EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.6.2022

COM(2022) 406 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Kommissionens yttrande om Republiken Moldaviens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

A. INLEDNING

Under de senaste två åren har Republiken Moldavien (nedan kallad Moldavien) tagit ett avgörande steg mot reformer, med ett tydligt mandat från medborgarna. Efter presidentvalet 2020 och parlamentsvalet 2021 finns det för första gången sedan självständigheten en tydlig samsyn mellan presidenten, regeringen och parlamentet om en reformvänlig politik och korruptionsbekämpning på vägen mot ett EU-medlemskap. Detta följer på en period då viktiga institutioners oberoende allvarligt äventyrades.

Rysslands aggressionskrig mot Ukraina har allvarliga konsekvenser för Moldavien. I en verklig anda av solidaritet och upprätthållande av europeiska värden stöder Moldavien aktivt dem som flyr från Ukraina och tar emot det högsta antalet flyktingar per capita. Trots denna utmaning är den moldaviska regeringen fast besluten att uppnå sina tydliga reformmål – i synnerhet reformen av domstolsväsendet, reformen av den offentliga förvaltningen och moderniseringen av ekonomin – som ska komma det moldaviska folket till nytta. Den senaste Eurobarometerundersökningen visar att det råder ökat stöd för EU-integration och att EU är den utländska organisation som åtnjuter störst förtroende.

a) Ansökan om medlemskap

Den 3 mars 2022 lade Republiken Moldavien fram sin ansökan om medlemskap i Europeiska unionen. Det skedde i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Den 7 mars 2022 bad Europeiska unionens råd kommissionen att lägga fram ett yttrande om ansökan. EU:s stats- och regeringschefer ställde sig bakom detta beslut vid det informella toppmötet i Versailles 1 . Moldavien mottog frågeformulär den 11 april 2022 (om de politiska och ekonomiska kriterierna) och den 19 april (om kapitlen som rör EU:s regelverk) och lämnade sina svar den 22 april respektive den 12 maj.

I artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen anges följande: ”Varje europeisk stat som respekterar de värden som avses i artikel 2 och som förbinder sig att främja dem får ansöka om att bli medlem av unionen. Europaparlamentet och de nationella parlamenten ska underrättas om denna ansökan. Den ansökande staten ska ställa sin ansökan till rådet, som ska besluta med enhällighet efter att ha hört kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet, som ska fatta sitt beslut med en majoritet av sina ledamöter. De villkor för medlemskap som Europeiska rådet har enats om ska beaktas.”

I artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen anges följande: ”Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

Detta utgör den rättsliga grunden för det yttrande som kommissionen nu lägger fram.

I juni 1993 konstaterade Europeiska rådet följande i Köpenhamn:

”Anslutning kommer att äga rum så snart ett land kan påta sig de skyldigheter som ett medlemskap medför och uppfyller de ekonomiska och politiska kraven.

Ett medlemskap förutsätter att

-kandidatlandet har uppnått en institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter,

-det finns en fungerande marknadsekonomi samt förmåga att hantera konkurrens och marknadskrafter inom unionen,

-kandidatlandet har förmåga att uppfylla de skyldigheter som ett medlemskap medför och ansluta sig till målen för den politiska, ekonomiska och monetära unionen.”

Europeiska rådet hänvisade vid sitt möte i Madrid i december 1995 till behovet av att ”skapa förutsättningar för en gradvis och harmonisk integrering av [ansökarländerna], särskilt med hjälp av utveckling av marknadsekonomin, anpassning av de administrativa strukturerna och skapande av en stabil ekonomisk och monetär miljö”. 

I december 2006 konstaterade Europeiska rådet att ”en utvidgningsstrategi som grundar sig på konsolidering, villkorlighet och kommunikation i kombination med EU:s kapacitet att integrera nya medlemmar utgör grundvalen för en förnyad konsensus om utvidgning”.

I detta yttrande bedömer kommissionen Moldaviens ansökan på grundval av landets förmåga att uppfylla de kriterier som fastställdes av Europeiska rådet i Köpenhamn 1993 och i Madrid 1995, framför allt när det gäller landets administrativa kapacitet. I yttrandet beaktas också Moldaviens ansträngningar för att genomföra sina skyldigheter enligt associeringsavtalet, inbegripet det djupgående och omfattande frihandelsområdet (associeringsavtalet/frihandelsområdet). Kommissionen kommer i ett senare skede att bedöma hur Moldaviens anslutning påverkar EU:s politikområden.

b) Förbindelserna mellan Europeiska unionen och Moldavien

Förbindelserna mellan EU och Moldavien sträcker sig tillbaka till Moldaviens självständighet i augusti 1991. I november 1994 undertecknades ett partnerskaps- och samarbetsavtal, som trädde i kraft i juli 1998. Det politiska och ekonomiska samarbetet stärktes i och med att förhandlingarna om ett associeringsavtal inleddes 2010.

Associeringsavtalet, inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsområde, undertecknades i juni 2014 2 och trädde helt i kraft den 1 juli 2016. Det avtalet är det viktigaste bilaterala rättsliga instrument som tjänar som grund för fördjupade politiska band, starkare ekonomiska band, främjande av gemensamma värderingar och stärkt samarbete på områden av gemensamt intresse. I ingressen erkänner EU Moldaviens önskan att närma sig EU och välkomnar dess europeiska val, inbegripet landets åtagande om att bygga upp en djupgående och hållbar demokrati och en marknadsekonomi. På grundval av associeringsavtalet/frihandelsområdet har Moldavien genomfört ett antal utmanande reformer och framgångsrikt anpassat sin lagstiftning till EU på många områden. Plattformen för det civila samhället EU–Moldavien är ett av de organ som inrättats genom associeringsavtalet. Den gör det möjligt för civilsamhällesorganisationer på bägge sidor att övervaka genomförandeprocessen och utarbeta rekommendationer till berörda myndigheter.

I de associeringsagendor som EU och Moldavien sedan enades om fastställs tydliga prioriteringar för att genomföra associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsavtalet. Associeringsagendan (2021–27), som fokuserar på demokrati, mänskliga rättigheter och goda styrelseformer, frihet, säkerhet och rättvisa, och ekonomiskt, handelsinriktat och sektorsbaserat samarbete, kommer snart att antas.

EU är även fortsättningsvis fast beslutet att stödja en övergripande, fredlig och hållbar lösning på konflikten i Transnistrien, som grundar sig i Republiken Moldaviens suveränitet och territoriella integritet inom dess internationellt erkända gränser, med en särskild status för Transnistrien.

EU:s beslutsamhet att stödja Moldavien har funnits länge och har gett resultat. EU ger betydande ekonomiskt stöd, som åren 2014–2021 uppgick till 512 miljoner euro i bidrag enligt Europeiska grannskapsinstrumentet, och 160 miljoner euro inom programmet för makroekonomiskt stöd i form av lån och bidrag för att stödja socioekonomisk utveckling. EU ger stöd till Moldavien för politisk utveckling och genomgripande reformer, med stark delaktighet av medlemsstaterna enligt upplägget Team Europe. Bland de viktigaste programmen återfinns stöd till förhandsprövning av domare och åklagare, stöd för att öka Moldaviens energitrygghet och en grupp rådgivare på hög nivå till den moldaviska regeringen på särskilt viktiga områden.

7 miljoner euro från den europeiska fredsfaciliteten har anslagits under 2021 för att stärka den militära sjukvårdstjänstens och ingenjörsbataljonens kapacitet.

Sedan utbrottet av energikrisen hösten 2021, som hotar försörjningstryggheten och har förorsakat tredubblade energipriser, och inledningen av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, har EU ökat sitt stöd till Moldaviens övergripande ekonomiska, sociala och finansiella resiliens, genom makroekonomiskt katastrofbistånd till ett värde av 150 miljoner euro och 60 miljoner euro i budgetstöd som svar på energikrisen. EU tillhandahöll humanitärt bistånd för att hjälpa Moldavien att hantera flyktingströmmen från Ukraina. Den ekonomiska planen och investeringsplanen för det östliga partnerskapet 3 syftar till att frigöra 3,4 miljarder euro i offentliga och privata investeringar för ekonomisk utveckling i landet, inbegripet skräddarsydda flaggskeppsinvesteringar.

EU och andra finansieringsinstitutioner arbetar hand i hand för att stödja Moldaviens reforminsatser. Sedan 2014 har Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling anslagit 425 miljoner respektive 777 miljoner euro i lån. EU bedriver också ett nära samarbete med Världsbanken och Internationella valutafonden, som har varit viktiga partner i stödet av Moldaviens reformansträngningar sedan 2014.

Moldaviska medborgare kan sedan april 2014 resa till Schengenområdet utan att behöva visering. Ett återtagandeavtal trädde i kraft i januari 2018.

