EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 15.2.2022
COM(2022) 61 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Färdplan för kritisk teknik för säkerhet och försvar
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 15.2.2022
COM(2022) 61 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN
Färdplan för kritisk teknik för säkerhet och försvar
1. Inledning
Att fortsätta att ligga i framkanten av den tekniska utvecklingen är avgörande för att trygga EU:s välstånd, säkerhet och levnadssätt. Ny teknik förändrar säkerhets- och försvarssektorn snabbare än någonsin och suddar ut rågången mellan civilt och militärt. Särskilt digital teknik påverkar den rådande maktbalansen i det globala säkerhetslandskapet. Det är därför viktigt att se till att EU:s säkerhets- och försvarssektorer förblir tekniskt ändamålsenliga.
Mycket kritisk teknik för säkerhet och försvar har i allt högre grad sitt ursprung på det civila området och använder kritiska komponenter med dubbla användningsområden. För att påskynda innovationen på olika områden och främja teknikoberoende inom säkerhets- och försvarssektorn behövs bättre utbyte mellan civila och militära forsknings- och innovationsgrupper. Mot bakgrund av sin långvariga expertis inom civil teknisk utveckling och sina nya instrument för försvarssamarbete 1 är EU väl placerat att ta ledningen. Detta förutsätter emellertid effektivare resursanvändning och vilja att utforska möjligheterna med dubbla användningsområden, utan att göra avkall på EU:s kärnvärden. Det innebär också att man måste minska de strategiska beroendeförhållandena och sårbarheterna i de värde- och leveranskedjor som den här tekniken vilar på.
Splittringen av EU:s säkerhets- och försvarskapacitet har lett till ekonomisk ineffektivitet, försämrad operativ kapacitet och ökat strategiskt beroende. Den pågående revolutionen inom säkerhets- och försvarsteknik och EU:s nya instrument för försvarssamarbete ger EU möjlighet att undvika gårdagens misstag, bygga vidare på den befintliga kapaciteten och bevara sitt ekonomiska välstånd och sin säkerhet. Morgondagens säkerhets- och försvarsteknik- och innovation i EU bör redan från början bygga på EU:s samarbetsramar.
I sitt tal om tillståndet i unionen 2021 2 framhöll kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att arbetet med att utveckla ett europeiskt försvarsekosystem visserligen hade inletts men att det behövdes en europeisk försvarsunion. I EU:s strategiska kompass för säkerhet och försvar (den strategiska kompassen), som medlemsstaterna förväntas anta i mars 2022, ska det stakas ut en gemensam strategisk vision för nästa decennium och för hur EU ska stärka sin förmåga att agera och reagera på olika kriser och utmaningar, tillvarata sina intressen och skydda sina medborgare, investera och vara innovativ för att gemensamt utveckla nödvändig kapacitet och teknik och fördjupa partnerskap som bygger på EU:s värden och intressen.
Färdplanen för kritisk teknik för säkerhet och försvar är ett svar på en begäran från Europeiska rådet den 25–26 februari 2021 3 om att ta fram riktlinjer för att gynna forskning, teknisk utveckling och innovation (FoUoI) och våra strategiska beroendeförhållanden inom kritisk teknik och viktiga värdekedjor för säkerhet och försvar. Färdplanen ska läggas fram vid det informella toppmötet i Paris den 10–11 mars 2022 och ska bidra till den strategiska kompassen. I färdplanen skissas en väg framåt för EU och medlemsstaterna för att gemensamt uppnå de här målen, särskilt på följande sätt:
-Kartlägga teknik som är avgörande för EU:s säkerhet och försvar och främja den genom europeiska program (FoUoI).
-Se till att försvarsfrågor beaktas bättre i civila europeiska FoUoI-program och industri- och handelspolitik, beroende på vad som är lämpligt, samtidigt som eventuell civil användning av teknik också beaktas bättre i FoUoI-program på försvarsområdet.
-Redan från början främja ett EU-omfattande strategiskt och samordnat tillvägagångssätt för kritisk teknik för säkerhet och försvar, för att på bästa sätt utnyttja EU:s och medlemsstaternas FoUoI-program, uppnå synergieffekter mellan civila och försvarsrelaterade FoUoI-grupper och minska det strategiska beroendet av externa källor.
-I så stor utsträckning som möjligt samordna med andra likasinnade partner, såsom USA och Nato, på ömsesidigt fördelaktiga villkor.
2. Kritisk teknik och strategiska beroendeförhållanden för säkerhet och försvar
I meddelandet Uppdatering av industristrategin 2020: en starkare inre marknad för EU:s återhämtning (industristrategin) 4 från maj 2021 bekräftas att teknikledarskap är en viktig drivkraft för EU:s konkurrenskraft och innovation, särskilt när det gäller kritisk teknik 5 . Dessutom framhålls vikten av att kartlägga och minska strategiska beroenden i känsliga ekosystem, t.ex. inom ”Närhet, social ekonomi, civilskydd” samt ”Rymd- och försvarsindustrin”, för att trygga EU:s resiliens.
I kommissionens meddelande Handlingsplan för synergieffekter mellan civil industri, försvarsindustri och rymdindustri (synergiplanen) 6 från februari 2021 erkänns den växande betydelsen av disruptiv och möjliggörande teknik med ursprung i civil forskning för EU:s säkerhet och försvar i framtiden och behovet av att främja korsbefruktning och samverkansfördelar mellan civil och militär teknik. I meddelandet fastställs ett antal nyckelåtgärder för att uppmuntra informationsutbyte och samarbete mellan civila och militära grupper med EU:s program och instrument för FoUoI som utgångspunkt.
2.1 Säkerhets- och försvarssektorernas särdrag
EU:s försvarsindustri har en diversifierad struktur, med både multinationella storbolag och små och medelstora företag. Efterfrågan härrör nästan uteslutande från nationella regeringar, som också kontrollerar alla inköp och all export av produkter och teknik med anknytning till försvaret. Olika nationella krav och nationella budgetanslag och investeringar medför fortfarande en splittrad försvarsmarknad i EU, vilket ibland riskerar att minska interoperabiliteten mellan medlemsstaternas nationella väpnade styrkor. Försvarssektorn följer alltså inte de vanliga regler och affärsmodeller som styr mer traditionella marknader och har därför begränsade möjligheter att påverka investeringar och val på marknaden. Detta gör det svårt för näringslivet att genomföra omfattande egenfinansierade FoUoI-projekt på försvarsområdet.
