P9_TA(2022)0343

Situationen för romer som lever i bosättningar i EU

Europaparlamentets resolution av den 5 oktober 2022 om situationen för romer som lever i bosättningar i EU (2022/2662(RSP))

(2023/C 132/04)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—	med beaktande av den europeiska sociala stadgan,

—	med beaktande av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna,

—	med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

—	med beaktande av Europarådets rättsliga ram för skydd av minoriteter, rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, särskilt avseende uppenbart diskriminerande praxis att segregera romska barn inom utbildning, samt domstolens rättspraxis,

—	med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (1) (direktivet om likabehandling oavsett ras),

—	med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (3) (ramdirektivet om avfall),

—	med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (4),

—	med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling,

—	med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och kommissionens meddelande av den 4 mars 2021Handlingsplan för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

—	med beaktande av sin resolution av den 18 februari 2011 om EU-strategin för integrering av romer (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om könsaspekter på EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2019 om behovet av en förstärkt strategisk EU-ram för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 och kraftfullare åtgärder mot antiziganism (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 18 juni 2020 om EU:s handikappstrategi efter 2020 (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om genomförandet av de nationella strategierna för integrering av romer: bekämpning av negativa attityder gentemot människor med romsk bakgrund i Europa (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om tillgången till anständig och rimligt prissatt bostad för alla (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2021 om barns rättigheter mot bakgrund av kommissionens strategi för barns rättigheter (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 april 2022 om EU:s skydd av barn och ungdomar som flyr på grund av kriget i Ukraina (12),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2018Rapport om utvärderingen av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2018)0785),

—	med beaktande av undersökningen Second European Union Minorities and Discrimination Survey (EU-MIDIS II) från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA),

—	med beaktande av FRA:s rapport Monitoring framework for an EU Roma Strategic Framework for Equality, Inclusion and Participation,

—	med beaktande av FRA:s bulletin av den 29 september 2020Coronavirus pandemic in the EU – Impact on Roma and Travellers,

—	med beaktande av uttalandet från Feantsa (European Federation of National Organisations Working with the Homeless) av den 26 oktober 2020The Housing Situation for Roma in the EU Remains Difficult,

—	med beaktande av briefing av den 10 mars 2022 från European Network on Statelessness Stateless people and people at risk of statelessness forcibly displaced from Ukraine,

—	med beaktande av Unicefs ståndpunktsdokument från juni 2012 The Right of Roma Children to Education,

—	med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016 av den 28 juni 2016EU:s politiska initiativ och ekonomiska stöd till integrering av romer: stora framsteg har gjorts under det senaste årtiondet, men det krävs ytterligare ansträngningar på fältet,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 september 2020En jämlikhetsunion: EU:s handlingsplan mot rasism 2020–2025 (COM(2020)0565),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020)0620),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 november 2020Handlingsplan för integration och inkludering (COM(2020)0758),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 12 mars 2021 om romers jämlikhet, inkludering och delaktighet (13),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 mars 2021EU:s strategi för barnets rättigheter (COM(2021)0142),

—	med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021 om inrättande av en europeisk barngaranti (14),

—	med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 5 mars 2020En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101),

—	med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426),

—

med beaktande av rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (15) (direktivet om tillfälligt skydd),

—	med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om situationen för romer som lever i bosättningar i EU (O-000022/2022 – B9-0018/2022 och O-000023/2022 – B9-0019/2022),

—	med beaktande av artiklarna 136.5 och 132.2 i arbetsordningen,

—	med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, och av följande skäl:

A.	EU:s värden frodas i ett samhälle som respekterar mångfald, pluralism, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Medlemsstaterna har ett särskilt ansvar att säkerställa dessa värden för alla, inklusive romer.

Romer är ett samlingsbegrepp som omfattar en lång rad olika folk av romskt ursprung, såsom romer, sinter, kalé, romanichal och boyash/rudari. Det omfattar även sådana grupper som ashkali, egyptier, yenish, dom, lom, rom och abdal, samt resandegrupper, inbegripet etniska resande eller dem som benämns med det administrativa begreppet gens du voyage, samt personer som identifierar sig som zigenare, utan att deras särdrag förnekas.

Romerna är Europas största etniska minoritet. Oacceptabelt många romer i Europa lever fortfarande i fattigdom och social utestängning, under ytterst otrygga, osäkra och överbefolkade levnadsvillkor i segregerade områden på landsbygden och i städerna. Frågan om romer som lever i bosättningar är inte begränsad till ett enskilt land och utgör därför ett europeiskt problem och måste behandlas som sådant. Geografisk segregation utgör en viktig orsak till, och är ömsesidigt förstärkande med, ojämlik tillgång till hälso- och sjukvård, tidig barnomsorg och utbildning, sysselsättning och grundläggande tjänster, inbegripet tillgång till vägar, vattenförsörjning, sanitet och avlopp, el och avfallshämtning. Geografisk segregation har inte bara fysiska och ekonomiska konsekvenser, utan även psykologiska och sociologiska, för både enskilda personer och grupper. Den generationsöverskridande fattigdomen i romska bosättningar är av socioekonomisk karaktär och har allvarliga konsekvenser för romernas fysiska och mentala hälsa och välbefinnande, möjligheter i livet och åtnjutande av grundläggande mänskliga rättigheter.

Romer är utsatta för högre grad av låg arbetsintensitet, otrygg anställning och arbetslöshet, och befinner sig ofta i atypiska eller otrygga anställningssituationer, som hindrar dem från att kunna ta del av arbetslöshetssystem och pensionsrätter. Romer saknar anställningsnätverk och utsätts för diskriminering i tillträdet till arbetsmarknaden och på arbetsplatsen, och är dessutom koncentrerade till socioekonomiskt missgynnade regioner. De sex miljoner romer som bor i EU utgör en betydande och växande del av dess befolkning och har en enorm potential som endast kan tillvaratas om deras situation när det gäller sysselsättning och social integrering förbättras.

