P9_TA(2022)0056

Det krympande utrymmet för det civila samhället i Europa

Europaparlamentets resolution av den 8 mars 2022 om det krympande utrymmet för det civila samhället i Europa (2021/2103(INI))

(2022/C 347/01)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av den europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan),

—	med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014 (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (förordningen om villkorlighet) (2),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juli 20212021 års rapport om rättsstatsprincipen – Situationen när det gäller rättsstatsprincipen i Europeiska unionen (COM(2021)0700),

—	med beaktande av kommissionens vägledning av den 23 september 2020 om genomförandet av EU-reglerna om definition och förebyggande av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse (3),

—	med beaktande av rapporten från Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs grupp för grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen från juni 2020 om den nationella utvecklingen ur civilsamhällets perspektiv (National developments from a civil society perspective 2018-2019),

—

med beaktande av rapporten från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) av den 17 januari 2018 om utmaningar för civilsamhällesorganisationer som arbetar med människorättsfrågor i EU (Challenges facing civil society organisations working on human rights in the EU), dess bulletiner som offentliggjordes 2020 om covid-19-pandemins konsekvenser för grundläggande rättigheter i EU, samt dess andra rapporter, uppgifter och verktyg, i synnerhet Europeiska unionens informationssystem för grundläggande rättigheter (Efris),

—	med beaktande av FRA:s rapport av den 22 september 2021 om skydd av det medborgerliga utrymmet i EU (Protecting civic space in the EU),

—	med beaktande av de gemensamma riktlinjerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och Venedigkommissionen av den 1 januari 2015 om föreningsfrihet,

—	med beaktande av Europarådets rapport av den 11 februari 2019 om ett krympande utrymme för det civila samhället: inverkan på ungdomar och deras organisationer (Shrinking space for civil society: the impact on young people and their organisations),

—	med beaktande av OSSE:s/ODIHR:s och Venedigkommissionens riktlinjer av den 8 juli 2019 om friheten att delta i fredliga sammankomster,

—	med beaktande av FN:s vägledande not av den 23 september 2020 om skydd och främjande av medborgerligt utrymme,

—	med beaktande av FN:s deklaration av den 9 december 1998 om enskildas, gruppers och samhällsorgans rätt och skyldighet att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter,

—	med beaktande av den allmänna kommentaren nr 34 från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna av den 12 september 2011 om artikel 19: åsikts- och yttrandefrihet,

—	med beaktande av den allmänna kommentaren nr 37 från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna av den 17 september 2020 om artikel 21: rätten att delta i fredliga sammankomster,

—

med beaktande av Uneces (FN:s ekonomiska kommission för Europa) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen) av den 25 juni 1998 och beslut VII/9 av den 21 oktober 2021 om en snabbinsatsmekanism för att hantera ärenden som rör artikel 3.8 i Århuskonventionen,

—	med beaktande av FN:s resolutioner 2250 (2015), 2419 (2018) och 2535 (2020) om ungdom, fred och säkerhet,

—	med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna från 1998,

—	med beaktande av rekommendationen av den 10 oktober 2007 från Europarådets ministerkommitté till medlemsstaterna om den rättsliga ställningen för icke-statliga organisationer i Europa,

—	med beaktande av uttalandet av den 16 maj 2019 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter om att försvara de som försvarar hbti-personers rättigheter (Let’s defend LGBTI defenders),

—	med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs (EESK) yttrande av den 20 mars 2019Motståndskraftig demokrati genom ett starkt och diversifierat civilsamhälle,

—	med beaktande av EESK:s yttrande av den 19 oktober 2017EU:s finansiering av organisationer i det civila samhället,

—	med beaktande av partnerorganisationernas årsrapport för 2020 till Europarådets plattform för att främja skyddet av journalistiken och säkerheten för journalister,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 december 2020 om en strategi för att stärka tillämpningen av stadgan om de grundläggande rättigheterna i EU (COM(2020)0711),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 december 2020 om EU:s handlingsplan för demokrati (COM(2020)0790),

—	med beaktande av sin resolution av den 3 oktober 2017 om det krympande utrymmet för det civila samhället i utvecklingsländerna (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om behovet av att inrätta ett instrument för europeiska värden till stöd för civilsamhällesorganisationer som på lokal och nationell nivå främjar grundläggande värden inom Europeiska unionen (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2020 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 november 2020 om covid-19-åtgärdernas inverkan på demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om stärkandet av mediernas frihet: skyddet av journalister i Europa, hatpropaganda, desinformation och plattformarnas roll (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 26 november 2020 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen – årsrapport för 2018–2019 (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2021 om 2020 års rapport från kommissionen om rättsstatsprincipen (11),

—	med beaktande av sitt betänkande av den 17 februari 2022 om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer (12),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 november 2021 om stärkande av demokratin och mediernas frihet och mångfald i EU: otillbörlig användning av civil- och straffrättsliga åtgärder för att tysta journalister, icke-statliga organisationer och det civila samhället (13),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A9-0032/2022), och av följande skäl:

A.	Unionen bygger på de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget och dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna. I artikel 11.2 i EU-fördraget och artikel 15.1 i EUF-fördraget betonas vikten av civil dialog för att förverkliga unionens mål.

Organisationer i det civila samhället är ideella organisationer som är oberoende av offentliga institutioner och kommersiella intressen och vars verksamhet bidrar till förverkligandet av EU:s värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och de grundläggande rättigheterna. Organisationer i det civila samhället kan ha olika former, såsom föreningar och stiftelser. Människorättsförsvarare, aktivister och informella grupper är också viktiga aktörer i det civila samhället.

C.	Ett intersektionellt förhållningssätt är avgörande både för att förstå och framgångsrikt ta itu med de sårbarheter som medborgarna möter när de deltar i det civila samhället.

D.	Många organisationer i det civila samhället kämpar för att överleva och har problem med finansieringen, vilket allvarligt kan hindra deras effektivitet och förmåga att fullgöra sitt uppdrag.

Med medborgerligt utrymme avses den rättsliga och politiska ram inom vilken människor och grupper på ett meningsfullt sätt kan delta i det politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet i sina samhällen och utöva sin rätt att uttrycka åsikter, rätten till information och rätten till att samlas, förenas och föra en dialog med varandra och med myndigheter.

