Yttrande från Europeiska regionkommittén – Strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030)

(2022/C 375/04)

Föredragande:

János Ádám KARÁCSONY (HU–ECR), vice ordförande, distriktsfullmäktige, Pest

Referensdokument:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030)

COM(2021) 615 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar meddelandet om EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030), och håller med kommissionen om att kampen mot antisemitism utgör en komplex utmaning, eftersom antisemitismen är ett hot mot de grundläggande europeiska värdena. Som aktivt involverad skulle kommittén kunna bidra till denna strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv, som kommissionen lagt fram, genom att se till att de lokala och regionala myndigheterna är delaktiga i genomförandet. Ett EU utan antisemitism måste vara det gemensamma målet för alla lokala och regionala myndigheter i EU.

ReK bekymras över resultaten av den andra undersökningen om diskriminering av och hatbrott mot judar i EU – ”Erfarenheter av och uppfattningar om antisemitism” – som genomfördes av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) 2018, och som bekräftade att nio av tio judar upplever att antisemitismen har ökat i deras land och att 85 % av den judiska befolkningen ser antisemitism som ett allvarligt problem.

Kommittén gläder sig åt att kommissionens strategi bygger på ett brett samråd med berörda parter, däribland nationella och regionala myndigheter, judiska gemenskaper och organisationer, oberoende experter och forskare, FRA, internationella organisationer och andra aktörer.

Vi framhåller att den judiska kulturen är en integrerad del av den europeiska kulturen och att det judiska kulturarvet måste både värnas och främjas i EU:s kommuner och regioner, på ett sätt som får européerna att se och värdesätta det judiska kulturarvet som en viktig del av kulturen och livsstilen i Europa. Det är viktigt att uppmärksamma de mångtusenåriga judiska livstraditionerna och de otaliga viktiga bidragen från människor med judisk tro eller bakgrund till vårt gemensamma samhälle och vår gemensamma kultur. Det är i detta sammanhang av stor vikt att samarbetet mellan regioner och det civila samhället stärks.

ReK välkomnar att kommissionen på nytt bekräftar sitt starka och otvetydiga engagemang för den globala kampen mot antisemitism. Kommittén instämmer i att alla former av antisemitism samt uppmaningar till hat eller våld är oacceptabla och oförenliga med EU:s och dess medlemsstaters värden och mål. Dessa principer är inte förhandlingsbara. Mot bakgrund av ovanstående är det nödvändigt att alla internationella, nationella, regionala och lokala myndigheter integrerar förebyggande och bekämpning av antisemitism i alla dess former inom alla politikområden.

Kommittén ser positivt på att kommissionen åtar sig att föra en regelbunden dialog med Europaparlamentet och medlemsstaternas nationella parlament för att uppmuntra till kraftfulla insatser för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv, och vill tillägga att strategin skulle bli ännu mer effektiv om även regionala aktörer bjöds in.

Kommittén anser att strategins slutsats att alla former av hat undergräver människovärdet och är oförenliga med de värden som EU står för är på sin plats. Samtidigt som strategin är ett välkommet inslag i kommissionens insatser för att bekämpa alla former av hat, diskriminering och rasism menar vi att det är nödvändigt att gå ett steg längre och tillkännage en princip om nolltolerans mot antisemitism.

ReK påminner om att EU på grundval av artikel 17 i EUF-fördraget måste ha en öppen, tydlig och regelbunden dialog med kyrkor, religiösa sammanslutningar och konfessionslösa organisationer, och anser att en sådan dialog också bör upprättas av kommittén.

Förebygga och bekämpa alla former av antisemitism

Strategins slutsats att de vanligaste uttrycken för antisemitism i dag involverar Israelrelaterad antisemitism är enligt ReK:s bedömning riktig. Detta är den vanligaste formen av antisemitism som judar utsätts för på nätet i Europa (1).

10.

Kommittén stöder fullt ut tanken att det bör bli gängse praxis för medlemsstaterna och deras myndigheter att använda sig av den definition av antisemitism som förordas av den internationella alliansen till minne av förintelsen (IHRA) för att lättare kartlägga antisemitiska mönster och olika uttryck för antisemitism. Att en handling erkänns som antisemitisk och kallas för det skapar förtroende för myndigheterna och domstolarna, och det gör människor mer villiga att anmäla brott som motiveras av antisemitism.

