EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.6.2022

COM(2022) 331 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2020

Rapport om uppföljningen av Europaparlamentets och rådets framställningar till kommissionen i resolutionerna respektive rekommendationen om ansvarsfrihet för budgetåret 2020

1.Inledning

2020 var ett mycket viktigt år i fråga om EU:s budget. Tack vare den budgetflexibilitet och de budgetinstrument som infördes i början av covid-19-pandemin användes EU-medel för att tillhandahålla medicinsk utrustning, stödja forskning om behandling och vacciner och för att rädda arbetstillfällen och företag. EU-budgeten omfattade också fortsatt finansiering av de övergripande prioriteringarna och särskilt den gröna och digitala omställningen. Under 2020 antogs också det största stimulanspaket som någonsin finansierats av EU, NextGenerationEU.

Den 4 maj 2022 beslutade Europaparlamentet, med beaktande av en rekommendation från rådet, att avsluta kapitlet om detta unika år genom att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av EU:s budget 2020.

Inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet för 2020 framförde Europaparlamentet och rådet också ett antal uppmaningar till kommissionen. Kommissionen delar de huvudsakliga mål som återspeglas i dessa uppmaningar:

·Sätta resultaten i centrum för budgetgenomförandet. Pengar bör användas i enlighet med EU:s prioriteringar och ge de konkreta resultat som förväntas, så att allmänheten och stödmottagare upplever påtagliga resultat och positiva förändringar.

·Skydda EU:s budget. Kommissionen följer upp anklagelser eller misstankar om missbruk av eller misshushållning med EU-medel. Kommissionen vidtar alla nödvändiga åtgärder för att skydda EU:s budget, bland annat genom inställda betalningar, finansiella korrigeringar och regleringsåtgärder för att stärka sitt kontrollsystem, som t.ex. en anpassad budgetförordning och förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (villkorlighetsförordningen), beroende på vad som är lämpligt.

·Överlag uppnår kommissionen rätt balans mellan en rad olika mål, såsom att minimera felaktigheter, säkerställa ett starkt skydd mot missbruk av medel, tillhandahålla snabba utbetalningar, hålla kostnaderna och kontrollbördan för offentliga myndigheter och stödmottagare på en rimlig nivå och skapa mervärde genom EU:s utgifter.

Denna rapport om uppföljningen av 2020 års ansvarsfrihetsförfarande innehåller, som en del av den integrerade finansiella rapporteringen och redovisningsrapporteringen, en sammanfattning av de åtgärder som kommissionen vidtagit som svar på vissa av de uppmaningar som framfördes i avsnittet om politiska prioriteringar i resolutionen om ansvarsfrihet. Kommissionen kommer att ge mer detaljerad och uppdaterad information som svar på specifika rekommendationer när ansvarsfrihetsförfarandet för 2021 inleds senare i år.

2.Covid-19-pandemins inverkan på förvaltningen av EU-medel 

Kommissionen införde nya instrument och tillhandahöll flexibilitet för att hantera den kris som orsakades av covid-19-pandemin, men pandemin medförde också nya utmaningar och risker för EU:s budget.

För det första innebar den flexibilitet som tillhandahölls inte någon uppmjukning av kontrollerna. Förlängning av tidsfrister för att genomföra projekt och lämna in förslag och anbud medförde till exempel inte att kontrollerna äventyrades. De ändrade regler som infördes i medlemsstaternas kontrollförfaranden var begränsade i tid och omfattning.

För det andra gjorde covid-19-pandemin det omöjligt att genomföra revisioner och kontroller på plats. Kommissionen tillämpade därför kraftfulla riskreducerande åtgärder, såsom skrivbordsgranskningar, revisioner på distans och användning av it-lösningar (geotaggade foton, satellitbilder, videomöten osv.).

3.Ett förstärkt kontrollsystem för en ny och större budget

Den fleråriga budgetramen 2021–2027 och de flesta grundläggande akterna om inrättande av utgiftsprogram godkändes 2020. Under 2020 godkändes också det största stimulanspaket som någonsin finansierats av EU, NextGenerationEU. Denna nya utökade budget föranledde kommissionen att anpassa och stärka sitt system för kontroll och revision.

Kommissionen kommer att fortsätta att hålla Europaparlamentet informerat om de revisioner och kontroller som den utför, även avseende NextGenerationEU.

·3.1 Kontroll- och rapporteringssystemet för faciliteten för återhämtning och resiliens

Faciliteten för återhämtning och resiliens baseras på prestation. Medel från faciliteten för återhämtning och resiliens betalas ut när medlemsstaterna har fullgjort viktiga steg (så kallade delmål och mål) i genomförandet av de reformer och investeringar som ingår i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. Under 2021 inrättades särskilda styrningsstrukturer, interna förfaranden och kontrollstrategier med hänsyn till detta. Kommissionen förlitar sig på medlemsstaternas kontroller och kompletterar dem vid behov med egna kontroller.