Moldavien är avtalsslutande part i fördraget om energigemenskapen och avtalet om ett gemensamt luftfartsområde och medlem i Centraleuropeiska frihandelsavtalet, vilka allihopa bidrar till tillnärmningen av Moldaviens lagstiftning till EU:s regelverk. Moldavien är fullvärdig medlem av Förenta nationerna, Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Sedan 2014 har Moldavien gradvis utökat sitt deltagande i EU-program. För närvarande deltar Moldavien i Horisont Europa, och organisationer och privatpersoner från Moldavien kan också delta i vissa åtgärder inom Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Det förs regelbundna dialoger på ministernivå mellan Moldavien och EU om handel, energi och säkerhet. Moldavien deltar i flera Interregprogram och är medlem i EU:s makroregionala strategi för Donauregionen.

Moldavien har ingått samarbetsarrangemang, samarbetsavtal eller samförståndsavtal med ett antal EU-byråer såsom Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet (Easa), Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA), Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust), Europeiska fiskerikontrollbyråns (EFCA), Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha), Europeiska miljöbyrån (EEA), Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF), Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA), Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO), Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa).

Moldavien deltar i det östliga partnerskapet. Det östliga partnerskapet bygger på principen om delaktighet och differentiering. Rysslands krig i Ukraina har visat att det nu är viktigare än någonsin med multilateralt samarbete och sammanhållning, liksom att stärka regionens motståndskraft. Ett fokus på bilaterala förbindelser kommer också att vara viktigt framöver för att göra det möjligt för Moldavien att genomföra viktiga reformer, bland annat på områdena samhällsstyrning, rättvisa och rättsstatsprincipen.

B. KRITERIER FÖR MEDLEMSKAP

1. POLITISKA KRITERIER

Denna bedömning bygger på Köpenhamnskriterierna rörande institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter.

1.1. Demokrati

Enligt författningen är Moldavien en parlamentarisk demokrati: Lagstiftningsbefogenheterna utövas av parlamentet och de verkställande befogenheterna av regeringen. Republikens president har en i huvudsak representativ funktion men har formellt ansvar för utrikespolitiken och utövar civil tillsyn över de väpnade styrkorna. Den verkställande makten utövas av regeringen, som består av premiärministern och femton andra ministrar.

Författningen garanterar de grundläggande principerna för en demokratisk stat, bland annat rättsstatsprincipen, fria val och skydd av de mänskliga rättigheterna. I författningen fastställs principen om folkrättens företräde framför nationell rätt. Författningsdomstolen fick en ny sammansättning 2019 och är nu oberoende. Högsta domstolen är den högsta allmänna domstolen, medan författningsdomstolen utövar författningsrättslig behörighet.

Parlamentet är det enda organ med lagstiftande behörighet som antar lagar, inklusive ändringar av författningen, och utövar demokratisk kontroll av och tillsyn över den verkställande makten. Parlamentets tillsyns- och kontrollfunktion gentemot regeringen och dess granskning av lagstiftningsarbetet (inklusive övervakning av genomförandet av lagstiftningen) begränsas av de parlamentariska institutionernas kapacitet. Mer måste göras för att säkerställa insyn i finansieringen av de politiska partierna.

Författningen ger medborgarna rätt att välja regering vid fria, rättvisa, periodiska och hemliga val på grundval av allmän och lika rösträtt. Även om det senaste parlamentsvalet i juli 2021 enligt Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) administrerades väl och var konkurrensutsatt, och de grundläggande friheterna respekterades överlag, måste ett antal ytterligare rekommendationer från ODIHR åtgärdas på olika områden såsom effektiv tillsyn över valkampanjfinansieringen, nyhetsförmedlarnas politiska partiskhet och den centrala valkommitténs opartiskhet.

Användningen av brådskande förfaranden för att anta lagstiftning, bland annat på områden som är relevanta för EU:s regelverk, har minskat avsevärt under de senaste fyra åren. Omfattande konsekvensbedömningar av föreslagen lagstiftning behövs.

Mötes- och föreningsfrihet garanteras i författningen, och genom en lag från 2020 om icke-kommersiella organisationer förenklas registreringen, och registreringsavgifter och spärrar för medlemskap avskaffas. En strategi och en handlingsplan för utvecklingen av det civila samhället finns. Det civila samhällets organisationer har kapaciteten att bli viktiga partner för landets utveckling. Inrättandet av ett systematiskt offentligt samrådsförfarande skulle göra det möjligt för dem att på ett mer meningsfullt sätt bidra till reformprocessen.

1.2. Reform av den offentliga förvaltningen

Moldaviens strategiska ram för reform av den offentliga förvaltningen bygger på strategin för reformen av den offentliga förvaltningen 2016–2020 (förlängd till 2022). Den rättsliga ramen och systemet för offentlig förvaltning är i huvudsak i linje med de europeiska principerna för offentlig förvaltning och europeiska normer och arbetsmetoder. Strategin för reform av den offentliga förvaltningen ska garantera kvalitet, stabilitet, neutralitet och kontinuitet i den offentliga förvaltningen och säkerställa öppna meritbaserade förfaranden för rekrytering, befordran och uppsägning. En ny strategi för reform av den offentliga förvaltningen håller på att utarbetas. Ytterligare ansträngningar krävs för att säkerställa tillräcklig administrativ kapacitet för att utveckla, genomföra och kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen.

När det gäller tillhandahållande av tjänster rymmer regeringens handlingsplan för 2021–2022 centrala mål, resultat-/utfallsindikatorer och prioriterade åtgärder på området för god samhällsstyrning och politik för digital omvandling, som syftar till att modernisera de offentliga förvaltningstjänsterna, öka kvaliteten på och tillgängligheten till de offentliga tjänster som tillhandahålls medborgarna och företagen samt utvidga och förbättra de elektroniska tjänster som tillhandahålls medborgarna och företagarna. En mer medborgarinriktad förvaltning är en central prioritering för regeringen, och en gemensam strategisk vision för digitalisering och e-förvaltning har utvecklats.

Regeringen står fast vid sitt åtagande att genomföra strategin för förvaltning av de offentliga finanserna (2013–2020), som har förlängts till slutet av 2022. Myndigheterna har gjort vissa framsteg med reformerna av förvaltningen av de offentliga finanserna. Finansministeriet har fortsatt att förbättra processen för och insynen i den medelfristiga budgetramens utformning och har stärkt regelverket för den ekonomiska förvaltningen och internkontrollen. Den lagstiftande församlingen och högsta revisionsinstitutionen övervakar budgetprocessen. Regeringen arbetar med att göra ytterligare förbättringar på ett antal områden, bland annat öppenhet, planering och genomförande av offentliga investeringar, redovisningsstandarder, intern kontroll och revision, styrning av statsägda företag, offentlig upphandling och e-upphandling, samt involvering av det civila samhället i budgetprocesserna. En ny strategi för förvaltningen av de offentliga finanserna förväntas utarbetas och genomföras efter nästa bedömning av offentliga utgifter och ekonomisk ansvarighet.

När det gäller flernivåstyre har decentraliseringsprocessen utvecklats sedan 2012. Den reviderade färdplanen för lokal och regional demokrati förväntas ge ny kraft åt denna process. Mot denna bakgrund måste lokala myndigheter som tillhandahåller tjänster till medborgarna ges hållbara finanser genom territoriella reformer. I december 1994 antog Moldaviens parlament en lag om särskild rättslig ställning för Gagauzien, genom vilken Gagauzien inrättades som en autonom territoriell enhet i Moldavien.

Förbättringen av den offentliga förvaltningen och personalförvaltningen har ännu inte gett önskad effekt - att bygga upp en professionell och meritbaserad offentlig förvaltning - på grund av politisk instabilitet och brist på politisk vilja som inverkar på reformerna. Att locka till sig och behålla yrkesskickliga tjänstemän är en ständig utmaning och av avgörande betydelse för att bygga upp den administrativa kapacitet som fordras för att fullgöra de uppgifter som åligger staten och tillhandahålla tjänster av hög kvalitet. Moldavien arbetar för närvarande på en reform av tjänstemännens löner för att göra den offentliga förvaltningen mer attraktiv.

Institutionerna och den rättsliga ramen för utveckling och samordning av politiken på central nivå finns. Kvaliteten på det politiska beslutsfattandet måste förbättras ytterligare genom lämpliga förfaranden och genomförande av lagstiftning. Den förstärkta samordningen bör inriktas mer på innehåll och mindre på formella förfarandefrågor, och användningen av inkluderande och evidensbaserad politik och lagstiftningsutveckling bör stärkas, inbegripet offentliga och interministeriella samråd om lagstiftningsförslag.

För att säkerställa enhetlig ansvarsfördelning och styrning finns det ett behov av att uppdatera den rättsliga ramen och fokusera på ett korrekt genomförande, med tydliga strukturer som definierar kontrollorgan och underordnade organ. Regeringen stöder reformen av chefers ansvarsskyldighet och en systematisk delegering av ansvar. Det civila samhällets organisationer fortsätter att efterlysa ökad insyn i beslutsfattandet i parlamentet och andra offentliga myndigheter.

