P9_TA(2022)0022

Utmaningar för stadsområden efter covid-19

Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2022 om utmaningar för stadsområden efter covid-19-pandemin (2021/2075(INI))

(2022/C 342/01)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF), särskilt avdelning XVIII,

—

med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2221 av den 23 december 2020 om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller ytterligare medel och genomförandebestämmelser för att tillhandahålla stöd för främjande av krisreparation i samband med covid-19-pandemin och dess sociala konsekvenser och för förberedande av en grön, digital och resilient återhämtning av ekonomin (React-EU) (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa fonder och för Asyl- migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (2) (förordningen om gemensamma bestämmelser),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 av den 24 juni 2021 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1059 av den 24 juni 2021 om särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) med stöd av Europeiska regionala utvecklingsfonden och finansieringsinstrument för externa åtgärder (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1056 av den 24 juni 2021 om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (5),

—	med beaktande av Amsterdampakten om EU-agendan för städer, som antogs av EU:s ministrar med ansvar för stadsfrågor den 30 maj 2016,

—	med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

—	med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 11 om hållbara städer och samhällen,

—	med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om de urbana aspekterna i EU:s politik (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om rollen för EU:s regioner och städer i genomförandet av Parisavtalet om klimatförändringar (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2018 om städernas roll inom unionens institutionella ramar (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 september 2020 om Europaåret för grönare städer 2022 (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2021 om tillgången till anständig och rimligt prissatt bostad för alla (10),

—	med beaktande av förklaringen om EU-agendan för städer, som ministrarna med ansvar för territoriell sammanhållning och stadsutveckling enades om den 10 juni 2015,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 24 juni 2016 om en EU-agenda för städer,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019Den europeiska gröna given (COM(2019)0640),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juli 2014De urbana aspekterna i EU:s politik – Huvudpunkterna i en EU-agenda för städer (COM(2014)0490),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 juni 2021En långsiktig vision för EU:s landsbygdsområden – för starkare, sammanlänkade, resilienta och välmående landsbygdsområden 2040 (COM(2021)0345),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2021En jämlikhetsunion: EU:s strategi för rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2021–2030 (COM(2021)0101),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 oktober 2020En jämlikhetsunion: EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande (COM(2020)0620),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 november 2020En jämlikhetsunion: Jämlikhetsstrategi för hbtqi-personer 2020–2025 (COM(2020)0698),

—	med beaktande av den nya Leipzigstadgan The Transformative Power of Cities for the Common Good, som antogs vid det informella ministermötet som hölls den 30 november 2020,

—	med beaktande av den nya agendan för städer, som antogs vid FN-konferensen om bostäder och hållbar stadsutveckling (Habitat III) den 20 oktober 2016 i Quito i Ecuador,

—	med beaktande av kommissionens rapport om levnadsförhållandena i europeiska städer 2016 (State of European Cities 2016),

—	med beaktande av Förenta nationernas enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakts globala flaggskeppsinitiativ för säkra städer och säkra offentliga platser för kvinnor och flickor,

—	med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, som öppnades för undertecknande i Istanbul den 11 maj 2011 (Istanbulkonventionen),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för transport och turism,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A9-0352/2021), och av följande skäl:

A.	Städer befinner sig fortfarande i frontlinjen för covid-19-pandemin, med minskande ekonomisk aktivitet, höga infektionsnivåer, låg vaccinationsgrad och ofta otillräckliga resurser. Pandemin har förvärrat de nuvarande bristerna i stadsområden och visat deras sårbarhet.

Långvariga orättvisor i städer har förvärrats av pandemin. Människor i utsatta situationer har blivit ännu mer sårbara. Städerna står inför utmaningar såsom tillgång till bostäder till en rimlig kostnad, hemlöshet, social utestängning, fattigdom och bristande tillgänglighet till offentliga, hälsorelaterade och andra grundläggande tjänster.

72 % av EU:s befolkning bor i städer. Städer måste vara direkt involverade i återhämtningen från covid-19-pandemin. Genom återhämtningsinsatserna måste man sträva efter att åtgärda gamla sårbarheter, och inte nöja sig med att bara ta itu med hälsoeffekterna av covid-19, för att tackla de ihållande ojämlikheterna.

Pandemin har fått könsspecifika konsekvenser som städer och funktionella stadsområden måste ta hänsyn till. Kraven på karantän och social distansering har ökat risken för könsrelaterat våld för kvinnor och samtidigt har kvinnors tillgång till stödnätverk, sociala tjänster och inrättningar för sexuell och reproduktiv hälsa begränsats.

Storstadsområden är de som är mest ojämlika när det gäller tillgång till sådana nödvändiga resurser som hälso- och sjukvård, utbildning och digitalisering, särskilt för personer i utsatta situationer. Det krävs mer kontinuerliga insatser för att bekämpa olika former av diskriminering och ojämlikhet.

Den digitala klyftan är intersektionell och spänner över alla kategorier, inbegripet könsklyftor, generationsskillnader och skillnader i social status, och den har förvärrats under covid-19-pandemin. I många hushåll och vid många utbildningsanstalter saknas tillgång till lämplig och modern digital utrustning.

Förlusten av arbetstillfällen uppskattas vara högre i stora städer än på andra håll, vilket drabbar lågutbildade, egenföretagare och migrerande arbetstagare, liksom personer med osäkra anställningsavtal, särskilt hårt. Risken för arbetslöshet är störst bland ungdomar vars utbildning, utbildningsbana och personliga utveckling har avbrutits, och många har inte hittat inte de praktikplatser eller lärlingsplatser som krävs för att slutföra studierna.

Covid-19-pandemin har haft en betydande inverkan på kultur- och idrottssektorerna, vilket har lett till en ekonomisk recession och förlorade arbetstillfällen. Stadsområden, särskilt storstadsområden, behöver tillräckliga resurser för kultursektorn och den kreativa sektorn för att möjliggöra personlig utveckling för sina invånare.

