3,3,3-pentafluorpropan-1-ol |
CF3CF2CH2OH |
34,3 |
123 |
|
1,1,1,3,3,3-hexafluorpropan-2-ol |
(CF3)2CHOH |
206 |
742 |
|
HFE-227ea |
CF3CHFOCF3 |
7 520 |
9 800 |
|
HFE-236fa |
CF3CH2OCF3 |
1 100 |
3 670 |
|
HFE-245fal |
CHF2CH2OCF3 |
934 |
3 170 |
|
HFE 263fb2 |
CF3CH2OCH3 |
2,06 |
7,43 |
|
HFE-329 mcc2 |
CHF2CF2OCF2CF3 |
3 770 |
7 550 |
|
HFE-338 mcf2 |
CF3CH2OCF2CF3 |
1 040 |
3 460 |
|
HFE-338mmzl |
(CF3)2CHOCHF2 |
3 040 |
6 500 |
|
HFE-347 mcf2 |
CHF2CH2OCF2CF3 |
963 |
3 270 |
|
HFE-356 mec3 |
CH3OCF2CHFCF3 |
264 |
949 |
|
HFE-356mm1 |
(CF3)2CHOCH3 |
8,13 |
29,3 |
|
HFE-356pcf2 |
CHF2CH2OCF2CHF2 |
831 |
2 870 |
|
HFE-356pcf3 |
CHF2OCH2CF2CHF2 |
484 |
1 730 |
|
HFE 365 mcf3 |
CF3CF2CH2OCH3 |
1,6 |
5,77 |
|
HFE-374pc2 |
CHF2CF2OCH2CH3 |
12,5 |
45 |
|
2,2,3,3,4,4,5,5- oktafluorcyklopentan-1-ol |
- (CF2)4CH (OH)- |
13,6 |
49,1 |
|
1,1,1,3,4,4,4-heptafluor-3-(trifluormetyl)butan-2-on |
CF3C(O)CF(CF3)2 |
0,29( 13 ) |
(*) |
|
Avsnitt 2: Andra perfluorerade föreningar |
|||
|
perfluoropolymetylisopropyl-eter (PFPMIE) |
CF3OCF(CF3)CF2OCF2OCF3 |
10 300 |
7 750 |
|
trifluormetylsvavelpentafluorid |
SF5CF3 |
18 500 |
13 900 |
|
perfluorcyklopropan |
c-C3F6 |
9 200 ( 14 ) |
6 850(3) |
|
heptafluorisobutyronitril (2,3,3,3-tetrafluor-2-(trifluormetyl)-propannitril) |
Iso-C3F7CN |
2 750 |
4 580 |
|
perfluortributylamin (PFTBA, FC43) |
C12F27N |
8 490 |
6 340 |
|
perfluor-N-metylmorfolin |
C5F11NO |
8 800( 15 ) |
( 16*) |
|
perfluortripropylamin |
C9F21N |
9 030 |
6 750 |
BILAGA IV
Förbud mot utsläppande på marknaden som avses i artikel 11.1
|
Produkter och utrustning Där så är relevant ska faktorn för global uppvärmningspotential för blandningar innehållande fluorerade växthusgaser beräknas i enlighet med bilaga VI i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 3.1 |
Förbuds-datum |
|
|
(1)Engångsbehållare för de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, tomma, delvis fyllda eller helt fyllda, som används vid service, underhåll eller påfyllning av kyl-, luftkonditionerings- eller värmepumpsutrustning samt brandskyddssystem eller brytare, eller för användning som lösningsmedel |
4 juli 2007 |
|
|
(2)Icke-slutna system för direktförångning som innehåller fluorkolväten och perfluorkarboner som kylmedel |
4 juli 2007 |
|
|
(3)Brandskyddsutrustning |
som innehåller perfluorkarboner |
4 juli 2007 |
|
som innehåller HFC-23 |
1 januari 2016 |
|
|
som innehåller eller är beroende av andra fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetsnormer. |
1 januari 2024 |
|
|
(4)Fönster för privatbostäder som innehåller fluorerade växthusgaser |
4 juli 2007 |
|
|
(5)Andra fönster som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I |
4 juli 2008 |
|
|
(6)Skodon som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I |
4 juli 2006 |
|
|
(7)Däck som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I |
4 juli 2007 |
|
|
(8)Enkomponentskumplast, utom om sådant krävs för att uppfylla säkerhetsnormer, som innehåller fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I, med en GWP-faktor på minst 150 |
4 juli 2008 |
|
|
(9)Aerosolbehållare som släpps ut på marknaden och är avsedda för försäljning till allmänheten, som skämtartiklar eller för dekorativa ändamål enligt förteckningen i punkt 40 i bilaga XVII till förordning (EG) nr 1907/2006, och signalhorn som innehåller fluorkolväten med en GWP-faktor på minst 150. |