Frigörandet av medel inom faciliteten för återhämtning och resiliens är avhängigt av att medlemsstaterna på ett tillfredsställande sätt uppfyller relevanta delmål och mål enligt de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. Kommissionen säkerställer att den ges rimliga garantier för att de delmål och mål som ligger till grund för en utbetalning uppfylls på ett tillfredsställande sätt. Medlemsstaterna säkerställer att medlen från faciliteten för återhämtning och resiliens används i enlighet med relevant EU-lagstiftning och nationell lagstiftning. Nationella kontrollsystem är därför det viktigaste instrumentet för att skydda EU:s ekonomiska intressen.

Vid bedömningen av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna kontrollerar kommissionen att medlemsstaterna inrättar interna kontrollsystem som på lämpligt sätt hanterar alla relevanta risker, särskilt de som rör intressekonflikter, bedrägeri, korruption och dubbelfinansiering. Om brister konstateras i kontrollsystemen kan särskilda delmål fastställas för att avhjälpa dessa brister, och uppfyllandet av sådana delmål är ett förhandsvillkor för alla utbetalningar inom faciliteten för återhämtning och resiliens (med undantag för förfinansiering). Kommissionen kan ingripa om medlemsstaterna inte fullgör sitt eget kontrollansvar. Kommissionen har rätt att återkräva finansiering 

·om kommissionen upptäcker ett fall av bedrägeri, korruption eller intressekonflikter som påverkar EU:s ekonomiska intressen och som inte har hanterats av den berörda medlemsstaten,

·om kommissionen upptäcker en allvarlig överträdelse av skyldigheterna enligt ett finansierings- eller låneavtal (inklusive dubbelfinansiering), eller

·om kommissionen konstaterar att delmålen och målen inte har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.

Kommissionen genomför dessutom revisioner av delmål och mål. Kommissionen granskar även medlemsstaternas kontrollsystem för att avgöra om de på ett lämpligt sätt kan förebygga, upptäcka eller korrigera bedrägerier, korruption, intressekonflikter och dubbelfinansiering, och huruvida allvarliga överträdelser av skyldigheter har ägt rum eller sker. Kommissionen får också utföra riskbaserade revisioner och kontroller i tveksamma fall. Kommissionen kontrollerar inte om medlemsstaternas utgifter för faciliteten för återhämtning och resiliens är förenliga med EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning (t.ex. regler för offentlig upphandling eller statligt stöd). I förekommande fall utövar Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska revisionsrätten och Europeiska åklagarmyndigheten sina respektive befogenheter.

Inom ramen för den stödutbildningsverksamhet för nationella myndigheter som kommissionen har genomfört presenterade Olaf även ett ramkoncept för bedrägeririsker avseende faciliteten för återhämtning och resiliens för de nationella myndigheterna. Medlemsstaterna uppmanas också att vidta riktade riskhanteringsåtgärder i samband med genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

Kommissionen är också medveten om att dess nya upp- och utlåningstransaktioner i samband med NextGenerationEU medför ett ökat behov av skapa tillräcklig transparens för allmänheten och investerare i fråga om resultaten av faciliteten för återhämtning och resiliens och EU:s finansiella exponering.

När det gäller uppnådda resultat har kommissionen inrättat en resultattavla för återhämtning och resiliens som visar hur genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens fortskrider. Resultattavlan ger information om statusen för delmål och mål och innehåller aggregerade resultat på EU-nivå tack vare medlemsstaternas regelbundna rapportering om gemensamma indikatorer. Kommissionen har också inrättat en resultattavla för gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU för att ge allmänheten en realtidsöversikt över klimatrelevanta åtgärder som finansieras med medel som anskaffats genom gröna obligationer inom NextGenerationEU, av vilka många tilldelas faciliteten för återhämtning och resiliens. Med hjälp av resultattavlan kan investerare analysera investeringsmöjligheter och övervaka genomförandet av pågående åtgärder som finansieras genom gröna obligationer inom NextGenerationEU.

När det gäller finansiell exponering krävs det redan enligt artikel 250 i budgetförordningen att kommissionen ska lämna en årlig översiktsrapport om finansieringsinstrument, budgetgarantier och ekonomiskt stöd. I och med NextGenerationEU har kommissionen även åtagit sig att lämna särskilda årliga, halvårsvisa och kvartalsvisa rapporter om tillgångar och skulder som härrör från upp- och utlåningstransaktionerna för det nya återhämtningsinstrumentet. 