Städer och funktionella stadsområden, såsom storstadsområden, är centrala ekonomiska pelare som främjar tillväxt, skapar arbetstillfällen och stärker unionens konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi. Funktionella stadsområden och medelstora städer kan, trots stora skillnader i kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls mellan stads- och landsbygdsområden, fungera som drivkrafter för landsbygdens attraktionskraft och utveckling och ge omgivande landsbygdsområden och avfolkade områden tillgång till ett antal tjänster.

J.	Utöver listan över befintliga utmaningar gör också klimatnödläget och demografiska utmaningar sig gällande i stadsområden. De många utmaningarna kräver i slutändan åtgärder som bygger på en integrerad strategi som sammanför olika sektorer och söker lösningar som tillgodoser sektorsspecifika behov.

K.	Kraven på fysisk distansering har belyst avsaknaden av lämpliga parker, grönområden och rekreationsanläggningar utomhus samt bristen på lämplig och säker transportinfrastruktur och alternativ transportinfrastruktur i och runt funktionella stadsområden.

Covid-19-krisen har förvärrat utmaningar såsom transport av livsmedel och läkemedel och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster, och har belyst allvarliga brister i den medicinska infrastrukturen och i utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal om hur man ska reagera på pandemier eller andra nödsituationer på hälsoområdet.

M.	Rätten till bostad är universell och därför bör medlemsstaterna fastställa särskilda strategier och lämpliga åtgärder för att undanröja hindren för denna rätt. Det krävs investeringar i överkomliga bostäder.

Stadsområdena står för den största andelen av energiförbrukningen och växthusgasutsläppen i EU och spelar en viktig roll i unionens kamp mot klimatförändringarna. I städer och funktionella stadsområden kommer det att krävas omfattande stadsbyggnad och skapande av en cirkulär ekonomi för att bidra till att begränsa utsläppen av växthusgaser, begränsa den globala uppvärmningen, minska trängseln, återvinna avfall och säkerställa en hållbar ekonomi.

Den globala stadsbefolkningen förväntas öka med upp till tre miljarder fram till 2050 och två tredjedelar av världens befolkning kommer att bo i städer, och denna del av befolkningen kommer att förbruka 75 % av världens naturresurser och producera 50 % av världens avfall och mer än 60 % av växthusgasutsläppen.

Kollektivtrafiken spelar en viktig roll i kampen mot fattigdom på transportområdet. Det finns ett akut behov av att snabbt öka investeringar i hållbar kollektivtrafik, och förbättra tillgången till den, och investeringar i bättre infrastruktur för fotgängare och cyklister för att öka säkerheten för vägtrafikanter, i synnerhet för trafikanter med nedsatt rörlighet och annan funktionsnedsättning.

Q.	Alla europeiska städer står inför kraftigt höjda energipriser, vilket hotar att påverka den ekonomiska återhämtningen efter pandemin.

Flernivåstyre, inbegripet ett aktivt deltagande av stadsmyndigheter, baserat på samordnade insatser från EU, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter och i linje med partnerskapsprincipen enligt förordningen om gemensamma bestämmelser, är avgörande för utformningen och genomförandet av alla EU-program. Stadsmyndigheterna är behöriga när det gäller val av projekt för hållbar stadsutveckling som finansieras ur Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), inom ramen för det nya europeiska stadsinitiativet, och som ersätter de innovativa åtgärderna i städerna för den nya programperioden och erbjuder ytterligare möjligheter att testa nya lösningar och strategier, inbegripet sådana som stöder stadsområden för tiden efter covid-19-pandemin.

Inkluderande städer

Europaparlamentet erkänner den sociala, ekonomiska, territoriella, kulturella och historiska mångfalden i stadsområden i hela unionen, och betonar nödvändigheten att tackla sådana utmaningar som segregation och fattigdom.

Europaparlamentet understryker att tätheten i städer visserligen har många fördelar när det gäller hållbart boende, men att höga befolkningskoncentrationer i vissa stadsområden även kan få återverkningar för den rimliga prissättningen på bostäder, föroreningsnivåer, livskvaliteten samt risken för diskriminering, fattigdom, ojämlikhet och social utestängning.

Europaparlamentet understryker att covid-19-pandemin har betonat tendensen till avfolkning i underutvecklade stadsområden som ofta saknar tillräckliga egna inkomster för att tillhandahålla invånarna offentliga tjänster av god kvalitet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen till att lämna rekommendationer och främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna när det gäller administrativ territoriell organisation och reformer.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för positiv särbehandling som främjar inkluderingen av marginaliserade samhällsgrupper, såsom personer med funktionsnedsättning, isolerade äldre personer, hemlösa, migranter och flyktingar samt etniska minoriteter, såsom romer. Parlamentet begär att finansieringsbehov hanteras på lokal nivå, inbegripet dem som rör stadsområden, särskilt storstadsområden, och på regional, nationell och europeisk nivå, för att på så sätt stödja dessa marginaliserade samhällsgrupper på ett hållbart sätt. Parlamentet påminner om att utöver tillräckliga nationella resurser är strukturfonderna avgörande för ett framgångsrikt genomförande av de politiska åtgärder som föreslås i EU:s strategiska ram för romers jämlikhet, inkludering och deltagande. Parlamentet betonar de lokala myndigheternas roll för att se till att dessa åtgärder återspeglar romernas faktiska behov.

Europaparlamentet betonar den grundläggande roll som tillgänglighet i städer spelar för att medge full rätt till rörlighet, till studier och till arbete för person med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja ett fullt inkluderande och att tillhandahålla tillgång till stadsutvecklingsmedel för att garantera en fullständig tillgänglighet för person med funktionsnedsättning.

Europaparlamentet betonar att för att ekonomin i städerna ska återhämta sig utan att någon lämnas utanför bör investeringar och reformer leda till stabila arbetstillfällen av hög kvalitet, förstärkt offentlig infrastruktur och förstärkta offentliga tjänster, förbättrad social dialog samt stöd till inkludering och integration av missgynnade grupper, inbegripet genom en förstärkning av socialskydds- och välfärdssystemen.