4 juli 2009 |
|
|
(10)Kyl- och frysskåp för hushållsbruk som innehåller fluorkolväten med en GWP-faktor på minst 150. |
1 januari 2015 |
|
|
(11)Kyl- och frysskåp för kommersiellt bruk (fristående utrustning) |
- som innehåller fluorkolväten med en GWP-faktor på minst 2 500. |
1 januari 2020 |
|
- som innehåller fluorkolväten med en GWP-faktor på minst 150. |
1 januari 2022 |
|
|
- som innehåller andra fluorerade växthusgaser med en GWP-faktor på minst 150. |
1 januari 2024 |
|
|
(12)All fristående kylutrustning som innehåller fluorerade växthusgaser med en GWP-faktor på minst 150. |
1 januari 2025 |
|
|
(13)Stationär kylutrustning som innehåller eller vars funktion kräver fluorkolväten med en GWP-faktor på minst 2 500, utom utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C |
1 januari 2020 |
|
|
(14)Stationär kylutrustning som innehåller eller vars funktion kräver fluorerade växthusgaser med en GWP-faktor på minst 2 500, utom utrustning avsedd för tillämpningar som är utformade för att kyla produkter till temperaturer under – 50 °C |
1 januari 2024 |
|
|
(15)Centraliserade kylsystem med flera moduler för kommersiell användning med en nominell kapacitet på minst 40 kW och som innehåller eller vilkas funktion kräver de fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I med en GWP-faktor på minst 150, detta gäller dock inte för den primära kylkretsen i kaskadsystem, i vilken fluorerade växthusgaser med en GWP-faktor på mindre än 1 500 får användas. |
1 januari 2022 |
|
|
(16)Inpluggningsbar luftkonditioneringsutrustning för inomhusbruk (fristående utrustning) som kan flyttas mellan rum av slutanvändaren och som innehåller fluorkolväten med en GWP-faktor på minst 150. |
1 januari 2020 |
|
|
(17)Inpluggningsbar luftkonditionerings- och värmepumputrustning (fristående utrustning) som innehåller fluorerade växthusgaser med en GWP-faktor på minst 150. |
1 januari 2025 |
|
|
(18)Stationär delad luftkonditioneringsutrustning och delad värmepumpsutrustning: (a)Delade luftkonditioneringssystem som innehåller mindre än tre kg fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I och som innehåller eller vars funktion kräver fluorerade växthusgaser som förtecknas i bilaga I med en GWP-faktor på minst 750 |
1 januari 2025 |
|
|
(b)Delade system med en nominell kapacitet på upp till och med 12 kW och som innehåller, eller vars funktion kräver, fluorerade växthusgaser med en GWP-faktor på minst 150, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetsnormer. (c)Delade system med en nominell kapacitet på mer än 12 kW och som innehåller, eller vars funktion kräver, fluorerade växthusgaser med en GWP-faktor på minst 750, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetsnormer. |
1 januari 2027 |
|
|
(19)Skum som innehåller fluorkolväten med en GWP-faktor på minst 150, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetsnormer. |
Extruderat polystyrenskum (XPS) |
1 januari 2020 |
|
- Andra skumplaster |
1 januari 2023 |
|
|
(20)Tekniska aerosoler som innehåller fluorkolväten med en GWP-faktor på minst 150, utom om dessa krävs för att uppfylla säkerhetsnormer, och vid användning i medicinska tillämpningar. |
1 januari 2018 |
|
|
(21)Kroppsvårdsprodukter (dvs. mousse, kräm, skum) som innehåller fluorerade växthusgaser. |