11.

I enlighet med ovannämnda definition bör följande göras gällande: a) Antisemitiska handlingar bör betraktas som brottsliga när så har fastställts enligt lag (det kan t.ex. handla om förnekande av förintelsen eller spridning av antisemitiskt material). Användning av terminologi som är särskilt ägnad att såra eller skada (holocaust/förintelsen, folkmord, apartheid) kan inte godtas som legitim kritik mot judiska grupper eller mot allmänna mål och beteenden hos den judiska staten. b) Brottsliga handlingar bör betraktas som antisemitiska när de mål som angrips – oavsett om det rör sig om människor eller egendom, t.ex. byggnader, skolor, platser för religionsutövning och begravningsplatser – valts ut på grund av att de är, eller uppfattas vara, judiska eller förknippade med judar. c) Antisemitisk diskriminering och handlingar som består i att förvägra judar möjligheter eller tjänster som är tillgängliga för andra bör lagföras och bestraffas.

12.

Det gläder oss att medlemsstaterna har ställt sig bakom strategin och att de redan har åtagit sig att förebygga och bekämpa antisemitism inom ramen för nationella strategier, liksom att bekämpa andra former av diskriminering, t.ex. rasism och främlingsfientlighet, samt extremism. Ett exempel på detta är ”En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025”, som kommittén även har lagt fram ett yttrande (2) om.

13.

ReK ställer sig bakom att det i strategin konstateras att ett ökat deltagande av det civila samhällets organisationer och judiska gemenskaper är avgörande för att strategin ska bli framgångsrik. Det är viktigt att stärka det aktiva samarbetet med dessa enheter och att ge ekonomiskt stöd till deras initiativ genom EU:s befintliga finansieringsprogram, i form av särskilda medel som anslås för genomförandet av dessa mål.

14.

Kommittén uppskattar kommissionens avsikt att stödja organisationer och projekt i att bekämpa och registrera alla former av antisemitism genom att finansiera programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden (3), som har en budget på 1,55 miljarder euro, och en rad andra EU-program (4), så att man därmed kan gripa sig an antisemitismens övergripande karaktär genom att ta itu med antijudaism och motarbeta ifrågasättandet av staten Israels legitimitet samt fästa tillräcklig uppmärksamhet vid minnet av förintelsen.

15.

För att bygga upp förtroendet för statliga åtgärder förespråkar ReK att kontaktpunkter utses vid nationella och regionala säkerhetsmyndigheter och att kommunikationskanaler och samordnade åtgärder fastställs, särskilt i händelse av en kris.

16.

Vi ser positivt på kommissionens beslut att formalisera den tillfälliga arbetsgruppen för bekämpning av antisemitism som en permanent struktur för att stödja genomförandet av strategin och hjälpa till att samordna de insatser som medlemsstaterna, företrädare för judiska gemenskaper och andra berörda parter gör. Kommissionen uppmanas att ägna särskild uppmärksamhet åt komplexiteten hos de judiska gemenskaperna i Europa när den utser företrädare till arbetsgruppen, så att alla riktningar och religiösa rörelser representeras i samma utsträckning.

17.

Kommittén är bekymrad över att 44 % av EU:s unga judar har blivit utsatta för antisemitiska trakasserier (5), och menar att det finns ett mycket akut behov av att med beslutsamhet bekämpa antisemitisk hatpropaganda och antisemitiska hatbrott samt våldsam extremism och terrorism som riktas mot judar. Vi uttrycker djup oro över en enkät som genomförts av FRA om judars erfarenheter av hatbrott i tolv av unionens medlemsstater, enligt vilken 35 % av dem som svarade redan har mötts av uttalanden om att judarna utnyttjar sin offerroll i förintelsen i egna syften (6), medan 53 % av européerna upplever att förnekelse av förintelsen är ett problem i deras land (7). Med detta i åtanke uppmanar kommittén till ett snabbt antagande av kommissionens förslag om att utöka förteckningen över EU-brott till att omfatta hatpropaganda och hatbrott, vilket skulle göra det möjligt att fastställa EU-omfattande minimiregler för definitionen av brott och påföljder.

