EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.6.2022

COM(2022) 404 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

KONFERENSEN OM EUROPAS FRAMTID







Från vision till konkreta åtgärder

”För Europa har minnet av det förflutna alltid präglat framtiden. Och det är så mycket viktigare i en tid då det otänkbara återigen har hänt på vår kontinent. Rysslands uppenbara försök att rita om kartan och skriva om även de mest tragiska delarna av vår historia har påmint oss om faran med att förlora greppet om såväl det förflutna som framtiden. Faran med att leva i ett evigt nu och tro att det aldrig kan förändras. Att det inte kan finnas bättre sätt att göra saker på. Och även sämre. Att allting kommer att förbli detsamma bara vi inte ändrar oss. Det är så fel! Att stå stilla är att falla tillbaka.”

Ordförande Ursula von der Leyen, 
9 maj 2022, avslutningsceremonin för konferensen om Europas framtid

1.INLEDNING

Det har länge sagts att Europeiska unionen rör sig snabbare och kommer längre när den måste. De ofta citerade raderna av Jean Monnet, om att unionen kommer att svetsas samman i kriser och blir summan av lösningarna på dessa kriser, har besannats vid många tillfällen i EU:s historia – inte minst under de senaste två åren när vi tillsammans har kämpat mot en global pandemi och ett brutalt anfallskrig i vår närhet. Samtidigt har de europeiska invånarna i allt högre grad efterlyst förändringar och reformer och att arbeta med att förbättra Europa på sina egna villkor. Det var därför som Ursula von der Leyen i sina politiska riktlinjer från juli 2019 efterlyste en konferens om Europas framtid, som en del av en vision om en ny satsning på demokrati i Europa – och åtog sig att följa upp resultatet.

Konferensen om Europas framtid, som inleddes på Europadagen 2021 och pågick i ett år, var en helt ny EU-övergripande övning i samtalsdemokrati – den största och mest omfattande i sitt slag någonsin. Den sammanförde människor i alla åldrar, från olika länder och med olika bakgrund, varav många aldrig tidigare hade engagerat sig i EU eller känt till hur EU är uppbyggt. Med olika erfarenheter och perspektiv, olika språk och identiteter, beskrev de sina förväntningar på Europa och ville tillsammans ta fram en vision av dess framtid.

På så sätt återspeglade konferensen och dess deltagare både värdet och behovet av att involvera medborgarna mer i utformningen av den politik som påverkar deras liv. Konferensen blåste nytt liv i Europas skiktade demokrati och visade på potentialen hos ett verkligt europeiskt offentligt rum för människor i hela unionen, där de kan engagera sig i det som är viktigast för dem.

Detta exemplifierades av hur medborgare och institutioner, lagstiftare och lekmän debatterade vår tids grundläggande frågor och föreslog ett antal lösningar på områden som kommer att avgöra Europas framtid – från klimatförändringar och miljö till digitalisering och demokrati, hälsa och social rättvisa, ekonomi och säkerhet, värden och kultur – och mycket annat. Oundvikligen formades resultatet också av dagens kontext och i synnerhet av de kriser som Europa har tvingats kämpa mot under de senaste två åren. Effekterna av covid-19-pandemin på hälsa och ekonomi återspeglades i alla frågor, medan Rysslands oprovocerade och omotiverade krig mot Ukraina gav skarpt eftertryck åt behovet av ett starkare Europa i världen, en union som är redo att upprätthålla fred och värderingar så som den gjort i över 70 år.

Även om konferensen har gett resultat i fråga om många och goda förslag, kommer resultatet i slutänden att bero på vilka förändringar den kan medföra. I denna anda åtog sig Europeiska kommissionen, tillsammans med Europaparlamentet och rådet, i sin gemensamma förklaring i mars 2021 att följa upp det som föreslogs - var och en inom sina befogenheter och i enlighet med fördragen. Ursula von der Leyen upprepade detta åtagande vid konferensens avslutningsceremoni den 9 maj 2022.

Detta meddelande är första steget i denna uppföljning. Det innehåller en utvärdering av vad som behövs för att följa upp förslagen från konferensen, ger en översikt över vad som ska ske härnäst och beskriver hur man bäst kan ta tillvara erfarenheterna från konferensen och integrera deltagarbaserad demokrati i EU:s politik och lagstiftning.

2.UPPFÖLJNINGEN – FRÅN FÖRSLAG TILL ÅTGÄRD

Förslagen från konferensen, som ingår i den slutrapport som överlämnats till Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen, är omfattande, ambitiösa och framåtblickande. De är strukturerade kring nio breda teman, med naturliga överlappningar mellan vissa av de föreslagna åtgärderna.

En bedömning av förslagen

För att på ett så transparent och direkt sätt som möjligt följa upp förslagen från konferensen behövs en första analys för att se vad som krävs för att genomföra dem. För att denna utvärdering ska vara trovärdig är det viktigt att hålla sig till andan och ordalydelsen i det som föreslås – utan omtolkningar eller urval. Det är det som ingår i bilagan till detta meddelande. De 49 förslagen är uppdelade i samma temaområden som konferensen valt, med kommissionens utvärdering under varje område.

I bilagan anges fyra svarskategorier: befintliga initiativ hanterar förslagen, förslag som Europaparlamentet och rådet uppmanas att anta, planerade åtgärder som kommer att förverkliga idéerna, med nya reflektioner från konferensen och nya initiativ eller arbetsområden med inspiration från förslagen och som faller inom kommissionens ansvarsområde.

I den första kategorin håller kommissionen redan håller på att genomföra initiativ som direkt motsvarar förslagen. Detta kan exempelvis vara den europeiska klimatlagen, där lagstiftning som ska införliva EU:s klimatmål redan har trätt i kraft. Eller rättsakten om digitala tjänster som kommer att säkerställa att onlinemiljön förblir ett säkert område där yttrandefriheten och möjligheterna för digitala företag skyddas. Kategorin omfattar också inrättandet av Hera, Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser, som ska bidra till att Europa ska b li bättre förberett och kunna reagera på gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Eller de tidigare avtal som ingåtts om minimilöner och kvinnor i styrelser. Den omfattar även konkreta initiativ som ska stärka Europas internationella partnerskap och globala roll, exempelvis genom strategin Global Gateway för att investera i smart, ren och säker infrastruktur världen över, i linje med EU:s värderingar.

Den andra kategorin omfattar förslag som kommissionen har lagt fram och som medlagstiftarna arbetar med. I vissa fall gav detta ytterligare impulser till att påskynda lagstiftningsarbetet. Det gäller exempelvis den nya migrations- och asylpakten, rättsakten om artificiell intelligens, initiativ för att stärka den cirkulära ekonomin på områden som batterier, och hållbara produkter. Den omfattar också förslag som lagts fram inom ramen för 55 %-paketet, som är viktiga för att Europas klimatmål ska nås och för att dess energiberoende ska minska. Eller initiativet som ska öka EU:s resiliens och tekniska suveränitet genom åtgärder som förordningen om halvledare.

Den tredje kategorin omfattar de områden där kommissionen redan planerar att lägga fram förslag och kommer att beakta förslagen från konferensen. Detta omfattar lagen om mediefrihet som syftar till att skydda mediernas mångfald och oberoende på EU:s inre marknad, och ett lagstiftningsförslag som syftar till att stärka försörjningen av råvaror som är viktiga för den dubbla omställningen och den nya europeiska innovationsagendan. Det gäller även den rättsliga ram som syftar till att påskynda och underlätta omställningen till hållbara livsmedelssystem. Under de kommande veckorna och månaderna kommer kommissionen också att lägga fram förslag som är ett direkt svar på några av förslagen, exempelvis om att återställa naturen eller att förbjuda att produkter som tillverkats genom tvångsarbete kommer in på EU-marknaden.

Slutligen, den fjärde kategorin omfattar förslag från konferensen som är helt eller delvis nya och som kräver nya initiativ eller förslag från kommissionen. De områden där konferensen har föreslagit nytt arbete omfattar ett större fokus på att förbättra förståelsen för psykisk ohälsa och förslag om hur man kan hantera detta bättre i Europa. Andra rekommendationer fokuserar på nutrition och en tryggad livsmedelsförsörjning, och på att förbättra informationen om produkters miljöavtryck och om djurskydd. En samordnad europeisk strategi för övervakning av darknet och ett starkare fokus på mining av kryptovaluta har också lagts fram.

Principer för uppföljning

Utvärderingen visar en tydlig riktning och fastställer områden där kommissionen kommer att behöva lägga fram förslag. Kommissionen kommer att göra det på ett så pragmatiskt sätt som möjligt, oavsett om det sker genom lagstiftning eller på annat sätt. Den kommer fullt ut att använda sin initiativrätt enligt fördragen, med vederbörlig hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och reglerna för bättre lagstiftning. Det innebär att man ska bedöma de aktuella politiska alternativens sannolika konsekvenser, säkerställa att inga negativa konsekvenser uppstår och undersöka på vilken nivå beslutsfattandet är mest ändamålsenligt.

Det finns också många områden som kräver att kommissionen vidtar icke lagstiftande åtgärder, antingen på grund av begränsade lagstiftningsbefogenheter eller för att det är det bästa sättet att uppnå önskat resultat. Vissa förslag har kommissionen inte befogenhet att gå vidare med och för vissa är det bäst att de initieras av de andra EU-institutionerna, av medlemsstaterna eller av lokala och regionala myndigheter.

Den första omgången nya förslag kommer att tillkännages i Ursula von der Leyens tal om tillståndet i unionen i september 2022, och i den åtföljande avsiktsförklaringen. De här förslagen kommer att ingå i kommissionens arbetsprogram för 2023. En del bör också ingå i de gemensamma lagstiftningsprioriteringarna mellan EU-institutionerna och i kommissionens framtida arbetsprogram.

Fördragen – göra mesta möjliga av det vi har och förändra om det behövs

Vid uppföljningen av de här förslagen bör nya reformer och ny politik inte utesluta varandra från diskussionerna om fördragsändringar. Fördragsändring ska inte vara ett mål i sig och för den stora majoriteten av åtgärderna finns det mycket som kan och kommer att behöva göras inom ramen för de befintliga fördragen. EU-fördragen är, precis som medlemsstaternas konstitutionella texter, levande instrument. EU-institutionerna och medlemsstaterna har under den nuvarande kommissionens hela mandatperiod varit överens om att utnyttja EU-fördragens fulla potential, oavsett om det gällt att upphandla miljarder vaccindoser till medborgare i hela Europa eller att få fart på framtidens ekonomi genom NextGenerationEU. Under den här tiden har EU också fastställt en ambitiös och rättsligt bindande väg mot klimatneutralitet, gjort om spelreglerna i den digitala världen och genom Sureprogrammet hjälpt småföretag att behålla sin personal under pandemin. Allt detta arbete har möjliggjorts tack vare den politiska vilja och det synkroniserade arbete som institutionerna visat upp för att kunna reagera på de akuta utmaningarna.

