EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.5.2022
COM(2022) 240 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EU:s plan för energibesparing
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 18.5.2022
COM(2022) 240 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
EU:s plan för energibesparing
1.Inledning
Att spara energi, dvs. minska energiförbrukningen genom prissignaler, energieffektivitetsåtgärder eller frivilliga insatser, kan ofta vara det billigaste, säkraste och renaste sättet att minska vårt beroende av import av fossila bränslen från Ryssland. Att använda mindre energi främjar dessutom försörjningstryggheten, underlättar lagringsbehoven och stöder omställningen till ren energi.
En frivillig minskning av onödig energiförbrukning och snabba energieffektivitetsåtgärder kommer att minska omfattningen av gas- och oljebristen om flödena från Ryssland skulle störas. Detta är en viktig faktor för att stabilisera marknaderna och förhindra ytterligare prisvolatilitet. På medellång och lång sikt skulle energibesparingar bidra till att sänka energipriserna och hjälpa till att reagera effektivt på plötsliga prishöjningar och försörjningsbrist.
Energibesparingar minskar direkt våra energikostnader och gör vår ekonomi mer motståndskraftig. Höga priser på energi från fossila bränslen skadar redan hushållen och alla industrisektorer, från tjänster till tillverkning och från jordbruk till transport. Höga priser tvingar fram obekväma val om att avstå från energianvändning för hushåll som lever i energifattigdom, utsatta hushåll, mikroföretag, små och medelstora företag och energiintensiva industrier. Högre energipriser påverkar också företagens relativa konkurrenskraft, vilket kan få återverkningar på sysselsättning och inkomster.
Förra året föreslog kommissionen, som en del av 55 %-paketet och för att genomföra den europeiska gröna given, en högre ambitionsnivå i fråga om energieffektivitet till slutet av detta årtionde. Även om förslaget i första hand syftar till att stödja utfasningen av fossila bränslen i EU:s ekonomi, innebär det också andra betydande fördelar, t.ex. ökad energitrygghet och lägre utsläpp av växthusgaser, luftföroreningar och utarmning av naturresurser.
Genomförandet av hela 55 %-paketet skulle minska vår gasförbrukning med 30 % (motsvarande 100 miljarder kubikmeter gas) fram till 2030. Mer än en tredjedel av detta skulle komma från uppfyllandet av EU:s energieffektivitetsmål enligt förslaget till omarbetning av energieffektivitetsdirektivet. Målet skulle uppnås genom genomförandet av de relevanta förslagen till energieffektivitetspolitik, t.ex. omarbetningen av själva energieffektivitetsdirektivet, omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda, lagstiftningen om ekodesign och energimärkning samt andra politiska instrument som påverkar energiförbrukningen, t.ex. normerna för koldioxidutsläpp för nya fordon, EU:s utsläppshandelssystem och det föreslagna nya utsläppshandelssystemet för byggnader och vägtransporter.
Genomförandet av denna politik skulle leda till en strukturell minskning av energianvändningen. Mot bakgrund av den ryska invasionen av Ukraina bör dessa förändringar nu ske ännu mer skyndsamt för att öka EU:s motståndskraft och energioberoende i snabbare takt.
Samtidigt kan betydande energibesparingar som drivs av frivilliga val uppnås relativt snabbt. I den senaste IPCC-rapporten 1 framhålls att förändringar i vår livsstil och vårt beteende kan bidra till att sänka vår energiförbrukning avsevärt. Betydande besparingar kan uppnås på kort sikt genom att välja att sänka värmen, köra mer ekonomiskt och övergå till mer kollektivtrafik och aktiv rörlighet, använda hushållsapparater och luftkonditionering mer effektivt och släcka lamporna 2 .
EU:s plan för energibesparing har därför följande tvådelade strategi:
(1)Att uppnå omedelbara energibesparingar genom frivilliga val.
(2)Att påskynda och stärka strukturella energieffektivitetsåtgärder på medellång och lång sikt.
Båda strategierna måste stödjas av en effektiv ekonomisk ram och styrningsstruktur.
2.Omedelbara energibesparingar genom personliga val
Med tanke på den nuvarande geopolitiska situationen och marknadssituationen har vi inte råd att vänta tills de viktiga strukturella energieffektivitetsåtgärderna har införts. Det är viktigt att söka efter omedelbara möjligheter att minska energiförbrukningen medan den nuvarande krisen pågår. På kortare sikt skulle de flesta av dessa möjligheter komma från frivilliga val, varav en del också skulle kunna bestå på medellång och lång sikt om de leder till ändrade vanor.
Dessa val bör i första hand inriktas på var de största besparingarna i gas- och oljeförbrukningen kan uppnås. Naturgas spelar den största rollen för uppvärmning och står för cirka 42 % av den energi som används för rumsuppvärmning i bostads- och hushållssektorn. Olja är det näst viktigaste fossila bränslet för uppvärmning och står för 14 %, medan kol står för cirka 3 %. Fossila bränslen som används inom transportsektorn står för 288 miljoner ton oljeekvivalenter per år, eller 93 % av transportsektorns energibehov. Lufttransport och sjöfart är nästan helt beroende av fossila bränslen, medan fossila bränslen står för 93 % av energianvändningen inom vägtransporter och 23 % av energianvändningen inom järnvägstransporter. Cirka 25 % av trafiken med personbilar sker i städerna.