Enligt EU-Midis II uppgav endast en av fyra romer i åldern 16 år eller äldre sig vara anställd eller egenföretagare som huvudsaklig sysselsättning, och romska kvinnor uppgav en mycket lägre sysselsättningsgrad än romska män – 16 % jämfört med 34 %. Situationen bland unga romer var särskilt oroväckande, med en genomsnittlig andel på 63 % som varken arbetar eller studerar, jämfört med EU-genomsnittet bland unga på 12 %. Resultaten för denna åldersgrupp visade också att det finns en betydande könsklyfta, då 72 % av unga romska kvinnor klassas som att de varken arbetar eller studerar, jämfört med 55 % bland unga romska män. Detta står i skarp kontrast till den övriga befolkningen (35 %). Så många som 80 % av romerna uppgavs leva under sitt respektive lands gräns för fattigdomsrisk. Var tredje romsk person bodde i en bostad utan kranvatten och en av tio personer saknade el i sin bostad. Vart tredje romskt barn upplevde att en av deras familjemedlemmar gick till sängs hungrig minst en gång per månad och nästan hälften av romerna i åldern 6–24 år gick inte i skolan.

F.	Brist på betydande politiska åtgärder eller investeringar, begränsad tillgänglighet och låg kvalitet hos sociala bostäder, diskriminering på bostadsmarknaden och segregation innebär att klyftan mellan romer och icke-romer när det gäller tillgång till bostäder förblir i stort sett oförändrad (16).

G.	Romer som lever i bosättningar bör ha tillgång till en anständig bostad som är åtkomlig, rimligt prissatt, säker ur miljö- och hälsosynpunkt och icke-segregerad.

En djupt rotad strukturell och institutionell antiziganism förekommer fortfarande på alla samhällsnivåer i EU och utgör ett stort hinder för romer att till fullo åtnjuta sina grundläggande rättigheter som EU-medborgare på alla plan i livet, inbegripet sysselsättning, bostäder, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg, socialt skydd och andra viktiga offentliga tjänster. 41 % av romerna i de nio EU-medlemsstater som undersöktes inom ramen för EU-Midis II kände sig diskriminerade på grund av sin romska bakgrund inom minst ett område i sitt dagliga liv, exempelvis arbetssökande, arbete, boende, hälsa och utbildning. Integreringen av romer kräver lyhördhet för lokala sammanhang, inbördes etnisk och socioekonomisk mångfald bland romer och hinder för social rörlighet samt intersektionella former av diskriminering, särskilt med avseende på kön, ålder och funktionsnedsättning. Jämställdhet mellan kvinnor och män och situationen för romska barn och ungdomar är två viktiga insatsområden för social integrering av romer som har ägnats otillräcklig uppmärksamhet både på EU-nivå och nationell nivå.

Situationen i romska bosättningar strider mot de mänskliga och grundläggande rättigheterna enligt EU-fördragen, den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, den europeiska sociala stadgan, FN:s konvention om barnets rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt de principer som erkänns i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det är djupt oroande att dessa rättigheter inte respekteras i praktiken när det gäller romer som lever i bosättningar.

Den onda cirkeln med generationsöverskridande fattigdom i marginaliserade romska bosättningar är ett komplext fenomen som måste hanteras horisontellt inom olika sammankopplade politikområden, på ett heltäckande sätt och i nära samarbete med alla berörda parter. Effektiva lösningar kräver fullt engagemang på såväl EU-nivå som nationell, regional och lokal nivå, i samarbete med initiativ inom civilsamhället, inbegripet välgörenhetsorganisationer och kyrkobaserade organisationer, arbetsmarknadens parter och privata aktörer, och att man lär av bästa praxis och innovativa lösningar i de olika medlemsstaterna och reproducerar dessa i bredare skala.

Många lokala och regionala myndigheter och företrädare för civilsamhället har under lång tid arbetat aktivt med romer som lever i bosättningar, med beprövade och innovativa metoder och projekt, men utnyttjar ofta inte de tillgängliga europeiska struktur- och investeringsfonderna eftersom förfarandena är mycket betungande och komplicerade. De vanligaste hindren för utnyttjande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna som identifierats är frånvaro av en partnerskapsstrategi; sen ersättning vid betalningsansökningar; det faktum att utbetalning av medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stödmottagaren oftast sker på basis av ett ersättningssystem, vilket gör stödmottagaren beroende av egna medel; utdragna och upprepade kontroller av offentlig upphandling; bristande samstämmighet mellan resultaten av kontrollerna, med följd att stödmottagarna får skulden för misstag som kan medföra krav på att medel återbetalas, vilket innebär risk för omfördelning av resurser från andra områden eller till och med insolvens; det faktum att kontrollanter från förvaltande eller mellanliggande myndigheter brister i sitt engagemang och samarbete med stödmottagarna under upphandlingsprocessen; och fastställande av godtyckliga gränser och krav för olika aspekter av projekt.

Romer möter oproportionellt stora hinder när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård, vilka förvärras av avsaknad av försäkring eller personliga identitetshandlingar, och utsätts för diskriminering av hälso- och sjukvårdspersonal och segregation inom hälso- och sjukvårdsinrättningar. Bestående hälsorelaterad ojämlikhet, däribland den särskilda påverkan på hälsan av geografisk segregation och överbefolkade bostäder, försätter romer i en sårbar position.

Alla de 27 medlemsstaterna har förpliktat sig att arbeta för att få ett slut på hemlösheten senast 2030 genom att underteckna Lissabonförklaringen från juni 2020 och inrätta den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet, som har som mål att främja politik baserad på en personinriktad, bostadsledd och integrerad strategi.

EU ger betydande ekonomiskt stöd till åtgärder för social integrering, däribland åtgärder för att främja integrering av romer, särskilt de mest missgynnade. Medlemsstaternas planeringsdokument tyder på att 1,5 miljarder EUR öronmärktes för socioekonomisk integrering av utsatta grupper av individer under programperioden 2014–2020 (17).

Det finns en bestående klyfta mellan den romska och den icke-romska befolkningen på alla utbildningsnivåer. År 2018 deltog endast 53 % av romska barn i åldern 4–6 i förskoleverksamhet enligt EU-Midis II. Det förekommer omfattande segregation av romska elever i skolor trots förbudet i lag mot sådan praxis och dess oförenlighet med rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Sådan utbildningssegregation yttrar sig vanligen på tre olika sätt, nämligen att oproportionellt många romska barn går i ”specialskolor” för barn med intellektuell funktionsnedsättning, att det finns segregerade klasser eller sektioner för romska elever inom ”blandade” skolor och att det allmänt förekommer ”gettoskolor”. Romska barn möter ytterligare hinder för lika deltagande i utbildning, inbegripet underlåtenhet att täcka kostnaderna i samband med utbildning (inklusive förskoleverksamhet och barnomsorg), geografisk segregation, brist på inrättningar för barnomsorg i närheten eller ojämlik eller ingen tillgång till online- och/eller distansundervisning. Fattigdom och brist på tillgång till grundläggande tjänster har stor påverkan på barns fysiska, mentala och känslomässiga utveckling och ökar deras risk att komma efter i alla aspekter av vuxenlivet.

