P9_TA(2022)0366

Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2023 – alla avsnitt

Europaparlamentets resolution av den 19 oktober 2022 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2023 (12108/2022 – C9-0306/2022 – 2022/0212(BUD))

(2023/C 149/12)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

—	med beaktande av rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 av den 14 december 2020 om systemet för Europeiska unionens egna medel och om upphävande av beslut 2014/335/EU, Euratom (1),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (2) (budgetförordningen),

—	med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 (3) och de gemensamma förklaringar som parlamentet, rådet och kommissionen enats om i detta sammanhang (4), samt de därmed sammanhängande ensidiga förklaringarna (5),

—	med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning samt om nya egna medel, inbegripet en färdplan för införandet av nya egna medel (6),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet och om ändring av förordningarna (EG) nr 401/2009 och (EU) 2018/1999 (europeisk klimatlag) (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2022 om de sociala och ekonomiska konsekvenserna för EU av Rysslands krig i Ukraina – förstärkning av EU:s handlingsförmåga (8),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 december 2019 om den europeiska gröna given (COM(2019)0640) och sin resolution av den 15 januari 2020 om detta meddelande (9),

—	med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5 oC, dess särskilda rapport om klimatförändringarna och marken, och dess särskilda rapport om havet och kryosfären i ett förändrat klimat,

—	med beaktande av det avtal som antogs vid den 21:a partskonferensen inom ramen för UNFCCC (COP21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 22/2021 Hållbar finansiering: EU måste vidta mer konsekventa åtgärder för att styra om finansiering mot hållbara investeringar,

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 09/2022 Klimatutgifterna i EU:s budget för 2014–2020: inte lika stora som rapporterat,

—	med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport 10/2021 Jämställdhetsintegrering i EU:s budget: dags att gå från ord till handling,

—	med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling,

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2021 om årsrapporten om Schengenområdets funktionssätt (10),

—

med beaktande av förslaget av den 22 april 2022 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) 2018/1046 om finansiella regler för unionens allmänna budget (COM(2022)0184), och betänkandet A9–0230/2022 om detta, som antogs den 8 september 2022 av budgetutskottet och budgetkontrollutskottet och godkändes vid parlamentets sammanträdesperiod den 12–15 september 2022,

—	med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och parlamentets resolution av den 19 januari 2017 om denna (11),

—	med beaktande av EU:s jämställdhetsstrategi 2020–2025,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten (12),

—	med beaktande av sin resolution av den 5 april 2022 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2023, avsnitt III – kommissionen (13),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 april 2022 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2023 (14),

—	med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2023 som kommissionen antog den 1 juli 2022 (COM(2022)0400), och av ändringsskrivelse nr 1 till detta (COM(2022)0670),

—	med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2023 som rådet antog den 6 september 2022 och översände till Europaparlamentet den 9 september 2022 (12108/2022 – C9-0306/2022),

—	med beaktande av artikel 94 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandena från övriga berörda utskott,

—	med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A9-0241/2022).

Allmän översikt över avsnitt III

Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 5 april 2022 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av 2023 års budget fastställde tydliga politiska prioriteringar för 2023 års budget. Parlamentet bekräftar sitt starka engagemang för dessa prioriteringar och lägger fram följande ståndpunkt för att säkerställa att det finns tillräckliga medel för att genomföra dem. Parlamentet anser att unionen måste förses med alla tillgängliga budgetmedel för att hantera den rådande krisen och fokusera på människors behov.

Europeiska unionens budget bör främja offentliga investeringar genom stöd till produktiva och strategiska sektorer, offentliga tjänster, skapandet av arbetstillfällen med rättigheter, kampen mot fattigdom, social utestängning och ojämlikhet, miljöskyddet och ett fullt utnyttjande av varje lands och regions potential, samt till externa förbindelser som grundar sig på solidaritet, samarbete, ömsesidig respekt och främjande och bevarande av fred.

Europaparlamentet betonar att unionen står inför extremt komplexa utmaningar, bland annat de direkta och indirekta återverkningarna av kriget i Ukraina, hög inflation, ökande fattigdom, höga energipriser och risker för försörjningstryggheten, försämrade ekonomiska utsikter, särskilt för små och medelstora företag och de mest utsatta hushållen, behovet av att säkra en rättvis, inkluderande och hållbar återhämtning från pandemin, kriser i många andra delar av världen, tekniska förändringar, inbegripet ökad digitalisering, ojämlikhet mellan könen, samt det ökande behovet att hantera klimatförändringar och krisen när det gäller den biologiska mångfalden och deras konsekvenser samt behovet att skynda på den rättvisa omställningen, bland annat genom investeringar i energieffektivitet. Parlamentet anser att unionens budget bör bidra till att ta itu med dessa utmaningar och ge lämpligt stöd till alla, samtidigt som man uttrycker oro över de exceptionellt begränsade marginalerna, som är omkring en tredjedel av förra årets, eller, när det gäller rubrik 6, bristen på marginal och den begränsade flexibiliteten och krishanteringsförmågan i budgeten. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt, särskilt i krigstid, att främja investeringar och ta itu med arbetslösheten och lägga grunden för en mer motståndskraftig och hållbar union, samtidigt som man även fokuserar på konkreta åtgärder för att hantera krigets konsekvenser i världen. Parlamentet beklagar att budgetförslaget är ett otillräckligt svar på de aktuella utmaningarna. Parlamentet påminner om att den fleråriga budgetramen inte inrättades för att hantera en pandemi, ett krig, hög inflation, höga energipriser, ett stort antal flyktingar, nya anslutningar, osäker livsmedelsförsörjning och en humanitär kris.

Europaparlamentet beklagar rådets ståndpunkt om budgetförslaget, som innebär nedskärningar av åtagandebemyndigandena med 1,64 miljarder EUR och av betalningsbemyndigandena med 530 miljoner EUR för rubrikerna i den fleråriga budgetramen jämfört med kommissionens förslag. Parlamentet anser att de nedskärningar som rådet föreslår varken återspeglar allvaret i de ovannämnda utmaningar som unionen och dess medborgare står inför eller drivs av en objektiv bedömning av antingen genomförandetrender eller absorptionsförmåga och strider mot centrala gemensamma politiska prioriteringar, vilket äventyrar unionens förmåga att framgångsrikt genomföra sina viktigaste politiska mål och prioriteringar. Parlamentet anser att rådet inte bör inrikta sig på program som omfattas av den justering som föreskrivs i artikel 5 i förordningen om den fleråriga budgetramen för ”ombalansering och stabilisering”, eftersom detta skulle strida mot målet för den artikeln, nämligen att stärka specifika politiska prioriteringar. Parlamentet påminner särskilt om att den artikeln inte tillhandahåller några tilläggsanslag, såsom föreslagits av rådet. Parlamentet drar slutsatsen att rådets ståndpunkt är långt ifrån parlamentets förväntningar. Parlamentet beslutar därför att generellt återinföra anslagen för alla budgetposter som rådet har minskat till nivån i budgetförslaget, både när det gäller driftsutgifter och administrativa utgifter, och att använda budgetförslaget som utgångspunkt för parlamentets ståndpunkt.

Europaparlamentet bibehåller anslagen i budgetförslaget för de tematiska särskilda instrumenten, det vill säga reserven för solidaritet och katastrofbistånd, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare och brexitjusteringsreserven. Parlamentet anser, med tanke på de oförutsedda, exceptionella och aldrig tidigare skådade utmaningar som unionen står inför, att hela beloppet för flexibilitetsmekanismen bör användas. Parlamentet anser, med tanke på den nuvarande allvarliga sammanlänkade krisen, att det är nödvändigt att utnyttja marginalerna för 2021 inom ramen för del a i det samlade marginalinstrumentet och ytterligare anslag inom ramen för del c i detta instrument.

Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt sedan länge att nya politiska prioriteringar eller uppgifter bör åtföljas av nya resurser. Parlamentet har för avsikt att följa denna strategi för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem (förordning om halvledare) (COM(2022)0046) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens program för säker konnektivitet för perioden 2023-2027 (COM(2022)0057. Parlamentet välkomnar i detta hänseende att förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (COM(2022)0349) inte kräver några omfördelningar från eller någon öronmärkning inom andra program.

Europaparlamentet anser att unionens budget, på grund av sin storlek, sin struktur och sina regler, har en mycket begränsad kapacitet att på lämpligt sätt reagera på de utmaningar som unionen står inför eller att i tillräcklig utsträckning finansiera och genomföra nya gemensamma politiska ambitioner eller initiativ för unionen som tillkännagavs i kommissionsordförandens tal om tillståndet i unionen 2022. Parlamentet påminner särskilt om att stats- och regeringscheferna har beskrivit Rysslands anfallskrig mot Ukraina som en ”omvälvande förändring i Europas historia” och att kommissionen har förklarat att de oförutsedda behov som kriget i Europa skapar går långt utöver de medel som finns tillgängliga i den nuvarande fleråriga budgetramen, och kräver nya finansieringskällor. Parlamentet understryker att unionen bör inta en ledande roll när det gäller att tillhandahålla tillräckligt och tillförlitligt stöd i rätt tid till Ukraina tillsammans med internationella partner. Parlamentet anser att detta är ytterligare ett bevis på det akuta behovet av en djupgående revidering av den fleråriga budgetramen, som ska läggas fram så snart som möjligt och senast under det första kvartalet 2023, bland annat för att göra den mer flexibel, vid behov höja taken för att återspegla framväxande behov och nya prioriteringar och ta itu med de problem som uppstår genom att inkludera finansieringskostnaderna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument i rubrik 2b.

Europaparlamentet understryker att verkliga framsteg när det gäller nya egna medel är avgörande både för återbetalningar av återhämtningsinstrumentet för genomförandet av NextGenerationEU samt för den finansiella stabiliteten och genomförandet av den nuvarande och framtida fleråriga budgetramar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att nya egna medel införs i tid, i linje med färdplanen i det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2020, och att påskynda förslaget om den andra korgen. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att respektera den överenskomna tidsplanen och att göra nödvändiga framsteg när det gäller de egna medel som ingår i den första korg som kommissionen föreslog den 22 december 2021, så att de snabbt kan genomföras.

Europaparlamentet betonar behovet av att hantera konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och covid-19-pandemin, den stigande inflationen och det alltmer osäkra läget vad gäller energi- och livsmedelsförsörjningen på unionsnivå. Parlamentet betonar särskilt behovet av tillräckliga gröna investeringar för att stärka unionens energioberoende och genomföra den gröna given. Parlamentet påminner om att sammanhållnings- och jordbrukspolitiken inte kan vara den främsta källan till finansiering av brådskande prioriteringar, vilket äventyrar genomförandet av långsiktiga mål, och framhåller behovet av stöd till regioner som drabbats hårt av pandemin och energikrisen. Parlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av de begränsade resurserna från unionens budget för att reagera på höga energipriser, analysera potentiell flexibilitet och ytterligare resurser, inbegripet eventuella outnyttjade medel, även från den fleråriga budgetramen för 2014–2020, för att stödja små och medelstora företag och utsatta hushåll.

10.

Europaparlamentet anser att unionen bör vidta samordnade åtgärder för att hantera energikrisen och föreslår mycket betydande ytterligare investeringar på detta område. Parlamentet påminner om att det kommer att behövas ytterligare ekonomiska resurser utöver 2023 års budget för att uppnå detta mål. Parlamentet påminner därför om vikten av att tillhandahålla ytterligare ekonomiskt stöd genom REPowerEU. Parlamentet efterlyser en snabb överenskommelse om och ett snabbt genomförande av REPowerEU så att medel kan frigöras så snart som möjligt i syfte att snabbt öka unionens energioberoende genom strategiska investeringar, inbegripet stöd till små och medelstora företag och utsatta hushåll.

11.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete med en ny klassificering för att mäta hur unionens utgifter påverkar jämställdheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att denna klassificering fokuserar på en korrekt och heltäckande bild av programmens inverkan på jämställdheten, i syfte att få bästa möjliga effekt på jämställdheten från program som för närvarande kategoriseras som noll (stjärna) och dra lärdomar för utformningen av programmen. Parlamentet vill dessutom se en utvidgning av klassificeringen till att omfatta alla program inom den fleråriga budgetramen för att visa resultat för 2023 års budget. Parlamentet betonar i detta avseende behovet av en systematisk insamling och analys av könsuppdelade uppgifter. Parlamentet förväntar sig att all jämställdhetsrelaterad rapportering ska göras på grundval av volymer och inte antalet åtgärder.

12.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att kommissionen nyligen har finansierat eller medfinansierat kampanjer för att främja hijab, till exempel genom att påstå att ”friheten ligger i hijab”. Parlamentet betonar att unionens budget inte bör finansiera framtida kampanjer som kan främja hijab.

13.

Europaparlamentet förväntar sig att målen för integrering av klimatfrågor och biologisk mångfald ska uppnås. Parlamentet välkomnar i detta avseende insatserna för att uppnå en mer transparent och heltäckande rapportering och betonar behovet av att genomföra tillräckliga efterhandsutvärderingar och att arbeta med detaljnivån i de tillgängliga uppgifterna. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att ta itu med revisionsrättens slutsatser om överskattade klimatutgifter. Parlamentet välkomnar även rapporteringen om utgifter som rör biologisk mångfald. Parlamentet uttrycker emellertid oro över att målen för 2026 och 2027 kanske inte uppnås och uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar för att uppnå målen. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra de belopp och den andel av utgifterna som bidrar till båda målen per program när de årliga budgetarna läggs fram. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av principen om att inte orsaka betydande skada och att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder om och när det är nödvändigt.

14.

Europaparlamentet upprepar att budgeten för 2023 måste återspegla genomförandet av de rekommendationer som godkänts av konferensen om Europas framtid.

15.

Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2023 års budget (alla avsnitt) till 187 293 119 206 EUR i åtagandebemyndiganden, vilket utgör en ökning med 1 702 055 778 EUR jämfört med budgetförslaget. Parlamentet beslutar dessutom att anslå ett belopp på 836 090 000 EUR i åtagandebemyndiganden motsvarande de tillbakadraganden som gjorts enligt artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2023 års budget (alla avsnitt) till 167 612 834 087 EUR i betalningsbemyndiganden.

Rubrik 1 – Inre marknaden, innovation och digitalisering

16.

Europaparlamentet understryker det betydande bidraget från rubrik 1 till hanteringen av konsekvenserna av kriget i Ukraina och uppnåendet av unionens klimat- och energimål, bland annat för att minska unionens beroende av fossila bränslen, inbegripet från Ryssland, genom att stödja forskning och investeringar i hållbara energi- och transportsektorer. Parlamentet upprepar att programmen under denna rubrik har potential att förankra Ukraina på den inre marknaden, i infrastrukturnät och på forskningsområdet.

17.