1.3. Rättsstatsprincipen

Sedan bankbedrägeriet 2014 har Moldavien genomfört en omfattande översyn av både sitt domstolssystem och sitt system för korruptionsbekämpning. Under de senaste åren har Moldavien stärkt rättsstatsprincipen, bland annat genom polisreformer och åtgärder för att reformera domstolsväsendet. Mer behöver göras för att ta itu med inflytande från särintressen på både det politiska och det kommersiella området.

a) Domstolsväsendet

Sedan 2009 har Moldavien genomgått en rad rättsliga reformer som syftar till att stärka domstolsväsendets oberoende, effektivitet och ändamålsenlighet. Reformer av domstolsväsendet är en prioritering för den nuvarande regeringen. Moldavien antog nyligen en övergripande strategi för att säkerställa domstolsväsendets oberoende och integritet 2022–2025 och en motsvarande handlingsplan. Den konstitutionella och rättsliga ramen för domstolsväsendet överensstämmer i stort sett med europeiska normer. De brottsbekämpande och rättsliga strukturerna har konsoliderats.

Det högsta domarrådet och det högsta åklagarrådet ansvarar för domstolsväsendets självstyre. Den konstitutionella och rättsliga ramen garanterar i princip domstolsväsendets oberoende och opartiskhet. I praktiken måste domstolsväsendets integritet, oberoende och ansvarsskyldighet förbättras avsevärt.

Författningsändringar avseende domstolsväsendets funktion trädde i kraft i april 2022. Ändringarna förbättrar avsevärt den rättsliga ramen för domstolsväsendets och den rättsliga förvaltningens oberoende, ansvarsskyldighet och effektivitet, i enlighet med Europarådets rekommendationer. Ändringarna innebär framför allt att sammansättningen av det högsta domarrådet anpassas till europeiska normer genom att man utesluter medlemskap på tjänstens vägnar och ser över förfarandet för utnämning av lekmannaledamöter i det högsta domarrådet. Detta stärker presidentens roll vid utnämningen av domare, reglerar den funktionella immuniteten för domare på författningsnivå och ändrar utnämningsförfarandet för domare i högsta domstolen för att minska risken för politisering.

I mars 2022 antogs lagen om förhandsprövning av kandidater till domar- och åklagarråden. Enligt lagen ska en prövningskommitté bestående av tre nationella och tre internationella medlemmar göra en bedömning av integriteten hos framtida ledamöter av det högsta domarrådet, det högsta åklagarrådet och deras specialiserade organ. Syftet är att öka integriteten hos självförvaltningsorganen för domare och åklagare och öka samhällets förtroende för deras verksamhet och rättssystemet som helhet. Venedigkommissionens rekommendationer genomfördes i huvudsak. Prövningskommittén ska slutföra det första steget i utvärderingen senast i juli 2022.

Det finns etiska regler för domare och åklagare, liksom ett integrerat ärendehanteringssystem med automatisk fördelning av ärenden. Utnämningen av domare och åklagare sker fortfarande inte helt på grundval av objektiva kriterier. Otillbörlig intern och extern inblandning i domstolsväsendet måste åtgärdas. Lediga tjänster inom det högsta domarrådet och dess specialiserade organ har inte tillsatts av domarkollegiet, vilket innebär att det högsta domarrådet under de två kommande åren inte har den beslutsförhet som krävs för att utnämna nya domare. Reformen av denna institution pågår och är en politisk prioritering. Antalet domare (16,4) per 100 000 invånare är lägre än genomsnittet i Europa (21), och antalet åklagare (24,2) är dubbelt så högt som det europeiska genomsnittet (12).

När det gäller effektivitet ökade målgenomströmningen av civilrättsliga och handelsrättsliga tvistemål till 171 dagar 2020, jämfört med 143 dagar 2018. Avslutandegraden minskade till 97 % (107 % år 2018). Målgenomströmningen är fortfarande ett stort problem. Eftersläpningen av pågående domstolsärenden uppgår till 22 299 och 3 300 mål för första respektive andra instansen 4 . 2020 års budget för domstolsväsendet uppgår till 0,40 % av BNP, vilket är mindre än 2018 (0,48 % av BNP). Under 2020 anslogs 21,3 miljoner euro till domstolarna och 17,4 miljoner euro till åklagarmyndigheten. Budgeten är otillräcklig för att täcka utbildnings- och investeringsbehoven, eftersom 85 % går till löner och ersättningar.

Åklagarmyndighetens fullständiga funktionella oberoende måste stärkas, liksom den allmänna åklagarmyndighetens effektivitet. Beslut som påverkar den moldaviska åklagarmyndighetens styrning och ledarskap är ibland politiskt motiverade, såsom avlägsnande, (tillfälligt) ersättande och gripande av åklagaren för korruptionsbekämpning 2021.

b) Kampen mot korruption

Kampen mot och förebyggandet av korruption står högt på den moldaviska regeringens reformagenda. Moldavien har ökat årsbudgeten för sina korruptionsbekämpande institutioner såsom den nationella integritetsmyndigheten, kontoret för återvinning av tillgångar som härrör från brott samt finansunderrättelseenheten. Korruption är fortfarande en källa till allvarlig oro som kräver fortsatt uppmärksamhet eftersom den medför betydande kostnader för statsbudgeten, företagen och befolkningen, avskräcker inhemska och utländska investeringar och undergräver rättsstatsprincipen.

Det viktigaste policydokumentet för att förebygga korruption och öka integriteten är den nationella strategin för integritet och korruptionsbekämpning för 2017–2023. Strategin omfattar åtgärder för att återvinna tillgångar som härrör från brott, skydda visselblåsare, stärka etiken och integriteten inom den offentliga, privata och icke-statliga sektorn och säkerställa insyn i offentliga institutioner och i finansieringen av politiska partier och medier.

Moldavien är part i alla viktiga internationella konventioner mot korruption, däribland Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) och Förenta nationernas konvention mot korruption. En övergripande rättslig ram för både förebyggande och bekämpning av korruption, som till stor del överensstämmer med europeiska och internationella normer, har införts och delvis genomförts. Alla former av korruption har kriminaliserats, även olagligt berikande, och lagarna reglerar intressekonflikter och skyddar visselblåsare.

Specialiserade institutioner för korruptionsbekämpning har inrättats och är i drift – det nationella centrumet för korruptionsbekämpning, med kontoret för återvinning av tillgångar som härrör från brott som självständig underavdelning, åklagarmyndigheten för korruptionsmål och den nationella integritetsbyrån. Dessa institutioner har omfattande mandat i linje med internationella normer och verkar i allt högre grad oberoende, och deras samordning med olika organ är delvis på plats liksom de resurser som krävs. Ytterligare ansträngningar krävs för att klargöra dessa institutioners mandat och stärka effektiviteten hos det nationella centrumet för korruptionsbekämpning och den nationella integritetsbyrån.

I fråga om korruptionsfallen krävs det framsteg med att väcka talan inför domstol och lagföra dem på ett effektivt sätt. Utredningen av ärenden rörande småskalig korruption faller fortfarande inom behörighetsområdet för det nationella centrumet för korruptionsbekämpning och åklagarmyndigheten för korruptionsmål. Detta innebär att det inte har varit möjligt för dessa institutioner att fokusera på ärenden om korruption på hög nivå. Mer behöver göras för att effektivt kontrollera tillgångsredovisningar och säkra återvinning av tillgångar. Vissa rekommendationer från internationella och regionala övervakningsmekanismer för bekämpning av korruption, bland annat från Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco), har ännu inte genomförts. På den förebyggande sidan ansvarar den nationella integritetsbyrån för att kontrollera deklarerade tillgångar som lämnats in av personer med offentliga befattningar och tillämpa det rättsliga systemet för intressekonflikter. Det nationella centrumet för korruptionsbekämpning har sörjt för korruptionssäkring av lagstiftningen sedan 2017, och omkring 50 % av rekommendationerna har godtagits (de flesta rörande oklarheter eller luckor i utarbetandet av lagstiftning eller i administrativa förfaranden).

Få framsteg har gjorts när det gäller att utreda 2014 års bankbedrägeri och ställa de ansvariga inför rätta. Insatserna mot bankbedrägerier bör stärkas genom att man uppdaterar strategin för återvinning av tillgångar som härrör från brott och inrättar en ny mekanism för återvinning av tillgångar.

c) Organiserad brottslighet

Moldavien har undertecknat och ratificerat Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och dess protokoll om människohandel och människosmuggling. I straffprocesslagen regleras utrednings- och brottsbekämpningsverksamheten. Moldavien har ingått ett samarbetsavtal med Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol), ett operativt och strategiskt avtal med Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och ett samförståndsavtal med Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA). Moldavien deltar i Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot (Empact). Landet är medlem i Interpol.

Lagstiftningen mot penningtvätt återspeglar delvis standarderna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) och relevant internationell lagstiftning, men det finns fortfarande kvarstående rekommendationer från Moneyval. Det är mycket viktigt att införa en omfattande ram för kampen mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt och att se till att den genomförs effektivt för att avhjälpa de betydande risker de medför.