Låg närvaro i förskolan är en avgörande faktor för förtida skolavhopp bland romer, som förvärras ytterligare av sen skolstart och oregelbunden närvaro i skolan. Tidiga skolavhopp sker främst i övergången mellan skoltyper. Deltagandet i sekundär utbildning hindras av faktorer som resor, bostadssegregation samt dåligt fungerande vägledningstjänster. Utbildningsklyftorna förvärras ytterligare av den växande digitala klyftan mellan romska och icke-romska barn.

Under pandemin löpte romer högre risk att smittas av covid-19 på grund av djup hälsorelaterad och social ojämlikhet, och de drabbades oproportionellt hårt av åtgärder som vidtogs för att stoppa viruset. Negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av pandemin har varit särskilt skadliga för den romska befolkningen i EU på grund av att höga andelar romer är involverade i den informella ekonomin och säsongsarbete och på grund av bristen på åtgärder som anpassats efter deras särskilda situation i politiken för att mildra konsekvenserna av hälsokrisen. Pandemin gav upphov till offentligt skuldbeläggande och hatpropaganda mot romer. Den hälsorelaterade nödsituationen har åter avslöjat en avgörande diskrepans mellan omfattningen av behov på lokal nivå och kapaciteten att hantera dem och belyst behovet av omedelbara och långsiktiga politiska åtgärder, särskilt på områdena sysselsättning, utbildning och bostäder (18).

Insamling av jämlikhetsdata avser insamling av alla typer av disaggregerade data som används för att bedöma en jämförbar situation för specifika grupper som löper risk att drabbas av diskriminering, utforma offentlig politik som bidrar till att främja jämlikhet och bedöma dess genomförande, på grundval av fakta och inte bara antaganden. Planering, genomförande, övervakning och utvärdering av EU-åtgärder och nationella åtgärder för social integrering av romer har försvårats av bristen på omfattande kvalitetsdata uppdelade efter etnicitet.

S.	Många romer lever i områden där de i oproportionellt hög grad exponeras för miljöförstörelse och föroreningar från soptippar och deponier eller kontaminerade platser och saknar tillgång till grundläggande miljötjänster och samhällsservice.

Romska kvinnor är föremål för flera olika och intersektionella former av diskriminering grundade på en kombination av deras etnicitet, kön och sociala status och för könsrelaterat våld, vilket var särskilt synligt under covid-19-pandemin. Jämställdhet mellan kvinnor och män måste säkerställas och främjas inom alla områden, bland annat när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor, inbegripet löner, utbildning, och karriärbyte och avancemang.

U.	Omkring 10–20 % av de uppskattningsvis 400 000 romer som bor i Ukraina är statslösa eller riskerar statslöshet (19). Romska flyktingar som flyr kriget i Ukraina utan dokumentation som bekräftar deras ukrainska medborgarskap eller uppehållsstatus befinner sig i en särskilt sårbar situation.

Behov av insatser på nationell nivå

Europaparlamentet beklagar att det fortfarande finns människor i EU som saknar tillgång till säkra och anständiga bostäder, rent dricksvatten, el, sanitet, avlopp och avfallsanläggningar, utbildning, sysselsättning och hälso- och sjukvård och omsorgstjänster. Parlamentet är djupt oroat över den stora klyftan mellan förklaringarna och åtagandena om ett starkt socialt Europa och verkligheten på plats, också mot bakgrund av covid-19-pandemin, som belyste bristen på framsteg med att förbättra tillgången till grundläggande infrastruktur under den föregående programperioden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt ta itu med situationen för romer som lever i bosättningar på ett heltäckande och effektivt sätt, genom lämpliga kort- och långsiktiga strategier med stöd av tillräcklig finansiering från EU och nationellt håll, i syfte att säkerställa att romerna i EU och dess grannländer inte blir lämnade på efterkälken. Parlamentet understryker att sådana katastrofala villkor, liksom de negativa psykologiska och sociologiska konsekvenserna av segregation, inte bara påverkar de personer som lever inom bosättningarna, utan även det bredare samhället.

Boende

Europaparlamentet betonar att tillgång till anständiga, icke-segregerade bostäder är avgörande för att bryta den onda cirkeln av generationsöverskridande fattigdom och social utestängning. Parlamentet konstaterar att tillgången till bostäder är en förutsättning för mänsklig värdighet och nära förbunden med ett fullt åtnjutande av mänskliga rättigheter. Parlamentet konstaterar att covid-19-pandemin visade att dåliga bostadsförhållanden utgör en systemrisk för folkhälsosystemet och lägger en oproportionellt stor börda på romerna, särskilt romska kvinnor. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att förhindra och hantera hemlöshet och ta itu med utestängningen från bostadsmarknaden genom långsiktiga lösningar såsom lämpliga sociala bostäder, program för hyra av bostäder till ett överkomligt pris och riktade bostadsbidrag som ingår i integrerade nationella strategier med fokus på bostadsledda strategier och ”bostad först”-strategier för att garantera medborgare faktisk lika tillgång till lämpliga icke-segregerade bostäder och nödvändiga tjänster utan diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förverkliga tanken om en lämplig bostad för alla, inbegripet romer, enligt FN:s definition (20). Parlamentet efterlyser att prioritet ges till strategier för att minska segregationen med hjälp av eller investering i integrerade sociala bostäder tillsammans med finansiering av tillgängliga sociala tjänster av hög kvalitet och socialt fältarbete av hög kvalitet som omfattar samråd med och deltagande av medlemmar av den romska befolkningsgruppen, som en väg för romerna att lämna bosättningarna. Parlamentet betonar användning av e-betalkort för att ta emot sociala förmåner i kombination med nödvändig digital infrastruktur som ett ytterligare verktyg för en sund ekonomisk förvaltning för romer som lever i bosättningar, för att säkerställa ett värdigt liv och möjlighet att utnyttja sådana förmåner för att få tillgång till ekonomiska resurser, exempelvis genom mikrolån. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt utforska möjligheten att använda sådana. Parlamentet betonar att e-betalkort kan utgöra en av lösningarna för att ta itu med socioekonomiska problem som hör samman med ocker, missbruk och spel i bosättningarna.

