—

med beaktande av ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt punkterna 3, 4 och 6,

—

med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt kapitel 2 avsnitt 2 med bestämmelser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP),

—

med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan (1), av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Georgien, å andra sidan (2), av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan (3), av det omfattande och fördjupade partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan (4), och av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Azerbajdzjan, å andra sidan (5),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/947 av den 9 juni 2021 om inrättande av instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen – om ändring och upphävande av beslut nr 466/2014/EU och om upphävande av förordning (EU) 2017/1601 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (6)

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/887 av den 20 maj 2021 om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum (7),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 av den 17 april 2019 om Enisa (Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 (cybersäkerhetsakten) (8),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (9),

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/1792 av den 11 oktober 2021 om ändring av beslut 2014/145/Gusp om restriktiva åtgärder mot åtgärder som undergräver eller hotar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende (10),

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/509 av den 22 mars 2021 om inrättande av en europeisk fredsfacilitet och om upphävande av beslut (Gusp) 2015/528 (11),

—

med beaktande av rådets beslut (GUSP) 2021/748 (12), 2021/749 (13) och 2021/750 (14) av den 6 maj 2021 om Kanadas, Konungariket Norges och Amerikas förenta staters deltagande i Pesco-projektet Militär rörlighet,

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/1537 av den 22 oktober 2020 om ändring av beslut (Gusp) 2019/797 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater (15),

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/1127 av den 30 juli 2020 om ändring av beslut (Gusp) 2019/797 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater (16),

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2019/797 av den 17 maj 2019 om restriktiva åtgärder mot cyberattacker som hotar unionen eller dess medlemsstater (17),

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2017/2315 av den 11 december 2017 om upprättande av permanent strukturerat samarbete och om fastställande av förteckningen över deltagande medlemsstater (18),

—

med beaktande av rådets beslut 2014/486/Gusp av den 22 juli 2014 om Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina) (19) och rådets beslut (Gusp) 2021/813 av den 20 maj 2021 om ändring av beslut 2014/486/Gusp om Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina) (20),

—

med beaktande av rådets gemensamma åtgärd 2008/736/Gusp av den 15 september 2008 om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Georgien, EUMM Georgia (21), och rådets beslut (Gusp) 2020/1990 av den 3 december 2020 om ändring av beslut 2010/452/Gusp om Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Georgien, EUMM Georgia (22),

—

med beaktande av det årliga arbetsprogrammet för Europeiska försvarsfonden för 2021, som antogs av kommissionen den 30 juni 2021,

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 16 december 2020 till Europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen, och upphävande av direktiv (EU) 2016/1148 (COM(2020)0823),

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 16 december 2020 till Europaparlamentets och rådets direktiv om kritiska entiteters motståndskraft (COM(2020)0829),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 16 december 2020 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU:s strategi för cybersäkerhet för ett digitalt decennium (JOIN(2020)0018),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juli 2020Strategi för EU:s säkerhetsunion (COM(2020)0605),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 13 september 2017Resiliens, avskräckning och försvar: stärkt cybersäkerhet i EU (JOIN(2017)0450),

—

med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 7 juni 2017En strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2017)0021),

—

med beaktande av Europeiska rådets informella möte den 10–11 mars 2022, Europeiska rådets formella möte den 24–25 mars 2022 och Natos extra toppmöte den 24 mars 2022,

—

med beaktande av uttalandet från Europeiska rådets medlemmar av den 26 februari 2021 om säkerhet och försvar,

—

med beaktande av den nya strategiska agenda för 2019–2024 som antogs av Europeiska rådet den 20 juni 2019,

—

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013, 26 juni 2015, 15 december 2016, 9 mars 2017, 22 juni 2017, 20 november 2017 och 15 december 2017,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2018 om den integrerade strategin för externa konflikter och kriser och av den 24 januari 2022 om det europeiska säkerhetsläget,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2013, 18 november 2014, 18 maj 2015, 27 juni 2016, 14 november 2016, 18 maj 2017, 17 juli 2017, 25 juni 2018, 17 juni 2019, 10 december 2019, 17 juni 2020, 12 oktober 2020, 20 november 2020, 7 december 2020 och 10 maj 2021 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 13 december 2021 om den civila GSFP-pakten,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 20 november 2020 om den strategiska översynen av Pesco 2020,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2020 om EU:s yttre åtgärder för att förebygga och bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2019 om kompletterande insatser för förstärkning av motståndskraft och motverkande av hybridhot,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 10 december 2018 om kvinnor, fred och säkerhet,

—

med beaktande av slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet den 19 november 2018, om inrättandet av en civil GSFP-pakt,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 19 juni 2017 om en ram för en gemensam diplomatisk respons från EU mot skadlig internetverksamhet (”verktygslåda för cyberdiplomati”),

—

med beaktande av slutrapporten från första cykeln av den samordnade årliga försvarsöversikten, som lades fram för rådet vid dess möte den 20 november 2020,

—

med beaktande av den globala strategin Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa – En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram den 28 juni 2016 av Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik,

—

med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet i Prag 2009, Warszawa 2011, Vilnius 2013, Riga 2015, Bryssel 2017 och Bryssel 2021,

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen från de EU-associerade trioländernas utrikesutskott samt Polens och Litauens utrikesutskott som antogs den 13 december 2021 om att stärka samarbetet inom ramen för övervakning av de mänskliga rättigheterna inom de östliga partnerländernas territorier som ockuperas av Ryssland,

—

med beaktande av Minskprotokollet av den 5 september 2014, Minsköverenskommelsen av den 19 september 2014 och åtgärdspaketet för genomförande av Minskavtalen, som antogs och undertecknades i Minsk den 12 februari 2015 och godkändes i sin helhet genom FN:s säkerhetsråds resolution 2202 (2015) av den 17 februari 2015,

—

med beaktande av trepartsmötet den 14 december 2021 och den 6 april 2022 mellan Europeiska rådets ordförande Charles Michel, Azerbajdzjans president Ilham Alijev och Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan,

—

med beaktande av den gemensamma förklaringen om samarbetet mellan EU och Nato av den 10 juli 2018 och EU:s och Natos gemensamma förklaring av den 8 juli 2016,

—

med beaktande av den sjätte lägesrapporten av den 17 maj 2021 om genomförandet av den gemensamma uppsättning förslag som godkändes av EU:s råd och Natos råd den 6 december 2016 och den 5 december 2017,

—

med beaktande av den gemensamma uppsättningen med 74 förslag för genomförandet av den gemensamma förklaringen från Warszawa, vilken godkändes av EU:s råd och Natos råd den 6 december 2016 och den 5 december 2017,

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet från EU och FN av den 24 januari 2022 om förstärkning av det strategiska partnerskapet mellan EU och FN om krishantering och fredsfrämjande insatser: prioriteringar för 2022–2024,

—

med beaktande av FN-stadgan, Helsingforsslutakten från 1975 från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Parisstadgan för ett nytt Europa från 1990, OSSE:s uppförandekod för politiska och militära säkerhetsaspekter av den 3 december 1994, samförståndsavtalet om säkerhetsgarantier i samband med Ukrainas anslutning till fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen av den 5 december 1994 (samförståndsavtalet från Budapest om säkerhetsgarantier) och Wiendokumentet av den 30 november 2011 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder,

—

med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om samarbetet mellan EU och Nato inom ramen för de transatlantiska förbindelserna (23),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2021 om krigsfångar efter den senaste konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan (24),

—

med beaktande av sin resolution av den 25 mars 2021 om genomförandet av direktiv 2009/81/EG om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och av direktiv 2009/43/EG om överföring av försvarsrelaterade produkter (25),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 februari 2021 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Ukraina (26),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2020 (27),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken – årsrapport 2020 (28),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2020 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien (29),

—

med beaktande av sin resolution av den 16 september 2020 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Georgien (30),

—

med beaktande av sin rekommendation av den 19 juni 2020 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om det östliga partnerskapet inför toppmötet i juni 2020 (31),

—

med beaktande av sin resolution av den 11 december 2018 om militär rörlighet (32),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2018 om it-försvar (33),

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, särskilt de som rör Rysslands åtgärder på de östliga partnerländernas territorier, dess olagliga annektering av Krim, dess kränkningar av krimtatarernas rättigheter, dess ockupation av delar av Ukrainas, Georgiens och Republiken Moldaviens territorium och relaterat gränsbyggande samt dess fientliga propaganda och desinformation mot EU och de östliga partnerländerna,

—

med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0168/2022), och av följande skäl:

A.