Europaparlamentet betonar behovet av en EU-ram som ska stödja lokala och nationella strategier för bekämpning av hemlöshet och garantera lika tillgång till anständiga bostadsförhållanden genom att främja en integrerad strategi som kombinerar hemtjänst med sociala tjänster och hälso- och sjukvård samt aktiv inkludering.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de lokala och regionala myndigheterna att införa särskilda strategier och att vidta lämpliga åtgärder för att övervinna hinder för rätten till bostäder, däribland diskriminering, finansialisering, spekulation, turistifiering, missbruk i samband med kreditgivning samt avhysningar.

Europaparlamentet betonar att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse på området bostäder huvudsakligen bör styras av särskilda krav som fastställs av nationella, regionala eller lokala myndigheter, eftersom dessa kan avgöra vilka bostadsbehov och levnadsvillkor olika grupper har, och dessa behov och villkor kan skilja sig starkt mellan stads- och landsbygdsområden, vartill kommer att dessa myndigheter spelar en synnerligen viktig roll för ett välriktat beslutsfattande. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att i reglerna för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse anpassa definitionen av målgruppen för subventionerat och allmännyttigt boende, för att nationella, regionala och lokala myndigheter ska kunna ge bostadsstöd till alla grupper vilkas behov av anständiga och rimligt prissatta bostäder inte är lätta att tillgodose på marknadens villkor, och samtidigt se till att de som har det sämst ställt beviljas tillräckliga medel, av omsorg om att frigöra investeringar och säkerställa rimligt prissatta bostäder, neutralitet mellan boendeformer och hållbar stadsutveckling, samt skapa socialt blandade boendemiljöer och förbättra den sociala sammanhållningen.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare öka investeringarna i subventionerat, energieffektivt, tillräckligt och rimligt prissatt boende och i åtgärder mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden i EU. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang investeringar genom Eruf, Fonden för en rättvis omställning, InvestEU, ESF+, Horisont Europa, NextGenerationEU, och särskilt genom faciliteten för återhämtning och resiliens, investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset samt investeringsinitiativet mot effekter av coronaviruset plus. Parlamentet efterlyser större samarbete mellan dessa instrument. Parlamentet välkomnar finansieringen av lånen för subventionerat och rimligt prissatt boende genom InvestEU och Europeiska investeringsbankens bredare portfölj. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera social utveckling som en prioriterad investering, tillsammans med den gröna och digitala omställningen, i faciliteten för återhämtning och resiliens, i syfte att skydda sårbara människor mot de negativa konsekvenserna av den rådande krisen och inkludera planer för sociala framsteg i återhämtnings- och resiliensplanerna samt beskriva hur principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska genomföras och hur de sociala investeringarna ska inriktas, inbegripet investeringar i subventionerat boende. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att säkerställa att det blir lättare för lokala och regionala leverantörer av subventionerade och allmännyttiga rimligt prissatta bostäder att få tillgång till EU-medel och EIB-finansiering. Parlamentet uppmanar EIB att försöka att öka den relevanta utlåningen genom riktat tekniskt stöd och närmare samarbete med finansiella mellanhänder och med medlemsstaterna.

11.

Europaparlamentet framhåller de socioekonomiska utmaningarna i stadscentrum, i synnerhet i storstadsområden där en betydande del av befolkningen är migranter och flyktingar och andra personer i utsatta situationer. Parlamentet påminner om att städer har en nyckelroll när det gäller att bygga inkluderande, tillgängliga och välkomnande samhällen där ingen hamnar på efterkälken.

12.

Europaparlamentet noterar att migration direkt påverkar hur inkluderande städerna är, och kräver skräddarsydda politiska åtgärder. Parlamentet pekar på potentialen hos EU:s handlingsplan för integration och inkludering 2021–2027 när det gäller att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och rikta program mot de mest utsatta stadsdelarna. Parlamentet noterar även att lokalt ledda utvecklingsstrategier är ett viktigt verktyg för att skapa arbetstillfällen, minska fattigdom och förbättra tillgången till tjänster i stadsområden.

13.

Europaparlamentet betonar att barn i eftersatta stadsområden ofta upplever flera riskfaktorer, t.ex. dåliga bostäder, diskriminering, våld och ojämlik tillgång till sådana tjänster som barnomsorg, hälso- och sjukvård och utbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja lokala barngarantisystem för att ta itu med de särskilda utmaningarna med barnfattigdom i städerna.

14.

Europaparlamentet betonar städernas roll för jämställdheten och erinrar om att i enlighet med förordningen om gemensamma bestämmelser bör alla åtgärder som vidtas inom ramen för sammanhållningspolitiken beakta jämställdhet som en vägledande princip under hela förberedelsen, genomförandet, övervakningen, rapporteringen och utvärderingen. Parlamentet understryker att åtgärder som syftar till att överbrygga klyftan mellan könen inom sammanhållningspolitiken bör bygga på en intersektionell strategi som tar lämpliga steg för att förhindra all diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller könsorientering, och som bygger på nationella strategiska ramar för jämställdhet. Parlamentet betonar vidare att de som mottar stöd inom ramen för sammanhållningspolitiska program inte får bedriva någon som helst diskriminerande politik, allra minst mot minoriteter, såsom hbti-personer. Parlamentet uppmanar till att avslå ansökningar från potentiella stödmottagare, inbegripet från regionala eller lokala myndigheter, som har vidtagit diskriminerande politiska åtgärder gentemot hbti-personer, såsom att förklara vissa zoner ”hbti-fria”.

15.

Europaparlamentet betonar att förutom hälsorisker är kvinnor mer sårbara för de ekonomiska riskerna i samband med covid-19-pandemin. Parlamentet inser att stöd till kvinnor inom den formella och informella sektorn och en bättre integrering av kvinnor i den politiska planeringen för regional utveckling och stadsutveckling, med fokus på att utforma städer och samhällen som är inkluderande ur ett jämställdhetsperspektiv, är avgörande för den ekonomiska återhämtningen i städer efter pandemin.

16.

Europaparlamentet betonar den stora klyftan när det gäller jämställdhetsdata inom sammanhållningspolitiken och stadsplaneringen och uppmanar medlemsstaterna att införa datainsamlingsmetoder som använder sig av könsuppdelade data.