Tankefrihet och yttrandefrihet, inbegripet online, är hörnstenar i alla fria och demokratiska samhällen. Medborgaraktivism är grunden för en verkligt fungerande demokrati där minoriteters rättigheter skyddas och respekteras. Organisationer i det civila samhället bör ha rätt att delta i frågor som rör politisk och offentlig debatt, oavsett om den ståndpunkt som intas överensstämmer med regeringspolitiken eller förespråkar en lagändring.

Föreningsfriheten är en av grunderna för ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle, eftersom den gör det möjligt för medborgarna att agera kollektivt inom områden av gemensamt intresse och bidra till att det offentliga livet fungerar väl. Föreningsfriheten omfattar inte bara förmågan att skapa eller upplösa en sammanslutning, utan också förmågan att verka utan omotiverat ingripande från statens sida. Förmågan att söka, säkra och använda resurser är avgörande för att en sammanslutning ska fungera. Förbud mot eller upplösning av en sammanslutning bör alltid vara en sista utväg och sådana beslut bör kunna överklagas.

Rätten att delta i fredliga sammankomster är en hörnsten i demokratin och är avgörande för att skapa ett tolerant och pluralistiskt samhälle där grupper med olika övertygelser, bruk eller politik kan samexistera på ett fredligt sätt. Begränsningar av och polisarbete vid fredliga sammankomster måste uppfylla kraven på laglighet, nödvändighet, proportionalitet och icke-diskriminering.

I.	Rätten till information är en förutsättning för en välinformerad offentlig debatt och för att hålla myndigheter och offentliga institutioner ansvariga.

Yttrandefriheten och tillgången till information har begränsats i vissa medlemsstater, ofta under förevändning att bekämpa desinformation kopplad till covid-19. Åtgärder som förhindrar terrorism eller hatpropaganda bör inte leda till onödiga begränsningar av yttrandefriheten. Rättsprocesser som en strategi mot engagemang från allmänheten (s.k. SLAPP) har också använts för att rikta in sig på organisationer i det civila samhället, människorättsförsvarare och aktivister som arbetar på områdena miljö, rättsstatens principer, hbtqi+-personers rättigheter och kvinnors rättigheter i flera medlemsstater. Dessa rättegångar har en allvarlig avkylande effekt på yttrandefriheten och den offentliga aktivismen.

Föreningsfriheten håller på att urholkas i vissa medlemsstater genom reformer som utsätter organisationer i det civila samhället för risken att avregistreras eller som inför onödigt betungande administrativa förfaranden, inbegripet men inte begränsat till felaktig tillämpning av åtgärder för att bekämpa penningtvätt eller politik som begränsar rätten att engagera sig i opinionsbildning.

I vissa medlemsstater har restriktioner införts i syfte att avsiktligt begränsa det medborgerliga utrymmet. Dessa restriktioner åtföljs av rättsliga, administrativa och skattemässiga trakasserier, kriminalisering och negativ retorik som syftar till att stigmatisera organisationer i det civila samhället, göra dem icke legitima och minska deras förmåga att utföra sitt legitima arbete. Hatpropaganda – både online och offline – samt verbala och fysiska trakasserier och attacker härrör också från icke-statliga aktörer. Organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare som arbetar med rättsstatsprincipen, öppenhet och korruption, kvinnors rättigheter, inbegripet sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, miljöfrågor och skydd av minoriteter och hbtqi+-personers rättigheter, medie- och yttrandefrihet, liksom de som ger stöd till migranter, asylsökande och de som deltar i sök- och räddningsinsatser är särskilt utsatta.

M.	Begränsningar av det medborgerliga utrymmet i grannländerna har också konsekvenser för och påverkar det civila samhällets situation i Europeiska unionen.

N.	Några nationella organisationer i det civila samhället som fungerar som övervakare, särskilt genom att delta i övervakning och rapportering av kränkningar av rättigheter och friheter, opinionsbildning och rättstvister är särskilt utsatta för restriktioner, vedergällningsåtgärder och övervakning.

Situationen för försvarare av hbtqi+-personers rättigheter i Europa beskrevs som oroande av Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, som rapporterade flera fall av trakasserier online och offline, våldsamma angrepp, hatkampanjer och dödshot i medlemsstater och grannländer. Denna trend hänger samman med utmålandet av andra minoritetsgrupper som syndabockar och strider mot principen att alla människor föds lika vad gäller värdighet och rättigheter.

Goda förbindelser mellan staten och dess medborgare innebär att alla medborgare, inklusive barn och ungdomar, bör kunna delta i debatterna och påverka den offentliga politiken. Demokratier kommer endast att blomstra om alla tror på de demokratiska systemen och om institutionerna är trovärdiga för medborgarna.

Vissa medlemsstater har begränsat möjligheterna för organisationer i det civila samhället att delta i politisk verksamhet. I andra medlemsstater har anklagelserna om att organisationer i det civila samhället är politiska blivit verktyg för att stigmatisera dem och göra dem icke legitima. Att organisationer i det civila samhället i vissa medlemsstater görs icke legitima kan förefalla vara kopplat till smutskastningskampanjer bedrivna av staten eller medierna. Organisationer i det civila samhället rapporterar om diskriminerande och restriktiva finansieringsmetoder i vissa medlemsstater.

I vissa medlemsstater har en politik och praxis som har en avkylande effekt på det medborgerliga utrymmet antagits i syfte att uppnå självcensur och avskräcka medborgaraktörer från att utöva sina rättigheter. En sådan politik kombinerar ofta vaga bestämmelser som ger offentliga myndigheter stort utrymme för skönsmässig bedömning med oproportionerligt höga sanktionsnivåer. Möjligheten att tillämpa dem kan i sig vara tillräcklig för att skapa självcensur, utan att det finns något faktiskt behov att tillämpa dem.

Rätten till fredliga sammankomster har begränsats på grund av nödvändiga regler för social distansering i en majoritet av medlemsstaterna. Vissa medlemsstater har antagit lagar som begränsar rätten att delta i fredliga sammankomster under de senaste åren, och har ställt upp krav på tillstånd och anmälan. I vissa medlemsstater ökar de brottsbekämpande myndigheternas befogenheter, vilket skapar oro över deras nödvändighet och proportionalitet.