1 januari 2024 |
|
|
(22)Utrustning som används för att kyla huden och som innehåller, eller vars funktion kräver, fluorerade växthusgaser med en GWP-faktor på minst 150, utom vid användning för medicinska tillämpningar. |
1 januari 2024 |
|
|
(23)Installation och utbyte av följande elektriska brytare: |
(a)Mellanspänningsbrytare för primär och sekundär distribution upp till 24 kV, med isolerings- eller brytmedium som använder, eller vars funktion är beroende av, gaser med en GWP-faktor på minst 10 eller med en GWP-faktor på minst 2000, såvida det inte finns belägg för att det inte finns något lämpligt alternativ på teknisk grund inom de lägre GWP-intervall som avses ovan. |
1 januari 2026 |
|
(b)Mellanspänningsbrytare för primär och sekundär distribution från 24kV till 52 kV, med isolerings- eller brytmedium som använder, eller vars funktion är beroende av, gaser med en GWP-faktor på minst 10 eller med en GWP-faktor på mer än 2000, såvida det inte finns belägg för att det inte finns något lämpligt alternativ på teknisk grund inom de lägre GWP-intervall som avses ovan. |
1 januari 2030 |
|
|
(c)Högspänningsbrytare för mellan 52 kV och 145 kV och upp till 50 kA
|
1 januari 2028 |
|
|
(d)Högspänningsbrytare för 145 kV eller mer och upp till 50 kA
|
1 januari 2031 |
|
1.Punkt 1 ska tillämpas på
(a)behållare som inte kan återfyllas utan att anpassas för detta ändamål (engångsbehållare),
(b)behållare som skulle kunna återfyllas, men som importeras eller släpps ut på marknaden utan att åtgärder har vidtagits för att behållaren ska kunna lämnas i retur för återfyllning.
2.De bevis som avses i punkt 23 ska omfatta dokumentation som visar att det efter en öppen anbudsinfordran inte fanns något lämpligt alternativ av tekniska skäl och mot bakgrund av de särdrag som anges i ansökan, som skulle kunna uppfylla villkoren i punkt 23. Dokumentationen ska sparas av operatören i minst fem år och ska på begäran göras tillgänglig för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och kommissionen
BILAGA V
Produktionsrättigheter för utsläppande av fluorkolväten på marknaden
De beräknade produktionsnivåerna för fluorkolväten, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter, som avses i artikel 14 för varje producent är följande:
(a)För perioden 1 januari 2024–31 december 2028: 60 % av den genomsnittliga årsproduktionen under perioden 2011–2013.
(b)För perioden 1 januari 2029–31 december 2033: 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen under perioden 2011–2013.
(c)För perioden 1 januari 2034–31 december 2035: 20 % av den genomsnittliga årsproduktionen under perioden 2011–2013.
(d)För perioden från och med 1 januari 2036: 15 % av den genomsnittliga årsproduktionen under perioden 2011–2013.
I denna bilaga avses med produktion den mängd fluorkolväten som produceras minus den mängd fluorkolväten som destrueras med hjälp av teknik som godkänts av parterna i protokollet, minus den mängd som helt och hållet används som råmaterial vid tillverkning av andra kemikalier, men inklusive fluorkolväten som genereras som biprodukt, såvida den inte avskiljs eller om biprodukten förstörs som en del av eller efter tillverkningsprocessen av producenten eller överlämnas till ett annat företag för destruktion. Inga återanvända mängder ska betraktas som produktion.