Det östliga partnerskapet är en del av EU:s grannskapspolitik, och EU har en övergripande strategi för säkerhet och motståndskraft, inklusive mot cyber- och hybridhot, som särskilt utformats för att stärka förbindelserna med de sex länderna i det östliga partnerskapet: Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Republiken Moldavien och Ukraina, för att bidra till att främja fred, stabilitet, motståndskraft, delat välstånd, hållbar utveckling, reformer och människors säkerhet inom EU:s östra grannskap, stärka det ekonomiska samarbetet, stödja sektorsövergripande reformer och bidra till den generella motståndskraften i dessa länder, i en anda av gemensamt egenansvar och ansvarstagande.

B.

Syftet med det östliga partnerskapet är att främja stabilitet, välstånd och ömsesidigt samarbete och främja engagemanget för nödvändiga reformer. Det finns ett brådskande behov av att stärka fredlig konfliktlösning inom det östliga partnerskapet, i synnerhet med hjälp av multilaterala strategier och sådana forum som OSSE. Det finns ett behov av att utarbeta en strategi för hur säkerhetsaspekterna av EU:s politik för det östliga partnerskapet bättre kan hanteras, med utgångspunkt i de relevanta partnerländernas säkerhetsbehov, eftersom destabiliseringen av den östliga partnerskapsregionen utgör ett betydande globalt hot och ett hot mot freden, stabiliteten och säkerheten i länderna i det östliga partnerskapet och på den europeiska kontinenten.

C.

Det östliga partnerskapet har på senare år ställts inför olika allvarliga kränkningar av internationell rätt, säkerhetshot och konflikter, vilka har lett fram till Rysslands nuvarande anfallskrig mot Ukraina. Säkerhet och fred i det östra grannskapet förutsätter respekt för och upprätthållande av internationell rätt, territoriell integritet samt grundläggande rättigheter och friheter. EU bör göra sitt yttersta för att hjälpa de associerade länderna i det östliga partnerskapet att återfå full suveränitet och kontroll över sina territorier. EU:s tydliga engagemang för det europeiska perspektivet för de associerade länderna i det östliga partnerskapet är avgörande för de prodemokratiska reformerna och för säkerheten, stabiliteten och välståndet i deras samhällen.

D.

EU och det östliga partnerskapets partner har gemensamt beslutat att fördjupa sitt samarbete på säkerhetsområdet, bland annat genom att öka de östliga partnerländernas förmåga att tackla hybrid- och cyberhot. Ett fokus på konventionella hot måste också upprätthållas, med tanke på den senaste utvecklingen i länderna i det östliga partnerskapet och Centralasien.

E.

Det östliga partnerskapets grundläggande mål är gynnsamma för alla grannländer, även Ryssland, eftersom de bidrar till att skapa en stabilare region genom åtgärder som upprätthåller internationell rätt och respekt för territoriell integritet och de fördrag som styr förbindelserna mellan stater och som stärker god samhällsstyrning, demokrati, rättsstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och goda grannförbindelser genom att främja fred, stabilitet, delat välstånd och framtidsutsikter för folken i alla länder i det östliga partnerskapet. Destabiliseringen av den östliga partnerskapsregionen utgör ett betydande hot mot freden, stabiliteten och säkerheten i EU och världen.

F.

Vid det toppmöte inom det östliga partnerskapet som hölls den 15 december 2021 bekräftades på nytt varje partnerlands suveräna rätt att välja ambitionsnivå och mål för förbindelserna med EU.

G.

Toppmötet inom det östliga partnerskapet 2021 resulterade i ökade insatser för att stärka motståndskraften, den strategiska kommunikationen och kampen mot desinformation och främja säkerhet, cyberdialog och samarbete inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

H.

Varje land i området för EU:s östliga partnerskap, med undantag av Belarus, har en territorialkonflikt på sin mark, som iscensatts av eller involverar Ryssland.

I.

Den 22 februari 2022 ställde sig båda kamrarna i det ryska parlamentet – federationsrådet och statsduman – enhälligt bakom erkännandet av Ukrainas utbrytarregioner Donetsk och Luhansk som självständiga stater.

J.

Den 23 februari 2022 röstade det ryska parlamentet för att låta president Putin använda den ryska armén utanför landet för att ”stödja separatister i Ukraina”.

K.

Den 24 februari 2022 meddelade Rysslands president Vladimir Putin i en förinspelad tv-sändning att han hade beordrat ”en särskild militär operation” i östra Ukraina. Några minuter senare genomfördes missilangrepp mot dussintals städer i hela landet, bl.a. Ukrainas huvudstad. I gryningen tog sig trupper och bepansrade fordon in i östra Ukraina från den ryska gränsen samt från Belarus i norr och från Krim, som olagligt annekterats av Ryssland, i söder.

L.

Den 27 februari 2022 beslutade president Putin att försätta de ryska kärnvapen- och missilstyrkorna i högsta stridsberedskap.

M.

Efter att ha samlat över 200 000 soldater i en offensiv formation vid Ukrainas gräns och samtidigt trappat upp sin hybrid- och cyberkrigföringstaktik mot de valda ukrainska myndigheterna inledde Ryssland den 24 februari 2022 en fullskalig invasion av Ukraina via landets norra, östra och södra gränser och Svarta havet. Samtidigt genomförde Ryssland kraftiga bombanfall mot civila områden med hjälp av sina överlägsna luft- och sjöstridskrafter och vapen. Detta är totalt sett den största militära konflikten i Europa sedan andra världskriget.

N.

Trots inledande bakslag på grund av starkt ukrainskt motstånd har de ryska styrkorna genomfört offensiva operationer och flyg- och artilleri-/raketattacker mot civila positioner och infrastruktur, inklusive kända evakueringskorridorer.

O.

Den 13 mars 2022 trappade Ryssland upp sitt anfallskrig i Ukraina med attacker mot en större militärbas mindre än 16 km från den polska gränsen. Minst 35 människor dödades och 134 skadades, vilket ytterligare ökade spänningarna i regionen.

P.

President Putins Ryssland fortsätter att föra ett anfallskrig och bedriva en kontinuerlig hybridkrigföring mot några länder i det östliga partnerskapet, med hjälp av det ständiga hotet om våld i regionen, väpnad aggression och olaglig ockupation för att hålla staterna politiskt svaga och ur balans och fast i Moskvas självdeklarerade inflytelsesfär, vilket i praktiken kränker den suveräna rätten till territoriell integritet för länderna i det östliga partnerskapet och deras rätt att göra sina egna utrikespolitiska val och välja sina egna allianser. Detta strider även mot de relevanta OSSE-principerna, som fastställs i Helsingforsslutakten från 1975, Parisstadgan från 1990 samt dokumenten från Istanbul (1999) och Astana (2010). Rysslands aggressiva handlingar och dess försök att försvaga den europeiska säkerhetsordningen orsakar instabilitet både i och utanför regionen och syftar också till att försvaga och minska EU:s roll i regionen.

