P9_TA(2022)0276

Strategin för Indiska oceanen och Stillahavsområdet på området för handel och investeringar

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2022 om strategin för regionen Indiska oceanen och Stillahavsområdet på området för handel och investeringar (2021/2200(INI))

(2023/C 47/02)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 16 september 2021 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet (JOIN(2021)0024),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 16 april 2021 om EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet,

—	med beaktande av Nederländernas strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet av den 13 november 2020Indo-Pacific: Guidelines for strengthening Dutch and EU cooperation with partners in Asia,

—	med beaktande av den tyska förbundsregeringens politiska riktlinjer för regionen Indiska oceanen/Stilla havet från september 2020,

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 1 december 2021 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik The Global Gateway (JOIN(2021)0030),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 februari 2021Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021)0066),

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 12 mars 2019 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005),

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 19 september 2018 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Förbindelserna mellan Europa och Asien – byggstenar för en EU-strategi (JOIN(2018)0031),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2021Digital kompass 2030: den europeiska vägen in i det digitala decenniet (COM(2021)0118),

—	med beaktande av det tal om tillståndet i unionen som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen höll den 15 september 2021,

—	med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 3 december 2021 från Europeiska utrikestjänsten och Förenta staternas utrikesministerium om samråden på hög nivå om regionen Indiska oceanen/Stilla havet,

—	med beaktande av det 11:e mötet i det parlamentariska partnerskapet mellan Asien och Europa, som ägde rum i Kambodja den 16 november 2021,

—	med beaktande av EU:s politik för ett enat Kina i enlighet med EU:s och Kinas strategiska hållning av den 12 mars 2019,

—	med beaktande av det övergripande investeringsavtal som EU och Kina i princip ingick den 30 december 2020,

—	med beaktande av sin rekommendation av den 21 oktober 2021 till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om de politiska förbindelserna och samarbetet mellan EU och Taiwan (1),

—	med beaktande av sin rekommendation av den 29 april 2021 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om förbindelserna mellan EU och Indien (2),

—

med beaktande av det icke-officiella dokumentet från kommissionen av den 26 februari 2018Feedback and way forward on improving the implementation and enforcement of Trade and Sustainable Development chapters in EU Free Trade Agreements och dess handlingsplan med 15 punkter om kapitlen om handel och hållbar utveckling,

—	med beaktande av frihandelsavtalet av den 16 september 2010 mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Korea, å andra sidan (3),

—	med beaktande av frihandelsavtalet (4) och avtalet om investeringsskydd av den 19 oktober 2018 mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Singapore, å andra sidan,

—	med beaktande av frihandelsavtalet (5) och avtalet om investeringsskydd av den 30 juni 2019 mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Socialistiska republiken Vietnam, å andra sidan,

—	med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan (6),

—	med beaktande av partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och medlemmarna i Organisationen för stater i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, å andra sidan,

—	med beaktande av de pågående förhandlingarna om frihandelsavtal mellan EU och Australien, Nya Zeeland och Indonesien och av förhandlingarna om frihandelsavtal mellan EU och Malaysia, Thailand och Filippinerna, som för närvarande har avbrutits,

—	med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2017 om EU:s politiska förbindelser med Asean (7),

—	med beaktande av det beslut som fattades vid Aseans ministermöte den 21 januari 2019 om att inrätta ett strategiskt partnerskap mellan EU och Asean,

—	med beaktande av det 29:e sammanträdet i den gemensamma samarbetskommittén EU-Asean den 11 februari 2022,

—	med beaktande av den konstituerande interregionala dialogen mellan Europaparlamentet och Aseans interparlamentariska församling den 22 juni 2021,

—	med beaktande av Parisavtalet om klimatförändringar av den 12 december 2015 och kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 27 oktober 2021 om genomförande och säkerställande av efterlevnaden av EU:s handelsavtal (COM(2021)0654),

—	med beaktande av sin resolution av den 26 november 2020 om översynen av EU:s handelspolitik (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2021 om kinesiska motsanktioner mot EU-enheter, ledamöter av Europaparlamentet och nationella parlamentsledamöter (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 16 september 2021 om en ny EU-Kina -strategi (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om konnektivitet och förbindelserna mellan EU och Asien (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 juni 2021 om EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv (12),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2020 om genomförandet av den gemensamma handelspolitiken – årsrapport 2018 (13),