Europaparlamentet stöder förslaget i budgetförslaget att göra 78,8 miljoner EUR i tillbakadraganden tillgängliga för de tre kluster som avses i det relevanta gemensamma politiska uttalande som bifogas förordningen om Horisont Europa (15). Parlamentet noterar dock att de återstående tillbakadragandena av forskningsanslag under 2021 och 2020 uppgår till 836,09 miljoner EUR. Parlamentet insisterar, mot bakgrund av de begränsade tillgängliga resurserna och de avsevärda behoven, på att detta oväntat höga belopp för forskningsmedel som dragits tillbaka, något som kommissionen inte förutsåg under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, bör göras tillgängligt i sin helhet för Horisont Europa, i enlighet med artikel 15.3 i budgetförordningen. Parlamentet påminner om det mycket höga mervärdet för unionen och den utmärkta genomförandegraden för detta program. Parlamentet är därför fast övertygat om att de återstående beloppen bör användas för att i betydande utsträckning öka medlen till centrala forskningsprioriteringar såsom hälsa (bland annat långvarig covid-19 och postcovid, såsom för kliniska prövningar), klimat, mobilitet och energi, kultur och kreativitet, även till vidareutvecklingen av det nya europeiska Bauhaus, samt livsmedel, bioekonomi, naturresurser och miljön, för att ta itu med de akuta utmaningar som unionen står inför och ge ytterligare stöd till forskare genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, även forskare från Ukraina, med särskilt fokus på den europeiska gröna given, den digitala agendan och ett starkare Europa i världen.

18.

Europaparlamentet understryker sin djupa oro över den föreslagna förvaltningsmetoden för Europeiska innovationsrådets fond och uppmanar kommissionen att inleda en öppen dialog med parlamentet om fondens förvaltningsmetod för att säkerställa ett korrekt budgetgenomförande.

19.

Europaparlamentet upphäver de omfördelningar som kommissionen föreslagit för att finansiera rättsakten om halvledare och programmet för säker konnektivitet, i linje med kommissionens ståndpunkt att nya initiativ bör finansieras med nya pengar, och stryker rådets motsvarande reserver, vilket säkerställer en lämplig finansieringsnivå för prioriteringarna i Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa och unionens rymdprogram. Parlamentet gör tillbakadraganden av forskningsanslag tillgängliga igen för att kompensera för öronmärkning inom ramen för Horisont Europa för rättsakten om halvledare och programmet för säker konnektivitet, så att dessa nya förslag inte inkräktar på befintliga forskningsprioriteringar. Parlamentet betonar att utnyttjandet av medel från NextGenerationEU inte kan användas för att motivera att artikel 15.3 i budgetförordningen inte genomförs och att betydande belopp som dragits tillbaka inte används i kristider.

20.

Europaparlamentet påminner om att Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) är avgörande för att stimulera investeringar i utvecklingen av högpresterande och hållbara transeuropeiska nät. Parlamentet betonar att FSE måste spela en avgörande roll för utfasningen av fossila bränslen i unionens ekonomi genom att stödja infrastruktur för alternativa bränslen och förnybar energi, vilket påskyndar den gröna omställningen och ökar unionens energioberoende, och främjar sammanlänkning inom hela unionens territorium, även med Iberiska halvön och med avlägsna, glesbefolkade regioner. Parlamentet understryker att Rysslands exempellösa och oprovocerade militära angrepp på Ukraina kräver brådskande stöd till transportinfrastruktur i och till Ukraina (så kallade solidaritetskorridorer) för att möjliggöra transport av kritiska varor i båda riktningarna. Parlamentet föreslår därför att anslagen till transport- och energidelarna av FSE ökas med totalt 90 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget.

21.

Europaparlamentet betonar att en välfungerande inre marknad är central för unionens återhämtning och långsiktiga konkurrenskraft. Parlamentet understryker vikten av att bevara och anpassa den mot bakgrund av de många utmaningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram nödvändiga förslag, bland annat inom ramen för ändringsskrivelsen, för att överbrygga eventuella tidsluckor mellan ikraftträdandet av rättsakten om digitala tjänster och indrivningen av övervakningsavgifterna.

22.

Europaparlamentet betonar att företag, och särskilt små och medelstora företag, som utgör ryggraden i den europeiska ekonomin, har drabbats hårt av de nuvarande kriserna, däribland företag inom turismsektorn och de kulturella och kreativa sektorerna, som har drabbats av en kraftig nedgång, och av konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, särskilt höga energipriser. Parlamentet stöder en ökning med 10 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget för delen för små och medelstora företag i klustret för den inre marknaden. Parlamentet föreslår också en ökning med 1 miljon EUR över nivån i budgetförslaget för att stödja det pågående arbetet i European Financial Reporting Advisory Group (Efrag) när det gäller att utforma rapporteringsstandarder av hög kvalitet, under förutsättning att Efrag antar en arbetsplan med åtgärder för att säkerställa ett korrekt och transparent förfarande och offentlig tillsyn samt en balanserad representation av berörda parter.

23.

Europaparlamentet ökar därför nivån på åtagandebemyndigandena för rubrik 1 med 663 650 000 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten. Parlamentet ställer dessutom ett totalt belopp på 836 090 000 EUR i åtagandebemyndiganden till förfogande för rubriken som motsvarar tillbakadraganden som gjorts enligt artikel 15.3 i budgetförordningen, vilket innebär en ökning med 677 278 157 EUR av de tillbakadragna anslag som gjorts disponibla på nytt jämfört med budgetförslaget.

Underrubrik 2a – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

24.

Europaparlamentet understryker sammanhållningspolitikens centrala roll som ett viktigt instrument för unionens investeringspolitik och konvergens för att främja hållbar tillväxt och stödja en övergripande harmonisk utveckling i medlemsstaterna och deras regioner, även mellan och inom regioner. Parlamentet förväntar sig att genomförandet efter en försenad start av programplaneringsprocessen under de första två åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör ta fart under 2022. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att påskynda programplaneringsprocessen för att göra det möjligt att under 2023 inleda genomförandet av sammanhållningsfonderna, vilket kommer att bidra till att hantera sociala, ekonomiska och territoriella ojämlikheter och främja unionens ekonomi och hjälpa den offentliga och privata sektorn, små och medelstora företag och medborgarna i dessa svåra tider. Parlamentet understryker risken för att projekt försenas på grund av pandemin och kriget i Ukraina. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och, i förekommande fall, föreslå nödvändiga politiska justeringar och stödåtgärder för att säkerställa att alla projekt fortsätter och genomförs fullt ut.

25.

Europaparlamentet anser att unionens program måste inriktas på projekt som främjar och stärker skapandet av arbetstillfällen med rättigheter samt stabila och reglerade löner och arbetsmarknadsrelationer.

26.

Europaparlamentet godtar rådets ståndpunkt när det gäller underrubrik 2a.

Underrubrik 2b – Resiliens och värden

27.

Europaparlamentet upprepar att refinansieringskostnaderna, trots parlamentets krav på att återhämtningsinstrumentet ska finansieras utöver taken, betalas från underrubrik 2b. Parlamentet noterar att mot bakgrund av den oförutsedda situationen på finansmarknaderna på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som fortsätter att inverka negativt på unionens ekonomi och föra in den på en väg mot lägre tillväxt, högre inflation och stigande räntor, kommer den budgetpost som avsatts för finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet sannolikt att behövas fullt ut och behoven kan mycket väl överstiga det budgeterade beloppet. Parlamentet beklagar att detta i praktiken påverkar programmen under samma rubrik eftersom det begränsar kommissionens möjligheter att föreslå ökningar utöver budgetplaneringen där detta behövs. Parlamentet noterar att finansieringskostnaderna för återhämtningsinstrumentet inte bör tas från särskilda instrument som är avsedda att hantera oförutsedda utmaningar, såsom konsekvenserna av kriget i Ukraina och energikrisen.

28.