·3.2 Nära samarbete med nationella genomförandeorgan inom ramen för delad förvaltning 

När kommissionen har säkerställt att de nationella genomförandeorganen (dvs. förvaltande myndigheter och revisionsmyndigheter för sammanhållningspolitiken samt utbetalande och attesterande organ för den gemensamma jordbrukspolitiken) fungerar väl, förlitar sig kommissionen på deras arbete för att förvalta medel inom ramen för delad förvaltning. Tack vare sina ingående och detaljerade kunskaper om hur systemen fungerar kan kommissionen upptäcka brister i den nationella förvaltningen och kontrollen och använda alla de verktyg som står till dess förfogande för att skydda EU-medel. 

På sammanhållningspolitikens område vidtar kommissionen varje år åtgärder för att förbättra förvaltnings- och kontrollsystemens effektivitet när det gäller att minska felprocenten. Kommissionen stöder programmyndigheterna genom möten, vägledning och utbildning och genom att samordna transnationella nätverk som syftar till att utbyta god praxis och uppmuntra myndigheterna att förenkla förfaranden och undvika onödiga administrativa bördor.

När kommissionen upptäcker fall där förvaltande myndigheter har missat fel eller där enskilda revisionsmyndigheter inte snabbt upptäcker fel på ett lämpligt och uttömmande sätt, kräver kommissionen att de vidtar riktade korrigerande åtgärder för att förbättra sitt kontrollsystem. Kommissionen kan be medlemsstaterna att rätta till fel som de själva har missat att åtgärda. Slutligen kan kommissionen under vissa omständigheter avbryta eller ställa in utbetalningar tills den har bevis för att nödvändiga systemförbättringar har gjorts och/eller att lämpliga finansiella korrigeringar har vidtagits.

På den gemensamma jordbrukspolitikens område har kommissionen hjälpt medlemsstaterna att hålla felprocenten på en låg nivå genom att införa flera regelförenklingar under de senaste sex åren. 

Kommissionen anordnar även möten med utbetalande organ för att utbyta god praxis vid genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken och för att informera dem om strategiska frågor som rör garantier, revision och genomförande, inbegripet genomförandet av arealövervakningssystemet och frågor som rör bedrägeribekämpning och intressekonflikter. På samma sätt anordnas regelbundna expertgruppsmöten med attesterande organ för att utbyta bästa praxis och ge vägledning i olika frågor.

Mot bakgrund av den nya rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken har kommissionen också inlett en strukturerad dialog med medlemsstaterna. Den omfattar skriftväxling, möten och rekommendationer för att hjälpa dem att utarbeta sina strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken. 

Vid behov kan kommissionen använda både förebyggande åtgärder (såsom att avbryta, ställa in och minska utbetalningar) och korrigerande åtgärder (i form av finansiella nettokorrigeringar). Om allvarliga brister konstateras inom ramen för förfarandena för överensstämmelse kan kommissionen begära att medlemsstaterna utarbetar och genomför handlingsplaner med korrigerande åtgärder och en tydlig tidsplan.

Kommissionen fortsätter även att utveckla och förfina sina verktyg för att bekämpa bedrägerier. Kommissionens strategi för bedrägeribekämpning ger kommissionen en stärkt analyskapacitet för att förebygga och upptäcka bedrägerier och förbättra samarbetet kring bedrägeribekämpning.

·3.3 Tillhandahålla tillräcklig finansiering för revisioner och kontroller inom kommissionen 

Ökningen av medel som ska betalas ut under de kommande åren kräver ytterligare kontroll- och revisionskapacitet inom kommissionen. Därför rekryteras omkring 190 heltidsekvivalenter för uppgifter som rör NextGenerationEU, inbegripet kontroll och revision, och ytterligare 94 heltidsekvivalenter har redan omfördelats till dessa uppgifter från andra håll inom kommissionen.

Kommissionen ökar inte bara sin personalkapacitet utan förbättrar också revisionskvaliteten. Inom till exempel forsknings- och innovationspolitiken har kommissionen inrättat informationskampanjer och intensivutbildning för revisorer, förbättrat kravspecifikationen i det nya ramavtalet med externa revisionsföretag och genomfört gemensamma revisionsuppdrag med deltagande från både kommissionens revisionsorgan och externa revisionsföretag.

·3.4 Förstärkning av revisionsrätten, Olaf och Europeiska åklagarmyndigheten

Mot bakgrund av den ökade arbetsbördan för revisionsrätten i samband med nya utgiftsprogram har budgetmyndigheten godkänt ytterligare 20 tjänster hos revisionsrätten på tillfällig basis fram till 2027.