—	med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2017 om genomförandet av frihandelsavtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Korea (14),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från fiskeriutskottet,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A9-0170/2022), och av följande skäl:

Regionen Indiska oceanen/Stilla havet har blivit en geopolitisk och geoekonomisk verklighet. Regionens växande ekonomiska, demografiska och politiska tyngd gör den till en nyckelaktör när det gäller att forma den internationella ordningen och hantera de globala utmaningarna. Den globala ekonomins tyngdpunkt har flyttats från Atlanten till Stillahavsområdet.

Europa och regionen Indiska oceanen/Stilla havet står tillsammans för mer än 70 % av den globala handeln med varor och tjänster och för över 60 % av de utländska direktinvesteringarna, och deras årliga handel uppgick till 1,5 biljoner euro 2019. Regionen Indiska oceanen/Stilla havet står för 60 % av den globala bruttonationalprodukten (BNP) och för två tredjedelar av den globala ekonomiska tillväxten. EU är den största investeraren i regionen, som omfattar fyra av EU:s tio främsta globala handelspartner (Kina, Japan, Sydkorea och Indien) (15).

C.	EU har för närvarande fyra bilaterala handelsavtal i regionen (med Japan, Singapore, Sydkorea och Vietnam), fem strategiska partnerskap (med Asean, Kina, Indien, Japan och Sydkorea) och två konnektivitetspartnerskap (med Japan och Indien).

D.	EU och Asean öppnade ett nytt kapitel i sina långvariga förbindelser genom att ingå ett strategiskt partnerskap i december 2020.

Förbättrade interparlamentariska förbindelser och parlamentarisk diplomati mellan Europaparlamentet och parlamenten i Sydostasien – genom Aseans interparlamentariska församling – bör återspegla den framtida agendan med bredare och djupare förbindelser mellan EU och Asean. Europaparlamentet och Aseans interparlamentariska församling är naturliga partner med betydande potential att bidra till att stärka förbindelserna mellan EU och Asean.

Förbindelserna mellan EU och Asean är baserade på de gemensamma värdena och principerna för en regelbaserad internationell ordning, effektiv och hållbar multilateralism och en fri och rättvis handel. EU-baserade enheter är den största leverantören av utländska direktinvesteringar till Asean-regionen. EU är Aseans tredje största handelspartner och Asean som helhet är EU:s tredje största handelspartner utanför Europa. Förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och Asean avbröts genom en ömsesidig överenskommelse 2009.

G.	Sydkoreas ansträngningar när det gäller genomförandet av kapitlet om handel och hållbar utveckling är inte optimala. Det behövs mer konkreta förbättringar.

Flera länder i regionen Indiska oceanen/Stilla havet omfattas av EU:s tullförmåner inom ramen för det allmänna preferenssystemet, vilket underlättar tillträdet till EU:s marknader, och de minst utvecklade länderna i regionen omfattas av den tull- och kvotfria ordningen Allt utom vapen. Pakistan, Filippinerna och Sri Lanka omfattas av den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styre (GSP+). Dessa instrument har bidragit till den ekonomiska utvecklingen i dessa länder, deras respekt för mänskliga rättigheter och arbetstagarrättigheter, miljöskydd och förbättringar av goda styrelseformer.

Den geopolitiska konkurrensen i den globala ordningen mellan nyckelaktörer fortsätter att öka, särskilt mellan USA och Kina, vilket får betydande konsekvenser för den globala handeln. Den senaste tidens händelser har påverkat de globala hållbara leveranskedjorna och anskaffningen av kritiska råmaterial, vilket har lett till ökade energi- och livsmedelspriserna. Förbindelserna mellan EU och Kina är mångfasetterade, då Kina är en samarbetspartner, men även en ekonomisk konkurrent och en systemrival på ett antal områden.

Det övergripande och progressiva avtalet för Stillahavspartnerskapet (CPTPP) är ett öppet och framåtblickande handelsavtal som syftar till att säkerställa lika villkor och en regelbaserad handelsmiljö i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och utgör en modell för regional handelsintegration. Förenta staterna drog sig ur avtalet i januari 2017 medan Kina, Taiwan och Förenade kungariket formellt lämnade in en begäran om anslutning till det 2021.