Europaparlamentet föreslår därför 200 miljoner EUR över budgetförslaget för flaggskeppsprogrammet Erasmus+ – som är inriktat på rörlighet i utbildningssyfte – i linje med det behov som konstaterats av kommissionen för att ge stöd till ukrainska studenter och lärare och till alla andra studenter så att de kan klara av den höga inflationen. Parlamentet understryker att dessa anslag också kommer att bidra till att jämna ut den kraftigt senarelagda finansiella profilen för Erasmus+, och tillhandahålla en mer konsekvent årlig finansiering för ett program där efterfrågan är stabil från år till år. Parlamentet betonar vidare att ökade resurser kommer att bidra till de pågående insatserna för att göra programmet grönare och mer inkluderande och möjliggöra uppföljningsarbetet efter Europaåret för ungdomar 2022. Parlamentet pekar på ordförande Ursula von der Leyens uttalande i sitt tal om tillståndet i unionen att 2023 bör vara Europaåret för kompetens, vilket skulle kräva stöd i 2023 års budget.

29.

Europaparlamentet påminner om att inom idrottsdelen stöder Erasmus+ ideella idrottsevenemang som syftar till att ytterligare utveckla den europeiska dimensionen av idrotten och främja frågor av betydelse för amatöridrotten. Parlamentet understryker den viktiga roll som idrotten spelar för att bekämpa diskriminering och främja social delaktighet. Parlamentet stöder därför en nödvändig och riktad förstärkning med 10 miljoner EUR för budgetposten ”idrott” för att göra det möjligt för programmet att stödja Special Olympics i Berlin 2023.

30.

Europaparlamentet understryker att Europeiska solidaritetskåren hjälper ungdomar att få praktisk erfarenhet i en annan medlemsstat och ökar därigenom deras anställbarhet och chanser i livet. Parlamentet betonar vidare att Europeiska solidaritetskåren finansierar frivilligt humanitärt arbete som utförs genom kåren för humanitärt bistånd, som kan tillhandahålla viktigt humanitärt bistånd utanför konfliktområden. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen till Europeiska solidaritetskåren med 8 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget.

31.

Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin ännu inte är över och betonar behovet av att upprätthålla stödet till hälso- och sjukvårdssystemen för att förbättra deras resiliens och stärka beredskapen genom programmet EU för hälsa. Parlamentet understryker vidare den nyckelroll som programmet spelar för att stödja planen mot cancer, läkemedelsstrategin för Europa och den nyligen inrättade myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser och nödsituationer. Parlamentet upphäver därför den oproportionerliga och omotiverade nedskärning som föreslagits av rådet och ökar anslagen till programmet med 25 miljoner EUR över budgetförslaget, bland annat för att stödja åtgärder för att uppnå allmän hälso- och sjukvård i hela unionen, inbegripet tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa av god kvalitet.

32.

Europaparlamentet framhåller de allt fler och allt allvarligare naturkatastroferna i Europa – det senaste beviset för dessa är de rekordstora skogsbränderna under sommaren 2022. Parlamentet beklagar att klimatförändringarna gör att sådana extrema väderhändelser som ofta leder till nödsituationer kommer att intensifieras och mångfaldigas. Parlamentet beslutar därför, och i linje med kommissionens ordförandes löfte i sitt tal om tillståndet i unionen 2022, att öka anslagen till unionens civilskyddsmekanism med 20 miljoner EUR för att stärka unionens insatskapacitet och bättre skydda sina medborgare, inbegripet kapacitet för mobilisering av medicinska enheter i nödsituationer, och understryker behovet av att investera i begränsning av och anpassning till klimatförändringarna för särskilt utsatta regioner.

33.

Europaparlamentet påminner om att de kulturella och kreativa sektorerna, ofta små företag, enskilda konstnärer och icke vinstdrivande lokala samhällsorganisationer, har drabbats hårt av covid-19-pandemin och de därmed sammanhängande folkhälsoåtgärderna. Parlamentet betonar den nyckelroll som Kreativa Europa spelar för att stödja europeiska verk och unionens värden samt återhämtningen i de kulturella och kreativa sektorerna, främja mediekompetens och bekämpa desinformation. Parlamentet beslutar därför att öka programmets anslag för 2023 med 12 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget.

34.

Europaparlamentet understryker behovet av att främja respekten för rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar den avgörande roll som programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden spelar för att stärka unionens värden, unionsmedborgarskapet och demokratin, jämlikheten och jämställdheten och rättsstatsprincipen i unionen och för att stödja offer för könsrelaterat våld. Parlamentet upphäver därför rådets nedskärningar av programmet. Parlamentet beslutar vidare att öka Daphne-delen med 2 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget för att ta itu med könsrelaterat våld, som har förvärrats sedan pandemin, samt alla former av våld mot flyktingar, barn, ungdomar och andra riskgrupper, såsom hbtqi+-personer och personer med funktionsnedsättning, och att öka delen ”medborgarnas engagemang och deltagande” med 1,5 miljoner EUR över budgetförslaget, särskilt för att säkerställa en ordentlig uppföljning av konferensen om Europas framtid.

35.

Europaparlamentet är djupt oroat över de många rapporter som belyser finansieringen av föreningar med kopplingar till radikala religiösa och politiska organisationer, såsom Muslimska brödraskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera att EU-medel endast finansierar organisationer som strikt respekterar alla europeiska värden, inbegripet tankefrihet, yttrandefrihet och jämställdhet mellan kvinnor och män, särskilt genom programmet Medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att kräva att de stödmottagande organisationerna undertecknar en stadga som förpliktar dem att respektera dessa värden innan medel görs tillgängliga.

36.

Europaparlamentet påminner om vikten av att stödja den sociala dialogen och arbetstagarnas utbildning och säkerställa stabil finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett gott utnyttjande av de tillhörande budgetarna.

37.

Europaparlamentet anser att det bör finnas tillräckliga anslag för budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen för att på ett avgörande sätt bidra till en fortsättning och intensifiering av uppdraget för kommittén för saknade personer i Cypern och för att stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper.

38.

Europaparlamentet noterar att många dokument och meddelanden från unionens institutioner, organ och byråer endast finns tillgängliga på engelska. Parlamentet noterar även att det hålls arbetsmöten utan möjlighet till tolkning. Parlamentet kräver respekt för de principer, rättigheter och skyldigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och i förordning (EG) nr 1/1958 samt i interna riktlinjer och beslut, såsom kodexen för god förvaltningssed. Parlamentet uppmanar därför unionens institutioner, organ och byråer att tillhandahålla de personalresurser som krävs för att säkerställa att flerspråkigheten respekteras, genom att öka antalet anställda som ansvarar för översättning och tolkning

39.

Europaparlamentet understryker vikten av att skydda unionens budget mot bedrägerier, korruption och annat förbjudet beteende som inverkar negativt på unionens och medlemsstaternas budgetar. Parlamentet betonar i detta avseende den centrala roll som Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) spelar för att skydda unionens ekonomiska intressen, bland annat när det gäller användningen av medel från NextGenerationEU, och för att säkerställa efterlevnad av rättsstatsprincipen. Parlamentet beslutar därför att tillämpa riktade förstärkningar av Eppo och att öka dess personalstyrka för att organet ska kunna fullgöra sitt uppdrag och därigenom stärka insatserna mot bedrägeri, korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ansluta sig till Eppo och säkerställa ett bättre skydd av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet påminner om vikten av efterlevnad av det allmänna villkorlighetssystemet för skydd av unionens budget.

40.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa tillräcklig och stabil finansiering för institutionell kommunikation, för att göra det möjligt för unionen att samarbeta med medborgarna, även på lokal nivå, motverka desinformation och underlätta medborgarnas deltagande i det demokratiska livet, vilket är ännu mer brådskande mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina. Parlamentet återinför därför nivån i budgetförslaget för de relevanta budgetposterna.

41.

