Bryssel den 4.1.2022

COM(2022) 4 final

2021/0438(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien

{SWD(2022) 1 final}


MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

Motiv och syfte med förslaget

Moldavien har ställts inför många svårigheter de senaste åren, även på det ekonomiska och politiska planet. Under 2020 hade covid-19-pandemin och sommarens torka en väsentlig negativ inverkan på BNP, som minskade med 7 % i den största konjunkturnedgången sedan den globala finanskrisen. Nedgången i ekonomin förvärrades av en utdragen politisk kris efter presidentvalet i november 2020 som slutligen löstes genom parlamentsvalet i juli 2021. Sedan augusti, då den nya reformorienterade regeringen tillträdde, har alla politiska krafter i Moldavien (presidenten, regeringen och parlamentet) samlats bakom en gemensam ambitiös reformagenda där fokus ligger på centrala områden som reformering av rättsväsendet, god samhällsstyrning och korruptionsbekämpning.

Trots att det nu finns ett nytt politiskt momentum och en stark vilja att genomföra reformer står Moldavien dock fortfarande inför stora utmaningar när det gäller bland annat samhällsstyrning, korruption, förvaltningens begränsade kapacitet och den senaste tidens energikris, som undergrävt Moldaviens ekonomiska stabilitet ytterligare och tvingat landet att genomgå en svår förhandlingsprocess med Gazprom (ett nytt gasleveransavtal undertecknades den 29 oktober).

Mot denna bakgrund och med tanke på Moldaviens fortsatt stora finansieringsbehov, med ett externt finansieringsgap på uppskattningsvis 1,2 % av BNP 2022, ansökte Moldaviens regering den 19 november 2021 om nytt makroekonomiskt stöd från EU sedan en överenskommelse träffats med IMF på tjänstemannanivå (som tillkännagavs den 21 oktober 2021) om en treårig utvidgad kreditfacilitet/utvidgad fondfacilitet värd 564 miljoner USD.

I ett läge där det åter råder politisk stabilitet och efter en fördjupad bedömning av den politiska och ekonomiska situationen i Moldavien lägger kommissionen fram detta förslag för Europaparlamentet och rådet om nytt makroekonomiskt stöd på 150 miljoner EUR till Moldavien, varav 120 miljoner EUR ska utgöras av lån och 30 miljoner EUR av bidrag.

Det föreslagna makroekonomiska stödet skulle hjälpa Moldavien att täcka en del av sina behov av extern finansiering på uppskattningsvis 480 miljoner USD inom ramen för det nya IMF-program som löper över perioden 2021–2025.

Stödet skulle betalas ut i tre delar och verkställandet av varje delutbetalning, även den första, vara strängt villkorat av att landet gör verkliga framsteg i genomförandet av både IMF-programmet och flera andra politiska åtgärder som kommissionen och myndigheterna ska enas om och fastställa i ett samförståndsavtal. Samförståndsavtalet kommer sannolikt att fokusera på politiska reformer för att återvinna tillgångar som förlorades i samband med bankbedrägerierna 2014, på fortsatta reformer inom den statliga finansförvaltningen, på reformering av rättsväsendet, på energisektorn och på företagsklimatet mer allmänt. Genomförandet av den föreslagna stödinsatsen förväntas ske parallellt med det budgetstöd som ges genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI).

Som beskrivs närmare i det arbetsdokument från kommissionen som åtföljer detta förslag, och även med tanke på Europeiska utrikestjänstens bedömning av det politiska läget, anser kommissionen att de politiska och ekonomiska förhandsvillkoren för det föreslagna makroekonomiska stödet är uppfyllda.

Allmän bakgrund

Trots att Moldavien gjort en anmärkningsvärd återhämtning efter den kraftiga konjunkturnedgången 2020 är landets makroekonomiska utsikter fortfarande osäkra. Orsaken är delvis den fortsatta allvarliga pandemin (med ett stigande antal covid-19-sjuka och en relativt låg vaccinationsgrad på under 30 % i början av december 2021), men även på den senaste tidens gaskris, som ökat trycket på Moldaviens ekonomi. Det fanns dessutom redan innan betydande strukturella brister, i synnerhet förvaltningens begränsade kapacitet, behovet av ytterligare förbättringar av samhällsstyrningen och den fortsatta kampen mot korruption.

Efter den kraftiga tillbakagång under 2020 som orsakades av pandemin gjorde ekonomin en markant återhämtning första halvåret 2021, då BNP ökade med 11,5 %, även om merparten berodde på det låga utgångsläget. Tillväxten förväntades avta under årets andra hälft i takt med att inflationen stiger och hushållens konsumtion avtar. Mot denna bakgrund antar IMF och Världsbanken att BNP ökar med omkring 7 % under innevarande år som helhet och minskar till 4,5 % nästa år.

Efter en betydande disinflation förra året steg inflationen, mätt genom konsumentprisindex (KPI), kraftigt under 2021 till 8,8 % i oktober, vilket är långt över Moldaviens centralbanks inflationsmål på 5 %±1,5 procentenheter. Merparten berodde på prisökningarna på livsmedel och på högre energipriser. Det höga inflationstrycket fick centralbanken att höja styrräntan flera gånger under året och i oktober låg den på 5,5 %. Den moldaviska centralbanken räknar med en tvåsiffrig inflation under första halvåret 2022 på upp till 15 % och även om den delvis tros vara övergående kan detta leda till nya penningpolitiska åtstramningar.

Ljusare tillväxtutsikter och högre skatteintäkter ledde till att regeringen i september ändrade den statliga budgetlagen och räknade med ett lägre underskott på 5,1 % av BNP i stället för de 6,7 % av BNP som antogs i början av 2021. Med tanke på den pågående energikrisen och att myndigheterna planerar införa nya kompensationsåtgärder för att skydda de mest sårbara konsumenterna förväntas Moldaviens offentliga finanser dock försämras nästa år. Enligt statsbudgeten för 2022, som lades fram för parlamentet den 25 november, kommer budgetunderskottet att öka till 6 % av BNP nästa år, vilket är högt jämfört med Moldaviens historiska genomsnitt på under 2 % av BNP under perioden 2015–2019. Utgifterna beräknas öka med 7,6 miljarder MDL, vilket kan jämföras med en ökning av intäkterna med 4,2 miljarder MDL, bland annat till följd av högre mervärdesskatteintäkter.

Med tanke på de ökade utgifterna och trots ytterligare stöd från sina internationella partner för att mildra effekterna av energiprisökningen beräknas Moldaviens statsskuld öka ganska kraftigt och överstiga 40 % av BNP på medellång sikt, jämfört med cirka 28 % av BNP 2019, före konjunkturnedgången till följd av pandemin och gaskrisen.

Bytesbalansunderskottet, som minskade till 6,6 % av BNP 2020, ökade under första halvåret 2021 till 14 % av BNP jämfört med samma period året innan, vilket satte nytt tryck på Moldaviens betalningsbalans. Enligt IMF:s prognoser kommer underskottet i bytesbalansen i slutet av året uppgå till 1,5 miljarder USD (omkring 11 % av BNP), vilket är nästan dubbelt så mycket som förra året. En stor del av detta beror på att både import och export ökade kraftigt under 2021. Under perioden januari–september ökade exporten med 21,1 % jämfört med samma period 2020, vilket överträffades av en ökning av importen på 31,7 %.