De viktigaste sektorerna för betydande besparingar på kort sikt är därför uppvärmning av hushåll och tjänster samt transport och rörlighet, med ytterligare potential på kort sikt inom industrisektorn. Åtgärder för att omedelbart minska gasförbrukningen är särskilt viktiga, eftersom alla besparingar som kan göras tidigt kommer att bidra till att fylla på lagren och därmed minska försörjningsriskerna under vintersäsongen. Samtidigt är det också viktigt att spara el eftersom gas, olja och kol även används för elproduktion. De största minskningarna av oljeanvändningen kommer sannolikt att kunna uppnås genom minskad användning av privatbilar och färre flygresor samt genom effektivare lastbilskörning.
Dessa val kan minska efterfrågan på energi, vilket kan bidra till att minska importen av fossila bränslen och undvika allvarligare bristsituationer och därmed begränsande åtgärder med alla de ekonomiska och sociala konsekvenser som följer.
Förändringarna drivs naturligtvis redan på av dagens höga marknadspriserna när hushåll och företag söker efter sätt att bromsa ökningen av sina energiräkningar. Sådana marknadsdrivna besparingar kan dock av olika skäl vara otillräckliga. Aktörerna kanske inte är medvetna om de bästa besparingsmöjligheterna. Samordning kan vara nödvändig för att uppnå bästa möjliga resultat. Rättvisa och solidaritet är inte heller nödvändigtvis garanterade: De rikaste kanske anpassar sitt beteende, eller så gör de inte det. Andra, särskilt de mest utsatta, kan i stället tvingas vidta smärtsamma åtgärder. Slutligen kommer marknadspriserna inte nödvändigtvis att leda till en lämplig insats med tanke på målen för RePowerEU.
De typer av stödåtgärder som kan vidtas kan därför delas in i följande:
·Informationsåtgärder – för att se till att de olika typerna av energiförbrukare förstår vikten av att minska efterfrågan på energi och vet vad de kan göra för att bidra.
·Stimulans- och stödåtgärder – för att hjälpa energiaförbrukarna i deras ansträngningar att minska energiförbrukningen, till exempel genom att erbjuda rabatter vid köp av de mest effektiva apparaterna.
Den viktigaste fördelen med förändringar som drivs på av denna typ av åtgärder är att de får omedelbar effekt på energiförbrukningen, att det inte krävs några (eller mycket små) förhandsinvesteringar och att det endast behövs en liten förändring av vanorna, utan någon eller med mycket begränsad inverkan på välfärden, eftersom endast de som vill och kan göra sådana val kommer att göra det.
Sådana åtgärder kommer huvudsakligen att vara frivilliga och bygga på god vilja och på att energiförbrukarna informeras på ett effektivt sätt om de mest effektiva åtgärder som de kan vidta. Eftersom de huvudsakliga användningsområdena för gas och olja är relativt begränsade (främst uppvärmning för gas och transport för olja) kan budskapen vara relativt väl målinriktade.
Det är viktigt att ge allmänheten riktad information för att de ska kunna göra välgrundade val. Rätt budskap måste spridas vid rätt tidpunkt. Detta kommer sannolikt att innebära ett litet antal brett riktade åtgärder som bygger på tillgänglig information.
Dessa åtgärder måste vidtas av betrodda organ som har god kännedom om lokala förhållanden och som kan engagera en stor del av befolkningen i konkreta åtgärder. Medlemsstaterna är ofta bäst lämpade att främja denna typ av energibesparingsåtgärder vid lämplig tidpunkt och med hänsyn till de lokala förhållandena. Lokala myndigheter, t.ex. genom lokala, regionala och nationella energikontor, borgmästaravtalet och uppdraget om 100 klimatneutrala och smarta städer, spelar en viktig roll.
Informationsåtgärderna kan också förstärkas genom att inkludera kunskaper om energibesparingar i skolornas läroplaner och främja förvärv av kunskaper inom de sektorer som är avgörande för att uppnå de långtgående målen i REPowerEU-planen.
Flera medlemsstater har redan vidtagit åtgärder för att utnyttja potentialen för kortsiktiga energibesparingar 3 , men mer kan göras. För att stödja dessa insatser ger kommissionens och IEA:s gemensamma kampanj Playing my part enkel information om några viktiga åtgärder som enskilda personer och företag kan vidta frivilligt när det är möjligt för att bidra till att minska vår energiimport från Ryssland.
För att hjälpa konsumenterna att välja effektivare apparater lanserar kommissionen dessutom konsumentgränssnittet för den europeiska databasen för energimärkta produkter (Eprel) 4 . Kommissionen arbetar också på en informationskampanj för att tillhandahålla information och material i syfte att öka medvetenheten och för att andra organ ska kunna använda det för att kommunicera med enskilda personer. Medlemsstaterna bör också till fullo utnyttja de möjligheter som står till buds för att främja energieffektivitet, t.ex. genom att sänka momssatserna för högeffektiva värmesystem, se till att energipriserna uppmuntrar till byte till värmepumpar och uppmuntra till inköp av effektivare apparater. Det är medlemsstaterna som bäst kan identifiera de mest effektiva och rättvisaste åtgärderna för deras egna förhållanden.