Medel har också avsatts för sju ytterligare externa anställda hos Olaf 2022 för att hjälpa byrån att hantera den ökade arbetsbördan. I förslaget till budget för 2023 föreskrivs en omfördelning av ytterligare sex tjänster till Olaf från andra delar av kommissionen för att hantera den ytterligare arbetsbördan, inbegripet NextGenerationEU.

Slutligen kommer Europeiska åklagarmyndighetens personal nästan att fördubblas under budgetåret 2022 genom 118 ytterligare tjänster. Kommissionen föreslår att denna betydande förstärkning av Europeiska åklagarmyndighetens resurser konsolideras genom att den nya personalstyrkan behålls i budgetförslaget för 2023.

·3.5 Utöver att skydda budgeten: skydda de rättmätiga mottagarna av medel samt avskräcka från och bekämpa missbruk av EU-medel 

EU har utvecklat ett förvaltnings- och kontrollsystem på flera nivåer (på EU-nivå och på nationell och regional nivå) som säkerställer att EU:s budget skyddas. EU måste inte bara skydda sin budget utan också se till att de rättmätiga mottagarna av medel skyddas och inte får intrycket att fall av bedrägerier eller korruption kan förbli ostraffade.

EU har därför stärkt sin rättsliga kapacitet. Den nya Europeiska åklagarmyndigheten kan direkt lagföra brott mot EU:s ekonomiska intressen. Europeiska åklagarmyndighetens deltagande i EU:s bedrägeribekämpning bidrar i hög grad till att avskräcka från missbruk av EU-medel och försäkrar i slutänden allmänheten om att bedragare och korrumperade politiker inte står utanför lagens räckvidd.

För medlemsstater som inte deltar i Europeiska åklagarmyndigheten kvarstår den nuvarande ramen för att bekämpa bedrägerier riktade mot EU:s ekonomiska intressen. Olaf, som har förstärkts genom den nyligen reviderade Olaf-förordningen, kommer att fortsätta sina administrativa utredningar i samtliga medlemsstater och samarbeta med nationella myndigheter på samma sätt som i dag.

För att säkerställa att EU-företag inte drabbas av illojal konkurrens har EU också utarbetat regler för offentlig upphandling som säkerställer att offentliga kontrakt tilldelas genom öppna, icke-diskriminerande och konkurrensutsatta anbudsförfaranden. Dessutom bör instrumentet för internationell upphandling, när det har antagits av Europaparlamentet och rådet (medlagstiftarna), göra det möjligt för kommissionen att utfärda ett beslut som gör det svårare för anbudsgivare från länder utanför EU som inte följer samma regler att tilldelas offentliga upphandlingskontrakt inom EU.

Under 2021 föreslog kommissionen också en förordning för att ta itu med den snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner.

Den nya generella villkorlighetsordningen för skydd av unionsbudgeten kompletterar dessa nya instrument.

4.Rättsstatsprincipen och grundläggande värden 

Förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av EU:s budget 1 (villkorlighetsförordningen) har varit i kraft och tillämpats sedan den 1 januari 2021. Den omfattar alla relevanta överträdelser av rättsstatens principer i en medlemsstat som påverkar eller riskerar att allvarligt påverka en sund ekonomisk förvaltning av EU:s budget eller skyddet av EU:s ekonomiska intressen på ett tillräckligt direkt sätt.

Villkorlighetsförordningen ger EU möjlighet att vidta åtgärder (t.ex. ställa in betalningar eller vidta finansiella korrigeringar) för att skydda EU:s budget och säkerställer samtidigt att de slutliga mottagarna av EU-medel fortsätter att få sina utbetalningar direkt från de berörda medlemsstaterna.

I mars 2021 överklagade Ungern och Polen villkorlighetsförordningen till Europeiska unionens domstol. Den 16 februari 2022 ogillade EU-domstolen deras talan och bekräftade villkorlighetsförordningens giltighet 2 . Den 2 mars 2022 offentliggjorde kommissionen riktlinjer för tillämpningen av förordningen i vilka domstolens avgörande beaktas.

Den 27 april 2022 översände kommissionen en skriftlig underrättelse till Ungern. Detta är det första steget i det förfarande som fastställs i villkorlighetsförordningen för att skydda EU:s budget, antingen genom att den berörda medlemsstaten uppmanas att vidta effektiva korrigerande åtgärder eller genom att rådet antar åtgärder.

Villkorlighetsförordningen kompletterar andra verktyg och förfaranden som fastställs i EU-lagstiftningen för att skydda budgeten. Dessa omfattar utredningar utförda av Olaf, kontroller och revisioner samt finansiella korrigeringar.