Europaparlamentet konstaterar att många romska bosättningar är belägna på osäker, riskabel och olagligt ockuperad mark, vilket utgör ett avsevärt hinder för att hitta ett effektivt sätt att förbättra levnadsvillkoren för romer samt ett hinder för EU-investeringar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med problemet på centraliserad, nationell nivå och samtidigt arbeta i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter genom genomförande av bostadsrelaterade strategier, däribland strategier för sociala bostäder och innovativa strategier.

Utbildning

Europaparlamentet betonar att förskoleutbildning har en avgörande roll för framgång i senare utbildningsstadier, för att erhålla anständig sysselsättning av god kvalitet och för att bryta den onda cirkeln av utsatthet. Parlamentet noterar den betydande skillnaden i deltagande i förskoleutbildning mellan romska och icke-romska barn och kopplingen mellan bostads- och utbildningssegregation, som är viktiga drivkrafter bakom skolavhopp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta alla nödvändiga åtgärder för att nå Barcelonamålen så snart som möjligt, med särskild tonvikt vid åtgärder för att främja och underlätta romska barns deltagande i förskoleutbildning. Parlamentet uppmanar också kommissionen att ta itu med klyftorna när det gäller tillgång till barnomsorg av god kvalitet mellan romska och icke-romska barn i den kommande översynen av Barcelonamålen inom ramen för paketet med den europeiska strategin för vård och omsorg. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att säkra verklig, kostnadsfri tillgång till förskolor för alla romska barn som lever i bosättningar, i syfte att säkerställa deras deltagande, i linje med den europeiska barngarantin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att systematiskt övervaka risken för skolavhopp och ojämlikheten i tillgången till utbildning på alla nivåer för att möjliggöra lämpliga insatser, i form av såväl pedagogisk hjälp som individuell rådgivning och fritidsaktiviteter för barn och deras föräldrar. Parlamentet betonar att involvering av romska föräldrar på ett meningsfullt sätt också skulle bidra till att ta itu med risken för att barn hoppar av skolan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa åtgärder och system för att motivera unga romska elever som har slutfört sina lagstadgade utbildningsperioder att avsluta sin gymnasieutbildning, exempelvis särskilda bidrag.

Europaparlamentet beklagar den bestående segregationen av romska barn i specialutbildning och program utanför de vanliga utbildningssystemen, som ofta beror på att barnen felaktigt diagnostiserats med funktionsnedsättning på basis av kulturellt och språkligt partiska tester. Parlamentet understryker att de standardiserade psykologiska tester som används i vissa medlemsstater inte bör användas som eliminerande instrument för att försena inträdet i vanliga skolprogram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa mekanismer för att se över och vid behov upphäva diagnostiska beslut. Parlamentet beklagar vidare den ihållande diskrimineringen och segregationen av romska barn i flera medlemsstater i vanliga skolor, bland annat genom segregerade klasser och våningsplan, segregation inom klasser och segregerade måltider. Parlamentet betonar att segregerade skolor är baserade på reducerade läroplaner, vilket sällan gör det möjligt för romska elever att komma in i det allmänna skolsystemet, högre utbildning eller senare sysselsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utrota seden med fortsatt segregation av romska barn, genomföra omfattande desegregeringsstrategier med tydliga mål och tillräckliga resurser för att kunna genomföra dem med tydliga och ambitiösa tidsplaner, anta inkluderande inlärningsmetoder, garantera full åtkomst för romska barn till skolbaserade aktiviteter och genomföra antidiskrimineringskampanjer i skolor. Parlamentet uppmanar alla medlemsstaterna att prioritera romska och utsatta barns särskilda utbildningsbehov, i syfte att säkerställa deras rätt till deltagande, utbildning och goda läranderesultat och effektivt minska utbildningsklyftan mellan romer och icke-romer och förebygga segregation. Parlamentet framhåller vikten av att integrera romska barn inom de officiella nationella läroplanerna, även när det gäller yrkesutbildning.

Europaparlamentet beklagar att skolor med romsk majoritet har undermålig finansiering och undermåliga faciliteter och läroplaner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i utbildning för lärare före och under deras tjänst i syfte att öka deras förmåga att ge romska barn lämplig undervisning, med särskilt fokus på lyhördhet för den romska kulturen och identiteten, icke-diskriminering som en mänsklig rättighet och positiva strategier för främjande av tolerans och hantering av diskriminerande beteende och antiziganism (21), som bidrar till fördomar och felgrundade uppfattningar om romska barns förmåga och vilja att lära och leder till låga akademiska förväntningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta mer ekonomiska resurser för kompetenta lärarassistenter, för att säkerställa en smidig integrering av barn från romska bosättningar i den vanliga utbildningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa omfattande åldersadekvat utbildning i sex och samlevnad och utbildning om ansvarsfullt föräldraskap för ungdomar i skolor, bland annat i syfte att förhindra graviditeter bland minderåriga romska flickor som lever i bosättningar, som ytterligare bidrar till den onda cirkeln med generationsöverskridande fattigdom.

Europaparlamentet betonar att nedstängningarna för att stoppa covid-19 ytterligare fördjupade den befintliga ojämlikheten inom utbildning i flera medlemsstater och lämnade romska barn, särskilt dem som bor i segregerade romska bosättningar, utan tillgång till onlineutbildning på grund av bristen på tillgång till digital infrastruktur, konnektivitet och digitala undervisningsmaterial. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att EU:s nödfinansiering som har anslagits för att hantera covid-19, exempelvis inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens, specifikt avspeglar romska och utsatta barns behov och säkerställer ekonomiskt överkomliga tjänster av god kvalitet bland de romska befolkningsgrupperna, bland annat genom särskilda indikatorer i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att eftersträva nya vägar för att inkludera och involvera romska barn i digital utbildning, inbegripet större investeringar i att förbättra tillgängligheten för den digitala infrastrukturen och den digitala kompetensen för att förbereda dem för den digitala eran. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja utbildning av romska kvinnor och flickor, med särskild tonvikt på vikten av naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och ta itu med deras avhopp från skolan.