Många specifika omedelbara rekommendationer kan övervägas. En illustration av de olika typerna av åtgärder, inklusive vägledande uppskattade besparingspotentialer, finns i bilagan, och de viktigaste av dem sammanfattas i tabellen nedan 5 .
|
|
Oljebesparingar (miljoner ton oljeekvivalenter) |
Gasbesparingar (miljarder kubikmeter) |
|
|
Åtgärder för att spara gas |
|||
|
Besparingar genom att sänka värmen, stänga av värmen i oanvända rum, blockera drag osv. |
≈1,5 |
≈6 |
|
|
Ge information om att hålla temperaturen i kondensorpannor under 60 grader och uppmana människor att kontrollera sina pannor. |
|
≈3 |
|
|
Information om service av pannor, enkla isoleringsåtgärder, tätning mot drag, montering av termostatiska radiatorventiler och värmeregulatorer samt uppmuntran att agera. |
≈0,3 |
≈1
|
|
|
Överväga att ändra energipriserna och införa progressiva tariffstrukturer och andra lösningar för att uppmuntra energibesparingar och övergång från gas till el. |
|
≈1 |
|
|
Industrin |
|||
|
Ge incitament till energibesiktningar och genomförande för att undvika värmeförluster från högtemperaturprocesser och stödja övergången från fossil energi. |
|
≈2 |
|
|
Åtgärder på transportområdet |
|||
|
Rekommendera att sänka hastigheten på motorvägarna. |
≈8 |
|
|
|
Främja gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och mikromobilitet i stadsområden. |
≈5 |
|
|
|
Främja tågtransporter. |
≈2 |
|
|
|
Potential i exemplet |
≈16 |
≈13 |
|
IEA uppskattar att dessa typer av gasrelaterade åtgärder på kort sikt kan leda till en minskning av (den slutliga) gasanvändningen med 5 % (cirka 13 miljarder kubikmeter) under ett år. På samma sätt kan en del åtgärder, beroende på medlemsstaten och dess totala transportefterfrågan, leda till en minskning av (den slutliga) oljeanvändningen med upp till 5 % (cirka 16 miljoner ton oljeekvivalenter), utan att nödvändiga resor förhindras.
För att stödja dessa insatser kommer kommissionen att
·utveckla en kampanj inom ramen för EU:s svar på effekterna av Rysslands krig mot Ukraina och de höga energipriserna, i syfte att öka medvetenheten och tillhandahålla material som kan användas av andra organ,
·sprida information om kampanjen Playing my part om energibesparande åtgärder för enskilda personer och samarbeta med intressentgrupper för att öka räckvidden för dessa informationsåtgärder och skapa största möjliga effekt,
·lansera konsumentgränssnittet för den europeiska databasen för energimärkta produkter (Eprel) för att hjälpa konsumenter och upphandlare att välja effektivare apparater.
3.Påskynda och stärka strukturella energieffektivitetsåtgärder på medellång och lång sikt
EU:s nuvarande energieffektivitetsmål bidrar i hög grad till EU:s klimatambitioner. 20-20-20-målen och klimatmålen för 2030 enligt klimatlagen är tydliga exempel på att energieffektivitetsåtgärder har gjort det möjligt för tillväxt och minskad energiförbrukning att gå hand i hand och spelat en viktig roll för att uppnå målet för minskning av växthusgasutsläpp. Som bekräftas av forskning 6 har energieffektivitetspolitiken också gett mer omfattande fördelar som i olika grad kan omsättas i pengar. Dessa omfattar aspekter som minskad energifattigdom, ökad hälsa och välfärd, ökad konkurrenskraft för företag och förbättrad energitrygghet.
Medlemsstaterna har inrättat de ramar och institutionella arrangemang som krävs för att uppnå sina tidigare och nuvarande energieffektivitetsmål. Det finns en styrningsstruktur genom de nationella energi- och klimatplanerna för att se till att dessa ambitioner är förenliga med EU:s övergripande mål. Det är nu bråttom att påskynda dessa energieffektivitetsförbättringar för att öka EU:s motståndskraft. Med högre energipriser som minskar återbetalningstiden för investeringar i energieffektivitet behövs det förnyade insatser för att undanröja de likviditets- och informationsbegränsningar som hindrar sådana lönsamma investeringar.
Tack vare det arbete som har utförts under det senaste årtiondet bör denna ökning av insatserna inte kräva att nya strukturer eller organ skapas. Alla medlemsstater har till exempel långsiktiga renoveringsstrategier, stora företag måste genomföra energibesiktningar vart fjärde år och man har satsat på lämplig utbildning och kvalitetssäkring. För att öka takten i energieffektivitetsförbättringarna kan det dock krävas att de befintliga resurserna stärks, till exempel för att tillhandahålla råd och information samt mekanismer för att möjliggöra fler privata investeringar.
