EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.5.2022
JOIN(2022) 23 final
GEMENSAMT MEDDELANDE TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EU:s externa energiengagemang i en föränderlig värld
{SWD(2022) 152 final}
1.Inledning
Klimatförändringarna och den växande energikrisen ställer Europeiska unionen och världen som helhet inför ett existentiellt hot. Om vi inte trappar upp kampen mot klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald kommer möjligheten att nå Parisavtalets mål, och därmed också möjligheten att undvika en fullskalig klimatkris med ödesdigra konsekvenser för människor och miljö världen över, att glida oss ur händerna.
I den mellanstatliga panelen för klimatförändringars sjätte rapport dras slutsatsen att de globala utsläppen av växthusgaser måste minska med 43 % till 2030 om målet att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C ska kunna nås. Energisektorn är av avgörande betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser, och kommer därför att stå i centrum för omställningen.
Samtidigt har Ryssland åsidosatt internationella regler genom sitt oprovocerade och omotiverade anfallskrig mot Ukraina. Det har satt energi- och livsmedelsmarknaderna i gungning, vilket har utlöst ökad prisvolatilitet och osäkerhet kring energiförsörjningen, inte bara i landets omedelbara närhet, utan i hela världen. Detta kräver ett svar där såväl kortsiktiga behov som långsiktiga konsekvenser för EU och dess partner beaktas. EU ställer sig i full solidaritet bakom Ukraina och fortsätter att stödja landets energisystem.
Att ställa om till grön energi är det enda sättet att säkerställa att hela världen får tillgång till hållbar energi som samtidigt är säker och överkomligt prissatt. EU är därför fast beslutet att fortsätta detta arbete och att interagera med sina partner världen över för att uppmuntra partnerländerna att höja sina klimatambitioner och fastställa vägar till klimatneutralitet, men också för att bygga upp långsiktiga, ömsesidigt givande relationer, i synnerhet på energiområdet.
EU kommer att hålla fast vid och utöka sitt engagemang runt om i världen genom särskilda partnerskap. Det kan ske genom ekonomiskt stöd, bistånd, tekniköverföring och/eller förbättrade handelsförbindelser.
Även Europa har ett behov av att slå in på den här vägen. Trots de åtgärder för diversifiering och inre energitrygghet som vidtagits sedan gaskrisen 2009 är Europa fortfarande alltför beroende av en leverantör som är beredd att använda energi som vapen. För att komma till rätta med denna sårbarhet presenterade Europeiska kommissionen den 8 mars 2022 ett meddelande om REPowerEU, EU:s plan för att stoppa importen av fossil energi från Ryssland i god tid före 2030. Detta kräver en diversifiering av EU:s energiförsörjning, ökade energibesparingar och större energieffektivitet samt en snabbare omställning till grön energi.
Allt detta är ett svar på de utmaningar vi ställs inför när omvärlden och energilandskapet förändras i snabb takt. Under kommande år och årtionden kommer nya möjligheter att producera energi att uppstå, liksom nya handelsmönster och transportbehov. Vi kommer att se en gradvis minskning av handeln med konventionella energiprodukter samtidigt som den internationella handeln med nya produkter som vätgas och ammoniak tar fart och efterfrågan på lågutsläppsteknik ökar. Nya standarder och styrformer kommer att krävas för att bygga upp mer tillförlitliga och ömsesidigt fördelaktiga partnerskap genom en regelbaserad strategi.
Europeiska unionen måste vara redo att agera i och forma denna nya, föränderliga miljö. Det kommer att öppnas nya möjligheter för Europa att bygga vidare på sitt ledarskap inom grön teknik och att främja en rättvisare och mer hållbar utveckling världen över, men Europa kommer också att ställas inför nya utmaningar när det gäller energitrygghet och motståndskraft i leveranskedjorna, särskilt avseende råvaror av avgörande betydelse, som är centrala för energiomställningen.
Krisen öppnar också en möjlighet för många länder att ta ett språng förbi en koldioxidintensiv utveckling och istället dra nytta av en grönare, mer jämlik ekonomi som ger miljontals människor tillgång till energi. I linje med mål 7 för hållbar utveckling kommer EU att arbeta för att säkerställa en rättvis och inkluderande energiomställning. Europeiska kommissionen och den höga representanten kommer att samarbeta med och stödja dem som inleder den gröna omställningen, och underlätta långsiktiga hållbara investeringar, bland annat genom Global Gateway som är Europeiska unionens plan och värdebaserade förslag till stora investeringar i infrastrukturutveckling runtom i världen.
Alla dessa aspekter kräver att EU nu, tio år efter antagandet av den föregående strategin, uppdaterar sin externa energistrategi, fördjupar engagemanget i sina partnerskap och stärker sin klimat- och energidiplomati, i linje med rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 25 januari 2021.
För att uppnå detta kommer EU:s externa energipolitik att syfta till att
·stärka EU:s energitrygghet, motståndskraft och öppna strategiska oberoende genom att diversifiera energiförsörjningen och främja energibesparingar och energieffektivitet
·påskynda den globala gröna och rättvisa energiomställningen för att säkerställa EU:s och världens tillgång till hållbar energi till överkomligt pris
·stödja Ukraina och andra länder som direkt eller indirekt påverkas av den ryska aggressionen
·bygga upp långvariga internationella partnerskap och främja EU-företag inom ren energi i hela världen.
2.En extern energipolitik för REPowerEU
I enlighet med planen REPowerEU av den 18 maj 2022, som offentliggjordes parallellt med denna strategi, kommer Europas energisystem att effektiviseras och övergå till gröna energikällor i snabbare takt än väntat före Rysslands aggression mot Ukraina. Även om den gröna energiomställningen står i centrum för EU:s satsning på energioberoende innebär det faktum att unionen frångår ryska fossila bränslen att dessa delvis måste ersättas med fossila bränslen från andra internationella leverantörer. EU:s inhemska olje- och gasproduktion har nämligen minskat kraftigt, och vi importerar 90 % av vår gasförbrukning, 97 % av vår olja och 70 % av vårt kolbehov. Eftersom EU:s efterfrågan på gas kommer att minska snabbare än väntat och i syfte att minimera risken för strandade investeringar och tillgångar, kommer EU att främja diversifieringsstrategier som omfattar investeringar i både gas och grön vätgas.
2.1.Diversifiering av EU:s gasförsörjning
Ryssland är i dag Europas största gasleverantör. REPowerEU-planen syftar till att få ett slut på vårt beroende av den ryska gasen så snart som möjligt. Större delen av den gas som efterfrågas kommer att ersättas med förnybara energikällor, energikällor med låg åtgång på fossila bränslen eller genom energieffektivitet och energibesparingar. Det återstående behovet av naturgas kommer att täckas genom en diversifiering av leverantörerna.
För att få tillgång till de gasleveranser som behövs under kommande år måste EU importera mer gas från andra länder än Ryssland. Det gäller främst flytande naturgas (LNG) (+50 miljarder kubikmeter), men även gas i rörledning (+10 miljarder kubikmeter eller mer). Därför har EU inrättat den europeiska plattformen för gemensamma gasinköp som syftar till att samla efterfrågan, samordna användningen av infrastruktur och förhandla med internationella partner för att underlätta gemensamma inköp av gas och vätgas, så som anges i det övergripande meddelandet om REPowerEU.