Europaparlamentet ökar nivån på åtagandebemyndigandena för underrubrik 2b med 272 821 707 EUR över budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 3 – Naturresurser och miljö

42.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över effekterna av Rysslands krig mot Ukraina och dess ekonomiska konsekvenser samt de extrema väderförhållandena, inbegripet allvarlig och långvarig torka, för produktion och distribution inom jordbrukssektorn och livsmedelsmarknaderna. Parlamentet understryker den strategiska roll som jordbruket spelar för att undvika en livsmedelskris genom att tillhandahålla säkra livsmedel av hög kvalitet till överkomliga priser i hela Europa. Parlamentet påminner om att 2023 är det första året för den nya gemensamma jordbrukspolitiken som kommer att stödja unionens jordbrukare, som spelar en grundläggande roll för att bevara landsbygdsområdenas ekonomiska motståndskraft, genom att minska skuldbördan för unga jordbrukare och hjälpa dem med stigande låneräntor och högre insatskostnader. Parlamentet anser att krissituationen motiverar ett partiellt utnyttjande av den nya jordbruksreserven med minst 10 miljoner EUR för unga jordbrukare. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta relevanta undantagsåtgärder i linje med bestämmelserna i den grundläggande rättsakten och att i förekommande fall öka det belopp som ska mobiliseras.

43.

Europaparlamentet upprepar Life-programmets betydelse för att stödja klimatåtgärder och miljöskydd och dess centrala roll för att utforma föredömliga insatser och driva på åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet vill se att nivån på budgetstödet till Life ökas inom de olika programområdena. Parlamentet framhåller att varje årlig förstärkning av Life-programmet kommer att innebära framsteg mot integreringsmålen och ambitionerna på områdena klimat och biologisk mångfald. Parlamentet anser att de nuvarande omständigheterna motiverar en särskild tonvikt på den artikel som omfattar omställningen till ren energi.

44.

Europaparlamentet betonar behovet av att avsevärt öka budgeten för Europeiska miljöbyrån för att tillhandahålla tillräckliga finansiella resurser och personalresurser för att möjliggöra ett fullständigt genomförande av den europeiska gröna given och den därmed sammanhängande politiken som en av huvudpelarna för att omvandla unionens ekonomi till en rättvis, inkluderande, hållbar, resilient och koldioxidneutral ekonomi. Parlamentet anser att kommissionen till varje pris bör undvika att äventyra genomförandet och verkställandet av miljöpolitik och miljölagstiftning.

45.

Europaparlamentet betonar den viktiga roll som planerna för en rättvis omställning spelar och behovet av att de godkänns i tid i den nuvarande ekonomiska och geopolitiska situationen för att säkerställa nödvändiga investeringar och tillväxt i unionen. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa ett smidigt genomförande av Fonden för en rättvis omställning som ett viktigt verktyg för att öka unionens energioberoende och innovativa kapacitet och ta itu med socioekonomiska utmaningar och energiomställningen som svar på klimatmålen.

46.

Europaparlamentet ökar anslagen till rubrik 3 med 61 240 000 EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras genom utnyttjande av en del av den tillgängliga marginalen.

47.

Europaparlamentet påminner om att en ändringsskrivelse av tradition fortfarande kommer att komplettera bilden när det gäller tillgängliga medel för EGFJ och att tillvägagångssättet för ändringar i rubrik 3 kan anpassas i enlighet med detta under förlikningen.

Rubrik 4 – Migration och gränsförvaltning

48.

Europaparlamentet noterar att det till följd av kriget mot Ukraina 2022 var nödvändigt att tillhandahålla ytterligare finansiering på 150 miljoner EUR till asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) för att stödja medlemsstater som tar emot människor som flyr från konflikten. Parlamentet välkomnar beslutet att tillämpa direktivet om tillfälligt skydd (16), som på grund av konfliktens karaktär och medlemsstaternas insatser för att skydda kvinnor och barn mot människohandel, inbegripet människohandel som syftar till sexuellt utnyttjande, kommer att medföra ett långsiktigt finansiellt åtagande och kräva fortsatt budgetstöd till medlemsstaterna. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen till Amif med 100 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget 2023.

49.

Europaparlamentet påminner om att det under 2022 också var nödvändigt att tillhandahålla tilläggsfinansiering till instrumentet för gränsförvaltning och visering för att möjliggöra ytterligare stöd till medlemsstater som ligger i frontlinjen i samband med kriget samt att stödja Rumäniens, Bulgariens och Kroatiens integration i Schengenområdet. Parlamentet beklagar vidare att kommissionen upprepade gånger har föreslagit en urholkning av den överenskomna finansieringsramen för instrumentet för gränsförvaltning och visering för att hitta resurser för byråer för rättsliga och inrikes frågor som har fått utökade mandat, inbegripet Europol, i budgetförslaget. På grundval av ovanstående överväganden beslutar parlamentet att öka instrumentet för gränsförvaltning och visering med 25 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget för 2023.

50.

Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som Europeiska unionens asylbyrå spelar när det gäller att stödja medlemsstaterna i samband med asylförfaranden och förfaranden för internationellt skydd, och noterar att byråns arbetsbörda har ökat både till följd av kriget mot Ukraina och till följd av de nya uppgifter som den tilldelats inom ramen för sitt utökade mandat. Parlamentet beslutar därför att öka byråns personal.

51.

Europaparlamentet framhåller behovet av en ytterligare ökning av åtagandebemyndigandena och personalen för eu-Lisa i linje med byråns identifierade behov, vilket gör det möjligt för byrån att fortsätta att genomföra ett antal kritiska unionsprojekt för inre säkerhet och gränsförvaltning under 2023.

52.

Europaparlamentet framhåller vikten av en effektiv europeisk gräns- och kustbevakningsbyrå (Frontex) som kan bistå medlemsstaterna i förvaltningen av unionens gemensamma yttre gränser och säkerställa en integrerad gränsförvaltning i full överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna. Parlamentet noterar att Frontex fortfarande har svårt att utnyttja den kraftiga ökningen av anslagen jämfört med föregående år och rekrytera den ytterligare operativa personal som krävs. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en djupgående analys av problemet för att förbättra genomförandet under parlamentets kontroll. Parlamentet beslutar därför att stödja rådets föreslagna nedskärning på 50 miljoner EUR för Frontex under 2023. Parlamentet understryker dock behovet av att säkerställa att Frontex har de budgetmedel som behövs för att fullgöra sitt mandat och sina skyldigheter.

53.

Europaparlamentet ökar rubrik 4 med totalt 130 430 664 EUR över rådets ståndpunkt och 80 430 664 EUR över budgetförslaget, vilket ska finansieras genom att en del av den tillgängliga marginalen används.

Rubrik 5 – Säkerhet och försvar

54.

Europaparlamentet understryker vikten av att stärka det europeiska samarbetet i försvarsfrågor med beaktande av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och den mycket instabila internationella miljön. Parlamentet anser att ett sådant samarbete inte bara gör Europa och dess medborgare säkrare utan också leder till större effektivitet och potentiella besparingar. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ökad finansiering av den del av Europeiska försvarsfondens kapacitetsutveckling som syftar till att främja en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustriell bas som kommer att bidra till unionens strategiska oberoende.

55.

Europaparlamentet föreslår också ökade anslag till militär mobilitet, i syfte att hjälpa medlemsstaterna att agera snabbare och mer effektivt. Parlamentet noterar att tillräckliga medel behövs för att stödja uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, bland annat genom åtgärder såsom finansiering av transportinfrastruktur med dubbla användningsområden och förenklade diplomatiska godkännanden och tullbestämmelser. Parlamentet noterar att militär rörlighet också skulle kunna främjas genom att Rumänien, Bulgarien och Kroatien utan dröjsmål ansluter sig till Schengenområdet. Parlamentet påminner om att underlåtenheten att lösa denna fråga har en skadlig ekonomisk och geostrategisk inverkan. Parlamentet understryker behovet av att återinföra nivån i budgetförslaget för fonden för inre säkerhet för att säkerställa tillräcklig finansiering för kampen mot grov och organiserad brottslighet med en gränsöverskridande dimension och it-brottslighet.

56.

Europaparlamentet ökar anslagen till rubrik 5 med 81 192 700 EUR över budgetförslaget, vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 6 – Grannskapet och omvärlden

57.

Europaparlamentet noterar med djup oro att Rysslands angrepp mot Ukraina och dess globala effekter har lett till ett dramatiskt ökat behov av humanitärt bistånd, och att detta behov redan var satt under press på grund av finansieringsunderskott och det stora antalet kriser och konflikter i världen. Parlamentet efterlyser en betydande ökning av det humanitära biståndet för att ta itu med den extremt stora klyftan mellan behov och tillgängliga resurser. Parlamentet beklagar att rubrik 6 inte har någon marginal och därför inte lämpar sig för den nuvarande situationen eller för att hantera eventuella nya nödsituationer. Parlamentet anser att taket för rubrik 6 bör höjas så skyndsamt som möjligt. Parlamentet beklagar att budgetförslaget inte ens kan upprätthålla den nuvarande insatsnivån samtidigt som de humanitära behoven och nödsituationerna ökar kraftigt runt om i världen, särskilt den allt svårare livsmedelsförsörjningen på grund av effekterna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, de allt större effekterna av klimatförändringarna och allt allvarligare klimatrelaterade katastrofer och nya konflikter. Parlamentet är djupt oroat över att det även med de ökningar som parlamentet föreslagit inte skulle finnas tillräckliga resurser för att tillgodose behoven av humanitärt bistånd under 2023.

58.

Europaparlamentet efterlyser fortsatt och betydande stöd till det östra grannskapet, särskilt till länder som hjälper flyktingar som flyr från Ukraina och som står inför inflation och höga energi- och livsmedelspriser. Parlamentet anser att det är nödvändigt att stödja politiska, ekonomiska och sociala reformer och aktörer i det civila samhället, särskilt människorätts- och demokratiaktivister, organisationer i det civila samhället som försvarar kvinnors rättigheter och hbtqi+-personers rättigheter eller ger stöd till förföljda personer och politiska fångar, tillsammans med ukrainska och moldaviska organisationer som har tvingats omstrukturera sin verksamhet till följd av Rysslands anfallskrig, organisationer som bidrar till kampen mot korruption och oberoende medier som bidrar till att avslöja desinformation och propaganda.

59.

Europaparlamentet begär att ytterligare resurser anslås till det södra grannskapet för att stödja politiska, ekonomiska och sociala reformer. Parlamentet välkomnar det senaste tillkännagivandet av unionens fortsatta engagemang för flerårig finansiering av UNRWA. Parlamentet understryker att ökningen av anslagen till det södra grannskapet särskilt är avsedd att tillhandahålla förutsägbar finansiering till UNRWA, mot bakgrund av den avgörande roll UNRWA spelar för att skydda och tillgodose de palestinska flyktingarnas grundläggande behov samt bidra till deras mänskliga utveckling.

60.

Europaparlamentet ökar anslagen till tematiska program och snabbinsatsåtgärder inom NDICI – Europa i världen, särskilt genom programmet Människor, för att hantera konsekvenserna av kriget i Ukraina, utveckla mer robusta hälso- och sjukvårdssystem och täppa till luckor i tillgången till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster samt finansiera åtgärder för anpassning till och begränsning av klimatförändringar genom programmet Planet, och genom att använda budgetposten för resiliens för att främja synergier mellan humanitära insatser, utvecklingsåtgärder, offentliga investeringar och fredsåtgärder, särskilt i länder som är kandidatländer för anslutning men som ännu inte omfattas av instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA).

61.

Europaparlamentet betonar behovet av att öka finansieringen till länderna på västra Balkan inom ramen för IPA för att stödja ekonomisk tillväxt och sysselsättning, och även som en geopolitisk prioritering, särskilt mot bakgrund till Rysslands oprovocerade anfallskrig mot Ukraina som har haft en betydande inverkan i hela regionen, men insisterar på villkorligheten i fråga om rättsstatsprincipen för varje euro som anslagits i budgeten för 2023. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att använda en viss del av den extra finansieringen för programplaneringen för Erasmus+ för ökad finansiering till institutioner för högre utbildning för ett nytt stipendieprogram för studenter från länderna på västra Balkan.

62.

Europaparlamentet vill se att Ukraina och Republiken Moldavien så snart som möjligt inkluderas i IPA och att finansieringsramen för detta program ökas på motsvarande sätt. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ge stöd till Ukraina och Moldavien, som nya kandidatländer till unionen, samt till det blivande kandidatlandet Georgien, på deras väg mot unionsmedlemskap. Parlamentet begär ytterligare finansiellt stöd via IPA III i syfte att genomföra den internationella dimensionen av programmet Erasmus+.

63.

Europaparlamentet beslutar att öka stödet för strategisk kommunikation, särskilt åtgärder för att motverka global desinformation genom systematisk spårning och exponering av desinformation som sprids av stater och andra aktörer.

64.

Europaparlamentet understryker den nyckelroll som EU:s makroekonomiska stöd till Moldavien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Ukraina spelar när det gäller att främja investeringar och stödja återhämtningen från covid-19-krisen och konsekvenserna av kriget.

65.

Europaparlamentet ökar anslagen till rubrik 5 med 465 000 000 EUR över budgetförslaget, vilket ska finansieras med hjälp av tillgängliga marginaler och genom utnyttjande av de särskilda instrumenten.

Rubrik 7 – Europeisk offentlig förvaltning

66.

Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar i denna rubrik – som syftar till att undvika att flexibilitetsmekanismen utnyttjas, såsom föreslås i budgetförslaget – är omotiverade och inte skulle göra det möjligt för kommissionen att fullgöra sina uppgifter. Parlamentet återinför därför budgetförslaget för kommissionens administrativa utgifter, även med avseende på dess kontor.

67.

Europaparlamentet framhåller riskerna för unionens inre säkerhet till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av stödcentrumet för inre säkerhet och gränsförvaltning i Moldavien och uppmanar kommissionen att underlätta och påskynda stödcentrumets fulla driftsduglighet genom att tillhandahålla logistiskt och ekonomiskt stöd genom samarbete med GD HOME och GD JUST samt med unionens experter från relevanta unions-RIF-byråer i Moldavien.

68.

Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa att kommissionen har tillräckligt med personal för att kunna utföra sina uppgifter, inbegripet uppgifter som rör nya initiativ och nyligen antagen lagstiftning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa att den har den extra personal som krävs för ett effektivt och ändamålsenligt genomförande. Parlamentet framhåller i detta sammanhang hur lagstiftningsförslagen inom ramen för den europeiska gröna given, rättsakten om den digitala marknaden och rättsakten om digitala tjänster, och de ökade unionsutgifterna på grund av NextGenerationEU och faciliteten för återhämtning och resiliens, påverkar personalbehoven inom vissa tjänster, särskilt kommissionens generaldirektorat för miljö (GD ENV), generaldirektoratet för konkurrens (GD COMP), generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik (GD CNECT) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Parlamentet uttrycker oro över att kommissionen inte har den personal som krävs för det arbete som behöver utföras. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa personalbehov, utan att personalstyrkan i andra delar av institutionen undergrävs.

69.

Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av den riktade översyn av budgetförordningen som föreslagits av kommissionen när det gäller hanteringen av dröjsmålsränta vid sen återbetalning av annullerade eller nedsatta konkurrensböter, för att undvika trycket på utgifterna under rubrik 7.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

70.

Europaparlamentet påminner om hur viktiga pilotprojekt och förberedande åtgärder är som verktyg för att fastställa politiska prioriteringar och införa nya initiativ som kan komma att omvandlas till unionens ordinarie verksamhet och program. Efter att ha gjort en noggrann analys av alla inlämnade förslag och till fullo beaktat kommissionens bedömning av huruvida förslagen uppfyller lagstadgade krav och är genomförbara, antar parlamentet ett väl avvägt paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som återspeglar parlamentets politiska prioriteringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt genomföra pilotprojekt och förberedande åtgärder och att ge återkoppling om de resultat som uppnåtts på plats.

Betalningar

71.

Europaparlamentet understryker behovet av att tillhandahålla en tillräcklig nivå på betalningsbemyndigandena i 2023 års budget och beslutar att generellt återställa rådets nedskärningar och att öka betalningsbemyndigandena för de budgetposter där ändringar har gjorts av åtagandebemyndigandena. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att påskynda programgenomförandet för att undvika eftersläpningar i betalningarna under den andra hälften av den fleråriga budgetramen.

Övriga avsnitt

Avsnitt I – Europaparlamentet

72.

Europaparlamentet bibehåller den totala nivån på sin budget för 2023 på 2 268 777 642 EUR, i linje med den beräkning av inkomster och utgifter som antogs av kammaren den 7 april 2022 och uppdaterades den 3 maj 2022 på begäran av kommissionen på grund av en ändring av den uppskattade indexeringstakten. Parlamentet beslutar att på ett konstlat och budgetneutralt sätt inkludera 98 tjänster i sin tjänsteförteckning för endast ett år för att göra det möjligt att integrera godkända sökande i ett internt uttagningsprov mot bakgrund av tillämpningen av artikel 29.4 i tjänsteföreskrifterna, i likhet med vad som har gjorts i 2020 års budget. Parlamentet uppdaterar kommentarerna om fem budgetposter, även för att lägga till möjligheten att ersätta kostnaderna för framställarnas deltagande, inbegripet utgifter för resor, uppehälle och tillfälliga utgifter, i officiella tjänsteresor som görs av utskottet för framställningar utanför parlamentets lokaler.

73.

Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser spelar för transparens, sund ekonomisk förvaltning och mångfald i det politiska systemet genom att se till att myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser tillämpar gemensamma regler. Parlamentet noterar att även om myndighetens budget ingår i avsnitt I – Europaparlamentet, är den ett oberoende unionsorgan. Parlamentet beslutar därför att inrätta en separat post för löner och ersättningar till personal som arbetar för myndigheten och en separat post i parlamentets tjänsteförteckning som täcker dess tjänster, utan ytterligare anslag i budgetförslaget.

74.

Europaparlamentet uppmanar presidiet att anslå tillräckliga medel till artikel 3 2 3 – Stöd till demokrati och kapacitetsuppbyggnad för parlament i tredjeländer, så att parlamentet på ett effektivt sätt kan bidra till anordnandet av den tredje upplagan av högnivåkonferensen inom Global Campus of Human Rights, om det behövs och är möjligt, bland annat genom en begäran om överföring från parlamentets administration under budgetgenomförandeåret.

75.

I enlighet med sin ovannämnda resolution av den 7 april 2022 om beräkningen av inkomster och utgifter för budgetåret 2023 och med beaktande av generalsekreterarens svar av den 20 juli 2022:

Europaparlamentet påminner om att brister i kampen mot it-säkerhet och hybridsäkerhet i en institution kan påverka samtliga institutioner. Parlamentet upprepar därför vikten av att parlamentets budget är tillräckligt utrustad för att stärka dess kapacitet mot cyber- och hybridhot till nytta för alla institutioner, särskilt mot bakgrund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina, det ökande antalet attacker under de senaste åren och det kommande valet till Europaparlamentet 2024.

Parlamentet noterar de pågående åtgärder som vidtagits av administrationen för att motverka desinformation eller alla åtgärder som syftar till att förvränga ledamöternas ståndpunkter, särskilt med tanke på valet till Europaparlamentet 2024. Parlamentet upprepar sitt krav på ökat samarbete mellan alla berörda aktörer på interinstitutionell nivå.

Parlamentet noterar stödet till gruppen för demokratistöd och samordning och dess ledande medlemmar i genomförandet av demokratistödjande verksamhet. Parlamentet välkomnar den utökade verksamheten och efterlyser fortsatt stöd till kommunikation med medborgarna genom att tillhandahålla information även på språk som talas av språkliga minoriteter, regioner och samhällen när så är lämpligt och bekämpa desinformation, med särskild tonvikt på de nya prioriterade länderna.

Europaparlamentet upprepar, i samband med den pågående revideringen av de allmänna genomförandebestämmelserna för ersättning av kostnader för tjänsteresor och av resekostnader och de interna bestämmelserna för tjänsteresor för tjänstemän och övriga anställda vid Europaparlamentet, att plenarförsamlingen vid flera tillfällen uttryckt sin vilja att presidiet ska se till att ackrediterade assistenter får samma ersättning för tjänsteresor som de gör mellan parlamentets tre arbetsorter som den som tjänstemän och övriga anställda får.

Europaparlamentet uppmanar på nytt talmanskonferensen och presidiet att revidera genomförandebestämmelserna för delegationernas arbete och tjänsteresor utanför unionen och beslutet om utskottens tjänsteresor utanför de tre arbetsorterna. Parlamentet understryker att man vid en sådan revidering bör överväga möjligheten för ackrediterade assistenter att, på vissa villkor, följa med ledamöter på parlamentets officiella delegationsresor och tjänsteresor, varvid rätt balans måste hittas mellan det stora mervärdet för ledamöterna och de miljömässiga, logistiska och budgetmässiga begränsningarna.

Parlamentet understryker att dess budgetutskott måste få all relevant information om parlamentets budget i god tid och på ett begripligt sätt för att kunna fatta välgrundade beslut. Parlamentet erkänner vikten av att inrätta Europa Experience-centrum i alla medlemsstater som ett sätt att föra unionen närmare medborgarna, men begär en uppdatering av driftskostnaderna för Europa Experience-centrumen, med tanke på den höga inflationen. Parlamentet begär också en uppdatering av det lån på 37,9 miljoner EUR som föreslås för att finansiera förvärvet av byggnaden med Europa Experience-centrumet i Dublin i enlighet med artikel 266.6 i budgetförordningen.

g)	Parlamentet påminner om vikten av en transparent och rättvis beslutsprocess när det gäller parlamentets fastighetspolitik, med vederbörlig hänsyn till artikel 266 i budgetförordningen.

Parlamentet påminner presidiet om att det behövs ordentlig information och samråd med budgetutskottet innan något viktigt beslut fattas om fastighetsrelaterade frågor på grund av deras betydande budgetkonsekvenser. Parlamentet anmodar presidiet att undersöka möjligheterna till besparingar och att helt ompröva projektet i fråga om framtiden för Spaak-byggnaden i Bryssel.