De nuvarande EU-bestämmelserna om ekodesign och energimärkning har lett till 10 % lägre årlig energiförbrukning för de produkter som omfattas av bestämmelserna, vilket avsevärt minskar EU:s efterfrågan på primärenergi och minskar konsumenternas kostnader. Kommissionens förslag till förordning om ekodesign för hållbara produkter 7 utvidgar ramen för ekodesign till att omfatta ett så brett utbud av produkter som möjligt. Eftersom användningen av material i produkter har ett stort energiavtryck kommer denna nya ram att avsevärt öka energibesparingarna genom att öka både energi- och materialeffektiviteten.
3.1.Ett högre mål för EU:s energieffektivitet
Kommissionens förslag till omarbetning av energieffektivitetsdirektivet från juli 2021 innehåller ett högre energieffektivitetsmål på 9 % fram till 2030 (jämfört med referensscenariot för 2020).
År 2021 undersökte kommissionen också potentialen för energibesparingar genom energieffektivitetsåtgärder, vilket visade att den ekonomiska besparingspotentialen för 2030 kan vara så hög som 13 % av den slutliga energianvändningen (752 miljoner ton oljeekvivalenter) om EU intensifierar finansieringen och insatserna för energieffektivitet. Enligt samma undersökning 8 kan den tekniska potentialen för energibesparingar uppgå till 19 % av den slutliga energianvändningen (696 miljoner ton oljeekvivalenter).
Till följd av meddelandet om REPowerEU av den 8 mars resulterar ytterligare modellering av REPowerEU-scenariot 9 med strukturellt högre gaspriser också i ett kostnadseffektivt energieffektivitetsmål på 13 % år 2030.
3.2.Eventuell förstärkning av energieffektivitetsåtgärder
Med tanke på behovet av att påskynda unionens oberoende av importen av fossila bränslen bör medlemsstaterna överväga att påskynda befintliga och genomföra ytterligare energieffektivitetsåtgärder. Varje medlemsstat vet bäst var den ska inrikta sina insatser. Därtill finns det tydliga områden på EU-nivå där en gemensam strategi kan ge ett mervärde.
I de pågående medbeslutandeprocesserna om olika delar av 55 %-paketet kan medlagstiftarna stärka den rättsliga ramen för energieffektivitet på kort sikt och åstadkomma större energibesparingar på medellång och lång sikt inom ramen för REPowerEU, bland annat genom följande:
·Öka ambitionsnivån för det nationella energisparkravet.
·Införa skyldigheter för att se till att energieffektiviteten ökar inom viktiga sektorer, att subventioner för teknik för fossila bränslen upphör, att teknik för förnybar energi främjas konsekvent och att teknik och utrustning för energibesparingar utvecklas snabbt.
·Stärka genomförandet av resultaten av energibesiktningar för att se till att kostnadseffektiva åtgärder genomförs och att företag (särskilt små och medelstora företag) och andra enheter, t.ex. offentliga organ som inte omfattas av skyldigheten att genomföra energibesiktningar, uppmuntras att genomföra sådana besiktningar och agera på grundval av resultaten. Datacentraler och användningen av spillvärme bör också tas upp i detta sammanhang.
·Införa ytterligare miniminormer för byggnaders energiprestanda för att främja renoveringar som även omfattar värmesystem (och kylsystem), med tillräckligt ambitiösa tidsramar och en plan för att uppgradera de sämst presterande byggnaderna i energiklass G till klass D.
·Avveckla medlemsstaternas subventioner för fossilbränslebaserade pannor i byggnader åtminstone från och med 2025 (observera att sådana incitament i de flesta situationer strider mot artikel 7.2 i förordningen om energimärkning) och uppmuntra till omfördelning till stimulerande stödsystem för värmepumpar i stället.
·Stärka de nationella energikraven (och kraven på resurseffektivitet) i nya byggnader genom krav på värmesystem och införande av standarder för nollutsläpp före 2030 (före 2027 när det gäller offentliga byggnader).
·Skärpa de nationella kraven på värmesystem för befintliga byggnader vid större renoveringar och byte av pannor samt anslutning till effektiva fjärrvärmesystem i tätbefolkade områden. Detta skulle gå hand i hand med att man på EU-nivå fastställer strängare gränsvärden för ekodesign för värmesystem, med 2029 som slutdatum för att ”fristående” pannor med fossila bränslen ska få släppas ut på marknaden och en parallell omskalning av energimärkningen (senast 2025/2026) som kommer att resultera i att pannor och andra apparater baserade på fossila bränslen hamnar i de lägsta energiklasserna. Sådana åtgärder som avser direktivet om byggnaders energiprestanda, ekodesign och energimärkning kommer att ge incitament till utbyggnaden av värmepumpar och bidra till målet att fördubbla installationstakten för värmepumpar.
·Inför nationella förbud mot pannor som drivs med fossila bränslen i befintliga och nya byggnader genom att ställa krav på värmegeneratorer som baseras på växthusgasutsläpp eller den typ av bränsle som används. Genom omarbetningen av direktivet om byggnaders energiprestanda införs en tydlig rättslig grund för sådana nationella förbud för att undanröja den rådande rättsliga osäkerheten, men det är redan möjligt att gå vidare med sådana åtgärder inom ramen för den befintliga lagstiftningen, som redan har införts av flera medlemsstater.