I vissa medlemsstater har nödlagstiftning som svar på hälsokrisen använts som en förevändning för att godtyckligt begränsa de grundläggande rättigheterna och friheterna och slå ner på det civila samhället och andra avvikande röster. I vissa fall har det konstaterats att dessa åtgärder inte har uppfyllt kraven i fråga om nödvändighet, proportionalitet, tidsbegränsningar och icke-diskriminering, vilket betyder att inga begränsningar av de grundläggande rättigheterna och friheterna med anledning av dessa åtgärder kan anses vara legitima eller lagliga. Trots sin roll på fältet har organisationer i det civila samhället inte rådfrågats vid utarbetandet av nödåtgärder.

Covid-19-pandemins spridning har gett upphov till ett aldrig tidigare skådat engagemang från organisationer i det civila samhället för att tillhandahålla lösningar på pandemin och ge stöd till människor i utsatta situationer. Ungdomsorganisationer har haft en positiv inverkan under pandemin vad gäller att motverka desinformation och stärka förtroendet för offentliga institutioner. Långsiktig tillräcklig finansiering och institutionellt stöd till det civila samhället har ett mervärde i kristider.

Framväxten av statligt organiserade icke-statliga organisationer som är utformade för att alltid stödja makthavarnas politiska legitimitet och för att stödja regeringen i offentliga diskussioner och i dess politiska mål samtidigt som de utger sig för att vara oberoende röster utgör en av de allvarligaste formerna av angrepp mot organisationer i det civila samhället och äventyrar deras existens genom att undergräva ett aktivt medborgarskap och beröva dem offentlig finansiering.

Organisationer i det civila samhället bedriver i allt högre grad ekonomisk verksamhet och bidrar till den sociala ekonomin, men inga lagstiftningsåtgärder har vidtagits för att frigöra deras verksamhet på EU-nivå. Trots konkret rättspraxis från Europeiska unionens domstol tillämpas fortfarande inte principen om icke-diskriminering och fri rörlighet för kapital universellt på gränsöverskridande donationer i medlemsstaterna.

Civilsamhällesorganisationers deltagande i utvecklingen av lagstiftning och politik bör underlättas genom politiska ramar som gör det möjligt för dem att delta i en dialog med offentliga myndigheter. Framsteg har gjorts både på nationell nivå och EU-nivå, men den civila dialogen är fortfarande ofta en ad hoc-process.

Utländsk finansiering har varit föremål för rättsliga och politiska angrepp i vissa medlemsstater. Restriktioner som åläggs organisationer i det civila samhället som tar emot utländsk finansiering strider mot unionsrätten, närmare bestämt artikel 63 i EUF-fördraget om fri rörlighet för kapital och stadgan. I mål C-78/18 (14) fastställde EU-domstolen att lagen innebar en överträdelse av den fria rörligheten för kapital och föreningsfriheten.

Unionen har inlett en process genom den europeiska gröna given och den digitala omställningen. Denna process kommer att kräva ett sunt medborgerligt utrymme för att medborgarna och de befolkningsgrupper som påverkas ska kunna uttrycka sina intressen, debattera politiska lösningar och nå nya sociala kontrakt.

Europaparlamentet framhåller den avgörande roll som organisationer i det civila samhället spelar för förverkligandet och skyddet av unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget och för utformningen och genomförandet av EU:s lagstiftning, politik och strategier, inbegripet kampen mot klimatförändringarna, den digitala omställningen och återhämtningen från covid-19-pandemin. Parlamentet framhåller deras viktiga bidrag till en välinformerad offentlig debatt, genom att de uttrycker de önskemål som finns i samhället, ger utsatta och marginaliserade människor en röst, säkerställer tillgång till tjänster av avgörande betydelse, tillhandahåller sakkunskap vid det politiska beslutsfattandet, främjar ett aktivt medborgarskap, fungerar som skolor för demokrati och oumbärliga övervakare som utövar demokratisk kontroll över statliga institutioner och säkerställer ansvarsskyldighet för offentliga åtgärder och användningen av offentliga medel. Parlamentet erkänner därför att det medborgerliga utrymmet är en integrerad del av demokratin, rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar att unionen därför bör åta sig att bevara och odla det medborgerliga utrymmet på lokal, regional, nationell och europeisk nivå.

Europaparlamentet betonar att det medborgerliga utrymmet måste vara en möjliggörande och säker miljö som är fri från otillbörlig inblandning, hot, trakasserier och avkylande effekter från, både statliga eller icke-statliga aktörer, för att organisationer i det civila samhället ska blomstra. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras positiva skyldighet att säkerställa en gynnsam miljö för organisationer i det civila samhället, inbegripet tillgång till transparenta finansieringsmekanismer och mekanismer för civil dialog, i linje med internationella människorättsnormer för förenings-, yttrande- och mötesfrihet, och som också bekräftas i stadgan. Parlamentet betonar vikten av mediernas mångfald för att säkerställa att organisationer i det civila samhället kan nå den allmänna opinionen och därmed bidra till den offentliga debatten.

Europaparlamentet varnar för försämringen av det medborgerliga utrymmet i hela EU med politik som hämmar civilsamhällesorganisationernas verksamhet, deras tillgång till hållbar finansiering och deras förmåga att delta i beslutsfattandet. Parlamentet fördömer alla former av trakasserier, smutskastning, stigmatisering, kriminalisering och svartmålning av organisationer i det civila samhället. Parlamentet betonar hur dessa handlingar äventyrar det aktiva medborgarskapet och uttrycket för kritiska röster, vilket undergräver den offentliga debatten och därmed demokratins själva grundvalar.

Europaparlamentet noterar att covid-19-pandemin ytterligare har förstärkt många av de utmaningar som organisationer i det civila samhället står inför, vilket framgår av 2021 års rapport från FRA, där det konstaterades att 57 procent av de nationella och lokala organisationerna uppgav att situationen hade ”försämrats” eller ”kraftigt försämrats” jämfört med tidigare år. Parlamentet noterar med oro att vissa regeringar utnyttjade pandemin för att begränsa det medborgerliga utrymmet och anta kontroversiella lagar och diskriminerande åtgärder som inte alltid var kopplade till pandemin, samtidigt som samhällets förmåga att mobilisera sig var begränsad, inbegripet förmågan att delta i den offentliga debatten och yttrande-, mötes- och föreningsfriheten.