Det finns också outnyttjad potential inom de befintliga fördragen som skulle kunna utgöra svar på förslagen från konferensen, särskilt om man använder ”övergångsklausulerna” för att gå över till omröstning med kvalificerad majoritet på vissa politikområden. Detta efterlyste Ursula von der Leyen uttryckligen i de politiska riktlinjerna och i talet om tillståndet i unionen, på områden som energi och beskattning och för viktiga aspekter av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som sanktioner och mänskliga rättigheter.

En del av de idéer som uttryckts av konferensen är verkligt innovativa och uppmanar EU att ta nya, hittills outforskade, vägar. Vissa av förslagen efterlyser där uttryckligen fördragsändringar. Det gäller exempelvis på områden som hälsa och försvar.

Konferensen har gett ny dynamik åt aspekten att förnya och förbättra det europeiska projektet genom att bygga vidare på dess grundvalar och vid behov uppdatera dem. Ursula von der Leyen beskrev i sitt tal vid konferensen att kommissionen alltid kommer att stödja dem som vill reformera Europeiska unionen för att få den att fungera bättre, inbegripet genom fördragsändringar om detta kan bli nödvändigt.

I denna anda välkomnar kommissionen Europaparlamentets beredvillighet att för första gången använda sina befogenheter enligt Lissabonfördraget för att föreslå ändringar av fördragen. Parlamentet har fastställt ett antal områden där man anser att ändringar av fördragen bör diskuteras inom ramen för ett konvent. Kommissionen är redo att fullt ut spela sin institutionella roll i det förfarande som anges i artikel 48 i fördraget om Europeiska unionen och särskilt att avge sitt yttrande som svar på ett samråd med Europeiska rådet.

3.FRAMTIDEN – SÄTTA MEDBORGARNA I CENTRUM FÖR DEN EUROPEISKA DEMOKRATIN

Förutom att konferensen gav många och goda förslag och inspiration till reformer, gav den också en ögonblicksbild av hur ett europeiskt offentligt rum kan blomstra och hur vår demokrati kan berikas, på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, genom att medborgarna engageras. Ett hundratal samtal i avspänd stil och diskussioner i alla hörn av Europa har ägt rum. Med nya samtalsformat – såsom den flerspråkiga digitala plattformen och de europeiska medborgarpanelerna – fick invånarna möjlighet att dela med sig av sina idéer om de frågor som de ansåg vara viktiga för att bygga upp unionens framtid. Syftet var också att få ta del av synpunkter från dem som är svårast att nå, de som sällan engagerar sig i politiken och som kanske inte har röstat i tidigare val till Europaparlamentet.

Ett antal av konferensens innovationer ger vägledning om hur medborgarna bättre kan inkluderas i fastställandet av prioriteringar och ambitioner, liksom i utformningen av politiken och beslutsfattandet på EU-nivå. Utifrån konferensen och sina egna befintliga verktyg kommer kommissionen att föreslå sätt att säkerställa att medborgarna får en viktigare roll i EU:s beslutsfattande.

Ett centralt och synnerligen innovativt inslag i konferensen var de europeiska medborgarpanelerna. Totalt ungefär 800 slumpvis utvalda medborgare, varav en tredjedel var ungdomar, träffades vid tre samtalstillfällen vardera och gav rekommendationer. Ett antal medlemsstater organiserade nationella medborgarpaneler utifrån samma principer.

Efter denna framgång kommer kommissionen att göra det möjligt för medborgarpanelerna att överlägga och göra rekommendationer inför vissa viktiga förslag, som en del i sitt bredare beslutsfattande och i linje med principerna om bättre lagstiftning. Beroende på vad det handlar om kan dessa antingen vara Europaomfattande eller utgöras av mindre paneler inriktade på vissa specifika politikfrågor. Precis som vid konferensen bör deltagarna vara slumpvis utvalda. De bör också återspegla Europas mångfald och demografi. En tredjedel av deltagarna ska vara ungdomar. När så är lämpligt kan en ”medborgarreporter” involveras i konsekvensbedömningen och sammanfatta resultatet av dessa deltagarinriktade samtalsprocesser. Om alla deltagare är ungdomar ska det benämnas som ett ”ungdomstest”. Den första av denna nya generation medborgarpaneler kommer att lanseras i samband med talet om tillståndet i unionen 2022.

Den flerspråkiga digitala plattformen gav deltagarna möjlighet att med bara några klick dela med sig av och diskutera sina idéer, och den utgjorde också platsen för många evenemang som ägde rum över hela Europa inom ramen för konferensen. Fram till maj 2022 hade närmare 5 miljoner enskilda besökare besökt den flerspråkiga digitala plattformen och den hade haft över 750 000 deltagare, 18 000 idéer hade debatterats och över 6 500 evenemang ägt rum.

Som ett svar på konferensdeltagarnas uppmaningar om att inrätta en digital plattform för samråd, kommer kommissionens portal Kom med synpunkter att bli enda kontaktpunkt för medborgarnas engagemang på nätet och samla all information om mekanismerna för medborgarengagemang hos kommissionen. Detta nya digitala nav kommer att innehålla viktiga funktioner av konferensens flerspråkiga digitala plattform: direkta utbyten mellan invånare, kommentarer – på alla EU:s officiella språk tack vare eTranslation – men också onlineundersökningar och deltagarbaserade evenemang. Det kommer att vara grunden för ett nytt ekosystem för demokratiskt engagemang och innovation.

Detta är en del av kommissionens bredare insatser för att stärka demokratin och det offentliga rummet i Europa. I en tid med ökande konflikter och auktoritärt styre runt om i världen kräver demokratier och demokratisk resiliens mer uppmärksamhet och stöd än någonsin. Inom ramen för den europeiska handlingsplanen för demokrati har kommissionen nyligen föreslagit åtgärder för att stärka Europas politiska partier och göra det möjligt för dem att bedriva gränsöverskridande kampanjer, som en del i åtgärderna för att skydda valhemligheten och den öppna demokratiska debatten. Den har också föreslagit att rörliga medborgares rättigheter ska upprätthållas och stärkas, särskilt avseende val till Europaparlamentet. I samma anda har Europaparlamentet nyligen föreslagit en reform av EU:s vallag och lagt fram förslag om att gränsöverskridande listor ska ingå i nästa val till Europaparlamentet. Kommissionen kommer att stödja Europaparlamentet för att säkerställa en överenskommelse om vallagen i rådet.

Detta utgör också ett tillfälle att börja reflektera över hur erfarenheterna från konferensen ska kunna omsättas i stöd till en europeisk medborgaridentitet. Det skulle framför allt inbegripa en bedömning av hur utbildning och kommunikation kan ge utrymme för utvecklingen av denna typ av engagemang.

4.SLUTSATS

Som beskrivs i detta meddelande och dess bilaga gav konferensen mycket att arbeta med men den har också gett mycket att dra lärdom av och att bevara – inte minst energin och dynamiken att förbättra Europa och bidra till att det går framåt. Även om konferensen är slut har arbetet bara börjat med uppföljningen av de tydliga förslag om att förbättra Europa och se till att alla medborgare kan fortsätta att yttra sig om politik som påverkar dem.

Konferensen har visat att européerna är fast beslutna att skapa en bättre framtid. De ser Europeiska unionen som ett sätt att uppnå detta och vill bygga upp den tillsammans med valda företrädare. Ett Europa med fred och välstånd, rättvisa och framsteg, ett Europa som är socialt och hållbart och tar hand om sina invånare men samtidigt vågar genomföra en djärv politik som gynnar alla generationer. Visionen är tydlig och de många initiativ som presenteras i detta meddelande kommer att göra det möjligt för kommissionen att omsätta den visionen i konkreta åtgärder.

Uppföljningen av konferensens resultat är ett delat ansvar för de deltagande institutionerna, i enlighet med deras institutionella befogenheter och med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Tydlig och ändamålsenlig kommunikation kommer att vara avgörande i denna uppföljning, särskilt för att säkerställa uppbackning från medborgarna och skapa förtroende för processen och dess resultat. För att hålla medborgarna informerade och hålla tempot uppe kommer ett återkopplingsevenemang att arrangeras under hösten 2022. Det kan bli ett tillfälle att informera om hur de tre EU-institutionerna följer upp och utvärderar framstegen i det skedet. Det kommer att bli ett tillfälle att skapa ett tydligt och sammanhängande samband mellan resultaten av konferensen och de framtida aktiviteter som den inspirerat till.

(1)

  Slutrapporten finns att läsa på konferensens plattform. 

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 17.6.2022

COM(2022) 404 final

BILAGA

till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

KONFERENSEN OM EUROPAS FRAMTID




Från vision till konkreta åtgärder

BILAGA

Denna bilaga innehåller en icke uttömmande förteckning över lagstiftning och andra initiativ genom vilka kommissionen genomför eller kommer att genomföra de förslag och åtgärder som är resultatet av konferensen om Europas framtid och som omfattas av kommissionens behörighet. Kommissionen kommer att ta hjälp av förslagen från konferensen för att utveckla sina planerade åtgärder och lagstiftningsförslag, med full respekt för de bättre regleringsstandarderna och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt med vederbörlig hänsyn till de finansiella begränsningarna inom den nuvarande fleråriga budgeten. Kommissionen kommer också att försöka se till att föreslagna initiativ åtföljs av kraftfulla kommunikationsåtgärder och kommunikationskampanjer, för att föra en dialog med medborgarna om EU:s politiska åtgärder och vilka konsekvenser och fördelar dessa har i vardagen.

För vart och ett av de nio konferensämnena innehåller bilagan en förteckning över konferensens förslag och information om relevanta

‣åtgärder som redan har föreslagits eller inletts av von der Leyen-kommissionen,

‣förslag till lagstiftning som Europaparlamentet och/eller rådet uppmanas att anta,

‣planerade åtgärder och planerad lagstiftning,

‣nya områden där det behövs åtgärder, med inspiration av konferensen.

I varje avsnitt följer ordningsföljden för kommissionens initiativ ordningen för konferensens förslag och åtgärder. Om ett EU-initiativ eller en EU-lag omfattar flera av konferensens ämnen förtecknas det/den endast en gång, under det mest relevanta konferensförslaget. REPowerEU tar till exempel upp idéer som tagits upp inom En starkare ekonomi, social rättvisa och sysselsättning och Klimatförändringar och miljö, men eftersom det främst rör energioberoende förtecknas det under EU i världen.

Bilagan innehåller inte bara rättsakter utan även kommunikationsverktyg och program.