18.

ReK instämmer med kommissionen i att både medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna har en särskilt viktig roll att spela i genomförandet av strategin när det gäller att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv. Kommittén åtar sig att lägga mer fokus på frågan om antisemitism i framtiden i syfte att bidra till genomförandet av EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja utbyte av god praxis.

19.

ReK välkomnar kommissionens strategi för europeisk rättslig utbildning 2021–2024, som syftar till att stödja utbildningsprogram och kapacitetsuppbyggande insatser för yrkesverksamma inom rättsväsendet och de brottsbekämpande myndigheterna kring hantering av antisemitism, bland annat genom det europeiska nätverket för rättslig utbildning (EJTN) och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol). Medvetandehöjande insatser i fråga om antisemitism och lämpliga utbildningar bör också finnas tillgängliga för lokala och regionala myndigheter.

20.

Kommittén understryker att det är särskilt viktigt att jämförbara data vad gäller uttryck för antisemitism sammanställs i medlemsstaterna och att metoden och inrättandet av förfaranden för datainsamling understöds av riktade fonder och program.

21.

Vi håller med kommissionen om att kampen mot antisemitism på nätet förtjänar större uppmärksamhet. Antisemitiska konspirationsmyter, liksom symboler, samlarföremål och litteratur med nazikoppling, och deras spridning på nätet kan leda till radikalisering och, i slutändan, fysiskt våld. De särskilda skyldigheter för aktörer som anges i deras uppförandekoder, rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader är därför särskilt viktiga.

22.

ReK betonar hur viktigt det är att ägna mer uppmärksamhet åt hur olagligt innehåll ska hanteras på sociala medieplattformar. Brottsbekämpande myndigheter, rättsväsendet och civilrättsliga förfaranden spelar en avgörande roll i detta sammanhang. Uttalanden som görs på nätet eller på sociala medier och som utgör ett brott bör få konsekventa påföljder. Enligt kommittén måste EU-lagstiftningen och den nationella lagstiftningen därför stärkas på detta område. Medlemsstaterna uppmanas således att snabbt och fullt ut införliva och genomföra rådets rambeslut om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet (8).

Skydda och främja judiskt liv i EU

23.

Kommittén uppskattar kommissionens beslutsamhet när det gäller att stödja medlemsstaterna och de judiska gemenskaperna i att stärka skyddet av synagogor och gudstjänstlokaler med 24 miljoner euro i finansiering, och noterar att de enhetliga data som samlas in om incidenter skulle kunna hjälpa kommissionen att tillsammans med EU:s underrättelse- och lägescentral undersöka de specifika hoten mot judiska personer, gemenskaper och gudstjänstlokaler, i syfte att bättre förstå, förebygga, skydda och reagera på specifika säkerhetsrisker.

24.

Trots att judarna har funnits länge i Europa känner 68 % av européerna att de ”inte är informerade alls” om judisk historia. (9) Att öka medvetenheten och kunskapen om judisk historia, religion och kultur bland skolungdomar måste prioriteras. Här är kvaliteten på det undervisningsmaterial och de handböcker för lärare som används av särskild betydelse. Det är ytterst viktigt att undanröja sociala fördomar och bidra till att främja ett fullständigt erkännande av att judiskt liv är en del av det europeiska samhället.

25.

Kommittén är positiv till att kommissionen framhåller den viktiga roll som idrott och medier spelar när det gäller att främja integration. Utöver initiativ från icke-statliga organisationer kan ett aktivt deltagande av judiska organisationer och stöd genom riktade program vara effektivare i kampen mot antisemitiska stereotyper och missuppfattningar.

26.

ReK välkomnar den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv (10) (som omfattar en särskild åtgärd för judiska begravningsplatser i Europa), men påpekar samtidigt att det finns många övergivna synagogor och andra övergivna judiska gemenskapsplatser i Europa. Det behövs ytterligare program – utöver regionalt stöd – för att stärka Europas kulturella rötter genom att återställa dessa viktiga platser och skydda dem från vandalisering.