Detta bygger på det arbete med att kontakta våra största leverantörer av flytande naturgas och gas i rörledning som Europeiska kommissionen bedrivit sedan i höstas. Ansträngningarna har resulterat i rekordstora leveranser av flytande naturgas då 12,5 miljarder kubikmeter levererades under april månad 2022 och 42 miljarder kubikmeter under perioden januari–april 2022. Pågående diversifieringsinsatser från EU-medlemsstaternas sida kommer att integreras i plattformen, som kommer att vara tillgänglig även för Ukraina, Moldavien och Georgien, samt västra Balkan.
För att underlätta diversifieringen har Europeiska kommissionen och USA enats om att arbeta för ytterligare leveranser av flytande naturgas till EU (minst 15 miljarder kubikmeter under 2022 och därefter cirka 50 miljarder kubikmeter om året åtminstone fram till år 2030), genom amerikansk export men också i samarbete med andra internationella partner. Kommissionen har också inrättat en särskild arbetsgrupp med Kanada i syfte att undersöka möjligheterna till leveranser av flytande naturgas och vätgas under kommande år.
EU har för avsikt att före sommaren ingå ett trepartsavtal med Egypten och Israel om leveranser av flytande naturgas till Europa. Japan och Korea har redan omdirigerat ett antal laster flytande naturgas till Europa och kommer att fortsätta använda detta alternativ framöver. Qatar står redo att underlätta byten med länder i Asien. När det gäller gas i rörledning har Norge redan ökat sina leveranser till Europa, och både Algeriet och Azerbajdzjan har sagt sig vara villiga att göra detsamma. EU kommer att sträva efter att återuppta energidialogen med Algeriet och intensifiera samarbetet med Azerbajdzjan mot bakgrund av den södra gaskorridorens strategiska betydelse. En ökning av kapaciteten hos den transadriatiska gasledningen (TAP) skulle öka tillgången på gas för EU och länderna på västra Balkan.
Länder i Afrika söder om Sahara, särskilt länder i Västafrika som Nigeria (som redan levererar 15 % av EU:s import 2021), Senegal och Angola har också outnyttjad potential när det gäller flytande naturgas. Ett fullständigt och effektivt genomförande av den gemensamma övergripande handlingsplanen skulle underlätta ett särskilt övervägande av Irans potential att bli en pålitlig leverantör av gas till Europa.
EU strävar efter att säkerställa att de ytterligare gasleveranserna från befintliga och nytillkomna leverantörer kombineras med riktade insatser för att komma till rätta med metanläckor, utluftning och avfackling, vilket skulle skapa ytterligare likviditet på de globala marknaderna och samtidigt innebära betydande klimatfördelar. I detta syfte kommer EU att samarbeta med sina leveranspartner för fossila bränslen för att minska metanutsläppen. Minst 46 miljarder kubikmeter naturgas per år går till spillo till följd av utluftning och avfackling i de länder som skulle kunna leverera gas till EU. Det finns teknik för att ta vara på merparten av detta metan (huvudkomponenten i naturgas) på ett hållbart och ekonomiskt sätt. EU erbjuder tekniskt stöd till partner som vill införa ett sådant system baserat på principen ”Ni samlar in, vi köper”, som är till nytta för båda parter.
EU kommer också att sammankalla partner som Europeiska investeringsbanken (EIB), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) och Världsbanken för att skapa incitament för snabb insamling av fossilgasförluster, inklusive metan, och sammanföra dessa förluster till meningsfulla produkter som kan säljas till internationella köpare.
EU:s diversifieringsinsatser sker mot bakgrund av en växande global efterfrågan och höga priser på flytande naturgas. Åtgärderna måste genomföras med hänsyn till globala partners intressen.
Mot bakgrund av hur energimixen i EU och partnerländerna kommer att utvecklas på medellång sikt kommer EU att främja bredare energipartnerskap genom att kombinera gassamarbete med långsiktigt energisamarbete avseende vätgas, förnybara gaser (inklusive biometan) och andra gröna energikällor för att undvika strandade tillgångar och säkerställa grön omställning.
EU:s energipolitik kommer också att syfta till att säkerställa öppna, flexibla, likvida och välfungerande globala marknader för flytande naturgas, i samarbete med både de största producentländerna (USA, Australien, Qatar, Nigeria, Egypten med flera) och de största konsumentländerna (Kina, Japan och Sydkorea). G7, G20, Internationella energiorganet (IEA) och andra internationella forum erbjuder möjligheter att göra detta.
Nyckelåtgärder
·Säkerställa ett snabbt idrifttagande av EU:s energiplattform och dess regionala plattformar.
·Fullt ut genomföra de gemensamma uttalanden som antagits med USA respektive Kanada.
·Förhandla fram politiska åtaganden med befintliga eller nya gasleverantörer för ökade gasleveranser till Europa.
·Inrätta system baserade på principen ”Ni samlar in, vi köper” för tillvaratagande av och handel med naturgas och metan.
2.2.Förbereda EU för handel med förnybar vätgas
Enligt REPowerEU-planen kan ytterligare 15 miljoner ton förnybar vätgas – utöver de 5,6 miljoner ton som redan planerats inom ramen för 55 %-paketet – ersätta cirka 27 miljarder kubikmeter importerad rysk gas till 2030. Detta inbegriper 10 miljoner ton importerad vätgas.
Kapaciteten att producera förnybar vätgas är mycket jämnare fördelad över världen än olje- och gastillgångarna, givet de globala vind- och solresurserna. Denna marknad måste dock först utvecklas och kräver, globalt, en betydande ökning av produktionen av förnybar energi samt av vattentillgången.
För att underlätta importen av 10 miljoner ton vätgas till EU strävar kommissionen efter att ingå vätgaspartnerskap med pålitliga partnerländer i syfte att säkerställa öppna och icke snedvridna handels- och investeringsförbindelser för förnybara och koldioxidsnåla bränslen. Kommissionen tänker sig tre stora importkorridorer för vätgas från Nordsjöregionen (Norge och Storbritannien), södra Medelhavsområdet och Ukraina, så snart förhållandena medger det.
Internationella byrån för förnybar energi (Irena): Teknisk potential för produktion av grön vätgas för under 1,5 US-dollar per kg till 2050, i exajoule
Södra Medelhavsområdet är en region med särskilt stor potential att generera förnybar vätgas. För att skapa möjligheter som gynnar både regionen och EU arbetar Europeiska kommissionen med att inrätta ett partnerskap för grön vätgas i Medelhavsområdet, där EU och länderna i södra Medelhavsområdet ingår. Initiativet bygger på den befintliga nya agendan för Medelhavsområdet och dess ekonomiska plan och investeringsplan. Det kommer att inledas med partnerskapet för vätgas mellan EU och Egypten. Detta skulle vara det första steget i ett bredare samarbete om förnybar vätgas mellan Europa, Afrika och Gulfstaterna, ett annat område med goda resurser för vätgasproduktion.
Ett samarbete på detta område som genomförs med beaktande av lokala sociala, ekonomiska och miljömässiga behov främjar lokal produktion och konsumtion av förnybar el och förnybar vätgas samt utveckling av värdekedjor för grön industri i partnerländerna. EU:s regelverk för vätgas bör säkerställa lika villkor för importerad och inhemskt producerad vätgas.