Många av konferensens förslag ligger i linje med åtgärder och lagstiftning som planeras av kommissionen, och konferensens förslag kommer att användas som underlag för dessa planerade åtgärder och förslag. Resultatet av konferensen kommer inte bara att leda till nya diskussionsområden för kommissionen, utan det kommer också att bidra till kommissionens utarbetande av åtgärder, lagstiftningsförslag och andra förslag som för närvarande planeras.

Det finns många olika fonder och andra stödinstrument som kan användas för att genomföra EU:s åtgärder. Flera av dessa är övergripande och täcker åtgärder inom flera av konferensens ämnen. De viktigaste är

‣faciliteten för återhämtning och resiliens,

‣Europeiska regionala utvecklingsfonden,

‣Europeiska socialfonden+,

‣Sammanhållningsfonden (stöder investeringar på områdena miljö och transport, inklusive infrastruktur),

‣mekanismen för en rättvis omställning, inklusive Fonden för en rättvis omställning (stöder de territorier som påverkas mest av omställningen till klimatneutralitet),

‣Europeiska unionens solidaritetsfond,

‣tillfälliga ramar för statligt stöd,

‣innovationsfonden och moderniseringsfonden,

‣Fonden för ett sammanlänkat Europa (främjar tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft genom riktade infrastrukturinvesteringar i transport, energi och digitala tjänster),

‣programmet för ett digitalt Europa,

‣Erasmus+,

‣Europeiska solidaritetskåren,

‣Kreativa Europa med i-Portunus, Culture Moves Europe och Music Moves Europe (stöder mobiliteten för artister, skapare och kulturarbetare),

‣Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling,

‣Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden,

‣Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation,

‣programmet EU för hälsa,

‣Asyl-, migrations- och integrationsfonden,

‣programmet för rättsliga frågor,

‣programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden,

‣Fonden för inre säkerhet,

‣instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen,

‣instrumentet för tekniskt stöd (ger medlemsstaterna stöd och sakkunskap för att hjälpa dem att utarbeta och genomföra reformer, inklusive för klimatåtgärder, digital omställning och hälsa).

1. KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH MILJÖ

Konferensen ledde till följande sex förslag som kommer hjälpa EU att gå i täten när det gäller klimatförändringar och miljö 1 : 1.Jordbruk, livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och ekosystem, föroreningar: Säker, hållbar, rättvis, klimatansvarig och ekonomiskt överkomlig livsmedelstillverkning som respekterar hållbarhetsprinciperna och miljön, säkerställer den biologiska mångfalden och ekosystemen och samtidigt tryggar livsmedelsförsörjningen. 2.Jordbruk, livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och ekosystem, föroreningar: Skydda och återställa den biologiska mångfalden, landskapet och haven och eliminera föroreningar. 3.Klimatförändringar, energi och transport: Stärka den europeiska energitryggheten och förverkliga EU:s oberoende på energiområdet och samtidigt säkerställa en rättvis omställning och förse européerna med hållbar energi i tillräckliga mängder och till överkomliga priser. Bekämpa klimatförändringarna med EU i rollen som global ledare i en hållbar energipolitik med respekt för de globala klimatmålen. 4.Klimatförändringar, energi och transport: Tillhandahålla högkvalitativ, modern, grön och säker infrastruktur och säkerställa konnektivitet, även i landsbygds- och öregioner, särskilt genom ekonomiskt överkomlig kollektivtrafik. 5.Hållbar konsumtion, paketering och produktion: Förbättra materialanvändningen och materialhanteringen i EU för att öka cirkulariteten och autonomin och minska beroendet. Bygga en cirkulär ekonomi genom att främja hållbara EU-produkter och hållbar EU-produktion. Se till att alla produkter som släpps ut på EU-marknaden efterlever gemensamma EU-miljönormer. 6.Information, medvetenhet, dialog och livsstil: Främja kunskap, medvetenhet, utbildning och dialoger om miljö, klimatförändringar, energianvändning och hållbarhet.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣den europeiska gröna given,

‣från jord till bord-strategin, som syftar till att göra livsmedelssystemen rättvisa, hälsosamma och miljövänliga,

‣reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken,

‣handlingsplanen för nollförorening,

‣handlingsplanen för den cirkulära ekonomin,

‣EU:s strategi för biologisk mångfald för 2030,

‣EU:s skogsstrategi för 2030,

‣en utfästelse att plantera tre miljarder träd fram till 2030 och trädräknaren MapMyTree,

‣meddelandet om en hållbar blå ekonomi,

‣Horisont Europas havsuppdrag,

‣handlingsplanen för utvecklingen av ekologisk produktion,

‣den europeiska klimatlagen,

‣kemikaliestrategin för hållbarhet,

‣strategin för hållbar och smart mobilitet,

‣solenergistrategin,

‣strategin för förnybar energi till havs,

‣förordningen om en hållbarhetstaxonomi i energisektorn,

‣beredskapsplanen för transportsektorn,

‣europeiska partnerskap, t.ex. för att rädda den biologiska mångfalden, för omställningen till ren energi, för ren luftfart, för Europas järnvägar, för uppkopplad, samverkande och automatiserad mobilitet, för ren vätgas, för batterier, för utsläppsfria vägtransporter och för klimatneutrala energiintensiva industrier (Processes4Planet),

‣EU-uppdrag som engagerar institutioner och invånare för att göra 100 städer klimatneutrala och smarta och för att återställa våra hav och vatten fram till 2030, anpassa oss till klimatförändringarna genom att göra 150 regioner och samhällen klimatresilienta och skapa 100 levande laboratorier och fyrtornsprojekt för att göra jordarna friska i Europa,

‣en integrering av principen om att inte orsaka betydande skada samt ambitiösa mål för klimatrelaterade utgifter inom den fleråriga budgetramen och NextGenerationEU,

‣Life-delprogrammen för omställning till ren energi och klimatåtgärder,

‣beslutet om ett Europaår för järnvägen,

‣handlingsplanen för långväga och gränsöverskridande järnvägstrafik,

‣ett initiativ om en renoveringsvåg,

‣en revidering av direktivet om industriutsläpp och det europeiska registret över utsläpp och överföringar av föroreningar,

‣en revidering av planerna för hållbar rörlighet i städer inom 2021 års ram för rörlighet i städer,

‣kommissionens rekommendation om energifattigdom,

‣det europeiska forskningsområdet, en pilotåtgärd för förnybar vätgas,

‣meddelandet Hållbara kretslopp för kol med flera åtgärder, bland annat en integrerad bedömning av bioekonomisk markanvändning för att stödja EU:s bioekonomistrategi,

‣alliansen för ren vätgas, som syftar till att främja investeringar och öka produktionen och användningen av ren vätgas,

‣omställningsvägar som ska hjälpa olika ekosystem att bli mer resilienta, gröna och digitala,

‣meddelandet Vårt avfall, vårt ansvar,

‣den europeiska klimatpakten,

‣nya europeiska Bauhaus,

‣EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier,

‣EU-strategin för klimatanpassning,

‣plattformen för en rättvis omställning,

‣en uppförandekod för livsmedelsföretag, som ska hjälpa till att bygga upp en socialt ansvarsfull värdekedja för livsmedel som minskar EU:s miljö- och klimatavtryck,

‣rekommendationen om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet,

‣riktlinjer för statligt stöd till klimat, miljöskydd och energi samt för utsläppshandelssystemet.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och/eller rådet att utan dröjsmål anta

‣55 %-paketet för att anpassa EU-politiken för klimat, energi, markanvändning, transporter och beskattning så att det går att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030,

ogränsjusteringsmekanismen för koldioxid,

orevideringen av energiskattedirektivet för att uppdatera minimiskattesatserna för bränslen och energiprodukter,

oenergieffektivitetsdirektivet med ett högre mål på 13 % (från 9 %),

oförordningen om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk,

orevideringen av förordningen om fastställande av normer för koldioxidutsläpp för personbilar och lätta nyttofordon,

oförslaget om att se över förordningen om transport av avfall,

oomarbetningen av direktivet om förnybar energi med ett högre mål på 45 % (från 40 %),

odet reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda,

oden sociala klimatfonden,

orevideringen av förordningen om infrastruktur för alternativa bränslen,

oinitiativet FuelEU Maritime,

oinitiativet RefuelEU Aviation,

opaketet om koldioxidfri gas och väte,

outsläppshandelssystemet med utvidgningen till byggnader och vägtransporter,

oden reviderade förordningen om fluorerade växthusgaser,

oförordningen om ämnen som bryter ned ozonskiktet,

‣initiativet för hållbara produkter,

‣kontrollen av ändamålsenligheten hos principen att förorenaren betalar,

‣revideringen av TEN-T-förordningen, som ska förbättra kvaliteten på EU:s järnvägsnät för att säkerställa höga standarder i hela stomnätet fram till 2030 och nya standarder i hela det utvidgade nätet fram till 2040,

‣direktivet om industriutsläpp,

‣förordningen om avskogning och skogsförstörelse,

‣förordningen om upprättande av en ram för fastställande av krav på ekodesign för hållbara produkter, inklusive digitala produktpass,

‣initiativet om mer konsumentmakt i den gröna omställningen,

‣revideringen av förordningen om byggprodukter för att se till att det befintliga regelverket är lämpligt för att uppnå hållbarhets- och klimatmålen när det gäller den bebyggda miljön,

‣förslaget till en ny förordning om avfallstransporter.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om

‣införande av mål för minskat matsvinn,

‣miljöpåståenden i märkningar baserade på metoder för miljöavtryck,

‣lagstiftning om hållbara livsmedelssystem (inklusive märkning av hållbara livsmedel),

‣riktlinjer för undantag från antitrustreglerna för hållbarhetsavtal inom jordbruket,

‣en handlingsplan för att bevara fiskeresurserna och skydda marina ekosystem,

‣ett gemensamt meddelande om EU:s agenda för internationell världshavsförvaltning,

‣en uppdatering av direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel,

‣en revidering av gränsvärdena för högsta tillåtna resthalter av vissa bekämpningsmedel när det gäller importerade livsmedel, med hänsyn till miljöaspekter av global betydelse,

‣en revidering av uppgiftskraven, kriterierna för godkännande och bedömningsprinciperna för mikroorganismer för att underlätta deras tillträde till marknaden i växtskyddsmedel med låg risk,

‣lagstiftning om bindande EU-mål för återställande av natur,

‣intyg om koldioxidupptag,

‣en politisk ram för biobaserad, biologiskt nedbrytbar och komposterbar plast,

‣ett lagförslag om djurskydd, bland annat för att fasa ut, och slutligen förbjuda, burhållning av ytterligare djur till följd av det framgångsrika europeiska medborgarinitiativet ”End the Cage Age”,

‣en översyn av ramdirektivet om en marin strategi, som syftar till att skydda det marina ekosystemet och den biologiska mångfalden,