Bland dessa andra verktyg och förfaranden ingår skyldigheter och mekanismer i budgetförordningen för att säkerställa att EU-medel på området yttre åtgärder inte når enheter eller personer som bryter mot rättsstatsprincipen och demokratiska principer.

Rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna i mottagarländerna är även, tillsammans med EU:s grundläggande värderingar, integrerade i grundläggande akter som rör finansiering av yttre åtgärder, däribland instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete – Europa i världen och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III). Instrumentet Europa i världen utesluter EU-finansiering av åtgärder som kan leda till kränkningar av de mänskliga rättigheterna i partnerländer. Inom ramen för IPA III granskar kommissionen de befintliga garantierna för grundläggande rättigheter i ett mottagarland vid beslut om vilket stöd som ska ges.

I båda instrumenten föreskrivs möjligheten att anpassa stödet för att säkerställa efterlevnaden av demokratiska principer, mänskliga rättigheter eller rättsstatsprincipen.

Slutligen beviljar kommissionen medel i enlighet med, och med tillämpning av, EU:s restriktiva åtgärder (sanktioner).

5.Kommissionens förslag att stärka digitaliseringen av övervakning, kontroll och revision av EU-medel genom riktad anpassning av budgetförordningen 

För den fleråriga budgetramen 2021–2027 och NextGenerationEU har kommissionen lagt fram förslag för att förbättra kvaliteten och interoperabiliteten när det gäller uppgifter om mottagare av EU-finansiering där budgeten genomförs genom delad förvaltning och inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens.

Medlagstiftarna godtog kommissionens förslag om att kräva att medlemsstaterna registrerar och lagrar uppgifter om mottagarna av EU-finansiering och om mottagarnas verkliga huvudmän. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken ska medlemsstaterna i tillämpliga fall samla in uppgifter om grupper som stödmottagarna tillhör.

Kommissionen vill använda den riktade anpassningen av budgetförordningen för att ytterligare förbättra övervakningen och insynen i hur medel används. Kommissionen har föreslagit att medlemsstaterna (och andra enheter) som genomför EU:s budget ska vara skyldiga att skicka information till kommissionen om mottagare av EU-finansiering i sina medlemsstater (eller när det gäller andra enheter, mottagare inom deras ansvarsområden) minst en gång om året. Kommissionen ska komplettera denna information med de uppgifter den har om direkt förvaltning och ansvara för att konsolidera, centralisera och offentliggöra informationen i en databas på en gemensam webbplats för alla förvaltningsformer. Denna gemensamma webbplats ska vara en förbättrad version av det system för finansiell öppenhet som för närvarande används för direkt förvaltning.

Den riktade anpassningen av budgetförordningen ger också ytterligare möjligheter att skydda EU:s budget mot oriktigheter, bedrägerier, korruption och intressekonflikter.

-För det första har kommissionen föreslagit att göra användningen av ett enda integrerat it-system för datautvinning och riskbedömning obligatorisk. Detta it-system gör det möjligt att identifiera åtgärder, kontrakt och mottagare som är sårbara för oriktigheter, bedrägerier, korruption och intressekonflikter. Kommissionen har utvecklat och tillhandahållit detta it-verktyg, känt som Arachne, till medlemsstater som genomför EU:s budget genom delad förvaltning och inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Användningen av Arachne är för närvarande frivillig. Verktyget används redan i stor utsträckning inom sammanhållningspolitiken och håller på att införas för utgifter på jordbruksområdet, men att göra användningen obligatorisk skulle vara ett viktigt steg framåt.

-För det andra föreslår kommissionen också att tillämpningsområdet för systemet för tidig upptäckt och uteslutning (Edes-systemet) utökas och systemets effektivitet förbättras. Detta system innehåller en uppsättning åtgärder för att skydda mot bedrägliga eller otillförlitliga ekonomiska aktörer. Edes-systemet gör det möjligt för utanordnare att i ett tidigt skede upptäcka och eventuellt svartlista (utesluta) bedrägliga eller otillförlitliga ekonomiska aktörer. Kommissionen har föreslagit att tillämpningen av Edes-systemet ska förbättras genom en inriktning på både medel med delad och med direkt förvaltning som betalas ut som finansiella bidrag till medlemsstaterna, till exempel inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens (dvs. att kommissionen ska kunna agera på de allvarligaste grunderna för uteslutning). Målet är också att se till att beslut om uteslutning som fattas på EU-nivå verkställs på nationell nivå inom ramen för delad förvaltning. Kommissionen har också föreslagit att anknutna enheter och/eller verkliga huvudmän till primära uteslutna enheter ska kunna uteslutas från att lämna anbud på offentliga kontrakt och i slutändan från att erhålla EU-medel.