BILAGA VI
Metod för att beräkna GWP-faktorn för en blandning i enlighet med artikel 3.1
GWP-faktorn för en blandning beräknas som ett vägt medeltal, härlett ur summan av de enskilda ämnenas respektive viktandel, multiplicerat med deras GWP-faktorer, om inte annat anges, inbegripet ämnen som inte är fluorerade växthusgaser.
Σ [(ämne X % x GWP) + (ämne Y % x GWP) + ... (ämne N % x GWP)] där % är viktandelen, med en toleransnivå på ± 1 %.
Exempel på tillämpning av denna formel på en gasblandning bestående av 60 % dimetyleter, 10 % HFC-152a och 30 % isobutan:
Σ (60 % x 1) + (10 % x 124) + (30 % x 3)
Sammantagen GWP-faktor = 13,9
GWP-faktorn för följande icke-fluorerade ämnen används för att beräkna GWP-faktorn för blandningar. För övriga ämnen som inte förtecknas i denna bilaga ska ett standardvärde på 0 tillämpas.
|
Ämne |
GWP 100( 17 ) |
||
|
Trivialnamn |
Beteckning |
Kemisk formel |
|
|
metan |
CH4 |
27,9 |
|
|
dikväveoxid |
N20 |
273 |
|
|
dimetyleter |
CH3OCH3 |
1( 18 ) |
|
|
metylenklorid |
CH2CI2 |
11,2 |
|
|
metylklorid |
CH3CL |
5,54 |
|
|
kloroform |
CHC13 |
20,6 |
|
|
etan |
R-170 |
CH3CH3 |
0,437 |
|
propan |
R-290 |
CH3CH2CH3 |
0,02 |
|
butan |
R-600 |
CH3CH2CH2CH3 |
0,006 |
|
isobutan |
R-600a |
CH(CH3)2CH3 |
0( 19 ) |
|
pentan |
R-601 |
CH3CH2CH2CH2CH3 |
0(16) |
|
isopentan |
R-601 a |
(CH3)2CHCH2CH3 |
0(16) |
|
etoxyetan (dietyleter) |
R-610 |
CH3CH2OCH2CH3 |
4(15) |
|
metylformat |
R-611 |
HCOOCH3 |
11( 20 ) |
|
väte |
R-702 |
H2 |
6(15) |
|
ammoniak |
R-717 |
NH3 |
0 |
|
etylen |
R-1150 |
C2H4 |
4(15) |
|
propen |
R-1270 |
C3H6 |
0(16) |
|
cyklopentan |
C5H10 |
0(16) |
|
BILAGA VII
HÖGSTA TILLÅTNA MÄNGDER OCH BERÄKNING AV REFERENSVÄRDEN OCH KVOTER FÖR UTSLÄPPANDE AV FLUORKOLVÄTEN PÅ MARKNADEN I ENLIGHET MED ARTIKEL 17
(1)Den maximala mängd fluorkolväten som får släppas ut på unionsmarknaden under ett visst år ska vara följande:
|
År |
Högsta tillåtna mängd uttryckt i ton koldioxidekvivalenter |
|
2024 – 2026 |
41 701 077 |
|
2027 – 2029 |
17 688 360 |
|
2030 – 2032 |
9 132 097 |
|
2033 – 2035 |
8 445 713 |
|
2036 – 2038 |
6 782 265 |
|
2039 – 2041 |
6 136 732 |
|
2042 – 2044 |
5 491 199 |
|
2045 – 2047 |
4 845 666 |
|
2048 och därefter |
4 200 133 |
(2)Basvärdet för 2015 för den maximala mängden ska vara följande: 176 700 479 ton i koldioxidekvivalenter
(3)De referensvärden och de kvoter för utsläppande på marknaden av fluorkolväten som avses i artiklarna 16 och 17 ska beräknas som de sammanslagna mängderna av alla typer av fluorkolväten, uttryckta i ton koldioxidekvivalenter och avrundande till närmaste ton.