I Afrika söder om Sahara har Sydafrika och Namibia redan gjort framsteg med att utveckla sin sektor för förnybar vätgas och väckt intresse hos industrin i EU. Ett förbättrat samarbete kring förnybar vätgas ingår också i EU:s bilaterala samverkan med länder som Egypten och Marocko, där Europeiska kommissionen har inlett arbetet med att inrätta ett grönt partnerskap mellan EU och Marocko.
Arbete pågår också för ett strategiskt partnerskap med Ukraina kring förnybara gaser, inklusive vätgas och biometan, med planer på en avsevärd kapacitetsutökning så fort förhållandena medger det.
I vårt närmaste grannskap står EU redo att stödja utvecklingen av nät genom den reviderade förordningen om transeuropeiska energinät (TEN-E). Projekt i samarbete med länder utanför EU som i hög grad bidrar till TEN-E-målen kan få status som projekt av gemensamt intresse, en etikett som sätts på gemensamma projekt inom elöverföring, vätgastransport samt nät och lagringsanläggningar för koldioxid som uppfyller EU:s stränga säkerhetsnormer. Parallellt med detta måste investeringar göras för att säkerställa att det finns fraktkapacitet och logistiska förutsättningar att transportera varan.
Den framväxande globala vätgasmarknaden måste bygga på gemensamma regler, särskilt avseende standarder, certifiering och god regleringspraxis när det gäller tillgång till infrastruktur och handel. EU:s regelverk för vätgas är det mest avancerade i världen. På grundval av denna erfarenhet bör EU leda arbetet med att utveckla en solid ram för en global regelbaserad och transparent vätgasmarknad. I denna process bör man beakta de lärdomar som dragits på gas- och oljemarknaderna, så att de nya energiprodukterna kan flöda fritt över gränserna och därigenom stärka vår energitrygghet under utfasningen av fossila bränslen. För att snabbt få igång den globala marknaden för förnybar vätgas överväger EU att utveckla en global europeisk vätgasmekanism, så som nämns i det övergripande meddelandet om REPowerEU.
Nyckelåtgärder:
·Ingå partnerskap för vätgas, särskilt i EU:s grannskap och Afrika, för att underlätta importen av 10 miljoner ton vätgas till 2030 och utvecklingen av lokala vätgasmarknader.
·Underteckna ett samarbetsmemorandum om vätgas med Japan före utgången av 2022.
·Främja en global regelbaserad och transparent vätgasmarknad baserad på EU:s erfarenheter.
·Inrätta de första marknadsplatserna för förnybar vätgas i Europa och se till att de blir vägledande för hur vätgastransaktioner i euro ska genomföras.
·Inrätta ett strategiskt partnerskap med Ukraina om förnybara gaser under 2022.
·Utveckla en global europeisk vätgasmekanism.
2.3.Minska beroendet av import från Ryssland av annan energi än gas.
Ryssland levererar 8 miljoner fat olja om dagen och är därmed världens största oljeexportör. Landets invasion av Ukraina har därför skapat turbulens och osäkerhet på den globala oljemarknaden, där priserna då och då närmar sig rekordnivån 150 US-dollar per fat.
Till följd av Rysslands invasion av Ukraina kommer marknaden att vara fortsatt ansträngd och präglad av kraftiga svängningar, vilket påverkar inte bara EU utan oljekonsumenter världen över, särskilt de mest utsatta. EU samarbetar med sina internationella partner för att säkerställa en fortsatt tillräcklig tillgång till olja globalt, till överkomliga priser. Tillsammans med G7-ländernas energiministrar uppmanar EU de oljeproducerande länderna att undersöka möjligheterna att öka leveranserna till den globala marknaden genom att använda all tillgänglig outnyttjad kapacitet.
I detta sammanhang skulle ett fullständigt och effektivt genomförande av den gemensamma övergripande handlingsplanen göra det lättare för tillgängliga iranska oljeleveranser att komma in på marknaden, vilket skulle minska utbudstrycket och prisvolatiliteten. I meddelandet om det strategiska partnerskapet med Gulfstaterna, som offentliggjordes parallellt med denna strategi, beskrivs EU:s tillvägagångssätt för att stärka sina förbindelser med de länder i Gulfstaternas samarbetsråd som är rika på oljeresurser.
Samtidigt har IEA:s medlemmar enhälligt beslutat att släppa 120 miljoner fat olja ur beredskapslagren, den största lageravtappningen i IEA:s historia. Detta har visat hur viktiga beredskapslagren är som stötdämpare. Beslut om lageravtappning faller under medlemsstaternas behörighet, men erfarenheterna från den gemensamma IEA-processen visar att EU på ett fruktbart sätt kan samordna arbetet om det skulle krävas fler lageravtappningar.
EU beslutade att stoppa all import av kol från Ryssland som en del i sitt femte sanktionspaket i april 2022. Detta innebär att EU för att hantera krisen på kort sikt måste ersätta 44–56 miljoner ton kol årligen, främst genom import. På längre sikt kommer EU att fasa ut kolet, i de flesta länder före 2030. I och med antagandet av EU:s embargo mot ryskt kol steg priserna i EU med cirka 15 % till 325 euro per ton, men inga större svårigheter med kolförsörjningen förväntas, då priserna i slutet av april återgick till den nivå de låg på före embargot.
Att diversifiera kärnkraftverkens bränsleförsörjning är en viktig del i arbetet, eftersom vissa EU-medlemsstater fortfarande är helt beroende av ryskt kärnbränsle. EU kommer att bistå kärnenergiföretagen med att påskynda licensieringsprocessen för alternativa bränslen för de ryskkonstruerade VVER-reaktorerna samt inom ramen för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samverka med internationella kärnenergiorganisationer som Internationella atomenergiorganet (IAEA) och Kärnenergibyrån (NEA) för att bygga upp ett samarbete för försörjningstrygghet. Arbetet med partner som Kanada pågår redan.
Nyckelåtgärder:
·Samarbeta med G7, G20 och andra internationella forum samt bilateralt med relevanta länder för att säkerställa väl försörjda och välfungerande oljemarknader.
·Fortsätta dialogen med Organisationen för oljeexporterande länder (OPEC) för att säkerställa stabilitet och överkomliga priser på oljemarknaden.
·Samordna EU:s respons på trycket på oljemarknaderna, inbegripet potentiella lageravtappningar som en del i IEA:s gemensamma åtgärder eller EU:s reaktion på störningar i försörjningen.
·Påskynda diversifieringen av bränsleförsörjningen till kärnkraftverk, bland annat i samarbete med Euratom.
2.4.Prioritera energibesparingar och energieffektivitet
När EU nu vänder sig bort från Ryssland som energileverantör prioriteras energibesparingar och energieffektivitet, med målet att minska efterfrågan på olja och gas med 5 % på kort sikt. Detta kommer att sänka priset och minska efterfrågetrycket på de globala marknaderna. EU kommer också att samarbeta med internationella partner för att göra energibesparingar och energieffektivitet till en global prioritering. Tillsammans med andra utvecklade ekonomier kommer EU i synnerhet att fokusera på minskad energiförbrukning, bland annat genom att bygga vidare på IEA:s kampanj ”Playing My Part”.