27.

Kommittén gläder sig åt kommissionens engagemang för utbildning och forskning om judiskt liv, antisemitism och förintelsen, och åt konstaterandet att detta är avgörande för att det ska gå att förstå antisemitismen i dag och förhindra att sådana grymheter någonsin inträffar igen. I vissa medlemsstater har emellertid de program som OSSE (11)/ODIHR (12) och Unesco (13) bedriver en begränsad omfattning och de måste därför stärkas.

Utbildning och forskning om och hågkomst av förintelsen

28.

Vi ser med glädje på kommissionens plan att finansiera en EU-omfattande undersökning beträffande antisemitiska fördomar i hela EU, där man också bygger vidare på den erfarenhet som finns i flera medlemsstater (14) samt hos lokala och regionala myndigheter runt om i EU.

29.

Även om utbildning hör till medlemsstaternas befogenheter måste det utbildningsmaterial om judendomen, antisemitism, förintelsen och dagens Israel som används vid de europeiska utbildningsinstitutionerna ses över. Det är viktigt att komma ihåg att sådant material ska vara helt förenligt med Unescos normer för fred, tolerans, samexistens och icke-våld. Dessutom bör EU-medel beviljas för finansiering av läroböcker som uppfyller alla Unescos ovannämnda normer. Lämplig utbildning av lärare på alla utbildningsnivåer med syftet att ta itu med antisemitism och motverka fördomar inom och genom utbildning är av avgörande betydelse (15). Utbyte av bästa praxis mellan verksamma inom utbildning och fortbildning samt olika styrningsnivåer med ansvar för att utforma och genomföra utbildnings- och fortbildningspolitik skulle kunna stärka kampen mot missuppfattningar och stereotyper ytterligare.

30.

ReK uttrycker sin oro över de återkommande antisemitiska handlingarna i skolorna och de allt större svårigheter som många lärare upplever när det gäller att undervisa om förintelsen. Kommittén instämmer i att lärare, även i mångkulturella klasser, bör ges förutsättningar att ta upp antisemitism, förintelsen, judiskt liv och judisk historia. Kommittén betonar därför vikten av att medlemsstaterna tillhandahåller lärare – särskilt historielärare – och skolrektorer starkare pedagogiskt stöd i deras undervisning om perioden kring andra världskriget och mer allmänt i samband med att de tar upp frågan om antisemitism. ReK påpekar att strukturerade lärarutbyten är av särskild vikt när det gäller att se över och förbättra det undervisningsmaterial som används i medlemsstaterna och regionerna.

31.

Det är välkommet att kommissionen fortsätter att finansiera insatser i medlemsstaterna för att systematiskt bekämpa antisemitism samt understödja judiskt liv på lokal och regional nivå och främja kunskap om hur judar nu lever och tidigare har levt på lokal och regional nivå, liksom utbyten med lokalsamhällen. Sådana insatser bör även stödjas genom EU-program såsom Horisont Europa och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden.

32.

ReK stöder helhjärtat internationella forskningsprojekt om förebyggande av antisemitism, såsom jämförande projekt om behandlingen av antisemitism i skolundervisningen, och efterlyser riktad EU-finansiering för detta.

33.

Kommittén framhåller vikten av att hedra minnet av de icke-judiska personer som på ett heroiskt sätt offrade sina liv för att hjälpa judar runt om i Europa under förintelsen.

34.

ReK uppmuntrar till en samordnad och gränsöverskridande utveckling av flerspråkigt utbildningsmaterial om förebyggande av antisemitism och handböcker för lärare som ska vara digitalt och fritt tillgängliga.

35.

Vi anser att det är mycket viktigt att stärka kontrollmekanismerna för finansiering av grupper som under beteckningen ”icke-statlig organisation” understöder antisemitism, främjar BDS (rörelsen för bojkott, desinvesteringar och sanktioner) eller rättfärdigar och uppmuntrar till terrorism.

36.