Moldaviens valutareserv var stabil under 2020 men växte under 2021 och var med historiska mått fortfarande stor på 4 miljarder USD i slutet av september. Detta täcker åtta månaders import och beror mestadels på IMF:s tilldelning av särskilda dragningsrätter i augusti på 236 miljoner USD inom ramen för valutafondens globala insatser mot covid-19-krisen.

Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Beslut nr 701/2020/EU om makroekonomiskt stöd till Moldavien (inom ramen för det makroekonomiska stödpaketet till utvidgnings- och grannländer till följd av covid-19-pandemin) i form av lån på 100 miljoner EUR antogs av Europaparlamentet och rådet den 25 maj 2020. Stödet utbetalades i sin helhet under 2020–2021.

Förenlighet med unionens politik inom andra områden

EU och Moldavien har under åren utvecklat nära politiska och ekonomiska förbindelser, vilket utmynnat i ingåendet av ett associeringsavtal (inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsavtal), som undertecknades den 27 juni 2014 och trädde i kraft i sin helhet den 1 juli 2016, och prioriteringar för det gemensamma arbetet fastställs i en associeringsagenda. Den senaste associeringsagendan för 2017–2019 har förlängts med ett år (på grund av pandemin), medan ett nytt dokument utarbetas för perioden 2021–2027.

Moldavien har dessutom väl utvecklade ekonomiska förbindelser med EU. EU är fortfarande Moldaviens största handelspartner och stod för 52 % av landets totala handel 2020 (omkring 67 % av den totala exporten och 45 % av Moldaviens totala import), följt av Ryssland (9 %) och Kina (8 %).

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken är (om de uppfyller vissa villkor) berättigade till makroekonomiskt stöd. EU:s makroekonomiska stöd skulle komplettera bidragen från NDICI och andra EU-program, samt särskilt bidra till att uppfylla villkoren för de budgetstödpaket som EU håller på att genomföra. Eftersom EU:s makroekonomiska stöd hjälper de moldaviska myndigheterna att skapa en lämplig ram för sin makroekonomiska politik och sina strukturreformer skulle det öka mervärdet av och effektivisera EU:s ekonomiska interventioner överhuvudtaget, även de som sker via andra finansieringsinstrument.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

Rättslig grund

Den rättsliga grunden för detta förslag är artikel 212 i EUF-fördraget.

Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Subsidiaritetsprincipen följs, eftersom målet att återupprätta makroekonomisk stabilitet i Moldavien på kort sikt inte i tillräcklig grad kan uppnås av medlemsstaterna själv och därför på ett bättre sätt kan uppnås av Europeiska unionen. Detta beror främst på budgetbegränsningarna på nationell nivå och behovet av nära givarsamordning för att maximera stödets omfattning och effekter.

Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen: det är begränsat till vad som krävs för att uppnå målet om makroekonomisk stabilitet på kort sikt och går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Som kommissionen fastställt på grundval av IMF:s beräkningar i samband med den utvidgade fondfaciliteten (EFF) motsvarar det föreslagna nya makroekonomiska stödet 36 % av det uppskattade resterande externa finansieringsgapet under perioden 2021–2025. Detta är, om hänsyn tas till det stöd som utlovats Moldavien av andra bilaterala och multilaterala givare, förenligt med standardpraxis när det gäller ansvarsfördelningen för makroekonomiskt stöd (enligt Ekofinrådets slutsatser av den 8 oktober 2002 skulle den övre gränsen, för ett land med associeringsavtal, vara 60 %).

Val av instrument

Projektfinansiering eller tekniskt bistånd skulle inte vara lämpligt eller tillräckligt för att uppnå de makroekonomiska målen. Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument är att det skulle minska det externa finansieringsgapet och bidra till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation och lämpliga förutsättningar för strukturreformer. Genom att bidra till att skapa lämpliga förutsättningar totalt sett kan det makroekonomiska stödet öka effekterna av de åtgärder i Moldavien som finansieras genom EU:s andra, mer snävt inriktade, finansieringsinstrument.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

Samråd med berörda parter

Det makroekonomiska stödet ges som en integrerad del av det internationella stödet till ekonomisk stabilisering i Moldavien. Under utarbetandet av detta förslag om makroekonomiskt stöd har kommissionen samrått med IMF och Världsbanken, som redan har omfattande finansieringsprogram och håller på att utforma nya program. Den 25 november 2021 samrådde kommissionen med Ekonomiska och finansiella suppleantkommittén, som ställde sig bakom utkastet till förslag. Kommissionen har även haft regelbundna kontakter med de moldaviska myndigheterna.

Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

I enlighet med kraven i budgetförordningen har kommissionens avdelningar inom ramen för det makroekonomiska stödpaketet till följd av covid-19 genomfört en operativ utvärdering av finansiella flöden och administrativa förfaranden i Moldavien för att förvissa sig om att de förfaranden som finns för att förvalta programstöd, inbegripet makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier. En slutrapport om den operativa bedömningen upprättad av ett konsultföretag överlämnades i juni 2020. Rapporten pekar på tydliga framsteg i den statliga finansförvaltningen och andra ekonomihanteringsprocesser sedan 2015, då den senaste utvärderingen gjordes, och Moldaviens ekonomihanteringsprocesser och förfaranden bedöms vara gynnsamma för en ny makroekonomisk stödinsats. Utvecklingen på detta område kommer även följas mycket noga genom de regelbundna lägesrapporter om reformerna inom den statliga finansförvaltningen som ska upprättas av EU:s delegation i Chisinau.

Konsekvensbedömning

EU:s makroekonomiska stöd är ett exceptionellt krisinstrument som är avsett att användas för att åtgärda allvarliga betalningsbalansproblem i tredjeländer. Detta förslag om makroekonomiskt stöd är därför undantaget från kravet på en konsekvensbedömning i enlighet med kommissionens riktlinjer för en bättre lagstiftning (SWD(2015) 111 final), eftersom det är en politisk nödvändighet att agera skyndsamt i en situation som kräver en snabb insats.

Mer generellt har kommissionens förslag om makroekonomiskt stöd tagit hänsyn till lärdomarna av efterhandsutvärderingar av tidigare insatser i EU:s grannskapsområde. Det nya makroekonomiska stödet och det därmed sammanhängande ekonomiska anpassnings- och reformprogrammet kommer att lindra Moldaviens finansieringsbehov på kort sikt, men samtidigt stödja åtgärder för att stärka betalningsbalansen och hållbarheten i de offentliga finanserna på medellång sikt samt öka den hållbara tillväxten, varför det kompletterar det program som ska antas av IMF:s exekutivstyrelse. En del av de grundläggande brister i Moldaviens ekonomi och ekonomiska styrning som framkommit under åren bör åtgärdas genom de politiska villkor som ställs. Möjliga villkor kan i princip vara reformer för att stärka styrningen inom finanssektorn, inom den statliga finansförvaltningen och energisektorn, samt åtföljande åtgärder för att stärka det sociala skyddsnätet, förbättra investeringsklimatet och stödja genomförandet av avtalet om ett djupgående och omfattande frihandelsområde.