Moldavien ligger vid en viktig vägkorsning för smuggling av människor och olagliga varor (bland annat narkotika och vapen) till EU. Moldavien är ett ursprungs-, transit- och destinationsland för människohandel, särskilt för sexuellt utnyttjande och tvångsarbete, även om antalet fällande domar mot förövare är lågt. Generalinspektoratet för den moldaviska polisen hanterar organiserad brottslighet, men information om andelen fällande domar för organiserad brottslighet är inte tillgänglig. Inspektoratet har en central och två regionala avdelningar (nationella utredningsinspektorat) med ansvar för hela spektrumet av brottslighet.

I många fall krävs ytterligare betydande insatser för att utreda mer omfattande organiserade kriminella nätverk.

1.4. Grundläggande rättigheter

a)    Internationell ram

Moldavien har ratificerat de viktigaste internationella människorättsinstrumenten, däribland Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen), den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, den europeiska konventionen om utövande av barns rättigheter och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (även om landet inte har ratificerat tilläggsprotokoll nr 12). Landet har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och två av de fakultativa protokollen, men inte det tredje (om ett kommunikationsförfarande) eller det fakultativa protokollet till FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

b)    Rättslig och institutionell struktur

Det finns en rättslig och institutionell ram som reglerar de grundläggande rättigheterna och lagarna följer i allmänhet europeiska och internationella normer. Kapaciteten hos de institutioner som ansvarar för skydd och upprätthållande av mänskliga rättigheter och genomförandet av befintliga strategier och handlingsplaner är fortfarande begränsad och hindrar ett faktiskt upprätthållande av de mänskliga rättigheterna. Framför allt är det nationella rådet för att förhindra diskriminering och säkerställa jämställdhet kraftigt underbemannat.

Moldavien antog en ny strategi för mänskliga rättigheter och demokrati för 2021–2024. De viktigaste prioriteringarna är jämställdhet/kvinnors rättigheter, respekt för mänskliga rättigheter i det straffrättsliga systemet, garantier för integriteten i valprocesser och stöd till oberoende medier, tillgång till information och kampen mot desinformation.

Den nationella förebyggande mekanismen består av sju ledamöter: ombudsmannen, barnombudsmannen och fem personer som föreslagits av det civila samhället. Ombudsmannainstitutionen – folkets advokat – har utsetts till nationell människorättsinstitution och ackrediterats med A-status av den globala alliansen av nationella människorättsinstitutioner som i stort sett förenlig med Parisprinciperna. Dess finansiella och funktionella oberoende bör stärkas och dess roll i Moldaviens råd för förhindrande av tortyr klargöras.

c)    Viktiga frågor som rör grundläggande rättigheter

Landet har 18 domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna under förstärkt övervakning i avvaktan på att de verkställs. Dessa omfattar misshandel som utförs av statliga tjänstemän, olagligt frihetsberövande, kränkningar av rätten till en rättvis rättegång, myndigheters underlåtenhet att tillhandahålla skydd mot våld i hemmet och diskriminering på grund av sexuell läggning.

Mer behöver göras när det gäller rätten till en rättvis rättegång och adekvat utredning och lagföring av misshandel. Frihetsberövade personer åtnjuter inte alla grundläggande rättsliga garantier från det att de frihetsberövas. Den bristande utredningen av påstådda fall av misshandel leder till en känsla av straffrihet. Förhållandena på de platser där personer hålls frihetsberövade eller tillfälligt frihetsberövande ligger fortfarande under internationella normer, särskilt på grund av överbeläggning av fängelser, brist på effektiv läkarvård eller användning av långvarig isolering som en disciplinär åtgärd.

Lagstiftningen om tillgång till information och yttrandefrihet är i stort sett i linje med internationella normer, men mer behöver göras för att säkerställa att lagstiftningen genomförs fullt ut. Medierna kan i allmänhet rapportera fritt. För att garantera mediepluralism måste man ta itu med koncentrationen av medieägandet och den icke-transparenta mediefinansieringen. Ytterligare insatser behövs också för att säkerställa tillgång till information av allmänt intresse, skydda journalisters oberoende och kvaliteten på medieinnehållet (och desinformation) samt ta itu med de ökande fallen av verbala angrepp, hot och trakasserier riktade mot journalister.

Jämställdhetsprincipen är inskriven i författningen. Brottsbalken garanterar skydd mot diskriminering och hatbrott. Jämlikhetsrådet har inte ett tillräckligt mandat inom ramen för den befintliga jämlikhetslagstiftningen. I april 2022 antog parlamentet ändringar av brottsbalken och lagen om förseelser för att stärka statens insatser mot hatbrott. Gamla lagstiftningsförslag om hatbrott har nyligen antagits, vilket har lett till en utvidgning av tillämpningsområdet för skyddade grunder och därmed till en förstärkning av den rättsliga ramen för att lagföra och bestraffa brott som motiveras av fördomar. Mer behöver göras för att bekämpa hatpropaganda och diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet samt könsrelaterat våld. 

När det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män på arbetsmarknaden förbjuder den rättsliga ramen inte längre tillträde till vissa yrken för kvinnor, men kvinnor utsätts fortfarande för faktiska hinder och åldersdiskriminering. Löneklyftan mellan män och kvinnor i Moldavien kvarstår: kvinnors sammanlagda inkomst var i snitt 14,1 % lägre än männens 2019 (samma som EU-genomsnittet), och av de parlamentsledamöter som valdes 2021 är 39,6 % kvinnor (över EU-genomsnittet). Mer behöver göras för att skydda rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och intersexpersoner (hbtqi-personer). Lagen förbjuder diskriminering på arbetsmarknaden på grund av sexuell läggning, men diskriminering i samhället fortsätter. Processen för avinstitutionalisering av barn har kommit mycket långt under de senaste åren. Mer behöver göras när det gäller spädbarnsdödlighet, barnarbete, inklusive kopplingar till människohandel och sexuellt utnyttjande, och den särskilda situationen för romska barn och barn som överges av sina föräldrar. Antalet spädbarn och barn med funktionsnedsättning i institutionella vårdinrättningar är ett problem.

2. EKONOMISKA KRITERIER

Denna bedömning görs på grundval av Köpenhamnskriterierna avseende förekomsten av en fungerande marknadsekonomi, samt förmågan att hantera konkurrensen och marknadskrafterna inom unionen.

2.1. Fungerande marknadsekonomi

Moldavien är en liten öppen ekonomi med en bruttonationalprodukt (BNP) per capita uttryckt i köpkraftsparitet på cirka 30 % av EU-genomsnittet 2020, en ökning från 25 % 2013. Generellt uppvisar Moldavien tillfredsställande resultat när det gäller att genomföra en allmänt sett sund makroekonomisk politik. Avsaknad av politisk vilja och de frekventa regeringsskiftena har dock ibland medfört ett ojämnt genomförande av reformer och försenat övergången till en konkurrenskraftig marknadsekonomi.

Under det senaste årtiondet har Moldavien kunnat upprätthålla ekonomisk tillväxt på i snitt cirka 4,5 % per år och tagit sig igenom flera ekonomiska kriser, inklusive pandemin. De offentliga finanserna har varit stabila, med ett lågt underskott på i genomsnitt cirka 1,5 % av BNP under perioden 2013–2020, och en hållbar skuldnivå (cirka 32 % av BNP 2021, varav de flesta är till internationella finansieringsinstitutioner på förmånliga villkor). Detta återspeglar Moldaviens ansträngningar för att öka konsolideringen av finanspolitiken och förbättra förvaltningen av de offentliga finanserna, vilket främjades av strategin för förvaltningen av de offentliga finanserna 2013–2020.

Före det globala inflationstrycket som drivs på av Rysslands aggressionskrig mot sitt grannland Ukraina var Moldaviens centralbank generellt framgångsrik med att hålla inflationen inom målintervallet 5 % (± 1,5 procentenheter), samtidigt som man med ett växelkurssystem med en kontrollerad flytande växelkurs stödde en stabil nationell valuta. Till följd av de snabbt stigande energi- och livsmedelspriserna är den stigande inflationen, som ligger på 22 % i slutet av första kvartalet 2022, en av de största utmaningarna för Moldaviens makroekonomiska stabilitet framöver, utöver bostadskostnaderna och den stora tillströmningen av krigsflyktingar. Externt har obalanserna varit relativt stora, med ett underskott i bytesbalansen på i genomsnitt 7,3 % av BNP under de senaste tio åren, vilket till stor del beror på ett betydande handelsunderskott. Det senare har drivits på av en stark inhemsk efterfrågan som stimulerats av stora remitteringar, ogynnsamma handelsvillkor och en relativt svag exportbas. Tack vare ett betydande stöd från internationella partner kunde Moldavien emellertid bygga upp sina valutabuffertar avsevärt. Moldavien har också traditionellt varit starkt beroende av inflödet av remitteringar, och det pågående kriget mot Ukraina påverkar inkomsterna från Ryssland och OSS-regionen (Oberoende staters samvälde) negativt.