Hälsa och miljö

Europaparlamentet är djupt oroat över den högre spädbarnsdödligheten i de romska befolkningsgrupperna jämfört med den icke-romska befolkningen, särskilt bland dem som lever i bosättningar. Parlamentet betonar att barn i romska bosättningar föds i fattigdom och i en miljö som inte främjar en sund fysisk och psykosocial utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka medlemsstaternas investeringar och genomförande av den europeiska barngarantin och de särskilda målen i de nationella handlingsplanerna för romska barn, i synnerhet avseende deras särskilt missgynnade situation, som tar sig uttryck i dåliga utbildningsresultat och avhopp från skolan. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta nödvändiga åtgärder med stöd av kraftigt ökade offentliga investeringar för ett snabbt och effektivt genomförande av den europeiska barngarantin och uppmuntrar med eftertryck medlemsstaterna att anslå mer än minimiandelen på 5 % av resurserna från Europeiska socialfonden+ inom ramen för delad förvaltning till stödverksamhet inom ramen för garantin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt vidta åtgärder för att säkerställa att barn i romska bosättningar får stöd av hälso- och sjukvårdspersonal från födelsen och inleder behandling om det är nödvändigt, samt för att identifiera psykologiska eller fysiska övergrepp mot barn, med skyldighet att anmäla alla sådana fall till de behöriga myndigheterna. Parlamentet erinrar om att romska barn är överrepresenterade på vårdinrättningar och betonar behovet av en barncentrerad strategi som ägnar noggrann uppmärksamhet åt de mest utsattas rättigheter och behov. Parlamentet uppmanar i detta syfte medlemsstaterna att se till att interventionscentrum för yngre barn och samhällscenter med anställda socialarbetare på fältet, pedagogisk personal och hälso- och sjukvårdspersonal, inbegripet romska hälso- och utbildningsförmedlare och hälso- och utbildningsassistenter, finns allmänt tillgängliga.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja medvetenhet på hälsoområdet samt hälsosamma levnadsvillkor bland missgynnade befolkningsgrupper, särskilt i romska bosättningar, genom mobila hälsoscreeningstationer och förebyggande verksamhet. Parlamentet understryker vidare att jämställdhet mellan kvinnor och män i vårdorganisationer måste respekteras i enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och att initiativ såsom inrättandet av ett nätverk av sjuksköterskor och vårdboenden, regelbundna besök hos barnläkare, allmänläkare för vuxna, familjestödtjänster, hemtjänst och omsorg för äldre och andra personer i behov av omsorg och stöd bör finnas tillgängliga.

10.

Europaparlamentet betonar att det giftiga avfall som omger de romska bosättningarna utgör miljörisker som är farliga för hälsa och liv för såväl de romer som lever i bosättningarna som det bredare samhället. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt ta itu med situationen i syfte att minska romernas oproportionellt stora exponering för sådana risker och utveckla omfattande system och infrastruktur för avfallshantering i linje med det europeiska ramdirektivet om avfall (22). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla strategier för att öka medvetenheten bland de drabbade befolkningsgrupperna om de faror som orsakas av giftigt avfall och brist på ordentlig avfallshantering i romska bosättningar. Parlamentet betonar kommissionens roll när det gäller att genomdriva EU-lagstiftningen i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på riktat sätt använda de politiska verktygen och resurserna för att hantera energikriser och för att säkerställa en rättvis grön energiomställning i syfte att säkerställa tillgång för romska befolkningsgrupper till ren och säker energi till överkomliga priser, förhindra ytterligare förvärrande av energifattigdomen och förbättra hälsan hos romer som lever i bosättningar.

11.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt EU:s nya bindande standarder för organ för likabehandling bör stödja dessa organs ökade processbefogenheter genom att ge dem juridisk ställning inför domstolar i individuella och kollektiva klagomål och ex officio och bör stödja deras juridiskt bindande beslutsbefogenheter även i situationer då det finns flera institutioner som utgör det nationella organet för likabehandling, så att de kan hantera, identifiera och bestraffa intersektionell diskriminering, som ofta drabbar romer. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör säkerställa att dessa organs uppdrag omfattar alla former av diskriminering, inbegripet viktimisering och hatpropaganda.

Sysselsättning och social integrering

12.

Europaparlamentet konstaterar att den höga graden av långtidsarbetslöshet i romska bosättningar och den höga andelen romska ungdomar som varken arbetar eller studerar förvärras av den sociala utestängning och fattigdom som deras invånare står inför. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i sociala företag och bästa praxis i syfte att anställa långtidsarbetslösa. Parlamentet uppmanar dem också att investera i program för romska ungdomar som varken arbetar eller studerar, såsom yrkesutbildning, särskilt med inriktning på digitala färdigheter och gröna jobb, bland annat genom återhämtningsprogrammen. Parlamentet anser att kommissionens handlingsplan för den sociala ekonomin kan stödja medlemsstaternas arbete i detta avseende med vägledning om skatter, tillgång till statligt stöd och social offentlig upphandling för organisationer i den sociala ekonomin. Parlamentet anser att det kommande förslaget till rådets rekommendation om utveckling av ramen för den sociala ekonomin bör säkerställa en intersektionell strategi som riktar sig till utsatta grupper, inbegripet romer, och i synnerhet romska kvinnor, som möter ännu större hinder än romska män i tillgången till arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att stödja skapande av kvalitativa och hållbara arbetstillfällen, legalisering av informellt arbete samt lättillgängliga broar till anställning för romska arbetstagare, såsom offentliga anställningssystem, som kan utgöra en tillfällig lösning på arbetslöshet och en möjlighet till omskolning och vidareutbildning. Parlamentet erinrar om att många romer är långtidsarbetslösa, vilket påverkar deras rätt till förmåner och pension. Parlamentet betonar vikten av nationella minimiinkomstsystem i kombination med incitament till (åter)integrering på arbetsmarknaden när det gäller att bekämpa fattigdom och social utestängning. Parlamentet vädjar till medlemsstaterna att stödja lönetransparens och etniskt neutrala och könsneutrala arbetsutvärderingar, främja löner som möjliggör en skälig levnadsstandard och lansera antidiskriminerings- och utbildningskampanjer för att bekämpa antiziganism och främja mångfald på arbetsplatsen, med inriktning på rekryterare, arbetsgivare och medarbetare.