EU:s säkerhetsindustri står inför liknande utmaningar, eftersom marknaden där också till övervägande del är nationell, men ännu mer splittrad. Kunderna är olika (t.ex. polis, myndigheter för inre säkerhet, tull, gränsbevakning och privata säkerhetsföretag), verksamheten bedrivs på olika förvaltningsnivåer (lokal, regional och nationell) och organisationen varierar från en medlemsstat till en annan. Kommissionen avser att under 2022 lägga fram en studie om EU:s säkerhetsmarknad för att ge en mer uttömmande bild av denna komplexa sektor. Dessutom avser kommissionens avdelningar att under första halvåret 2022 sammanfatta förslagen om främjande av kapacitetsbaserade strategier för alla säkerhetssektorer. De här förslagen är tänkta att stärka tidig och framåtblickande behovs- och lösningskartläggningar för säkerhet och brottsbekämpning.
Rymdteknik och cyberteknik är strategiska möjliggörande faktorer för säkerhets- och försvarssektorerna. Rymdsektorn delar många av dess särdrag, som små marknadsvolymer och begränsad hävstångseffekt på den privata komponentmarknaden. Rymdprogrammens och rymdvärdekedjornas resiliens är avgörande för EU:s mål inom säkerhet och försvar. Cybersektorn spelar också en allt viktigare roll för försvarskapaciteten, vilket kräver uppmärksamhet och investeringar. I och med de snabbt ökande cyberattackerna mot både civila och militära tillgångar och nätverk, och den civila sektorns växande roll inom cyberinnovation och -standardisering, behövs närmare kopplingar mellan cybersäkerhet och cyberförsvar. I kommissionens meddelande om europeiskt försvar inom ramen för den strategiska kompassen (försvarsmeddelandet), som ingår i detta försvarspaket, beskrivs ytterligare åtgärder för dessa två sektorer.
2.2 Kartläggning av kritisk teknik och strategiska beroendeförhållanden för säkerhet och försvar
Industristrategin innehåller en bred kartläggning och analys av EU:s strategiska beroendeförhållanden och strategiska kapacitet, baserad på en första omgång fördjupade granskningar av känsliga ekosystem 7 . Detta arbete har visserligen lagt grunden för politiska åtgärder till stöd för ökad resiliens i EU, men det krävs också mer arbete för att öka vår förståelse av EU:s strategiska beroendeförhållanden och hur de kan förändras och leda till mer sårbarhet. Arbetet omfattar en andra omgång fördjupade granskningar av känsliga ekosystem och ett övervakningssystem genom observationsgruppen för kritisk teknik (observationsgruppen), se avsnitt 2.3.
Kommissionens avdelningar har påbörjat fördjupade granskningar av försvars- och säkerhetsteknikområden, bl.a. cybersäkerhet, för att stödja den uppdaterade industristrategin och observationsgruppens utveckling. Hittills har två preliminära fallstudier genomförts på de försvarstekniska områdena autonoma system respektive halvledare, som ansågs vara representativa på grund av deras övergripande betydelse för militär kapacitet på olika områden (se ruta 1). Målet var att identifiera gemensamma mönster mellan dessa områden, särskilt när det gäller orsakerna till beroendeförhållanden och riskerna med dem, samt några preliminära sätt att minska dem.
Fallstudierna bekräftar att försvarssektorn i stort sett har samma strategiska beroendeförhållanden och sårbarheter som andra känsliga ekosystem, särskilt när det gäller tekniska brister, råvaror (av avgörande betydelse), kompetens, låga investeringar i FoUoI och exterritorial reglering av länder utanför EU. De visar också att sektorns sårbarhet i allmänhet förvärras av verksamhetens strategiska och känsliga karaktär (t.ex. högre krav på informationssäkerhet och försörjningstrygghet) och den förhållandevis marginella marknadsstorleken.
Fallstudierna visar även att vissa av EU:s konkurrenter på världsmarknaden vidtar fler offensiva och defensiva åtgärder för att främja kritisk teknik och hantera strategiska beroenden än EU gjort hittills. Till exempel knyter de nationella försvarshänsyn mer systematiskt till civil teknisk utveckling, investerar stort i sin inhemska FoUoI och industrikapacitet, attraherar externa investerare och använder ibland aggressiva uppköpsstrategier i länder utanför EU. De skyddar också sitt eget industriella kunnande och inflytande genom att utnyttja ömsesidiga beroenden eller använda sträng exterritorial reglering för att begränsa tredjeländers tillgång till teknik.
Även om EU har egna sätt att stärka sin industriella kapacitet i överensstämmelse med EU:s regler, hindras detta av den fortfarande starkt fragmenterade efterfrågan på EU:s försvarsmarknad, den historiskt strikta åtskillnaden mellan civil och militär FoUoI på EU-nivå och medlemsstaternas förhållandevis låga investeringar i den europeiska försvarstekniska och försvarsindustriella basen. Medlemsstaternas kollektiva utgifter för försvarsinnovation (2,5 miljarder euro eller 1,2 % av försvarsutgifterna) ligger fortfarande under det 15 år gamla målet från Europeiska försvarsbyrån på 2 %.