Energieffektivitet har många miljömässiga, sociala och ekonomiska fördelar. I IEA:s nettonollutsläppsscenario växer den globala ekonomin med 40 % till 2030, men använder samtidigt 7 % mindre primärenergi. De lösningar som krävs för att förverkliga detta är redan i dag tekniskt färdigutvecklade, kostnadseffektiva och tillgängliga för alla sektorer. Den största realiserbara besparingspotentialen finns inom uppvärmning och kylning av offentliga och privata byggnader. Ytterligare stora energibesparingar kan uppnås genom effektivare processer, omställningen till cirkulär ekonomi och transporter samt genom effektivare apparater, både i hushållen (t.ex. värmepumpar) och i industrin.
IEA: En fördubblad förbättringstakt avseende energiintensiteten under det kommande årtiondet kan bidra till att minska energiefterfrågan med 95 exajoule.
EU har byggt upp en erfarenhet inom reglering, lagstiftning, standardisering och märkning som kan tjäna som inspirationskälla för många länder. EU kommer att försöka sprida dessa standarder och metoder internationellt, samtidigt som man erkänner partnernas särskilda omständigheter. Det är också mycket viktigt att mobilisera stora kapitalinvesteringar från såväl offentlig som privat sektor. EU:s bästa metoder för finansiering av energieffektivitet kan delas och användas i större skala i nära samarbete med finansinstitut och internationella partner.
Fallet med att stoppa metanläckor visar att det går att spara energi till negativa kostnader: upp till 70 % av metanutsläppen från olje-, gas- och kolsektorerna kan stoppas med dagens teknik, och i nästan hälften av fallen med vinst eller utan kostnad.
Europeiska kommissionen har redan antagit en EU-strategi för att minska metanutsläppen samt ett lagstiftningsförslag för att ta itu med metanutsläpp som har en tydlig internationell dimension. På det internationella planet har EU tillsammans med USA antagit en global utfästelse om metan (Global Methane Pledge). De deltagande länderna åtar sig att till 2030 minska sina gemensamma metanutsläpp med minst 30 % jämfört med 2020 års nivåer. Över 110 länder, som tillsammans står för ungefär hälften av de mänskligt orsakade globala utsläppen av metan, har redan anslutit sig till utfästelsen.
·Nyckelåtgärder: Samarbeta med partner för att göra energibesparingar och energieffektivitet till en global prioritering.
·Stödja den globala omställningen till en mer cirkulär ekonomi för att minska energiförbrukningen.
·Öka tillgången till finansiering för investeringar i energieffektivitet och energibesparingar.
·Genomföra den globala utfästelsen om metan och den externa dimensionen av EU-strategin mot metangas.
3.Stödja partner som påverkats av Rysslands invasion av Ukraina.
Den ryska militära aggressionen i alla dess dimensioner utlöser oroväckande kedjereaktioner med påverkan på hela det globala ekonomiska systemet, som redan drabbats av covid-19-pandemin och klimatförändringarna, med särskilt dramatiska konsekvenser för utvecklingsländerna.
Enligt Unctads senaste prognoser kommer BNP-tillväxten i den globala ekonomin att bli en hel procentenhet lägre än väntat till följd av Rysslands invasion av Ukraina, som orsakar allvarliga störningar på redan ansträngda livsmedels-, energi- och finansmarknader. Råvarupriserna är rekordhöga: priset på råolja har stigit med omkring 60 %, priset på gas och gödselmedel har mer än fördubblats och livsmedelspriserna är 34 % högre än i fjol.
Enligt nyligen gjorda bedömningar från FN kommer en tredjedel av de 1,7 miljarder människor som redan lever i fattigdom att påverkas av störningarna i livsmedels-, energi- och finansieringssystemen. Till följd av detta kommer många utvecklingsländer att förlora ytterligare ekonomisk mark, samtidigt som de blir mer sårbara på grund av de ökande geopolitiska spänningarna och den allt större ekonomiska osäkerheten.
Med tanke på dessa effekter kommer Europeiska unionen att använda alla befintliga instrument för att fortsätta stödja utvecklingsekonomierna, särskilt i Afrika och i EU:s grannskap, så att de kan återhämta sig från covid-19-pandemin, åstadkomma hållbar tillväxt som kommer alla till del och samtidigt bygga upp den ekonomiska motståndskraft som krävs för att hantera denna typ av chocker och den kris som klimatförändringarna orsakar. EU:s insatser för att stödja en global rättvis och grön energiomställning, som beskrivs i avsnitt 4, är centrala för detta arbete. EU kommer att övervaka och ta itu med effekterna av Rysslands aggression mot dess partner genom såväl bilateralt som multilateralt arbete och verka för en samlad global reaktion.
3.1.Uppgradering av Ukrainas energisystem och samarbete med EU:s nära grannskap
Sedan Rysslands militära aggression inleddes har det varit en central del av EU:s energipolitik att hjälpa Ukraina och andra länder som direkt påverkas av kriget. EU:s arbete har inriktats på att säkerställa oavbruten energiförsörjning och kärnsäkerhet i Ukraina. Den akuta synkroniseringen av Ukrainas och Moldaviens elnät med EU-nätet är ett viktigt steg i säkerställandet av en trygg energiförsörjning. Nästa åtgärd i prioritetsordningen är att möjliggöra elhandel med EU genom en gradvis ökning av den säljbara kapaciteten.
Tack vare reversibla flöden är det redan i dag möjligt att transportera gas från Slovakien och Ungern till Ukraina. Att öppna EU:s gemensamma inköpsplattform för gas, flytande naturgas och vätgas för Ukraina, Moldavien, Georgien och västra Balkan är också en tydlig signal om stöd. Skadad energiutrustning i Ukraina repareras genom att specialiserad energiutrustning kanaliseras från medlemsstaterna till Ukraina via EU:s civilskyddsmekanism. Produkter som medlemsstaterna inte kan leverera upphandlas via energistödfonden för Ukraina som inrättats av energigemenskapen.
För att möjliggöra en framtida fullständig integrering av Ukrainas energimarknad tillhandahåller EU tekniskt stöd för att säkerställa marknadsreformer. Reformerna kommer också att möjliggöra en bättre integrering av förnybar energi och anpassning till EU:s klimatambitioner. Detta arbete äger rum inom ramen för associeringsavtalet och det strategiska partnerskapet mellan EU och Ukraina. Energigemenskapen och den nyligen inrättade energiarbetsgruppen för Ukraina spelar en viktig roll i detta arbete.
Kärnsäkerhet är fortfarande en viktig prioritering, särskilt med tanke på Rysslands vårdslösa beteende vid Ukrainas kärntekniska anläggningar. EU:s arbete ligger helt i linje med Internationella atomenergiorganets insatser för att vid varje givet tillfälle garantera säkerheten vid Ukrainas kärntekniska anläggningar. EU mobiliserar sitt europeiska instrument för internationellt kärnsäkerhetssamarbete för att möta de akuta behoven och återställa kärnsäkerheten till en nivå som överensstämmer med det internationella regelverket samt strävar efter att ge ett varaktigt stöd till den ukrainska tillsynsmyndigheten. EU är redo att erbjuda bistånd till återuppbyggnaden av den nödvändiga kärnsäkerhetskapaciteten.