13.

Europaparlamentet konstaterar att samhällscenter spelar en nyckelroll i arbetet med de romer som lever i bosättningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att varje romsk bosättning har ett adekvat utrustat samhällscenter för att tillhandahålla utrymme för utbildningsverksamhet, exempelvis förskolor, fritidshem för skolbarn, fritidsaktiviteter för både barn och vuxna samt hygieninrättningar, där romerna är involverade i underhållet och driften av lokalerna.

14.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sysselsättning bland unga, särskilt unga romska kvinnor, till en prioritet i genomförandet av sina nationella strategier för integrering av romer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja den förstärkta ungdomsgarantin för att främja sysselsättning och social integrering bland unga romer. Parlamentet pekar på den outnyttjade potentialen hos högutbildade romska ungdomar som en drivkraft för positiva förändringar i de romska befolkningsgrupperna och för att komma till rätta med djupt rotade fördomar och stereotyper bland majoritetsbefolkningen.

15.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att organ för socialt och rättsligt skydd vederbörligen involveras i ärenden som rör barn och socialt förmyndarskap i marginaliserade romska bosättningar i syfte att säkerställa att barn får det skydd och den omsorg som krävs för deras välbefinnande och utveckling, samtidigt som deras bästa respekteras. Parlamentet efterlyser fler samordnade insatser och upprättande av en lämplig åtgärdsram för att avskaffa negativa fenomen i bosättningarna, såsom ocker, sexuellt utnyttjande av barn, missbruk, spel och arbetskraftsexploatering. Parlamentet beklagar den höga graden av tvångstiggeri bland romska barn och uppmanar de medlemsstater som inte har gjort det att införa lagstiftning som skyddar barn och förbjuder tvångstiggeri. Parlamentet understryker behovet av att polisstyrkor är medvetna om romernas särskilda förhållandena och att medlemsstaterna tillhandahåller utbildning för polisstyrkor för att motverka diskriminering och kriminalisering av romer, såväl internt som i majoritetsbefolkningen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att rigoröst utreda fall av polismissbruk för att säkerställa att det inte finns någon straffrihet för våld, hotfulla åtgärder och dålig behandling gentemot romska individer eller grupper och ta itu med den otillfredsställande tillgången till rättslig prövning för romer.

16.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att arbeta med medlemsstaterna för en gemensam metod för att samla in och offentliggöra jämlikhetsdata som är uppdelade efter etnicitet och olika typer av bosättningar, om de erkänns i nationell lag, med full respekt för standarder för integritet och grundläggande rättigheter, i syfte att bedöma situationen för romer och effektivt utvärdera framstegen med genomförandet av åtgärder inom ramen för EU:s strategiska ram för romer för att komma till rätta med de bakomliggande orsakerna till deras sociala och ekonomiska utestängning. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att inkludera särskilda mål för romers sysselsättning i den sociala resultattavlan.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en stärkt dialog mellan arbetsmarknadens parter och kollektiv representation av romska arbetstagare som ett sätt att underlätta deras åtkomst till sysselsättning av god kvalitet med anständiga arbetsförhållanden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sina offentliga arbetssystem för att romer och andra personer i sårbara situationer ska kunna utveckla och förbättra relevant kompetens.

Användning av EU-finansiering och nationell finansiering

18.

Europaparlamentet är oroat över att användningen av resurser som öronmärkts för romer hittills har varit låg i vissa medlemsstater, vilket riskerar att leda till en betydande förlust av ekonomiska resurser när den nuvarande programperioden löper ut. Parlamentet beklagar att de nuvarande systemen och villkoren för användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna i ett antal medlemsstater inte möjliggör ett smidigt och effektivt utnyttjande av dem, ofta på grund av byråkratiska och strukturella hinder i de nationella systemen. Parlamentet erinrar härvidlag om behovet av att minska den administrativa bördan, främja användning av förenklade kostnadsalternativ och erbjuda ytterligare stöd och flexibilitet, inbegripet direkt fördelning av medel till regional och lokal politik och civilsamhällesprogram i syfte att göra det lättare att utnyttja dem för förvaltande myndigheter och stödmottagare som tillgodoser de omedelbara behoven bland romer som lever i bosättningar i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att skyndsamt öka finansieringen av den europeiska barngarantin med en särskild budget på minst 20 miljarder EUR i syfte att bekämpa fattigdom som drabbar barn och deras familjer och bidra till målet om att fram till 2030 minska fattigdomen med minst 15 miljoner människor, däribland minst 5 miljoner barn i alla medlemsstater.

19.

Europaparlamentet pekar på en bristande politisk vilja hos vissa lokala myndigheter i medlemsstaterna som är motvilliga att genomföra nya projekt för att förbättra levnadsförhållandena för romer i bosättningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras förvaltande myndigheter att fästa särskild uppmärksamhet vid sådana lokala myndigheter och genomföra strategier för att motivera dem att ändra sin negativa ansats, bland annat genom eventuella villkorlighetsmekanismer. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av att säkerställa romernas politiska deltagande och representation på alla nivåer och hantera skadliga negativa stereotyper som ger bränsle åt diskriminerande attityder och beteenden i den icke-romska befolkningen. Parlamentet påpekar vidare förekomsten av strukturella hinder i vissa medlemsstater som står i vägen för lokala myndigheters och civilsamhällets genomförande av projekt och uppmanar dessa medlemsstater att med skyndsamhet avlägsna dessa och erbjuda de lokala myndigheterna tydliga stödinstrument för att hjälpa dem att engagera sig i nya projekt med fokus på romer som lever i bosättningar och deras bredare gemenskap.

20.

