P9_TA(2022)0076

Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga översikten över hållbar tillväxt 2022

Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2022 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga översikten över hållbar tillväxt 2022 (2022/2006(INI))

(2022/C 347/15)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 136,

—	med beaktande av protokoll nr 1 till fördragen om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

—	med beaktande av protokoll nr 2 till fördragen om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

—	med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

—	med beaktande av Parisavtalet om FN:s ramkonvention om klimatförändringar och målen för hållbar utveckling,

—	med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk (1),

—	med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken (5),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet (7),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet (8),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (9) (förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (10) (förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2020EU vid ett vägskäl: bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020)0456),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2021Samordning av den ekonomiska politiken 2021: få bukt med covid-19, stödja återhämtningen och modernisera ekonomin (COM(2021)0500),

—	med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 4 mars 2021 om handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (COM(2021)0102),

—	med beaktande av det sociala åtagandet från Porto av den 7 maj 2021 av rådet, kommissionen, parlamentet och arbetsmarknadens parter,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 november 2021Den årliga tillväxtstrategin för 2022 (COM(2021)0740),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 24 november 2021Rapport om förvarningsmekanismen 2022 (COM(2021)0741), och kommissionens rekommendation av den 24 november 2021 till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2021)0742),

—	med beaktande av Europeiska systemrisknämndens rapport av den 16 februari 2021Financial stability implications of support measures to protect the real economy from the COVID-19 pandemic,

—	med beaktande av arbetsdokumentet av den 27 maj 2020 från kommissionens avdelningar Identifying Europe’s recovery needs,

—	med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2021 av den 11 november 2021,

—	med beaktande av den europeiska finanspolitiska nämndens bedömning av den 16 juni 2021 av den finanspolitiska inriktningen i euroområdet 2022,

—	med beaktande av sin resolution av den 6 juni 2021 om Europaparlamentets granskning av kommissionens och rådets pågående bedömning av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna,

—	med beaktande av sin resolution av den 13 november 2020 om investeringsplanen för ett hållbart Europa – finansieringen av den gröna given,

—	med beaktande av den europeiska finanspolitiska nämndens årsrapport av den 10 november 2021,

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om översynen av den makroekonomiska lagstiftningen för en bättre inverkan på Europas realekonomi samt större transparens när det gäller beslutsfattandet och ökat demokratiskt ansvarstagande (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2022 om Rysslands aggression mot Ukraina (12),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A9-0034/2022), och av följande skäl:

Den europeiska planeringsterminen spelar en viktig roll för samordningen av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i medlemsstaterna och säkrar därmed den ekonomiska och monetära unionens makroekonomiska stabilitet. I denna process bör man inte ignorera målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den europeiska gröna given liksom andra frågor som rör finanssektorn och beskattning. Införlivandet av dessa frågor bör inte påverka den europeiska planeringsterminens huvudsakliga ekonomiska och finanspolitiska karaktär.

B.	Enligt kommissionens ekonomiska vinterprognos förväntas BNP-tillväxten för 2022 uppgå till 4,0 % för både euroområdet och EU-27, men förväntas sjunka till 2,7 % för euroområdet respektive 2,8 % för EU-27 under 2023.

C.	Kommissionens ekonomiska vinterprognos visar på en betydande skillnad i återhämtningstakten i de olika medlemsstaterna under 2021, med en skillnad i BNP-tillväxten som sträcker sig från 2,8 % till 13,7 %.

D.	Den kris som covid-19-pandemin orsakat har lett till ökade sociala, territoriella, generationsmässiga, ekonomiska och könsrelaterade ojämlikheter.

E.	Enligt kommissionens ekonomiska vinterprognos sjönk den genomsnittliga arbetslösheten till 7,0 % i euroområdet och till 6,4 % i EU-27 under 2021.

F.	Den aldrig tidigare skådade recessionen 2020 och de åtgärder som vidtogs med anledning av pandemin drev upp den offentliga skuldkvoten under 2021 till 100 % av BNP i euroområdet och 92,1 % av BNP i EU-27.

G.	För att öka EU:s produktivitet och globala konkurrenskraft krävs strukturella, socialt balanserade, tillväxtfrämjande och hållbara reformer och en lämplig investeringsnivå.