Q.

Rysslands direkta militära aggression mot Georgien 2008 och den efterföljande ockupationen av 20 % av dess territorier har – liksom landets invasion, tillfälliga ockupation och olagliga annektering av Krim 2014, och dess stöd till separatister i Donetsk och Luhansk – destabiliserat regionen och tjänat som ett föregångsexempel som har lett till Rysslands anfallskrig mot Ukraina och till uppenbara kränkningar av Georgiens och Ukrainas suveränitet, oberoende, enhet och territoriella integritet. EU har kraftfullt fördömt dessa handlingar och upprepat sin beslutsamhet att inte erkänna Rysslands olagligt annekterade och ockuperade regioner, som landet har använt för att inleda aggressioner mot vissa länder i det östliga partnerskapet, vilket har fått medlemsstaterna och EU att vidta en rad restriktiva åtgärder. Ryssland har genom sina åtgärder visat att man motsätter sig att de associerade länderna i det östliga partnerskapet ansluter sig till EU eller Nato. Ryssland är också fast beslutet att bestrida och bekämpa alla eventuella försök att stödja demokratisk utveckling i en region som landet anser vara sitt ”nära utland”. Kreml fortsätter att uppfatta det ”nära utlandet” som Rysslands inflytelsesfär.

R.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina blottlägger stora sårbarheter när det gäller säkerheten för medlemsstaterna och de länder som strävar efter att bli medlemsstater, särskilt staterna i Östersjö- och Svartahavsregionerna.

S.

Belarus har hjälpt och uppmuntrat Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Först tillät man de ryska väpnade styrkorna att i flera veckor genomföra militärövningar på belarusiskt territorium. Därefter gick man med på att låta sitt territorium fungera som en bas för invasionen av Ukraina.

T.

Zapad, den gemensamma militärövning som Ryssland genomförde i september 2021 med Belarus och flera andra länder i den ryskledda Organisationen för det kollektiva säkerhetsavtalet (CSTO), omfattade så många som 200 000 soldater som tränades i att utföra motaktioner, krigföring i städer och cyberattacker i en styrkeuppvisning som inte medgav insyn. Ryssland och Belarus genomför regelbundet gemensamma militärövningar och har enats om en gemensam militär doktrin. Den gemensamma militärövningen ”2022 Allied Resolve” mellan Ryssland och Belarus visade att Rysslands brist på militär kapacitet snabbt håller på att avhjälpas, samtidigt som landet i allt högre grad förverkligar sitt mål att fördjupa sina politiska och militära förbindelser med länderna i Organisationen för det kollektiva säkerhetsavtalet. Dessa militärövningar visade sig vara träning inför invasionen av och anfallskriget mot Ukraina. De ryska militära styrkorna i Belarus utgör ett hot mot Ukraina, Polen, Litauen och hela Europa och skulle kunna vara en del av en slutgiltig plan att underkuva och ockupera Belarus.

U.

I ett försök att klamra sig fast vid makten har Aleksandr Lukasjenkos olagliga regim intensifierat förbindelserna med Vladimir Putins Ryssland, gått med på att fördjupa den unionsstatliga integrationen och tillåtit ryska trupper längs gränsen mellan Belarus och Ukraina. Regimen tillhandahåller också logistiskt och militärt stöd till de ryska trupper som strider i aggressionskriget mot Ukraina.

V.

Belarus bär medansvar för anfallskriget mot Ukraina eftersom man har tillåtit och stöttat Rysslands invasion från belarusiskt territorium. Belarus har härigenom tydligt visat sin politiska lojalitet, vilket har fått EU att införa ett starkt och skärpt sanktionssystem mot landet.

W.

Inget samarbete på området säkerhet och försvar bör inkludera Aleksandr Lukasjenkos olagliga regim eftersom eventuella aktiviteter kan komma att användas mot EU:s medlemsstater eller för att förtrycka det belarusiska folket.

X.

Efter massdemonstrationerna mot det utbredda valfusket har den belarusiska regimen ytterligare ökat det inhemska och våldsamma förtrycket mot en stor del av de belarusiska medborgare som vill se ett demokratiskt samhälle. Regimen har även övergett sitt mål att främja bättre förbindelser med EU. Belarus har vänt utvecklingen mot demokratisering och börjat utnyttja migranter, vilket har gett upphov till en kris vid gränsen mellan EU och Belarus. Landet fortsätter att motarbeta inhemska liberaliseringssträvanden och destabilisera och splittra EU:s medlemsstater i syfte att få bort EU:s riktade sanktioner mot personer och enheter som är ansvariga för brutalt förtryck. Lukasjenkoregimen hotar den regionala stabiliteten genom hybridkrigföring och tvingade, i strid med alla luftfartssäkerhetsföreskrifter, ett Ryanair-flygplan att landa i Minsk, vilket ledde till att EU införde sanktioner.

Y.

Den 27 februari 2022 godkände Belarus en ny konstitution som upphäver dess ställning som kärnvapenfritt land.

Z.

Efter Rysslands beslut att officiellt erkänna republikerna Luhansk och Donetsk den 21 februari 2022 förklarade Rysslands president Vladimir Putin att Minskavtalen ”inte längre existerade” och att Ukraina bar skulden för detta. Normandie-formatet och Minsk I- och II-avtalen har hittills varit verkningslösa och misslyckats med att få slut på alla fientligheter mellan Ukraina och ryskstödda styrkor och illegala väpnade grupper i vissa områden i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina. Framtiden för Normandie-formatet och Minsk I- och II-avtalen är mycket osäker, eftersom den internationella väpnade konflikten i Ukraina har dödat tusentals människor och tvångsförflyttat omkring 10 miljoner människor och mer än 4 miljoner flyktingar. Människor skadas och dödas alltjämt i de dagliga granatbeskjutningarna och eldstriderna.

AA.

Hoten mot det östra grannskapet rör inte bara Rysslands beteende och handlingar, utan inbegriper även en rad olika hot, däribland påverkan på andra auktoritära regimer, terrorism, organiserad brottslighet, människohandel, korruption, instrumentalisering av irreguljär migration, desinformation, klimatförändringar, cyberattacker, spridning av massförstörelsevapen, miljöförstöring till följd av militära konflikter, användning av energileveranser som vapen, hybridåtgärder och en rad andra hot mot sammanhållningen i samhället i grannskapet.

AB.

Hybridhot innebär en systematisk kombination av informationskrigföring, flexibla styrkemanövrar, massiv cyberkrigföring samt en ökad användning av ny och omstörtande teknik från havsbotten till rymden, både avancerad utrustning för luftintagande och rymdbaserad övervakning och användning av attacksystem. Allt detta kommer att möjliggöras av avancerad artificiell intelligens (AI), kvantdatorteknik, alltmer ”intelligent” teknik för drönarsvärmar, offensiv cyberkapacitet, hypersoniska missilsystem samt nanoteknik och biologisk krigföring.

AC.

Rysslands möjligheter att eskalera till användning av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära vapen kan inte ignoreras. EU har redan tidigare varit oroat över urholkningen av den globala strukturen för nedrustning, icke-spridning och vapenkontroll.

AD.