17.

Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin har lett till en kraftig ökning av våld i nära relationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anslå sammanhållningspolitiska medel och mobilisera stadsmyndigheter för att ta itu med den globala ökningen av könsrelaterat våld. Parlamentet uppmuntrar städerna i EU att utveckla, genomföra och utvärdera omfattande strategier för att förebygga och agera mot sexuella trakasserier och könsrelaterat våld i offentliga utrymmen genom att förbinda sig att leva upp till principerna i Förenta nationernas enhet för jämställdhet och kvinnors egenmakts globala flaggskeppsinitiativ för säkra städer och säkra offentliga platser för kvinnor och flickor.

18.

Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att snarast slutföra ratificeringen av Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning för att ta itu med alla former av könsrelaterat våld och vidta nödvändiga åtgärder för att identifiera könsrelaterat våld som ett nytt brottsområde som ska förtecknas i artikel 83.1 i EUF-fördraget.

19.

Europaparlamentet erkänner den börda som läggs på kvinnor såsom huvudsakliga omsorgsgivare i formella och informella sammanhang, och det sociala värdet av sådan omsorg, särskilt under covid-19-krisen. Parlamentet framhåller att hela 80 procent av all omsorg i EU tillhandahålls av (obetalda) informella omsorgsgivare, varav 75 procent är kvinnor. Parlamentet pekar på de europeiska strukturfondernas relevanta roll för att säkerställa investeringar i vård och omsorg. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram en europeisk omsorgsstrategi.

20.

Europaparlamentet uppmärksammar arbetslösheten, och särskilt ungdomsarbetslösheten, som har förvärrats av covid-19-pandemin. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att aktivt involvera stadsmyndigheter i utformningen av program som tillfredsställer stadsungdomars behov samt i utformningen av politiska insatser som fokuserar på ungas psykiska hälsa och välbefinnande, vilket är särskilt viktigt efter covid-19-pandemin.

Hållbara städer

21.

Europaparlamentet betonar vikten av hållbar stadsutveckling, inbegripet hållbara transporter till överkomliga priser, för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen och för dess invånares livskvalitet samt för att nå unionens mål om klimatneutralitet senast 2050. Parlamentet påminner om de möjligheter för stadsområden som erbjuds genom det nya europeiska Bauhaus-initiativet och dess vägledande principer som omfattar hållbarhet, flernivåstyre, estetik och inkludering.

22.

Europaparlamentet erkänner att en synkroniserad strategi som reaktion på covid-19-pandemin och den gröna och den digitala omställningen bör genomföras för att främja en ekonomisk återhämtning som påskyndar den hållbara omställningen.

23.

Europaparlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att, i enlighet med sina åtaganden enligt Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, prioritera och stödja ramar för den cirkulära ekonomin, investeringar i förnybar energi, hållbar och prismässigt överkomlig rörlighet i städer och förorter (särskilt cykelbanenät), alternativ transportinfrastruktur i och omkring stadsområden, korrekt underhåll av befintlig infrastruktur och snabba investeringar i grön infrastruktur, parker, grön- och fritidsanläggningar utomhus samt respekt för principerna om att ”inte orsaka betydande skada” och att ”sätta energieffektivitet främst”. Parlamentet noterar att initiativ som t.ex. det nya europeiska Bauhaus-initiativet utgör ett tillfälle för stadsområden att visa upp renoveringsvågen (11) och projekt som prioriterar den cirkulära ekonomin, hållbarhet och biologisk mångfald. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att det nya europeiska Bauhaus-initiativet är beslutet att följa en deltagandebaserad och tvärvetenskaplig strategi för att skapa en hållbar miljö där människor kan bo.

24.

Europaparlamentet anser att covid-19-krisen har visat på behovet av nya lösningar för stadsplanering och rörlighet för att göra stadsområdena mer motståndskraftiga och anpassningsbara till efterfrågan på rörlighet, och att krisen bör ses som en möjlighet att minska trafikträngsel och växthusgasutsläpp. Parlamentet efterlyser investeringar i främjande av rörlighet i städerna genom miljövänliga transportsystem. Parlamentet framhåller behovet av att främja och utveckla hållbara kollektivtrafiksystem i stadsområden och att anpassa kollektivtrafikens kapacitet till den ökande efterfrågan på daglig jobbpendling in till eller ut från stadskärnorna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ompröva sina investeringar i rörlighet i städer och att prioritera digital infrastruktur som kommer att gynna alla passagerare, inbegripet personer med nedsatt rörlighet.

25.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att samarbeta med städer och medlemsstaterna för att se till att alla större städer och urbana knutpunkter i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T) utarbetar planer för hållbar rörlighet i städer senast 2030. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att föra ett nära samarbete med regioner och städer, särskilt över gränserna, för att stärka och komplettera relevant infrastruktur för en transportsträckas sista kilometer och intermodala och gränsöverskridande förbindelser inom hela TEN-T. Parlamentet påpekar att många europeiska hamnar ligger nära stadsområden och är viktiga transportknutpunkter i TEN-T.

26.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör se till att tillgången till EU:s finansieringsprogram för rörlighet i städer, såsom Eruf, Sammanhållningsfonden och Fonden för ett sammanlänkat Europa, är avhängig av befintliga eller framtida planer för hållbar rörlighet i städer. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken kan bidra till att utnyttja potentialen hos både artificiell intelligens och modellen för smarta städer, till exempel genom att förbättra den administrativa kapaciteten och digitala färdigheter, och att den bör uppmuntra till en övergång från att experimentera med till att utöka initiativen för smarta städer med finansiering och relaterat stöd. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga olika sätt att stödja städerna när de utarbetar sina planer för hållbar rörlighet i städer i enlighet med högsta möjliga normer. Parlamentet betonar att kommissionen, medlemsstaterna och regionerna när så är möjligt bör hjälpa de lokala myndigheterna att uppnå detta mål. Parlamentet välkomnar dessutom EIB:s avsikt att samarbeta med offentliga myndigheter för att stödja ambitiösa investeringsprogram som främjar hållbar rörlighet på lokal och regional nivå, inbegripet genom planer för hållbar rörlighet i städer och kollektivtrafikprojekt.