‣en översyn av Europeiska sjösäkerhetsbyråns uppdrag,

‣en revidering av direktivet om föroreningar förorsakade av fartyg,

‣en revidering av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse,

‣en reviderad förteckning över föroreningar i ytvatten och grundvatten,

‣riktlinjer för att stödja genomförandet av förordningen om återanvändning av vatten,

‣en revidering av lagstiftningen om luftkvalitet för att bidra till tillämpningen av principen att förorenaren betalar,

‣en revidering av EU-initiativet om pollinatörer för att bättre skydda insekter,

‣åtgärder för att minska oavsiktliga utsläpp av mikroplaster i miljön,

‣ett meddelande om en översyn av den strategiska planen för energiteknik,

‣multimodala digitala mobilitetstjänster för att bättre integrera kollektivtrafik och järnväg och främja digital reseplanering,

‣initiativet CountEmissionsEU på transportområdet,

‣en översyn av lufttrafikförordningen och förordningen om fördelning av ankomst- och avgångstider,

‣en allians för utsläppsfri luftfart, för att påskynda omställningen till koldioxidneutrala flyg,

‣ett paket för grönare transporter, med bland annat ett förslag om tunga fordon,

‣lagstiftning om övervakning, rapportering och datainsamling på skogsområdet,

‣en översyn av ramdirektivet om avfall, bland annat för att förebygga avfall, harmonisera systemen för avfallsinsamling och skapa harmoniserade EU-regler för utökat producentansvar för textilier med miljöanpassade avgifter,

‣en tullreform som ska ta tullunionen till nästa nivå och utrusta den med en starkare ram för att bättre skydda EU-invånarna och den inre marknaden,

‣en lag om markhälsa,

‣ett initiativ för att styrka miljöpåståenden,

‣en översyn av direktivet om förpackningar och förpackningsavfall, eventuellt med en åtgärd för pantsystem,

‣ett initiativ om hållbar varukonsumtion för att hantera planerat åldrande och rätten att få produkter reparerade,

‣en utökning av systemen för producentansvar, för att ge incitament och främja utbyte av information och god praxis om återvinning av avfall,

‣engångsplast – ett genomförandebeslut om regler för beräkning, kontroll och rapportering av återvunnet innehåll för plastflaskor för engångsbruk,

‣Euro 7-utsläppsnormer för bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar,

‣en strategisk framsynsrapport om samverkan mellan den gröna och den digitala omställningen i ett nytt geopolitiskt sammanhang.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣lagstiftning för växter som produceras med viss ny genomteknik,

‣djurskyddsnormer för importvaror,

‣alternativ för djurskyddsmärkning,

‣vägledning om sektorsspecifik tillämpning av principen om energieffektivitet först,

‣en EU-omfattande bedömning av utkast till uppdaterade nationella energi- och klimatplaner,

‣förstärkning av privat finansiering för energieffektivisering,

‣hantering av avfallshanteringens miljöpåverkan,

‣åtgärder för att begränsa ljusförorening,

‣arbete för att ytterligare främja cykelinfrastruktur och bilfria zoner (regler om fordons tillträde i städerna),

‣en handlingsplan för att främja energiomställningen i fiske- och vattenbrukssektorerna,

‣lagstiftningsförslag om att öka andelen utsläppsfria fordon i offentliga fordonsparker och företags fordonsparker över en viss storlek,

‣en bedömning av behovet av ett EU-omfattande undantag från mervärdesskatt för internationella tågbiljetter för att göra dem betydligt billigare för tågresenärer.

2.HÄLSA

Konferensen ledde till följande fyra förslag om hälsa 2 : 7.Hälsosam mat och en hälsosam livsstil: Se till att alla européer har tillgång till information om sund kosthållning och tillgång till hälsosam mat till rimliga priser, som en byggsten i en hälsosam livsstil. 8.Stärka hälso- och sjukvårdssystemet: Stärka motståndskraften och kvaliteten i våra hälso- och sjukvårdssystem. 9.En bredare förståelse av hälsa: Anta en helhetssyn på hälsa som, utöver sjukdomar och botemedel, tar itu med hälsokompetens och förebyggande åtgärder, och som främjar en gemensam förståelse av de utmaningar som människor som är sjuka eller har en funktionsnedsättning står inför, i överensstämmelse med ”One Health-modellen”, som bör framhållas som en horisontell och grundläggande princip som omfattar all EU-politik. 10.Lika tillgång till hälso- och sjukvård för alla: Införa en ”rätt till hälsa” genom att garantera att alla européer har lika och allmän tillgång till ekonomiskt överkomlig, förebyggande vård och medicinsk behandling av god kvalitet.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣kemikaliestrategin för hållbarhet, som syftar till att främja innovation för säkra och hållbara kemikalier och öka skyddet av människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier,

‣den ekologiska handlingsplanen med ett åtföljande lagstiftningspaket,

‣Europas plan mot cancer, som innehåller tio flaggskeppsinitiativ,

‣Horisont Europas canceruppdrag, som tillsammans med EU:s cancerplan ska förbättra livet för över tre miljoner människor fram till 2030,

‣läkemedelsstrategin för EU,

‣landsspecifika rekommendationer på hälsoområdet inom den europeiska planeringsterminen, den årliga cykeln för samordningen av den ekonomiska politiken,

‣myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera),

‣förordningen om en förstärkt roll för Europeiska läkemedelsmyndigheten vid krisberedskap och krishantering avseende läkemedel och medicintekniska produkter,

‣europeiska partnerskap, t.ex. One Health/antimikrobiell resistens, för främjande av ett europeiskt forskningsområde för hälsoforskning, för omvandling av hälso- och sjukvårdssystemen och för pandemiberedskap,

‣uppdaterade momsregler, bland annat en utökad förteckning över momsbefriade produkter och tjänster för folkhälsan,

‣initiativet Healthier Together, som ska hjälpa medlemsstaterna att fastställa och genomföra ändamålsenlig politik och verksamhet för att minska den börda som stora icke-smittsamma sjukdomar utgör, inklusive psykisk hälsa,

‣EU:s uppförandekod om ansvarsfulla affärs- och marknadsföringsmetoder inom livsmedelssektor,

‣den strukturerade dialogen om försörjningstrygghet för läkemedel, för att göra leveranskedjorna för läkemedel mer resilienta och säkerställa försörjningstryggheten utan att priserna blir orimliga,

‣det europeiska öppna forskningsmolnet, för att tillhandahålla särskilda plattformar (såsom den europeiska covid-19-dataplattformen) så att medicinsk forskning, kliniska data och genomdata kan delas,

‣manifestet för EU:s covid-19-forskning, för att maximera tillgången till forskningsresultat i kampen mot covid-19-pandemin,

‣förordningen om förlängning av mandatet för Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar,

‣förordningen om en ram för åtgärder som ska säkerställa försörjning av krisnödvändiga medicinska motåtgärder i händelse av ett hot mot folkhälsan på unionsnivå,

‣obligatoriska minimikriterier för upphandling av hållbara livsmedel i skolor och offentliga institutioner,

‣en revidering av den rättliga ramen för blod, vävnader och celler,

‣skatteincitament med medlemsstaterna för att uppmuntra till sunda kostvanor.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och/eller rådet att utan dröjsmål anta

‣förordningen om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa,

‣förordningen om det europeiska hälsodataområdet, som syftar till att förbättra tillhandahållandet av hälso- och sjukvård i hela EU, ge människor kontroll över sina hälsodata och ge hälso- och sjukvårdspersonal säker tillgång till individuella elektroniska patientöversikter (europeiskt individuellt e-hälsopass) och erbjuda en enhetlig, säker, tillförlitlig och effektiv ram för användning av hälsodata.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om

‣en revidering av förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna, som bland annat kommer att omfatta harmoniserad och obligatorisk näringsvärdesmärkning på förpackningars framsida, så att konsumenterna kan göra välgrundade, hälsosamma och hållbara livsmedelsval,

‣en rekommendation om inbyggd säkerhet och hållbarhet hos material och kemikalier, för att ge industrin och tillsynsmyndigheter vägledning i tillverkning av nya material och kemikalier,

‣reviderad läkemedelslagstiftning som säkerställer snabbare tillgång till säkra och miljövänligare läkemedel av hög kvalitet till rimligt pris i alla medlemsstater,

‣reviderad lagstiftning om läkemedel för sällsynta sjukdomar och för barn,

‣en handlingsplan om bättre hantering av näringsämnen,

‣en rekommendation om cancerformer som kan förebyggas genom vaccination,

‣en uppdatering av rekommendationen om cancerscreening,

‣innovativa strategier för forskning om och offentlig upphandling av antimikrobiella medel och alternativ till dem,

‣en ny åtgärd för att underlätta njurbyten och njurtransplantationer för särskilda mottagare och givare inom ramen för arbetsprogrammet EU för hälsa 2023,

‣en ny global hälsostrategi.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣digital märkning på förpackningars framsida om deras ekologiska fotavtryck,

‣sätt att öka deltagandet i den europeiska folkhälsoveckan,

‣ett patentpaket, med bland annat ett initiativ om tilläggsskydd och tvångslicensiering av patent,

‣åtgärder för att hantera saluföring av och reklam för produkter som är kopplade till cancerrisker,

‣effekter av lagstiftning om rökfria miljöer,

‣en ny helhetssyn på psykisk hälsa.