Ryska styrkor inledde militära attacker mot kärnkraftverken i Tjernobyl och Zaporizjzja, tog kontroll över kärnkraftverken och höll deras personal som gisslan i flera veckor, och Internationella atomenergiorganet har hindrats från att få tillgång till de data som överförts från dessa anläggningar och från att övervaka kärnmaterialet. Andra kärnkraftverk i Ukraina kan bli föremål för attacker om fientligheterna fortsätter.

AE.

Moskva inledde en desinformationskampanj där det hävdades att Förenta staterna höll på att utveckla biologiska vapen i Ukraina. Kinas utrikesministerium har ställt sig bakom Rysslands påståenden.

AF.

Ryssland krävde ett möte i FN:s säkerhetsråd för att diskutera sina anklagelser om användningen av biologiska vapen.

AG.

Den ryska officiella desinformationskampanjen kan vara det första steget för att möjliggöra användning av biologiska vapen. Desinformationen kring biologiska vapen kan alltså vara en förevändning för en framtida användning.

AH.

Desinformationskampanjer och hybridstörningar som sponsras av Ryssland hotar utvecklingen av rättsstatsprincipen, demokratiska institutioner och det europeiska perspektivet i länderna i det östliga partnerskapet. Desinformation vilseleder befolkningen i länderna i det östliga partnerskapet, sprider misstro mot demokratiska processer och traditionella medier, polariserar samhällen, underminerar mänskliga rättigheter, försämrar villkoren för minoriteter och sårbara grupper och har på det hela taget en negativ inverkan på den inre säkerheten för länderna i det östliga partnerskapet.

AI.

Ryssland försöker avveckla och omforma den europeiska säkerhetsordningen och framtvinga löften från den transatlantiska gemenskapen att inte acceptera Ukraina och Georgien som medlemmar i Nato. Ryssland begär också att Natos styrkor ska dras tillbaka från vissa EU-medlemsstater, vilket visar på respektlöshet inför centrala europeiska säkerhetsprinciper som de europeiska länderna, däribland Ryssland, enats om. Det faktum att ryska trupper invaderade Ukraina via belarusiskt territorium för att stödja Rysslands anfallskrig mot Ukraina visar vilka handlingar som Ryssland förväntar sig av sina allierade. Ryssland utgör därmed alltjämt ett allvarligt hot mot Polen, de baltiska staterna, länderna i det östliga partnerskapet och hela Europa.

AJ.

EU, Nato och deras medlemsstater förespråkar en fredlig diplomatisk lösning som leder till att Ryssland omedelbart upphör med all militär verksamhet i Ukraina och villkorslöst drar tillbaka alla sina styrkor och all sin militära utrustning från hela Ukrainas internationellt erkända territorium. Medlemsstaterna arbetar för att stärka Ukrainas motståndskraft och försvarsförmåga. Ryssland ignorerade medvetet och avsiktligt Europeiska unionen under dialogen och förhandlingarna om situationen i Ukraina. Samtidigt står EU:s säkerhet på spel. Det är inte möjligt att diskutera europeisk säkerhet utan europeiska länder. OSSE är den enda europeiska organisation som sammanför alla europeiska länder, även Ryssland, Centralasien och de transatlantiska partnerna. OSSE är alltjämt en lämplig ram för att diskutera hur man kan stärka den gemensamma europeiska säkerhetsstrukturen, något som ligger i allas intresse. Avsevärda ansträngningar görs för att upprätthålla ett intensivt samarbete mellan EU, dess medlemsstater och Förenta staterna och bland medlemsstaterna själva när det gäller Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Trots intensiva bilaterala samtal om det pågående ryska anfallskriget mot Ukraina har det inte skett någon form av genombrott när det gäller att uppnå en hållbar lösning på denna kris.

AK.

Europeiska rådet och rådet (utrikes frågor), med både utrikes- och försvarsministrarna, sammanträdde vid flera tillfällen för att diskutera Rysslands anfallskrig mot Ukraina och besluta om EU:s strategi för att hantera det. EU har besvarat Rysslands militära aggression mot Ukraina med allt strängare sanktioner. Diskussioner om Europas säkerhetsstruktur mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina ägde rum mellan ledamöter av Europaparlamentet och vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten. Parlamentets utskott för utrikesfrågor och dess underutskott för säkerhet och försvar anordnade ett ad hoc-besök i Ukraina mellan den 30 januari och den 2 februari 2022.

AL.

OSSE är alltjämt en lämplig ram för att diskutera den gemensamma europeiska säkerhetsstrukturen i allas intresse.

AM.

Som ett direkt svar på Rysslands aggression mot Ukraina har EU:s medlemsstater, särskilt Tyskland, kraftigt ökat sina försvarsbudgetar.

AN.

Flera medlemsstater ger bilateralt militärt bistånd till Ukraina för att hjälpa de ukrainska väpnade styrkorna att försvara Ukrainas suveränitet och territoriella integritet.

AO.

Ett antal medlemsstater i EU har valt att svara positivt på Ukrainas förfrågningar om militär utrustning. Flera EU-medlemsstater, till att börja med de baltiska staterna och Polen, har skickat vapen till Ukraina för att hjälpa de ukrainska väpnade styrkorna med sofistikerade vapen i försvaret mot Rysslands invaderande styrkor. Den litauisk-polska-ukrainska brigaden är den första och största strukturen för övningar och manövrar mellan de europeiska och ukrainska försvarsmakterna.

AP.

EU antog två stödåtgärder inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten som kommer att bidra till att stärka de ukrainska väpnade styrkornas kapacitet och motståndskraft och skydda civilbefolkningen mot den pågående militära aggressionen. Stödåtgärderna på sammanlagt 1,5 miljarder euro ska finansiera utrustning och förnödenheter till den ukrainska försvarsmakten, däribland – för första gången – dödlig utrustning.

AQ.

I november 2021 tillkännagav rådet ett paket med 14 nya Pesco-projekt för land-, sjö-, luft-, it- och rymdsäkerhet. Det Pesco-finansierade snabbinsatsteamet för cybersäkerhet tillkännagav den 22 februari 2022 att cybersäkerhetsexperter skulle sättas in för att hjälpa till att motverka ryska cyberattacker mot ukrainska enheter.

AR.

Den nyligen antagna strategiska kompassen måste förse GSFP med de politiska och strategiska ambitioner, den kapacitet och de resurser som behövs för att skapa positiva förändringar, särskilt i dess strategiska grannskap. Politisk vilja hos EU:s medlemsstater är av avgörande betydelse för att genomföra den strategiska kompassen. Syftet med den strategiska kompassen är att åstadkomma en positiv effekt när det gäller snabbheten och robustheten i ett gemensamt svar på geopolitiska och globala utmaningar, och att prioritera ett verkligt europeiskt försvar mot en miljö med framväxande hot.

AS.

Kommissionen har antagit ett nytt makroekonomiskt nödhjälpspaket på 1,2 miljarder euro till Ukraina för att hjälpa landet att möta de nuvarande ekonomiska och geopolitiska utmaningarna och tillgodose sina finansiella behov på grund av Rysslands aggressiva åtgärder. Kommissionen kommer också att anslå ytterligare 120 miljoner euro till Ukraina, vilket avsevärt ökar dess bilaterala bistånd till landet i år. EU kommer att fortsätta att investera i Ukrainas framtid genom den ekonomiska planen och investeringsplanen, som syftar till att mobilisera upp till 6,5 miljarder euro i investeringar under de kommande åren.

AT.

EU och dess allierade har antagit omfattande och aldrig tidigare skådade paket med sanktioner och åtgärder som svar på Rysslands aggressionshandlingar mot Ukrainas territoriella integritet. Man har minskat Rysslands tillträde till västliga kapitalmarknader, fryst tillgångar och förbjudit transaktioner för tre ryska banker samt uteslutit viktiga banker från SWIFT-systemet.