Den nuvarande regeringen har ärvt en situation med korruption, egenintressen och svaga institutioner som ansvarar för rättsstatsprincipen, vilket hämmar investeringar och produktivitetstillväxt och fortsätter att undergräva företagsklimatet. Regeringen har därför inlett en reform av rättssystemet och vidtar betydande åtgärder för att bekämpa korruption, och vidtar för närvarande samtidigt lagstiftningsreformer som syftar till att minska byråkratin.

Moldaviens sektor för statligt ägda företag är fortfarande stor och omfattar omkring 900 företag och behöver fortfarande statligt stöd. Det statliga inflytandet är fortfarande viktigt inom viktiga sektorer av ekonomin, bland annat telekommunikations-, energi- och transportsektorerna. Totalt sett har de statsägda företagen egna tillgångar till ett värde av cirka 26 % av BNP och sysselsätter omkring 6 % av den aktiva arbetskraften. Sektorn dras alltjämt med avsaknad av lämpliga metoder för företagsstyrning, ineffektivitet och bristande insyn. Detta undergräver ytterligare den privata sektorns investeringar och konkurrenskraften i hela ekonomin samt medför finanspolitiska risker. Ytterligare reformer, särskilt bättre företagsstyrning, omorganisation, privatisering och likvidation av olönsamma företag, behövs och är en av regeringens prioriteringar. Dessutom är den informella sektorn fortfarande relativt stor. Den stod för uppskattningsvis 27 % av BNP 2020. Den höga informella andelen beror delvis på en tung regelbörda och medför inte endast betydande förluster av budgetintäkter utan även minskad produktivitet.

Moldaviens finanssektor har genomgått betydande reformer, särskilt efter ett omfattande bankbedrägeri 2014, motsvarande 12 % av BNP. Sedan dess har de systemviktiga bankerna omstrukturerats och majoriteten av aktierna har sålts till transparenta internationella aktieägare. För närvarande verkar banksektorn vara välkapitaliserad, och banker uppfyller kapitaltäckningskvoten, och det har skett en betydande minskning av andelen nödlidande lån under de senaste åren. Tack vare framgångsrika reformer av banksektorn har tillgången till finansiering, särskilt för små och medelstora företag, förbättrats på senare tid. Den finansiella förmedlingen är dock fortfarande låg, med en genomsnittlig andel lån till den privata sektorn på 20 % av BNP mellan 2017 och 2021. Dessutom har de övergripande framstegen i återvinningen av stulna tillgångar och de rättsliga förfarandena när det gäller bankbedrägeriet 2014 varit långsamma och otydliga.

Arbetsmarknaden uppvisar betydande strukturella svagheter, vilket framgår av den mycket låga sysselsättningsgraden på omkring 49 % under 2020. Detta beror delvis på den stora andelen informella arbetstillfällen, särskilt inom jordbrukssektorn och byggsektorn. Det finns också en obalans mellan kompetens och arbetskrav. Även om arbetslösheten bland personer med universitetsexamen i genomsnitt fortfarande är lägre än bland dem som endast har en gymnasieexamen, har vissa utexaminerade fortfarande svårt att hitta anställning som motsvarar deras kvalifikationer. Arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsprogrammen hämmas av begränsad finansiering, medan skapandet av arbetstillfällen av god kvalitet hämmas av otillräckliga privata och utländska investeringar i sektorer med högre förädlingsvärde.

2.2. Förmåga att hantera konkurrenstrycket och marknadskrafterna i EU

Moldavien har låg kompetensnivå och matchning på grund av den låga kvaliteten på utbildningen och en betydande utvandring av kvalificerade arbetstagare. Även om investeringarna i utbildning har varit relativt stora och uppgick till 5,7 % av BNP under perioden 2019–2022 ligger Moldavien under OECD:s genomsnitt enligt Pisa-resultaten och rankas på 51:a plats av 78 länder. Det är dock fortfarande relativt bättre än andra länder i regionen, och framsteg har noterats under årens lopp. Yrkesutbildningen har förbättrats, och en ny form av yrkesutbildning som varvas med praktik genomförs för närvarande för att överbrygga klyftan mellan utbildningsinstitutionerna och den privata sektorn.

Moldaviens fysiska infrastruktur är fortfarande relativt underutvecklad, trots betydande stöd från internationella partner och betydande investeringar från regeringens sida, om än från en låg utgångspunkt. De fasta bruttoinvesteringarna har ökat under de senaste åren och uppgick till cirka 25 % av BNP 2020. Samtidigt är den totala stocken av utländska direktinvesteringar låg och ligger på cirka 25 % av BNP, vilket återspeglar svagheter i företagsklimatet och fortsatta problem med korruption och immaterialrätter. Energisektorn lider av viktiga strukturella svagheter som avslöjades i och med gaskrisen som bröt ut i oktober 2021. Moldavien är helt beroende av gasleveranser från Ryssland och har ingen lagringskapacitet på sitt territorium, vilket gör landet extremt sårbart gentemot leverantören. Liknande problem finns på elmarknaden, där diversifieringen av energiresurser är liten och infrastrukturen underutvecklad. En uppdelning av energidistributörerna är därför en av de viktigaste prioriteringarna i framtiden, och Moldavien har ett nära samarbete med EU i detta syfte.

Moldaviens ekonomi är inte särskilt diversifierad och är fortfarande starkt beroende av jordbrukssektorn, vilket gör den mindre produktiv och särskilt sårbar för klimatförhållandena. Jordbruket står för omkring 12 % av Moldaviens officiella BNP (enligt uppgifter från 2021) och det informella självhushållsjordbruket utgör ytterligare uppskattningsvis 11 % av BNP. Tillverkningssektorn är fortfarande relativt svag och dess andel av BNP minskade från 15,4 % 2016 till 12,4 % 2021. It-sektorn har dock upplevt en märkbar expansion, särskilt sedan pandemin, om än från en låg nivå, vilket återspeglas i dess ökande bidrag till BNP-tillväxten. Moldaviens har endast i begränsad utsträckning anpassat sig till EU:s rättsliga ram för elektronisk kommunikation.

Moldaviens ekonomi är nära integrerad med EU:s. De ekonomiska banden mellan dem har stärkts ytterligare sedan avtalet om ett djupgående och omfattande frihandelsområde trädde i kraft. EU är Moldaviens största handelspartner och står för omkring 66 % av landets totala export, långt över de regionala motsvarigheterna, och omkring 45 % av landets totala import 2021. Livsmedel och jordbruksprodukter och andra råvaror svarar för nästan hälften av Moldaviens export, vilket är en fingervisning om landets svaga exportstruktur och behov av att röra sig uppåt i de globala värdekedjorna. Moldavien är WTO-medlem sedan 2001 och har en relativt öppen handelspolitik.

3. FÖRMÅGA ATT PÅTA SIG DE SKYLDIGHETER SOM FÖLJER AV ETT MEDLEMSKAP

Moldaviens förmåga att påta sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap har utvärderats på grundval av följande indikatorer:

-Åtagandena i associeringsavtalet/frihandelsområdet samt deras genomförande.

-Graden av antagande, genomförande och efterlevnadskontroll av EU:s regelverk utanför associeringsavtalet/frihandelsområdet.

Associeringsavtalet mellan EU och Moldavien, som inbegriper det djupgående och omfattande frihandelsområdet (associeringsavtalet/frihandelsområdet), tillhör en ny generation ambitiösa associeringsavtal som EU har ingått med sina partnerländer. Avtalet omfattar en betydande del av EU:s regelverk med en detaljerad tidsplan för genomförandet som omspänner 3–7 år och för landet närmare Europeiska unionen i fråga om anpassning till EU:s regelverk.

Sedan det provisoriska ikraftträdandet av associeringsavtalet/frihandelsområdet 2014 är EU:s medlemsstater nära involverade i dess genomförande genom associeringsrådet och associeringskommittén. Gemensamma ståndpunkter antas för associeringsrådet och en detaljerad kommenterad dagordning överenskoms för associeringskommittén. Strategisk vägledning ges vid associeringsrådets möten på högsta politiska nivå. Den parlamentariska associeringskommittén EU-Moldavien involverar dessutom Europaparlamentet och Moldaviens parlament i genomförandet av avtalet. Diskussionerna bygger på bidrag från det civila samhället via plattformen för det civila samhället EU–Moldavien som beaktas på vederbörligt sätt.

Den institutionella strukturen omfattar associeringskommittén och associeringskommittén i dess konstellation för handelsfrågor, särskilda underkommittéer och klusterspecifika underkommittéer som täcker in nästan alla kapitel i EU:s regelverk och möjliggör en fortlöpande och grundlig analys av framstegen i förbindelserna. EU och Moldavien har haft ett nära samarbete för att identifiera centrala politikområden, fastställa mål för framsteg med reformer och lagstiftning och riktmärka resultaten på dessa områden. I de regelbundet uppdaterade associeringsagendorna fastställs de politiska målen på kort och medellång sikt för samarbetet mellan EU och Moldavien.