3. EN STARKARE EKONOMI, SOCIAL RÄTTVISA OCH SYSSELSÄTTNING

Konferensen ledde till följande sex breda förslag om att bygga upp en starkare ekonomi, social rättvisa och sysselsättning i EU 3 : 11.Hållbar tillväxt och innovation: Vi föreslår att EU stöder övergången till en hållbar och resilient tillväxtmodell som beaktar den gröna och digitala omställningen med en stark social dimension i den europeiska planeringsterminen och ger medborgare, fackföreningar och företag egenmakt. De konventionella makroekonomiska indikatorerna och BNP skulle kunna kompletteras med nya indikatorer för att ta itu med de nya europeiska prioriteringarna, såsom den europeiska gröna given eller den europeiska pelaren för sociala rättigheter, och för att bättre återspegla den ekologiska och digitala omställningen och människors välbefinnande. 12.Att stärka EU:s konkurrenskraft och ytterligare fördjupa den inre marknaden: Vi föreslår att konkurrenskraften och resiliensen i Europeiska unionens ekonomi, inre marknad, industri och hantering av strategiska beroenden ska stärkas. Vi måste främja en entreprenörskultur i EU, där innovativa företag av alla storlekar, särskilt mikroföretag samt små och medelstora företag, liksom startup-företag, uppmuntras och kan blomstra för att bidra till mer resilienta och sammanhållna samhällen. Det finns ett behov av en stark fungerande marknadsekonomi för att underlätta visionen om ett mer socialt Europa. 13.Inkluderande arbetsmarknader: Vi föreslår förbättringar av arbetsmarknadernas funktionssätt så att de säkerställer rättvisare arbetsvillkor och främjar jämställdhet, sysselsättning, inte minst för ungdomar och utsatta grupper. EU, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter behöver verka för att få slut på fattigdomen bland förvärvsarbetande, ta itu med plattformsarbetarnas rättigheter, förbjuda oavlönade praktikplatser och säkerställa rättvis arbetskraftsrörlighet i EU. Vi måste främja social dialog och kollektivförhandlingar. Vi måste säkerställa ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet dess relevanta överordnade mål för 2030, på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå när det gäller ”lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden” och ”rättvisa arbetsvillkor”, samtidigt som vi respekterar befogenheter och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och inkluderar ett protokoll om sociala framsteg i fördragen. Samtidigt bör man respektera nationella traditioner och arbetsmarknadsparternas självständighet och samarbeta med det civila samhället. 14.Starkare socialpolitik: Vi föreslår insatser för att minska ojämlikhet, bekämpa social utestängning och bekämpa fattigdom. Vi måste införa en övergripande strategi mot fattigdom som bland annat skulle kunna omfatta en förstärkt barngaranti och ungdomsgaranti, införande av minimilöner, en gemensam EU-ram för minimiinkomstsystem och anständiga subventionerade bostäder. Vi måste säkerställa ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet dess relevanta överordnade mål för 2030, på EU-nivå samt på nationell, regional och lokal nivå på området ”socialt skydd och social inkludering”, med vederbörlig hänsyn till respektive befogenheter och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och att inkludera ett protokoll om sociala framsteg i fördragen. 15.Demografisk omställning: Vi föreslår att man tar itu med de utmaningar som följer av den demografiska omställningen, som en kritisk faktor för Europas övergripande resiliens, särskilt låga födelsetal och en stadigt åldrande befolkning, genom att säkerställa stöd till människor under hela livscykeln. Detta bör omfatta omfattande åtgärder som riktar sig till alla generationer, från barn och ungdomar till familjer, till befolkningen i arbetsför ålder, till äldre personer som fortfarande är redo att arbeta samt till pensionärer eller vårdbehövande personer. 16.Finans- och skattepolitik: Vi föreslår att EU främjar framtidsinriktade investeringar med fokus på den gröna och digitala omställningen med en stark social dimension och jämställdhetsdimension, med utgångspunkt i exemplen från NextGenerationEU och Sure-instrumentet. EU måste ta hänsyn till de sociala och ekonomiska konsekvenserna av kriget mot Ukraina och kopplingen mellan EU:s ekonomiska styrning och nya geopolitiska förhållanden, samt genom att stärka sin egen budget med hjälp av nya egna medel. Medborgarna vill skifta beskattningen bort från människor och små och medelstora företag och i riktning mot skattesmitare, stora förorenare och beskattning av de digitala jättarna, samtidigt som de vill att EU ska stödja medlemsstaternas och de lokala myndigheternas förmåga att finansiera sig själva och använda EU-medel.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣handlingsplanen för den sociala ekonomin, som ska göra det lättare för enheter inom den sociala ekonomin att blomstra och växa,

‣en revidering av direktivet om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning,

‣meddelandet En konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar,

‣en uppdatering av industristrategin och nya allianser för råvaror, ren vätgas, batterier, cirkulär plast, industridata, edge computing och molnteknik, halvledarteknik, förnybara och koldioxidsnåla bränslen, utsläppsfri luftfart, solkraft och EU-standarden för länder som främjar nyföretagande genom allianser,

‣en översyn av förordningarna och riktlinjerna om vertikala gruppundantag,

‣en kontroll av ändamålsenligheten när det gäller modernisering av det statliga stödet,

‣meddelandet om kortfristig exportkreditförsäkring,

‣en revidering av riktlinjerna för regionalstöd,

‣en översyn av meddelandet om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse,

‣det europeiska instrumentet för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (Sure-instrumentet),

‣en revidering av ramen för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation,

‣en integrering av målen för hållbar utveckling i den europeiska planeringsterminen,

‣ett index för omställningsresultat som rangordnar länder utifrån deras framsteg mot hållbarhet,

‣europeiska partnerskap, t.ex. Made in Europe, för viktig digital teknik och för smarta nät och tjänster,

‣den strategiska ramen för arbetsmiljö,

‣Europeiska innovationsrådet, ett flaggskeppsprogram för att identifiera, utveckla och expandera banbrytande teknik och omvälvande innovationer,

‣Fit for Future-plattformen, en expertgrupp på hög nivå som ska bidra till att förenkla EU-lagstiftningen och minska därmed förbundna onödiga kostnader,

‣handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

‣en förstärkt ungdomsgaranti,

‣den europeiska kompetensagendan, som ska hjälpa privatpersoner och företag att utveckla fler och bättre färdigheter och dra nytta av dem, inklusive en kompetenspakt,

‣initiativet Alma (Aim, Learn, Master, Achieve), för att hjälpa de mest utsatta ungdomarna med begränsade möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden och samhället i deras hemland,

‣det ytterligare kriteriet för stödberättigande inom Horisont Europa att offentliga organ, forskningsorganisationer och lärosäten måste ha en jämställdhetsplan,

‣Women TechEU, ett nytt initiativ för att finansiera och stödja kvinnoledda nystartade företag,

‣STE(A)M-manifestet för jämställdhetsinriktad STEAM-utbildning, i enlighet med EU:s universitetsstrategi,

‣landsbygdspakten – starkare styrning i EU:s landsbygdsområden,

‣den europeiska plattformen för åtgärder mot hemlöshet,

‣den europeiska barngarantin, som ska se till att alla barn i Europa som riskerar fattigdom eller social utestängning har tillgång till viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg, utbildning, kost och boende,

‣direktivet om tillräckliga minimilöner,

‣högnivågruppen för det sociala skyddets och välfärdsstatens framtid i EU,

‣tester för små och medelstora företag i samband med konsekvensbedömningar,

‣en ny europeisk ram för forskarkarriärer, för samarbete på nationell och europeisk nivå som ska stärka forskares färdigheter och sektorsövergripande mobilitet och främja en balanserad rörlighet när det gäller talanger,

‣korrigerande åtgärder för att minska innovationsklyftan och bygga upp kapaciteten för forskning och innovation i länder som släpar efter,

‣en grönbok om åldrande,

‣kommissionens rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder,

‣direktivet om en jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder,

‣meddelandet om en handlingsplan för rättvis och enkel beskattning till stöd för återhämtningsstrategin,

‣direktivet om ändring av mervärdesskattesatser, inklusive lägre moms på barnutrustning.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och/eller rådet att utan dröjsmål anta

‣direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet för att främja ett hållbart och ansvarsfullt agerande från företagens sida genom globala värdekedjor,

‣direktivet om företagens hållbarhetsrapportering,

‣direktivet om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete,

‣direktivet om stärkt tillämpning av principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete tack vare insyn i lönesättningen och efterlevnadsmekanismer,

‣förslaget om nya egna medel,

‣revideringen av förordningarna om samordning av de sociala trygghetssystemen,

‣direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella företagsgrupper i unionen,

‣förordningen om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om

‣en översyn av den ekonomiska styrningen,

‣en rekommendation om minimiinkomst,

‣en rekommendation om tillvaratagande av kunskap,

‣en ändring av direktivet om asbest i arbetet,

‣en europeisk innovationsagenda som tar itu med de största hindren för maximal effekt av EU:s politiska initiativ och instrument till stöd för innovation,

‣en översyn av förordningarna och riktlinjerna om horisontella gruppundantag, som ska göra det tydligare för företagen när de kan samarbeta med sina konkurrenter,

‣en översyn av tillkännagivandet om marknadsdefinition,

‣koncentrationskontroller i EU – ytterligare förenkling av förfaranden,

‣en översyn av förordning om stöd av mindre betydelse,

‣riktlinjer för kollektivavtal om arbetsvillkor för egenföretagare utan anställda,

‣digital euro,

‣omfattningen och effekterna av eurosedlars och euromynts ställning som lagliga betalningsmedel,

‣en rapport om samhällsviktiga tjänster,

‣en rapport om genomförandet av arbetstidsdirektivet,

‣riktlinjer för bedömning av fördelningseffekter,

‣ett paket för att förbättra arbetsmarknadsutsikterna för personer med funktionsnedsättning,

‣en ram för öppna finansiella tjänster,

‣en översyn av EU-reglerna om betaltjänster,

‣en strategi och ett lagstiftningspaket för icke-professionella investerare,

‣ en ram för inkomstbeskattning för företag i Europa (Befit),

‣ett initiativ för att ta itu med rollen för dem som möjliggör och främjar skatteundandragande och aggressiv skatteplanering,

‣ett direktiv om genomförandet av OECD:s övergripande avtal om omfördelning av beskattningsrätten,

‣ett pilotprojekt om Europeiska socialförsäkringskortet (Esspass),

‣ett initiativ om dialog mellan arbetsmarknadens parter,

‣tillämpning och efterlevnad av och informationskampanjer om rättigheter till balans mellan arbete och privatliv i EU, inklusive föräldraledighet,

‣ett meddelande om kompetensflykt och ett åtföljande initiativ för att öka kompetensinflödet,

‣en rekommendation om utarbetande av ramvillkor för den sociala ekonomin,

‣en europeisk strategi för vård och omsorg, åtföljd av ett förslag till revidering av Barcelonamålen för förskoleverksamhet och barnomsorg och ett förslag till en rådsrekommendation om långvarig vård och omsorg,

‣en andra korg med nya egna medel,

‣en översyn av rådsrekommendationen om kvalitetskriterier för praktikprogram.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣åtgärder för att stödja regioner i utvecklingsfällor med ihållande låg tillväxt,

‣ytterligare arbete för att göra industrin hållbar, digital och resilient och för att hantera beroendeförhållanden,

‣insatser för att hantera den demografiska omställningen, särskilt när det gäller åldrande och avfolkning,

‣en integrerad metod för att mäta och övervaka välbefinnande på andra sätt än genom BNP,

‣ytterligare utökning och uppgradering av användningen av digitala verktyg och processer inom bolagsrätt.