AU.

Sanktioner inom energisektorn gör det svårare och dyrare för Ryssland att uppgradera sina oljeraffinaderier. EU har förbjudit export, försäljning eller leverans av luftfartyg och tillhörande utrustning till ryska flygbolag samt alla tillhörande reparations- och underhållstjänster och finansiella tjänster. Västmakterna har stängt luftrummet för alla ryskägda, ryskregistrerade eller ryskkontrollerade flygplan. Dessa flygplan kommer inte längre att kunna landa i, starta från eller flyga över EU:s och dess allierades territorier. Västmakterna utvidgar exportkontrollerna av varor med dubbla användningsområden för att begränsa Rysslands tillgång till viktig teknik, såsom halvledare eller avancerad programvara. EU har förbjudit tillträde för ryska diplomater och relaterade grupper och affärsmän tillsammans med de ryska statsägda medieföretagen Russia Today och Sputnik samt deras dotterbolag. EU:s femte sanktionspaket omfattar ytterligare 217 personer och 18 enheter och inför ett embargo mot kol på sanktionsförteckningen.

AV.

Sanktionerna mot Ryssland och Belarus utgör en aldrig tidigare skådad uppvisning av enighet från EU:s medlemsstater och har orsakat betydande ekonomiska skador på viktiga pelare i de ryska och belarusiska ekonomierna, vilket hittills har lett till att rubeln tillfälligt kollapsat, att risken för inställda statliga betalningar har ökat, att Moskvabörsen tillfälligt har stängts, att den ryska oljehandeln har minskat enormt och att Ryssland har utestängts från en rad olika internationella organisationer.

AW.

Sanktionerna mot Ryssland vållar verklig skada och skulle kunna utlösa en recession. Rubeln har tillfälligt kollapsat, risken för att Ryssland tvingas ställa in sina återbetalningar på statsskulden har kraftigt ökat, börsen i Moskva har stängts och rabatterna på den rysk olja har blivit allt större.

AX.

Ukraina ansökte formellt om EU-medlemskap den 28 februari 2022. Denna ansökan följdes snabbt av ansökningar om EU-medlemskap från Republiken Moldavien och Georgien den 3 mars 2022.

AY.

Mot bakgrund av Rysslands aggression mot Ukraina måste medlemsstaterna konfronteras med ett aldrig tidigare skådat antal fördrivna personer, i takt med att ukrainare flyr till säkerhet. FN:s flyktingkommissarie förväntar sig att det kommer att finnas mellan 6 och 8 miljoner flyktingar. Majoriteten av flyktingarna har flytt till angränsande EU-medlemsstater, särskilt Polen, Rumänien, Ungern och Slovakien, samt till Ukrainas redan bräckliga grannland, Republiken Moldavien, vilket har lett till ett enormt tryck för att tillhandahålla vidarebosättning och stöd. Kommissionen aktiverade EU:s civilskyddsmekanism för att stödja Ukraina och angränsande länder. Man antog ett lagförslag om sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa (Care). Dessutom lade man fram viktiga finansieringsinstrument, bl.a. 500 miljoner euro från EU:s budget, den föreslagna förlängningen av genomförandeperioden för de medel som är tillgängliga för medlemsstaterna inom ramen för fonderna för inrikes frågor 2014–2020 och användningen av fonderna för inrikes frågor för 2021–2027.

AZ.

Strax efter inledningen av den ryska invasionen enades Europeiska rådet enhälligt om att aktivera direktivet om tillfälligt skydd (34) för första gången. Tack vare detta beviljades skyddsstatus och tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, arbete och bosättning i EU för alla ukrainska medborgare, flyktingar och varaktigt bosatta som flyr från Ukraina.

BA.

Trehavsinitiativet, som omfattar 12 länder på EU:s östra och södra flanker och omkring 112 miljoner invånare som samarbetar för att utveckla infrastruktur, energi, transport och digitala nätverk, är en viktig utveckling som kan utvidgas till att omfatta länder i det östliga partnerskapet i ett försök att ytterligare stärka banden med EU.

BB.

Europaparlamentet stöder helhjärtat den internationella Krimplattformen, som i augusti 2021 lanserades i Kiev av Ukraina, EU:s medlemsstater och andra internationella partner för att utveckla ett initiativ från Ukrainas president. Plattformen är ett viktigt format för konsultation och samordning som syftar till att öka effektiviteten när det gäller det internationella svaret på den pågående olagliga ockupationen av Krim att bekräfta icke-erkännandet av dess annektering och att uppnå en avslutning av ockupationen av Krim och en fredlig återgång till ukrainsk kontroll. Plattformen är ett svar på Rysslands anfallskrig genom att öka de internationella påtryckningarna på Kreml, förhindra ytterligare kränkningar av rättigheter och skydda ockupationsregimens offer.

BC.

Ryssland fortsätter med sina illegala påtvingade utfärdanden av pass för ukrainska medborgare i de tillfälligt ockuperade territorierna, länen Donetsk och Luhansk, i Ukraina.

BD.

Den 26 februari 2022 utarbetade FN:s säkerhetsråd en text som fördömde Rysslands invasion av Ukraina. Ryssland lade in sitt veto mot texten, och Kina och Förenade Arabemiraten avstod från att rösta.

BE.

Den 2 mars 2022 antog FN:s generalförsamling en icke-bindande resolution med krav på ett omedelbart stopp för Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Omröstningen antogs med en överväldigande majoritet: 140 länder röstade för och 5 röstade emot, och 38 länder lade ned sina röster.

BF.

Den 16 mars 2022 förklarade Internationella brottmålsdomstolens åklagare Karim Khan, efter att ha återvänt från ett besök i Ukraina, att ”om angrepp avsiktligen riktas mot civilbefolkningen, är det ett brott som min domstol kan utreda och lagföra”.

BG.

Den 7 april 2022 röstade FN:s generalförsamling för att stänga av Ryssland från FN:s råd för mänskliga rättigheter.

BH.

Som svar på Rysslands oprovocerade och omotiverade invasion av Ukraina i februari 2022 satte Nato in tusentals ytterligare defensiva land-, luft- och sjöfartsstyrkor i den östra delen av alliansen. Alliansen har aktiverat Natos snabbinsatsstyrka.

BI.

Nato bidrar till att samordna Ukrainas begäranden om hjälp och stöder sina egna allierade i tillhandahållandet av humanitärt och icke-dödligt bistånd.

BJ.

Nato har på nytt bekräftat sin politik med öppna dörrar. Natopartnerna håller styrkor i beredskapsläge och skickar ytterligare fartyg och stridsflygplan till Natoinsatsen i östra Europa, och förstärker därmed de allierades avskräcknings- och försvarsförmåga.

BK.

Ett antal ryska obemannade luftfartyg har tagit sig in på flera Nato-medlemsländers luftrum innan de kraschlandat på deras territorier, vilket klart och tydligt ska betraktas som kränkningar av Nato-medlemsländers luftrum.

BL.

Den 8 mars 2022 meddelade Ukrainas president Zelenskyj att han inte längre kommer att sträva efter en Natoanslutning och att Ukraina är berett att kompromissa om statusen för de ryskkontrollerade utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk i Ukraina.

BM.

EU bör reagera på Kremls hot, inte bara med hårda säkerhetsåtgärder som att leverera vapen till Ukraina för att hjälpa landet att försvara sig, utan också genom att använda de europeiska instrumentens mjuka makt, t.ex. genom att bevilja landet status som kandidatland.

BN.