På medellång och lång sikt kommer det också att vara viktigt att ytterligare öka energieffektiviteten inom transportsektorn i syfte att minska oljeförbrukningen, uppmuntra övergången till effektiva förnybara alternativ och öka transporternas energieffektivitet, t.ex. genom att
·eftermontera aerodynamiska tillbehör på tunga fordon och göra det möjligt att koppla kyltrailrar vid anläggningar, planera längre lastbilar med ekodesign, t.ex. aerodynamiska anordningar på släpvagnarna,
·inkludera ytterligare krav på ekodesign eller högre energieffektivitetsmål för fordon och släpvagnar i samband med den kommande översynen av normerna för koldioxidutsläpp för nysålda tunga fordon som planeras till december 2022,
·stimulera användningen av tunga fordon med nollutsläpp och öka energibesparingspotentialen hos längre och tyngre lastbilar för gränsöverskridande körning inom Europeiska unionen i samband med den kommande översynen av direktivet om vikter och dimensioner,
·öka användningen av kombinerade transporter som ger energibesparingar i samband med den kommande översynen av direktivet om kombinerade transporter.
Mot bakgrund av detta
·föreslår kommissionen att det bindande målet i energieffektivitetsdirektivet höjs till 13 %,
·uppmanar kommissionen parlamentet och rådet att under de pågående förhandlingarna överväga de relevanta åtgärder som beskrivs ovan för att möjliggöra ytterligare besparingar och energieffektivitetsvinster i byggnader genom direktivet om byggnaders energiprestanda och direktivet om energieffektivitet,
·uppmanar kommissionen parlamentet och rådet att hålla fast vid ambitionen i kommissionens förslag till förordning om ekodesign för hållbara produkter 10 , vars snabba införande kommer att leda till ytterligare energibesparingar genom förbättrad energi- och resurseffektivitet för en mängd olika produkter,
·kommer kommissionen att överväga ett lagstiftningsinitiativ för att öka andelen fordon med nollutsläpp i offentliga och kommersiella bilparker över en viss storlek,
·kommer kommissionen att lägga fram ett lagstiftningspaket om miljövänligare godstransporter.
Kommissionen uppmanar också medlemsstaterna att snabbt anta reformen av förordningen om det gemensamma europeiska luftrummet för att modernisera flygledningstjänsten i Europa, med tanke på de betydande vinster i form av minskad bränsleförbrukning som detta skulle ge genom högre flygeffektivitet.
4.Finansiering
När det gäller finansiering av energieffektivitet och byggnadsrenoveringar är de investeringar som lagts fram i de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna en bra utgångspunkt. Mer än 67 miljarder euro har anslagits till sådana investeringar inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens. Den största delen av finansieringsstödet gick till renovering av byggnader (främst bostäder och offentliga byggnader), följt av uppförandet av energieffektiva byggnader, medan energieffektivitet i små och medelstora företag, industrin och i tertiära byggnader ofta var mindre vanligt förekommande. De diskussioner inom REPowerEU som för närvarande pågår med alla medlemsstater är ett bra tillfälle att stärka återhämtnings- och resiliensplanerna på dessa områden.
EU:s utsläppshandelssystem, inklusive moderniseringsfonden och det föreslagna nya utsläppshandelssystemet för byggnader och vägtransporter och den tillhörande sociala klimatfonden, förväntas också ge totala intäkter av minst samma storleksordning, med investeringar i energieffektivitet som ett centralt mål för användningen av intäkterna. Dessutom kommer den nuvarande fleråriga budgetramen för fonderna inom sammanhållningspolitiken (Eruf, Sammanhållningsfonden och Fonden för en rättvis omställning) att ge betydande stöd till energieffektivitet och hållbara transporter. InvestEU-programmet kommer framför allt att mobilisera privat finansiering för att stödja ett brett spektrum av investeringar i energieffektivitet genom att dela riskerna med genomförandepartnerna, inklusive EIB-gruppen. Därutöver ger den gemensamma jordbrukspolitiken, Horisont Europa och Life-programmet stöd till investeringar i energieffektivitet. Totalt uppgår de finansiella resurser som anslås för klimatrelaterade utgifter inom ramen för dessa instrument på EU-nivå till 626 miljarder euro för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och NextGenerationEU (även om dessa resurser avser flera politikområden utöver energieffektivitet).
Åtgärder som omfattar statligt stöd omfattas av reglerna för statligt stöd. Riktlinjerna för statligt stöd på klimat-, energi- och miljöområdet ger stora möjligheter till stöd för energieffektivitetsprojekt. Trots att betydande offentlig finansiering på EU-nivå och nationell, regional och lokal nivå går till energieffektivitet kommer denna finansiering ensam inte att räcka till för att tillgodose behoven av investeringar i energieffektivitet. Därför är det viktigt att öka de privata investeringarna för att uppnå dessa mål. Ytterligare finansieringsbehov uppstår genom nödvändig omskolning och kompetensutveckling hos arbetstagare för att motverka bristen på kvalificerad arbetskraft för att genomföra många av de planerade åtgärderna, inklusive men inte begränsat till installation av energisparverktyg, effektiva apparater eller förnybar elproduktion, samt byggnads- och renoveringsåtgärder.