(4)Varje importör och producent ska erhålla de referensvärden som avses i artikel 17.1, beräknade enligt följande:
i) Ett referensvärde för utsläppande på marknaden av fluorkolväten, vilket ska baseras på det årliga genomsnittet av de mängder fluorkolväten som lagligen släppts ut på marknaden från och med den 1 januari 2015 och som rapporterats i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 och artikel 26 i den här förordningen för de tillgängliga åren, med undantag för de mängder fluorkolväten som är avsedda för den användning som avses i artikel 26.5 under samma period, på grundval av tillgängliga uppgifter.
ii) För importörer och producenter som har rapporterat utsläppande på marknaden av fluorkolväten för den användning som avses i artikel 26.5 andra stycket, ett referensvärde vilket ska baseras på det årliga genomsnittet av de mängder av dessa fluorkolväten för sådan användning som lagligen släppts ut på marknaden från och med den 1 januari 2020 och som rapporterats i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) nr 517/2014 och artikel 26 i den här förordningen för tillgängliga år, på grundval av tillgängliga uppgifter.
BILAGA VIII
Tilldelningsmekanism som avses i artikel 17
(1)Fastställande av den mängd som ska tilldelas företag för vilka det har fastställts ett referensvärde i enlighet med artikel 17.1.
Varje företag för vilket det har fastställts ett referensvärde ska tilldelas en kvot, vilken ska beräknas enligt följande:
–En kvot motsvarande 89 % av det referensvärde som avses i bilaga VII punkt 4 multiplicerat med den maximala mängden för det år för vilket kvoten tilldelas dividerat med basvärdet 176 700 479 ton koldioxidekvivalenter 21 .
–I tillämpliga fall dessutom en kvot motsvarande det referensvärde som avses i bilaga VII punkt 4 ii multiplicerat med den maximala mängden för det år för vilket kvoten tilldelas, dividerat med den maximala mängden för 2024.
Om den maximala mängden överskrids efter tilldelningen av hela kvotmängden enligt andra stycket, ska alla kvoter minskas proportionellt.
(2)Fastställande av den kvot som ska tilldelas företag som har lämnat in en deklaration i enlighet med artikel 17.3.
Summan av de kvoter som tilldelats enligt punkt 1 ska subtraheras från den maximala mängden för det aktuella året enligt bilaga VII för att fastställa den reservmängd som ska tilldelas företag som har lämnat in en deklaration enligt artikel 17.3.
Varje företag ska ges en tilldelning som motsvarar en proportionell andel av reserven.
Den proportionella andelen beräknas genom att det antal företag som har lämnat in en deklaration divideras med 100.
(3)De sanktioner som fastställs i enlighet med artikel 31 ska beaktas i de beräkningar som avses ovan.
BILAGA IV
UPPGIFTER SOM SKA RAPPORTERAS I ENLIGHET MED ARTIKEL 26
(1)Varje producent som avses i artikel 26.1 ska rapportera om
(a)den totala mängd av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som den har producerat i unionen, inklusive biproduktion, och därvid göra åtskillnad mellan de mängder som avskilts och inte avskilts och identifiera de mängder från sådan produktion eller biproduktion som destruerats eller som inte avskilts eller, om de avskilts, som destruerats innan de släpptes ut på marknaden, antingen i producentens anläggningar eller i andra företag för destruktion, samt det företag som utförde destruktionen,
(b)de viktigaste kategorierna av tillämpningar inom vilka ämnet används,
(c)de mängder av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som producenten har släppt ut på marknaden i unionen, med separata uppgifter om
– mängder som släpps ut på marknaden för användning som råmaterial, inbegripet, när det gäller HFC-23, oavsett om de har avskilts i förväg eller inte,
–direktexport,
–framställning av dosinhalatorer för dosering av farmaceutiska substanser,
–användning i militär utrustning,
– användning för etsning av halvledarmaterial och rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin,
–mängder av fluorkolväten som produceras för sådana användningsområden inom unionen som är undantagna enligt Montrealprotokollet,
(d)eventuella lager som innehas i början och i slutet av varje rapporteringsperiod, med uppgift om huruvida dessa släppts ut på marknaden, eller inte.