Grundläggande rättigheter

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken är berättigade till makroekonomiskt stöd. Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd är att det stödberättigade landet respekterar gällande demokratiska mekanismer, såsom ett parlamentariskt flerpartisystem och rättsstatsprincipen, samt att det garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

Det förnyade reformåtagandet och den starka politiska viljan hos den nya moldaviska regeringen efter valet i juli när det gäller grundläggande reformområden som rättsväsendet, god samhällsstyrning, rättsstatsprincipen och korruptionsbekämpning är ett tydligt positivt tecken. Myndigheterna har förbundit sig att genomföra dessa reformer på ett transparent sätt och i linje med EU:s standarder. Det politiska förhandsvillkoret för ett makroekonomiskt stödprogram anses därför vara uppfyllt.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den föreslagna makroekonomiska stödinsatsen på 150 miljoner euro till Moldavien ska enligt planerna utbetalas i tre lika stora delar mellan 2022 och 2024. Den finansiella programmeringen över perioden 2022–2024 gör det möjligt att finansiera en bidragsdel på 30 miljoner EUR från den tillgängliga budgeten under budgetpost 14 20 03 01 ”Beviljanden av makroekonomiskt stöd”. För lånedelen på 120 miljoner euro kommer de nödvändiga avsättningarna på 9 % av garantin för yttre åtgärder att programmeras inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) för ett belopp på totalt 10,8 miljoner EUR (budgetpost 14 02 01 70 ”NDICI – Avsättningar till den gemensamma avsättningsfonden”).

5.ÖVRIGA INSLAG

Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Europeiska unionen ska göra ett makroekonomiskt stöd på totalt 150 miljoner EUR tillgängligt för Moldavien i form av medel- till långfristiga lån samt en bidragsdel för att hjälpa Moldavien att täcka sina resterande finansieringsbehov under 2022–2024. Det makroekonomiska stödet ska betalas ut i tre jämnt fördelade delutbetalningar under stödets löptid, förutsatt att de politiska åtgärder som är kopplade till varje delutbetalning har genomförts fullt ut och i tid.

Stödet kommer att förvaltas av kommissionen. Särskilda bestämmelser gäller i enlighet med budgetförordningen för att förhindra bedrägerier och andra oriktigheter.

Kommissionen och de moldaviska myndigheterna ska i ett samförståndsavtal komma överens om strukturreformer i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet, bland annat om när och i vilken ordning de ska vidtas. Utbetalningarna ska, såsom normalt är fallet med makroekonomiskt stöd, bland annat vara villkorade av ett tillfredsställande resultat av de granskningar som görs inom ramen för IMF-programmet, samt av framsteg i genomförandet av associeringsavtalet mellan EU och Moldavien och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Kommissionen kommer att ha ett nära samarbete med myndigheterna för att övervaka framstegen med de politiska åtgärderna och de ovannämnda förhandsvillkoren.

2021/0438 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 212, och

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Förbindelserna mellan Europeiska unionen (unionen) och Republiken Moldavien (Moldavien) fortsätter att utvecklas inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet. Moldavien anslöt sig till det östliga partnerskapet 2009 och därefter förhandlades ett associeringsavtal fram mellan EU och Moldavien. Avtalet, som även omfattar ett gradvis införande av ett djupgående och omfattande frihandelsområde, undertecknades i juni 2014 och trädde i kraft den 1 juli 2016.

(2)Moldaviens ekonomi har påverkats väsentligt av den konjunkturnedgång som orsakades av covid-19-pandemin från och med 2020, av det utdragna politiska dödläget i landet efter presidentvalet i november 2020 och mer nyligen av energikrisen. Situationen bidrog till Moldaviens betydande finansieringsgap, försämrade utlandsställning och växande offentligfinansiella behov.

(3)Efter valet i juli 2021 har den nya moldaviska regeringen visat en stark vilja att gå vidare med sitt reformarbete genom att anta ett ambitiöst program kallat ”Moldavien i goda tider 2021–2025”, som är inriktat på centrala områden som reformering av rättsväsendet, korruptionsbekämpning, god samhällsstyrning och rättsstatsprincipen.

(4)Med sitt förnyade reformåtagande och starka politiska vilja har myndigheterna påskyndat genomförandet av reformer väsentligt, vilket även har gjort det möjligt för Moldavien att framgångsrikt slutföra det makroekonomiska stödprogrammet till följd av covid-19-pandemin 1 , eftersom alla reformåtgärder som överenskoms med unionen i samförståndsavtalet har genomförts, med undantag för en åtgärd – återvinningen av tillgångar – där ett undantag beviljades. Kommissionen har samrått med medlemsstatskommittén och inte mottagit några invändningar.

(5)Sedan antagandet av ett nytt IMF-program, som förhandlades fram 2020, avstannat återupptog Internationella valutafonden (IMF) kontakterna med Moldavien efter valet i juli 2021 och ingick en överenskommelse på tjänstemannanivå (den 21 oktober 2021) om en utvidgad kreditfacilitet/utvidgad fondfacilitet på 564 miljoner USD. Det nya programmet antogs genom ett beslut i IMF:s exekutivstyrelse den 20 december 2021. Programmet syftar till att stödja den ekonomiska återhämtningen och lansera en ambitiös agenda med reformer inom samhällsstyrning och institutioner för att öka transparens och möjligheterna att utkräva ansvar, göra den offentliga politiken mer förutsägbar, stärka finansinstituten och främja avreglering.

(6)Med anledning av försämringen av det ekonomiska läget och de ekonomiska framtidsutsikterna ansökte Moldavien i november 2021 om kompletterande makroekonomiskt stöd från unionen.

(7)Unionens vägledande anslag till Moldavien inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet är 518,15 miljoner EUR för perioden 2014–2020, inbegripet budgetstöd och tekniskt stöd. I de gemensamma stödramarna för 2014–2017 och 2017–2020 fastställdes den prioriterade sektor för samarbete med Moldavien som finansierades genom det europeiska grannskapsinstrumentet under föregående budgetperiod. Prioriteringar för 2021–2027 kommer att fastställas i det nya fleråriga vägledande program som utarbetats i nära samråd med alla berörda parter.

(8)Eftersom Moldavien är ett land som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken bör det betraktas som berättigat till makroekonomiskt stöd från unionen.

(9)Unionens makroekonomiska stöd bör vara ett exceptionellt finansiellt instrument för obundet och icke öronmärkt betalningsbalansstöd som syftar till att åtgärda stödmottagarens omedelbara behov av extern finansiering och bör stödja genomförandet av ett program som innehåller kraftfulla och omedelbara anpassnings- och strukturreformåtgärder avsedda att förbättra betalningsbalansen på kort sikt.

(10)Med hänsyn till att det fortfarande finns ett resterande externt finansieringsgap i Moldaviens betalningsbalans, trots de medel som tillhandahålls av IMF och andra multilaterala institutioner, anses det makroekonomiska stöd från unionen som ska ges till Moldavien under nuvarande exceptionella omständigheter, och i förening med IMF-programmet, vara ett lämpligt svar på Moldaviens ansökan om stöd för ekonomisk stabilisering. Unionens makroekonomiska stöd skulle stödja Moldaviens ekonomiska stabilisering och strukturreformagenda samt utgöra ett komplement till de resurser som görs tillgängliga under IMF:s finansiella arrangemang.