GSFP måste bygga på en ännu närmare samordning och ett ännu närmare samarbete med Natos försvar och avskräckande förmåga samt dess politik med öppna dörrar, med full respekt för EU-medlemsstaternas säkerhetsarrangemang, vid sidan av behovet av nära samordning mellan EU och Nato för att säkerställa samstämmighet mellan EU:s strategiska kompass och Natos kommande strategiska koncept. Vissa av länderna i det östliga partnerskapet strävar efter att ansluta sig till Nato.

BO.

Mellan 2014 och krigsutbrottet har Förenta staterna tillhandahållit över 2,9 miljarder US-dollar i säkerhetsstöd till Ukraina, med ett årligt anslag som från och med 2021 uppgår till 393 miljoner US-dollar, vilket gör Ukraina till den största enskilda mottagaren av internationellt militärt bistånd i Europa. Samtidigt utbildar Förenta staterna också varje år fyra brigader i den ukrainska försvarsmakten. Förenta staterna har tillhandahållit Ukraina dödlig utrustning och aviserade alldeles nyligen ett stödpaket på 800 miljoner US-dollar som omfattar bl.a. tunga vapen, artilleri, drönare och ammunition, vilket innebär att det totala amerikanska säkerhetsbiståndet till Ukraina uppgår till över 4 miljarder US-dollar. Detta bistånd har ökat sedan krigets början.

BP.

Den 27 januari 2022 undertecknade Förenade kungarikets parlament och Ukrainas Verchovna Rada ett avtal om militär upphandling för att förse Ukraina med investeringsprojekt under 2022–2023. Det militära avtalet är värt totalt 1,7 miljarder pund och syftar till att stärka Ukrainas marina kapacitet.

BQ.

Sedan den 9 februari 2022 har Förenade kungarikets nödbistånd till Ukraina nu nått 400 miljoner pund, och Förenade kungariket har placerat tusentals trupper i beredskap för utplacering i Östeuropa för att skapa säkerhet för ukrainska flyktingar.

BR.

Förenade kungariket har tillhandahållit kapacitetsuppbyggnad och utbildning av icke-dödlig karaktär för över 20 000 anställda inom den ukrainska försvarsmakten och levererat defensiva system. Landet har också försett Ukraina med dödlig vapenutrustning.

BS.

Kanada har lanserat insatsen UNIFIER, det militära utbildnings- och samarbetsprogrammet, och projektet för stöd till polisutbildningen, som tillsammans utbildar mer än 30 000 medlemmar av Ukrainas säkerhetsstyrkor och polismyndigheter och tillhandahåller taktisk utrustning och vapen. Mellan januari och april 2022 anslog Kanada över 118 miljoner kanadensiska dollar i militär utrustning för att stödja Ukraina och tilldelade 500 miljoner kanadensiska dollar i ytterligare militärt bistånd till Ukraina för räkenskapsåret 2022–2023.

BT.

Norge har donerat pansarvärnsvapen och luftvärnssystem tillsammans med ett omfattande paket av icke-dödligt militärt bistånd såsom skottsäkra västar, hjälmar, stridsransoner och andra viktiga förnödenheter. Dessutom har landet anslagit över 40 miljoner euro i stöd till Ukraina.

BU.

Japan har tillhandahållit icke-dödligt militärt bistånd, bland annat skottsäkra västar, hjälmar, elgeneratorer och livsmedel, utöver ett lån på 100 miljoner US-dollar till Ukraina.

BV.

Defence Reform Advisory Board, som består av experter på hög nivå från Förenta staterna, Förenade kungariket, Kanada, Polen, Tyskland och Litauen är det högsta internationella rådgivande organet i Ukraina.

BW.

Kinas alltmer aktiva roll när det gäller att konkurrera i regionen om politiskt, socialt och ekonomiskt inflytande växer i länderna i det östliga partnerskapet där kinesiska investeringar, bland annat genom Belt and Road-initiativet, kombinerar billiga lån som driver upp skuld-BNP-förhållandena med förväntat resultat att det blir standard i länderna i det östliga partnerskapet, vilket leder till aggressiv ersättning, ofta i form av ägande av strategisk infrastruktur och anpassning av politik.

BX.

Inflytandet från tredje länder, särskilt Iran, i länderna i det östliga partnerskapet, koncentreras huvudsakligen till Sydkaukasien, där Irans långvariga kulturella, religiösa, politiska och ekonomiska inflytande fortsätter att växa. Detta riskerar att underminera säkerheten och stabiliteten i vissa länder i det östliga partnerskapet på grund av de mordförsök som kopplats till agenter för iranska islamiska revolutionsgardet i Georgien och Azerbajdzjan. Mot bakgrund av denna situation har det blivit allt svårare för EU att verka för säkerhet, stabilitet och goda grannförbindelser i länderna i det östliga partnerskapet.

BY.

Den 44-dagarskonflikt som utlöstes av Azerbajdzjan förändrade radikalt läget med politisk, strategisk och operativ status quo i Sydkaukasien och resulterade i tusentals döda och sårade och tiotusentals internflyktingar och ledde till att Ryssland satte in omkring 2 000 s.k. fredsbevarande trupper i Lachinkorridoren och i och omkring Nagorno-Karabach som en del av avtalet om eldupphör av den 10 november 2020. Skärmytslingar mellan Azerbajdzjan och Armenien fortsätter att äga rum, och konflikten i Nagorno-Karabach har inte lösts. Ryssland kommer inte att ensamt kunna lösa en konflikt som uppkommit i det postsovjetiska området. EU:s brist på strategisk framsynthet och diplomatiskt initiativ har gjort det möjligt för Ryssland, Turkiet, Iran och andra aktörer att flytta fram sina positioner i Sydkaukasien.

BZ.

Huvudledningen för gasförsörjningen till Nagorno-Karabach har skadats, och det omtvistade territoriet saknade tillgång till energiförsörjning den 8 mars 2022 till följd av pågående militära sammanstötningar mellan armeniska och azerbajdzjanska styrkor i Nagorno-Karabach.

CA.

I början av januari 2022 ingrep CSTO (ledda av den ryska försvarsmakten och med stöd av trupper från bl.a. Belarus och Armenien) i Kazakstan, på begäran av landets regering, för att hjälpa till att slå ned de civila oroligheterna i syfte att säkra fortsatt stöd för den styrande regimen och för att använda organisationen till stöd för sina intressen.

CB.

Ryssland fortsätter att ytterligare förstärka sin olagliga militära närvaro i Georgiens ockuperade territorier Abchazien och Sydossetien, att öka den militära upptrappningen och militärövningarna, tvinga fram utfärdande av pass och utöka ”gränsbyggandet” genom uppförande av taggtrådsstängsel och andra hinder längs den administrativa gränslinjen, vilket allvarligt destabiliserar säkerhetsläget på plats och äventyrar uppehället för befolkningen i de konflikthärjade områdena.

CC.

Framgången för ett GSFP-uppdrag beror på hur pass kraftfullt dess mandat är och graden av politisk vilja och sammanhållning hos EU-medlemsstaterna och partnerländerna samt på medlemsstaternas vilja att tilldela uppdraget expertis, medel, personal och resurser.

CD.

EU:s civila planerings- och ledningskapacitet måste överväga hur utstationerade EU-ledda uppdrag och civil EU-personal ska skyddas mot sådana ökande hot.

CE.

Om GSFP-uppdrag ska kunna uppnå sina uppdragsmål bör deras mandat omfatta rådgivning och utbildning i att hantera ny och omstörtande teknik som snabbt gör sitt intåg i den miljö som kännetecknas av ”frusen konflikt”. GSFP-uppdrag i de associerade länderna i det östliga partnerskapet måste fortsätta så länge de bedöms vara nödvändiga av mottagarländerna och medlemsstaterna för att garantera att uppdragsmålen uppnås.