(2)Varje importör som avses i artikel 26.1 första stycket ska rapportera om
(a)den sammanlagda mängden av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som importören har importerat till unionen, med uppgift om de viktigaste tillämpningskategorierna inom vilka ämnet används, med separat angivelse av
–importerade mängder, som inte övergått till fri omsättning, och som har återexporterats ingående i produkter eller utrustning av det rapporterande företaget,
–mängder avsedda för destruktion, med uppgift om det företag som utför destruktionen,
–användning som råmaterial, med separat uppgift om mängden fluorkolväten som importerats för användning som råmaterial och om identiteten på det företag som använder råvaran,
–direktexport, med uppgift om det exporterande företaget,
–produktion av dosinhalatorer för dosering av farmaceutiska substanser, med uppgift om producenten,
–användning i militär utrustning, identifiering av det företag som tar emot mängderna för detta ändamål,
–användning för etsning av halvledarmaterial och rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin, med uppgift om den mottagande tillverkaren av halvledare,
–de mängder fluorkolväten som ingår i förblandade polyoler,
–mängderna använda, återanvända eller regenererade fluorkolväten,
–mängderna fluorkolväten som importeras för användningsområden som är undantagna enligt Montrealprotokollet.
–Mängderna fluorkolväten ska rapporteras separat för varje ursprungsland.
(b)eventuella lager som innehas i början och i slutet av varje rapporteringsperiod, med uppgift om huruvida dessa redan släppts ut på marknaden, eller inte.
(3)Varje exportör som avses i artikel 26.1 första stycket ska rapportera om de mängder av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III som exportören har exporterat från unionen och ange om ämnena härrör från egen produktion eller import eller om de köpts från andra företag inom unionen.
(4)Varje företag som avses i artikel 26.2 ska rapportera om
(a)de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I, II och III som har destruerats, inbegripet mängderna av de ämnen som ingår i produkter eller utrustning,
(b)eventuella lager av varje ämne som förtecknas i bilaga I, II och III som väntar på destruktion, inbegripet mängderna av de ämnen som ingår i produkter eller utrustning,
(c)den teknik som används för destruktion av de ämnen som förtecknas i bilaga I, II och III.
(5)Varje företag som avses i artikel 26.3 ska rapportera om de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I som används som råmaterial.
(6)Varje företag som avses i artikel 26.4 ska rapportera om
(a)kategorierna av produkter eller utrustning som innehåller ämnen som förtecknas i bilaga I, II och III,
(b)antal enheter,
(c)eventuella mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I, II och III som ingår i produkterna eller utrustningen.
(d)mängd fluorkolväten som fyllts på i den importerade utrustningen, som övergått till fri omsättning och för vilken fluorkolvätena tidigare hade exporterats från unionen och som hade omfattats av kvotbegränsningarna av fluorkolväten för utsläppande på unionsmarknaden. I sådana fall ska det i rapporten också anges det exporterande företagets namn och exportåret samt namnet på det företag som släppte ut fluorkolvätena på unionsmarknaden första gången samt året för utsläppandet på marknaden.
(7)Varje företag som avses i artikel 26.5 ska rapportera de mängder av varje ämne det har tagit emot från importörer och producenter för destruktion, användning som råmaterial, direktexport, produktion av dosinhalatorer för dosering av farmaceutiska substanser, användning i militär utrustning och användning vid etsning av halvledarmaterial eller rengöring av kammare för utfällning genom kemisk förångning inom halvledartillverkningsindustrin.
Producenten av dosinhalatorer för dosering av farmaceutiska substanser ska rapportera om typen av fluorkolväten och de mängder som använts.