Europaparlamentet håller med kommissionen om att det är ett tecken på att rättsstatsprincipen är i fara när det civila samhällets handlingsutrymme minskar. Parlamentet välkomnar att kommissionen har granskat miljön för det civila samhället som en del av sin årliga rättsstatsrapport, i vilken det med rätta anges att rättsstaten inte kan fungera utan ett livskraftigt civilt samhälle som verkar i en säker och möjliggörande miljö. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att intensifiera och strukturera sin övervakning av situationen för det medborgerliga utrymmet i medlemsstaterna genom att skapa ett ”index för europeiskt medborgarutrymme” baserat på befintliga ramar för mätning av medborgerligt utrymme, och genom att ägna ett fullvärdigt kapitel åt det medborgerliga utrymmet, inklusive landspecifika rekommendationer i sin årliga rapport om rättsstatsprincipen, som också fullständigt bör omfatta grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att systematiskt använda FRA:s rapporter och att be FRA om metodologisk rådgivning.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av det civila samhällets betydelse inom ett antal av EU:s politikområden och strategier och finansieringsprogram. Parlamentet framhåller dock att detta fragmenterade tillvägagångssätt inte leder till någon verklig förbättring av civilsamhällesorganisationernas situation ute på fältet.

Europaparlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen att anta en övergripande strategi för det civila samhället för skydd och utveckling av det medborgerliga utrymmet inom unionen som integrerar alla befintliga verktyg, fyller i luckor gällande övervakning, stöd och skydd, och ger ett verkligt politiskt erkännande av den avgörande roll som organisationer i det civila samhället spelar för förverkligandet av demokratiska värderingar och politik, samtidigt som man tydligt kopplar övervaknings- och rapporteringsverktyg till EU:s verkställighetsmekanismer för att säkerställa snabba och effektiva uppföljningsåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforska initiativ för att stärka de stödnätverk som finns tillgängliga för organisationer i det civila samhället.

Europaparlamentet anser att denna strategi för det civila samhället bör innehålla en uppsättning konkreta åtgärder som kommer att skydda och stärka det medborgerliga utrymmet, bland annat genom att

a)	införa miniminormer för den rättsliga och administrativa miljön i det civila samhället,

b)	införa en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer,

c)	upprätta kontaktpunkter mellan EU-institutionerna och det civila samhället,

d)	säkerställa konsekvent tillgång till politiska debatter och utformningen av dagordningen på unionsnivå i enlighet med EU-fördragen och EU-institutionernas arbetsordning,

e)	stärka tillgången till övervakning av unionens politik och genomförandet av unionens budget,

f)	utöka en flexibel tillgång till unionsfinansiering.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att säkerställa konsekvens i unionens interna och externa politik när det gäller att skydda och möjliggöra medborgerligt utrymme, bland annat genom att anta interna riktlinjer för människorättsförsvarare som motsvarar de riktlinjer som gäller för EU:s yttre åtgärder.

En möjliggörande rättslig och politisk miljö som är fri från avkylande effekter, hot och attacker

10.

Europaparlamentet framhåller att civilsamhällesorganisationernas handlingsförmåga är beroende av att det finns en möjliggörande rättslig och politisk miljö, särskilt när det gäller utövandet av föreningsfriheten, mötesfriheten och yttrandefriheten och allmänhetens rätt till deltagande. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att garantera utövandet av dessa rättigheter i enlighet med europeisk och internationell rätt och normer, inbegripet den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europarådets ministerkommittés rekommendation av den 28 november 2018 till medlemsstaterna om behovet av att stärka skyddet och främjandet av det civila samhällets utrymme i Europa, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, FN:s förklaring om människorättsförsvarare och FN:s vägledande not om skyddet och främjandet av det medborgerliga utrymmet, och att utnyttja möjligheten att begära yttranden om planerad lagstiftning från Venedigkommissionen.

11.

Europaparlamentet påminner om vikten av oberoende, opartisk, professionell och ansvarsfull journalistik i rapporteringen om civilsamhällesorganisationers verksamhet, både i privata och offentliga medier, samt vikten av tillgång till offentlig information som grundpelare i demokratiska stater, som bygger på rättsstatsprincipen.

12.

Europaparlamentet beklagar djupt den ökande koncentrationen av medieägandet på bekostnad av mångfald, oberoende och en rättvisande offentlig representation av de idéer och insatser som kommer från organisationer i det civila samhället. Parlamentet påminner om att oberoende och ansvarsfull journalistik och tillgång till pluralistisk information är hörnstenar i demokratin och att det civila samhällets insatser och bidrag är avgörande för att en demokrati ska kunna blomstra. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa och upprätthålla mediernas oberoende från politiska och ekonomiska påtryckningar, garantera mediepluralism och säkerställa transparens. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå EU-omfattande regler för medieägande utöver reglerna om insyn i medieägandet som ett minimikrav i den kommande lagen om mediefrihet för att stärka mediepluralismen.

13.

Europaparlamentet anser att civilsamhällesorganisationernas bidrag till den inre marknaden och den sociala ekonomin samt deras roll i förverkligandet av EU:s politik och värden enligt artikel 2 i EU-fördraget är ett starkt argument för att undanröja hindren för deras verksamhet på EU-nivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta lämpliga åtgärder, inbegripet lagstiftningsförslag, för att nå detta mål. Parlamentet betonar att sådan lagstiftning inte bara skulle ge organisationer i det civila samhället ett grundskydd utan skulle även kunna skapa lika villkor som skulle göra det möjligt för dem att utnyttja sin fulla potential.

14.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera en systematisk kontroll av det medborgerliga utrymmet i sina konsekvensbedömningar som ger tydliga kriterier för vad som utgör ett möjliggörande utrymme för det civila samhället, grundade på internationella människorättsnormer för förenings-, yttrande- och mötesfrihet, och som bekräftas i stadgan, för att förhindra att planerad lagstiftning får negativa konsekvenser för det medborgerliga utrymmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med det civila samhället införa nödvändiga skyddsåtgärder och förslag till riktlinjer för medlemsstaternas genomförande när risker identifieras.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på samma sätt se över och övervaka genomförandet av EU-lagstiftningen för att se till att den inte inverkar negativt på det medborgerliga utrymmet och att tillhandahålla nödvändiga rättsmedel om så är fallet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa liknande rättsmedel på nationell nivå.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sina befogenheter enligt fördragen för att föreslå EU-lagstiftning för att fylla luckor i och ta itu med de utmaningar som det civila samhället står inför i hela unionen, inbegripet miniminormer för registrering, drift och finansiering av organisationer i det civila samhället och rättssäkerhetsgarantier mot SLAPP, och att tillhandahålla vägledning om hur man använder EU-lagstiftningen för att bättre skydda det civila samhället.

17.

Europaparlamentet anser att en stadga för gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer i EU skulle kunna ge ett extra skydd för organisationer i det civila samhället som stöter på otillbörliga hinder för sin etablering och verksamhet.

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera och underlätta utövandet av rätten att delta i fredliga sammankomster, som endast kan begränsas genom respekt för principerna om nödvändighet och proportionalitet i enlighet med tillämplig lagstiftning. Parlamentet varnar för en utvidgning av de brottsbekämpande myndigheternas befogenheter i polisförsamlingar i vissa medlemsstater. Parlamentet fördömer all oproportionerlig användning av våld mot demonstranter samt kriminalisering, åtal och övervakning av dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart upphäva lagar och andra bestämmelser som gör att användningen av våld mot demonstranter ökar och begränsar friheten att demonstrera. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för skyddet av friheten att delta i fredliga sammankomster, både vid hälsokriser och i normala tider.

19.

Europaparlamentet påpekar att en betydande del av det civila samhällets verksamhet har flyttats online sedan pandemin började. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa yttrandefriheten, att bekämpa alla former av hatpropaganda och att öka medvetenheten om hatpropaganda och de risker den medför för demokratin och enskilda personer, särskilt på sociala nätverk online.

20.

Europaparlamentet varnar för de skadliga effekterna av politik och retorik som har en avkylande effekt på det medborgerliga utrymmet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra analysen av avkylande effekter till en central aspekt i sin årliga rapport om rättsstatsprincipen, att bygga vidare på mål C-78/18 för att ifrågasätta åtgärder som har en avkylande effekt på utövandet av stadgans rättigheter när liknande tillvägagångssätt är möjliga och att ansöka om interimistiska åtgärder för att undvika irreparabel skada medan domstolsprövningen pågår.

21.

Europaparlamentet fördömer att företrädare för organisationer i det civila samhället i vissa medlemsstater möts av fysiska och verbala angrepp, trakasserier och hot både på och utanför nätet som ett direkt resultat av sitt arbete. Parlamentet beklagar vidare att de psykiska hälsoeffekter som dessa företrädare drabbas av kan inbegripa burn out, depression, trauma orsakat av att ha hjälpt till och empatitrötthet och att det inte har forskats tillräckligt om de psykologiska konsekvenser som det arbete som företrädare för organisationer i det civila samhället bedriver kan få. Parlamentet understryker att barn och ungdomar är särskilt sårbara eftersom de kanske inte rapporterar hatdåd och trakasserier på grund av bristande kunskap om definitionen av trakasserier och hur och med vem man ska ta itu med problemet.

22.

Europaparlamentet fördömer alla hot och attacker mot organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare som begås av statligt ägda aktörer och aktörer med koppling till staten, inbegripet negativ och stigmatiserande retorik, svartmålning och rättsliga, juridiska, administrativa och skattemässiga trakasserier, och fördömer statliga aktörers underlåtenhet att skydda civilsamhällesorganisationer och människorättsförsvarare mot sådana angrepp och hot. Parlamentet fördömer också alla attacker och hot som begås av icke-statliga aktörer, inbegripet, men inte begränsat till, SLAPP.

23.

Europaparlamentet är oroat över de låga nivåerna av rapportering om attacker och hot mot organisationer i det civila samhället på nationell nivå. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att otvetydigt fördöma sådana handlingar, vidta förebyggande och effektiva åtgärder och systematiskt, snabbt, grundligt, självständigt och opartiskt utreda alla relaterade anklagelser, och investera i utbildningsprogram för myndigheter, så att de är bättre rustade att hantera sådana fall. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa med sådana processer genom att tillhandahålla rekommendationer och underlätta utbytet av bästa praxis.

24.

Europaparlamentet betonar att ett gott samarbete mellan det civila samhället, polisen och relevanta institutioner är avgörande för att ta itu med sårbarheterna och hitta bästa praxis i skyddet av aktivister, det civila samhället och själva demokratin.

25.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över det ökade våldet och hatet riktat mot organisationer och aktivister som arbetar med religiösa minoriteter eller med antirasism, feminism och hbtqi+-personers rättigheter.

26.

Europaparlamentet påminner om att utpekandet av organisationer i det civila samhället som arbetar med kvinnors rättigheter och med minoriteter och utsatta grupper såsom hbtqi+-personer inte är en isolerad händelse, utan fungerar som en överlagd och gradvis nedmontering av de grundläggande rättigheterna, som är skyddade i artikel 2 i EU-fördraget, och utgör en del av en större politisk agenda med kampanjer för ”antijämställdhet”. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara särskilt försiktiga med initiativ som syftar till att minska förvärvade rättigheter som utformats för att förhindra och skydda personer från diskriminering och för att främja jämställdhet.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inkludera hänvisningar till attacker mot människorättsförsvarare i sin rapportering enligt rambeslutet om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet, vid övervakning och bedömning av EU:s regler och verktyg för att skydda brottsoffers rättigheter och vid översyn av EU-bestämmelser om bekämpning av hatpropaganda och hatbrott.

28.

Europaparlamentet noterar att unionen för närvarande saknar effektiva förfaranden för att svara på ett adekvat sätt när organisationer i det civila samhället rapporterar att demokratiska standarder och det medborgerliga utrymmet i medlemsstaterna hotas. Parlamentet efterlyser inrättandet av en EU-mekanism för varning som gör det möjligt för organisationer i det civila samhället och människorättsförsvarare att rapportera attacker, registrera varningar, kartlägga trender och tillhandahålla snabbt och riktat stöd till offren. Parlamentet anser att en sådan mekanism också skulle förbättra rapporteringen på unionsnivå, bidra till kommissionens årliga rättsstatsbedömning och bidra till ett bättre informationsutbyte med den europeiska allmänheten i allmänhet.

29.

Europaparlamentet beklagar djupt att både kommissionen och rådet har förkastat parlamentets initiativ om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, avsedd att styras av ett interinstitutionellt avtal mellan parlamentet, kommissionen och rådet. Parlamentet påminner om att övervakningen av det medborgerliga utrymmet är starkt kopplad till demokrati och grundläggande rättigheter, och att en mekanism för att övervaka värdena i artikel 2 i EU-fördraget är det bästa verktyget för ett helhetsgrepp i detta avseende.