Det regionala övergripande ekonomiska partnerskapet, som leds av Asean och som också har undertecknats av Australien, Kina, Japan, Republiken Korea och Nya Zeeland, trädde i kraft i januari 2022 och skapade därmed världens största handelsblock. Det regionala övergripande ekonomiska partnerskapet syftar till att främja ökat regionalt samarbete inom handel och investeringar och digital handel, och till att ta itu med regleringsfrågor för att underlätta gränsöverskridande rörlighet samtidigt som det endast innehåller begränsade bestämmelser om arbete och miljö.

Covid-19-krisen har påskyndat ett antal geopolitiska trender som redan var på gång. Den framhävde också behovet av ett djupare internationellt samarbete, bland annat inom hälsosektorn. Den har också visat att medlemsstaternas ekonomier saknar motståndskraft och visat på sårbarheter i de globala leveranskedjorna och har klargjort behovet av mer diversifiering.

Den geopolitiska verkligheten har förändrats dramatiskt sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 och innebär att EU:s framtida samarbete med partner i regionen Indiska oceanen/Stilla havet blir ännu viktigare och mer akut för att diversifiera våra handelsförbindelser, fördjupa vårt samarbete om kritisk och framväxande teknik, digitala frågor och råmaterial, stärka och diversifiera leveranskedjorna samt förbättra deras motståndskraft och hållbarhet och bidra till att hantera de globala utmaningarna.

N.	Klimatförändringar och miljöförstöring är existentiella hot mot regionen Indiska oceanen/Stilla havet, Europa och resten av världen. Enbart under 2021 drabbades över 57 miljoner människor av katastrofer till följd av klimatförändringar i regionen Indiska oceanen/Stilla havet (16).

Såsom anges i översynen av handelspolitiken samarbetar EU med sina partner för att säkerställa respekt för universella värden, särskilt främjande och skydd av mänskliga rättigheter. Detta inbegriper grundläggande arbetsnormer, socialt skydd, jämställdhet och kampen mot klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald.

P.	EU:s yttersta randområden och utomeuropeiska länder och territorier, som är konstitutionellt knutna till dess medlemsstater, är en viktig del av EU:s strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet.

Europaparlamentet välkomnar EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, där hållbar och rättvis handel och investeringar är en prioritering. Parlamentet anser att dess huvudsakliga fokus på delaktighet och samarbete, baserat på gemensamma värden och principer, inbegripet ett åtagande om att respektera demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, är avgörande. Parlamentet begär att EU:s strategi och engagemang i regionen Indiska oceanen/Stilla havet ska utvecklas på grundval av den multilaterala, regelbaserade världsordningen med en moderniserad Världshandelsorganisation i centrum, på grundval av principerna om en öppen miljö för handel och investeringar, lika villkor, ömsesidighet och ömsesidig nytta. Parlamentet betonar att denna nya strategi bör utgöra en grundläggande omorientering baserad på gemensamma intressen, eftersom regionen är avgörande för EU:s välstånd. Parlamentet noterar att regionen Indiska oceanen/Stilla havet har många vattenvägar som är ytterst viktiga för EU:s handel och att 40 % av EU:s utrikeshandel går genom Sydkinesiska havet, vilket gör havsförvaltningen och stabiliteten i denna region till en gemensam angelägenhet och ett samarbetsområde. Parlamentet understryker vikten av att behålla en fri och öppen region Indiska oceanen/Stilla havet för alla och bevara fria och öppna försörjningsvägar till havs i full efterlevnad av internationell rätt, särskilt Förenta nationernas havsrättskonvention, och principen om fri sjöfart.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka partnerskapen med alla berörda aktörer i regionen Indiska oceanen/Stilla havet, med beaktande av subregional dynamik och subregionala särdrag, som förstärker den regelbaserade internationella ordningen och tar itu med gemensamma globala utmaningar, och uppmanar kommissionen att ha ett nära samarbete med sina likasinnade partner i regionen Indiska oceanen/Stilla havet för att stärka värdekedjorna genom att stärka motståndskraften, hållbarheten och cirkulariteten i våra ekonomier, genom att diversifiera handelsförbindelserna i syfte att minska det strategiska beroendet i kritiska leveranskedjor med särskilt fokus på teknik, råmaterial och jordbruksprodukter, genom att arbeta för ett fullständigt genomförande och bättre efterlevnad av befintliga handelsavtal, genom att slutföra pågående handelsförhandlingar och genom att utveckla samarbete inom strategiska sektorer. Parlamentet understryker vikten av att samarbeta med likasinnade länder i regionen Indiska oceanen/Stilla havet för att fastställa tekniska och industriella standarder i syfte att ytterligare främja EU som global normgivare. Parlamentet understryker vikten av att utveckla nya digitala partnerskapsavtal som bygger på beslut om adekvat uppgiftsskydd, till en början med Japan, Republiken Korea och Singapore. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att ha ett nära samarbete med partnerna i regionen Indiska oceanen/Stilla havet i processen för att genomföra den planerade ramen för tillbörlig aktsamhet.