27.

Europaparlamentet betonar att nedstängningsåtgärder och sanitära åtgärder har haft en betydande inverkan på efterfrågan på mobilitet och på valet av transportsätt, vilket har lett till att människor utnyttjar kollektivtrafiken i mindre utsträckning. Parlamentet efterlyser utbyte av bästa praxis när det gäller genomförandet av ett gemensamt biljettsystem för multimodala transporter som skulle göra det möjligt för människor att förflytta sig på ett mer användarvänligt och säkert sätt mellan och inom stadsområden i EU.

28.

Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att främja utbyte av bästa praxis mellan stadsområden kring hållbar urbanism och infrastruktur, grön stadsplanering, ren energi, energieffektivitet, utsläppsfri kollektivtrafik, rörlighet för fotgängare och cyklister, effektiv förvaltning av vattenresurser samt en hållbar och cirkulär avfallshantering.

29.

Europaparlamentet efterlyser en översyn av kommissionens riktlinjer för utveckling och genomförande av planer för hållbar rörlighet i städer. Parlamentet efterlyser att dessa planer ska främja multimodalitet och åtgärda vissa återverkningar till följd av en alltför stor koncentration av människor i vissa stadsområden, såsom trafikträngsel och stigande transportkostnader, genom exempelvis balanserade socioekonomiska arrangemang för att säkerställa att planerna är icke-diskriminerande.

30.

Europaparlamentet begär att kommissionen, med tanke på den kommande översynen om paketet för rörlighet i städer, främjar samordningen mellan säkerhets- och hållbarhetsåtgärder i stadsområden. Parlamentet uppmuntrar parkeringsmöjligheter vid infarterna till stadsområden (såsom park-and-ride-system) för att ge enkel tillgång till olika typer av kollektivtrafik, i syfte att avsevärt minska trafikstockningarna i städerna, CO2-utsläppen och parkeringen i innerstäderna ovan och under jord, och i syfte att återuppbygga och öka städernas attraktionskraft och locka potentiella kunder att stödja den försvagade detaljhandelssektorn efter pandemin och öka det lokala värdet.

31.

Europaparlamentet betonar att den ekonomiska återhämtningen i städerna kommer att hämmas av kraftigt stigande energipriser. Parlamentet efterlyser lämpliga åtgärder för att främja energiunionen och stärka den europeiska energimarknadens resiliens. Parlamentet understryker att det är ett måste med billigare energi för alla i stadsområden. Parlamentet uppmuntrar därför till massiva program för isolering av byggnader och solpaneler på tak. Parlamentet betonar att lokala gemenskaper för förnybar energi bör stärkas för att minska energiförbrukningen, främja utfasningen av fossila bränslen från energisystemen och möjliggöra ett åtnjutande av de sociala fördelarna med en lokal energimarknad.

32.

Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städerna i syfte att minimera riskerna för människors hälsa och begränsa nivåerna för omgivningsbuller, vilka är stigande i stadsområden.

33.

Europaparlamentet konstaterar att nya anordningar för personlig rörlighet (inklusive elskotrar och elcyklar) ger upphov till ett antal säkerhetsproblem i stadsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att utfärda riktlinjer för medlemsstaterna vad gäller hanteringen av dessa säkerhetsfrågor.

34.

Europaparlamentet konstaterar att covid-19-pandemin har lett till en utvidgning av hemleveransbranschen, vilket har frambringat nya typer av plattformsarbete och affärsmodeller i stadsområden. Parlamentet erkänner behovet av rekommendationer om leveranspersonalens säkerhet och om utbildning i de digitala verktyg som de använder, såsom tillämpningar och interaktiva plattformar.

35.

Europaparlamentet påminner om att nästan 40 % av alla dödsolyckor i trafiken i Europa inträffar i stadsområden. Parlamentet upprepar att fortkörning är en avgörande faktor i cirka 30 % av alla dödsolyckor i trafiken och en försvårande faktor vid de flesta olyckor. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda sin planerade rekommendation om hastigheter för att göra 30 km/h till den högsta standardhastigheten i bostadsområden och områden med ett stort antal fotgängare och cyklister, med möjlighet till högre gränser på huvudvägarna och lämpligt skydd för oskyddade trafikanter. Parlamentet gläder sig över att EU på nytt har bekräftat sitt långsiktiga strategiska mål att komma nära noll dödsfall och noll allvarliga personskador på europeiska vägar senast 2050 (nollvisionen), och dess mål på medellång sikt att minska antalet dödsfall och allvarliga personskador med 50 % fram till 2030. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bättre integrera trafiksäkerheten i riktlinjerna för planerna för hållbar rörlighet i städer, och uppmanar de lokala myndigheterna att främja trafiksäkerheten genom medvetandehöjande initiativ, lämpliga åtgärder och finansieringsmöjligheter.

36.

Europaparlamentet varnar för att städer i mycket hög grad är utsatta för effekterna av klimatförändringar. Parlamentet är mycket oroat över att värmeböljor, som redan är mer extrema i städer på grund av den urbana värmeöeffekten, håller på att öka både i intensitet och i frekvens, samtidigt som extrema nederbördshändelser och stormfloder sannolikt kommer att leda till ökade översvämningar, såsom dem som bevittnats i Europa under sommaren 2021, eller extrema snöstormar som under vintern 2020–2021, vilket visar att det är nödvändigt att märkbart öka katastrofresiliensen i städer. Parlamentet uppmanar kommissionen att när så är lämpligt stärka sitt samarbete med lokala myndigheter genom befintliga strukturer, t.ex. borgmästaravtalet, överenskommelsen om gröna städer och borgmästaralliansen för den gröna given, för att identifiera de behov och utmaningar med anknytning till klimatförändringarna som stadsområden står inför, gemensamt utforma lösningar för att göra städerna grönare och styra investeringar mot lokala åtgärder. Parlamentet uppmanar med kraft de nationella, regionala och lokala myndigheterna att, utöver sina nationella energi- och klimatplaner, utarbeta stadsstrategier för anpassning till klimatförändringarna som uppmuntrar investeringar för att omvandla städer och anpassa dem till de hot som klimatförändringarna innebär.