-För det tredje kommer den föreslagna anpassningen av budgetförordningen, om den godkänns av medlagstiftarna, att öka effektiviteten och kvaliteten på kontroller och revisioner med hjälp av digitalisering och ny teknik som maskininlärning, robotstyrd processautomation och artificiell intelligens. Detta bör i sin tur bidra till att ytterligare säkerställa en korrekt användning av EU-medel och samtidigt minska kostnaderna för revisioner och kontroller.

6.EU-budgetens resultat 

Som betonas i kommissionens meddelande av den 8 juni 2021 ( COM (2021) 366 final ) fäster kommissionen största vikt vid att maximera ändamålsenligheten i EU:s utgifter och åtar sig att fortsätta att se till att EU:s utgifter ger resultat och att dessa resultat hjälper EU att uppnå sina mål. 

När det gäller den fleråriga budgetramen 2021–2027 har stora framsteg redan gjorts i fråga om prestationsövervakning. Kommissionen har rationaliserat de viktigaste resultatindikatorerna för EU:s olika utgiftsprogram genom att inkludera dem i respektive grundläggande akter. Den har också gjort resultatinformation mer tillgänglig genom till exempel särskilda resultatwebbplatser. Dessutom håller metoder för att bättre utvärdera hur EU:s olika utgiftsprogram bidrar till övergripande prioriteringar på att uppdateras eller utvecklas. I den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2021 rapporteras i vilken utsträckning både den fleråriga budgetramen 2014–2020 och den fleråriga budgetramen 2021–2027 bidrar till klimatrelevanta åtgärder. När det gäller den fleråriga budgetramen 2021–2027 har metoden för att spåra klimatrelevanta utgifter uppdaterats för att kunna tillämpas på ett konsekvent sätt i de olika utgiftsprogrammen, inklusive faciliteten för återhämtning och resiliens, och förstärks genom ett generellt krav på att de insatser som finansieras inte ska leda till någon betydande skada för EU:s miljömål. Denna metod beskrivs i detalj i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar 3 med titeln ”Climate Mainstreaming Architecture in the 2021–2027 Multiannual Financial Framework” (SWD (2022) 225 final).

I linje med åtagandet enligt det interinstitutionella avtal som antogs parallellt med förordningen om den fleråriga budgetramen har kommissionen också gjort framsteg när det gäller att fastställa en metod för att spåra utgifter som är relevanta för biologisk mångfald. Kommissionen kommer att använda denna metod för budgetarna för 2024, 2026 och 2027 för att övervaka efterlevnaden av sina utgiftsåtaganden på detta område.

Stora framsteg har även gjorts när det gäller att integrera jämställdhet i EU:s politik och budget. Kommissionen har utvecklat en rad verktyg för att säkerställa att jämlikhet (inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män) alltid beaktas vid utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av EU:s politik, lagstiftning och finansieringsprogram. Alla kommissionens avdelningar har dessutom, i linje med jämställdhetsstrategin, utsett en jämlikhetssamordnare.

Kommissionen har även, i enlighet med sitt åtagande i jämställdhetsstrategin för 2020–2025 och det interinstitutionella avtalet om den fleråriga budgetramen 2021–2027, tagit fram en metod för att spåra utgifter som är relevanta för jämställdhet i hela EU:s budget. I budgetförslaget för 2023 föreslår kommissionen att denna metod ska tillämpas första gången i en testfas för alla program. På denna grundval rapporteras i den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för 2021 i vilken utsträckning den fleråriga budgetramen 2021–2027 bidrar till främjandet av jämställdhet.

Kommissionen anordnade under 2021 också utbildningskurser för personal om varför och hur vederbörlig hänsyn ska tas till jämställdhet i alla skeden av EU:s åtgärder, även i EU:s budget. Kommissionen kommer att fortsätta att tillhandahålla sådana specialiserade utbildningar 2022.

Vid sidan om detta har kommissionen också, på pilotbasis, börjat arbeta med metoder för att mäta de övergripande effekterna av EU:s utgiftsprogram på EU:s mål i fråga om klimat och digital omställning.

7.Förenkling av regler och förfaranden för sökande av EU-medel 

Enkla finansieringsregler och finansieringsförfaranden är avgörande för att sökande ska kunna få EU-medel, särskilt de med begränsad erfarenhet och administrativ kapacitet såsom små och medelstora företag. Kommissionens regelförenklingar bör också ha en positiv inverkan när det gäller att minska felnivån. Genom 2018 års översyn av budgetförordningen infördes ytterligare förenklingar, såsom minskning av den information som begärs av sökande, minskat dubbelarbete vid kontroller och revisioner och ökad användning av förenklade bidragsformer.