Europaparlamentet påminner om EU:s åtagande att genomdriva kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter och att övervaka hur dess handelspreferenser påverkar jämställdheten. Parlamentet upprepar sitt stöd för jämställdhetsintegrering i handelspolitiken och efterlyser effektiva åtgärder för att bekämpa utnyttjandet av kvinnor i exportinriktade industrier.

Europaparlamentet betonar att EU, för att uppnå sina geopolitiska mål och omställningsmål, på ett bättre och mer strategiskt sätt bör utnyttja sitt ekonomiska inflytande, samtidigt som man respekterar partnerländernas politiska och ekonomiska särdrag samt intressen, genom att använda alla sina integrerade politiska instrument, inbegripet GSP-mekanismen, för detta ändamål och att främja globala standarder för hållbar utveckling, Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling, den cirkulära ekonomin, mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheter för etniska och religiösa minoriteter, arbetstagarrättigheter, Internationella arbetsorganisationens konventioner, jämställdhet, goda styrelseformer, kampen mot klimatförändringarna och genomförandet av Parisavtalet, kampen mot avskogning och förlust av biologisk mångfald och hållbart fiske.

Europaparlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av EU:s nyligen antagna strategi Global Gateway i samordning med strategin för regionen Indiska oceanen/Stilla havet för att främja hållbar konnektivitet i och med regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de framsteg som gjorts i konnektivitetspartnerskapen med Japan och Indien. Parlamentet förespråkar inrättandet av ett konnektivitetspartnerskap med Asean för att koppla samman detta med Aseans befintliga översiktsplan för konnektivitet. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete med andra regionala partner, såsom Australien och Republiken Korea. Parlamentet betonar behovet av att koppla strategin Global Gateway till andra initiativ för tillförlitlig konnektivitet, såsom Build Back Better World och Blue Dot Network, och att även främja samarbete om högkvalitativ infrastruktur med fyrpartssamtalet om säkerhet (Quad).

Gällande frihandelsavtal och avtal om investeringsskydd: verkställighet, genomförande och uppgradering

Europaparlamentet välkomnar den betydande ökningen av den bilaterala handeln mellan EU och Sydkorea sedan frihandelsavtalet trädde i kraft 2011. Parlamentet välkomnar de åtgärder som Sydkorea nyligen vidtagit för att ratificera och genomföra ILO:s konventioner nr 29, nr 87 och nr 98 och de genomförda ändringarna av arbetslagen efter rapporten från expertpanelen för handel och hållbar utveckling. Parlamentet väntar på ett faktiskt genomförande av ratificeringarna. Parlamentet påminner om att panelen noterar att det i frihandelsavtalets text saknas uttryckliga mål och milstolpar i samband med ratificeringen av ILO-konventionerna. Parlamentet uppmanar Sydkorea att snabbt vidta nödvändiga åtgärder för att ratificera ILO:s återstående konvention nr 105 och att fortsätta att göra framsteg när det gäller jämställdhet och kvinnors rättigheter. Parlamentet stöder ytterligare samarbete mellan EU och Sydkorea om halvledare.