Europaparlamentet konstaterar att det ofta tar generationer att uppnå betydande framsteg inom socioekonomisk egenmakt och integrering av romer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast utnyttja tillgängliga finansieringsinstrument och resurser fullt ut på både nationell nivå och EU-nivå för att skapa gynnsamma villkor för hållbar finansiering och genomförande av fortlöpande program och projekt på ett effektivt, integrerat, samordnat och flexibelt sätt och undanröja alla eventuella hinder, inklusive direkta och indirekta former av diskriminering, som står i vägen för utnyttjandet av finansiering, särskilt Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden och faciliteten för återhämtning och resiliens. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja, övervaka och utvärdera medlemsstaternas åtgärder i detta avseende genom deras nationella planer för återhämtning och resiliens, nationella strategiska ramar för romer och nationella handlingsplaner för den europeiska barngarantin samt EU:s handlingsplan mot rasism och de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att EU:s åtgärder och finansiering når de romer som lever i bosättningar och betonar att riktade åtgärder och initiativ främst bör grunda sig på en bottom-up-princip och emanera från den lokala nivån och kommunerna närmast befolkningsgrupperna i fråga, med hjälp från nationell nivå eller EU-nivå för ekonomiskt och administrativt stöd. Parlamentet uppmanar härvidlag medlemsstaterna att bättre utnyttja de ekonomiska resurser som finns tillgängliga för tekniskt stöd och säkerställa att direkt tekniskt stöd tillhandahålls brett till både administratörer och särskilda sökande. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa att identifiering av bosättningar och särskilda strategier och åtgärder för att hantera deras situation införlivas i EU:s sammanhållningsfondprogram för 2021–2027 och de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

21.

Europaparlamentet efterlyser en omfattande och djupgående konsekvens- och resultatanalys av Europeiska revisionsrätten av användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska socialfonden+ och Europeiska regionala utvecklingsfonden, för åren sedan EU:s strategi för integrering av romer upprättades 2011, med särskilt fokus på utgifter för romska bosättningar och därtill kopplade sociala problem.

Behov av insatser på EU-nivå

22.

Europaparlamentet understryker att nuvarande praxis i vissa medlemsstater när det gäller romer som lever i bosättningar visar att en utvärdering av projekt baserad på enbart kvantitativa resultat är otillräcklig och till och med kan vara vilseledande vad gäller verkligheten på plats eftersom det saknas information om kvaliteten i projektens framsteg. Parlamentet varnar för att detta kan leda till beslut som utgör ett hot mot den sunda ekonomiska förvaltningen av EU:s budget. Parlamentet efterlyser därför en snabb tillämpning av den allmänna villkorsordningen för skydd av EU:s budget i förhållande till de relevanta medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den europeiska barngarantin och EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande för 2020–2030 utgör ett trovärdigt riktmärke för en kvalitativ bedömning. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ges åt intersektionell diskriminering och åt att ta itu med rättigheterna och behoven hos de mest utsatta grupperna, särskilt personer med funktionsnedsättning, barn och kvinnor, vid utförandet av kvalitativa bedömningar. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att kommissionen, utöver kvantitativa resultat, kräver konkreta kvalitativa resultat som bättre återspeglar verkligheten på plats när den utvärderar enskilda projekt som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna i marginaliserade romska bosättningar. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att börja övervaka och utvärdera projekt på basis av framför allt sina egna observationer från besök på plats för att minska sitt beroende av information från regeringarna och medierapporter och stärka tillsynen över EU:s budget. Parlamentet betonar vidare i detta hänseende behovet av att stärka FRA:s enhet för frågor som rör romer genom att rekrytera forskare inom frågor som rör romer.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och parlamentet att, om möjligt med återkommande intervall, genomföra regelbundna uppdrag för att undersöka situationen för romer som lever i bosättningar i olika medlemsstater, i syfte att bidra till ökad medvetenhet bland såväl beslutsfattarna som allmänheten, utbyta information om utmaningarna för romer mellan medlemsstaterna och de relevanta myndigheterna samt utbyta bästa praxis och sörja för samordning på EU-nivå.

24.

Europaparlamentet betonar att kommissionen måste agera robust som fördragens väktare för att säkerställa ett fullständigt och korrekt genomförande av EU-rätten och vidta lämpliga åtgärder i rätt tid när medlemsstaterna underlåter att göra det, särskilt när det gäller brott mot EU-medborgarnas rättigheter, inbegripet romernas. Parlamentet konstaterar att överträdelseförfaranden, exempelvis i fallen med utbildningssegregation av romska elever, inte har lett till ett effektivt avskaffande av orsakerna till diskriminering. Parlamentet anser å det bestämdaste att kommissionen bör göra allt i sin makt för att förhindra överträdelser av de mänskliga rättigheterna och EU:s grundläggande värderingar, och börja med ett effektivt förebyggande av användningen av EU-medel för att stödja diskriminerande metoder i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inrätta en mekanism för tidig varning för att rapportera om risker för missbruk eller felaktig användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra EU-medel som är öronmärkta för att ta itu med romernas situation i marginaliserade bosättningar. Parlamentet anser att bristen på handling och engagemang från vissa medlemsstaters sida när det gäller att lösa problemet med romer som lever i bosättningar, liksom olika strukturella och byråkratiska hinder, kan utgöra ett brott mot EU:s grundläggande värderingar enligt artikel 2 i EU-fördraget, närmare bestämt mänsklig värdighet, jämlikhet och respekt för de mänskliga rättigheterna, inbegripet rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utreda situationen med romer som lever i marginaliserade bosättningar i syfte att avgöra om sådana bosättningar och förhållandena i dessa utgör en tydlig risk för ett allvarligt åsidosättande av EU:s fördrag.

25.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja ett aktivt engagemang och meningsfullt deltagande av romer – särskilt romska kvinnor, ungdomar och andra underrepresenterade grupper – i utformningen, genomförandet och övervakningen av den offentliga politiken och projekt riktade mot dem på såväl EU-nivå som nationell, regional och lokal nivå, så att de kan vara aktivt delaktiga i formandet av EU:s framtid och kan bidra till förändrade inställningar i samhället inom EU. Parlamentet anser att romernas deltagande och ledarskap bör utgöra ett kvalitativt mål inom de nationella strategiska ramarna för romer. Parlamentet anser att stöd för valda romska befattningshavare i kommunfullmäktige bör uppmuntras som ett exempel på god praxis för att främja romernas sociala integrering och demokratiska deltagande.

26.