Marknadskrafterna har visserligen lett till en situation där inget enskilt land kan uppnå fullt teknikoberoende på ett område, men det finns en global kapplöpning om tekniskt ledarskap och därmed förknippade ekonomiska och militära fördelarna. Detta kan förvärra EU:s befintliga strategiska beroendeförhållanden och skapa nya om EU inte griper in. Det behövs en strukturerad strategi för att EU ska kunna fortsätta att vara ledande inom kritisk teknik och för att kartlägga och minska strategiska beroendeförhållanden på säkerhets- och försvarsområdet. Meningen med den här färdplanen är att tillhandahålla en sådan strategi, som kan arbetas in i den strategiska kompassen.
|
Ruta 1: Fallstudier – autonoma system och halvledare på försvarsområdet I kommissionens analys av autonoma försvarssystem, särskilt artificiell intelligens (AI) och maskininlärning, utpekas kritisk teknik och fyra områden där EU ligger efter, nämligen kompetens, data, hårdvara och testning. Tänkbara sätt att avhjälpa detta bygger på EU:s befintliga AI-strategi 8 och relaterade politiska initiativ samt medlemsstaternas nationella AI-strategier. De omfattar FoUoI (t.ex. ökad tillgång till data och AI-utbildning, koppling till det europeiska processledarinitiativet), infrastruktur (t.ex. moln för försvarsändamål, inhemska testanläggningar) samt skydd av befintliga kritiska tillgångar (t.ex. granskning av utländska direktinvesteringar). I analysen av halvledare för försvaret understryks att halvledare finns överallt i försvarsutrustning, medan befintliga och framtida beroendeförhållanden framhålls, särskilt på grund av bristen på inhemsk EU-kapacitet (fabriker) för de mest avancerade noderna. Kommissionen har inkluderat riskreducerande åtgärder i förslaget till en europeisk chiplag som antogs den 8 februari 2022 9 , och som syftar till att skapa ett modernt europeiskt chipekosystem för att öka EU:s kapacitet på området och därigenom även tillgodose försvarsbehoven. |
2.3 Observationsgruppen för kritisk teknik
Bristande framförhållning när det gäller vilken teknik som blir betydelsefull i framtiden ligger delvis till grund för en del av EU:s befintliga strategiska beroenden av utomeuropeiska länder (t.ex. fjärrstyrda luftfartyg och halvledare). EU behöver mer strukturerad framförhållning och strategisk reflektion om teknik som är kritisk för säkerhet och försvar, för att kartlägga prioriterade områden för forskning och innovation, minska befintliga strategiska beroendeförhållanden och undvika att nya uppstår.
Observationsgruppen för kritisk teknik, som kommissionen håller på att inrätta i enlighet med synergiplanen (åtgärd 4), ska bidra till den reflektionen. I dess arbete ska hänsyn tas till andra liknande initiativ 10 för att undvika överlappningar. Det gör det möjligt att finjustera listan på kritisk teknik i synergiplanen med hänsyn tagen till teknikens utveckling och kapacitetsbehoven.
Observationsgruppen ska kartlägga, övervaka och bedöma kritisk teknik för rymd- och försvarssektorn och närliggande civila sektorer, deras potentiella tillämpningsområden och tillhörande värde- och leveranskedjor. Den ska också kartlägga, övervaka och analysera befintliga och förutsägbara tekniska brister, bakomliggande orsaker till strategiska beroendeförhållanden och sårbarheter.
Det är viktigt att komma överens med medlemsstaterna om en rimlig detaljnivå för att diskutera dessa frågor på EU-nivå och om behovet av att utbyta relevanta uppgifter mellan medlemsstaterna och kommissionen. En särskild expertgrupp ska inrättas vid observationsgruppen för utbyte och diskussioner med medlemsstaterna under sekretess. Det är bl.a. fråga om diskussioner om ny och disruptiv teknik för att undvika nya beroendeförhållanden för säkerhets-, försvars- och rymdindustrin. Utrikesrepresentanten och hans avdelningar kommer att delta i processen.
Kommissionen kommer på grundval av observationsgruppens uppgifter att lägga fram en sekretessbelagd rapport för medlemsstaterna om kritisk teknik och risker i samband med strategiska beroendeförhållanden som påverkar säkerhet, rymden och försvar senast i slutet av 2022 och därefter vartannat år. Kommissionen kommer att utarbeta tekniska färdplaner på grundval av de här rapporterna, med riskreducerande åtgärder för att främja FoUoI och minska strategiska beroendeförhållanden på säkerhets- och försvarsområdet.
När observationsgruppens verksamhet väl kommit igång kan dess verksamhet utvidgas till andra branscher, som anges i industristrategin.
|
Nästa steg: ØUnder 2022 kommer kommissionen att inrätta en expertgrupp för att underlätta diskussioner med medlemsstaterna om kritisk teknik och värde- och leveranskedjor. Den ska ingå i observationsgruppen för kritisk teknik för försvars- och rymdindustri och tillhörande civil industri. Målet är följande: ·Regelbundet samråda med medlemsstaternas myndigheter för att utarbeta den sekretessbelagda rapporten. ·Säkerställa lämplig hantering av känslig och sekretessbelagd information som kan utbytas inom observationsgruppen för kritisk teknik samt av tillhörande rapporter och färdplaner. ØSenast i mitten av 2022 kommer kommissionen att lägga fram en studie om EU:s säkerhetsmarknad, som ska ge en bättre bild av den civila säkerhetsmarknaden, stödja kartläggningen av kritisk teknik och strategiska beroendeförhållanden och stödja den nya kapacitetsdrivna strategin för säkerhet och annan FoUoI-verksamhet. ØSenast i mitten av 2022 ska kommissionens avdelningar lägga fram en sammanfattning av förslagen om främjande av kapacitetsbaserade strategier för alla säkerhetssektorer. |
3. Främjande av FoUoI inom kritisk teknik för säkerhet och försvar
De tekniska färdplaner som kommissionen tänker utarbeta, på grundval av observationsgruppens bedömningar, ska ligga till grund för bl.a. programplanering av FoUoI inom kritisk teknik samt utveckling av flaggskeppsinitiativ som bidrar till att stärka EU:s konkurrenskraft och resiliens inom säkerhets- och försvarssektorerna. För att dessa mål ska kunna nås krävs en effektivare användning av tillgängliga medel genom bättre samordning av befintliga program och instrument för FoUoI på EU-nivå och nationell nivå.
3.1 Bryt väggen mellan civil och militär FoUoI i EU
I synergiplanen (åtgärd 2) åtog sig kommissionen att fram till 2022 ha förbättrat den interna samordningen mellan EU:s program och instrument (ruta 2) för att frigöra de enorma fördelarna med synergieffekter mellan civil och militär FoUoI för ekonomisk tillväxt, den inre marknaden och EU-medborgarnas säkerhet.