När det gäller framtiden har EU fastställt sin strategi för ramen för återuppbyggnad på lång sikt i meddelandet om stöd till och återuppbyggnad av Ukraina. EU kommer att i samarbete med Ukraina förbereda initiativet REPowerUkraine, som syftar till att återuppbygga och förbättra Ukrainas energisystem med målet att fasa ut fossila bränslen från landets energisektor och därmed göra det oberoende på energiområdet. Fokus bör ligga på energieffektivitet, förnybara energikällor, förnybar vätgas, biometan och framtidssäkrad infrastruktur. EU kommer att stödja denna process både ekonomiskt och tekniskt.
När det gäller västra Balkan kommer EU att fortsätta att stödja regionens gröna agenda och energioberoende genom att främja reformer som för regionen framåt i dess integrering med EU. Med stöd från Europeiska kommissionen håller energigemenskapen på att fastställa energi- och klimatmålen för 2030. Detta kommer att sända rätt investeringssignaler och säkerställa politiska åtaganden om utfasning av kol och om energiomställning i allmänhet. Genomförandet av de viktiga rättsakter som antogs av energigemenskapen i november 2021 kommer att möjliggöra en bättre integrering av förnybar energi, lagring och efterfrågeflexibilitet.
EU kommer att föreslå att västra Balkan integreras fullt ut i EU:s inre marknad för el för att möjliggöra en övergång till produktion av förnybar energi och utfasning av fossila bränslen ur energiförsörjningen i sydöstra Europa. Ett gradvist införandet av koldioxidprissättning skulle kunna bidra till en närmare anpassning till EU.
Nyckelåtgärder:
·Stödja reparation och återuppbyggnad av energiinfrastrukturen i Ukraina.
·Öka den gränsöverskridande kapaciteten för att möjliggöra elhandel.
·Underlätta reversibla gasflöden till Ukraina via Slovakien, Ungern och Polen samt till Moldavien och Ukraina via Rumänien (Transbalkan-ledningen).
·Bjuda in Ukraina, Moldavien, Georgien och länderna på västra Balkan att delta i EU:s frivilliga system för gasinköp.
·Påskynda de inhemska reformerna och de flaggskeppsinitiativ för energi som ingår i de ekonomiska planerna och investeringsplanerna för västra Balkan och det östliga partnerskapet, med anpassningar till det rådande läget, i syfte att påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor, säkerställa en grön energiomställning och bidra till minskat beroende av rysk gas.
·Utnyttja energigemenskapens ram för att uppmuntra ambitiösa energi- och klimatmål och marknadsreformer samt främja förnybar energi och energieffektivitet.
·Sjösätta REPowerUkraine-initiativet för att säkerställa Ukrainas energiförsörjning och återuppbygga landets energisektor efter kriget.
4.Leda och påskynda den globala gröna och rättvisa energiomställningen
Att ställa om till grön energi är avgörande om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 1,5 grader, liksom för att stimulera tillväxten, öppna möjligheter och förbättra levnadsvillkoren i hela världen, samt för att reducera pris- och energitrygghetsriskerna. Om 1,5-gradersscenariot förverkligades skulle BNP växa med 2,3 % mer till 2030, jämfört med oförändrade förhållanden, och 85 miljoner nya arbetstillfällen skapas genom energiomställningen.
EU är fast beslutet att leda och påskynda den globala gröna omställningen och stödja sina internationella partner i processen. Detta inbegriper samarbete om förnybar energi, energieffektivitet och energibesparingar, den cirkulära ekonomin, grön tillväxt, skydd av naturresurser, råvaror av avgörande betydelse, ren teknik och framtidssäkrad infrastruktur.
Europeiska kommissionen och EU:s höga representant har lanserat Global Gateway, en ny europeisk strategi för att främja smarta, rena och säkra förbindelser inom digital teknik, energi och transport samt för att stärka hälso-, utbildnings- och forskningssystem runt om i världen, i linje med FN:s Agenda 2030 och Parisavtalet. Global Gateway – som inbegriper omfattande satsningar på den gröna energiomställningen – kommer att genomföras enligt en Team Europe-strategi där EU och medlemsländerna sammanförs med finans- och utvecklingsinstituten, däribland Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), för att uppbåda upp till 300 miljarder euro i investeringar under perioden 2021–2027.
EU stödjer den globala gröna omställningen även genom sin klimatfinansiering. 30 % av EU:s anslag för utvecklingsbistånd går till att bekämpa klimatförändringarna, bland annat inom energisektorn. EU kan sägas vara den största bidragande parten till de utvecklade ländernas globala åtagande att tillhandahålla 100 miljarder US-dollar i klimatfinansiering per år och fortsätter uppmuntra sina partner att följa unionens exempel.
Om den gröna omställningen ska lyckas måste den vara rättvis och socialt jämlik. Särskilt mot bakgrund av den långsamma återhämtningen, den ekonomiska turbulensen och de globala konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina måste de sociala aspekterna av energisystemens omformning stå i centrum för omställningen. Detta är en prioritering för EU och en integrerad del av vår externa energipolitik. Det innebär å ena sidan att minska de sociala och ekonomiska konsekvenserna av att fasa ut fossila bränslen (särskilt kol) och å den andra att erbjuda nya möjligheter genom grön teknik (avsnitt 4.1), samtidigt som frågor som energitillgång, subventioner till fossila bränslen, kompetensutveckling och omställningens fördelningseffekter hanteras.
Kol är inte det enda fossila bränslet, men det är det mest förorenande och står för 40 % av världens utsläpp av växthusgaser. Kolet står därför i centrum för EU:s insatser för en rättvis omställning, som särskilt inriktas på de största kolkonsumerande länderna.
Som uppföljning till COP26 genomför EU, tillsammans med sina medlemsstater Frankrike och Tyskland och sina internationella partner USA och Storbritannien, ett partnerskap för en rättvis omställning med Sydafrika med en budget på 8,5 miljarder US-dollar. Syftet är att påskynda utfasningen av fossila bränslen, särskilt kol, i ekonomin och minimera landets kostnader för social anpassning. EU undersöker möjligheten att ingå partnerskap för en rättvis omställning med andra partner, som Vietnam, Indonesien och Indien.
I linje med Kinas deklarerade ambitioner att minska sitt beroende av kol och närma sig sitt mål att uppnå klimatneutralitet till 2060 ligger fokus för EU:s och Kinas plattform för samarbete på energiområdet, liksom för EU:s och Kinas årliga högnivådialog om energi, på koldioxidmarknader, energisystem, förnybar energi och företagssamarbete. EU har också inlett arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska dialoger med Indien och Kina samt med det södra grannskapet inom ramen för Unionen för Medelhavsområdets regionala plattform för sysselsättning och arbetsmarknad. EU ger också stöd till utfasningen av kol på västra Balkan och i Ukraina via initiativet för kolregioner i omställning.
Nyckelåtgärder:
·Påskynda den globala omställningen till grön energi genom att underlätta hållbara investeringar och konnektivitet via Global Gateway.
·Samarbeta med partnerländerna, även i EU:s grannskap, för en rättvis omställning och utfasning av kol.
·Arbeta för att säkerställa ett globalt åtagande motsvarande 100 miljarder US-dollar årligen för klimatfinansiering och använda EU:s bidrag för att stödja den gröna, rättvisa omställningen.
·Genomföra det gemensamma partnerskapet för energiomställning med Sydafrika och undersöka möjligheterna att inrätta andra globala partnerskap enligt denna modell.
·Genomföra initiativet för kolregioner i omställning i Ukraina och västra Balkan.
·Samordna och genomföra globala initiativ för att avskaffa subventioner för fossila bränslen och inleda dialog med länder som har ett stort kolkraftsberoende för att lyckas med detta.
·Samarbeta med IEA, Irena och ILO för att främja en rättvis och inkluderande omställning globalt.
4.1.Främja förnybar teknik och energieffektivitet i partnerländerna
El från vind- och solkraft är nu det billigaste alternativet i de flesta regioner i världen. I en 1,5-gradersvärld skulle förnybara energikällor kunna stå för 90 % av den globala energiproduktionen år 2050. Värdet av de globala marknaderna för förnybar energi och energieffektivitet kommer att uppgå till 24 biljoner euro respektive 33 biljoner euro fram till 2050. Detta utgör en stor möjlighet för världsekonomin.
Ökningen av förnybar energi kommer att förändra dynamiken i det globala energisystemet. Kolväteresurserna är koncentrerade till ett fåtal stater, men alla länder har potential att utveckla förnybara energikällor och delta i energihandeln. I dag bor omkring 80 % av världens befolkning i länder som är nettoimportörer av energi. Detta kommer att förändras.
EU, som står för 9 % av de globala utsläppen, har ett starkt intresse av att främja ökad användning av förnybar energi och förbättra energieffektiviteten världen över. För att påskynda utbyggnaden av solceller offentliggör Europeiska kommissionen tillsammans med den här strategin en EU-strategi för solenergi.
Effektiv utbyggnad av förnybara energikällor och ökad energieffektivitet kräver en bredare, systeminriktad strategi där produktion, överföring och konsumtion av energi beaktas som delar av en helhet. Ny kapacitet för förnybar energi gör störst skillnad när den integreras i öppna och flexibla regionala marknader. EU har varit först med att skapa en stor, integrerad energimarknad, och internationella partner kan dra nytta av vår erfarenhet för att påskynda sin egen omställning.
Många länder på västra Balkan, i det östliga partnerskapet och i det södra grannskapet ökar gradvis användningen av förnybar energi i sina regioner. Länder som Indien och Marocko har redan satt upp ambitiösa mål för utbyggnaden av förnybar energi, som genomförs och stärks ytterligare inom ramen för EU:s och Indiens partnerskap för ren energi och klimat samt det gröna partnerskapet mellan EU och Marocko. Liknande arbete pågår inom ramen för vårt partnerskap med Kina (exempelvis kring system för handel med utsläppsrätter med EU:s system som förebild).
Ett rättvist och ömsesidigt energisamarbete med Afrika är en viktig prioritering, både för att säkerställa tillgång till energi för de 570 miljoner människor i Afrika söder om Sahara som i nuläget saknar el, men också för att stödja investeringar i hållbara energisystem och handel med förnybar vätgas, när de lokala behoven har tillgodosetts. Afrikansk-europeiska initiativet för grön energi syftar till att stödja utbyggnaden av minst 50 GW förnybar energi och därmed ge 100 miljoner människor tillgång till el till 2030. Att uppbåda investeringar från den privata sektorn är avgörande för att uppnå detta mål.
Inom ramen för initiativet Global Gateway kommer EU att mobilisera 2,4 miljarder euro i bidrag till Afrika söder om Sahara och 1,08 miljarder euro till Nordafrika för att stödja förnybar energi, energieffektivitet, rättvis omställning och miljöanpassning av lokala värdekedjor. Detta kommer också att stödja Afrikanska unionens handlingsplan för grön återhämtning, som syftar till att öka produktionskapaciteten för förnybar energi med minst ytterligare 300 GW till 2030.
Den allt snabbare utbyggnaden av förnybar energi världen över öppnar också möjligheter att stärka handelsförbindelserna. För att kunna realisera sin potential för inhemskt producerad förnybar energi behöver de flesta länder i världen tillgång till innovativ teknik, kunskap och kapital, och EU:s gröna teknikindustri har goda möjligheter att bli partner i dessa satsningar. Hälften av världens vindkraft kommer från turbiner som tillverkas i Europa. EU-företag är ledande inom viktiga segment av solcells-, vätgas- och värmepumpsindustrin och håller på att komma ikapp Asien när det gäller batteriteknik, tack vare den europeiska batterialliansen.
Om den gröna teknikindustrin ska kunna blomstra och växa måste företagen kunna räkna med ett stabilt regelverk, rättvis konkurrens, tillräckliga investeringar och lika villkor när det gäller beskattning. Detta är lika viktigt och innebär lika stora fördelar för EU som för lokala aktörer. Den externa energipolitiken måste gå hand i hand med EU:s industri- och handelspolitik, säkerställa marknadstillträde för vår industri och lösa utmaningar via frihandelsavtal och verkställighetsåtgärder.
Utvecklandet av förbindelser mellan företag kräver ständig uppmärksamhet. Här kan de nätverksevenemang för företag som anordnats av EU:s och USA:s energiråd, nu senast på temat havsbaserad vindkraft, tjäna som modell för fler initiativ. Över hela Asien (t.ex. i Sydkorea och Taiwan) har särskilda arbetsgrupper inrättats för att erbjuda nya affärsmöjligheter för EU:s gröna teknikföretag.
Riskminsknings- och exportkreditinstrument är också avgörande för att möjliggöra tillträde till nya marknader. EU-företag inom ren teknik konkurrerar i allt större utsträckning med utländska företag som får direkt ekonomiskt stöd från sina regeringar. Kommissionen kommer att ta fram en EU-strategi för exportkrediter till förmån för gröna teknikföretag, i syfte att åstadkomma mer lika villkor för EU-företag på marknader utanför EU-länderna. Kommissionen strävar också efter att ändra OECD:s regler för att skapa ytterligare incitament att stödja klimatvänlig teknik genom exportkrediter.
Nyckelåtgärder:
·Påskynda utbyggnaden av förnybara energikällor och energieffektivitet i hela världen, inbegripet västra Balkan, Afrika, Medelhavsområdet och regionen Indiska oceanen/Stilla havet.
·Genomföra det ömsesidigt fördelaktiga afrikansk-europeiska initiativet för grön energi.
·Stödja den gröna omställningen i Centralasien genom ett regionalt Team Europe-initiativ för miljö/energi/vatten.
·Öka utbyggnaden av förnybar energi i städer och landsbygdskommuner, exempelvis genom Mission Innovations uppdrag för omställning i stadsmiljöer.
·Främja ren teknik inom ramen för handels- och teknikrådet mellan EU och USA.
·Utveckla en EU-strategi för exportkrediter.
4.2.Samarbete om forskning och teknik
Många av de tekniker som behövs för att fossila bränslen ska kunna fasas ut helt i den globala ekonomin är ännu inte mogna eller tillräckligt konkurrenskraftiga i jämförelse med fossilbaserad värme och kraft. Internationellt samarbete är avgörande för att uppnå snabbare innovation och utbyggnad inom grön energi och samtidigt sänka kostnaderna, i synnerhet för förnybar energi och vätgas. Andra viktiga forskningsområden för en innovationsdriven omställning är utvecklingen av smarta, cybersäkra och flexibla kraftnät, långtidslagring av energi, hållbara råvaror, små modulära reaktorer och hållbara bränslen för industrin och för transporter.