Europaparlamentet konstaterar att stora delar av den romska befolkningen kämpar med fattigdom, social utestängning och begränsad tillgång till arbetsmarknaden eller tjänster som utbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, bland annat till följd av antiziganism och strukturell diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med antiziganism på alla samhällsområden genom effektiva lagstiftningsåtgärder och politiska åtgärder, både i medlemsstaterna och i utvidgningsländerna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera kampen mot rasism och antiziganism i alla principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, eftersom det är en viktig strukturell drivkraft för utestängning av romer. Parlamentet understryker behovet av att få ett slut på alla former av strukturell och institutionell antiziganism, segregation och diskriminering när det gäller utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård, bostäder och tillgång till socialt skydd och andra tjänster. Parlamentet anser att kampen mot antiziganism är en övergripande fråga som bör beaktas inom alla EU:s relevanta politikområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka genomförandet av direktivet om likabehandling oavsett ras och medlemsstaterna att ta fram och genomföra effektiva och ambitiösa nationella planer mot rasism och rasdiskriminering, med fokus på alla former av rasism, inbegripet antiziganism, och hämta inspiration från de gemensamma vägledande principer som kommissionen har antagit. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ställa upp tydliga och mätbara mål för kampen mot diskriminering och antiziganistiska uttalanden och brott, i linje med rådets rambeslut 2008/913/RIF om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet. Parlamentet uppmanar vidare rådet att häva blockeringen av förhandlingarna om det övergripande antidiskrimineringsdirektivet (23), eftersom det är en förutsättning för att uppnå jämlikhet i EU.

27.

Europaparlamentet betonar behovet av att erkänna det romska folkets kulturella och språkliga kulturarv och uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att på sin respektive nivå bevara och främja romsk kultur och allmänhetens medvetenhet genom program och medier och därmed bidra till mångfalden inom EU.

28.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att intensifiera sina insatser för att gradvis utrota marginaliserade romska bosättningar i hela EU genom att lägga fram en EU-handlingsplan för utrotande av romska bosättningar senast 2030, med målet att stärka användningen av befintliga politiska och finansiella instrument. Parlamentet betonar att man i denna EU-handlingsplan bör tillhandahålla riktlinjer, fastställa prioriteringar och konkreta mål och föreskriva en komponent av transnationellt samarbete och utbyte av positiv praxis mellan medlemsstaterna.

29.

Europaparlamentet understryker att frågorna rörande romer som lever i bosättningar är sektorsövergripande och kräver uppmärksamhet och samordnat engagemang från flera kommissionsledamöter och generaldirektorat på EU-nivå. Parlamentet begär därför att det tillsätts en kommissionssamordnare för romers integrering och jämlikhet, som på ett övergripande sätt ska bevaka framsteg inom ramen för de olika relevanta politiska instrumenten och ska ha direkta kontakter med romer i syfte att framföra information om deras faktiska situation och problem till både kommissionens arbetsgrupp för jämställdhet och, bland annat, de nationella romska kontaktpunkterna, FRA, nätverket EURoma, den europeiska plattformen för romer och högnivågruppen för icke-diskriminering, jämlikhet och mångfald i syfte att skapa synergier och uppnå jämlikhet, integrering och delaktighet för romer i EU.

30.

Europaparlamentet begär vidare att det tillsätts en samordnare i parlamentet för integrering av romer, som ska vara en av parlamentets vice talmän och arbeta för att säkerställa att frågor som rör romer integreras i all relevant politik och allt relevant lagstiftningsarbete i parlamentet. Parlamentet begär samtidigt att det inrättas ett nätverk för integrering av frågor som rör romer, som ska ledas och samordnas av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och bestå av en företrädare för varje utskott i parlamentet, i syfte att komplettera och stärka samordnarens arbete och skapa en synergieffekt genom att säkerställa att den romska befolkningsgruppens sammankopplade och komplexa problem hanteras genom en övergripande, horisontell strategi. Parlamentet anser att både parlamentets samordnare och nätverket för integrering av frågor som rör romer bör samarbeta nära med parlamentets tvärpolitiska grupp för antirasism och mångfald.

31.

Europaparlamentet pekar på de ytterligare utmaningarna och behovet av ett stärkt samarbete mellan medlemsstaterna avseende den fria rörligheten för personer inom EU och situationen för romer som flyr kriget i Ukraina. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder mot segregation av romska EU-migranter och romska flyktingar från Ukraina samt att skydda dem mot olagliga utvisningar och diskriminering i tillträdet till grundläggande service, särskilt i fråga om bostäder, utbildning och sysselsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att flyktingar, däribland romer, inte profileras eller utsätts för diskriminering vid ansökan om tillfälligt skydd enligt direktivet om tillfälligt skydd och inte tvingas söka asyl, och uppmanar dem även att engagera civilsamhällesorganisationer för att säkerställa att naturabistånd, gratis transporter och boende erbjuds alla som flyr från Ukraina utan diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sina insatser för att säkerställa att romska barns födelseattester registreras på rätt sätt, så att det kan bli ett slut på statslösheten bland barn i romska befolkningsgrupper i EU.

32.

Europaparlamentet noterar Europarådets strategiska handlingsplan för integrering av romer och resande (2020–2025). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare stärka sitt samarbete med Europarådet vad gäller att främja lika möjligheter, mångfald och social integrering och bekämpa diskriminering och antiziganism.

33.

Europaparlamentet påpekar att program och instrument såsom Erasmus+ och ungdomsgarantin erbjuder möjligheter för ungdomar från missgynnad bakgrund och romer och deras organisationer.

o o

34.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.

(2) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(3) EUT L 312, 22.11.2008, s. 3.

(4) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.

(5) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 112.

(6) EUT C 468, 15.12.2016, s. 36.

(7) EUT C 449, 23.12.2020, s. 2.

(8) EUT C 362, 8.9.2021, s. 8.

(9) EUT C 385, 22.9.2021, s. 104.

(10) EUT C 456, 10.11.2021, s. 145.

(11) EUT C 474, 24.11.2021, s. 146.

(12) Antagna texter, P9_TA(2022)0120.

(13) EUT C 93, 19.3.2021, s. 1.

(14) EUT L 223, 22.6.2021, s. 14.

(15) EGT L 212, 7.8.2001, s. 12.

(16) Uttalande från Feantsa The Housing Situation for Roma in the EU Remains Difficult.

(17) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016.

(18) FRA:s bulletin Coronavirus pandemic in the EU – Impact on Roma and Travellers.

(19) Briefing från European Network on Statelessness: Stateless people and people at risk of statelessness forcibly displaced from Ukraine.

(20) Artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna.

(21) Unicefs ståndpunktsdokument The Right of Roma Children to Education.

(22) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).

(23) Kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning.