P9_TA(2022)0032

En europeisk strategi för förnybar energi till havs

Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2022 om en europeisk strategi för förnybar energi till havs (2021/2012(INI))

(2022/C 342/08)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (3) (direktivet om förnybar energi),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 347/2013 av den 17 april 2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 (4) (förordningen om transeuropeiska energinät),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (5), som för närvarande håller på att revideras,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2018 om att påskynda innovationen för ren energi (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om klimatförändringar – en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi i överensstämmelse med Parisavtalet om klimatförändringar (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om den europeiska gröna given (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 juli 2020 om en övergripande EU-strategi för energilagring (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 25 november 2020 om en ny industristrategi för EU (11),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk vätgasstrategi (12),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2021 om en europeisk strategi för integrering av energisystem (13),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2021 om inverkan på fiskerisektorn av havsbaserade vindkraftsparker och andra system för förnybar energi (14),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 mars 2020En ny industristrategi för EU (COM(2020)0102),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 maj 2020EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030: Ge naturen större plats i våra liv (COM(2020)0380) och den därtill kopplade resolutionen av den 9 juni 2021 med samma titel (15),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juli 2020En vätgasstrategi för ett klimatneutralt Europa (COM(2020)0301),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juli 2020Kraft till en klimatneutral ekonomi: En EU-strategi för integrering av energisystemet (COM(2020)0299),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 september 2020Höjning av Europas klimatambition för 2030 – Investering i en klimatneutral framtid till förmån för våra medborgare (COM(2020)0562),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 14 oktober 20202020 års rapport om tillståndet i energiunionen i enlighet med förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder (COM(2020)0950),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 november 2020En EU-strategi för att utnyttja potentialen i havsbaserad förnybar energi för en klimatneutral framtid (COM(2020)0741),

—	med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 15 december 2020 om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013 (COM(2020)0824),

—

med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport nr 3/2015 av den 1 oktober 2015Marine protected areas in Europe’s seas – an overview and perspectives for the future (marina skyddade områden i Europas hav – en översikt och perspektiv för framtiden) och dess briefing av den 6 oktober 2020Management effectiveness in the EU’s Natura 2000 network of protected areas (förvaltningseffektivitet i EU:s Natura 2000-nätverk av skyddade områden),

—	med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för transport och turism och från fiskeriutskottet,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A9-0339/2021), och av följande skäl:

EU har ratificerat Parisavtalet, den europeiska gröna given och den nyligen antagna europeiska klimatlagen, som fastställer ett EU-mål om att minska växthusgasutsläppen med minst 55 % fram till 2030 och uppnå målet om klimatneutralitet senast 2050, samt kompletterande mål, för att bekämpa effekterna av globala klimatförändringar.

Övergången till en ekonomi som bygger på nettoutsläpp av växthusgaser och en stor andel förnybar energi och som uppvisar hög energieffektivitet kräver en snabb omställning till ren energi som säkerställer hållbarhet, försörjningstrygghet och överkomliga energipriser samt nödvändig energiinfrastruktur.

Den kraftiga sänkningen av priset på förnybar energi till havs har gjort denna energikälla till en av de mest konkurrenskraftiga i fråga om pris, då det globala vägda genomsnittet för den utjämnade energiproduktionskostnaden för vindkraft till havs minskade med 48 % mellan 2010 och 2020, från 0,14 EUR till 0,071 EUR per kWh, och den har därmed blivit en avgörande del av den gröna omställningen som banar väg för en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi, och en av de viktigaste grundstenarna i EU:s klimatambitioner. Förnybar energi till havs kan utnyttja massiva energikällor för att skydda hushållen från energifattigdom.

D.	EU:s strategi för förnybar energi till havs bör ta hänsyn till de olika geografiska särdragen i EU:s havsområden, vilket gör det svårt att utforma en strategi som passar överallt.

E.	EU:s sektor för produktion av förnybar energi till havs är teknisk ledare med stor potential att stimulera EU:s ekonomi genom att stödja tillväxten inom produktionen av ren energi i Europa och runtom i världen.

Under de senaste tio åren var det totala tillgängliga beloppet för EU:s forsknings- och utvecklingsprogram (FoU) för vindkraft till havs 496 miljoner EUR. Offentliga FoU-investeringar i värdekedjan för vindkraft har redan spelat en avgörande roll för sektorns utveckling. De investeringar som krävs för en storskalig utbyggnad av förnybar energi till havs fram till 2050 uppskattas till nästan 800 miljarder EUR, varav omkring två tredjedelar behövs för att finansiera tillhörande nätinfrastruktur och omkring en tredjedel för havsbaserad elproduktion. Återhämtningsplanen NextGenerationEU ger en unik möjlighet att mobilisera väsentliga summor offentligt kapital utöver privata investeringar.

G.	Arbetskraftens kompetens och kvalifikationer är mycket viktiga för att strategin för förnybar energi till havs ska bli framgångsrik.

H.	EU:s hamnar spelar en avgörande roll för att säkerställa att havsbaserad vindkraft är kostnadseffektiv, och fungerar som inkörsportar till lokal utveckling i kustsamhällen.

Nordsjön är för närvarande världens ledande region när det gäller utbyggd kapacitet för havsbaserad vindkraft. Andra europeiska havsområden, såsom Atlanten, Medelhavet, Östersjön och Svarta havet, är löftesrika platser för en expansion av produktionen och utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i EU. I de västliga EU-medlemsstater som gränsar till Atlanten finns det en stor naturlig potential för både bottenfast och flytande havsbaserad vindkraft. De sydliga EU-medlemsstater som gränsar till Medelhavet har stor potential för främst flytande havsbaserad vindkraft. De EU-medlemsstater som gränsar till Östersjön har stor naturlig potential för bottenfast vindkraft. I de östliga EU-medlemsstater som gränsar till Svarta havet finns det en stor potential för både bottenfast och flytande havsbaserad vindkraft.

J.	Det behövs ytterligare forskning om hur olika teknik för förnybar energi till havs och tillhörande infrastruktur påverkar marina ekosystem, den biologiska mångfalden till havs och skyddade havsområden.

Omställningen till en klimatneutral ekonomi bör åtföljas av ett återställande av naturen, utan att man äventyrar de befintliga naturmålen i EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030 eller lämnar någon på efterkälken, enligt vad som anges i den europeiska gröna given. Energiomställningen bör vara rättvis och inkluderande.

Projekt för förnybar energi till havs och deras miljökonsekvensbedömningar måste följa begränsningshierarkin: när det är omöjligt eller väldigt svårt att undvika något bör begränsningsåtgärder vidtas och genomföras effektivt under alla faser, från val av plats till utnyttjande och avveckling. Dessa begränsningsåtgärder omfattar de åtgärder mot undervattensbuller som anges i miljökonsekvensbedömningar.

M.	Kommissionen bör bedöma om det är möjligt att inrätta ett så kallat viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse med en storskalig flytande vindkraftpark och anslutande elektrolysanläggning.

Det är möjligt att förena behovet av havsområden för förnybar energi till havs med EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030. Vindkraftparker till havs kan gynna den marina biologiska mångfalden om de utformas och byggs på ett hållbart sätt. En stor utbyggnad av produktionen av havsbaserad vindkraft måste vara väl genomtänkt för att man ska säkerställa att den kan existera sida vid sida med de verksamheter som redan bedrivs i de berörda områdena och gör så liten skada på miljön som möjligt. Buller från anläggande och drift av vindkraftverk, och särskilt från sjöfart, påverkar det marina ekosystemet och bör tas itu med i miljölagstiftningen. Genom att involvera utvecklare av förnybar energi i ett tidigt stadium i processen kan man utan tvekan bidra till en framgångsrik fördelning av havsområde. Fördelningen av områden bör baseras på en gemensam fysisk planering i kust- och havsområden och en integrerad förvaltning av kustområden som går utöver de nationella gränserna. Havsbaserade anläggningar producerar mer el än landbaserade anläggningar, och det är mer sannolikt att de accepteras av människor som bor i närheten.

O.	Ingen mänsklig verksamhet, inbegripet förnybar energi, bör tillåtas i sådana områden i EU som har utsetts till strikt skyddade områden inom ramen för EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030.

P.	Strategin syftar till att tillhandahålla en långsiktig ram som främjar en sund samexistens mellan havsbaserad infrastruktur och annan användning av havsområden, bidrar till miljöskyddet och möjliggör livskraftiga fiskesamhällen.

Q.	En rättvis övergång för arbetstagare från den havsbaserade olje- och gassektorn till sektorn för förnybar energi till havs bör stödjas genom ett förbättrat erkännande av deras kompetens och kvalifikationer. Högsta möjliga sociala och miljömässiga standarder behöver upprätthållas.

Ibruktagandet av förnybar energi till havs är beroende av den offentliga och den privata sektorns ansträngningar. Offentligägda företag kan spela en roll vid sidan av privata företag inom sektorn för förnybar energi till havs. Översynen av reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling bör ge större flexibilitet vid genomförandet av den gröna omställningen, inklusive projekt för förnybar energi till havs.

Europaparlamentet anser att utnyttjandet av förnybar energi till havs för att bekämpa klimatförändringarna är mycket viktigt för ett uppnående av målen i Parisavtalet och ett fullgörande av EU:s åtagande om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, i linje med de senaste vetenskapliga rönen, vilket bekräftas i den europeiska gröna given och återhämtningsplanen NextGenerationEU. Parlamentet betonar att en ekonomi med nettonollutsläpp förutsätter en utbyggnad av förnybar energi i en aldrig tidigare skådad omfattning. Parlamentet betonar att många medlemsstater ligger efter i utbyggnaden av den förnybara energi och infrastruktur som krävs. Parlamentet betonar vidare att alla medlemsstater bör göra stora ansträngningar för att nå sin fulla potential för förnybar energi. Parlamentet betonar att EU inte kommer att kunna leva upp till sina klimatåtaganden om inga ytterligare åtgärder vidtas för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi till havs.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra förnybar energi till havs och annan relevant energiteknik till en central del av EU:s energisystem fram till 2050.

Europaparlamentet betonar att energibesparingar, energieffektivitet och förnybar energi är några av de viktigaste drivkrafterna bakom en ekonomi med nettonollutsläpp. Parlamentet påminner om unionens åtagande om principen att sätta energieffektivitet främst, och understryker att denna princip behöver genomföras i all relevant lagstiftning och alla relevanta initiativ.

Europaparlamentet framhåller att energiproduktionsmålen för förnybar energi till havs i EU:s alla havsområden enligt kommissionens meddelande COM(2020)0741 är minst 60 GW senast 2030 och 340 GW senast 2050. Parlamentet påminner om att enligt den konsekvensbedömning som åtföljer kommissionens meddelande COM(2020)0562 (16) bör den installerade kapaciteten för havsbaserad vindkraft vara mellan 70 och 79 GW för att en kostnadsmässigt konkurrenskraftig väg mot en 55-procentig minskning fram till 2030 ska kunna säkerställas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och den offentliga och den privata sektorn att gå längre än minskningsmålet på 55 % fram till 2030. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se över reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd för att säkerställa en kostnadsmässigt konkurrenskraftig omställning som stöds av en väl fungerande marknad som driver fram ett större utnyttjande av havsbaserad vindkraft. Parlamentet konstaterar att det finns områden med till stor del outnyttjad potential för förnybar energi till havs, däribland Atlanten, Medelhavet, Östersjön och Svarta havet. Parlamentet betonar att beslutet att hitta områden för denna ytterligare kapacitet för förnybar energi till havs före 2030 är av yttersta vikt och bör prioriteras och kartläggas i EU före 2023/2024 så att uppbyggnaden kan ske före 2030. Parlamentet understryker att havsbaserad vindkraft och havsenergi som energikälla kommer att bli alltmer konkurrenskraftig, och att priserna kommer att fortsätta att falla i takt med den fortsatta utvecklingen och utbyggnaden. Parlamentet betonar att förnybar energi till havs är en livskraftig energikälla och att ett hållbart och tillförlitligt energisystem behöver kombinera förnybar energi till havs med annan energiteknik, lagringsmöjligheter och en flexibel energiförbrukning.

Europaparlamentet anser att förnybar energi till havs måste vara hållbar utmed hela värdekedjan och ha begränsade negativa effekter på miljön och på den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet påminner om löftet i den europeiska gröna given att ingen kommer att lämnas på efterkälken. Parlamentet understryker att människors välbefinnande bör vara centralt i den gröna omställningen.

Europaparlamentet konstaterar att EU-företag och EU-teknik i sektorn för förnybar energi till havs har en konkurrensfördel. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU bibehåller en ledande ställning på det tekniska området, behåller talanger och tillhandahåller säker och hållbar energi till ett överkomligt pris, samtidigt som man beaktar eventuella effekter, inklusive sådana som hör samman med klimatförändringarna och effekter på havsmiljön. Parlamentet betonar att denna konkurrensfördel behöver bibehållas. Parlamentet framhåller sektorns potential för avsevärd tillväxt och dess bidrag till EU:s ekonomi, inbegripet export av teknik och system. Parlamentet betonar vikten av att stödja investeringar i forskning och utveckling och att bygga vidare på det innovativa teknikindustrisystemet för förnybar energi till havs genom gränsöverskridande samarbete och partnerskap inom Horisont Europa för att underlätta och stödja robusta europeiska värdekedjor, som är avgörande för de dubbla omställningarna, samtidigt som man säkerställer en snabb spridning av de innovationer som tas fram på detta område. Parlamentet betonar vikten av högkvalitativa industriarbetsplatser för att underlätta en rättvis omställning.

Europaparlamentet understryker att man behöver upprätthålla en ren, konkurrenskraftig och hållbar leveranskedja för förnybar energi till havs i Europeiska unionen. Parlamentet betonar därför att leverantörer behöver tillämpa högsta möjliga kvalitetsstandarder i fråga om hälsa, säkerhet och miljö enligt europeisk certifiering och europeiska standarder som fastställs i dialog med alla berörda parter. Parlamentet betonar vidare behovet av att minimera transportkostnader i leveranskedjan. Parlamentet anser att man bör beakta dessa faktorer vid offentlig upphandling.

Europaparlamentet understryker att utbyggnaden av förnybar energi till havs är ett idealiskt tillfälle för de yttersta randområdena och öarna att fasa ut koldioxid från sin energimix och dramatiskt minska sitt beroende av importer av fossila bränslen. Parlamentet efterlyser en förstärkning av initiativet ren energi för EU:s öar, med starkt fokus på förnybar energi till havs. Parlamentet påminner om att öar drabbas särskilt hårt av stigande havsnivåer.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt genomföra en konsekvensbedömning som klargör de ekonomiska och socioekonomiska effekterna av förnybar energi till havs, med särskilt fokus på befintliga arbetstillfällen och arbetstillfällen som skapas av att man bygger ut kapaciteten till 300–450 GW fram till 2050.

10.

Europaparlamentet uppmanar lokala behöriga myndigheter att bedöma initiativ som stimulerar lokala ekonomier, lokala varaktiga arbetstillfällen och ekonomisk verksamhet genom utbyggnaden av förnybar energi till havs. Parlamentet begär att man ska kartlägga de synergieffekter mellan sektorer som bäst kan stödja den dubbla gröna och digitala omställningen och bidra till att framtidssäkra den ekonomiska återhämtningen, och samtidigt ta fram synergieffekter med de åtgärder som möjliggör en hållbar blå ekonomi.

Infrastruktur och nät

Investeringar i infrastruktur

11.

Europaparlamentet betonar att man snabbt måste förbättra och bygga ut den befintliga infrastrukturen, utan att det påverkar EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 och EU:s naturlagstiftning, för att möjliggöra ett större utnyttjande av el från förnybara energikällor. Parlamentet beklagar att ett antal medlemsstater ännu inte har uppnått sitt mål på 10 % elsammanlänkning till 2020, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa adekvat infrastruktur, såsom överföringsledningar, för att integrera och transportera el från havsbaserade förnybara energikällor. Parlamentet påminner om EU:s mål om 15 % elsammanlänkning senast 2030, som fastställs i artikel 2 i förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag som kan skynda på en utveckling av sammanlänkningsmålet. Parlamentet anser att unionen och dess medlemsstater bör utarbeta avtal om infrastruktur för havsbaserad energi med angränsande geografiska regioner.

12.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det finns adekvat infrastruktur i EU för att säkerställa en kostnadseffektiv utbyggnad av förnybar energi till havs.

13.

Europaparlamentet betonar att man måste säkerställa en hållbar och ansvarsfull utveckling av sektorn för förnybar energi till havs, med beaktande av den viktiga roll som sjöfart och kusthamnar spelar. Parlamentet betonar att man vid utvecklingen av förnybar energi till havs bör ta hänsyn till behovet av säkra farleder och korridorer till sjöss samt ankarplatser för sjöfarten, liksom den framtida utvecklingen av farleder till hamnar. Parlamentet understryker vikten av moderna, hållbara och innovativa kusthamnar för montering, tillverkning och underhåll av utrustning för förnybar energi till havs, samt de omfattande investeringar som behövs för att uppgradera hamninfrastrukturer, inklusive transportterminaler, och fartyg för att tillhandahålla dessa tjänster. Parlamentet uppmärksammar kusthamnarnas roll som de platser där den hållbara havsbaserade förnybara energin kommer i land, och därmed sammanhängande logistik, samt deras roll som knutpunkter för förnybar energi för elnätanslutningar till havs och gränsöverskridande sammanlänkningar.

14.

Europaparlamentet understryker att tillgången till förnybar energi till havs också kommer att bidra till att göra hamnarna miljövänligare, bland annat när det gäller den landbaserade elförsörjningen till fartyg i hamn och hamnarnas utveckling som cirkulära industrikluster. Parlamentet betonar att medlemsstaternas fysiska planering i kust- och havsområden bör vara förenlig med framtida trender, inbegripet nya trafikflöden, nya farleder och större fartyg, och bör säkerställa att energiinfrastruktur till havs kan samexistera med sjötransportrutter, fiskeindustrin, trafiksepareringssystem, ankarplatser, tillträde för örlogsfartyg och deras verksamhet samt hamnutveckling. Parlamentet är övertygat om att man måste säkerställa så hög säkerhet som möjligt för fartyg som färdas nära infrastruktur för förnybar energi till havs, inbegripet tillräcklig täckning av sjötrafikinformationstjänster och tillhandahållande av undsättningsfartyg i området.

15.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att se över förordningen om transeuropeiska energinät så att målen i den europeiska gröna given kan uppnås och lagstiftningen anpassas till målet på 1,5 oC, och välkomnar också den uppmärksamhet som kommissionen ägnar behoven och prioriteringarna inom sektorn för förnybar energi till havs. Parlamentet betonar att utvecklingen av hållbara och effektiva hybridmässiga och radiella anläggningar för vindkraft till havs för produktion, sammanlänkning och överföring kräver framåtblickande offentlig och privat planering och investering. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att regelverk bör underlätta föregripande investeringar. Parlamentet betonar att man behöver se till att nätutvecklingsplaner på land och till havs samordnas och justeras, även genom kartläggning av landningspunkter för havskablar och sammanlänkningspunkter mot landbaserat nät. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att påskynda nätinfrastruktur för att underlätta den gröna omställningen, där elektrifiering är avgörande. Parlamentet är medvetet om att de enorma investeringarna, som ofta genomförs parallellt, kommer att kräva noggrann och exakt planering.

16.

Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna gemensamt behöver fastställa hur mycket havsbaserad förnybar energiproduktion som ska byggas ut i varje havsområde fram till 2030, 2040 och 2050 och enas om att samarbeta om detta när det gäller att säkerställa investeringssäkerheten och uppnå klimat- och energimålen.

17.

Europaparlamentet konstaterar att förnybar energi till havs har potential i alla Europas havsområden, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidareutveckla den viktigaste tekniken för att utnyttja denna energi.

18.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande avseende strategin att underlätta dialogen om den miljömässiga, ekonomiska och sociala hållbarheten för förnybar energi till havs och att främja en ”praktikgemenskap” där alla aktörer, däribland industri, icke-statliga organisationer, fiskare och forskare, kan utbyta åsikter, dela erfarenheter och arbeta med gemensamma projekt i ett tidigt skede.

19.

Europaparlamentet noterar de potentiella fördelarna med att kombinera produktionsanläggningar och överföringstillgångar till havs i anbudsförfarandet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka potentialen hos och eventuella svårigheter med denna övergripande metod för anbudsförfaranden och att bedöma dess tillämplighet på olika upplägg. Parlamentet betonar att denna analys måste ta hänsyn till eventuella utmaningar när det gäller att säkerställa incitament och optimal planering av överföringsnät till havs och på land.

20.

Europaparlamentet påminner om att elproduktion från förnybar energi till havs också skapar en möjlighet för produktion av förnybar vätgas i enlighet med kommissionens meddelanden COM(2020)0741, COM(2020)0299 och COM(2020)0301.

21.

Europaparlamentet konstaterar att olika teknik för förnybar energi naturligt kompletterar varandra i fråga om delad infrastruktur, synergieffekter mellan leveranskedjor och en mer pålitlig total elproduktion.

22.

Europaparlamentet understryker behovet av investeringar i infrastruktur för att stödja expansionen av sektorn för förnybar energi till havs, särskilt investeringar i hamnar för att hantera större turbiner och komponenter, skapa möjligheter för verksamhet och underhåll (inklusive utbildningsanläggningar), och uppföra avvecklings- och tillverkningscentrum för bottenfasta och flytande vindkraftsparker till havs. Parlamentet lyfter fram förnybar energi till havs som en avgörande faktor för en tryggad energiförsörjning och behovet av åtgärder för att säkra infrastruktur mot cyberattacker.

Samarbete mellan medlemsstaterna

23.

Europaparlamentet understryker att samarbete mellan medlemsstaterna är mycket viktigt för att havsbaserade energikällor ska kunna användas så effektivt som möjligt, med hänsyn till varje områdes särdrag. Parlamentet framhåller vikten av Energisamarbete för Nordsjön (NSEC) och behovet av att på nytt inkludera Förenade kungariket. Parlamentet noterar att den nuvarande rättsliga ramen bör förbättras för att i tillräcklig grad främja ett sådant samarbete. Parlamentet är fast övertygat om att ett misslyckande med att utöka samarbetet mellan medlemsstaterna och sammanlänkade tredjeländer kommer att hämma utbyggnaden av havsbaserad energi. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att utan vidare dröjsmål vidta de åtgärder som krävs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart samordna och lägga fram planer för utveckling av energi till havs.

24.

Europaparlamentet betonar att regionalt samarbete mellan medlemsstater och grannländer på havsområdesnivå bör främjas genom gemensam planering och undanröjande av hinder i form av regleringar, och även genom att skapa regionala kartor för utnyttjandet av havsområden som är tillgängliga för alla aktörer och som regelbundet ses över inom en gemensam övervakningsram.

25.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att samordna med medlemsstaterna för att stödja utbyggnaden av minst 100 MW våg- och tidvattenenergi fram till 2025 och minst 1 GW fram till 2030.

26.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och om upphävande av förordning (EU) nr 347/2013, och stöder inrättandet av en gemensam kontaktpunkt för varje prioriterad havsbaserad nätkorridor, vilket bör underlätta samordningen mellan medlemsstaterna och tillståndsprocessen för projekt för förnybar energi till havs av gemensamt intresse.

Fjärrvärme och fjärrkyla

27.

Europaparlamentet konstaterar att elektricitet och direkt uppvärmning och kyla från förnybar energi till havs kan bidra till att göra all slutanvändning av elektricitet, däribland värmepumpar, mer miljövänlig, och leda till en minskning och slutlig eliminering av växthusgasutsläpp. Parlamentet lyfter fram potentialen i att införliva förnybar energi till havs i fjärrvärmesystem genom ren elektricitet och värmepumpar.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera bästa praxis från mogna marknader för fjärrvärme och fjärrkyla till förmån för tillväxtmarknader. Parlamentet betonar att medlemsstaterna kan bygga upp kapacitet för att lagra värme och kyla och på så sätt främja ibruktagandet av förnybar energi till havs, som karaktäriseras av stora fluktuationer. Parlamentet betonar att avsaknaden av data och en bristfällig koppling till strategier för renovering av byggnader på kommunnivå håller tillbaka en större integrering av förnybara energikällor på marknaderna för fjärrvärme och fjärrkyla.

29.

Parlamentet belyser den roll som nationella och lokala myndigheter spelar i den strategiska planeringen av uppvärmning och kylning och i stödet för fjärrenergioperatörer, genom att de minskar risken för investeringar och underlättar åtkomsten till direkt finansiering från den offentliga sektorn.

Forskning och utveckling

30.

Europaparlamentet är fast övertygat om att EU och medlemsstaterna bör stödja forskningen om och utvecklingen av anslutningspunkter för flera ändamål. Parlamentet betonar att man behöver skapa en långsiktig ram för sådana anslutningspunkter som effektivt kan integrera den havsbaserade och den landbaserade marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att assistera tillverkare av olika utrustning att ta fram en gemensam standard som kan säkerställa att anslutningspunkterna är kompatibla och interoperabla sinsemellan. Parlamentet understryker att ny teknik, exempelvis anslutningspunkter för flera ändamål, behöver utformas, testas och demonstreras, och att riskerna med den nya tekniken måste minskas så att de snabbare kan komma ut på marknaden. Parlamentet efterlyser lämpliga ramvillkor för att säkerställa en snabb utveckling av denna teknik.

31.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och den privata sektorn att öka investeringarna i forskning om och utveckling av cirkulär och naturinkluderande utformning av förnybar energi till havs, samt teknik för återvinning och nedmontering av anläggningar för förnybar energi till havs.

32.

Europaparlamentet understryker att EU-sektorn för förnybar energi till havs är beroende av importerade råmaterial och komponenter för produktion och att leveranskedjan för dessa material bör skyddas. Parlamentet upprepar att leverantörer behöver tillämpa så höga standarder som möjligt i fråga om kvalitet, hälsa, säkerhet och miljö enligt EU-certifiering och EU-standarder.

33.

Europaparlamentet är fast övertygat om att EU och medlemsstaterna bör stödja forskning om och utveckling av flytande vind-, tidvatten-, våg- och vattenströmanläggningar till havs som kan anpassas till de olika havsbottenförhållandena i Europa. Parlamentet understryker också att man behöver stödja forskning om och utveckling, utbyggnad och kommersialisering av utfasningen av fossila bränslen i hela värdekedjan för förnybar energi till havs, av teknik som använder förnybara energikällor såsom havsbaserad vindkraft för att fasa ut koldioxid i andra sektorer, och av sektorsintegrering.

34.

Europaparlamentet betonar behovet av att utnyttja förnybar energi till havs på djupt vatten. Parlamentet understryker att flytande teknik ger tillgång till högre och mer konstanta vindhastigheter, vilket även kan minimera turbinens miljöpåverkan och minska pressen i samband med kustplanering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskning, utveckling, övervakning och innovation i samband med sådan teknik som flytande plattformar. Parlamentet betonar att EU har en unik möjlighet att bli global ledare inom teknik för förnybar energi till havs, som kommer att vara avgörande för utfasningen av koldioxid.

35.

Europaparlamentet anser att det är avgörande att viktiga delar av värdekedjorna för förnybar energi finns inom Europa om man ska kunna uppnå EU:s klimatmål och ge invånarna betydande ekonomiska fördelar. Parlamentet efterlyser lämpliga åtgärder för att stödja den roll som lokalt europeiskt innehåll spelar i leveranskedjan och lagstiftningen för strategin för förnybar energi.

36.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och Europeiska investeringsbanken har åtagit sig att samarbeta med andra finansinstitut för att stödja strategiska investeringar och investeringar med högre risk i havsbaserad vindkraft genom InvestEU, samtidigt som det säkerställs att EU förblir en teknisk ledare.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att mot bakgrund av den europeiska gröna given i större utsträckning utnyttja unionsmedel för att stödja utvecklingen av förnybar energi till havs i de yttersta randområdena och på öar, för att effektivt minska deras beroende av fossila bränslen.

38.

Europaparlamentet betonar att utbyggnaden av förnybar energi till havs kommer att kräva en stor specialiserad och högkvalificerad arbetskraft, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som krävs för att förebygga en brist på kvalificerad arbetskraft genom att säkerställa attraktiva arbetsvillkor, med beaktande av hälsa och säkerhet. Parlamentet stöder kommissionens ambition att stödja behöriga nationella och regionala myndigheter i utformningen och genomförandet av utbildnings- och yrkesutbildningsprogram som är specifika för området förnybar energi till havs och behovet av att utveckla en kompetenspool på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera området för förnybar energi till havs i sin nästa ”europeiska kompetensagenda” för att hjälpa personer, multinationella företag och små och medelstora företag att utveckla den kompetens som behövs för sektorn för förnybar energi till havs. Parlamentet understryker vikten av att även kvinnor arbetar i den havsbaserade sektorns högteknologiska miljö.

39.

Europaparlamentet anser att det genom hela projektcykeln är nödvändigt att utforma, utveckla och bygga ut förnybar energi till havs på ett cirkulärt och förnybart sätt. Parlamentet betonar särskilt att den stora mängden metaller och mineraler som behövs för att stödja tillväxten av förnybar teknik måste utvinnas på ett ansvarsfullt och cirkulärt sätt.

40.

Europaparlamentet betonar den avsevärda möjligheten att utveckla förnybar vätgas till havs som kan bidra till en bredare utveckling av marknaden för förnybar vätgas. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur källor till förnybar energi till havs kan bana väg för en utveckling av produktionen av förnybar vätgas.

41.

Europaparlamentet understryker att det behövs privata och offentliga investeringar i sektorn för förnybar energi till havs för att tekniken för förnybar energi till havs ska kunna spridas. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att skräddarsy Horisont Europa för utveckling, utbyggnad och kommersialisering av banbrytande teknik och innovation i unionen, för att överbrygga gapet mellan innovation och marknadslansering, genom att tillhandahålla riskfinansiering till teknik som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede, demonstrationsprojekt samt tidiga värdekedjor under utveckling för att stödja utvecklingen av forskningsinfrastruktur, även med målet att minska de befintliga klyftorna mellan medlemsstaterna.

42.

Europaparlamentet understryker att förbättrad kompetens och sektorsspecifika kunskaper på området förnybar energi till havs är tillgångar som kan exporteras till tredjeländer och därigenom stödja EU:s export av tjänster och bidra till att begränsa klimatförändringarna på global nivå.

Tillstånd och fysisk planering i kust- och havsområden

Rationalisering av förfarandet för utfärdande av tillstånd

43.

Europaparlamentet betonar att uppfyllandet av 2030- och 2050-målen kräver en påskyndad utbyggnad av förnybar energi till havs. Parlamentet framhåller att det behövs en mer hållbar förvaltning av havs- och kustområden för att frigöra potentialen hos förnybar energi till havs. Parlamentet är övertygat om att en ordentlig process för fysisk planering i kust- och havsområden behöver åtföljas av ett helgjutet grepp på frågan om allmänhetens deltagande, så att alla berörda parters och kustsamhällens åsikter beaktas. Parlamentet konstaterar att det enorma intresset för förnybar energi till havs kommer att leda till allt fler ansökningar om tillstånd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål förenkla de relevanta förfarandena och samordna sina ansträngningar. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja de gemensamma kontaktpunkterna.

44.

Europaparlamentet noterar den nuvarande långdragna processen för att inleda projekt för förnybar energi till havs och det brådskande behovet av att snabba på processen i syfte att uppnå 2030- och 2050-målen. Parlamentet konstaterar att om medlemsstaterna rationaliserar sina förfaranden och tekniska standarder så kommer utbyggnaden att kunna ske snabbare. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa en transparent process och överväga att införa tidsfrister för utfärdandet av tillstånd, inbegripet nödvändiga miljöbedömningar och miljöstudier samt samråd med berörda parter, och att införa tidsfrister för godkännande när fullständig dokumentation har tillhandahållits, med en tidsfrist för ett beslut. Parlamentet betonar vikten av att vid behov förkorta förfarandena och vidta åtgärder för att se till att tidsfristerna respekteras.

45.

Europaparlamentet understryker betydelsen av och potentialen hos förhandstillstånd för utvecklingsplatser till havs samt för placeringen av anslutnings- och överföringsledningar för att avlägsna osäkerheten kring projekt och förkorta leveranstiderna.

46.

Europaparlamentet anser att det är av enormt stor betydelse att få till stånd ett brett allmänt samförstånd kring projekt för förnybar energi till havs genom att involvera lokala aktörer för att öka allmänhetens acceptans av vindkraft till havs och de stora infrastrukturer som krävs. Parlamentet efterlyser ett transparent och meningsfullt deltagande av kustsamhällen i projekt, däribland samhällen i de yttersta randområdena och på öar, samt andra berörda parter. Parlamentet betonar vikten av att öka allmänhetens förtroende för den förnybara energins förmåga att uppnå energioberoende och trygga energiförsörjningen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att införa gemensamma kontaktpunkter med välorganiserad information om finansieringsmöjligheter för demonstrationsprojekt för banbrytande teknik för förnybar energi till havs.

Överensstämmelse mellan fysisk planering i kust- och havsområden och nationella energi- och klimatplaner

47.

Europaparlamentet noterar att den totala yta som förväntas krävas för att säkerställa att kapaciteten för havsbaserad vindkraft i haven i norr är tillräcklig för att uppnå 2050-målen är 2,8 %. Parlamentet är fast övertygat om att man genom att involvera utvecklare av förnybar energi till havs i ett tidigt stadium i processen kommer att bidra till en framgångsrik fördelning av havsområde. Parlamentet betonar att fördelningen av områden bör baseras på en gemensam fysisk planering i kust- och havsområden och en integrerad förvaltning av kustområden som sträcker sig bortom de nationella gränserna. Parlamentet efterlyser en transparent process och begär att regionala planer för kust- och havsområden ska vara tillgängliga för att möjliggöra en tidig och inkluderande strategi för alla berörda parter.

48.

Europaparlamentet uppmärksammar rekommendationerna från det projekt för mångsidig användning i europeiska hav som finansieras via Horisont 2020 och som undersöker möjligheterna till mångsidig användning i europeiska hav i fem havsområden i EU. Parlamentet påminner om sin riktlinje om att en hållbar utveckling av havet inte längre kan vara beroende av förvaltningen av en enda sektor, utan att den kräver en mer integrerad helhetssyn, och att den mångsidiga användningen inte är begränsad till att dela ”samma” havsområde, utan bör omfatta gemensam användning av infrastruktur och andra tillgångar och gemensam verksamhet.

49.

Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att säkerställa tillräckligt med plats för utbyggnaden av förnybar energi till havs, och anser att man med hjälp av offentliga tillsynsorgan och respektive stödprogram bör arbeta för att proaktivt underlätta tillgodoseendet av den mångsidiga användningens behov och ge incitament till detta, och därvid gå längre än bara till lösningar inom fysisk planering. Parlamentet konstaterar att medlemsstaterna vid utvecklingen av planer för havs- och kustområden uppmanades att söka inte bara bästa tillgängliga data och ett brett deltagande av allmänheten, utan också möjligheter till samlokalisering av verksamhet till havs.

50.

Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna enligt förordning (EU) 2018/1999 skulle lämna in sina nationella energi- och klimatplaner senast den 31 december 2019 och därefter en lägesrapport vartannat år. Parlamentet noterar att enligt direktiv 2014/89/EU skulle medlemsstaterna utarbeta sin fysiska planering i kust- och havsområden senast den 31 mars 2021. Parlamentet beklagar att det ännu inte är alla medlemsstater som har lämnat in sina planer för fysisk planering i kust- och havsområden, och uppmanar med kraft kommissionen att vidta åtgärder. Parlamentet konstaterar att det finns en risk för att de nationella energi- och klimatplanerna och den fysiska planeringen i kust- och havsområden inte är förenliga i fråga om fördelning av områden. Parlamentet betonar att direktivet om fysisk planering i kust- och havsområden och förordningen om nationella energi- och klimatplaner samt annan relevant EU-lagstiftning omedelbart behöver anpassas till varandra. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att omedelbart samordna och lägga fram planer för utvecklingen av energi till havs fram till och efter 2030.

51.

Parlamentet välkomnar strategins mål att tillhandahålla en långsiktig ram som främjar en sund samexistens mellan infrastruktur till havs och annan användning av havsområden och som bidrar till miljöskyddet.

52.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta en holistisk livscykelstrategi vid planering och utbyggnad av kapaciteten för förnybar energi till havs till mellan 300 GW och 450 GW fram till 2050.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera konsekvenserna av avvecklingen av installationer till havs och att vid behov anta en EU-strategi om hållbar avveckling av infrastruktur till havs för att minimera konsekvenserna för miljön, säkerheten och ekonomin. Parlamentet understryker att en sådan strategi bör inbegripa nedmontering av befintlig infrastruktur och omfatta framtida avvecklingsverksamhet. Parlamentet betonar att ett framtida regelverk för hela EU bara behövs om analysen visar på betydande brister i det aktuella regelverket och instrumenten i EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att upprätta en enkel övervakningsram som kan säkra transparent och effektiv rapportering av hur utbyggnaden av förnybar energi till havs framskrider och som visar huruvida medlemsstaterna är på väg att uppnå GW-målen inför 2030 och 2050. Parlamentet anser att kommissionen bör rapportera till parlamentet, i linje med rapporteringskraven i direktivet om förnybar energi, om huruvida utbyggnaden av förnybar energi till havs är på rätt spår.

54.

Europaparlamentet efterlyser ett deponiförbud i hela EU för avvecklade vindturbinblad senast 2025 för att säkerställa cirkularitet, minimera de negativa miljökonsekvenserna för mark och hav och ge ett bättre markskydd.

Utformning av marknaden

55.

Europaparlamentet betonar att ibruktagandet av förnybar energi till havs är beroende av ett adekvat genomförande av väl utformade marknadsregler och ett stabilt regelverk med tanke på sådana investeringars långa löptid. Parlamentet understryker att kostnaden för vindkraft till havs har fallit dramatiskt under de senaste två årtiondena, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa bästa möjliga ramvillkor för en marknadsdriven utveckling av vindkraft till havs. Parlamentet framhåller att målen för förnybar energi och för en begränsning av den globala uppvärmningen till under 1,5 oC före slutet av århundradet inte kommer att kunna uppnås om man inte så snart som möjligt fasar ut fossila bränslen och subventioner till fossila bränslen, och om inte produktionen av havsbaserad vindkraft ökar kraftigt.

56.

Europaparlamentet begär att bedömningen av fördelningen av kostnader och fördelar mellan produktion och överföring av förnybar energi till havs ska vara hållbar och socioekonomiskt livskraftig, så att utvecklarna ges rätt incitament och ett stabilt regelverk. Parlamentet understryker att den osäkerhet som råder i fråga om fördelningen av kostnader och fördelar avskräcker företag från att inleda projekt för förnybar energi till havs. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda offentliggörandet av EU-riktlinjer om att dela på kostnaderna för och fördelarna med hybridprojekt till havs.

57.

Europaparlamentet betonar att befintliga EU-finansieringsinstrument, exempelvis Fonden för ett sammanlänkat Europa, kan stödja mobiliseringen av den finansiering som behövs för att främja gränsöverskridande lösningar och gemensamma projekt för förnybar energi i EU. Parlamentet konstaterar att Fonden för ett sammanlänkat Europa kan användas för att kartlägga potentiella utvecklingsplatser till havs och finansiera de studier och anläggningsarbeten som krävs för projekt mellan två eller fler EU-medlemsstater.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i tillämpliga fall uppmuntra medlemsstaterna att inkludera projekt för förnybar energi till havs i sina nationella planer för återhämtning och resiliens och andra nationella program som finansieras med EU-medel.

59.

Europaparlamentet begär att det gällande regelverket för EU:s elektricitetsmarknader ska ses över för att främja ibruktagandet av förnybar energi till havs och undanröja konstgjorda handelshinder, fasta priser, subventioner och andra marknadssnedvridande mekanismer som står i vägen för en fortsatt framgångsrik integrering av förnybar energi till havs. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noggrant analysera alternativet att inrätta särskilda havsbaserade elområden och befintliga elområden samt hur lämpliga de är för att integrera den allt större kapaciteten för havsbaserade förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera befintliga regleringsmekanismer som framgångsrikt främjar integreringen av förnybar energi till havs i en välfungerande energimarknad, som en del av en framtidssäkrad modell som inbegriper främjandet av hybridprojekt och nya samarbetsformer. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka bättre utvecklingsvillkor för hybridprojekt för att säkerställa ett bättre och snabbare genomförande av hybridprojekt för förnybar energi till havs och flexiblare villkor för att främja innovation, inbegripet nya tillgångskategorier, särskilt för vindkraftparker till havs som är anslutna till förbindelseledningar till två eller flera marknader. Parlamentet är medvetet om att tariffer bör beakta riskerna med att vara en industriell pionjär som investerar i införande av ny teknik.

60.

Europaparlamentet understryker behovet av en marknadsutformning som är helt förenlig med förnybar energi till havs, inbegripet behovet av att säkerställa en optimal elområdeskonfiguration för förnybar energi till havs. Parlamentet anser att infrastruktur för förnybar energi till havs på överföringsnivå bör regleras på grundval av bestämmelser om åtskillnad med en tydligt definierad åtskillnad av roller och ansvar i fråga om systemansvar, tredjepartsåtkomst och transparenta tariffer och villkor, och på så sätt bidra till den inre marknaden och energiunionen.

61.

Europaparlamentet är medvetet om att en omställning till ren energi kräver att hela värdekedjans hållbarhet och koldioxidavtryck beaktas när förnybar energi till havs och annan energiteknik tas i bruk. Parlamentet betonar att anbudsförfaranden för verksamhet till havs bör inbegripa hållbarhetskriterier.

62.

Europaparlamentet konstaterar att förnybar vätgas kommer att spela en nyckelroll på EU:s väg mot koldioxidneutralitet fram till 2050. Parlamentet betonar att förnybar energi till havs, på grund av projektstorlek och hög kapacitet, kommer att spela en viktig roll för att påskynda produktionen av förnybar vätgas. Parlamentet anser att stöd för forskning och utveckling behövs för att ge industrin incitament att köpa förnybar vätgas på marknaden via stora kommersiella projekt, och därmed skapa en verkligt hållbar efterfrågan inom sektorer där det är svårt att minska utsläppen.

o o

63.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 275, 25.10.2003, s. 32.

(2) EUT L 257, 28.8.2014, s. 135.

(3) EUT L 328, 21.12.2018, s. 82.

(4) EUT L 115, 25.4.2013, s. 39.

(5) EUT L 348, 20.12.2013, s. 129.

(6) EUT L 328, 21.12.2018, s. 1.

(7) EUT C 463, 21.12.2018, s. 10.

(8) EUT C 23, 21.1.2021, s. 116.

(9) EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.

(10) EUT C 371, 15.9.2021, s. 58.

(11) EUT C 425, 20.10.2021, s. 43.

(12) EUT C 15, 12.1.2022, s. 56.

(13) EUT C 15, 12.1.2022, s. 45.

(14) Antagna texter, P9_TA(2021)0338.

(15) Antagna texter, P9_TA(2021)0277.

(16) SWD(2020)0176.