Eftersom förnybar energi och vätgas inte kommer att kunna ersätta alla fossila bränslen i energimixen kommer även koldioxidupptag att behövas, särskilt i industrier där elektrifiering eller vätgasbaserade alternativ inte är kostnadseffektiva. I samarbete med sina grannar och andra länder kommer EU att försöka få ut både innovativa nollförbrukningslösningar för energieffektivitet och tekniker som CCUS (avskiljning, lagring och användning av koldioxid) på de globala marknaderna.
EU kommer att fortsätta stödja internationellt samarbete och multilaterala initiativ i linje med sin globala strategi för forskning och innovation. Kommissionen kommer att tillhandahålla resurser för internationellt samarbete från Horisont Europa, EU:s offentliga finansieringsprogram för forskning och innovation. EU kommer också att fördjupa sitt engagemang i viktiga internationella initiativ, såsom Mission Innovation och ministermötet om ren energi, för ett gemensamt utvecklande av framtidens gröna energilösningar.
Nyckelåtgärder:
·Utveckla tekniker för bindning och lagring av koldioxid så att dessa når marknadsmognad, exempelvis i samarbete med Norge.
·Fortsätta arbetet med EU:s och Afrikanska unionens långsiktiga forsknings- och innovationspartnerskap om förnybar energi (LEAP-RE) och utvidga dess tillämpningsområde till förnybar vätgas.
4.3.Tillgång till råvaror av avgörande betydelse
EU är fast beslutet att avsluta sitt beroende av rysk energi, men lika övertygat om vikten av att undvika nya beroendeförhållanden i framtiden. I takt med att efterfrågan på fossila bränslen minskar kan en ökad efterfrågan på råvaror, såsom sällsynta jordartsmetaller och andra metaller, leda till nya försörjningsutmaningar under energiomställningen. Enligt framtidsstudien om råvaror av avgörande betydelse inom teknik och sektorer av strategisk vikt kommer efterfrågan på de råvaror av avgörande betydelse som behövs inom sektorn för koldioxidsnål energi, liksom kostnaden för dessa, att öka avsevärt till 2050. När det gäller denna sektor är EU främst beroende av sällsynta jordartsmetaller, litium, magnesium, niob, germanium, borater och skandium, varav vissa inte kan anskaffas inom unionen.
Om företagen i EU ska kunna fortsätta genomföra sin energiomställning måste de antingen anskaffa dessa råvaror på ansträngda råvarumarknader eller långsiktigt ersätta dem genom nya industriella processer. Åtgärder som skulle kunna minska EU:s framtida beroende inom detta strategiska område är bl.a. att diversifiera de globala leveranskedjorna, att prioritera energieffektiviseringsåtgärder, att skapa incitament för långsiktiga investeringar i ny utvinnings- och förädlingsverksamhet inom EU samt att trappa upp cirkularitetsarbetet i syfte att säkerställa att råvarorna stannar i ekonomin så länge som möjligt och att avfall återvinns.
Kommissionen kommer att intensifiera arbetet med försörjningen av råvaror av avgörande betydelse och ta fram ett lagstiftningsförslag. Detta initiativ kommer att ha till syfte att stärka den europeiska värdekedjan genom identifiering av mineralresurser och råvaruprojekt av europeiskt strategiskt intresse, samtidigt som det säkerställs en hög miljöskyddsnivå.
EU har redan inrättat partnerskap för hållbara råvaruvärdekedjor med Kanada och Ukraina. I syfte att ytterligare diversifiera sina leveranskedjor arbetar kommissionen för att genom handels- eller samförståndsavtal upprätta ytterligare ömsesidigt fördelaktiga partnerskap kring råvaruvärdekedjor med partner i Afrika (t.ex. Namibia), Latinamerika och västra Balkan samt med Australien.
Åtminstone på medellång sikt kommer tillgången till väl diversifierade leveranser från internationella marknader att vara avgörande för förmågan att säkerställa motståndskraft. EU:s handelspolitik spelar här en avgörande roll eftersom den säkerställer öppen tillgång till leveranser och motverkar snedvridning av marknaden via framtagning och genomförande av handelsavtal. Kapitlen om energi och råvaror i EU:s frihandelsavtal är centrala i sammanhanget.
Nyckelåtgärder:
·Upprätta ömsesidigt fördelaktiga partnerskap kring råvaruvärdekedjor, utöver partnerskapen med Ukraina och Kanada.
·Stärka samarbetet om råvaruvärdekedjor med Norge inom ramen för den gröna alliansen mellan EU och Norge.
·Stärka användningen av EU:s ekonomiska och handelspolitiska verktyg för att säkerställa ett icke snedvridet tillträde till internationella marknader.
·Främja global resurseffektivitet och cirkularitet, särskilt genom åtgärder på området för produktutformning.
·Samarbeta med internationella organisationer som OECD, IEA och Irena om leveranskedjor för råvaror av avgörande betydelse som används i energiomställningen.
5.Att lägga grunden för det nya globala energisystemet
5.1.Stärka befintliga allianser och bygga nya partnerskap
Det nya globala energisystemet handlar om mer än att byta ut fossila bränslen mot förnybara; det nya systemet kommer att vara fundamentalt annorlunda och ha en annan struktur än dagens. Samarbete och partnerskap är avgörande för dess funktionssätt. I sin strävan att förverkliga den globala gröna omställningen kommer EU att söka dialog med, lyssna på och samarbeta med hela världen.
Irena: Förändringar i värdet av handeln med energiråvaror, 2020–2050
EU kommer att fortsätta arbeta sida vid med USA, vars prioriteringar ligger i linje med EU:s inom hela det energipolitiska spektrumet. Såväl genom EU:s och USA:s energiråd som i internationella forum kommer EU att försöka påverka det globala energilandskapet i positiv riktning. Energiförbindelserna med Kanada har intensifierats avsevärt, med utgångspunkt i den befintliga högnivådialogen om energi.
Både det östra och det södra grannskapet kommer att vara av fortsatt avgörande betydelse för EU. Energiförbindelserna med länderna i det östliga partnerskapet kommer att behöva stärkas och ses över, men bör även framöver ha hållbar energitrygghet och grön energiomställning i fokus, i linje med de åtaganden som gjordes vid det östliga partnerskapets sjätte toppmöte i december 2021. Ukrainas, Moldaviens och västra Balkans motståndskraft, energitrygghet och gröna omställning hänger samman med EU:s och prioriteras därför högt. EU bör fortsätta sitt samarbete med Turkiet om minskade koldioxidutsläpp för att säkerställa att Turkiets rättsliga ram anpassas till EU:s regelverk, exempelvis genom den turkiska investeringsplattformen.
I det södra grannskapet bör en gemensam energipolitik utvecklas på grundval av den ministerförklaring som antogs av Unionen för Medelhavsområdet i juni 2021. EU kommer att stödja regionalt samarbete om energiomställning och förverkligande av potentialen för förnybar energi i östra och södra Medelhavsområdet. EU kommer även fortsatt att eftersträva samarbete kring minskade koldioxidutsläpp, exempelvis metanutsläpp, med alla leverantörer av fossila bränslen i regionen, såsom Egypten, Israel och Algeriet.
Afrika är en viktig partner för EU. Utöver de politiska målen för samarbetet väntas också starkare handels- och investeringsrelationer med afrikanska länder, eftersom de i allt högre grad blir snabbväxande marknader för grön energiteknik. Afrikanska länder kan också bidra till EU:s energitrygghet, i nuläget med leveranser av olja och flytande naturgas och i framtiden genom grön vätgas och förnybara bränslen samt råvaror av avgörande betydelse för omställningen till grön energi.
EU kommer att fortsätta samarbeta med partner som Norge, Japan, Australien, Chile, Storbritannien med flera kring energiomställning och ömsesidigt relevanta prioriteringar. EU ligger för närvarande i förhandlingar om ett frihandelsavtal med Australien. Då landet väntas bli en betydande producent av grön vätgas i framtiden bör stärkta energiförbindelser prioriteras. Chile väntas också producera stora mängder grön vätgas i framtiden samt leverera råvaror av avgörande betydelse, såsom litium.
Som en del i EU:s och Indiens partnerskap för ren energi och klimat kommer EU att trappa upp sitt energisamarbete med Indien för att stödja en snabbare utbyggnad av förnybar energi och en snabb utfasning av fossila bränslen inom industrin. EU kommer att stödja gemensamma åtgärder på områdena havsbaserad vindkraft och solenergi samt integrering av dessa energikällor via smarta nät.
EU fortsätter sitt samarbete Kina för att minska koldioxidutsläppen, reformera energimarknaden och göra energisystemet mer ändamålsenligt och effektivt. Samarbetet kommer att inriktas på system för handel med utsläppsrätter, elsystem, nätmodellering, finansiering av energieffektivitet och företagssamarbete.
I enlighet med det gemensamma meddelandet om Gulfstaterna kommer EU att bedriva ett nära samarbete med Gulfstaterna för att främja omställningen till grön energi, inbegripet investeringar i det södra grannskapet. För att ge samarbetet med Gulfstaterna en bättre struktur föreslog kommissionen årliga ministermöten om den gröna omställningen, vilka skulle kompletteras av initiativ från den privata sektorn.
Centralasien är en nyckelregion som är rik på resurser. Med utgångspunkt i regionens potential inom solenergi, vindkraft och vattenkraft kommer EU att uppmuntra Centralasiens reformer av energisektorn och övergången till en koldioxidsnål ekonomi samt bedriva ett samarbete om råvaror av avgörande betydelse med länder som Kazakstan.
5.2.Geopolitik och global energiarkitektur
Rysslands invasion av Ukraina är en skarp påminnelse om den starka ekonomiska och geopolitiska maktrivalitet som präglar världen. Utan motvikt kan relationerna mellan stormakterna bli alltmer konfrontativa och unilateralistiska, med konkurrerande visioner och agendor som följd.
Den globala omställningen till grön energi kan hjälpa EU att uppnå sina bredare geopolitiska mål att stärka sin motståndskraft och sitt öppna strategiska oberoende. Europeiska kommissionen och den höga representanten kommer att främja EU:s energimål genom att stärka energidiplomatins roll i utrikes- och säkerhetspolitiken. Detta kommer att kräva förstärkningar när det gäller övervakningsmekanismer, prognoser och bedömningar av den globala energiomställningens strategiska konsekvenser för partnerländerna.
En effektiv hantering av de utmaningar som den globala energiomställningen medför kräver tillit och samarbete inom det internationella samfundet. EU kommer att intensifiera sina multilaterala åtgärder till stöd för EU:s mål och globala åtaganden på grundval av de principer om regelbaserad och effektiv multilateralism som anges i det gemensamma meddelandet från 2021 om förstärkning av EU:s bidrag till regelbaserad multilateralism. Det behövs förstärkta partnerskap inom FN, G20 och G7 samt ett närmare samarbete med internationella finansieringsinstitutioner.
Multilaterala energiorganisationer och energiforum som Irena, IEA, energigemenskapen, International Solar Alliance, ministermötet om ren energi och Mission Innovation samt det globala borgmästaravtalet för klimat och energi har alla ett centralt ansvar för att främja energiomställningen globalt. Vissa organisationer, som energistadgan, är i akut behov av genomgripande modernisering för att ligga i linje med målen för 2050, och EU arbetar aktivt med detta. Om det inte går att reformera energistadgefördraget i tillräcklig utsträckning kommer EU att överväga att dra tillbaka sitt medlemskap.
EU kommer att fortsätta stödja en mer inkluderande representation av tillväxt- och utvecklingsekonomier i internationella institutioner. Inom ramen för en Team Europe-strategi kommer EU och dess medlemsstater att bidra allt mer till ledarskap och inkluderande beslutsfattande genom ett större deltagande i relevanta organisationers styrande organ. EU bör också beakta fördelarna med att uppgradera sin kollektiva närvaro till ett fullvärdigt medlemskap i de energiforum som anses vara viktiga och strategiska för att främja den europeiska gröna given och denna strategi.
EU kommer också att stärka samarbetet inom multilaterala och regionala organisationer och eftersträva ett närmare samarbete med Unionen för Medelhavsområdet, Afrikanska unionen och dess organ, Latinamerikanska energiorganisationen (Olade) eller Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) för att ta itu med gemensamma utmaningar och samarbeta på internationell nivå.
Nyckelåtgärder:
·Kontinuerligt övervaka den gröna omställningens geopolitiska konsekvenser.
·Inleda en översyn av EU:s engagemang i de internationella energiforum som spelar en avgörande roll för den globala energiomställningen.
·Intensifiera energidiplomatin inom ramen för EU:s och medlemsstaternas utrikespolitik.
6.Slutsats
Den globala energipolitiken befinner sig i ett kritiskt skede. Klimatförändringar, geopolitiska skiften, teknisk utveckling och ökad global efterfrågan på energi skapar en utmanande och snabbt föränderlig miljö som kräver att vi anpassar våra energisystem och våra relationer på energiområdet.
Rysslands invasion av Ukraina får dessutom långtgående konsekvenser för energitryggheten, inte bara i EU utan i hela världen. Rysslands agerande har utlöst en aldrig tidigare skådad prisvolatilitet på energimarknaderna, och understryker behovet av partnerskap baserade på tillit och gemensamma långsiktiga mål.
Att ställa om till grön energi är det enda sättet att säkerställa att hela världen får tillgång till hållbar energi som samtidigt är säker och överkomligt prissatt. Om omställningen ska lyckas måste den vara socialt jämlik och rättvis och inte lämna någon på efterkälken. Omställningen innebär inte bara att fossila bränslen och föråldrade metoder måste fasas ut, utan också att grön energi, innovativ teknik, bättre marknader och cirkulär ekonomi behöver fasas in. Den kräver att vi redan nu tar itu med morgondagens potentiella risker och beroendeförhållanden.
Omställningen är en möjlighet för EU och dess partner att tillsammans bygga upp ett nytt energisystem som är mer hållbart, mer jämlikt och mer samarbetsinriktat. I detta meddelande beskrivs EU:s strategi för att uppnå det målet.