Europaparlamentet uppmanar de återstående EU-medlemsstaterna att gå vidare med den interna ratificeringen av avtalet om investeringsskydd och partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Singapore, som undertecknades i oktober 2018, särskilt med tanke på Singapores betydelse som EU:s största destination för utländska direktinvesteringar i Asien, då EU:s utländska direktinvesteringar i Singapore uppgick till 256 miljarder euro i slutet av 2020. Parlamentet uppmanar Singapore att öka sina ansträngningar för att ratificera och genomföra de grundläggande ILO-konventionerna.

Europaparlamentet anser att avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan har varit avgörande för att skapa en mer hållbar handel. Parlamentet välkomnar den ökade förmånsbehandlingsgraden för EU:s export till Japan under 2020. Parlamentet begär att förhandlingar inleds för att inkludera bestämmelser om dataflöden i avtalet om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet noterar att det har gjorts framsteg när det gäller utvidgningen av förteckningen över skydd av geografiska beteckningar för båda parterna, utnyttjandegraden för de tullkvoter som Japan har öppnat för EU-exportörer och processen för Japans ratificering av ILO-konvention nr 105. Parlamentet understryker att ytterligare snabba framsteg krävs i genomförandet av avtalet, inbegripet liberaliseringen av handeln med tjänster och ratificeringen av ILO:s konvention nr 111. Parlamentet upprepar sitt krav på en tidig översyn av kapitlet om handel och hållbar utveckling för att stärka dess bestämmelser om verkställighet.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera avtalet om investeringsskydd mellan EU och Vietnam så att det träder i kraft och skapar gynnsamma villkor för att öka EU:s investeringar i Vietnam och i regionen, särskilt på områden som främjar grön omställning och den cirkulära ekonomin. Parlamentet understryker vikten av kapitlet om handel och hållbar utveckling för EU och efterlyser ett snabbt slutförande av inrättandet av de inhemska rådgivande grupperna. Parlamentet påminner om sin oro när det gäller kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser att en översyn av Vietnams straffkod är viktigt för att säkerställa ett effektivt genomförande av ILO:s grundläggande konventioner. Parlamentet uppmanar med kraft Vietnam att slutföra sina centrala arbetsmarknadsreformer i enlighet med avtalet och att snabbt ratificera ILO:s konvention nr 87 senast 2023. Parlamentet uppmanar med kraft Vietnam att fortsätta att arbeta för att uppnå likabehandling av EU:s medlemsstater när det gäller läkemedel och garantera ett fullständigt genomförande av de sanitära och fytosanitära bestämmelserna.

10.

Europaparlamentet efterlyser fortsatta åtgärder för att öka medvetenheten bland företag, intressenter, det civila samhället, arbetsmarknadens parter och medborgare om befintliga frihandelsavtal i regionen och om de möjligheter som dessa erbjuder. Parlamentet efterlyser ökat tekniskt och ekonomiskt stöd vid behov för att hjälpa partnerländerna att effektivt genomföra frihandelsavtalen, särskilt kapitlen om handel och hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med våra partner i regionen Indiska oceanen/Stilla havet även i samband med översynen av handel och hållbar utveckling.

11.

Europaparlamentet påminner om vikten av parlamentarisk diplomati för att påskynda förhandlingarna om frihandelsavtal mellan EU och Aseans medlemsstater.

Bilaterala frihandelsavtal under förhandling och/eller som håller på att ratificeras (positiv handelsagenda)

12.

Europaparlamentet efterlyser betydande framsteg i förhandlingarna om frihandelsavtalen mellan EU och Australien och mellan EU och Nya Zeeland med syftet att slutföra dessa senast i mitten av 2022, så att Europaparlamentet vederbörligen kan ratificera dessa balanserade avtal under parlamentets nuvarande valperiod, utan att äventyra innehållet i avtalet för tidsplanens skull. Parlamentet anser att det särskilt i den nuvarande geopolitiska situationen är av yttersta vikt att demokratier stärker sina ömsesidiga förbindelser, även när det gäller handel. Parlamentet understryker vikten av ett omfattande och verkställbart kapitel om handel och hållbar utveckling och påminner om behovet av Parisavtalet som en väsentlig klausul för att återspegla ambitionen att uppnå ett avtal med gyllene standard på dessa områden. Parlamentet upprepar behovet av att beakta jordbrukssektorns särdrag och känslighet och uppnå skydd av geografiska ursprungsbeteckningar i båda länderna.

13.