37.

Europaparlamentet upprepar att 30 % av den fleråriga budgetramen och 37 % av NextGenerationEU är avsatta för klimatåtgärder, medan 20 % av NextGenerationEU anslås till den digitala omställningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och ge medlemsstaterna vägledning och rekommendationer för att säkerställa att nödvändiga färdigheter utvecklas för att förverkliga den dubbla gröna och digitala omställningen. Parlamentet beklagar att stadsområden utesluts i samband med NextGenerationEU och efterlyser därför ett bättre engagemang från och deltagande av städer och funktionella stadsområden i planeringen och genomförandet av planer för återhämtning och resiliens.

38.

Europaparlamentet betonar behovet av att plantera fler träd och installera gröna tak, eftersom miljöanpassning av städer innebär ett stort rekreationsvärde för människor, sänker temperaturen och absorberar extra regnvatten och därmed motverkar effekterna av klimatförändringarna och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet betonar att eftermodifiering av byggnader för att minska energianvändningen, och omformning av städer för att öka mängden grönområden och uppmuntra till promenerande och cykling, kommer att leda till besparingar, skapa arbetstillfällen, bidra till att bekämpa energifattigdom och ge klimatfördelar.

39.

Europaparlamentet betonar att stadsområdenas åtagande är synnerligen viktigt för omställningen till ett klimatneutralt samhälle och för en välmående, rättvis, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi. Parlamentet konstaterar att de lokala myndigheterna i vissa fall saknar den sakkunskap, de mänskliga resurser och den tillgång till högkvalitativa data som krävs för att inleda åtgärder och göra framsteg. Parlamentet anser därför att kapacitetsuppbyggnad, tekniskt stöd och finansiering måste användas fullt ut, i enlighet med vad som överenskommits i förordningen om gemensamma bestämmelser för myndigheter i städer och förorter för att uppnå målen i den europeiska gröna given, och anser att stadsmyndigheter måste ha direkt tillgång till EU-finansiering i framtiden.

Innovativa städer

40.

Europaparlamentet betonar att digitaliseringen har bidragit till att hantera några av de omedelbara utmaningar som pandemin ger upphov till, särskilt under nedstängningsperioder, och att den digitala klyftan är en allvarlig ojämlikhet bland de många ojämlikheter som covid-19-pandemin blottlagt. Parlamentet konstaterar att covid-19-pandemin har påskyndat digitaliseringen, och det blivit helt nödvändigt med teknik för distansarbete, hemundervisning, e-handel, e-hälsa, e-förvaltning, digital demokrati och digital underhållning. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka denna utveckling och att säkerställa full överensstämmelse med unionens regelverk, särskilt när det gäller arbetstagares rättigheter och sociala rättigheter. Parlamentet påminner om att digitalisering och digital konnektivitet måste vara en prioritering för lokala samhällen i deras återhämtning. Parlamentet upprepar vikten av att ha en lämplig konkurrenslagstiftning och ram för statligt stöd som ger medlemsstaterna full flexibilitet enligt reglerna om statligt stöd för att stödja ekonomin under covid-19-pandemin, särskilt genom utbyggnad av höghastighetsbredband och 5G-infrastruktur i alla städer oavsett storlek. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja konnektivitet, tillhandahålla utrustning och se till att utbildad personal finns på offentliga, sociala och utbildningsmässiga institutioner.

41.

Europaparlamentet efterlyser åtgärder och strategier för en rättvis digital omställning, som bör genomföras på flera olika nivåer, från stadsnivå till EU-nivå. Parlamentet kräver att digital delaktighet erkänns som en rättighet för alla generationer och uppmanar till ett tydligt åtagande för att uppnå universell internetkonnektivitet för städer.

42.

Europaparlamentet betonar att digital kompetens bör stärkas för att skapa nya möjligheter. Parlamentet anser att investeringar i utbildning och yrkesutbildning behöver stärkas, både inom den offentliga och den privata sektorn, med hjälp av omfattande program för arbetstagares kompetensutveckling, omskolning och livslångt lärande, som svar på förändrade kvalifikationskrav. Parlamentet uppmanar till främjande av kvinnors och flickors utbildning och karriär på området naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

43.

Europaparlamentet påminner om att stadsturismen har spelat en avgörande roll i utformningen av stadspolitik. Parlamentet påpekar att de flesta städer i EU har drabbats av en nedgång inom turismen som en följd av pandemin och har varit tvungna att söka efter nya och mer hållbara metoder för att återuppväcka turismen, vilket har lett till en ökad användning av ny digital teknik som har gjort det möjligt att bättre förvalta stadsområden och styra hur turisterna rör sig för att förhindra bildandet av stora grupper och riskfyllda situationer under pandemin.

44.

Europaparlamentet framhåller att bibliotek och kulturcentrum är vektorer för att underlätta digital och social delaktighet, livslångt lärande och sysselsättningsvägar för stadssamhällen och missgynnade grupper. Parlamentet uppmärksammar dessutom behovet av ytterligare platser för personligt och politiskt utbyte.

45.

Europaparlamentet understryker att artificiell intelligens möjliggör smarta stadslösningar, däribland effektivare energihushållning, vattenförvaltning och avfallshantering samt minskade föroreningar, minskat buller och minskad trafikträngsel. Parlamentet är oroat över att lokala myndigheter kommer att ställas inför många digitala utmaningar, såsom tillgången till och tillförlitligheten hos datateknik, beroendet av privata tredje parter och bristen på kompetens. Parlamentet betonar att ny teknik såsom artificiell intelligens måste följa etiska kriterier för att undvika att befintliga sociala ojämlikheter återskapas.

46.