(8)Varje företag som avses i artikel 26.6 ska rapportera om
(a)de mängder av varje ämne som förtecknas i bilaga I, II och III som företaget har regenererat, och
(b)de mängder av varje ämne som förtecknas i bilagorna I, II och III och som väntar på att återanvändas.
BILAGA X
Jämförelsetabell
|
Förordning (EU) nr 517/2014 |
Denna förordning |
|
Artikel 1 |
Artikel 1 |
|
Artikel 2.1 |
Artikel 2.1 a |
|
Artikel 2.2 |
Artikel 3.4 |
|
Artikel 2.3–4 |
- |
|
Artikel 2.5 |
Artikel 3.2 |
|
Artikel 2.6 |
Artikel 3.1 |
|
Artikel 2.7 |
Artikel 3.3 |
|
Artikel 2.8 |
Artikel 3.5 |
|
Artikel 2.9 |
Artikel 3.36 |
|
Artikel 2.10 |
Artikel 3.6 |
|
Artikel 2.11 |
Artikel 3.9 |
|
Artikel 2.12 |
Artikel 3.10 |
|
Artikel 2.13 |
Artikel 11.3 och bilaga IV punkt 1 |
|
Artikel 2.14 |
Artikel 3.11 |
|
Artikel 2.15 |
Artikel 3.12 |
|
Artikel 2.16 |
Artikel 3.13 |
|
Artikel 2.17 |
Artikel 3.14 |
|
Artikel 2.18 |
Artikel 3.15 |
|
Artikel 2.19 |
Artikel 3.16 |
|
Artikel 2.20 |
Artikel 3.17 |
|
Artikel 2.21 |
Artikel 3.18 |
|
Artikel 2.22 |
Artikel 3.19 |
|
Artikel 2.23 |
Artikel 3.20 |
|
Artikel 2.24 |
Artikel 3.21 |
|
Artikel 2.25 |
Artikel 3.22 |
|
Artikel 2.26 |
Artikel 3.23 |
|
Artikel 2.27 |
Artikel 3.24 |
|
Artikel 2.28 |
- |
|
Artikel 2.29 |
Artikel 3.25 |
|
Artikel 2.30 |
Artikel 3.26 |
|
Artikel 2.31 |
Artikel 3.27 |
|
Artikel 2.32 |
Artikel 3.28 |
|
Artikel 2.33 |
Artikel 3.29 |
|
Artikel 2.34 |
Artikel 3.30 |
|
Artikel 2.35 |
Artikel 3.31 |
|
Artikel 2.36 |
Artikel 3.32 |
|
Artikel 2.37 |
Artikel 3.33 |
|
Artikel 2.38 |
Artikel 3.34 |
|
Artikel 2.39 |
- |
|
Artikel 3.1–2 |
Artikel 4.1–2 |
|
Artikel 3.3 |
Artikel 4.4 |
|
Artikel 3.4 |
Artikel 4.6 |
|
Artikel 4 |
Artikel 5 |
|
Artikel 5 |
Artikel 6 |
|
Artikel 6 |
Artikel 7 |
|
Artikel 7.1 |
Artikel 4.3 |
|
Artikel 7.2 |
Artikel 4.5 |
|
Artikel 8.1 |
Artikel 8.1 |
|
Artikel 8.2 |
Artikel 8.3 |
|
Artikel 8.3 |
Artikel 8.4 |
|
Artikel 9 |
Artikel 9 |
|
Artikel 10.1–4 |
Artikel 10.1–4 |
|
Artikel 10.5 |
- |
|
Artikel 10.6 |
Artikel 10.6 |
|
Artikel 10.7 |
Artikel 10.7 |
|
Artikel 10.8 |
- |
|
Artikel 10.9 |
- |
|
Artikel 10.10 |
Artikel 10.8 |
|
Artikel 10.11 |
Artikel 10.10 |
|
Artikel 10.12 |
Artikel 10.5 |
|
Artikel 10.13 |
Artikel 10.9 |
|
Artikel 10.14 |
Artikel 10.11 |
|
Artikel 10.15 |
Artikel 10.12 |
|
Artikel 11.1 |
Artikel 11.1 första stycket |
|
Artikel 11.2 |
Artikel 11.2 |
|
Artikel 11.3 |
Artikel 11.4 |
|
Artikel 11.4 |
Artikel 11.5 |
|
Artikel 11.5 |
Artikel 11.6 |
|
Artikel 11.6 |
- |
|
Artikel 12.1–12 |
Artikel 12.1–12 |
|
Artikel 12.13 |
Artikel 12.15 |
|
Artikel 12.14 |
Artikel 12.16 |
|
Artikel 12.15 |
Artikel 12.17 |
|
Artikel 13.1 första stycket |
Artikel 13.1 |
|
Artikel 13.1 andra stycket |
- |
|
Artikel 13.2 |
Artikel 13.2 |
|
Artikel 13.3 |
- |
|
Artikel 14.1 |
Artikel 19.1 |
|
Artikel 14.2 första stycket |
Artikel 19.2 första stycket |
|
Artikel 14.2 andra stycket |
Artikel 19.3 |
|
Artikel 14.2 tredje stycket |
Artikel 19.2 tredje stycket |
|
Artikel 14.3 |
Artikel 19.2 andra stycket |
|
Artikel 14.4 |
Artikel 19.4 |
|
Artikel 15.1 första stycket |
- |
|
Artikel 15.1 andra stycket |
Artikel 16.1 första stycket |
|
Artikel 15.2 |
Artikel 16.2 |
|
Artikel 15.3 |
Artikel 16.6 |
|
Artikel 15.4 |
Artikel 16.4 |
|
Artikel 16.1 |
- |
|
Artikel 16.2 |
Artikel 17.3 |
|
Artikel 16.3 |
Artikel 17.1 |
|
Artikel 16.4 |
Artikel 17.3 |
|
Artikel 16.5 |
Artikel 17.4 |
|
Artikel 17.1 första stycket |
Artikel 20.1 |
|
Artikel 17.1 andra stycket |
Artikel 20.4 |
|
Artikel 17.1 tredje stycket |
- |
|
Artikel 17.2 |
Artikel 20.6 |
|
Artikel 17.3 |
- |
|
Artikel 17.4 |
Artikel 20.7 |
|
Artikel 18.1 |
Artikel 21.1 första stycket |
|
Artikel 18.2 första stycket |
Artikel 21.2 |
|
Artikel 18.2 andra stycket |
- |
|
Artikel 18.2 tredje stycket |
Artikel 21.3 |
|
Artikel 19.1 första stycket |
Artikel 26.1 första stycket |
|
Artikel 19.2 |
Artikel 26.2 |
|
Artikel 19.3 |
Artikel 26.3 |
|
Artikel 19.4 |
Artikel 26.4 |
|
Artikel 19.5 |
Artikel 26.7 |
|
Artikel 19.6 |
Artikel 26.8 |
|
Artikel 19.7 |
Artikel 26.9 andra stycket |
|
Artikel 19.8 |
Artikel 20.7 andra stycket |
|
Artikel 20 |
Artikel 27 |
|
Artikel 21.1 |
Artikel 35 första stycket |
|
Artikel 21.2–6 |
- |
|
Artikel 22 |
Artikel 32 |
|
Artikel 23 |
Artikel 33 |
|
Artikel 24 |
Artikel 34 |
|
Artikel 25 |
Artikel 31 |
|
Artikel 26 |
Artikel 36 |
|
Artikel 27 |
Artikel 38 |
|
Bilaga I |
Bilaga I |
|
Bilaga II |
Bilaga III |
|
Bilaga III |
Bilaga IV |
|
Bilaga IV |
Bilaga VI |
|
Bilaga V |
Bilaga VII |
|
Bilaga VI |
Bilaga VIII |
|
Bilaga VII |
Bilaga IX |