Moldaviens genomförande av EU:s regelverk dokumenteras i EU:s rapporter om genomförandet av associeringsavtalet 5 som utfärdats regelbundet sedan 2017. En fullständig granskning av alla kapitel i EU:s regelverk kommer att göras i ett senare skede.

Efter antagandet av den reviderade utvidgningsmetoden 6 och vad EU:s utvidgningspolitik beträffar är EU:s regelverk uppbyggt kring sex tematiska kluster. EU:s regelverk i dessa kluster omfattas till stor del av associeringsavtalet/frihandelsområdet, och Moldavien har gradvis närmat sig det. Moldavien har skött genomförandet på ett tillfredsställande sätt, även om framstegen är ojämna och det ofta blivit förseningar i förhållande till de ambitiösa tidsplanerna i associeringsavtalet/frihandelsområdet. I avvaktan på en fullständig granskning av alla kapitel innehåller analysen nedan exempel på kapitel i de kluster där Moldavien har uppnått särskilt goda resultat och belyser områden där tillnärmningen till EU:s regelverk har varit begränsad.

Klustret för grundläggande principer omfattar kapitlen i EU:s regelverk om rättsväsen och grundläggande rättigheter, rättvisa, frihet och säkerhet, offentlig upphandling, statistik och finansiell kontroll. Detta kluster har redan bedömts i avsnitten om politiska och ekonomiska kriterier.

Det finns områden i klustret där tillnärmningen till EU:s regelverk fortfarande är begränsad, till exempel i rättsväsen och grundläggande rättigheter och rättvisa, frihet och säkerhet.

Klustret för den inre marknaden omfattar kapitlen i EU:s regelverk om fri rörlighet för varor, fri rörlighet för arbetstagare, etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster, fri rörlighet för kapital, bolagsrätt, immaterialrätt, konkurrenspolitik, finansiella tjänster samt konsumentskydd och hälsoskydd. Moldavien har uppnått särskilt goda resultat i fri rörlighet för varor, där landet gjort betydande ansträngningar för att anpassa sig till EU:s regler och normer, för att avlägsna tekniska handelshinder.

Det finns andra områden inom klustret där tillnärmningen till EU:s regelverk fortfarande är begränsad, t.ex. på området konkurrenspolitik. I associeringsavtalet/frihandelsområdet fastställs ambitiösa mål på området statligt stöd och konkurrens. Moldaviens lagstiftning om konkurrens och statligt stöd bygger till stor del på EU:s regelverk om antitrust och koncentrationer. Det finns ett behov av att ytterligare stärka och effektivisera mekanismerna för kontroll och övervakning av marknaden och kontroll av efterlevnaden av marknadslagstiftningen.

Klustret för konkurrenskraft och inkluderande tillväxt omfattar kapitlen i EU:s regelverk om informationssamhället och medier, beskattning, ekonomisk och monetär politik, socialpolitik och sysselsättning, företagspolitik och industripolitik, vetenskap och forskning, utbildning och kultur samt tullunionen. Moldavien har nått särskilt goda resultat på tullområdet, där det stiftats nya lagar för att motverka smuggling och undandragande av importtull, och med att öka tullutredningarna, och har kommit överens med EU om program för ömsesidigt erkännande av godkända ekonomiska aktörer. Den nya tullkodex som kommer att träda i kraft 2023 är, med några få undantag, anpassad till unionens tullkodex. Moldaviens associering till Horisont Europa är ett framgångsrikt instrument för integrering med EU:s praxis inom forskning och innovation.

Det finns andra områden inom klustret där tillnärmningen till EU:s regelverk fortfarande är begränsad, till exempel inom socialpolitik och sysselsättning.

Klustret för den gröna agendan och hållbar konnektivitet omfattar kapitlen i EU:s regelverk om transportpolitik, energi, transeuropeiska nät samt miljö och klimatförändring. Moldavien uppnådde särskilt goda resultat på området TEN-T-nät. TEN-T-nätet utvidgades till Moldavien 2019 i och med fastställandet av 17 prioriterade projekt med en investering på 917 miljoner euro. Över 62 % av de prioriterade kilometrarna i järnvägs- och vägförbindelser har slutförts eller håller på att genomföras. Genom avtalet om ett gemensamt luftfartsområde, som undertecknades 2013, integreras Moldaviens och EU:s luftfartsmarknader, samtidigt som en gradvis anpassning till EU:s relevanta regelverk möjliggörs. 

Även om vissa förberedelser har gjorts krävs betydande ansträngningar, tillsammans med politiskt och ekonomiskt stöd, för att anpassa Moldaviens lagstiftning till EU:s regelverk på området miljö och klimatåtgärder. Meningsfulla reformer kommer att behövas med hänsyn till målen i den europeiska gröna given 7 . Det finns andra områden där tillnärmningen till EU:s regelverk fortfarande är begränsad, t.ex. området energi. Genom sitt medlemskap i energigemenskapen stöder Moldavien antagandet av de reformer som krävs på energimarknaden, med uppdelning och certifiering av systemansvariga för överföringssystem för el och gas som de viktigaste prioriteringarna. Den strategiska högnivådialogen med Moldavien om energi, som inleddes 2021, har bidragit till att påskynda omvandlingen av Moldaviens energinät och trygga försörjningen på kort sikt genom att diversifiera energikällorna i linje med REPowerEU-planen. Dialogen utgör en plattform för att förbättra genomförandet av EU:s regelverk i riktning mot grön omställning och klimatneutralitet. Det gör det också möjligt att omfatta nyare EU-regelverk som inte ingår i associeringsavtalet samt de styrningsaspekter och ekonomiska aspekter som krävs för att genomföra dem.

Klustret för resurser, jordbruk och sammanhållning omfattar kapitlen i EU:s regelverk om jordbruk och landsbygdsutveckling, livsmedelssäkerhet, veterinära frågor och växtskydd, fiske, regionalpolitik och samordning av strukturinstrument samt finansiella och budgetmässiga bestämmelser. Moldavien uppnådde särskilt goda resultat på området jordbruk och landsbygdsutveckling, där landet har genomfört en betydande del av EU:s regelverk på områdena kvalitetspolitik, ekologiskt jordbruk, handelsnormer, produkter, frukt och grönsaker samt handelsnormer för animaliska produkter. Landet har börjat genomföra några viktiga mekanismer för regionalpolitik.

Det har endast skett en begränsad tillnärmning till EU:s regelverk på området livsmedelssäkerhet, veterinära frågor och växtskydd.

Klustret för yttre förbindelser omfattar yttre förbindelser samt utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. När det gäller EU:s ståndpunkter inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken var graden av anpassning till relevanta uttalanden från den höga representanten på EU:s vägnar och rådets beslut 62 % 2021 (2020: 68 %, 2019: 80 %, 2018: 72 %; 2017: 69 %). En politisk dialog och säkerhetsdialog på hög nivå med Moldavien inleddes i mars 2022 för att komplettera de regelbundna diskussionerna inom associeringsrådet och ytterligare främja en gradvis konvergens i utrikes- och säkerhetsfrågor. Moldavien bidrar till uppdragen inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, med en företrädare för militären som är utstationerad till EU:s militära utbildningsuppdrag i Mali sedan september 2020. Det finns utrymme för att ytterligare stärka samarbetet i frågor som rör den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och öka Moldaviens konvergens med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet när det gäller samtliga EU:s ståndpunkter.

4. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Moldavien är en parlamentarisk demokrati som nyligen har inlett en stark reformagenda trots en rad exogena kriser. Demokratins parlamentariska karaktär har bekräftats av de konkurrensutsatta parlaments- och presidentval som nyligen hölls. Landets rättsliga och konstitutionella ram motsvarar till stor del europeiska och internationella normer. Ramen för en modern offentlig förvaltning har inrättats, inbegripet mekanismer för utarbetandet och samordningen av politiken, och regeringen har gjort framsteg när det gäller förvaltningen av de offentliga finanserna. Tillräcklig institutionell och offentlig administrativ kapacitet måste säkerställas för utveckling av politiken, verkställande av lagstiftningen och genomförande av politiken. Efter bankbedrägeriet 2014 har Moldavien genomfört en omfattande översyn av sitt rättssystem och sitt system för korruptionsbekämpning. När det gäller reformen av domstolsväsendet vidtog landet beslutsamma åtgärder, bland annat konstitutionella reformer för att förbättra domstolsväsendets funktion, vilket fortfarande kräver förbättringar i fråga om öppenhet, integritet och ansvarsskyldighet. För att bekämpa korruptionen, vilken alltjämt utgör ett allvarligt problem, har på liknande sätt specialiserade korruptionsbekämpande institutioner inrättats, och det krävs ytterligare insatser för att föra korruptionsmål till domstol och lagföra dem på ett effektivt sätt. Ramen för grundläggande rättigheter och yttrandefrihet följer i allmänhet europeiska och internationella normer. Moldavien har gjort stora framsteg när det gäller mediefriheten, trots mediekoncentrationen och den ogenomskinliga finansieringen. Det krävs ytterligare insatser för att säkerställa tillgång till information av allmänt intresse och skydda journalisters oberoende. När det gäller de politiska kriterierna har Moldavien överlag en solid grund på plats för att uppnå institutionell stabilitet som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och respekt för och skydd av minoriteter.