Europaparlamentet anser att befintliga primärvårdsstrukturer i städerna måste stärkas fysiskt och ekonomiskt. Parlamentet noterar att förändringen i hälso- och sjukvården också bör öka digital innovation och förbättra integreringen av vården genom moderna informationskanaler för att tillhandahålla mer riktad, individanpassad, effektiv och verkningsfull hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med lokala och regional myndigheter, och särskilt stadsmyndigheter, för att utveckla nätverk för att utbilda människor i användningen av digital hälso- och sjukvård och digital offentlig förvaltning, vilket skulle möjliggöra allmän och rättvis tillgång, samtidigt som känsliga uppgifter skyddas så bra som möjligt och it-brottslighet förhindras. Parlamentet framhåller därför medlemsstaternas avgörande roll när det gäller att stödja stadsmyndigheterna i deras ansträngningar att utforma och säkerställa digital delaktighet, genom att skydda personuppgifter och ge människor och lokala företag inflytande genom tillgång till uppgifter.

Lärande städer

47.

Europaparlamentet betonar covid-19-pandemins negativa effekter på utbildningen och framhåller behovet av att säkerställa inkludering och tillgång till utbildning.

48.

Europaparlamentet understryker behovet av stöd till kultursektorn, eftersom kultur och kulturarv är viktiga tillgångar för den regionala konkurrenskraften och den sociala sammanhållningen och bidrar till att forma städernas och regionernas identitet. Parlamentet betonar vikten av att skapa fler kulturmiljöer och garantera att de återhämtar sig efter covid-19-pandemin, och understryker behovet av att locka fler unga till dem.

49.

Europaparlamentet understryker kultur- och idrottssektorernas ekonomiska och sociala bidrag till och inverkan på samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta och anslå tillräckliga nationella medel och EU-medel för att skapa en robust infrastruktur för kultur och idrott och främja utbildning för den ekonomiska sektorn och rekreationssektorn, särskilt för kultur på gräsrotsnivå och icke-professionell idrott i stads- och förortsområden. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utarbeta en handlingsplan i syfte att främja de båda sektorernas nystart och motståndskraft som viktiga delar av ekonomin på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå.

50.

Europaparlamentet betonar vikten av att skydda barn och ungdomars rättigheter, samt behovet av att skapa utbildningssystem som är robusta, inkluderande och fungerande, möta de verkliga behoven hos människor i deras respektive stadsområden. Parlamentet betonar även vikten av att vara utrustad för eventuella hälsokriser eller naturkatastrofer som kan inträffa i framtiden.

51.

Europaparlamentet noterar med oro att covid-19-krisen har fått dramatiska följder för många europeiska ungdomar, vilka särskilt har tagit formen av en oroväckande isolering, många förlorade arbetstillfällen och avbrott i utbildningen. Parlamentet understryker att denna situation ledde till förändringar i både sammansättningen av och storleken på den grupp unga som varken arbetar eller studerar, och att denna situation måste bedömas och fastställas korrekt i syfte att hantera de särskilda utmaningar som krisen medfört och hjälpa medlemsstaterna att utveckla effektiva strategier för att nå ut till ungdomar. Parlamentet föreslår att kommissionen genomför en studie om möjligheten att utveckla gemensamma europeiska verktyg för att kartlägga och följa unga som varken arbetar eller studerar i syfte att möjliggöra lämpliga politiska åtgärder till stöd för denna särskilt utsatta grupp i samband med covid-19-krisen.

52.

Europaparlamentet betonar behovet av att ompröva olika lösningar för förnyelse av stadskärnor, eftersom de har lidit av nedläggningar av företag och kulturmiljöer, tomma lokaler, minskad attraktionskraft och ökad onlinehandel under och efter pandemin.

53.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att tänka om och omforma utbildningsinfrastrukturen i linje med den senaste utvecklingen inom utbildningsyrkena. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anslå tillräckliga medel för utveckling av utbildningsanstalter och för utbildning av både lärare och studenter i alla åldrar i utvecklingen av gröna och digitala färdigheter för att förbereda dem inför framtiden. Parlamentet påminner om att digitaliseringen bör gå hand i hand med inte enbart tillgång till internet, utan även med tillgång den utrustning som är nödvändig för användning av internet.

54.

Europaparlamentet anser att en rad innovativa koncept, särskilt den hybrida användningen av stadsområden och deras multifunktionalitet, rättvisa när det gäller markanvändning och den så kallade 15-minutersstaden, kommer att spela en avgörande roll i den nya modellen för EU:s stadsområden.

Skräddarsydda politiska initiativ

55.

Europaparlamentet betonar nödvändigheten att anpassa sig till den nya verkligheten i ljuset av covid-19-pandemin och överväga en ny modell för EU:s stadsområden, samtidigt som mer utrymme bör lämnas för kreativitet, medborgardeltagande och experimentering. Parlamentet anser att konferensen om Europas framtid utgör en möjlighet att ge städer en mer framskjuten plats i EU:s beslutsprocesser och att tilldela dem en central roll när det gäller att bygga upp en starkare deltagandedemokrati och dialog med invånarna samtidigt som en nedifrån-och-upp-strategi antas och förvaltningen av städer omprövas. Parlamentet betonar vikten av att utveckla övergripande strategier som bygger på den europeiska gröna given, den europeiska digitala strategin (12) och den långsiktiga visionen för EU:s landsbygdsområden. Parlamentet påminner om de yttersta randområdenas särdrag enligt artikel 349 i EUF-fördraget.

56.

Europaparlamentet är medvetet om att även om EU saknar särskild behörighet när det gäller stadsutveckling påverkar många olika EU-initiativ städer och funktionella stadsområden. Parlamentet erkänner behovet av ett starkare samarbete kring EU:s program och politik mellan och inom stadsområden. Parlamentet uttrycker oro över att även om olika stadsinitiativ de senaste åren har vuxit är samordningen fortfarande låg och riskerna för överlappning och blygsamma effekter kvarstår.

57.

Europaparlamentet välkomnar EU-agendan för städer som en ny modell för flernivåstyre. Parlamentet beklagar att detta fortfarande är en frivillig process och uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att åta sig att genomföra rekommendationerna. Parlamentet understryker behovet av ett starkare deltagande av det civila samhället i beslutsprocessen och av främjandet av nedifrån-och-upp-strategier för att på bästa sätt ta itu med lokala och regionala behov. Parlamentet betonar vikten av att lokala små och medelstora företag och uppstartsföretag i städerna deltar i samband med strategier och planer för stads- och distriktsutveckling.