Europaparlamentet välkomnar beslutet att återuppta förhandlingarna med Indien om ett övergripande och ömsesidigt fördelaktigt handelsavtal som främjar gemensamma demokratiska värden och mänskliga rättigheter, grundläggande arbetstagarrättigheter och jämställdhet, ett åtagande om att främja en inkluderande, enhetlig och regelbaserad världsordning, effektiv multilateralism och förstärkt verkställighet för handel och hållbar utveckling med fokus på att bekämpa klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet välkomnar beslutet att inleda förhandlingar om ett separat avtal om investeringsskydd och ett avtal om geografiska beteckningar. Parlamentet välkomnar inrättandet av permanenta strukturer mellan EU och Indien såsom högnivådialoger inom flera sektorer. Parlamentet välkomnar Indiens åtagande att uppfylla EU:s ambition när det gäller innehåll och tidsplan. Parlamentet välkomnar det gemensamma förslaget från ordförande Ursula von der Leyen och premiärminister Modi om att inrätta ett handels- och teknikråd för EU och Indien.

14.

Europaparlamentet understryker att EU måste inleda en omfattande dialog med Kina som beslutsamt försvarar EU:s intressen och värden, med hänsyn till det rådande geopolitiskt utmanande globala sammanhanget, bland annat Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet betonar att Kina är en samarbets- och förhandlingspartner för EU, men också en konkurrent inom ett ökande antal områden och en systemrival. Parlamentet upprepar, vilket det betonade i sin resolution av den 16 september 2021 om en ny EU–Kina-strategi, sin uppmaning till EU att utveckla en mer självsäker, heltäckande och konsekvent strategi för EU och Kina som förenar alla medlemsstater och utformar förbindelserna med Kina i hela EU:s intresse. Parlamentet betonar att denna strategi bör främja en regelbaserad multilateral ordning, ha försvaret av EU:s värden och intressen i centrum och bygga på de tre principerna samarbete när det är möjligt, konkurrens vid behov och konfrontation när så är nödvändigt. Parlamentet betonar att det är särskilt viktigt att fortsätta dialogen med Kina för att främja lösningar på gemensamma utmaningar och samarbeta i frågor av gemensamt intresse, såsom kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet konstaterar att Kinas stöd var avgörande för ingåendet av Parisavtalet.

15.

Europaparlamentet konstaterar att Kinas fortsatta dröjsmål vad gäller efterlevnaden alla WTO-regler fortsätter att komplicera handelsförbindelserna mellan EU och Kina. Parlamentet anser att de viktigaste frågor som måste lösas är de många hinder som europeiska företag möter när det gäller tillträde till den kinesiska marknaden, skydd av immateriella rättigheter, varumärkesförfalskning, produktsäkerhetsfrågor, sociala och miljömässiga standarder, påtvingad tekniköverföring, påtvingade samriskföretag, orättvisa subventioner och illojal konkurrens från de statsägda företagens sida.

16.

Europaparlamentet konstaterar att diskussionerna om ratificeringen av det övergripande investeringsavtalet mellan EU och Kina har avbrutits i Europaparlamentet på grund av Kinas beslut att sanktionera, bland andra, fem enskilda ledamöter av Europaparlamentet och dess ständiga underutskott för mänskliga rättigheter för att ha kritiserat människorättssituationen i Kina. Parlamentet understryker att Europaparlamentet inte kan inleda behandlings- och ratificeringsprocessen för det övergripande investeringsavtalet förrän de kinesiska sanktionerna mot Europaparlamentets ledamöter och EU:s institutioner har hävts. Parlamentet påminner vidare om de tvingande påtryckningar som Kina har utövat på medlemsstater, såsom Litauen, och fördömer kraftigt denna praxis. Parlamentet påminner om att det är mycket viktigt att Kina följer internationella standarder, inbegripet när det gäller inverkan på klimat, miljö, biologisk mångfald, fattigdom, hälsa, arbetstagarrättigheter, mänskliga rättigheter och i samband med förebyggande och bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat (IUU) fiske.

17.

Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att inleda en strukturerad dialog med Taiwan om samarbete inom grön teknik och digital ekonomi, inbegripet halvledarindustrin, i syfte att underteckna ett samförståndsavtal som gynnar både EU och Taiwan. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inleda en konsekvensbedömning, ett offentligt samråd och ett sonderingsförfarande avseende ett bilateralt investeringsavtal med Taiwan som förberedelse inför förhandlingar för att fördjupa de bilaterala ekonomiska banden. Parlamentet uppmanar också kommissionen att undersöka möjligheten att stärka samarbetet om motståndskraftiga försörjningskedjor med Taiwan. Parlamentet understryker att Taiwan är medlem i WTO. Parlamentet efterlyser ett närmare samarbete i samband med globala hälsokriser och handel med medicinsk utrustning.

18.

Europaparlamentet välkomnar de framsteg som nyligen gjorts i förhandlingarna om det övergripande avtalet om ekonomiskt partnerskap med Indonesien, även på hållbarhetsrelaterade områden, och båda parters förnyade åtagande att ingå detta avtal. Parlamentet betonar att avtalet enligt Världsbanken (17) skulle kunna innebära en tillväxt på 2,13 % av Indonesiens BNP fram till 2030. Parlamentet understryker att det är ytterst viktigt att ytterligare åtgärder övervägs innan ett avtal kan ingås, särskilt när det gäller hållbarhet, avskogning, med fokus på palmolja, och ett mer verkställbart kapitel om handel och hållbar utveckling och Parisavtalet.

19.

Europaparlamentet påminner om att Filippinerna är ett låginkomstland som omfattas av EU:s GSP+- mekanism. Parlamentet påminner om att Filippinerna på nytt måste ansöka om förmåner inom GSP+ enligt den nya GSP-förordningen från och med 2024. Parlamentet noterar att förhandlingarna om ett bilateralt handels- och investeringsavtal med Filippinerna, som inleddes 2015, har avbrutits. Parlamentet påminner om sin allvarliga oro när det gäller kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om att förhandlingarna bör återupptas först när den oroande och kritiska situationen vad gäller mänskliga rättigheter, goda styrelseformer och rättsstatsprincipen har förbättrats.

20.

Europaparlamentet noterar att förhandlingarna om ett bilateralt handels- och investeringsavtal med Malaysia avbröts 2012. Parlamentet uppmanar de malaysiska myndigheterna att ta ställning till ett eventuellt återupptagande av förhandlingarna och uppmanar båda parter att utvärdera resultaten av bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att ett eventuellt återupptagande av förhandlingarna bör föregås av konkreta förbättringar av situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna i landet.

21.

Europaparlamentet noterar att förhandlingar om ett bilateralt handels- och investeringsavtal med Thailand inleddes 2013 och avbröts 2014. Parlamentet konstaterar att EU på senare år har vidtagit åtgärder för att bredda sitt samarbete med Thailand. Parlamentet betonar vikten av att vidta åtgärder (i linje med rådets slutsatser från 2019) mot återupptagandet av förhandlingarna om ett ambitiöst och omfattande frihandelsavtal och uppmanar de thailändska myndigheterna att lämna tydliga indikationer i detta avseende och inleda strukturreformer. Parlamentet understryker att ett eventuellt återupptagande av förhandlingarna om ett omfattande frihandelsavtal bör föregås av konkreta förbättringar av den demokratiska situationen i landet.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka situationen i Myanmar efter kuppen 2021 och bedöma om en utredning bör inledas avseende ett eventuellt upphävande av handelsförmånerna i samband med Allt utom vapen.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och myndigheterna i Kambodja att arbeta för en samsyn om vilka åtgärder som ska vidtas för att skapa förutsättningar för ett återinförande av handelsförmånerna för Kambodja inom ramen för ordningen Allt utom vapen.

24.

Europaparlamentet välkomnar översynen av GSP-förordningen. Parlamentet betonar att de nuvarande förmånsländerna inom ramen för GSP+ och Allt utom vapen som uppgraderas till lägre medelinkomstländer kommer att vara tvungna att (åter)ansöka om GSP+-status enligt den nya GSP-förordningen. Parlamentet anser att de länder i regionen som får stöd från GSP, GSP+ och initiativet Allt utom vapen bör sträva efter att stärka det effektiva genomförandet av deras internationella åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter, miljö, god förvaltning och hållbar utveckling.

25.