När det gäller de ekonomiska kriterierna har Moldavien bedrivit en rimligt sund makroekonomisk politik, avsevärt stärkt stabiliteten i finanssektorn och förbättrat företagsklimatet. Moldavien måste åtgärda ineffektivitet för att locka fler utländska privata investeringar och öka offentliga och privata investeringar i strategisk infrastruktur, utbildning och innovation. Viktiga områden för att förbättra marknadsekonomins funktion är också att minska korruptionen och genomföra reformer av domstolsväsendet, se till att äganderätten efterlevs, vidareutveckla ett mer dynamiskt företagsklimat och förbättra företagsreformen av styrningen av sektorn för statsägda företag i syfte att minska dess storlek. På samma sätt behövs det förbättringar i energitryggheten för att minska ekonomins och samhällets energiintensitet. Landets förmåga att hantera konkurrenstrycket i EU kommer dessutom att vara avhängigt av en stabilare och mer diversifierad arbetsmarknad och en minskning av arbetskraftsflykten, vilket förbättrar Moldaviens tillväxtpotential och externa konkurrenskraft.

När det gäller förmågan att fullgöra de skyldigheter som följer av ett medlemskap har Moldavien sedan 2016 arbetat med att med att genomföra associeringsavtalet mellan EU och Moldavien, inbegripet ett djupgående och omfattande frihandelsområde. Dessa avtal omfattar redan en betydande del av EU:s regelverk, och Moldavien har gradvis börjat anpassa sig till många kapitel och har uppnått tillfredsställande resultat när det gäller genomförandet, medan processen i vissa sektorer har kommit längre än i andra. På det hela taget har Moldavien lagt en solid grund för ytterligare anpassning.

Moldavien är en europeisk stat som förbinder sig att respektera och främja de värden som ligger till grund för Europeiska unionen. Kommissionen rekommenderar därför rådet att ge Moldavien utsikter att bli medlem i Europeiska unionen.

Kommissionen rekommenderar att Moldavien beviljas status som kandidatland i samförstånd om att Moldavien

-slutför viktiga steg i den nyligen inledda övergripande reformen av rättssystemet inom alla institutioner inom domstolsväsendet och åklagarkedjan, för att säkerställa deras oberoende, integritet, effektivitet, ansvarsskyldighet och öppenhet, bland annat genom effektiv användning av kontroll av tillgångar och effektiv demokratisk tillsyn, i synnerhet tillsätter alla återstående vakanser inom den högsta domarkåren och i dess specialiserade organ,

-på alla dessa områden åtgärdar de brister som konstaterats av OSSE/ODIHR och Europarådet/Venedigkommissionen,

-uppfyller sitt åtagande om att bekämpa korruption på alla nivåer genom att ta avgörande steg mot proaktiva och effektiva undersökningar, och ger trovärdiga resultat när det gäller åtal och fällande domar, i avsevärt ökad utsträckning följer rekommendationerna från det nationella centrumet för korruptionsbekämpning,

-genomför åtagandet om ”avoligarkisering” genom att undanröja det överdrivna inflytandet från särintressen i det ekonomiska, politiska och offentliga livet,

-stärker kampen mot organiserad brottslighet genom detaljerade hotbildsbedömningar, ökat samarbete med regionala, europeiska och internationella partner och bättre samordning av brottsbekämpande organ, i synnerhet inför ett lagstiftningspaket om återvinning av tillgångar och en övergripande ram för kampen mot ekonomisk brottslighet och penningtvätt, för att se till att lagstiftningen mot penningtvätt överensstämmer med standarderna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF),

-ökar kapaciteten att genomföra reformer och tillhandahålla offentliga tjänster av hög kvalitet, bland annat genom att intensifiera genomförandet av reformen av den offentliga förvaltningen, bedömer och uppdaterar strategin för reform av den offentliga förvaltningen,

-slutför reformen av förvaltningen av de offentliga finanserna, bland annat genom att förbättra den offentliga upphandlingen på alla förvaltningsnivåer,

-ökar det civila samhällets deltagande i beslutsprocesser på alla nivåer, och

-stärker skyddet av de mänskliga rättigheterna, särskilt för utsatta grupper, och står fast vid sina åtaganden att öka jämställdheten och bekämpa våld mot kvinnor.

Kommissionen kommer att övervaka Moldaviens framsteg med att uppfylla dessa steg och rapportera om dem, tillsammans med en detaljerad bedömning av landet, före utgången av 2022.

Anslutningsprocessen bygger fortfarande på fastställda kriterier och villkor. Detta gör det möjligt för alla länder i processen att göra framsteg på grundval av egna meriter men innebär också att steg mot ett EU-medlemskap kan dras tillbaka om de underliggande villkoren inte längre uppfylls.

(1)

  Versaillesförklaringen, den 11 mars 2022

(2)

  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:22014A0830(01)&from=EN  

(3)

SWD(2021) 186 final.

(4)

Enligt en rapport från Europarådets kommission för effektivisering av domstolsväsendet.

(5)

SWD(2021) 295 final.

(6)

COM(2020) 57 final.

(7)

COM(2019) 640 final.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.6.2022

COM(2022) 406 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Kommissionens yttrande om Republiken Moldaviens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen

	STATISTISKA UPPGIFTER (hämtade den 11 maj 2022)
	Moldavien
	Grundläggande uppgifter	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Befolkning (i tusental)		3 563,7	3 553,1	3 550,9	3 547,5	:	:
	Landets totala areal (km²)	1)	33 846,0	33 846,0	33 847,0	33 847,0	33 847,0	33 847,0
	Nationalräkenskaper	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Bruttonationalprodukt (BNP) (miljoner i nationell valuta)		86 275,4	160 814,6	178 880,9	192 508,6	210 378,1	206 378,5p
	Bruttonationalprodukt (BNP) (miljoner euro)		5 260,9	7 291,6	8 588,4	9 701,0	10 693,1	10 452,9p
	BNP (euro per capita)		1 477,0	2 053,0	2 420,0	2 736,4	3 020,4	:
	BNP per capita (i köpkraftsstandard)		4 980,8	8 445,4	9 001,7	9 625,3	10 240,5	:
	BNP per capita (i köpkraftsstandard), i förhållande till EU-genomsnittet (EU-27 = 100)		20,0	30,0	30,7	31,8	32,7	:
	Real BNP-tillväxt: förändring jämfört med föregående års BNP (%)		:	4,4	4,7	4,3	3,7	-0,7p
	Sysselsättningstillväxt (nationalräkenskapsdata) i förhållande till föregående år (%)	2)	-3,5	1,3	-1,0	3,7	:	:
	Bruttoförädlingsvärde per huvudsektor
	Jordbruk, skogsbruk och fiske (%)		13,0	13,0	13,3	11,9	11,7	11,0p
	Industrin (%)		15,9	17,6	17,3	17,0	16,1	15,9p
	Byggsektorn (%)		7,8	7,8	8,0	9,1	9,8	10,5p
	Tjänstesektorn (%)		63,3	61,6	61,5	61,9	62,4	62,5p
	Konsumtionsutgifter som andel av BNP (%)		108,4	101	100,7	100,0	99,4	99,2p
	Fasta bruttoinvesteringar som andel av BNP (%)		22,5	22,2	22,3	24,3	25,2	25,2p
	Lagerinvesteringar som andel av BNP (%)		1,3	-0,2	0,5	1,3	0,2	-1,7p
	Export av varor och tjänster i förhållande till BNP (%)		27,8	32,3	31,1	30,1	30,6	26,5p
	Import av varor och tjänster i förhållande till BNP (%)		60,1	55,3	54,5	55,7	55,3	49,2p
	Den offentliga sektorns fasta bruttoinvesteringar som procent av BNP (%)		:	:	:	:	:	:
	Näringsliv	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Industriproduktionsindex (2015 = 100)	3)	77,0	100,9	104,4	108,3	110,6	104,3
	Inflationstakt och bostadspriser	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Konsumentprisindex (KPI), förändring i förhållande till föregående år (%)		7,4e	6,4e	6,5e	3,1e	4,8e	3,8
	Betalningsbalans	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Betalningsbalans: bytesbalansen totalt (miljoner euro)	4)	-363,1	-260,6	-493,0	-1 026,2	-993,0	-783,0
	Bytesbalans: handelsbalans (miljoner euro)	4)	-1 700,8	-1 678,6	-2 001,5	-2 487,8	-2 644,6	-2 379,1
	Bytesbalans: tjänster netto (miljoner euro)	4)	54,0	199,3	270,1	301,4	313,7	335,4
	Utländska direktinvesteringar utomlands (miljoner euro)	4)	5,2	12,0	9,6	29,0	34,7	5,0
	varav den rapporterande ekonomins utländska direktinvesteringar i de 27 EU-länderna (miljoner euro)		:	:	:	:	:	:
	Utländska direktinvesteringar i den rapporterande ekonomin (miljoner euro)	4)	224,0	79,0	132,7	248,4	452,7	138,1
	varav de 27 EU-ländernas utländska direktinvesteringar i den rapporterande ekonomin (miljoner euro)		:	:	:	:	:	:
	Offentliga finanser	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Offentligt underskott/överskott i förhållande till BNP (%)		-2,1e	-1,6e	-0,6e	-0,8e	-1,4e	-5,1e
	Offentlig bruttoskuld i förhållande till BNP (%)	5)	22,4	33,6	29,7	27,6	25,6	31,0

	Finansiella indikatorer	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Bruttoutlandsskuld för hela ekonomin i förhållande till BNP (%)	6)	67,7	79,4	66,7	66,5	62,2	65,8
	Bruttoutlandsskuld för hela ekonomin i förhållande till den totala exporten (%)		241,9	244,4	206,8	220,6	203,4	243,2
	Räntor: dagslåneränta per år (%)		:	:	:	:	:	:
	Eurons växelkurs: genomsnitt för perioden (1 euro = ... i nationell valuta)		16,4	22,1	20,8	19,8	19,7	19,8
	Utrikeshandel med varor	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Importens värde: alla varor, alla partner (miljoner euro)		2 916,1	3 634,6	4 266,1	4 886,3	5 222,0	4 732,3
	Exportens värde: alla varor, alla partner (miljoner euro)		1 161,4	1 848,5	2 138,0	2 294,3	2 483,0	2 160,3
	Handelsbalans: alla varor, alla partner (miljoner euro)		-1 754,7s	-1 786,1s	-2 128,1s	-2 592s	-2 739s	-2 572,0s
	Bytesförhållande (exportprisindex/importprisindex * 100) (antal)		103,0	103,0	103,6	99,4	98,8	116,2
	Export till EU-27 som andel av värdet av den totala exporten (%)		41,9s	59,6s	60,1s	65,9s	64,1s	66,4s
	Import från EU-27 som andel av värdet av den totala importen (%)		43,0s	47,5s	48,3s	48,4s	48,5s	45,6s
	Demografiska uppgifter	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Obearbetat värde för naturlig befolkningsförändring (naturlig befolkningstillväxt): antal födslar minus dödsfall (per tusen invånare)		-0,9	-0,3	-0,8p	:	:	:
	Medellivslängd: män (år)		64,9	:	:	:	:	:
	Medellivslängd: kvinnor (år)		73,5	:	:	:	:	:
	Arbetsmarknaden	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Relativt arbetskraftstal för personer i åldern 20–64: andel av befolkningen i åldern 20–64 som är ekonomiskt aktiv (%)	7)	51,2	54,1	53,4	54,9	52,9b	51,1
	Sysselsättningsgrad för personer i åldern 20–64: andel av befolkningen i åldern 20–64 som arbetar (%)	7)	47,5	51,9	51,3	53,3	50,2b	49,1
	Sysselsättningsgrad för män i åldern 20–64 (%)	7)	48,8	54,3	54,4	55,9	53,9b	53,1
	Sysselsättningsgrad för kvinnor i åldern 20–64 (%)	7)	46,2	49,7	48,4	50,9	46,8b	45,5
	Sysselsättningsgrad för personer i åldern 55–64: andel av befolkningen i åldern 55–64 som arbetar (%)	7)	41,6	44,8	46	48,5	40,5b	40,5
	Sysselsättning per huvudsektor
	Jordbruk, skogsbruk och fiske (%)	7)	27,5	36,6	35,5	39,3	21,0b	21,1
	Industrin (%)	7)	12,8	11,5	11,2	11,0	14,7b	14,6
	Byggsektorn (%)	7)	5,9	4,9	4,5	4,6	7,0b	7,2
	Tjänstesektorn (%)	7)	53,8	47,0	48,8	45,1	57,3b	57,1
	Antalet personer anställda inom den offentliga sektorn som andel av det totala antalet förvärvsarbetande, åldern 20–64 (%)	7)	28,7	24,1	25,5	23,9	29,4b	29,6
	Antalet personer anställda inom den privata sektorn som andel av det totala antalet förvärvsarbetande, åldern 20–64 (%)	7)	71,3	75,9	74,5	76,1	70,6b	70,4
	Arbetslöshet: andel av arbetskraften som är arbetslös (%)	7)	7,4	4	3,9	2,9	5,1b	3,8
	Arbetslöshet bland män (%)	7)	9,1	5,3	4,6	3,5	5,8b	4,3
	Arbetslöshet bland kvinnor (%)	7)	5,7	2,8	3,2	2,4	4,4b	3,3
	Arbetslöshet bland ungdomar: andel av arbetskraften i åldern 15–24 som är arbetslös (%)	7)	17,8	11	11,9	7,1	10,4b	10,9
	Långtidsarbetslöshet: andel av arbetskraften som har varit arbetslös i minst tolv månader (%)	7)	2,3	0,8	0,9	0,8	0,9b	0,7

	Social sammanhållning	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Genomsnittlig nominell lön per månad (i nationell valuta)	8)	2 971,7	4 997,8	5 587,4	6 268,0	7 233,7	7 943,0
	Index för reallöner (index för nominella löner dividerat med inflationsindex) (2016 = 100)		:	100,0	104,9	114,2	125,7	133,0
	Andel personer som riskerar relativ fattigdom (efter transfereringar) (%)	10)	24,2	28,3b	27,6	27,4	25,4b	27,1
	Infrastruktur	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Motorvägarnas längd (kilometer)		:	:	:	:	:	:
	Innovation och forskning	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Offentliga utgifter för utbildning som andel av BNP (%)		7,7	5,3	5,4	5,5	:	:
	Inhemska bruttoutgifter för forskning och innovation som andel av BNP (%)		0,4	0,3	0,3	0,3	0,2	0,2
	Miljö	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Index för utsläpp av växthusgaser, koldioxidekvivalent (1990 = 100)		29,4	29,8	29,2	30,7	30,5	:
	El producerad från förnybara energikällor i förhållande till bruttoelförbrukningen (%)		2,4	1,4	1,9	1,6	2,5	2,3
	Energi	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Primärproduktion av alla energiprodukter (tusen toe)		523,0	709,0	770,0	798,0	668,0	682,0
	Nettoimport av alla energiprodukter (tusen toe)	9)	1 813,0	2 113,0	2 214,0	2 328,0	2 277,0	2 214,0
	Inhemsk bruttoenergiförbrukning (tusen toe)		2 633,0	2 796,0	2 939,0	3 087,0	2 936,0	2 857,0
	Jordbruk	Anmärkning	2010	2016	2017	2018	2019	2020
	Utnyttjad jordbruksareal (tusen hektar)		1 940,1	:	:	:	:	:
	Uppgifterna för länderna i den europeiska grannskapspolitiken tillhandahålls frivilligt av de nationella statistikmyndigheterna i varje land på deras eget ansvar.   Uppgifterna för Moldavien omfattar i allmänhet inte områden över vilka Moldaviens regering inte utövar kontroll: undantag där Transnistrien ingår anges i fotnoterna nedan.
	: = uppgift saknas
	b = avbrott i serie
	e = uppskattning
	p = preliminärt
	s = Eurostats uppskattning
1)	I slutet av året. Inklusive Transnistrien.
2)	Mellan 2010 och 2018 sysselsatt befolkning baserat på bofast befolkning.
3)	Index från början med 2010 = 100. Skalrevidering till 2015 = 100.
4)	Omräknat från US-dollar till euro med användning av årliga genomsnittliga växelkurser, enligt Moldaviens centralbank.
5)	2019 års konsoliderade offentliga bruttoskuld redovisas till nominellt värde i slutet av året, med undantag för T-växlar som redovisas till emissionspris. 2020 års konsoliderade offentliga bruttoskuld redovisas till nominellt värde i slutet av året.
6)	2010-2019: Uppgifterna för kommuner omfattar endast skulder med ursprunglig löptid på ett år eller mer. Den konsoliderade offentliga  bruttoskulden redovisas till nominellt värde i slutet av året, med undantag för T-växlar som redovisas till emissionspris.
7)	2010-2014: Inklusive personer som producerar varor för egen förbrukning. 2014-2020: Uppgifter som uppskattats med användning av bofast befolkning. Från och med 2019 genomförs arbetskraftsundersökningen på grundval av en ny urvalsplan och i enlighet med den reviderade definitionen av sysselsättning.
8)	2010: Omfattar enheter med en eller flera anställda. 2011-2020: Omfattar alla institutioner i budgetsektorn och alla ekonomiska enheter i den reala sektorn med 20 eller fler anställda.
9)	2016-2020: Importen omfattar elleveranser från Transnistrien.
10)	2016-2018: Uppgifterna räknades om för antal personer med stadigvarande bosättning. Från och med 2019 är uppgifterna inte jämförbara med föregående period, eftersom metoden för hushållsbudgetundersökningen ändrades.