(11)Syftet med unionens makroekonomiska stöd bör vara att stödja återställandet av en hållbar extern finansiering för Moldavien och därmed främja landets ekonomiska och sociala utveckling.

(12)Unionens makroekonomiska stödinsats förväntas äga rum parallellt med budgetstödinsatserna inom ramen för det instrument för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 2 .

(13)Storleken på unionens makroekonomiska stöd fastställs efter en fullständig kvantitativ bedömning av Moldaviens resterande behov av extern finansiering och med beaktande av landets kapacitet att finansiera sig med egna medel, i synnerhet genom sin valutareserv. Unionens makroekonomiska stöd bör utgöra ett komplement till de program och resurser som tillhandahålls av IMF och Världsbanken. Vid fastställandet av stödbeloppet tas även hänsyn till förväntade ekonomiska bidrag från multilaterala givare och vikten av att säkerställa en rättvis ansvarsfördelning mellan unionen och andra givare, samt till befintligt utnyttjande av unionens andra externa finansieringsinstrument i Moldavien och mervärdet av unionens samlade engagemang.

(14)Med hänsyn till Moldaviens resterande behov av extern finansiering, landets ekonomiska utvecklingsnivå mätt genom inkomst per capita och fattigdomskvoter, dess förmåga att finansiera sig med egna medel, i synnerhet genom sin valutareserv, samt bedömningen av dess återbetalningsförmåga utifrån en skuldhållbarhetsanalys, bör en del av stödet tillhandahållas i form av bidrag.

(15)Kommissionen bör säkerställa att unionens makroekonomiska stöd är rättsligt och innehållsmässigt förenligt med viktiga principer, mål och åtgärder inom ramen för unionens yttre åtgärder och andra relevanta politikområden.

(16)Unionens makroekonomiska stöd bör stödja unionens utrikespolitik gentemot Moldavien. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör under hela den makroekonomiska stödinsatsen ha ett nära samarbete i syfte att samordna och säkerställa samstämmighet i unionens utrikespolitik.

(17)Unionens makroekonomiska stöd bör främja Moldaviens uppslutning kring de värderingar som landet delar med unionen, däribland demokrati, rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning, respekt för mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och fattigdomsminskning, samt dess uppslutning bakom principerna om en öppen, regelstyrd och rättvis handel.

(18)Ett förhandsvillkor för beviljande av unionens makroekonomiska stöd bör vara att Moldavien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter. De särskilda målen för unionens makroekonomiska stöd bör dessutom stärka effektivitet, transparens och möjligheterna att utkräva ansvar inom den statliga finansförvaltningen, samhällsstyrning och tillsyn inom Moldaviens finansiella sektor, samt bidra till strukturreformer som främjar en hållbar och inkluderande tillväxt, skapandet av anständiga arbetstillfällen och konsolidering av de offentliga finanserna. Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör regelbundet övervaka både uppfyllandet av förhandsvillkoren och uppnåendet av dessa mål.

(19)För att säkerställa ett effektivt skydd av unionens ekonomiska intressen i samband med det makroekonomiska stödet bör Moldavien vidta lämpliga åtgärder för att förhindra och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter i samband med stödet. Det bör vidare föreskrivas att kommissionen ska genomföra kontroller och att Europeiska revisionsrätten ska utföra revisioner.

(20)Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd har ingen inverkan på Europaparlamentets och rådets befogenheter i egenskap av budgetmyndighet.

(21)De belopp som beviljas som makroekonomiskt stöd i form av bidrag och de avsättningar som krävs för makroekonomiskt stöd i form av lån bör vara förenliga med budgetanslagen i den fleråriga budgetramen.

(22)Unionens makroekonomiska stöd bör förvaltas av kommissionen. För att säkerställa att Europaparlamentet och rådet kan följa genomförandet av detta beslut bör kommissionen regelbundet informera dem om stödets utveckling och tillhandahålla relevant dokumentation.

(23)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta beslut bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 3 .

(24)Unionens makroekonomiska stöd bör omfattas av ekonomiskpolitiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet, och av effektivitetsskäl, bör kommissionen ges befogenhet att förhandla om sådana villkor med de moldaviska myndigheterna under överinseende av kommittén med företrädare för medlemsstaterna i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011. Enligt den förordningen bör det rådgivande förfarandet som regel tillämpas i alla andra fall än de som föreskrivs i den förordningen. Med hänsyn till den potentiellt stora inverkan som stöd på över 90 miljoner EUR kan ha är det lämpligt att tillämpa granskningsförfarandet för insatser som överstiger detta tröskelvärde. Med hänsyn till storleken på unionens makroekonomiska stöd till Moldavien bör granskningsförfarandet tillämpas i samband med antagandet av samförståndsavtalet samt om stödet minskas, tillfälligt avbryts eller upphävs.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1.Unionen ska göra makroekonomiskt stöd till ett belopp av högst 150 miljoner EUR (unionens makroekonomiska stöd) tillgängligt för Moldavien i syfte att stödja Moldaviens ekonomiska stabilisering och en omfattande reformagenda. Av detta maximibelopp ska högst 120 miljoner EUR ges i form av lån och högst 30 miljoner EUR ges i form av bidrag. Utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd förutsätter att Europaparlamentet och rådet godkänner unionens budget för det relevanta året. Stödet ska bidra till att täcka de betalningsbalansbehov som Moldavien har enligt IMF-programmet.

2.För att finansiera lånedelen av unionens makroekonomiska stöd ska kommissionen ges befogenhet att på unionens vägnar låna upp nödvändiga medel på kapitalmarknaderna eller från finansinstitut och låna dem vidare till Moldavien. Lånen ska ha en maximal genomsnittlig löptid på 15 år.

3.Kommissionen ska sköta utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd på ett sätt som är förenligt med de avtal eller överenskommelser som ingåtts mellan IMF och Moldavien och med de grundläggande principer och mål när det gäller ekonomiska reformer som fastställs i det associeringsavtal mellan EU och Moldavien, inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, som har ingåtts inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken.

Kommissionen ska regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen när det gäller unionens makroekonomiska stöd, inbegripet utbetalningen av stödet, och i god tid förse dessa institutioner med relevant dokumentation.

4.Unionens makroekonomiska stöd ska vara tillgängligt under en period av två och ett halvt år, med början från och med den första dagen efter det att det samförståndsavtal som avses i artikel 3.1 har trätt i kraft.

5.Om Moldaviens finansieringsbehov minskar avsevärt jämfört med de ursprungliga prognoserna under den period som unionens makroekonomiska stöd betalas ut ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, minska, tillfälligt avbryta eller upphäva stödet.

Artikel 2

1.Ett förhandsvillkor för unionens makroekonomiska stöd ska vara att Moldavien respekterar gällande demokratiska mekanismer – däribland ett parlamentariskt flerpartisystem – och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekt för mänskliga rättigheter.

2.Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten ska övervaka att detta förhandsvillkor uppfylls under det makroekonomiska stödets hela livscykel.

3.Punkterna 1 och 2 ska tillämpas i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU 4 .

Artikel 3

1.Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 7.2, komma överens med de moldaviska myndigheterna om tydligt definierade ekonomiskpolitiska och finansiella villkor, med fokus på strukturreformer och sunda offentliga finanser, som ska gälla för unionens makroekonomiska stöd och fastställas i ett samförståndsavtal (nedan kallat samförståndsavtalet), vilket även ska ange en tidsfrist för uppfyllandet av dessa villkor. De ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som anges i samförståndsavtalet ska vara förenliga med de avtal och överenskommelser som avses i artikel 1.3, inbegripet de makroekonomiska anpassnings- och strukturreformprogram som Moldavien genomför med stöd av IMF.

2.De villkor som avses i punkt 1 ska särskilt syfta till att stärka effektivitet, transparens och möjligheten att utkräva ansvar inom Moldaviens statliga finansförvaltning, inbegripet landets system för användning av unionens makroekonomiska stöd. När politiska åtgärder utformas ska vederbörlig hänsyn även tas till framsteg när det gäller det ömsesidiga öppnandet av marknader, utvecklingen av en regelbaserad och rättvis handel samt andra prioriteringar i unionens utrikespolitik. Kommissionen ska regelbundet övervaka framstegen mot dessa mål.

3.Närmare finansiella villkor för unionens makroekonomiska stöd ska fastställas i ett låneavtal och ett bidragsavtal som ska ingås mellan kommissionen och Moldavien.

4.Kommissionen ska regelbundet kontrollera att villkoren i artikel 4.3 fortfarande är uppfyllda, bland annat att Moldaviens ekonomiska politik överensstämmer med målen för unionens makroekonomiska stöd. Kommissionens kontroller ska ske i nära samordning med IMF och Världsbanken och vid behov även med Europaparlamentet och rådet.

Artikel 4

1.Om inte annat följer av villkoren i punkt 3 ska kommissionen göra unionens makroekonomiska stöd tillgängligt genom delutbetalningar, som var och en ska bestå av en lånedel och en bidragsdel. Storleken på delutbetalningarna ska fastställas i det samförståndsavtal som avses i artikel 3.

2.Avsättningar för det makroekonomiska stöd från unionen som ges i form av lån ska, om nödvändigt, göras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947.

3.Kommissionen ska fatta beslut om att verkställa delutbetalningarna under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

(a)Förhandsvillkoret i artikel 2.

(b)Ett kontinuerligt tillfredsställande genomförande av ett policyprogram som innehåller kraftfulla anpassnings- och strukturreformåtgärder och stöds av ett annat kreditarrangemang med IMF än ett säkerhetslån.

(c)Ett tillfredsställande genomförande av de ekonomiskpolitiska och finansiella villkor som fastställts i samförståndsavtalet.

Verkställandet av den andra delutbetalningen ska i princip ske tidigast tre månader efter det att den första delutbetalningen har verkställts. Verkställandet av den tredje delutbetalningen ska i princip ske tidigast tre månader efter det att den andra delutbetalningen har verkställts.

4.Om villkoren i punkt 3 inte är uppfyllda ska kommissionen tillfälligt avbryta eller ställa in utbetalningen av unionens makroekonomiska stöd. Kommissionen ska i så fall informera Europaparlamentet och rådet om skälen till att utbetalningen tillfälligt avbrutits eller ställts in.

5.Unionens makroekonomiska stöd ska utbetalas till Moldaviens centralbank. Om inte annat följer av de bestämmelser som ska fastställas i samförståndsavtalet, inbegripet en bekräftelse av resterande finansieringsbehov i budgeten, får unionsmedlen överföras till det moldaviska finansministeriet som slutlig mottagare.

Artikel 5

1.De upp- och utlåningstransaktioner som avser lånedelen av unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i euro med samma valuteringsdag och får inte involvera unionen i löptidsomvandling eller utsätta unionen för valuta- eller ränterisk eller andra kommersiella risker.

2.Om omständigheterna så medger, och på Moldaviens begäran, får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att lånevillkoren inkluderar en klausul om förtida återbetalning och att det finns en motsvarande klausul i villkoren för upplåningstransaktionerna.

3.Om det med hänsyn till omständigheterna är möjligt att förbättra räntan på lånet, och på Moldaviens begäran, får kommissionen besluta att refinansiera hela eller en del av sin ursprungliga upplåning eller omstrukturera motsvarande finansiella villkor. Refinansiering eller omstrukturering ska ske i enlighet med punkterna 1 och 4 och får inte förlänga löptiden för lånet i fråga eller öka det kapital som är utestående på dagen för refinansieringen eller omstruktureringen.

4.Moldavien ska bära unionens alla kostnader i samband med upp- och utlåningstransaktioner enligt detta beslut.

5.Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om utvecklingen vad gäller de transaktioner som avses i punkterna 2 och 3.

Artikel 6

1.Unionens makroekonomiska stöd ska genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/2018 5 .

2.Genomförandet av unionens makroekonomiska stöd ska ske genom direkt förvaltning.

3.Det låneavtal och det bidragsavtal som ska ingås med de moldaviska myndigheterna ska innehålla bestämmelser för att uppnå följande:

(a)Säkerställa att Moldavien regelbundet kontrollerar att finansieringen från unionens budget använts korrekt, vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra oriktigheter och bedrägerier samt vid behov vidtar rättsliga åtgärder för att återvinna medel som tillhandahållits enligt detta beslut och som har förskingrats.

(b)Säkerställa skydd för unionens ekonomiska intressen, i synnerhet genom att föreskriva särskilda åtgärder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och andra oriktigheter som påverkar unionens makroekonomiska stöd, i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 6 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 7 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 8 och, för medlemsstater som deltar i det fördjupade samarbetet avseende Europeiska åklagarmyndigheten, rådets förordning (EU) 2017/1939 9 . Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) ska därför vara uttryckligen bemyndigad att genomföra utredningar, i synnerhet genom kontroller och inspektioner på plats samt genom it-forensik och intervjuer. Uttryckligen bemyndiga kommissionen eller dess företrädare att genomföra kontroller, inbegripet kontroller och inspektioner på plats.

(c)Uttryckligen bemyndiga kommissionen och revisionsrätten att utföra revisioner under och efter tillgänglighetsperioden för unionens makroekonomiska stöd, inbegripet dokumentrevisioner och revisioner på plats, till exempel operativa bedömningar.

(d)Säkerställa att unionen har rätt till förtida återbetalning av lånet och/eller full återbetalning av bidraget om det fastställs att Moldavien i samband med förvaltningen av unionens makroekonomiska stöd har deltagit i bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadar unionens finansiella intressen.

(e)Säkerställa att Moldavien ska bära alla unionens kostnader i samband med ett ekonomiskt stöd.

4.Innan unionens makroekonomiska stöd genomförs ska kommissionen med hjälp av en operativ bedömning bedöma sundheten i Moldaviens finansiella arrangemang, administrativa förfaranden och interna och externa kontrollmekanismer som är relevanta för sådant stöd.

Artikel 7

1.Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 8

1.Kommissionen ska senast den 30 juni varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta beslut under det föregående året som ska innefatta en utvärdering av detta genomförande. I denna rapport ska

(a)framstegen i genomförandet av unionens makroekonomiska stöd granskas,

(b)Moldaviens ekonomiska situation och ekonomiska framtidsutsikter bedömas, samt vilka framsteg som gjorts i genomförandet av de politiska åtgärder som avses i artikel 3.1,

(c)sambandet mellan de ekonomiskpolitiska villkoren i samförståndsavtalet, Moldaviens aktuella ekonomiska och offentligfinansiella utveckling och kommissionens beslut att verkställa delutbetalningar av unionens makroekonomiska stöd anges.

2.Kommissionen ska senast två år efter utgången av den tillgänglighetsperiod som avses i artikel 1.4 överlämna en efterhandsutvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av resultaten av unionens avslutade makroekonomiska stöd, hur effektivt det har varit och i vilken grad det bidragit till avsedda syften.

Artikel 9

Detta beslut träder i kraft den tredje dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar                På rådets vägnar

Ordförande                Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget eller initiativet avser

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ytterligare makroekonomiskt stöd till Moldavien

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 10  

Politikområde:    ekonomiska och finansiella frågor

Verksamhet:    internationella ekonomiska och finansiella frågor

1.3.Typ av förslag eller initiativ

X en ny åtgärd 

 en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 11  

  en förlängning av en befintlig åtgärd 

 en tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

 En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar –  Att öka välståndet i länder utanför EU

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

Specifikt mål nr…

Att öka välståndet i länder utanför EU 

Berörda verksamheter enligt den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

Den verksamhet som har anknytning till GD ECFIN gäller följande:

a)    Stödja makroekonomisk stabilitet och främja tillväxtfrämjande reformer utanför EU, bl.a. genom regelbunden ekonomisk dialog med viktiga partner och genom att tillhandahålla makroekonomiskt stöd.

b)    Stödja utvidgningsprocessen och genomförandet av EU:s utvidgnings- och grannskapspolitik och andra EU-prioriteringar i partnerländerna genom att göra ekonomiska analyser och erbjuda policybedömningar och rådgivning.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

·Bidra till Moldaviens behov av extern finansiering med anledning av den kraftiga försämring av landets betalningsbalans som orsakats av den pågående covid-19-pandemin.

·Bidra till partnerlandets budgetbehov.

·Stödja konsolidering av de offentliga finanserna och extern stabilisering inom ramen för IMF-programmet.

·Stödja strukturreformer som syftar till att förbättra den allmänna makroekonomiska styrningen, stärka ekonomisk styrning och transparens, samt förbättra förutsättningarna för en hållbar tillväxt.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

Innan delutbetalningarna verkställs måste de moldaviska myndigheterna rapportera om ett antal ekonomiska indikatorer till kommissionens avdelningar samt lämna en utförlig rapport om uppfyllandet av de överenskomna politiska villkoren.

Kommissionens avdelningar kommer efter den operativa bedömning av Moldaviens ekonomihanteringsprocesser och administrativa förfaranden som gjordes i juni 2020 att fortsätta att övervaka den statliga finansförvaltningen. EU:s delegation i partnerländerna kommer dessutom regelbundet rapportera om frågor som är relevanta för övervakningen av stödet. Kommissionens avdelningar kommer även i fortsättningen stå i nära kontakt med IMF och Världsbanken för att ta del av dessa institutioners erfarenheter av pågående insatser i respektive partnerland.

Enligt förslaget till beslut ska en årlig rapport överlämnas till Europaparlamentet och rådet med en utvärdering av hur stödet genomförts. En oberoende efterhandsutvärdering av stödet kommer att göras inom två år efter det att genomförandeperioden har löpt ut.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Utbetalningen av stödet kommer att vara villkorat av att de politiska förhandsvillkoren uppfylls och att det ekonomiska program som överenskommits mellan Moldavien och IMF, som godkändes av styrelsen den [20 december 2021], genomförs på ett tillfredsställande sätt sedan de moldaviska myndigheterna först vidtagit ett antal åtgärder. Kommissionen och de moldaviska myndigheterna ska dessutom komma överens om särskilda politiska villkor som ska fastställas i ett samförståndsavtal.

Stödet ska enligt planerna betalas ut i tre delutbetalningar. Den första delutbetalningen förväntas äga rum i mitten av 2022. Den andra delutbetalningen kan verkställas i början av 2023 och den tredje delutbetalningen följa senare samma år eller under första halvåret 2024, förutsatt att de politiska åtgärder som är kopplade till varje delbetalning har vidtagits i tid.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet i unionens intervention” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Instrumentet för makroekonomiskt stöd är ett policybaserat instrument som syftar till att minska behov av extern finansiering på kort och medellång sikt. Mot bakgrund av den pågående covid-19-pandemin kommer det makroekonomiska stödet att bidra till att ge myndigheterna ekonomiskpolitiskt utrymme att vidta effektiva åtgärder för att hantera den fortsatta pandemin. Genom att göra det lättare för partnerlandet att hantera de ekonomiska svårigheter som förstärkts av covid-19-pandemin kommer det föreslagna makroekonomiska stödet att bidra till att främja makroekonomisk och politisk stabilitet i partnerländerna. Det makroekonomiska stödet kommer att komplettera stödet från de internationella finansieringsinstitutionerna, bilaterala givare och övriga finansiella institutioner i EU. Det kommer därigenom att bidra till att öka effekterna av det ekonomiska stödet från det internationella samfundet, liksom annat ekonomiskt stöd från EU, däribland budgetstödinsatser.

Genom att tillhandahålla långsiktig finansiering på mycket förmånliga villkor, normalt förmånligare än övriga internationella och bilaterala givare, förväntas det makroekonomiska stödprogrammet dessutom hjälpa regeringen att genomföra sin budget utan finanspolitiska avvikelser och bidra till en hållbar skuldsättning.

Förutom det makroekonomiska stödets finansiella inverkan kommer det föreslagna programmet stärka regeringens reformvilja och ambitioner att skapa närmare förbindelser med EU, vilka framgick av det associeringsavtal som trädde i kraft 2016. Detta kommer bland annat att uppnås genom att utbetalningen av stödet villkoras på lämpligt sätt. I ett större perspektiv kommer programmet att signalera att EU är redo att stödja partnerländer i det östra grannskapet, däribland Moldavien, i svåra ekonomiska tider.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Makroekonomiska stödinsatser i partnerländer omfattas av efterhandsutvärderingar. De utvärderingar som hittills har gjorts (av slutförda makroekonomiska stödprogram) har visat att dessa insatser verkligen bidrar – även om effekten ibland är blygsam och indirekt – till en mer hållbar betalningsbalans, till makroekonomisk stabilitet och till strukturreformer i partnerlandet. I de flesta fall hade det makroekonomiska stödet en positiv effekt på partnerlandets betalningsbalans och bidrog till att minska deras budgetbegränsningar. Det ledde också till en något högre ekonomisk tillväxt.

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

Förenlighet med den fleråriga budgetramen

I den fleråriga budgetramen 2021–2027 kommer avsättningen för makroekonomiskt stöd i from av lån att täckas genom garantin för yttre åtgärder inom ramen för Europa i världen (instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete). Den (vägledande) utlåningskapacitet som förutses för det makroekonomiska stödet är tillräcklig för att täcka både denna insats och andra makroekonomiska stödinsatser som genomförs.

Eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

EU är en av Moldaviens största givare och ger stöd till ekonomiska, strukturella och institutionella reformer samt till det civila samhället. EU:s ekonomiska stöd till Moldavien under perioden 2014–2020 uppgick till 518,15 miljoner EUR (det fleråriga vägledande programmet 2021–2027 håller på att utarbetas). Detta makroekonomiska stödprogram kompletterar EU:s övriga utrikespolitiska åtgärder och instrument som används för att stödja Moldavien. Det är också anpassat till det nya instrumentet för Europa i världen (instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete) och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA-III) under perioden 2021–2027. 

Det viktigaste mervärdet av det makroekonomiska stödet jämfört med andra EU-instrument skulle vara att det bidrar till att skapa stabila makroekonomiska förutsättningar, bland annat genom att främja en hållbar betalningsbalans och budgetsituation, samt lämpliga förutsättningar för strukturreformer. Det makroekonomiska stödet ska inte vara ett fast ekonomiskt stöd utan upphöra så snart landets betalningsbalanssituation är på hållbar kurs igen.

Det makroekonomiska stödet skulle även vara ett komplement till de insatser som planeras av världssamfundet, särskilt de anpassnings- och reformprogram som stöds av IMF och Världsbanken.

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

Att det makroekonomiska stödet ges i form av lån bidrar – tack vare hävstångseffekten – till ett mer effektivt utnyttjande av EU-budgeten och är det mest kostnadseffektiva alternativet.

Kommissionen har befogenhet att låna upp medel på kapitalmarknaderna för både Europeiska unionens och Euratoms räkning med EU-budgeten som garanti. Syftet är att låna upp medel på marknaden till bästa tillgängliga ränta tack vare EU/Euratoms starka kreditvärdighet (AAA enligt Fitch, Moody’s och DBRS, AA enligt S&P, alla med stabila utsikter) och sedan låna dem vidare till berättigade låntagare i samband med utlåning inom ramen för EFSM, betalningsbalansstöd, makroekonomiskt stöd och Euratomprojekt. Upp- och utlåningen genomförs som s.k. back-to-back-transaktioner, vilket säkerställer att EU:s budget inte utsätts för någon ränte- eller valutarisk. Målet att låna upp medel till bästa tillgängliga ränta för vidare utlåning har uppnåtts eftersom dessa räntor är i linje med räntorna för jämförbara institut (EIB, EFSM och ESM).

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X begränsad varaktighet

   verkan från 2022–2024

   budgetkonsekvenser från 2022–2024 för åtagandebemyndiganden och från 2022–2025 för betalningsbemyndiganden.

 obegränsad varaktighet

Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 12   

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

   av genomförandeorgan

 Delad förvaltning med medlemsstaterna

 Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

tredjeländer eller organ som de har utsett

internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

EIB och Europeiska investeringsfonden

organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

offentligrättsliga organ

privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de ges tillräckliga ekonomiska garantier

organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som ges tillräckliga ekonomiska garantier

personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

De insatser som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och med stöd av unionens delegationer.

Detta stöd är makroekonomiskt och utformat i överensstämmelse med det IMF-stödda ekonomiska programmet. Kommissionens avdelningar kommer att övervaka denna insats genom att titta på framstegen i genomförandet av IMF-arrangemanget och i genomförandet av de särskilda reformåtgärder som ska överenskommas med partnerländernas myndigheter i ett samförståndsavtal med en frekvens som överensstämmer med antalet delutbetalningar (se även punkt 1.4.4).

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

De insatser som ska finansieras enligt detta beslut kommer att genomföras under kommissionens direkta förvaltning från huvudkontoret och med stöd av unionens delegationer.

Utbetalningarna av det makroekonomiska stödet är villkorade av tillfredsställande resultat av granskningar och knutet till uppfyllandet av villkoren för varje insats. Tillämpningen av villkoren övervakas noggrant av kommissionen i nära samarbete med unionens delegationer.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Risker som identifierats

Det finns risker relaterade till det föreslagna makroekonomiska stödet som har att göra med dess förvaltning, hur det genomförs och den politiska situationen.

Det finns en risk att det makroekonomiska stödet kan användas på ett bedrägligt sätt. Eftersom det makroekonomiska stödet inte ges för specifika utgifter (till skillnad från till exempel projektfinansiering) har denna risk att göra med den allmänna kvaliteten på centralbankens och finansministeriets förvaltningssystem, administrativa förfaranden, kontroll- och övervakningsfunktioner, it-säkerhet och lämpliga kapacitet för intern och extern revision.

En andra risk hänger samman med möjligheten att partnerlandet inte fullgör sina ekonomiska åtaganden gentemot EU i samband med det föreslagna makroekonomiska stödet i form av lån (risk för betalningsinställelse eller kreditrisk), vilket till exempel kan ske om landets betalningsbalans och finansiella ställning kraftigt försämras.

Internkontrollsystem

Det makroekonomiska stödet ska verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

På förhand: Kommissionens bedömning av mottagarlandets förvaltnings- och kontrollsystem. För varje mottagarland gör kommissionen, med hjälp av konsulter, en operativ förhandsbedömning av ekonomihanteringsprocesser och kontrollmiljö. En analys av centralbankens och finansministeriets redovisningsförfaranden, åtskillnad mellan ansvarsområden och interna/externa revisionsfunktioner görs för att uppnå en rimlig förvissning om sund ekonomisk förvaltning. Om brister upptäcks fastställs villkor som måste uppfyllas för att stödet ska betalas ut. Vid behov införs även särskilda arrangemang för utbetalningarna (t.ex. öronmärkta konton).

Under genomförandet: Kommissionens kontroller av partnerlandets regelbundna redovisningar. Utbetalning förutsätter 1) att GD ECFIN:s personal, i nära samarbete med EU:s delegationer och externa intressenter som IMF, har övervakat uppfyllandet av överenskomna villkor, och 2) det normala kontrollförfarande som görs genom ekonomihanteringsprocesser (modell 2) som används inom GD ECFIN, bl.a. den finansiella enhetens kontroll av att ovannämnda villkor för utbetalning av stödet är uppfyllda. Utbetalning i samband med makroekonomiska stödinsatser kan underställas ytterligare oberoende efterhandskontroller (dokumentkontroller och/eller kontroller på plats) utförda av tjänstemän i generaldirektoratets team för efterhandskontroller. Sådana kontroller kan även göras på begäran av ansvarig vidaredelegerad utanordnare. Avbrutna eller tillfälligt inställda betalningar, finansiella korrigeringar (av kommissionen) och återvinning kan vid behov förekomma (det har hittills inte inträffat) och förutses uttryckligen i finansieringsavtalen med mottagarländerna.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

Befintliga kontrollsystem, t.ex. de operativa förhandsbedömningarna och efterhandsutvärderingarna, säkerställde en effektiv felprocent när det gäller utbetalningarna av makroekonomiskt stöd på 0 %. Det finns inga kända fall av bedrägeri, korruption eller olaglig verksamhet. De makroekonomiska stödinsatserna har en tydlig interventionslogik som gör det möjligt för kommissionen att utvärdera deras effekter. Kontrollerna gör det möjligt att bekräfta uppnåendet av politiska mål och prioriteringar.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

För att minska riskerna för bedräglig användning har flera åtgärder vidtagits och kommer att vidtas.

Låneavtalet och bidragsavtalet kommer till att börja med att omfatta ett antal bestämmelser om inspektioner, bedrägeribekämpning, revision och återvinning av medel vid bedrägerier eller korruption. Stödet kommer dessutom knytas till ett antal specifika villkor gällande bland annat den statliga finansförvaltningen för att stärka effektivitet, transparens och möjligheterna att utkräva ansvar. Stödet kommer dessutom att betalas in på ett särskilt konto hos partnerlandets centralbank.

I enlighet med budgetförordningens krav har kommissionens avdelningar dessutom gjort en operativ bedömning av Moldaviens finansiella och administrativa processer för att förvissa sig om att förfarandena för att förvalta programstöd, däribland makroekonomiskt stöd, ger tillräckliga garantier. Bedömningen gjordes 2020 och omfattade bland annat upprättande och genomförande av budget, intern och extern revision, offentlig upphandling, likviditets- och skuldförvaltning, samt centralbankens oberoende. EU:s delegationer i respektive partnerland kommer dessutom noga följa utvecklingen på detta område. Kommissionen använder även budgetstödåtgärder för att hjälpa respektive partner att förbättra sin statliga finansförvaltning och dessa insatser får starkt stöd från andra givare.

Det makroekonomiska stödet kan slutligen verifieras, kontrolleras och revideras på kommissionens ansvar av bland annat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och av Europeiska revisionsrätten, på det sätt som förutses i artikel 129 i budgetförordningen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Budgetrubrik

Typ av utgifter

Bidrag

Antal  

Diff./Icke-diff 13 .

från Efta-länder 14

från kandidatländer 15

från tredjeländer

enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen

14.02.01.70.06 [Makroekonomiskt stöd i form av lån – EAG]

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

14.20.03.01 [Makroekonomiskt stöd i form av bidrag]

Diff.

NEJ

NEJ

NEJ

NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås – ej tillämpligt

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

   Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

X    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

6

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden 

GD: ECFIN

År 
2021

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År 
2025

TOTALT

• Driftsanslag

Budgetrubrik 16  

14.02.01.70.06 [Makroekonomiskt stöd i form av lån – EAG]

Åtaganden

(1a)

10,8

10,8

Betalningar

(2 a)

10,8

10,8

Budgetrubrik 

14.20.03.01 [Makroekonomiskt stöd i form av bidrag]

Åtaganden

(1b)

30

30

Betalningar

(2b)

20

10

30

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 17  

Budgetrubrik

14.20.03.01

(3)

0,15

0,15

TOTALA anslag 
för DG ECFIN

Åtaganden

=1a+1b+3

40,8

0,15

40,95

Betalningar

=2a+2b

+3

30,8

10

0,15

40,95

 



TOTALA driftsanslag

Åtaganden

(4)

40,8

40,8

Betalningar

(5)

30,8

10

40,8

• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program

(6)

0,15

0,15

TOTALA anslag  
för RUBRIK 6 
i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

=4+6

40,8

0,15

40,95

Betalningar

=5+6

30,8

10

0,15

40,95



Upprepa avsnittet ovan om flera rubriker avseende driftsanslag i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet: miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

7

Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning

GD: ECFIN

År 
2021

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År 
2025

TOTALT

Personalresurser

0,034

0,044

0,022

0,011

0,011

0,122

Övriga administrativa utgifter

0,020

0,010

0,030

TOTALA anslag  
för RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

Anslag

0,034

0,064

0,032

0,011

0,011

0,152

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,034

0,064

0,032

0,011

0,011

0,152

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna bestämmelserna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

År 
2021

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År 
2025

TOTALT

TOTALA anslag  
för RUBRIK 1–7 
i den fleråriga budgetramen 
(referensbelopp)

Åtaganden

=4+6

0,034

30,864

10,032

0,011

0,161

41 102

Betalningar

=5+6

0,034

30,864

10,032

0,011

0,161

41 102

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

X    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 
2021

År 
2022

År 
2023

År 
2024

År  
2025

TOTALT

RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

0,033

0,069

0,041

0,003

0,025

0,171

Övriga administrativa utgifter

0,020

0,010

0,030

Delsumma för RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

0,033

0,089

0,051

0,003

0,025

0,201

Utanför RUBRIK 7 20 <….>
i den fleråriga budgetramen

Personalresurser

Övriga utgifter  
av administrativ natur

Delsumma  
utanför RUBRIK 7 
i den fleråriga budgetramen

TOTALT

0,033

0,089

0,051

0,003

0,025

0,201

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

X    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År 
2021

År 
2022

År 2023

År 2024

År 2025

• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)

0,100

0,250

0,150

0,010

0,100

20 01 02 03 (vid delegationer)

01 01 01 01 (indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 11 (direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

Extern personal (i heltidsekvivalenter) 21

20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)

0,200

0,350

0,200

0,010

0,100

20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)

XX 01 xx yy zz   22

- vid huvudkontoret

- vid delegationer

01 01 01 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)

01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)

Annan budgetrubrik (ange vilken)

TOTALT

0,300

0,600

0,350

0,020

0,200

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Direktör Dir. D: Övervaka och förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och Europaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla fram samförståndsavtalet med Moldaviens myndigheter, granska rapporter, leda kontrollbesök och bedöma de framsteg som görs med att uppfylla villkoren.

Enhetschef/vice enhetschef direktorat D: Bistå direktören med att förvalta åtgärden, samarbeta med rådet och Europaparlamentet för antagande av beslutet och godkännande av samförståndsavtalet, förhandla med de moldaviska myndigheterna om samförståndsavtalet och låneavtalet (tillsammans med GD BUDG), granska rapporter och bedöma de framsteg som görs med att uppfylla villkoren.

GD BUDG (enheterna E 1 och E 3 under överinseende av direktören): Utforma låneavtalet, förhandla fram det med Moldaviens myndigheter och få det godkänt av ansvariga kommissionsavdelningar och undertecknat av båda parter. Följa upp ikraftträdandet av låneavtalet. Förbereda kommissionens beslut om upplåningstransaktion(er), följa upp inlämnandet av begäran om medel, välja ut banker, utarbeta och genomföra finansieringstransaktion(-er) och utbetala medlen till Moldavien. Utföra administrativa uppgifter för att följa upp återbetalningen av lånet/lånen. Utarbeta rapporter om denna verksamhet.

Extern personal

Ekonomihandläggare, sektorn för makroekonomiskt stöd (direktorat D): Utarbeta beslutet och samförståndsavtalet, ha kontakt med myndigheter och internationella finansiella institut, utföra kontrollbesök, förbereda rapporter från kommissionens avdelningar och kommissionens förfaranden i samband med förvaltningen av stöden, ha kontakt med externa experter för den operativa bedömningen och efterhandsutvärderingen.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

X    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet:

X    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

X    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

(1)    Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2020/701 av den 25 maj 2020 om makroekonomiskt stöd till utvidgnings- och grannskapsländer i samband med covid-19-pandemin, EUT L 165, 27.5.2020, s. 31.
(2)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (EUT L 209, 14.6.2021, s. 1).
(3)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
(4)    Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).
(5)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1046/2018 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2012, s. 1).
(6)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).
(7)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).
(8)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(9)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).
(10)    Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.
(11)    I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.
(12)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  
(13)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.
(14)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
(15)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.
(16)    Enligt den officiella kontoplanen.
(17)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(18)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).
(19)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.
(20)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.
(21)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
(22)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).