4. EU I VÄRLDEN

Konferensen ledde till följande åtta breda förslag om EU i världen 4 : 17.Minska EU:s beroende av utländska aktörer i ekonomiskt strategiska sektorer: Vi föreslår att EU vidtar åtgärder för att stärka sitt oberoende inom viktiga strategiska sektorer som jordbruksprodukter, strategiska ekonomiska varor, halvledare, medicinska produkter, innovativ digital teknik och miljöteknik samt energi. 18.Minska EU:s beroende av utländska aktörer på energiområdet: Vi föreslår att EU ska uppnå större oberoende när det gäller energiproduktion och energiförsörjning inom ramen för den pågående gröna omställningen. 19.Fastställande av standarder inom och utanför EU för handels- och investeringsförbindelser: Vi föreslår att EU stärker den etiska dimensionen i sina handels- och investeringsförbindelser. 20.Fastställande av standarder inom och utanför EU för miljöpolitiska åtgärder: Vi föreslår att EU stärker miljödimensionen i sina handelsförbindelser. 21.Beslutsfattande och sammanhållning inom unionen: Vi föreslår att EU förbättrar sin förmåga att fatta snabba och effektiva beslut inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), tala med en röst och agera som en verkligt global aktör, spela en positiv roll i världen och göra skillnad i hanteringen av eventuella kriser. 22.Öppenhet i EU och dess förbindelser med medborgarna: Vi föreslår att EU, särskilt i sina åtgärder på internationell nivå, inbegripet handelsförhandlingar, förbättrar sin tillgänglighet för medborgarna genom bättre information, utbildning, medborgardeltagande och insyn i verksamheten. 23.EU som en stark aktör på världsscenen för fred och säkerhet: Vi föreslår att EU fortsätter att agera för att främja dialog och garantera fred och en regelbaserad världsordning, stärka multilateralismen och bygga vidare på EU:s långvariga fredsinitiativ, som bidrog till att EU tilldelades Nobelpriset 2012, och samtidigt stärka sin gemensamma säkerhet. 24.EU som en stark aktör på världsscenen för uppbyggande av förbindelser: Vi föreslår att EU i sina förbindelser med tredjeländer bör vara en stark aktör på världsscenen för uppbyggande av förbindelser.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣en ram för rörlighet i städer,

‣en ny tillfällig krisram för statligt stöd,

‣initiativet om kolregioner i omställning i västra Balkan och Ukraina,

‣stödåtgärder för att återuppbygga Ukrainas forsknings- och innovationsekosystem,

‣agendan för västra Balkan om innovation, forskning, utbildning, kultur, ungdom och idrott, som lanserats av EU:s medlemsstater och ekonomierna på västra Balkan,

‣Europas strategi för internationellt samarbete inom forskning och innovation, den globala strategin för forskning och innovation, inklusive associering till Horisont Europa av likasinnade partner över hela världen,

‣den europeiska strategin för externt energiengagemang i en föränderlig värld,

‣strategin för Arktis,

‣strategin för Afrika,

‣Global Gateway,

‣EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet,

‣handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati,

‣meddelandet om anständigt arbete i världen, med särskilt fokus på avskaffande av barnarbete och tvångsarbete,

‣EU:s standardiseringsstrategi,

‣den strategiska kompassen för säkerhet och försvar,

‣meddelandet om gemensam försvarsupphandling,

‣en ekonomisk plan och en investeringsplan för västra Balkan,

‣den gröna agendan för västra Balkan,

‣partnerskapet med Sydafrika för en rättvis energiomställning,

‣det gröna partnerskapet mellan Marocko och EU,

‣den ekonomiska planen och investeringsplanen för det södra grannskapet,

‣den gröna alliansen med Japan,

‣det gemensamma meddelandet om ett strategiskt partnerskap med Gulfstaterna,

‣färdplaner för kontakter med det civila samhället i partnerländer,

‣den strategiska återuppbyggnadsplanen RebuildUkraine,

‣Det östliga partnerskapet efter 2020: Ökad resiliens – ett östligt partnerskap som fungerar för alla,

‣en analys av investeringsgapet på försvarsområdet,

‣handlingsplanen för solidaritetskorridorer mellan EU och Ukraina för att underlätta Ukrainas jordbruksexport och bilaterala handel med EU,

‣en rekommendation om en gemensam unionsverktygslåda för att åtgärda bristen på halvledare och en EU-mekanism för att övervaka ekosystemet för halvledare,

‣handels- och teknikrådet mellan EU och USA,

‣handels- och teknikrådet mellan EU och Indien,

‣en utvidgning av TEN-T-nätet till Ukraina,

‣vägtransportavtal med Ukraina/Moldavien,

‣en ny agenda för terrorismbekämpning för EU, med fastställande av vägen framåt för åtgärder mot terrorism på EU-nivå, i syfte att bättre förutse, förhindra, skydda och reagera på terroristhot,

‣en verktygslåda som ska hjälpa till att minska utländsk inblandning i forskning och innovation,

‣meddelandet om den globala strategin för forskning och innovation,

‣en översyn av handelspolitiken – en öppen, hållbar och bestämd handelspolitik,

‣återupptagna förhandlingar om ett handelsavtal med Indien,

‣det digitala partnerskapet mellan EU och Japan.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och/eller rådet att utan dröjsmål anta

‣REPowerEU,

‣meddelandet om kortsiktiga interventioner på gas- och elmarknaderna,

‣EU:s förordning om halvledare, inklusive ändringen av den gemensamma grundläggande rättsakten om europeiska partnerskap,

‣förordningen om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden,

‣förslaget om ett nytt allmänt preferenssystem,

‣förslaget om ett instrument mot tvång,

‣direktivet om återvinning och förverkande av tillgångar,

‣tillägget av överträdelse och kringgående av EU:s restriktiva åtgärder till de områden av brottslighet som fastställs i artikel 83.1 i EUF-fördraget.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om 

‣ett instrument för att stärka den europeiska försvarsindustriella förmågan genom gemensam upphandling,

‣en förordning om inrättande av ett gemensamt europeiskt försvarsinvesteringsprogram,

‣EU-lagstiftning om råvaror av avgörande betydelse,

‣ett krisinstrument för den inre marknaden som ska göra det möjligt att reagera snabbt under framtida kriser och att garantera rörlighet för varor och personer och ständig tillgång till livsviktiga varor och tjänster,

‣tullstöd vid genomförande av regler om barnarbete,

‣digitala partnerskap enligt strategin för regionen Indiska oceanen/Stilla havet,

‣handelsavtalens bidrag till hållbar utveckling – resultat av översynen av handel och hållbar utveckling,

‣ratificering av nyligen ingångna handelsavtal för att befästa viktiga förbindelser,

‣en ungdomshandelsplan när det gäller EU:s yttre åtgärder,

‣en strategi för drönare och obemannade luftfartyg.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣nya åtgärder för att förbättra EU:s globala livsmedelstrygghet,

‣resilienta och öppna leveranskedjor för kritiska läkemedel, medicinska produkter och ingredienser.

5. VÄRDEN OCH RÄTTIGHETER, RÄTTSSTATSPRINCIPEN, SÄKERHET

Konferensen ledde till följande sex breda förslag om värden och rättigheter, rättsstatsprincipen och säkerhet 5 : 25.Rättsstatsprincipen, demokratiska värden och europeisk identitet: Systematiskt upprätthålla rättsstatsprincipen i alla medlemsstater. 26.Uppgiftsskydd: Garantera en mer skyddande och medborgarinriktad databehandlingspolitik. 27.Medier, falska nyheter, desinformation, faktagranskning, cybersäkerhet: Bekämpa desinformation genom att ytterligare främja mediernas oberoende och mångfald samt mediekompetens. 28.Medier, falska nyheter, desinformation, faktagranskning, cybersäkerhet (a): En starkare roll för EU när det gäller att motverka cybersäkerhetshot. 29.Antidiskriminering, jämlikhet och livskvalitet: Vidta åtgärder för att harmonisera levnadsvillkoren i hela EU och förbättra EU-medborgarnas socioekonomiska livskvalitet. 30.Djurrättigheter, jordbruk: Vidta kraftfulla åtgärder för att främja och garantera ett mer ekologiskt och klimatinriktat jordbruk.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣den årliga rapporten om rättsstatsprincipen,

‣förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten,

‣informationsmaterial om

osociala medier och visuell kommunikation,

omobilkompatibla webbplatser på domänen europa.eu (inklusive en elev- och lärarhörna),

owebbplatsen EUvsDisinfo,

opublikationer och data som sprids av publikationsbyrån,

okommissionens portal för audiovisuella tjänster,

obarnvänliga versioner av viktiga politiska initiativ,

‣fortsatt vägledning från Europeiska dataskyddsstyrelsen,

‣EU:s strategi för en säkerhetsunion,

‣en förstärkt uppförandekod om desinformation,

‣det nya initiativet om ett bättre internet för barn,

‣det europeiska observatoriet för digitala medier med en eventuell plattform,

‣en livskvalitetsbedömning i rapporterna om den europeiska planeringsterminen,

‣jämlikhetsunionens strategier om jämställdhet, hbtqi-personers rättigheter, funktionsnedsättning, rasism och inkludering av romer,

‣EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och/eller rådet att utan dröjsmål anta

‣uppsättningen förslag mot strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt (s.k. SLAPP-processer),

‣förordningen om ändrade regler om kompensation och assistans till flygpassagerare och om lufttrafikföretags skadeståndsansvar.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om

‣en rättsakt om mediefrihet,

‣ett EU-intyg om funktionsnedsättning,

‣stärkande av jämlikhetsorganens roll och oberoende,

‣ett lagstiftningsförslag om erkännande av föräldraskap mellan medlemsstaterna.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣ett initiativ om sammanslutningar och ideella organisationer,

‣en årlig konferens om rättsstatsprincipen för att engagera medborgare utöver berörda parter.