CF.

Rådet diskuterar för närvarande alternativ för att öka GSFP-närvaron i Ukraina.

CG.

EU:s rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM) är ett civilt uppdrag som lanserades 2014 på den ukrainska regeringens begäran för att få EU:s stöd när det gäller reformering av brottsbekämpande och rättsstatliga institutioner för att därigenom återupprätta förtroendet hos de ukrainska medborgarna efter de våldsamma händelserna i samband med den ukrainska revolutionen.

CH.

EUAM har identifierat fem prioriterade områden, däribland nationell och statlig säkerhet, organiserad och gränsöverskridande brottslighet, straffrättskipning, ett säkert närsamhälle och polisledning samt digital omvandling och innovation, för att stödja reformen av den civila säkerhetssektorn i Ukraina med en årlig budget på 29,5 miljoner euro och en godkänd personalstyrka på 371 personer, inklusive ukrainska medborgare och personal från andra tredjeländer, med ett mandat som ska förnyas 2024.

CI.

EUAM omfattar tre insatsområden: tillhandahållande av strategisk rådgivning för att utarbeta strategiska dokument och lagstiftning, stöd till genomförandet av reformer med praktisk rådgivning, utbildning och utrustning samt främjande av samarbete och samordning för att säkerställa samstämdhet och reformansträngningar mellan Ukraina och internationella aktörer.

CJ.

EUAM genomför sin verksamhet i samarbete med Ukrainas nationella säkerhetsråd och underrättelsetjänst. EUAM samarbetar med Ukrainas domstolsväsen via sina åklagare för att säkerställa åklagarväsendets oberoende och effektivitet. EUAM utbildar och utrustar ukrainska polisstyrkor genom sina regionala lokalkontor och samarbetar med angränsande provinser. EUAM koncentrerar sina polisutbildningsinitiativ på att tillhandahålla strategisk rådgivning och ”en dialog om säkra närsamhällen” samt utbildar lokal polis på viktiga områden.

CK.

EUAM samarbetar med Europols hotbildsbedömning avseende grov och organiserad brottslighet (Socta) för att hjälpa de ukrainska myndigheterna när det gäller kapacitetsuppbyggnadsåtgärder och integrerad gränsförvaltning.

CL.

EUAM:s arbete med att stödja reformen av Ukrainas säkerhetstjänst förblir prioriteterat, och EUAM måste koncentrera sitt stöd på att genomföra reformen för att se till att säkerhetstjänsten fasar ut utredningsbefogenheter före rättegång, demilitariserar tjänsten, har en tydlig befogenhetsfördelning med andra säkerhetsorgan, effektiv tillsyn, och att säkerhetstjänsten minskar i storlek. Om lagförslag 3196 genomförs korrekt ska säkerhetstjänsten åläggas att koncentrera sina ansträngningar på kontraspionage, motverkande av hot mot statens säkerhet, terrorismbekämpning, cybersäkerhet, skyddande av nationell statsstatus och territoriell integritet samt skyddande av statshemligheter. De nödvändiga reformerna för att säkerställa demokratisk utveckling kräver att säkerhetstjänsten genomgår: en tydlig åtskillnad av funktioner, avförande från utredning om ekonomiska brott och korruption (utom i undantagsfall där det godkänts av justitiekanslern), politiskt oberoende, demilitarisering och ytterligare optimering, större insyn och ansvarsutkrävande samt ett ökat fokus på skyddet av kritisk infrastruktur.

CM.

EUAM:s stöd vid inrättandet av Bureau of Economic Security (BES), som inriktar sig på ekonomiska brott i Ukraina är en viktig reformansträngning. Insyn i val av BES-personal och upplösning av den statliga skattemyndigheten är avgörande för den gradvisa minskningen av oligarkernas inflytande över Ukrainas ekonomi. BES åläggs att ärva utredningsbefogenheter före rättegång från SSU inom ekonomisk säkerhet och måste stödja Ukrainas försök att stå emot påtryckningar från brottsbekämpande myndigheter.

CN.

EUAM inrättade 2020 sitt fjärde lokalkontor i Mariupol, för att ge sitt stöd till att genomföra centralt ledda reformer på regional och lokal nivå som att utbilda och ge råd till lokala brottsbekämpande myndigheter, vilket återspeglar EUAM:s växande roll i att stärka Ukrainas motståndskraft över hela landet och landets önskan att anpassa sig till GSFP-målen. Lokalkontoret i Mariupol evakuerades och förstördes sedan till följd av Rysslands militära angrepp.

CO.

Till följd av Rysslands invasion av Ukraina tvingades all internationell personal att på ett säkert sätt lämna landet. Uppdraget fortsätter att upprätthålla kontakten med ukrainska motparter och står i beredskap i avvaktan på ytterligare instruktioner från EU:s högkvarter.

CP.

Som en följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina har all personal från medlemsstaterna i EUAM Ukraina evakuerats.

CQ.

EU:s gränsövervakningsuppdrag i Republiken Moldavien och Ukraina (EU BAM) är ett civilt uppdrag som inleddes 2005. Det har ett icke verkställande mandat att förbättra gränsförvaltningskapaciteten hos gränskontrolltjänstemän, tullmyndigheter och brottsbekämpande myndigheter i Ukraina och Republiken Moldavien med en årlig budget på 12 miljoner euro och en personal på över 200 personer, med ett mandat som ska förnyas i november 2023.

CR.

EU BAM hjälper Republiken Moldavien och Ukraina att uppfylla åtagandena i det djupgående och omfattande frihandelsområdet som en del av deras associeringsavtal med EU, och har utformats för att stödja Moldaviens och Ukrainas gräns- och tullkapacitet. EU BAM har till uppgift att bekämpa tullbedrägerier, narkotikasmuggling, irreguljär migration och människohandel; stödja förenklade handelsprocedurer och integrerad gränsförvaltning, och bidra till en fredlig lösning av konflikten i Transnistrien genom ”5+2-processen”.

CS.

Tobakssmuggling, inklusive förfalskade produkter, har orsakat en förlust på uppskattningsvis 10 miljarder euro per år för Republiken Moldaviens, Ukrainas och medlemsstaternas statsbudgetar. Sedan 2020–2021 har EU BAM förhindrat flera smugglingsförsök och beslagtagit stora mängder ammunition, tobak, alkohol, etanol och heroin.

CT.

EU BAM hjälper Republiken Moldaviens och Ukrainas gränsmyndigheter att utveckla allmänna gemensamma indikatorer för identifiering av offer för människohandel.

CU.

EU BAM:s insatsgrupp mot narkotika strävar efter att engagera uppdragets partnertjänster med andra narkotikabekämpande myndigheter i regionen. EU BAM samarbetar med flera internationella organisationer, inklusive Europol, Frontex och OSSE via sin vapenarbetsgrupp, gemensamma ORION II-insatser och EU:s fjärde gränssäkerhetsinitiativ.

CV.

EU BAM har varit en konsekvent förespråkare för att återöppna de internationella transportkorridorer som korsat Transnistrien och utvecklar och fungerar som förespråkare för åtgärder för tekniskt förtroendeskapande mellan Chisinau och Tiraspol inom transport, tullverksamhet, veterinärmedicin, fytosanitet och brottsbekämpning.

CW.

EU BAM bidrar till en fredlig lösning av konflikten i Transnistrien genom förtroendeskapande åtgärder och som övervakningsnärvaro vid den transnistriska delen av gränsen mellan Moldavien och Ukraina.