Den ekonomiska återhämtningen efter pandemin kräver ett snabbt och effektivt genomförande av faciliteten för återhämtning och resiliens (Recovery and Resilience Facility – RRF). Alla planer för återhämtning och resiliens bör omfatta var och en av de sex pelarna och de allmänna och specifika målen i RRF-förordningen och respektera dess övergripande principer.

I.	Utmaningar relaterade till rättsstatsprincipen har identifierats under den europeiska planeringsterminen.

J.	Aspekter som rör den eventuella framtiden för EU:s finanspolitiska ram har behandlats i ett särskilt initiativbetänkande från Europaparlamentet.

Sysselsättningsaspekterna och de sociala aspekterna av den årliga översikten över hållbar tillväxt 2022 behandlas i det parallella betänkandet från parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga strategin för hållbar tillväxt 2022.

L.	Aspekter som rör genomförandet av RRF kommer att behandlas i ett särskilt initiativbetänkande från Europaparlamentet.

Ekonomiska utsikter för EU

Europaparlamentet konstaterar att den europeiska ekonomin håller på att återhämta sig snabbare än väntat från de förödande effekterna av den globala covid-19-pandemin. Parlamentet understryker den avgörande betydelse som snabba och innovativa politiska insatser har spelat och kommer att fortsätta att spela för att dämpa pandemins inverkan på den europeiska ekonomin.

Europaparlamentet betonar att konflikten i Ukraina och de stränga sanktionerna mot Ryska federationen oundvikligen kommer att få negativa konsekvenser för EU:s ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa och underlätta metoder och sätt att hantera de ekonomiska och sociala konsekvenserna av sanktionerna.

Europaparlamentet är bekymrat över nya varianter, lokala nedstängningar på grund av pandemin, stigande energipriser, inflationstryck, störningar på utbudssidan och den ökade bristen på arbetskraft. Parlamentet konstaterar att dessa risker ger upphov till betydande osäkerhet och skulle kunna hämma utsikterna för ekonomisk tillväxt under de kommande månaderna och försena övergången till en mer hållbar, digital, konkurrenskraftig och framtidssäker ekonomi.

Europaparlamentet noterar att alla medlemsstater förväntas nå de produktionsnivåer som de hade före pandemin före utgången av 2022. Parlamentet oroas över att återhämtningstakten varierar mellan medlemsstater och regioner, med betydande skillnader mellan medlemsstaterna under 2021. Parlamentet noterar dock att återhämtningen förväntas tillta ännu mer under 2022 och 2023. Parlamentet understryker att den förväntade tillväxttakten i EU under 2022 och 2023 är lägre än den förväntade globala ekonomiska BNP-tillväxten.

Europaparlamentet inser att den kris som utlöstes av covid-19-pandemin har varit särskilt allvarlig för företagen, främst de små och medelstora företagen, och inom turismen, hotellbranschen och kulturen. Parlamentet betonar att de medlemsstater som var mer beroende av dessa tjänster påverkades mest ekonomiskt.

Europaparlamentet erkänner det koncept med europeisk solidaritet som ligger till grund för inrättandet av RRF. Parlamentet betonar att ett transparent och framgångsrikt genomförande av RRF kommer att bidra till att göra EU:s ekonomier och samhällen mer välmående, hållbara, inkluderande, konkurrenskraftiga, motståndskraftiga och bättre förberedda för den gröna och digitala omställningen, samt främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Ansvarsfull och hållbar finanspolitik

Europaparlamentet noterar att stabilitets- och tillväxtpaktens allmänna undantagsklausul kommer att fortsätta att tillämpas under 2022, och att den förväntas upphöra att gälla från och med 2023, förutsatt att den underliggande motiveringen för aktiveringen upphör att gälla.

Europaparlamentet tror att översynen av EU:s ram för ekonomisk styrning är nödvändig. Parlamentet håller med den europeiska finanspolitiska nämnden om vikten av att ha en tydlig väg mot en reviderad finanspolitisk ram, helst innan den allmänna undantagsklausulen avaktiveras.

Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att ge vägledning om finanspolitiken för perioden fram till avaktiveringen av den allmänna undantagsklausulen, på ett sätt som återspeglar både den särskilda ekonomiska situationen i varje medlemsstat och diskussionerna om ramen för ekonomisk styrning. Parlamentet påminner i detta avseende om sin resolution av den 8 juli 2021 om översynen av den makroekonomiska lagstiftningsramen.

10.

Europaparlamentet är övertygat om att det för att stödja återhämtningen fortfarande är avgörande att länderna samordnar sin finanspolitik. Parlamentet noterar att den övergripande finanspolitiska inriktningen, när hänsyn tas till nationella budgetar och RRF, beräknas fortsätta att stödja återhämtningen under 2022 och säkerställa en gradvis omställning av finanspolitiken. Parlamentet håller med kommissionen om att medlemsstater med låga eller medelhöga skuldnivåer bör eftersträva eller upprätthålla en stödjande finanspolitisk inriktning, och att medlemsstater med höga skuldnivåer bör utnyttja RRF till att finansiera ytterligare investeringar för att stödja återhämtningen, samtidigt som en försiktig finanspolitik bedrivs, vilken dock inte hindrar de offentliga investeringar som behövs för att finansiera sektorer som är strategiska för återhämtning och resiliens i de europeiska ekonomierna och samhällena. Parlamentet håller med kommissionen om att alla medlemsstater bör bevara eller i stort sett upprätthålla sina nationellt finansierade investeringar.

11.

Europaparlamentet betonar att både regeringarnas inkomster och utgifter är avgörande för att garantera de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt samt att genomföra hållbara, socialt balanserade och tillväxtfrämjande reformer.

Tillväxtfrämjande, balanserade, inkluderande och hållbara strukturreformer och investeringar

12.

Europaparlamentet anser att det är avgörande att samordna nationella reform- och investeringsinsatser och att utbyta bästa praxis för att öka konvergensen och resiliensen i våra ekonomier, främja hållbar tillväxt för alla och förbättra de institutionella ramarna för att öka det nationella egenansvaret och den nationella ansvarsskyldigheten.

13.

Europaparlamentet betonar att RRF utgör en unik och enastående möjlighet för alla medlemsstater att ta itu med viktiga strukturella utmaningar och investeringsbehov, inbegripet den rättvisa, gröna och digitala omställningen. Parlamentet insisterar på att alla planer för återhämtning och resiliens måste uppfylla alla kraven i RRF-förordningen, särskilt de sex pelarna. Parlamentet betonar samspelet mellan den europeiska planeringsterminen och RRF. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta vara på denna möjlighet på bästa sätt och att utnyttja den för att omvandla sina ekonomier och göra dem hållbara, konkurrenskraftigare och mer motståndskraftiga mot framtida chocker. Parlamentet betonar den roll som parlamentet spelar i genomförandet av RRF, i enlighet med bestämmelserna i RRF-förordningen.

14.

Europaparlamentet påminner om att RRF och de enskilda nationella planerna för återhämtning och resiliens fullt ut bör respektera förordningen om villkorlighet i samband med rättsstatsprincipen, och att åtgärderna i dessa planer inte bör strida mot EU:s värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet insisterar på att kommissionen i detta syfte måste säkerställa att inga projekt eller åtgärder strider mot dessa värden, under vare sig bedömningsfasen eller genomförandefasen, och begär att den vidtar lämpliga åtgärder för en översyn.

15.

Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin har haft betydande konsekvenser för kvinnor. Parlamentet betonar vikten av att öka kvinnors deltagande i ekonomin, inbegripet ett inkluderande deltagande i den digitala ekonomin och den digitala omställningen, och säkerställa en mer inkluderande tillväxt som en del av lösningen på återhämtningen efter pandemin, vilket kommer att bidra till att öka sysselsättningen, det ekonomiska välståndet och konkurrenskraften i hela EU.

16.

Europaparlamentet konstaterar att många medlemsstater står inför såväl en otillfredsställande nivå av privata och offentliga investeringar som gamla och nya strukturella utmaningar som hindrar deras tillväxtpotential. Parlamentet betonar därför att det är avgörande för en hållbar återhämtning och fortsatt tillväxt att man hanterar strukturella utmaningar och ökar privata och offentliga investeringar. Parlamentet anser att genomförandet av reformer för att åtgärda gamla och nya strukturella sårbarheter inte bara är avgörande för att förbättra förmågan att stå emot och hantera befintliga utmaningar, utan även för att genomföra den gröna och digitala omställningen på ett hållbart, rättvist och inkluderande sätt och för att minska de sociala ojämlikheterna. Parlamentet påpekar att bristen på nationellt egenansvar är en av de största svagheterna i genomförandet av reformer som syftar till att åtgärda strukturella brister.