6. DIGITAL OMSTÄLLNING

Konferensen ledde till följande fem breda förslag om sätt för EU att ta tillvara på den digitala omställningens möjligheter 6 : 31.Tillgång till digital infrastruktur: Lika tillgång till internet är en grundläggande rättighet för alla europeiska medborgare. Vi föreslår att alla i Europa i praktiken ska ha tillgång till internet och digitala tjänster, och att suveräniteten för EU:s digitala infrastruktur ska stärkas. 32.Digital kompetens och digitala färdigheter som ger människor mer inflytande: Vi föreslår att EU ser till att alla europeiska medborgare kan dra nytta av digitaliseringen genom att ge dem de digitala färdigheter och möjligheter som krävs. 33.Ett säkert och tillförlitligt digitalt samhälle – cybersäkerhet och desinformation: Vi föreslår att EU, för att ha ett säkert, motståndskraftigt och tillförlitligt digitalt samhälle, bör säkerställa ett effektivt och snabbt genomförande av befintlig lagstiftning och ha större befogenheter att förbättra cybersäkerheten, hantera olagligt innehåll och it-brottslighet, motverka och återhämta sig från cyberhot från icke-statliga aktörer och auktoritära stater och hantera desinformation. 34.Ett säkert och tillförlitligt digitalt samhälle – dataskydd: Vi stöder datasuveränitet för enskilda, bättre medvetenhet och effektivare genomförande och tillämpning av befintliga dataskyddsregler (den allmänna dataskyddsförordningen) för att stärka den personliga kontrollen över egna uppgifter och begränsa missbruk av uppgifter. 35.Digital innovation för att stärka den sociala och hållbara ekonomin: Vi föreslår att EU främjar digitaliseringsåtgärder som stärker ekonomin och den inre marknaden på ett rättvist och hållbart sätt, ökar den europeiska konkurrenskraften inom teknik och innovation, stärker den digitala inre marknaden för företag av alla storlekar och gör Europa till världsledare inom digital omställning och människocentrerad digitalisering.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣meddelandet om det digitala decenniet,

‣EU-strategin för data,

‣EU:s strategi för cybersäkerhet,

‣mål för bredbandsutbyggnad på landsbygden, som en del av från jord till bord-strategin,

‣den strukturerade dialogen om digital utbildning och digitala färdigheter,

‣plattformen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen med anknutna koalitioner,

‣EU:s kodvecka,

‣stöd till arbetsmarknadsparters diskussioner, bland annat pågående verksamhet om distansarbete och rätten att inte vara uppkopplad,

‣Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet,

‣en rekommendation om it-säkerhet i 5G-nät,

‣rekommendationer om individuella utbildningskonton och mikromeriter,

‣en verktygslåda för konnektivitet,

‣direktivet om laddningsportar för elektroniska produkter,

‣en europeisk infrastruktur för blockkedjetjänster,

‣dataförvaltningsakten,

‣rättsakten om digitala tjänster,

‣rättsakten om digitala marknader,

‣Wifi4EU-initiativet,

‣arbetsprogrammet för 6G-forskning och 6G-innovation,

‣direktivet om åtgärder för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (det reviderade nätverks- och informationssäkerhetsdirektivet/NIS 2-direktivet),

‣initiativ som inbegriper den europeiska dekrypteringsplattformen, innovationsknutpunkten för inre säkerhet och kartläggningsplattformen för europeisk cybersäkerhet (European Cybersecurity Atlas),

‣plattformen för utbyte av språkdata (Language Data Space), som har inrättats för att skapa en sammanlänkad och konkurrenskraftig europeisk dataekonomi för offentlig och privat återanvändning av medel,

‣en översyn av direktivet om webbtillgänglighet,

‣en översyn av den samordnade planen om artificiell intelligens,

‣meddelandet om främjande av en europeisk strategi för artificiell intelligens.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och/eller rådet att utan dröjsmål anta

‣förklaringen om digitala rättigheter och principer,

‣policyprogrammet ”En färdväg för det digitala decenniet”,

‣förordningen om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i samband med elektronisk kommunikation (förordningen om integritet och elektronisk kommunikation),

‣förslaget till ett direktiv om kritiska entiteters motståndskraft, en ram som omfattar alla riskkällor för att hjälpa medlemsstaternas kritiska entiteter att förebygga, stå emot, absorbera och återhämta sig från störningsincidenter,

‣förordningen om digital operativ motståndskraft för finanssektorn,

‣rättsakten om artificiell intelligens,

‣förordningen om europeisk digital identitet,

‣dataakten, som ska säkerställa en rättvis fördelning av datauppgifternas värde och användningen av data i EU inom alla ekonomiska sektorer,

‣förordningen om inrättande av unionens program för säker konnektivitet, en plan för ett rymdbaserat säkert kommunikationssystem i EU,

‣rekommendationen om att bygga en gemensam cyberenhet för att på ett avancerat och samordnat sätt hantera det ökande antalet allvarliga cyberincidenter som påverkar offentliga tjänster, företag och allmänheten i hela EU,

‣förordningen och direktivet om digitalisering av gränsöverskridande rättsligt samarbete och tillgång till rättslig prövning i civil-, handels- och straffrättsliga ärenden,

‣förordningen om inrättande av en samarbetsplattform för gemensamma utredningsgrupper,

‣förordningen om digitalt informationsutbyte i terrorismärenden,

‣förordningen om kryptotillgångar,

‣direktivet om intelligenta transportsystem,

‣förordningen om ett gemensamt europeiskt luftrum.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om

‣en rättsakt om europeisk cyberresiliens,

‣en revision av direktivet om minskade kostnader för bredband,

‣en revision av riktlinjerna för statligt stöd till bredbandsnät,

‣en rekommendation om att förbättra utbudet av digitala färdigheter i utbildningen,

‣rekommendationen om möjliggörande faktorer för digital utbildning.

‣en unionsståndpunkt vad gäller ändringen av det internationella radioreglementet inför världsradiokonferensen 2023 för obehindrad kommunikation i EU,

‣en europeisk certifiering av digitala färdigheter,

‣ansvar när det gäller artificiell intelligens,

‣en kontroll av ändamålsenligheten hos EU:s konsumentlagstiftning om digital rättvisa,

‣en revidering av produktansvarsdirektivet,

‣en interoperabilitetsstrategi för EU-länderna,

‣en handlingsplan om digitaliseringen av energisystemen och den digitala infrastrukturens energianvändning,

‣GreenData4All – uppdaterade regler om geospatiala miljödata och tillgång till miljöinformation,

‣ett initiativ om moms och digitalisering.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣bättre efterlevnad vad gäller den allmänna dataskyddsförordningen, inklusive en diskussion om det administrativa förfarandet för tillämpningen av den i gränsöverskridande fall, och ökad kommunikation om dataskyddsregler och samtycke, samt bättre information om hur data används,

‣vidareutveckling av den europeiska digitala identiteten, inklusive underlättande av gränsöverskridande transaktioner,

‣europeiska dataområden för rörlighet och turism,

‣en europeisk ram för mätning, bedömning och information avseende digitaliseringens miljöpåverkan för medborgarna,

‣bättre efterlevnad vad gäller konsumentskyddslagstiftningen,

‣alternativa sätt att lösa konsumenttvister,

‣initiativ för att stärka den digitala sammanhållningen genom att bygga vidare på de europeiska digitala innovationsknutpunkterna,

‣vidareutveckling av den flerspråkiga dimensionen i samband med den digitala omställningen i EU,

‣ett standardprogram om nätetikett och användares onlinerättigheter,

‣standardiseringsverksamhet avseende artificiell intelligens,

‣en förberedande åtgärd för EU-samordnad kontroll av darknet.

7.DEMOKRATIN I EU

Konferensen ledde till följande fem breda förslag inom demokratin i EU 7 : 36.Information till medborgarna, deltagande och ungdom: Öka medborgarnas deltagande och ungdomars delaktighet i demokratin på EU-nivå för att skapa en ”fullständig medborgarupplevelse” för européerna och se till att deras röst hörs även mellan valen och att deltagandet är effektivt. Därför bör man överväga vilken form av deltagande som är lämpligast för varje ämne. 37.Information till medborgarna, deltagande och ungdom (a): Göra Europeiska unionen mer begriplig och tillgänglig och stärka en gemensam europeisk identitet. 38.Demokrati och val: Stärka den europeiska demokratin genom att bygga upp dess grundvalar, öka deltagandet i val till Europaparlamentet, främja en gränsöverskridande debatt om EU-frågor och säkerställa en stark koppling mellan medborgarna och deras folkvalda företrädare. 39.EU:s beslutsprocess: Förbättra EU:s beslutsprocess för att säkerställa EU:s förmåga att agera, samtidigt som man tar hänsyn till alla medlemsstaters intressen och garanterar en öppen och begriplig process för medborgarna. 40.Subsidiaritet.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣handlingsplanen för demokratin i Europa,

‣rapporten om EU-medborgarskapet 2020,

‣strategin för rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

‣bättre sätt att kommunicera med medborgarna genom portalen Kom med synpunkter, det europeiska medborgarinitiativet och andra former av medborgardeltagande,

‣meddelandet om bättre lagstiftning, följt av reviderade riktlinjer och en förbättrad verktygslåda,

‣en rekommendation om journalisters skydd, säkerhet och egenmakt,

‣en medietjänst (traditionella och nya medier) som förmedlar saklig information om EU:s initiativ och åtgärder till medierna i Bryssel och alla medlemsstater,

‣Europeiska kommissionens representationskontor,

‣nätverket av Europa Direkt-kontor,

‣kommunikationskampanjer med särskilt fokus på unga européer,

‣en kodex för god förvaltningssed,

‣Europa direkts kontaktcentrum där medborgare kan ställa EU-relaterade frågor både på de 24 officiella språken och på andra språk, t.ex. ukrainska,

‣projektet Att bygga Europa tillsammans med lokala fullmäktigeledamöter, som gör det möjligt att föra en dialog om EU med lokala fullmäktigeledamöter,

‣forskningsprojekt om meningsfull och etisk kommunikation,

‣medborgardeltagande i forskning som en princip och ett operativt mål inom programmet Horisont Europa,

‣kommissionens kompetenscentrum för deltagande- och samtalsdemokrati, som leds av det gemensamma forskningscentrumet,

‣eTranslation-tjänsten, för att underlätta kommunikation på alla officiella EU-språk,

‣handlingsplanen för webbtillgänglighet, som ska se till att all information som kommissionen offentliggör online är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning,

‣programmet för mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för instrumentet Europa i världen,

‣en plattform för barns deltagande, för att koppla samman befintliga mekanismer för barndeltagande på lokal och nationell nivå och EU-nivå, och för att göra barn delaktiga i EU:s beslut,

‣Horisont Europa-programmet, kluster 2 för innovativ forskning om demokrati och samhällsstyrning, och forskningsprojekt om effektiva metoder för flerspråkiga och multimodala flernivådiskussioner med medborgare på EU-nivå,

‣ett nätverk för innovativa lösningar för demokratins framtid,

‣pilotprojekt för riktade diskussioner och gemensamma skapandeprocesser om särskilda EU-åtgärder.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och/eller rådet att utan dröjsmål anta

‣förslaget om transparens och inriktning när det gäller politisk reklam,

‣revideringen av förordningen om finansiering av europeiska politiska partier ,

‣revideringen av rådets direktiv om rörliga EU-medborgares valrättigheter i val till Europaparlamentet,

‣revideringen av rådets direktiv om rörliga EU-medborgares valrättigheter i kommunala val.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om

‣rapporten om EU-medborgarskapet 2023,

‣avsättande av tid och resurser för att anordna medborgarpaneler i syfte att föra djupgående diskussioner om vissa centrala teman och hjälpa till att utarbeta särskilt viktiga initiativ och ta emot återkoppling innan lagstiftningsprocessen inleds,

‣organisering av mindre riktade samtalsprocesser eller processer för gemensamt skapande/gemensam utformning som genomförs i mindre skala och som syftar till att hantera särskilda politiska frågor snabbare och på ett mer kostnadseffektivt sätt,