Kommissionen har vidtagit flera andra förenklingsinitiativ under de senaste åren. Senast 2022 kommer nästan alla program som förvaltas direkt av kommissionen att ha flyttats över till e-bidragssystemet, så att alla sökande av EU-bidrag får en gemensam elektronisk kontaktpunkt. De sökande kommer också att använda samma elektroniska dokumentation och samma sömlösa elektroniska förfaranden under hela bidragsprocessen. Kommissionen arbetar även med att uppdatera det kommenterade bidragsavtalet, som kommer att göras tillgängligt för sökande och mottagare av bidragsfinansiering så att de alla ges en konsekvent och praktisk vägledning.

Kommissionen ökar också användningen av förenklade kostnadsalternativ vid beviljande av bidrag. Anledningen till detta är att förenklade finansieringsformer såsom enhetskostnader och enhetsbelopp i hög grad kan minska den administrativa bördan och är närmare kopplade till det faktiska genomförandet av de finansierade åtgärderna.

Finansiering i form av enhetsbelopp fasas in gradvis för Horisont Europas finansieringsprogram, och inleds försiktigt under 2022 med en första mer omfattande användning planerad till 2023. Kommissionen håller också på att utveckla ett system med enhetskostnader för personalkostnader. Denna åtgärd har en enorm potential eftersom personalkostnaderna utgör mer än 60 procent av budgeten för ett genomsnittligt bidrag och är den överlägset största felkällan. Parallellt med dessa förenklingar ger kommissionen stöd till sökande inom Horisont Europa genom kommunikationskampanjer, inklusive workshoppar, och genom att rikta in sig på mer ”felbenägna” stödmottagare som små och medelstora företag och förstagångssökande.

Kommissionen främjar också medlemsstaternas användning av förenklade kostnadsalternativ i sammanhållningspolitiken och jordbrukspolitiken genom att hjälpa nationella myndigheter att förbereda och utvärdera system för förenklade kostnadsalternativ för programmen under perioden 2021–2027. Detta kommer att resultera i en minskad administrativ börda för många sökande som omfattas av delad förvaltning.

Slutligen erbjuder den nya genomförandemodellen för den gemensamma jordbrukspolitiken flexibla möjligheter för medlemsstaterna att utforma sina insatser på jordbruksområdet i enlighet med jordbrukets situation och behov i de enskilda medlemsstaterna samtidigt som unionens generella regler respekteras. Den nya modellen bör bidra till att minska komplexiteten och felen.

 

8.Utestående budgetåtagande – ”reste à liquider” (RAL)

Nivån på utestående åtaganden (känt som ”RAL”, från franskans reste à liquider) till följd av den fleråriga budgetramen 2021–2027 och dess föregångare minskade under 2021. Detta berodde till stor del på de påskyndade utbetalningarna för pågående sammanhållningspolitiska program samtidigt som den nya generationen sammanhållningsfonder förväntas lanseras först 2022. Sammanhållningsfinansieringen står för den största andelen utestående åtaganden och har därför en särskild påverkan på hur de utestående åtagandena utvecklas totalt.

En nominell ökning av värdet på utestående åtaganden under 2021 skedde däremot om man tar hänsyn till NextGenerationEU. NextGenerationEU ökar tillfälligt den totala nivån för utestående åtaganden, som kommer att vara som högst i slutet av 2023 (som är det sista året för nya åtaganden inom ramen för NextGenerationEU). Avvecklingen av utestående åtaganden kopplade till NextGenerationEU kommer att inledas 2024 och fortsätta fram till slutet av 2026, då tidsfristen för att slutföra utbetalningarna inom NextGenerationEU löper ut.

För perioden 2021–2027 föreslog kommissionen en rad förenklingsåtgärder för att underlätta och påskynda genomförandet av sammanhållningspolitiken. Även om många förslag antogs beklagar kommissionen att återgången till n+2-regeln om tillbakadragande inte godkändes förutom för den gemensamma jordbrukspolitikens landsbygdsutvecklingsfond, för vilken regeln om tillbakadragande ändras från n+3 till n+2.

I detta tidiga skede av den nya budgetcykeln anser kommissionen att det finns tre faktorer som gör att utvecklingen med nominellt växande utestående åtaganden kommer att fortsätta under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027: 1) beslutet att behålla n+3-regeln om tillbakadragande för huvuddelen av utgifterna, 2) det faktum att överenskommelsen om den lagstiftning som styr de mesta av medlen inom ramen för delad förvaltning kom till stånd först i ett sent skede, och 3) de nationella myndigheternas fokus på NextGenerationEU under de kommande åren.