Man kan visserligen fortsätta verka för detta mål även under 2023 (t.ex. genom förbättrad planering och samordning och vägledning till förvaltningsmyndigheter i medlemsstaterna), men vissa hinder är svårare att ta itu med på kort och medellång sikt och kan kräva att andra intressenter involveras. Detta gäller särskilt när bestämmelser i grundrättsakterna för EU:s program och instrument medför praktiska begränsningar. Exempelvis kan verksamhet med dubbla användningsområden finansieras genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), men verksamheten inom Horisont Europa 11 är inriktad på civila tillämpningar. Det finns inga möjligheter till direkt stöd till sådan verksamhet i programmen och instrumenten för FoUoI. På liknande sätt har Europeiska investeringsbankens utlåningspolitik fortfarande restriktioner för försvarssektorn.
För att underlätta utbytet mellan civilt och militärt verksamma, särskilt när det gäller kritisk teknik, avser kommissionen att under 2023 utarbeta en strategi för att uppmuntra FoUoI med dubbla användningsområden på EU-nivå som ska genomföras fullt ut på medellång eller lång sikt i EU:s program och instrument. Arbetet ska också ligga till grund för halvtidsutvärderingen av relevanta sektorsprogram, t.ex. de regionalpolitiska fonderna och anslagen för beredskap vid hälsokriser.
|
Ruta 2: EU-program och EU-instrument till stöd för FoUoI om kritisk teknik av betydelse för säkerhet och försvar och utbyggnad av infrastruktur enligt budgetramen 2021–2027 -Europeiska försvarsfonden anslår 8 miljarder euro till forskning och utveckling på försvarsområdet. Av fondens budget för forskning och utveckling anslås 4–8 % till disruptiv teknik, dvs. upp till 100 miljoner euro per år. -Inom pelare II i Horisont Europa, ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” anslås 1,6 miljarder euro till civil säkerhetsforskning och innovation inom klustret ”Civil säkerhet för samhället”, medan kritisk teknik stöds inom klustren ”Digitala frågor, industri och rymd”, ”Klimat, energi och mobilitet” samt ”Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö”. Kompletterande verksamhet finansieras inom pelare I, ”Vetenskaplig spetskompetens”, av Europeiska innovationsrådet och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) inom pelare III, ”Innovativa Europa”, samt genom europeiska partnerskap, som samlar och mobiliserar resurser för att säkerställa EU:s tekniska ledarskap och öppna strategiska oberoende på kritiska områden. -Programmet för ett digitalt Europa främjar verksamhet som är relevant för kritisk teknik på de prioriterade områdena cybersäkerhet, artificiell intelligens och superdatorer. -Kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och nätverket av samordningscentrum kommer 2022 att anta en strategisk agenda för cyberinvesteringar som ska bidra till Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa. Synergieffekter mellan civil teknik och försvarsteknik och tillämpningar med dubbla användningsområden kan utforskas genom kopplingar till Europeiska försvarsfonden i enlighet med tillämpliga regler. -De europeiska struktur- och investeringsfonderna (särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden+) kan användas för att stödja det europeiska försvarets industriella och tekniska bas. -Andra relevanta EU-program, fonder och instrument är rymdprogrammet, Fonden för ett sammanlänkat Europa, InvestEU, faciliteten för återhämtning och resiliens, Life-programmet, offentlig-privata partnerskap och blandfinansieringsinstrument. |
3.2 Koppla samman EU:s och medlemsstaternas program och instrument för FoUoI om kritisk teknik för säkerhet och försvar
Även om EU:s program och instrument ger betydande finansiering till FoUoI för säkerhet och försvar i EU, kommer merparten av finansieringen av den verksamheten fortfarande från medlemsstaterna, och splittringen på säkerhets- och försvarsmarknaderna är fortfarande ett allvarligt problem. Som en följd av detta krävs det samordning på EU-nivå för att uppnå teknikoberoende på vissa kritiska teknikområden och minska strategiska beroendeförhållanden på andra.
Medlemsstaterna uppmanas att i den strategiska kompassen åta sig att tillsammans med kommissionen utveckla en EU-omfattande samordnad strategi för kritisk teknik av betydelse för säkerhet och försvar redan från början, under fullständigt hänsynstagande till mångfalden och komplexiteten i styrningen av EU:s och medlemsstaternas program och instrument. Detta tillvägagångssätt tar också hänsyn till andra samordningsstrukturer, t.ex. EU:s nya innovationsknutpunkt för inre säkerhet som leds av ständiga kommittén för operativt samarbete i frågor som rör den inre säkerheten (Cosi) och EU:s nya innovationsknutpunkt för försvar som ska inrättas av Europeiska försvarsbyrån.
I tillvägagångssättet används de sekretessbelagda rapporterna om kritisk teknik och kommissionens teknikfärdplaner som utgångspunkt för diskussionerna mellan medlemsstaternas myndigheter och kommissionen. Tanken är att med utgångspunkt i de tekniska färdplanerna kartlägga vilka områden som kräver de mest brådskande åtgärderna och mobilisera EU:s och medlemsstaternas program, instrument och politik för att hantera detta på ett samordnat sätt, i enlighet med EU:s regler om statligt stöd. Det säkerställer att investeringarna styrs till de områden som har störst betydelse för EU-medborgarnas säkerhet. Prioriteringarna kan uppdateras regelbundet så att de förblir relevanta och pengarna används på ett effektivt sätt.
Kommissionen avser att samarbeta med medlemsstaterna för att fastställa det bästa sättet att underlätta denna samordning (t.ex. observationsgruppens expertgrupp).