‣en konsekvent och meningsfull strategi för att göra ungdomar delaktiga i politiska beslut genom att låta dem systematiskt delta i medborgarpaneler och i mindre samtalsprocesser för gemensamt skapande och genom att ägna särskild uppmärksamhet åt hur planerade politiska åtgärder kommer att påverka unga,

‣vidareutveckling av portalen Kom med synpunkter för att göra den till en ännu mer lättillgänglig internethubb där man kan hitta information om alla mekanismer för medborgarengagemang som genomförs av kommissionen; plattformen kommer att stärkas genom en integrering av samtalsaspekterna hos konferensens plattform och andra relevanta medborgartekniska funktioner, inklusive deltagandebaserade evenemang på nätet,

‣ytterligare förbättring av kontakter online och offline och främjande av medborgardeltagande på lokal nivå,

‣integrering av medborgarinriktad information och kommunikation i hela beslutsprocessen för att främja aktivt medborgarskap och demokratiskt deltagande, inklusive inför valet till Europaparlamentet, i en anda av gemensamt ansvar mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna på alla nivåer och det civila samhället,

‣användning av lättfattligt språk i all offentlig kommunikation som är anpassat till de kanaler och format som används för att kommunicera med olika målgrupper,

‣utveckling av ett nytt system för inlämning och handläggning av ansökningar om tillgång till handlingar, inklusive en offentlig portal för medborgarna,

‣vidareutveckling av Europa direkt-kontoren till lokala EU-kontaktpunkter.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣hjälp att bygga upp nationella, regionala och lokala aktörers kapacitet att inleda en ny generation decentraliserade medborgardialoger som är samtalsbaserade,

‣en utvecklad europeisk stadga för medborgardeltagande som riktar sig till alla som deltar i eller anordnar verksamhet för medborgardeltagande i syfte att främja de allmänna principer som är avgörande för ett framgångsrikt medborgarengagemang,

‣ett europeiskt medborgarskap som är mer konkret för medborgarna, bland annat starkare medborgarrättigheter och tillförlitlig och lättillgänglig information om medborgarskapet,

‣spridning av läromedel från europeiska samarbetsprojekt på kommissionens elev- och lärarhörna, och utveckling av nya läromedel som också informerar om betydelsen av aktivt medborgarskap och mediekunskap,

‣ökad insyn i EU:s beslutsfattande genom att göra det möjligt för medborgarobservatörer att nära följa beslutsprocessen; sådana företrädare skulle kunna bjudas in av de tre institutionerna tillsammans för att observera utvalda interinstitutionella EU-beslutsprocesser om frågor av bredare intresse och informera Europas medborgare om utvecklingen.

8. MIGRATION

Konferensen ledde till följande fem breda förslag om migration 8 : 41.Reguljär migration: Stärka EU:s roll när det gäller laglig migration. 42.Irreguljär migration: Stärka EU:s roll när det gäller att ta itu med alla former av irreguljär migration och stärka skyddet av Europeiska unionens yttre gränser, samtidigt som de mänskliga rättigheterna respekteras. 43.Irreguljär migration (a): Tillämpa gemensamma regler på ett enhetligt sätt i alla medlemsstater när det gäller det första mottagandet av migranter. 44.Asyl, integration: Stärka EU:s roll och reformera det europeiska asylsystemet på grundval av principerna om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning. 45.Asyl, integration (a): Förbättra integrationspolitiken i alla medlemsstater.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣förordningar om sammanhållningsinsatser för flyktingar i Europa,

‣aktiveringen av direktivet om tillfälligt skydd för att hjälpa personer som flyr Rysslands krig mot Ukraina,

‣blåkortsdirektivet om villkor för tredjelandsmedborgares inresa till och vistelse i EU för högkvalificerad anställning,

‣förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen,

‣omfattande och ömsesidigt fördelaktiga partnerskap med viktiga ursprungs- och transitländer inom ramen för den europeiska pakten för invandring och asyl,

‣en förnyad handlingsplan mot smuggling av migranter,

‣en ny agenda för Medelhavsområdet,

‣förordningen om EU:s asylbyrå,

‣handlingsplanen för integration och inkludering för 2021–2027,

‣strategin för Schengenområdets framtid,

‣EU:s strategi för frivilligt återvändande och återanpassning,

‣meddelandet om att locka kompetens och talang till EU.

Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och/eller rådet att utan dröjsmål anta

‣den nya migrations- och asylpakten,

‣paketet om kompetenser och talanger – direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare och direktivet om kombinerade tillstånd,

‣kodexen om Schengengränserna,

‣förordningen om hantering av instrumentaliseringssituationer på migrations- och asylområdet,

‣den ändrade förordningen om asylförfaranden,

‣omarbetningen av direktivet om mottagningsvillkor,

‣förordningen om asyl- och migrationshantering,

‣förordningen om åtgärder mot transportföretag som underlättar eller ägnar sig åt människohandel eller smuggling av migranter.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om

‣en EU-omfattande informationskampanj om migration,

‣en flerårig kommunikationskampanj för att synliggöra EU:s verktyg för kartläggning av kompentensen hos personer från länder utanför EU.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣hantering av brist på arbetskraft i det geopolitiska sammanhanget,

‣utvärdering av lagstiftningen om människohandel och vid behov förslag till en översyn,

‣intensifiering av verksamhet i samband med första mottagandet.

9. UTBILDNING, KULTUR, UNGDOMSFRÅGOR OCH IDROTT

Konferensen ledde till följande fyra breda förslag om utbildning, kultur, ungdomsfrågor och idrott 9 : 46.Utbildning: EU och dess medlemsstater bör arbeta för att senast 2025 inrätta ett inkluderande europeiskt utbildningsområde där alla medborgare har lika tillgång till utbildning av god kvalitet och livslångt lärande, inklusive de i landsbygdsområden och avlägsna områden. 47.Europeiska ungdomsfrågor: EU och dess medlemsstater måste fokusera på ungdomars särskilda behov inom alla relevanta politikområden, inklusive EU:s regionalpolitik, så att de får bästa möjliga förutsättningar för studier och arbete och kan leva ett självständigt liv, samtidigt som de görs delaktiga i det demokratiska livet och i beslutsprocesser, inklusive på europeisk nivå. Ungdomsorganisationer spelar en avgörande roll. 48.Kultur och utbyten: För att främja en utbyteskultur samt europeisk identitet och mångfald inom olika områden bör medlemsstaterna med hjälp av EU främja europeiska utbyten inom olika områden, främja flerspråkighet, skapa möjligheter att dela med sig av Europas kulturer, skydda det europeiska kulturarvet och den europeiska kulturen samt vidta åtgärder för att se till att kulturarbetare är tillräckligt skyddade på EU-nivå. 49.Idrott: Idrotten är mycket viktigt för våra samhällen, för att försvara våra värden, se till att människor lever och åldras på ett hälsosamt sätt, främja en utbyteskultur och även hylla det europeiska kulturarvets mångfald.

Genomförandet av konferensens förslag:

Kommissionen har redan lagt fram

‣meddelandet om att förverkliga det europeiska området för utbildning senast 2025,

‣den europeiska universitetsstrategin,

‣rekommendationen om brobyggande för ett effektivt europeiskt samarbete om högre utbildning, med åtgärder om att främja ytterligare gränsöverskridande studier och samarbete fram till mitten av 2024, såsom gemensamma examina baserade på gemensamt skapade europeiska kriterier,

‣handlingsplanen för digital utbildning (2021–2027),

‣rekommendationen om yrkesutbildning,

‣portalen för ett europeiskt utbildningsområde, för att bygga mer resilienta och inkluderande utbildningssystem,

‣rekommendationen om mikromeriter,

‣åtgärder för att stärka synergieffekterna mellan Eures och Europass, utvidgningen av medlems- och partnerbasen i Eures, ett fullständigt utbyte av meritförteckningar och lediga tjänster samt automatisk matchning,

‣utbyten mellan lärare (eTwinning, School Education Gateway och den europeiska skolutbildningsplattformen),

‣koalitionen ”Utbildning för klimatet”,

‣rekommendationen om blandat lärande för högkvalitativ och inkluderande grundskole- och gymnasieutbildning,

‣Europaåret för ungdomar 2022,

‣rekommendationen om volontärarbete för unga, som kommer att underlätta gränsöverskridande volontärarbete för unga inom Europeiska solidaritetskåren,

‣EU:s strategi för barnets rättigheter,

‣en utvärdering av rekommendationen om förskoleverksamhet och barnomsorg av hög kvalitet,

‣den årliga europeiska idrottsveckan och kampanjerna BeActive och BeInclusive,

‣kampanjen HealthyLifestyle4All, som syftar till att koppla samman idrott och en aktiv livsstil med hälsa, livsmedel och andra politikområden samt att få offentliga myndigheter och idrottsrörelsen att ansluta sig till initiativet genom sina egna utfästelser,

‣rekommendationen om ett gemensamt europeiskt dataområde för kulturarv,

‣programmet för ömsesidigt lärande om kulturarv för städer och regioner,

‣”Voices of Culture”, den strukturerade dialogen med kultursektorn,

‣rekommendationen om lärande inför den gröna omställningen och en hållbar utveckling,

‣inrättande av en expertgrupp för välbefinnande i skolan.

Kommissionen planerar att lägga fram förslag om

‣en rekommendation om vägar till en framgångsrik skolgång, som är inriktad på att stödja skolelever som har problem med att skaffa sig grundläggande färdigheter, på examen på gymnasienivå och på att minska andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid,

‣en översyn av EU-programmet för frukt, grönsaker och mjölk i skolan,

‣en informationskampanj för att få fler att studera naturvetenskapliga ämnen,

‣en flerårig kommunikationskampanj som syftar till att synliggöra Eures,

‣en uppdatering av ramen för rörlighet i utbildningssyfte.

Kommissionen kommer att överväga nya åtgärdsområden, t.ex.

‣en ytterligare förbättrad informationsplattform för utbyte och insamling av information om utbildning.

(1)

 De sex förslagen innehåller totalt 57 särskilda åtgärder.

(2)

De fyra förslagen innehåller totalt 24 särskilda åtgärder.

(3)

De sex förslagen innehåller totalt 61 särskilda åtgärder.

(4)

De åtta förslagen innehåller totalt 42 särskilda åtgärder.

(5)

De sex förslagen innehåller totalt 24 särskilda åtgärder.

(6)

De fem förslagen innehåller totalt 40 särskilda åtgärder.

(7)

De fem förslagen innehåller totalt 35 särskilda åtgärder.

(8)

De fem förslagen innehåller totalt 16 särskilda åtgärder.

(9)

De fyra förslagen innehåller totalt 24 särskilda åtgärder.