30.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att använda sina verkställande befogenheter mot medlemsstater som på ett otillbörligt sätt begränsar det medborgerliga utrymmet i strid med EU-lagstiftning, bland annat genom överträdelseförfaranden, ramen för rättsstatlighet, den nya förordningen om villkorlighet och förfarandet som fastställs i artikel 7 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det civila samhället deltar aktivt och bidrar på ett meningsfullt sätt till dessa processer, och att säkerställa att slutmottagarnas och stödmottagarnas legitima intressen skyddas på lämpligt sätt.

31.

Europaparlamentet framhåller att medlemsstaterna inte bör kriminalisera eller på annat sätt negativt påverka civilsamhällesorganisationers registrering, verksamhet, finansiering och gränsöverskridande rörlighet. Parlamentet är i detta avseende oroat över tolkningen i vissa medlemsstater av EU:s bestämmelser, som skulle kunna leda till kriminalisering av civilsamhällesorganisationers verksamhet och människorättsförsvarare, särskilt på migrationsområdet, ofta i strid med kommissionens riktlinjer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att sätta stopp för den orättfärdiga kriminaliseringen och lagföringen av sök- och räddningsverksamhet, och uppmanar med kraft kommissionen att aktivt övervaka och vidta åtgärder mot respektive medlemsstat i detta avseende. Parlamentet upprepar också att alla aktörer som arbetar med migranter av humanitära skäl och som är involverade i sök- och räddningsinsatser måste följa de allmänna principerna i internationell rätt och människorättslagstiftning samt tillämplig europeisk och nationell lagstiftning som respekterar dessa principer.

Hållbar och icke-diskriminerande tillgång till resurser

32.

Europaparlamentet konstaterar att de utmaningar som det civila samhällets organisationer möts av när det gäller finansiering inbegriper brist på tillräckliga finansieringskällor, betungande administrativa förfaranden för att få tillgång till finansiering, brist på transparens och rättvisa i tilldelningen av medel och restriktiva kriterier för stödberättigande.

33.

Europaparlamentet framhåller slutsatserna i FN:s resolution 2535 (2020), nämligen att ett påskyndat ungdomsdeltagande är avgörande för att skapa och bevara fredliga samhällen.

34.

Europaparlamentet framhåller det viktiga och positiva bidrag som ungdomar kan göra och gör till ansträngningarna för demokratiska och fredliga samhällen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att öka investeringarna i ungdomar och ungdomsorganisationer. Parlamentet efterlyser vidare tillräcklig finansiering av Erasmus+-programmet, och betonar dess roll för att skapa ett demokratiskt Europa.

35.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att identifiera befintliga hinder och föreslå en omfattande uppsättning åtgärder och rekommendationer för att säkerställa långsiktigt förutsägbar, lämplig och möjliggörande finansiering för det civila samhällets organisationer, inbegripet finansiering av deras operativa insatser kopplade till opinionsbildning och övervakning. Parlamentet betonar att man i EU-finansiering för organisationer i det civila samhället bör undvika byråkratiska åtgärder.

36.

Europaparlamentet anser att öppenhet och transparens är avgörande för att fastställa ansvarsskyldighet och allmänhetens förtroende för civilsamhällesorganisationer, så länge som de tjänar syftet att säkerställa legitim offentlig granskning och att rapporteringskraven förblir nödvändiga och proportionerliga. Parlamentet fördömer allt missbruk av transparensåtgärder för att stigmatisera specifika organisationer i det civila samhället.

37.

Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa kompletterande finansieringskällor, bland annat från offentliga institutioner på alla nivåer, privata, filantropiska och enskilda givare, medlemsavgifter och inkomster som kommer från ekonomisk verksamhet samt från lokala, regionala och nationella källor, eftersom detta skulle kunna hjälpa det civila samhällets organisationer att stå emot eventuella statliga begränsningar av extern finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att förbättra den juridiska miljön för organisationer i det civila samhället och göra det lättare för dem att få tillgång till olika finansieringskällor, däribland privat och utländsk finansiering. Parlamentet betonar att offentlig finansiering bör omfatta alla typer av verksamheter i det civila samhället, inbegripet opinionsbildning, rättstvister och övervakningsverksamhet, utbildning och medvetandehöjning, tillhandahållande av tjänster, och kapacitets- och koalitionsbyggande, vilket främjar och skyddar unionens värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU att inte begränsa sig till projektfinansiering utan att tillhandahålla finansiering av grundläggande infrastruktur och fleråriga finansieringscykler för att säkerställa det civila samhällets hållbarhet.

38.

Europaparlamentet fördömer alla former av diskriminering med politiska eller andra motiv vid tilldelningen av offentliga medel och därav följande avkylande effekter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tydliga, transparenta och icke-diskriminerande förfaranden i detta avseende. Parlamentet fördömer alla former av begränsningar av tillgången till finansiering, särskilt sådana som riktar sig till organisationer i det civila samhället och aktivister som arbetar för att skydda kvinnors, hbtqi+-personers, minoriteters, migranters och flyktingars rättigheter.

39.

Europaparlamentet understryker att civilsamhällesorganisationers kampanjer om enskilda sakfrågor inte bör omfattas av finansieringsbegränsningar under förevändning att de överlappar val eller andra politiska kampanjer. Parlamentet noterar att medel som är tillgängliga för civilsamhällesorganisationer ofta kräver medfinansiering, vilket i sin tur kan betyda att stödmottagaren måste få ihop en del av de medel som krävs från andra källor, vilket kan vara till men för projektet eller organisationens drift. Parlamentet anser därför att den nödvändiga medfinansieringens andel bör vara rimligt begränsad och att olika sätt att förvärva intäkter bör beaktas.

40.

Europaparlamentet beklagar djupt att offentliga myndigheter utkontrakterar allmännyttiga uppdrag till organisationer i det civila samhället på områden som bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och asyl, vilket går utöver ett balanserat samarbete mellan offentliga myndigheter och ideella organisationer som har god erfarenhet av att arbeta med och för de berörda personerna men som inte backas upp av tillräckligt med ytterligare resurser. Parlamentet betonar att sådan utkontraktering innebär att det civila samhällets resurser utnyttjas för att fullgöra staters ansvar och inte ger organisationer i det civila samhället det välbehövliga utrymmet för offentligt deltagande genom opinionsbildning, strategiska rättsprocesser och utbildning av allmänheten.

41.

Europaparlamentet är djupt oroat över framväxten av statligt organiserade icke-statliga organisationer och därmed sammanhängande diskriminerande och ofta otydliga offentliga finansieringsmetoder. Parlamentet varnar för deras skadliga inverkan på demokratin och på pluralism och mångfald inom det civila samhället, och på den upplevda legitimiteten hos organisationer i det civila samhället och därmed på medborgarnas vilja att engagera sig i ett aktivt medborgarskap. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utreda och vidta åtgärder mot grupper som uppviglar till hat i strid med tillämpliga rättsliga bestämmelser. Parlamentet betonar att de kan snedvrida den offentliga debatten, vilket kan undergräva demokratins själva struktur.

42.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fastställa villkor och förfaranden för att se till att EU-medel som är avsedda för det civila samhället, oavsett om förvaltningen är direkt eller delad, tilldelas endast organisationer som är strikt oberoende av alla regeringar och fullt ut följer EU:s värden, som anges i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta itu med påståendena om diskriminerande fördelning av EU-medel till organisationer i det civila samhället och att vidta lämpliga åtgärder för att se till att EU-finansiering inte stöder statligt organiserade icke-statliga organisationer.

43.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden med en ökad budget på 1,55 miljarder euro för perioden 2021–2027, och att det är ett meningsfullt svar på de utmaningar som det civila samhället i EU möter och som ett första steg mot att skapa en mer systematisk ram för stödet till civilsamhällesorganisationer i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt samråda med organisationer i det civila samhället vid fastställandet av arbetsprogram och finansieringsmekanismer för att säkerställa transparens, flexibilitet och användarvänlighet. Parlamentet välkomnar mekanismer för förnyat beviljande inom segmentet Unionens värden. Parlamentet betonar vikten av att säkra tillräcklig finansiering för övervaknings-, opinionsbildnings- och rättstvistinsatser, liksom kapacitetsbyggnad, eftersom dessa stärker bidragen från organisationer i det civila samhället till skyddet av EU:s värden och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att finansiering öronmärks för att stödja organisationer i det civila samhället i genomförandet av de uppgifter och roller som de tilldelas i kommissionens politik för olika sektorer. Parlamentet efterlyser specifik nödsituationsfinansiering och praktiskt stöd för civila aktörer och människorättsförsvarare som riskerar att få sina grundläggande rättigheter kränkta.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördubbla sina ansträngningar för att stärka civilsamhällesorganisationernas deltagande i programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och andra centralt förvaltade medel, inbegripet genom ytterligare förenkling, mer flexibla kriterier för stödberättigande samt riktad information och utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sin övervakning av praxis i medlemsstaterna och att tillhandhålla rekommendationer för att öka civilsamhällesorganisationernas deltagande i program under delad förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att bättre involvera och utbilda organisationer i det civila samhället i övervakningen av användningen av EU-medel på medlemsstatsnivå.

45.

Europaparlamentet anser att budgetstöd till organisationer i det civila samhället inte bara bör planeras, utan även främjas och stödjas i alla EU-program. Parlamentet beklagar att det europeiska återhämtningspaketet inte var specifikt inriktat på organisationer i det civila samhället utöver företag och små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att organisationer i det civila samhället deltar under hela genomförandet och övervakningen av de nationella planerna för återhämtning och resiliens och av andra medel inom ramen för delad förvaltning och att kontrollera huruvida de nationella planerna för återhämtning stöder civilsamhällesorganisationernas finansieringsbehov. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det civila samhällets organisationer inte påverkas negativt av tillbakadragandet av finansiering enligt förordningen om villkorlighet eller enligt de villkor som är inbyggda i fonder och program inom den fleråriga budgetramen eller faciliteten för återhämtning och resiliens och som gör respekten för rättsstatsprincipen och principen om icke-diskriminering till en förutsättning för att få finansiering, genom att tillhandahålla särskilda villkor för att kanalisera finansiering till organisationer i det civila samhället som är anpassade till den miljö där de verkar.

46.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att EU-medel tilldelas endast organisationer som är strikt oberoende av alla regeringar och fullt ut följer EU:s värden.

47.

Europaparlamentet fördömer försöken från vissa medlemsstaters sida att införa begränsningar av utländsk finansiering och de därmed sammanhängande politiska budskap som de har spridit och åtgärder som de har vidtagit i syfte att stigmatisera eller trakassera organisationer i det civila samhället. Parlamentet påminner om att EU-domstolen fann att dessa kränker den fria rörligheten för kapital och föreningsfriheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att inleda överträdelseförfaranden i detta avseende och systematiskt tillämpa interimsåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en kartläggning av begränsningar av utländsk finansiering i unionen i syfte att säkerställa att de principer som EU-domstolen bekräftat verkligen respekteras i alla medlemsstater.

48.

Europaparlamentet betonar betydelsen av skatteincitament för att öka de privata donationerna. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ytterligare utveckla sådana system. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga bästa praxis och utarbeta rekommendationer. Parlamentet erkänner vikten av att organisationer i det civila samhället efterlever nationella regler på området för skatter och i kampen mot penningtvätt, men betonar att sådana regler och transparens kring finansiering i allmänhet inte kan missbrukas för att hindra civilsamhällesorganisationers verksamheter eller skapa en avkylande effekt som påverkar deras medlemmar och donatorer.

49.

Europaparlamentet erinrar om att enligt internationella standarder för föreningsfrihet måste myndigheter tillämpa en presumtion till förmån för civilsamhällesorganisationers frihet att söka och motta finansiering från alla källor och vad gäller deras verksamhets laglighet, varvid begränsningar är möjliga om de föreskrivs i lag, eftersträvar ett eller flera legitima syften och om de är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle för att uppnå syftet i fråga.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta vägledning om principen om icke-diskriminering och fri rörlighet för kapital tillämpad på gränsöverskridande donationer. Parlamentet betonar ett en tillnärmning av begreppet allmännytta skulle möjliggöra ömsesidigt erkännande och likabehandling när det gäller gränsöverskridande donationer och nytta kopplad till en sådan status som allmännyttig. Parlamentet efterlyser en definition på EU-nivå av begreppet allmännytta, eftersom detta skulle främja gränsöverskridande donationer i den mån det skulle möjliggöra ömsesidigt erkännande av status som allmännyttig och likabehandling när det gäller därtill relaterade fördelar. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta åtgärder för att undanröja hinder för gränsöverskridande välgörenhet och säkerställa likabehandling av gränsöverskridande donationer i enlighet med EU-domstolens avgöranden.