3.3 Stödja innovation och entreprenörskap på säkerhets- och försvarsområdet – ett EU-system för försvarsinnovation
EU behöver bli bättre på att utnyttja innovatörernas fulla potential när det gäller säkerhet och försvar. Detta förutsätter att icke-traditionella aktörer, befintliga innovativa uppstartsföretag och små och medelstora företag inom de här sektorerna får hjälp med att övervinna allvarliga hinder i fråga om teknik, förvaltning, tillsyn och marknadstillträde, uppfylla de höga säkerhetsstandarderna och få tillgång till finansiering. Försvarsmarknaden vilar ofta på ett fåtal storbolag som stöds av ett antal specialiserade små och medelstora företag som har begränsat direkt tillträde till marknaden. Det kan därför vara svårt för innovativa små och medelstora företag på försvarsområdet att få tillgång till finansiering, vilket kan göra dem mer benägna att vända sig till eller bli objekt för utländska investerare. Situationen är likartad för innovativa små och medelstora företag på säkerhetsområdet, som står inför liknande utmaningar när det gäller att kontakta potentiella kunder eller få tillgång till skräddarsydd finansiering 12 .
Kommissionen har gett stöd till innovativa nystartade företag på säkerhetsområdet och små och medelstora företag inom Horisont 2020, där anslagen och den totala andelen framgångsrika projekt inom samhällsutmaning 7 ”Civilsäkerhet för samhället” har legat över genomsnittet för små innovatörer. Även om stödet fortsätter inom Horisont Europa kommer nystartade säkerhetsföretag och små och medelstora företag fortfarande att behöva ytterligare specialanpassat stöd för att snabbare komma ut på marknaden. Att utforska nya instrument för innovation i fråga om produkter med dubbla användningsområden kan öka näringslivets produktionskapacitet, konkurrenskraft och hållbarhet.
Kommissionen har börjat inrätta liknande aktiviteter inom Europeiska försvarsfonden för att ta fram en verktygslåda för försvarsrelaterad innovation och innovation i fråga om produkter med dubbla användningsområden på de tekniska mognadsgraderna 1–9 13 . Arbete pågår med följande verktyg inom försvar, ny teknik och produkter med dubbla användningsområden:
a)Försvarsinnovation genom Europeiska försvarsfonden – Särskilda åtgärder övervägs för att bättre stödja projekt om disruptiv teknik och innovativa och framtidsinriktade försvarslösningar, särskilt genom att uppmuntra deltagande av innovativa små och medelstora företag, innovativa laboratorier och forsknings- och teknikorganisationer. Åtgärderna kan utformas på olika sätt, till exempel företagsvägledning (arbetsprogram 2021), teknikutmaningar (arbetsprogram 2022), hackatoner eller tävlingar (arbetsprogram 2023 eller senare). De kommer också att dra nytta av relevanta erfarenheter från Europeiska innovationsrådet och kan komma att kopplas till det nya initiativet Cassini på försvarsområdet.
b)Ett instrument för blandfinansiering på försvarsområdet inom InvestEU – Det här instrumentet låter kommissionen garantera investeringar av finansförmedlare i hela EU i innovativa eller strategiska små och medelstora företag på försvarsområdet. Det minskar problemen i samband med den begränsade tillgången till finansiering för små och medelstora företag som utvecklar lovande teknik för det europeiska försvaret, samtidigt som man tillhandahåller pålitligt kapital och undviker fientliga uppköp från investerare i tredjeländer. Bättre tillgång till finansiering med aktiekapital för innovativa små och medelstora företag på försvarsområdet och midcapföretag stöder deras tillväxt och gynnar därigenom innovationsförmågan hos det europeiska försvarets industriella och tekniska bas. Kommissionen avser också att undersöka behovet av ytterligare instrument till stöd för viktiga marknadsaktörer i värdekedjan.
c)Cassini för försvar – Detta initiativ bygger på det befintliga Cassini-initiativet till stöd för små och medelstora företag och uppstartsföretag i rymdindustrin. Det ska förse dem med tjänster som affärsutveckling och nätverk (t.ex. kontaktskapande och företagsacceleratorer) samt priser och tävlingar (t.ex. hackatoner och mentorskap) som komplement till instrumentet för blandfinansiering på försvarsområdet.
d)Innovationskuvös – Kommissionen avser att under 2022 inrätta en innovationskuvös för att stödja utvecklingen av ny teknik och utforma innovation i fråga om produkter med dubbla användningsområden i enlighet med synergiplanen (åtgärd 6), som kan få stor betydelse för att överbrygga klyftan mellan civila och militära FoUoI-program. Efter en systematisk analys av resultaten av den tidiga tekniska utvecklingen kan inkubatorn markera projekt eller teknik med potentiella säkerhets-, rymd- eller försvarstillämpningar för de relevanta avdelningarna på kommissionen och i medlemsstaterna för potentiell spridning. Kommissionen bedömer hur dessa projekt kan ledas till ytterligare finansieringsmöjligheter, beroende på vad som är lämpligt, t.ex. Europeiska innovationsrådets övergångsfinansieringssystem eller Europeiska försvarsfonden.
e)Stöd till innovationsnätverk – Gränsöverskridande försvarsinnovationsnätverk kan fungera som innovationsförmedlare och uppmuntra samarbetsprojekt för att införliva innovativa lösningar. Teknikscouting kan upptäcka och kartlägga nya innovativa lösningar och tekniker med potentiella fördelar för försvarstillämpningar. Forskningscentrum och testanläggningar kan sedan testa om teknik från det civila området är relevant och utbyta bästa praxis. Europeiska försvarsbyrån bör vara en central partner för kommissionen när det gäller genomförandet av en annan del av åtgärd 6 enligt synergiplanen.
Kommissionen avser att kartlägga hur verktygslådan kan kopplas till instrument som stöder innovation inom allmän säkerhet (t.ex. Horisont Europa) eller cybersäkerhet (t.ex. nätverket av nationella centrum för samordning av cybersäkerhet i samarbete med de europeiska digitala innovationsknutpunkterna).