Å ena sidan innebär detta att det offentliga finansiella stödet ska användas så kostnadseffektivt som möjligt med hjälp av finansieringsinstrument och innovativa finansieringssystem. För att uppnå detta kommer kommissionen att fortsätta att främja tekniskt stöd för investeringar i energieffektivitet, införandet av innovativa finansieringssystem för energieffektivitet (t.ex. återbetalning av faktura- och skattefinansiering, avtal om energiprestanda och resultatbaserade modeller) och finansiella produkter (t.ex. energieffektiva hypotekslån, gröna lån och finansieringssystem för förvärv av utsläppsfria transportflottor).
Med tanke på hur viktigt det är att utveckla finansieringssystem för energieffektivitet genom att kombinera finansiella instrument och bidrag tillhandahåller kommissionen, med stöd av Europeiska investeringsbanken, en modell 11 för att hjälpa medlemsstaterna att utveckla finansiella instrument för energieffektivitet och öka användningen av dessa system inom ramen för fonderna för sammanhållningspolitiken.
Å andra sidan är det viktigt att stärka samarbetet med finansinstitut när det gäller investeringar i energieffektivitet och att mobilisera deras aktiva engagemang för att uppnå målen för REPowerEU och den europeiska gröna given. I detta avseende fortsätter kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, att stärka arbetet i den framgångsrika Finansinstitutgruppen för energieffektivitet, t.ex. i syfte att omvandla den till en europeisk koalition för finansiering av energieffektivitet på hög nivå tillsammans med finanssektorn. Dessutom kommer kommissionen att undersöka ytterligare sätt att få igång ytterligare privata investeringar, t.ex. genom standarder för bolåneportföljer eller system för prestationsbaserad betalning.
Med tanke på behovet av ökad privat finansiering av energieffektivitet kommer kommissionen
·i samarbete med medlemsstaterna att lansera en europeisk koalition för finansiering av energieffektivitet på hög nivå tillsammans med finanssektorn, baserad på den framgångsrika Finansinstitutgruppen för energieffektivitet,
·att undersöka eventuella ytterligare åtgärder för att få igång ytterligare privata investeringar, t.ex. genom standarder för bolåneportföljer eller system för prestationsbaserad betalning.
5.Styrning och samarbetspartner
Medlemsstaterna och deras regionala och lokala myndigheter och organisationer är bäst lämpade att nå ut till allmänheten och företagen inom EU för att uppmuntra dem att vidta energibesparande åtgärder eller investera i energieffektivitetsåtgärder. Kommissionen kommer att komplettera dessa insatser genom att ringa in och sprida expertis mellan medlemsstaterna om de mest effektiva åtgärderna, om möjligt genom dagens strukturer, t.ex. de samordnade åtgärderna i energieffektivitetsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda, lokala initiativ osv. Inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd hjälper kommissionen medlemsstaterna att identifiera reformer och investeringar för att avveckla importen av fossila bränslen från Ryssland, bland annat för att påskynda och förstärka åtgärder för energieffektivitet. Kommissionen är angelägen om att samarbeta med alla relevanta nationella, regionala och lokala aktörer för att ge bästa möjliga stöd och utbyte av information.
Städerna utgör tre fjärdedelar av EU:s befolkning och har den största potentialen för att stödja brådskande energibesparingsåtgärder. De har också djupgående kunskaper om, och kontakt med, människor som lever i eller riskerar att drabbas av energifattigdom. I detta sammanhang är borgmästaravtalet och uppdraget om 100 klimatneutrala och smarta städer viktiga partnerskap för åtgärder. En viktig aspekt för att se till att alla konsumenter kan spela sin roll är att stärka de befintliga nätverken med lokala och regionala myndigheter och nätverk av experter och intressenter som är verksamma på dessa nivåer. På internationell nivå tillhandahåller det globala borgmästaravtalet en etablerad kanal för att nå 11 000 städer, även i Ukraina, som kan integreras i liknande åtgärder efter konflikten.
Det finns särskilda aspekter som måste tas upp inom olika företagssektorer, och kommissionen avser att undersöka om särskilda partnerskap för energibesparingar skulle kunna skapas med lämpliga intressenter inom relevanta sektorer (t.ex. transport, industri, jordbruk och livsmedel, IKT inklusive datacentraler, vatten samt energi). Andra befintliga initiativ, t.ex. initiativet om rena öar och initiativet om kolregioner i övergång, skulle kunna användas för att tillhandahålla en ram för hushåll, företag och tjänster.
I brådskande tider behövs djup lokalkännedom och skräddarsytt praktiskt stöd för att ge råd om hur man bäst kombinerar användning av förnybar energi och energieffektivitetsåtgärder, eller hur man blir medlem i en gemenskap för förnybar energi. Det måste säkerställas att alla medborgare har den information som krävs för att fatta beslut. Även brådskande åtgärder måste garantera inkludering, jämlikhet och icke-diskriminering.