Kommittén uppskattar det arbete som gjorts inom EHRI (den europeiska forskningsinfrastrukturen för förintelsen) (16) och bedömer att det är viktigt att framtiden för forskning och utbildning om samt uppmärksammande av förintelsen på transnationell nivå säkras efter det att projektet avslutats 2024. EHRI är det forskningsinitiativ om förintelsen som får mest EU-finansiering i världen.

Främst i den globala kampen mot antisemitism

37.

ReK välkomnar att kommissionen ser Israel som en viktig partner för EU i den globala kampen mot antisemitism. Vi uttrycker dessutom vårt fulla stöd för samarbetet med den tillfälliga arbetsgrupp som inrättats av kommissionen och med Europaparlamentets arbetsgrupp mot antisemitism.

38.

Vi understryker vikten av att involvera nationella, regionala och lokala myndigheter samt judiska gemenskaper och det civila samhället för att stärka handlingsplanens legitimitet och för att mer effektivt kunna bekämpa antisemitismen i Europa. Det är också viktigt att utbyta god praxis mellan olika länder och lokala och regionala myndigheter. Detta gäller även de mål och åtgärder som fastställs inom ramen för utbildning, lagstiftning eller forskning och som utarbetas av olika förvaltningsnivåer och av det civila samhället.

39.

Eftersom de lokala och regionala myndigheterna befinner sig i frontlinjen i kampen mot antisemitism och främjandet av judiskt liv bör de ha möjlighet att delta i utbyten, regelbundna samråd och dialoger med EU:s institutioner.

40.

Kommittén uttrycker sin beredvillighet att, när så är lämpligt, bidra till arbetet i den tillfälliga arbetsgrupp för bekämpning av antisemitism som kommissionen inrättat och sin önskan att bjuda in arbetsgruppens företrädare till relevanta kommittésammanträden.

41.

ReK kommer att följa kommissionens uppmaning om att föregå med gott exempel och förbättra representativiteten bland kommitténs personal genom åtgärder som inriktas på rekrytering och urval.

Bryssel den 29 juni 2022.

Vasco ALVES CORDEIRO

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) 79 % av Europas judar känner sig anklagade för något som staten Israel har gjort. 69 % säger att den arabisk-israeliska konflikten inkräktar på trygghetskänslan (andra FRA-undersökningen, 2018: https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2018-experiences-and-perceptions-of-antisemitism-survey_en.pdf).

(2) COR-2020-04617.

(3) C(2021) 2699 final: https://ec.europa.eu/info/sites/default/files/c_2021_2699_f1_commission_implementing_decision_en_v3_p1_1177590.pdf; programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden: https://ec.europa.eu/info/funding-tenders/opportunities/portal/screen/programmes/cerv.

(4) Programmet Rättsliga frågor, Horisont Europa, Kreativa Europa, Erasmus+, Fonden för inre säkerhet, de sammanhållningspolitiska fonderna, instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen samt instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA).

(5) ”Young Jewish Europeans: perceptions and experiences of antisemitism”, FRA, 2019: https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2019-young-jewish-europeans_en.pdf.

(6) ”Experiences and perceptions of antisemitism – Second survey on discrimination and hate crime against Jews in the EU”, FRA, 2018: https://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/fra-2018-experiences-and-perceptions-of-antisemitism-survey_en.pdf.

(7) Särskild Eurobarometer 484: ”Perceptions of antisemitism”, 2019: https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/2220.

(8) Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008:https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:32008F0913.

(9) Undersökningar – Eurobarometer (europa.eu).

(10) ”En europeisk ram för åtgärder för kulturarvet”.

(11) OSSE: Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

(12) ODIHR: OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter.

(13) Unesco: Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur.

(14) Kovács, A., Fischer, G., ”Antisemitic Prejudices in Europe: Survey in 16 European Countries”, Action and Protection League, 2021: European antisemitism survey – APL – Action & Protection League (apleu.org).

(15) ”Addressing Anti-Semitism in Schools: Training Curricula”, en publikation som tagits fram gemensamt av ODIHR och Unesco.

(16) https://www.ehri-project.eu/.