Kommissionens och Europeiska försvarsbyråns komplementära starka sidor bör sammanföras inom ramen för ett ”EU-system för försvarsinnovation”. Inom systemet ska kommissionen, tack vare sin erfarenhet av att genomföra EU:s budget till stöd för FoUoI inom försvar, civil teknik och produkter med dubbla användningsområden, spela en central roll för att stimulera innovation för det europeiska försvarets industriella och tekniska bas. Med tanke på Europeiska försvarsbyråns expertis på försvarsområdet, bl.a. när det gäller att sammanföra ny och disruptiv teknik och militära kapacitetskrav, kommer byrån att ytterligare koppla samman och stödja medlemsstaternas insatser genom sitt försvarsinnovationsnav. Genom ett nära samarbete kommer kommissionen och Europeiska försvarsbyrån att gemensamt påskynda säkerhets- och försvarsinnovationen för EU och dess medlemsstater.
3.4 Kompetens
Brist på kompetens och arbetskraftsbrist, särskilt när det gäller kvalificerade arbetstagare med bakgrund inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, är allvarliga utmaningar för försvars- och säkerhetsindustrin, som är starkt beroende av dem precis som många andra högteknologiska branscher. Då tekniken och hotbilden snabbt utvecklas är det viktigt att industrin i högre grad söker upp nya, unga forskare och företagare, inbegripet kvinnor, med en inkluderande och tillgänglig strategi för alla begåvningar, färdigheter och arbetstagare.
I november 2020 lanserade kommissionen kompetenspakten med en första omgång kompetenspartnerskap inom de tre viktigaste industriekosystemen mikroelektronik, bilindustri samt försvars- och flyg- och rymdindustri. Paktens medlemmar (näringsliv, högskolor, utbildningsorganisationer och arbetsmarknadens parter) åtog sig att verka för en kontinuerlig och långsiktig kompetensförsörjning på områdena med störst behov, genom kompetenshöjning av 200 000 anställda och omskolning av 300 000 personer, med offentliga och privata medel på 1 miljarder euro fram till 2030.
|
Nästa steg: ØKommissionen uppmanar medlemsstaterna att i den strategiska kompassen åta sig att redan från början utveckla ett EU-omfattande strategiskt samordnat tillvägagångssätt för kritisk teknik av relevans för säkerhet och försvar. ØKommissionen avser att 2023 se över befintliga EU-instrument och föreslå ytterligare sätt att uppmuntra FoUoI för produkter med dubbla användningsområden på EU-nivå. ØKommissionen tänker stödja innovation och entreprenörskap när det gäller kritisk teknik för säkerhet och försvar på grundval av följande verktyg: a) Särskilda åtgärder från Europeiska försvarsfonden. b) Ett nytt instrument för blandfinansiering på försvarsområdet inom InvestEU. c) Ett nytt Cassini-initiativ för försvarsteknik. d) En ny innovationskuvös för ny teknik och innovation med dubbla användningsområden 2022. e) Ökat stöd till innovationsnätverk. ØKommissionen kommer tillsammans med Europeiska försvarsbyrån och dess försvarsinnovationsnav att inrätta ett EU-system för försvarsinnovation för att påskynda säkerhets- och försvarsinnovationen för EU och dess medlemsstater. |
4. Minska det strategiska beroendet inom kritisk teknik och värdekedjor för säkerhet och försvar
EU har flera andra politiska verktyg än FoUoI-program och -instrument som kan bidra till att minska det strategiska beroendet inom kritisk teknik och värdekedjor i säkerhets- och försvarssektorerna. De bidrar till att stärka EU:s industrikapacitet, konkurrenskraft, tekniska oberoende och resiliens, men också till att skydda dagens och morgondagens teknikutveckling och kapacitet.
Kommissionen kommer, på grundval av arbetet i observationsgruppen för kritisk teknik och enligt den uppdaterade industristrategin, att systematiskt ta in säkerhets- och försvarshänsyn när den genomför och ser över befintliga eller utformar nya EU-instrument för industri och handel så att de blir ändamålsenliga.
-Industriallianser – Industriallianser engagerar ett brett spektrum av partner (t.ex. offentliga och privata aktörer och det civila samhället) i gemensamma åtgärder för EU:s viktigaste politiska mål i specifika branscher eller värdekedjor. De bygger på principerna om öppenhet, insyn, mångfald och delaktighet och verkar i full överensstämmelse med konkurrensreglerna. Industriallianser kan när det är lämpligt omfatta särskilda arbetsområden för att minska det strategiska beroendet i säkerhets- och försvarssektorerna. Det övervägs i den europeiska alliansen för industridata, edgeteknik och moln och i industrialliansen för processorer och halvledarteknik.
-Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse – sådana projekt initieras av medlemsstaterna och omfattas av EU:s regler om statligt stöd. De är utformade för att sammanföra kunskap, expertis, finansiella resurser och ekonomiska aktörer i hela EU i syfte att övervinna marknadsmisslyckanden eller systemfel och samhällsutmaningar som inte kan hanteras av privata aktörer på egen hand, särskilt när det gäller banbrytande innovation och viktig infrastruktur. Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse kan ta hänsyn till säkerhets- och försvarsaspekter. Så kan exempelvis vara fallet i det kommande andra projektet om mikroelektronik som tillkännagavs i chiplagen.
-EU:s finansieringsprogram – EU har alltid haft en öppen forsknings- och innovationspolitisk. Den styrs av principen om öppet strategiskt oberoende och syftar till att säkerställa lika villkor och ömsesidighet. EU:s globala strategi för forskning och innovation uppmuntrar strategiska partnerskap med likasinnade partner i linje med EU:s internationella åtaganden (t.ex. Nato, USA, Kanada, Japan och Sydkorea) 14 .
Samtidigt måste EU ta vara på sina strategiska intressen. För 2021–2027 har kommissionen i alla EU-program och EU-instrument förtydligat och harmoniserat reglerna för deltagande för länder utanför EU och vilka enheter som kan få stöd. Särskilda villkor för stödberättigande för säkerhetskänslig verksamhet har fastställts för vissa program (Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden, rymdprogrammet och Fonden för ett sammanlänkat Europa) och finslipats ytterligare i arbetsprogrammen för att skydda EU:s väsentliga säkerhetsintressen. Den pågående översynen av kommissionens budgetförordning ska också ge större klarhet om hur EU:s strategi för öppet strategiskt oberoende ska drivas, dvs. att EU:s väsentliga säkerhetsintressen ska bevaras fullt ut samtidigt som EU:s internationella åtaganden respekteras.