CX.

Ryssland upprätthåller en s.k. fredsbevarande styrka i Transnistrien på cirka 500 soldater och den operativa gruppen av ryska trupper (OGRT) på cirka 1 500 soldater, utövar kontroll över de beväpnade separatistgrupperna i Transnistrien och håller över 100 gemensamma militärövningar årligen med Transnistrien. Parlamentet är oroat över de försök som gjorts av separatister från Tiraspol att få Transnistriens självständighet erkänd den 4 mars 2022.

CY.

Till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina är säkerheten och tryggheten för EU BAM Moldavien allvarligt hotad och kan leda till att personalen i slutändan evakueras från landet.

CZ.

Europeiska unionens övervakningsuppdrag i Georgien (EUMM) är ett civilt uppdrag som inleddes 2008, efter det EU-medlade sexpunktsavtalet som avslutade kriget mellan Georgien och Ryssland. Under sina 13 år har EUMM företrätt EU:s starka politiska engagemang i regionen genom att bidra till förtroendeskapande och normalisering och tillhandahålla stabilitet på marken bland de parter som är inblandade i konflikten och i regionen i stort.

DA.

EUMM har för närvarande 325 medlemmar, inklusive över 200 civila övervakare med en budget på 44,8 miljoner euro och ett mandat som ska förnyas i december 2022.

DB.

Det ursprungliga mandatet från 2008 förblir oförändrat när det gäller övervakningen av genomförandet av det EU-medlade avtalet om vapenvila av den 12 augusti 2008 mellan Georgien och Ryssland, som innehåller krav på följande: inga våldshandlingar, upphörande av fientligheter, tillträde för humanitär hjälp, de georgiska truppernas återvändande till sina normala anläggningar, de ryska truppernas tillbakadragande till de positioner de hade före fientligheterna samt inledande av internationella diskussioner om säkerhet och stabilitet i Sydossetien och Abchazien.

DC.

Ryssland följer inte det med hjälp av EU framförhandlade avtalet från den 12 augusti 2008 om eldupphör mellan Georgien och Ryssland, eftersom landet olovligen upprätthåller en närvaro bestående av sina väpnade styrkor och agenter från den federala säkerhetstjänsten (FSB) samt ryska gränskontrolltjänstemän i utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien. Ryssland tillåter inte att det inrättas internationella säkerhetsmekanismer på plats, och hindrar också EUMM från att ta sig in på de territorier som ockuperats av Ryssland, vilket är ett allvarligt hinder för uppnåendet av uppdragets mål. EUMM:s mandat är giltigt i hela Georgien. EUMM konfronteras med ryskt gränsbyggande, som bland annat innebär att administrativa gränslinjer dras in på georgiskt territorium och ytterligare utökar den territoriella ockupationen av Georgien.

DD.

Flagranta brott mot det av EU framförhandlade avtalet om vapenvila av den 12 augusti 2008 och Rysslands eldupphör fortsätter och bemöts ofta av begränsade reaktioner eller uppmaningar till åtgärder från medlemsstaternas sida, eller inga reaktioner alls, vilket riskerar att uppmuntra Ryssland att utföra fler sådana handlingar. Det har förekommit olagliga gripanden över de administrativa gränslinjerna och olaglig verksamhet med gränsuppbyggnad.

DE.

EUMM är inte ett typiskt civilt uppdrag på grund av sitt mandat och fokus på övervakningsverksamhet och civilt kompetensbyggande och på grund av att det leder förtroendeskapande verksamhet via små bidrag och riktade projekt mellan de båda sidorna. Mandatet gör det möjligt för uppdraget att fokusera på hybridhot, mänskliga rättigheter, minoriteter och säkerhetens miljöaspekter. EUMM har inrättat en rådgivande kommitté för hybridkrigföring och har regelbundna kontakter med Natos förbindelsekontor och den grupp som genomför Natos omfattande paket för Georgien.

DF.

EUMM underlättar mötena för mekanismer för incidentförebyggande och incidenthantering i Ergneti och säkerställer regelbundenheten i dessa möten, som tar upp säkerhetssituationen på marken och som inkluderar Georgiens regering, utbrytarregionerna och Ryssland. Tyvärr ligger en liknande mekanism i Gali i Abchazien på is.

DG.

EUMM har ett ständigt behov av att expandera sitt analytiska fokus och sin kapacitet för att hantera de ständiga hybridhoten och kräver därför en tillräcklig budget och tillräckliga resurser.

DH.

EUMM är ett mål för desinformationsverksamhet, särskilt från mediekanaler och sociala mediekanaler som är baserade i ockuperade regioner som stöds av Ryssland, vilket tvingar EUMM att organisera sina interna resurser för att tillhandahålla nödvändigt samarbete och utforska sätt att bekämpa desinformation.

DI.

EUMM har ansvarat för jourtelefonen – en förtroendeskapande mekanism som fungerar som en betydelsefull dygnet runt-kommunikationskanal mellan Georgiens regering och de facto-myndigheterna i Abchazien och Sydossetien, däribland Rysslands gränskontrolltjänstemän som är utstationerade i båda regionerna, när det gäller akuta incidenter på plats. Denna jourtelefon aktiverades över 2 100 gånger under 2021. EUMM stöder förhandlingsformat och kommunikationskanaler genom att delta i de internationella diskussionerna i Genève och vara med och leda de möten som hålls i Ergneti inom ramen för mekanismen för incidentförebyggande och motåtgärder.

DJ.

Den 24 oktober 2019 passerade FSB-tjänstemän, för första gången på över 10 år, den administrativa gränslinjen och frihetsberövade övervakare från EUMM och tvingade EU att förhandla för att få dem frigivna.

DK.

EUMM:s roll när det gäller att tillgodose lokalbefolkningens behov av mänsklig säkerhet och humanitära behov i konfliktdrabbade områden och underlätta effektiva informationsutbyten – till exempel i samband med medicinska passager eller frisläppande av personer och EUMM-övervakare som kvarhållits vid de administrativa gränslinjerna, samt för att underlätta diskussioner öga mot öga på mötena för mekanismer för incidentförebyggande och incidenthantering i Ergneti – tillför ett enormt mervärde för den viktiga roll som EUMM spelar både när det gäller att bidra till säkerhet, konflikthantering och förtroendeskapande.

DL.

Georgien är en av de största bidragsgivarna per capita till GSFP-uppdrag i Afrika.

DM.

Länderna i det östliga partnerskapet är fortfarande mycket sårbara för en otrygg energiförsörjning, särskilt Republiken Moldavien och Ukraina, som gång på gång drabbas av energiutpressning från Ryssland.

DN.

EU-åtgärder för att minska den otrygga energiförsörjningen genom att diversifiera energikällorna kommer också att stärka säkerheten och stabiliteten i den östra regionen.

DO.

Kommissionen har redan vidtagit åtgärder för att minska Europas beroende av en enda leverantör genom att diversifiera sina gasleverantörer. Som svar på effekterna av sanktionerna mot Ryssland utarbetade kommissionen, i syfte att stoppa beroendet av rysk energiimport, en ny plan för att före utgången av 2022 ersätta 100 miljarder kubikmeter gasimport från Ryssland via ökad import av flytande naturgas och import via rörledningar från icke-ryska leverantörer, samt större volymer produktion och import av biometan och förnybar vätgas. Planen syftar till att minska användningen av fossila bränslen i bostäder, byggnader, industrier och energisystem, och till att främja energieffektivitet, öka förnybara energikällor och elektrifieringen samt ta itu med flaskhalsar i infrastrukturen.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.

87.

88.