Civil dialog och delaktighet i det politiska beslutsfattandet

51.

Europaparlamentet betonar den civila dialogens betydelse för ett välgrundat beslutsfattande och betonar att det civila samhällets organisationer spelar en central roll som mellanhänder mellan medborgare och myndigheter på alla nivåer genom att säkerställa en strukturerad dialog. Parlamentet framhåller den viktiga roll som det civila samhällets organisationer spelar när det gäller konsekvent kontakt med medborgare, inbegripet marginaliserade eller utsatta grupper, och erkänner deras sakkunskap, ger dem en nyckelroll i den civila dialogen och betonar deras roll när det gäller att stärka dem som befinner sig längst bort att delta och att framföra deras farhågor, samtidigt som de utövar demokratisk kontroll över, och säkerställer ansvarsskyldighet för, offentliga åtgärder.

52.

Europaparlamentet välkomnar de positiva åtgärder som vidtagits i vissa medlemsstater med nya strategier för civil dialog och rådgivande kommittéer i det civila samhället. Parlamentet fördömer dock praxis som avsiktligt hindrar civilsamhällesorganisationers deltagande, såsom uteslutande av dem från offentliga processer, användning av icke-transparenta universella lagar och påskyndade parlamentariska processer som kringgår skyldigheter om samråd och överläggningar.

53.

Europaparlamentet erinrar om att covid-19-relaterade åtgärders brådskande karaktär ofta ytterligare begränsade de civilsamhällesorganisationernas tillgång till beslutsfattandet. Parlamentet noterar dock de ansträngningar som gjorts för att motverka detta i ett antal medlemsstater.

54.

Europaparlamentet beklagar att den civila dialogen ofta fortfarande är ett ad hoc-förfarande. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla enhetliga politiska ramar som säkerställer strukturerade, förutsägbara och långsiktiga förfaranden, inkluderande deltagande och systematisk översyn, och att tilldela lämpliga resurser, inbegripet för utbildning av tjänstemän. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram rekommendationer som utarbetats i nära samarbete med det civila samhället och som bygger på en analys av befintlig praxis.

55.

Europaparlamentet anser att alla EU-institutioner bör se över sina villkor för engagemang med organisationer i det civila samhället i enlighet med artikel 11 i EU-fördraget för att säkerställa en öppen, transparent, meningsfull och regelbunden dialog med organisationer i det civila samhället, på lika villkor som andra berörda aktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att lägga fram ett interinstitutionellt avtal om civil dialog mellan alla viktiga institutioner som omfattar unionens alla politiska områden liksom övergripande processer såsom tillståndet i unionen eller konferensen om Europas framtid.

56.

Europaparlamentet anser i detta avseende att parlamentets talman skulle kunna utse en av sina vice talmän för att genomföra en öppen, transparent och regelbunden dialog med organisationer i det civila samhället. Parlamentet uppmuntrar de politiska grupperna att utarbeta sina egna strukturer för civil dialog.

57.

Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att i sina samrådsprocesser återställa balansen mellan företrädare för storföretagens intressen och företrädare för andra intressen, såsom arbetstagarrättigheter, sociala rättigheter och miljöskydd, och att säkerställa skyddsåtgärder mot ohederliga lobbymetoder som inte är förenliga med en rättvis och transparent dialog.

58.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, EU-institutionerna i allmänhet och kommissionen i synnerhet att säkerställa nära samråd med det civila samhället under utarbetandet eller översynen av lagstiftning som kan påverka medborgarutrymmet och de medborgerliga friheterna.

59.

Europaparlamentet noterar att en vice ordförande för kommissionen tilldelats ansvaret för att upprätthålla en öppen, transparent och regelbunden dialog med det civila samhället. Parlamentet framhåller att den civila dialogen bör operationaliseras ytterligare. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att överväga att inom varje generaldirektorat inrätta särskilda kontaktpunkter för att göra det möjligt för det civila samhället att stå i nära kontakt med kommissionens vice ordförande. Parlamentet anser det vara avgörande att ett brett spektrum av organisationer i det civila samhället ges en framträdande roll via ett transparent urvalsförfarande i expertgrupper och rådgivarforum som bistår kommissionen, och att betoning läggs på civilsamhällesorganisationer som talar för sårbara och underrepresenterade grupper.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka definitionen av nationella program för genomförande av EU-medel och medlemsstaternas genomförande av EU:s strategier och handlingsplaner för att uppmuntra medlemsstaterna att införa effektiva mekanismer för civilsamhällesorganisationers deltagande och civil dialog. Parlamentet uppmanar till att stärka civilsamhällets deltagande inom processen för den europeiska planeringsterminen och i övervakningen av det europeiska återhämtningspaketet.

61.

Europaparlamentet välkomnar Europaåret för ungdomar som en möjlighet att ytterligare främja medborgardeltagande och deltagande i ett demokratiskt samhälle.

62.

Europaparlamentet åtar sig att säkerställa en verklig uppföljning av detta betänkande och uppmanar kommissionen och rådet att göra samma åtagande.

o o

63.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 156, 5.5.2021, s. 1.

(2) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1.

(3) EUT C 323, 1.10.2020, s. 1.

(4) EUT C 346, 27.9.2018, s. 20.

(5) EUT C 390, 18.11.2019, s. 117.

(6) EUT C 363, 28.10.2020, s. 45.

(7) EUT C 395, 29.9.2021, s. 2.

(8) EUT C 415, 13.10.2021, s. 36.

(9) EUT C 425, 20.10.2021, s. 28.

(10) EUT C 425, 20.10.2021, s. 107.

(11) EUT C 81, 18.2.2022, s. 27.

(12) Antagna texter, P9_TA(2022)0044.

(13) Antagna texter, P9_TA(2021)0451.

(14) Domstolens dom av den 18 juni 2020, Europeiska kommissionen/Ungern, C-78/18, ECLI:EU:C:2020:476.