-Standarder – Enligt synergiplanen ska kommissionen främja användningen av befintliga civil-militära hybridstandarder och utvecklingen av nya fram till slutet av 2022 (åtgärd 5) och beakta försvaret i sin standardiseringspolitik och sina standardiseringsåtgärder. EU:s strategi för standardisering 15 ska trygga EU:s ledarskap inom civila standarder, men den är också mycket relevant för försvarssektorn eftersom nästan 80 % av de standarder som används inom försvaret kommer från den civila sektorn. Kommissionen kommer att tillsammans med berörda parter (t.ex. Europeiska försvarsbyrån) undersöka möjligheten att ta med försvarskrav i framtidens standardisering som den stöder, för att öka deras förenlighet med försvarsbehoven.
-Granskning av utländska direktinvesteringar – EU är en av världens mest öppna miljöer för utländska investeringar och en av världens största destinationer för utländska direktinvesteringar. Särskilda investeringar kan dock motverka EU:s väsentliga säkerhetsintressen. För att förebygga sådana risker har EU inrättat en ram för granskning av utländska direktinvesteringar som har gällt sedan oktober 2020. I den första årsrapporten om granskning av utländska direktinvesteringar bekräftas vikten av en effektiv granskning i medlemsstaterna och ett nära samarbete på EU-nivå, med fokus på potentiella risker för säkerhet eller allmän ordning. Medlemsstaterna uppmuntras att inrätta nationella system för granskning av utländska direktinvesteringar. Hittills har 18 medlemsstater redan ett sådant system, och ytterligare sex är på väg. Kommissionen kommer att utvärdera förordningen och lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet senast i oktober 2023.
-Kritisk infrastruktur – Den allt snabbare framväxten av ny och disruptiv teknik har haft en betydande inverkan på säkerheten för utrustning, infrastruktur, tjänster, värde- och leveranskedjor i de strategiska sektorerna, inbegripet säkerhets- och försvarssektorerna. EU och medlemsstaterna måste ta större hänsyn till sådana sårbarheter i riskbedömningar och riskövervakning och resiliensförstärkande åtgärder mot säkerhetshot, t.ex. hybridhot eller cyberhot. EU-samordning kommer att behövas för att säkerställa att medlemsstaterna upprätthåller framtidssäkrad resiliens och enhetliga säkerhetsstandarder på EU-nivå för att undvika sårbarheter.
-Smart och cirkulär användning av material – Den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin från mars 2020 är en av de viktigaste byggstenarna i den europeiska gröna given, EU:s nya agenda för hållbar tillväxt. Innovation och nya affärsmodeller som bygger på ökad resurseffektivitet, utveckling av nya material, främjande av returråvaror och mer hållbar offentlig upphandling kommer inte bara att bevara miljön utan också säkra tillgången till material för industrin. Additiv tillverkningsteknik, miljöanpassad upphandling och materialåtervinning kan, om de genomförs väl, också bidra till att stärka konkurrenskraften för EU:s säkerhets- och försvarsindustri och EU:s resiliens.
-Datasäkerhet – Den europeiska datastrategin innehåller åtgärder som ska se till att enskilda och företag kan behålla kontrollen över sina uppgifter. Detta kommer att tas upp i den datalag som kommissionen avser att anta i början av 2022.
Som en del av flerlandsprojektet om gemensamma datainfrastrukturer och datatjänster (som sammanför den europeiska molnsammanslutningen och de gemensamma europeiska dataområdena) underlättar kommissionen investeringar (t.ex. programmet för ett digitalt Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa och NextGenerationEU) i kapacitet som är säker, resilient, energieffektiv och tillgänglig i realtid och som tillhandahåller tjänster av hög kvalitet i hela Europa. Att säkerställa tekniköverföring inom molnteknik och edgedatateknik mellan civil- (särskilt säkerhets-), försvars- och rymdindustri ökar teknikoberoendet. Den europeiska alliansen för industridata, edge och moln erbjuder en möjlig plattform för att främja sådana synergier.
-Handelspolitik – De globala leveranskedjornas komplexitet och sårbarhet är inte bara en fråga för EU. Andra länder är beroende av EU (omvänt beroende). Handel (ömsesidigt beroende) kan därför bidra till de globala värdekedjornas stabilitet. EU är också redo att agera kraftfullt och försvara sig mot illojala handelsmetoder, t.ex. snedvridande utländska subventioner, utan att göra avkall på sina internationella åtaganden. EU kommer att fortsätta att dra största möjliga nytta av sin verktygslåda med handels- och konkurrensinstrument och samtidigt se till att EU:s verktyg är effektiva och aktuella. Kommissionen har därför föreslagit nya instrument, t.ex. förordningen om utländska subventioner 16 , som tar itu med snedvridningar på den inre marknaden orsakade av utländska subventioner.
Ytterligare politiska åtgärder (t.ex. momsbefrielse, enklare överlåtelse av EU-finansierade försvarsprodukter) förtecknas i meddelandet om försvar.