Europaparlamentet välkomnar det sedan länge väntade principiella slutförandet av EU:s instrument för internationell upphandling i syfte att uppnå ömsesidighet och lika villkor på internationella upphandlingsmarknader. Parlamentet understryker behovet av att ytterligare stärka EU:s verktygslåda för handelspolitiska skyddsåtgärder genom att snabbt anta en kraftfull förordning om utländska subventioner och inta en tydlig hållning mot ekonomiska påtryckningar från tredjeländers sida, såsom Kinas oacceptabla påtryckningar mot Litauen i slutet av 2021, genom ett nytt instrument mot påtryckningar.

EU:s inställning till regionala och multilaterala förbindelser och förhandlingar

26.

Europaparlamentet efterlyser ytterligare samarbete med Asean och dess medlemsstater samt utveckling och främjande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Asean. Parlamentet uppmanar båda sidor att ta vara på möjligheterna i samband med det planerade toppmötet mellan EU och Asean 2022, med anledning av 45-årsdagen för de bilaterala förbindelserna mellan EU och Asean, för att lägga fram en ny handlingsplan för EU och Asean för den kommande perioden i syfte att främja ett ökat mångfasetterat samarbete på viktiga områden och betonar behovet av att återuppliva initiativet om ett mellanregionalt frihandelsavtal mellan EU och Asean, baserat på gemensamma värden och principer, inbegripet hållbar utveckling och främjande av grundläggande rättigheter och jämställdhet, så snart villkoren är uppfyllda. Parlamentet efterlyser en parlamentarisk dimension avseende toppmötet i samband med 45-årsdagen och upprepar sin avsikt att skapa en parlamentarisk församling för EU och Asean för att stärka partnerskapets demokratiska dimension.

27.

Parlamentet efterlyser ett nytt strategiskt förhållningssätt till det övergripande och progressiva CPTPP som ett centralt inslag i EU:s strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet. Parlamentet betonar att ett närmare samarbete skulle ge EU betydande ekonomiska fördelar när det gäller möjliga välfärdsvinster, diversifiering av leveranskedjor och minskning av strategiska beroenden, och skulle ge EU möjlighet att fortsätta att utforma standarder i regionen Indiska oceanen/Stilla havet och globalt. Parlamentet betonar att EU bör undersöka möjligheten att ansluta sig till CPTPP i framtiden och bör även undersöka möjligheterna att koppla samman befintliga avtal med partner, exempelvis genom deras protokoll avseende ursprungsregler, för att öka utnyttjandegraden för preferenser i dessa avtal och maximera deras mervärde.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant övervaka de direkta ekonomiska effekterna av det regionala övergripande ekonomiska partnerskapet på EU:s ekonomi och att utvärdera dess långsiktiga strategiska och geopolitiska konsekvenser.

o o

29.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Aseans generalsekreterare, generalsekreteraren för Aseans interparlamentariska församling samt till de respektive länderna i regionen Indiska oceanen/Stilla havet.

(1) EUT C 184, 5.5.2022, s. 170.

(2) EUT C 506, 15.12.2021, s. 109.

(3) EUT L 127, 14.5.2011, s. 6.

(4) EUT L 294, 14.11.2019, s. 3.

(5) EUT L 186, 12.6.2020, s. 3.

(6) EUT L 330, 27.12.2018, s. 3.

(7) EUT C 346, 27.9.2018, s. 44.

(8) EUT C 425, 20.10.2021, s. 155.

(9) EUT C 15, 12.1.2022, s. 170.

(10) EUT C 117, 11.3.2022, s. 40.

(11) EUT C 456, 10.11.2021, s. 117.

(12) EUT C 67, 8.2.2022, s. 25.

(13) EUT C 395, 29.9.2021, s. 14.

(14) EUT C 307, 30.8.2018, s. 109.

(15) Gemensamt meddelandet av den 16 september 2021 om EU:s strategi för samarbete i regionen Indiska oceanen/Stilla havet (JOIN(2021)0024).

(16) Observer Research Foundation, Climate change and geostrategic ocean governance in the Indo-Pacific, den 14 januari 2022.

(17) Se s. 9 i World Bank Policy Research Working Paper ”Economic and Distributional Impacts of Free Trade Agreements. The Case of Indonesia”