Mot bakgrund av detta kommer kommissionen att
·fortsätta att sammanföra de berörda intressenterna, partnerskap för energibesparingar, konsumentorganisationer, kompetenspartnerskap och -allianser, Regionkommittén, lokala och regionala nätverk samt medlemsstaternas centrala myndigheter, för att möjliggöra utbyte av bästa praxis för energibesparingsåtgärder över hela linjen och uppföljning av energibesparingsåtgärdernas effekter inför nästa vinter,
·fortsätta att tillhandahålla särskilt tekniskt stöd för energieffektivitet, t.ex. genom instrumentet för tekniskt stöd, sammanhållningspolitiken och Elena-instrumentet, vilket kommer att hjälpa myndigheter och intressenter att undanröja flaskhalsar för införandet av program för energieffektivitet,
·uppmana medlemsstaterna att senast den 1 juli rapportera om vilka åtgärder de har vidtagit för att minska efterfrågan på kort sikt. Medlemsstaterna kommer också att uppmanas att redogöra för vilka ytterligare åtgärder de planerar och vilka effekter de förväntas få, bland annat när det gäller datacentraler och industriell spillvärme.
6.Slutsats
Energieffektivitet är en viktig del av den europeiska gröna given och EU:s strategi för att uppnå en koldioxidfri ekonomi senast 2050 på ett kostnadseffektivt sätt. De för närvarande höga energipriserna och kriget i Ukraina har gett förnyad kraft åt behovet av att spara energi för att se till att Europeiska unionen blir oberoende av import av fossila bränslen från Ryssland så snart som möjligt.
Som framgår av denna plan krävs det både strukturella energieffektivitetsåtgärder på medellång och lång sikt och omedelbara förändringar. Det kommer att krävas lämpliga prissignaler, smart användning av knappa offentliga medel och fler privata investeringar samt ytterligare stöd tillsammans med kompletterande politik för konkreta åtgärder på plats. Det kommer att krävas ett större engagemang från allmänheten, lokala och regionala myndigheter och aktörer för att säkerställa ett starkt egenansvar och ett snabbt genomförande av de nödvändiga energibesparingsåtgärderna.
Genom att genomföra de rekommendationer och åtgärder som anges i detta meddelande från EU om energibesparing kommer det att bli möjligt för alla att spara energi och därmed bidra till Europas energioberoende.
Icke-exklusiv verktygslåda med åtgärder för att uppnå omedelbara energibesparingar
Nedanstående tabell innehåller en icke uttömmande förteckning över riktade åtgärder som kan ge betydande energibesparingar på kort sikt (under en ettårsperiod). De uppskattade energibesparingarna är beroende av en mängd olika faktorer, bland annat i vilken utsträckning enskilda personer reagerar på reklam- och informationskampanjer och andra incitament. Med tanke på detta bör de uppfattas som enbart vägledande för den möjliga omfattningen av effekten på EU-nivå.
Dessutom kan åtgärdernas effekter överlappa varandra. Samma energibesparingar kan t.ex. uppnås genom informationskampanjer eller genom att utöka införandet av energicertifikat och riktade energikontroller. Det är därför inte möjligt att summera de uppskattade effekterna för att få fram en total energibesparing.
|
Möjliga åtgärder |
Beskrivning av åtgärderna |
Uppskattade effekter på ett år (miljoner ton oljeekvivalenter – Mtoe) |
|
Övergripande energitjänster och finansieringsåtgärder |
||
|
Informationskampanj om energispill i hushållen och småföretagen |
Riktad informationskampanj som uppmanar allmänheten att sänka temperaturen inomhus och i varmvattenberedare, undvika förbrukning under höglasttid, stänga dörrar, stänga av värmen i oanvända rum, släcka lampor, blockera drag, sänka energiförbrukningen i detaljhandelsbutiker. Detta bör även omfatta rådgivningstjänster, t.ex. gemensamma kontaktpunkter eller energieffektivitetspaket, för allmänheten och små och medelstora företag. |
11 Mtoe |
|
Certifiering och underhåll |
Kostnadsfri rådgivning, inspektion, energibesiktningar och energicertifikat för att skapa medvetenhet och ge rekommendationer om energibesparingar, samt stickprovskontroller av värmesystem och snabbunderhåll för att minska slöseriet. |
3,5 Mtoe |
|
Ändra energipriserna för att uppmuntra till minskad energianvändning och lägre bränsleförbrukning |
Ta bort förmånsbehandling av fossila bränslen och schablonbelopp för energi. Införa progressiva tariffer och andra lösningar för att främja besparingar och uppmuntra till övergång från gas till el. |
2,4 Mtoe |
|
Uppmuntra inköp av effektivare apparater |
Medlemsstaterna ska tillhandahålla information och incitament. Eprels konsumentgränssnitt ger lättillgänglig jämförbar information. |
|
|
Införa innovativa finansieringsmetoder och ytterligare stöd till energitjänsteföretag |
Snabbt införande av innovativa finansieringssystem och finansiella produkter kan stödja en ökad användning av energieffektivitetsåtgärder och generera energibesparingar på kort sikt (finansieringssystem med skatte- och fakturafinansiering, energieffektiva hypotekslån, finansiering från energitjänstföretag). |