Förberedelserna av de nationella och regionala programmen för sammanhållningspolitiken 2021–2027 påverkades inte bara av det sena antagandet av den fleråriga budgetramen 2021–2027, utan även av att förberedelserna i medlemsstaterna genomfördes parallellt med utarbetandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. Detta innebar en operativ utmaning för vissa medlemsstater. Kommissionen förväntar sig dock att alla program kommer att vara godkända senast i slutet av 2022.

Ett annat mått som är relevant vid bedömningen av de utestående åtagandena är en jämförelse med storleken på EU:s ekonomi (mätt som t.ex. bruttonationalinkomst (BNI)). De utestående åtagandena (exklusive utestående åtaganden kopplade till NextGenerationEU) beräknas minska från 1,7 % av EU:s BNI vid slutet av 2021 till 1,6 % vid slutet av 2027. Detta visar att den nominella tillväxten av utestående åtaganden uppvägs av den nominella tillväxten i EU:s ekonomi. Förekomsten av utestående åtagande är inte i sig ett tecken på att budgeten inte har genomförts utan är strikt kopplad till tidsförskjutningen mellan åtaganden och utbetalningar.

Slutligen erinrar kommissionen å ena sidan om att antagandet av budgeten i slutändan ligger inom budgetmyndighetens ansvarsområde, som omfattar beviljandet av en tillräcklig nivå av betalningsbemyndiganden, och å andra sidan om att genomförandet för de flesta av fonderna hanteras av nationella myndigheter och till stor del styrs av de bestämmelser som fastställts av medlagstiftarna i de relevanta grundläggande akterna. Kommissionen kommer att fortsätta sitt nära samarbete med Europaparlamentet och rådet och med de nationella genomförandeorganen.

9. Påskynda ansvarsfrihetsförfarandet 

Kommissionen stöder idén om ett snabbare ansvarsfrihetsförfarande. Kommissionen tillhandahöll EU:s konsoliderade räkenskaper för 2020 och 2021 en månad tidigare än den föreskrivna tidsfristen den 31 juli både 2021 och 2022. Kommissionen tidigarelade också offentliggörandet av den årliga förvaltnings- och resultatrapporten med några veckor dessa två år. Att offentliggöra den årliga förvaltnings- och resultatrapporten ännu tidigare är svårt eftersom vissa årliga verksamhetsrapporter som ligger till grund för den årliga förvaltnings- och resultatrapporten måste innehålla information från medlemsstaterna. Kommissionen får denna information tidigast i februari och behöver tid för att bedöma och utvärdera den.

För ett betydligt snabbare ansvarsfrihetsförfarande behöver också revisionsrätten offentliggöra sin årsrapport tidigare och rådet anta sin rekommendation om ansvarsfrihet tidigare.

10.En blick framåt

Kommissionen är fast besluten att skapa resultat på de prioriterade områden som Europaparlamentet och rådet har lyft fram i ansvarsfrihetsförfarandet för 2020. Kommissionen är också redo att möta nya utmaningar, som inte alltid kan förutses och vanligtvis kräver att kommissionen reagerar snabbt och med stor flexibilitet. Den senaste är Rysslands invasion av Ukraina. Den 18 maj 2022 lade kommissionen fram ett paket för att bemöta de utmaningar som detta krig skapar, bland annat när det gäller trygg energiförsörjning, EU:s investeringsgap på försvarsområdet och Ukrainas långsiktiga återuppbyggnad. Alla dessa utmaningar har konsekvenser för EU:s budget.

Det finns all anledning att förvänta sig att de kommande månaderna kommer att fortsätta att präglas av en enorm osäkerhet och enorma utmaningar.

I alla händelser kommer kommissionen att se till att skattebetalarnas pengar fortsätter att användas i linje med reglerna och med maximala konkreta resultat.

Kommissionen räknar med Europaparlamentets och rådets stöd. Kommissionens förslag kan bara genomföras med deras hjälp. Kommande diskussioner, särskilt om översynen av budgetförordningen, kommer att vara avgörande för att förbättra mekanismerna för att skydda EU:s budget och för att göra övervakningen, kontrollen och revisionen av hur EU-medel används mer effektiv och ändamålsenlig.

* * *

(1)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1).

(2)

 Målen C-156/21, Ungern/Europaparlamentet och Europeiska unionens råd, och C-157/21, Polen/Europaparlamentet och Europeiska unionens råd.

(3)

Arbetsdokument från kommissionens avdelningar SWD (2022) 225 final, Climate Mainstreaming Architecture in the 2021–2027 Multiannual Financial Framework .