58.

Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som stadsområden spelar för det konkreta genomförandet av program och projekt som härrör från EU:s lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge sitt starka stöd till lokala och regionala myndigheter och deras projektledningsgrupper för EU-program och finansieringsmöjligheter, samtidigt som man bör ser till att det finns lämpliga administrativa resurser i städer och funktionella stadsområden, inklusive personal med lämplig utbildning.

59.

Europaparlamentet insisterar på att de regionala och lokala myndigheterna spelar en central roll alla skeden av EU:s beslutsfattande, dvs. vid planering, förberedelse och genomförande. Parlamentet begär att mer direkt EU-finansiering görs tillgänglig för lokala och regionala myndigheter i syfte att förbättra effektiviteten, säkerställa samstämmigheten och minska de administrativa bördorna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att ge medlemsstaterna all nödvändig vägledning och underlätta tillgången till finansiering, och i det sammanhanget göra en åtskillnad mellan städer och regioner beroende på deras digitaliseringsnivå.

60.

Europaparlamentet upprepar behovet av tillräckliga och direkt tillgängliga finansieringsmöjligheter i framtiden så att städer kan genomföra program på lokal nivå. Parlamentet påminner om att 400 miljoner euro av medlen för investeringar i sysselsättning och tillväxt bör anslås till Europeiska stadsinitiativet under direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen i enlighet med förordning (EU) 2021/1058. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin halvtidsöversyn av den nuvarande programperioden undersöka effektiviteten i det europeiska stadsinitiativet, särskilt dess budget och omfattning, och att uppmuntra medlemsstaterna att tillhandahålla större resurser för att stödja genomförandet av agendan för städer.

61.

Europaparlamentet begär att det europeiska stadsinitiativet tilldelas en större budget och får ett större tillämpningsområde, samtidigt som det säkerställs att städer i de yttersta randområdena har en effektiv och förenklad tillgång till initiativet. Parlamentet noterar att det bör stödja genomförandet av agendan för städer under den nuvarande programperioden. Parlamentet ser stadssamhällen som viktiga aktörer och intressenter för ett framgångsrikt genomförande av politik som finansieras av EU, och som ingår i nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Parlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att anslå upp till 15 % till stadsområden för hantering av utmaningarna efter covid-19-pandemin.

62.

Europaparlamentet betonar vikten av EU-finansiering för genomförandet av social delaktighet på lokal nivå. Parlamentet begär att dess genomslagskraft stärks genom en gemensam ram för förvaltning och rapportering.

63.

Europaparlamentet erkänner att lokala och regionala myndigheter spelar en avgörande och unik roll när det gäller att vidta åtgärder i frågor som rör covid-19-pandemin. Parlamentet erkänner behovet av att upprätta en strukturerad dialog mellan kommissionen och städerna om faciliteten för återhämtning och resiliens i syfte att övervaka stadsmyndigheternas deltagande i genomförandet av nationella återhämtnings- och resiliensplaner. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin granskningsrapport om genomförandet av faciliteten undersöka funktionella stadsområdens eventuella roll och vid behov stärka deras roll för att garantera ett effektivt genomförande av faciliteten. Parlamentet betonar att stadsmyndigheterna bör få det stöd som krävs för att korrekt genomföra de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna genom kapacitetsuppbyggnad, utbyte och tekniskt stöd.

64.

Europaparlamentet anser att stödet från fonderna inom sammanhållningspolitiken bör stärka deltagandeprocesserna för att testa nya koncept och utbyta erfarenheter genom att främja hållbar och integrerad utveckling av alla typer av territorier och lokala initiativ. Parlamentet anser att kapacitetsuppbyggnad hos aktörer i städerna är en viktig faktor för att skapa mer motståndskraftiga och hållbara städer. Parlamentet uppmuntrar städer och funktionella stadsområden att stödja medborgarinitiativ. Parlamentet understryker att städerna är stadslaboratorier, eftersom de utgör platser där koncept och politiska insatser rörande en hållbar framtid kan prövas och där lösningar för smarta och inkluderande samhällen kan utvecklas.

65.

Europaparlamentet påminner varje medlemsstat om att den bör utarbeta ett partnerskapsavtal, i enlighet med uppförandekoden för partnerskap, som fastställer miniminormer för deltagande av regionala, lokala, kommunala och andra offentliga myndigheter, ekonomiska partner, arbetsmarknadens parter och andra partner, i enlighet med artikel 8.1 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet efterlyser ett ökat deltagande av partner, inbegripet de som är verksamma inom den akademiska världen, innovation och forskning, i utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av EU-program, inbegripet i övervakningskommittéer.

66.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att garantera ett omfattande partnerskap, även med stadsmyndigheterna, för att utforma och genomföra sammanhållningspolitiken och informera stadsmyndigheterna om varför ansökningar om finansiering avslås. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka klagomål från sådana aktörer som stadsmyndigheter, även i sådana fall där ingen giltig motivering lämnats till varför en ansökan om finansiering avslagits.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en strategi för funktionella stadsområden och medelstora städer, inbegripet finansieringsmöjligheter för åtgärder såsom innovationspartnerskap och gemensamma upphandlingssystem mellan städer i EU och samarbete mellan EU:s städer och regioner.

o o

68.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och deras parlament.

(1) EUT L 437, 28.12.2020, s. 30.

(2) EUT L 231, 30.6.2021, s. 159.

(3) EUT L 231, 30.6.2021, s. 60.

(4) EUT L 231, 30.6.2021, s. 94.

(5) EUT L 231, 30.6.2021, s. 1.

(6) EUT C 316, 22.9.2017, s. 124.

(7) EUT C 162, 10.5.2019, s. 31.

(8) EUT C 118, 8.4.2020, s. 2.

(9) EUT C 385, 22.9.2021, s. 167.

(10) EUT C 456, 10.11.2021, s. 145.

(11) COM(2020)0662.

(12) COM(2020)0067.