0,7 Mtoe |
|
Smartare kontrollmetoder i fjärrvärmeanläggningar |
Införa smart styrning och övervakning av centraliserade fjärrvärmeanläggningar, som inte är utrustade för att säkerställa styrning och eliminera variationer i framledningstemperaturen och öka flödet av varmvatten till radiatorer. |
2,5 Mtoe |
|
Byggnader |
||
|
Användning av värme och luftkonditionering i byggnader |
Standardinställningarna för kondensorpannor kan ofta justeras för att öka effektiviteten och spara upp till 8 % av den energi som används för att värma rum och vatten. |
2,5 Mtoe |
|
Snabb lansering av värmepumpar genom särskilda finansieringsincitament |
Aktivera finansiella och skattemässiga incitament för en snabb lansering av värmepumpar, t.ex. genom en sänkning av momsen och en skyldighet att förbättra energieffektiviteten. Bonusbidrag för att ersätta fossilbränslebaserade pannor för att direkt kompensera efterfrågan på naturgas. |
1,5 Mtoe |
|
System för fastighetsautomation och energiledning |
Uppmuntra till installation av system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning som övervakar och automatiskt justerar energianvändningen i byggnader. |
1,5 Mtoe |
|
Tillhandahålla information om lättinstallerade isoleringsåtgärder i byggnader |
Främja lättinstallerade isoleringsåtgärder i vindar och tak och genom högpresterande fönster och dubbla glasrutor. |
1,5 Mtoe |
|
Industrin |
||
|
Energibesiktningar och åtgärder för att motverka värmeförluster |
Ge incitament till värmeförlustbesiktningar och åtgärder för att undvika värmeförluster från högtemperaturprocesser. Uppmuntra små och medelstora företag att genomföra besiktningar. |
2,5 Mtoe |
|
Påskynda och ekonomiskt stödja utbytet av fossila bränslesystem mot förnybara energikällor |
Incitament, t.ex. skattelättnader eller subventioner, för att påskynda utbytet av fossila bränslesystem mot förnybara energikällor, särskilt i befintliga byggnader med pannor som är äldre än 12 år. |
5 Mtoe |
När det gäller transporter kan olika åtgärder som gynnar alla parter vidtas på lokal, regional eller nationell nivå, vilket framgår av tabellen nedan, i linje med strategin för hållbar och smart mobilitet och särskilt den nya politiska ramen för rörlighet i städerna. Dessa åtgärder kan snabbt införas eller påskyndas av myndigheter, transportföretag och arbetsgivare eller andra aktörer (individuellt beroende på åtgärd).
|
Möjlig åtgärd |
Potentiell inverkan (beroende på den specifika utformningen) |
Beskrivning av åtgärden |
|
Stärka införandet av elektriska och effektivare bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar |
Hög
|
·Fortsatt/utökat offentligt stöd för inköp av hållbara fordon ·Särskilda stödsystem för specialiserade fordonsparker och fordonsparker med bundna transportmedel (taxibilar, delade fordonsparker, logistikflottor, bussar) ·Investeringar i offentligt tillgänglig infrastruktur för laddning och tankning (offentliga och privata marknadsaktörer) ·Stöd till utbyggnad av privat laddningsinfrastruktur (i hemmet/på kontoret/på företag) med hjälp av subventioner eller skattemässiga incitament ·Investeringar i infrastruktur för kollektivtrafik med nollutsläpp i syfte att minska användningen av privatbilar (tunnelbana, spårvagn, pendeltåg, trådbussar) |
|
Uppmuntra till att sänka hastigheten vid bilkörning |
Medelhög till hög |
·Sänka hastigheten på motorvägarna
·Rekommendera zoner med reducerad hastighet i stadsområden.
|
|
Sänka priset på kollektivtrafik och järnvägstransporter |
Medelhög till hög |
·Prissänkningar för kollektivtrafik och järnvägstransporter på grundval av offentligt stöd till operatörerna |
|
Ge incitament till promenader, cykling och mikromobilitet i städerna |
Medelhög till hög |
·Stöd till kostnadsfri cykeldelning och andra lösningar för mikromobilitet ·Ge incitament till inköp av cyklar genom subventioner för cykelköp eller skatte-/momssänkningar ·Incitament/belöningar för anställda som använder kollektivtrafik eller aktiva transportsätt för att pendla till jobbet ·Investera i nya cykelbanor i och runt/till städerna ·Främja/ge incitament till leveranser på sista kilometern med lastcyklar eller mindre, eldrivna leveransfordon ·Öka möjligheterna att ta med med sig cykeln i kollektivtrafiken (tåg, tunnelbana) |
|
Främja effektivare körning och drift av godsfordon och effektivare varuleveranser |
Medelhög |
·Säkerställa bättre/full lastning av tunga fordon genom bättre planering/data ·Optimera multimodala leveranslösningar, bland annat genom utsläppsfria lösningar för den sista kilometern och upphämtningsstationer ·Erbjuda utbildning i miljöanpassad körning ·Snabbare utbyggnad av ITS-tjänster |
|
Bilfria dagar |
Låg till medelhög |
Anordna bilfria dagar i städerna |
|
Anpassa befintliga system för vägavgifter |
Låg till medelhög |
System för vägavgifter som minskar trängseln under rusningstid och/eller ger incitament till mer hållbara fordon |