17.

Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionen har identifierat makroekonomiska sårbarheter i samband med obalanser och alltför stora obalanser i 12 medlemsstater. Parlamentet är oroat över att karaktären på och källan till medlemsstaternas obalanser i stort sett är desamma som före pandemin, och att pandemin också kan förvärra obalanserna och de ekonomiska skillnaderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utnyttja det unika tillfälle som RRF erbjuder för att avsevärt minska de befintliga makroekonomiska obalanserna, särskilt genom att inkludera ambitiösa reformåtgärder i alla medlemsstaters nationella planer. Parlamentet betonar att ett korrekt genomförande är avgörande för att denna möjlighet ska kunna utnyttjas fullt ut.

18.

Europaparlamentet noterar att höga statsskuldnivåer kan orsaka makroekonomisk instabilitet, i synnerhet om Europeiska centralbankens penningpolitik skulle bli mindre ackommoderande. Parlamentet betonar vikten av ett lämpligt regelverk och politiska strategier som kan kombinera en minskning av skuldkvoten med en lämplig nivå av privata och offentliga investeringar som kan säkerställa varaktig ekonomisk tillväxt, hög konkurrenskraft och social sammanhållning.

19.

Europaparlamentet inser vikten av förfarandet vid makroekonomiska obalanser när det gäller att fastställa, förebygga och åtgärda makroekonomiska obalanser i EU. Parlamentet framhåller att fortlöpande övervakning och vaksamhet kommer att behövas, och att medlemsstaterna bör åtgärda ökande obalanser genom reformer som stärker den ekonomiska och sociala resiliensen och främjar den digitala omvandlingen och den gröna och rättvisa omställningen. Parlamentet betonar att kommissionen spelar en viktig roll i att hålla regeringar ansvariga i detta avseende.

20.

Europaparlamentet påminner om att den europeiska planeringsterminen är ett väletablerat ramverk för EU-medlemsstaternas samordning av sin finanspolitik, ekonomiska politik, socialpolitik och sysselsättningspolitik. Parlamentet betonar att utan samordnade insatser för att genomföra den digitala omställningen och miljöomställningen, och för att ta itu med vissa frågor som rör finanssektorn, kan de europeiska ekonomierna lida långvariga skador, vilket undergräver alla försök att främja en hållbar och trovärdig finanspolitik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att på lämpligt sätt beakta alla dessa aspekter i den framtida europeiska planeringsterminen, utan att undergräva den nuvarande strategin som bygger på finans- och budgetpolitik.

En mer demokratisk europeisk planeringstermin

21.

Europaparlamentet betonar vikten av man håller en fullständig debatt och ser till att både de nationella parlamenten och Europaparlamentet involveras på lämpligt sätt i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att parlamentets demokratiska roll måste stärkas inom ramen för ekonomisk styrning, och uppmanar rådet och kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets resolutioner.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla både Europaparlamentet och rådet, i egenskap av medlagstiftare, lika väl informerade om alla aspekter som rör tillämpningen av EU:s ram för ekonomisk styrning, inbegripet de förberedande etapperna.

23.

Europaparlamentet konstaterar att kommissionen, rådet och Eurogruppens ordförande regelbundet bör delta i de ansvariga parlamentsutskottens sammanträden för att ge information och utbyta åsikter om de senaste ekonomiska och politiska händelserna.

24.

Europaparlamentet efterlyser en engagerad samordning med arbetsmarknadens parter och andra berörda parter på både nationell och europeisk nivå i syfte att stärka den demokratiska ansvarsskyldigheten och transparensen.

o o

25.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.

(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.

(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.

(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.

(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

(9) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1.

(10) EUT L 57, 18.2.2021, s. 17.

(11) EUT C 99, 1.2.2022, s. 191.

(12) Antagna texter, P9_TA(2022)0052.