|
Nästa steg: ØKommissionen undersöker möjligheten att lägga till områden för försvar i initiativ som den europeiska alliansen för industridata, edge och moln och industrialliansen för processorer och halvledarteknik. ØKommissionen kommer tillsammans med medlemsstaterna att kartlägga och under 2023 rapportera om behovet av riskbedömning i leveranskedjor för kritisk infrastruktur, särskilt på det digitala området, för att bättre skydda EU:s säkerhets- och försvarsintressen. ØKommissionen uppmanar alla återstående medlemsstater att inrätta nationella granskningssystem för utländska direktinvesteringar. |
5. Yttre förbindelser
Samarbete med likasinnade partner runt om i världen är avgörande för att öka EU:s resiliens och försörjningstrygghet, och samtidigt minska det strategiska beroendet och öka den ömsesidiga nyttan. Ömsesidighetsprincipen är viktig här. EU:s traditionella partner på områdena teknik, säkerhet och försvar är medlemmar av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (särskilt Norge), kandidatländer, grannländer och andra tredjeländer (t.ex. USA, Kanada, Japan och Sydkorea) samt internationella organisationer (t.ex. Nato). De senaste kontakterna har särskilt gällt följande:
5.1 Handels- och teknikrådet EU-USA
Handels- och teknikrådet EU-USA höll sitt första möte den 29 september 2021. I ett gemensamt uttalande bekräftade EU och USA sin beslutsamhet att fokusera på att främja respektive leveranskedjors motståndskraft och försörjningstrygghet inom nyckelsektorer för den gröna och digitala omställningen och för att säkerställa skyddet av våra medborgare och målet att öka insynen i utbud och efterfrågan, kartlägga respektive befintlig sektoriell kapacitet, utbyta information om politiska åtgärder och om prioriteringar för forskning och utveckling, samt samarbeta om strategier för att främja leveranskedjans resiliens och diversifiering. Det pågående arbetet i arbetsgrupper för säkra leveranskedjor (inbegripet för halvledare i ett specialiserat spår), informations- och kommunikationstekniksäkerhet, exportkontroll och granskning av investeringar är mest relevanta för den här färdplanen. Den nyligen inledda dialogen mellan EU och USA om säkerhet och försvar kan också fungera som ett forum för att dryfta dessa frågor.
5.2 Partnerskap med Nato
Vid toppmötet i Bryssel 2021 fastställde Natos ledare en ambitiös agenda för teknik, särskilt ny och disruptiv teknik 17 . Det gav ytterligare vägledning till arbetet i enlighet med Natos strategi för ny och disruptiv teknik, som Natos försvarsministrar godkände i februari 2021.
Kommissionen och utrikesrepresentanten kommer att övervaka framstegen med Natoinitiativ på detta område genom regelbundna kontakter med Nato på arbetsnivå i syfte att möjliggöra en ömsesidigt godtagbar och gynnsam samverkan med relevanta EU-initiativ med full öppenhet gentemot medlemsstaterna, samtidigt som nya eller ökningar av befintliga tekniska beroenden eller kapacitetsberoenden undviks.
|
Nästa steg: ØKommissionen och utrikesrepresentanten kommer att undersöka hur man kan öka leveranskedjornas resiliens och säkra skyddet av våra medborgare inom ramen för EU:s och USA:s handelspolitiska skyddsåtgärder och den nyligen inledda dialogen mellan EU och USA om säkerhet och försvar. ØKommissionen och utrikesrepresentanten avser, enligt de gemensamma förklaringarna om samarbete mellan EU och Nato och med full insyn för medlemsstaterna, att tillsammans med Nato undersöka hur man kan främja en ömsesidigt godtagbar och gynnsam samverkan mellan organisationernas respektive relevanta initiativ. |
6. Slutsatser
Eftersom den globala geopolitiska situationen fortfarande är komplex och kapplöpningen om ny teknik av relevans för säkerhet och försvar fortsätter, måste EU och medlemsstaterna stärka samarbetet om teknik som är avgörande för EU:s säkerhet och försvar på lång sikt och insatserna för att minska strategiska beroendeförhållanden.
I den här färdplanen föreslås ett nära samarbete med medlemsstaterna för att kartlägga kritisk teknik och värdekedjor för säkerhet och försvar – samt de bakomliggande orsakerna till det strategiska beroendeförhållandet inom ramen för observationsgruppen för kritisk teknik – för att stödja ett EU-omfattande strategiskt samordnat tillvägagångssätt för kritisk teknik av relevans för säkerhet och försvar och som kommer att dra största möjliga nytta av program och instrument för forskning, teknisk utveckling och innovation på EU-nivå och nationell nivå.
För att stärka säkerhets- och försvarssektorernas konkurrenskraft och resiliens kommer resultaten från observationsgruppen och det därmed sammanhängande arbetet med den uppdaterade industristrategin också att bidra till att säkerställa att säkerhets- och försvarsfrågor beaktas bättre inom EU:s industri- och handelspolitik, i förekommande fall och i överensstämmelse med EU:s konkurrensregler och internationella åtaganden.
Förslagen i den här färdplanen syftar till att bidra till FoUoI-delen av EU:s kommande strategiska kompass, genom vilken medlemsstaterna förväntas sätta ambitiösa, långsiktiga mål för att avsevärt förbättra EU:s säkerhet och försvar.
Europeiska försvarsfonden, den samordnade årliga försvarsöversikten och det permanenta strukturerade samarbetet på försvarsområdet
Tal om tillståndet i unionen 2021 av kommissionens ordförande Ursula von der Leyen
Uttalande av Europeiska rådets ledamöter den 26 februari 2021.
Kommissionen håller i samband med arbetet med observationsgruppen för kritisk teknik på att definiera vad som menas med ”kritisk” inom rymdteknik, försvar och närliggande civila sektorer (t.ex. säkerhet).
Exempelvis stöd och verktyg för avancerad teknik för industrin (ATI), övervakning av kritisk teknik för rymden, den övergripande strategiska forskningsagendan (Osra) samt Europeiska försvarsbyråns (EDA) teknikbyggblock och centrala strategiska verksamheter.
Med Horisont Europa avses här det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa och Europeiska institutet för innovation och teknik, vars verksamhet uteslutande är inriktad på civila tillämpningar.
Challenges and opportunities for SMEs and start-ups in EU security R&I , virtuellt evenemang av CERIS SSRI, 30 April 2021
EU har sedan 2014 i stor utsträckning använt en skala för teknisk mognadsgrad i sina FoUoI-program och -instrument. Skalan har nio nivåer av teknisk mognad, från grundforskning på nivå 1 till en slutprodukt som är färdig att släppas ut på marknaden på nivå 9. Eftersom tillämpningsområdet och därmed huruvida en teknisk lösning kan ha dubbla användningsområden vanligtvis framgår på nivå 5–6, kan det anses att tekniken är ”neutral” på nivåerna 1–4.
Det bör dock noteras att de flesta av våra partners försvarsrelaterade forsknings- och utvecklingsprogram inte är öppna för EU-företag.
Här ingår beslutet att starta Defence Innovation Accelerator for the North Atlantic (Diana) och Natos nya innovationsfond.