Parlamentet anser att i tider då unionsmedborgarna ställs inför dramatiska ökningar av sina dagliga levnadskostnader bör unionens institutioner, utan undantag, visa solidaritet och föregå med gott exempel, särskilt när det gäller en minskning av energiförbrukningen. Parlamentet anser att inflationen och de stigande energipriserna har satt ett enormt tryck på parlamentets budget. Parlamentet noterar presidiets beslut av den 2 maj 2022 och den 3 oktober 2022 om kortsiktiga åtgärder som syftar till att minska parlamentets energiförbrukning. Parlamentet begär att användarna själva ska kunna justera temperaturen i kontor och sammanträdeslokaler, samtidigt som den överenskomna ramen för att göra besparingar respekteras. Parlamentet uppmanas att vidta alla nödvändiga åtgärder för att minska energiförbrukningen på medellång och lång sikt i syfte att minska energiräkningarna i den kommande översynen av den nuvarande strategin för energibesparingsåtgärder. Med tanke på energikrisen och det geopolitiska sammanhanget välkomnar och uppmuntrar parlamentet investeringar i förnybar energi och utfasning av fossila bränslen och i synnerhet installation av värmepumpar. Parlamentet begär att man ökar produktionen på plats av energi, särskilt genom att så snart som möjligt installera avancerade taksolceller för att uppnå största möjliga potential i Bryssel och Strasbourg, och välkomnar den nya pågående studien om de mer kostnadseffektiva solcellspanelerna. Parlamentet välkomnar det energiledningssystem för byggnader som inrättats genom Emas och begär att den årliga revisionen ska ingå i det förslag till budgetberäkning som avdelningarna lägger fram. Parlamentet uppmanar presidiet att inleda ett utbyte av god praxis mellan EU-institutionernas styrande organ avseende översynen av deras fleråriga utgiftsstrategier för att hitta sätt att göra ytterligare besparingar. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare diskussioner om bästa praxis för energikonsumtionspolitiken utanför unionens institutioner, till exempel med lokala myndigheter.

Parlamentet välkomnar de preliminära åtgärder som vidtagits för att formulera ett koldioxidneutralitetsmål. Parlamentet påminner och uppmanar ledamöterna och de politiska grupperna att bidra till den pågående minskningen av antalet transportlådor som skickas mellan Bryssel och Strasbourg under plenarsammanträdena, i enlighet med presidiets åtagande. Parlamentet begär att relevanta investeringar planeras i de kommande budgetarna för återvinning och återanvändning av regnvatten och en mer rationell vattenanvändning.

76.

Europaparlamentet uppmanar parlamentet att fortsätta att regelbundet utvärdera organisationen av sina personalbehov, att omfördela tjänster mellan direktoraten i enlighet med föränderliga prioriteringar för att utföra nya uppgifter i så hög grad som möjligt med konstant bemanning och att bedöma riskerna med att anställa ett ökande antal kontraktsanställda, bland annat faran för att en tudelad personalstruktur skapas inom parlamentet. Med tanke på parlamentets rättsliga skyldigheter, understryker parlamentet att omprioritering av resurser blir allt viktigare under inflationsförhållanden.

Övriga avsnitt (avsnitt IV–X)

77.

Europaparlamentet betonar det tryck som den höga inflationen har på de övriga institutionernas utgifter. Parlamentet betonar att den största delen av deras budgetar fastställs genom lagstadgade eller avtalsenliga skyldigheter som påverkas av inflationen och att de inte har någon kontroll över inflationstakten och de stigande energipriserna. Parlamentet påpekar att institutionerna måste ha tillräckligt med personal för att kunna fullgöra sina uppdrag. Parlamentet välkomnar institutionernas kontinuerliga insatser för att omfördela personal och hitta ytterligare effektivitetsvinster, men erkänner begränsningarna med denna strategi i den nuvarande situationen när den kombineras med ett ökat ansvar. Parlamentet beklagar att kommissionen inte beviljade någon av de ytterligare tjänster som begärts av de andra institutionerna, oberoende av deras nya uppgifter. Parlamentet fördömer rådets övergripande strategi att öka schablonavdraget med 1,8 procentenheter i varje institution och anser att det inte är motiverat. Parlamentet påminner om att en ökning av schablonavdraget skulle tvinga de andra institutionerna att lämna ett större antal tjänster otillsatta och därmed minska sin personalstyrka och sin förmåga att bemöta medborgarnas farhågor och fullgöra sitt uppdrag.

78.

Europaparlamentet beslutar därför att återinföra nivån i budgetförslaget för Europeiska regionkommittén. I enlighet med den informella överenskommelse som ingåtts ändrar parlamentet inte resultatet av rådets behandling när det gäller rådet och Europeiska rådet.

79.

Europaparlamentet ökar, i följande vederbörligen motiverade fall, anslagsnivån eller personalnivån över nivån i budgetförslaget för att ge institutionerna tillräckliga resurser för att på ett adekvat, effektivt och ändamålsenligt sätt utföra det ökande antalet uppgifter inom ramen för sitt mandat och vara rustade för de kommande utmaningarna, särskilt när det gäller cybersäkerhet. Parlamentet understryker i detta avseende att unionen inte är tillräckligt förberedd för att bekämpa cyberhot, som under årens lopp blir allt vanligare och mer komplexa. Parlamentet anser att lämpliga medel och tillräcklig personal bör beviljas alla EU-institutioner för att hantera dessa hot, både internt och inom ramen för det interinstitutionella samarbetet. Parlamentet föreslår därför att

a)	anslagsnivån återställs i linje med EU-domstolens och Europeiska ombudsmannens beräkningar genom att anslagsnivån för budgetposter som täcker anslagen för ny personal ökas över nivån i budgetförslaget, samt en ökning av antalet tjänster i deras tjänsteförteckningar,

anslagsnivån delvis återställs i linje med beräkningarna från Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten genom att anslagen ökas över nivån i budgetförslaget för budgetposter som täcker anslag för ny personal, samt en ökning av antalet tjänster i deras tjänsteförteckningar,

c)	anslagen till flera operativa budgetposter ökas i linje med Europeiska datatillsynsmannens begäran, så att 2023 års budget återspeglar de oväntat höga levnadskostnader som inte beaktades vid utarbetandet av beräkningen.

Bedömning av ändringsskrivelsen

80.

Europaparlamentet noterar att ändringsskrivelse nr 1 till förslaget till allmän budget för 2023 har en total nettoeffekt på utgifterna på ytterligare 758,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 2 394,9 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, inbegripet en mycket betydande ökning av betalningsbemyndigandena till följd av FAST-CARE. Parlamentet noterar också att kommissionen totalt sett föreslår att flexibilitetsmekanismen utnyttjas till ett belopp på 822,1 miljoner EUR för rubrikerna 2b, 5 och 6.

81.

Europaparlamentet noterar att ändringsskrivelsen endast tar upp några av parlamentets farhågor och prioriteringar enligt denna resolution, såsom förstärkningen av humanitärt bistånd, unionens civilskyddsmekanism och Erasmus+ samt ökat stöd till försvaret. Parlamentet uttrycker dock oro över att de föreslagna förstärkningarna är otillräckliga och att vissa av dem innebär en tidigareläggning snarare än ytterligare anslag.

82.

Europaparlamentet noterar de åtgärder som hittills vidtagits för att stödja Ukraina sedan kriget inleddes, och uppmanar kommissionen att föreslå ytterligare åtgärder. Parlamentet beklagar att kommissionens budgetförslag för 2023 inte utgör ett lämpligt svar på de omfattande konsekvenserna av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Parlamentet anser att behoven för 2023 är mycket högre än vad som föreslås i ändringsskrivelsen.

83.

Europaparlamentet noterar förslaget att utnyttja det samlade marginalinstrumentet till ett belopp på 450 miljoner EUR för att täcka finansieringskostnaderna för Europeiska unionens återhämtningsinstrument. Parlamentet betonar att de faktiska belopp som krävs för finansieringskostnader för återhämtningsinstrumentet i en viss årlig budget beror på låneräntorna, vilket medför en betydande nivå av osäkerhet i de årliga budgetförhandlingarna. Parlamentet betonar att dessa kostnader aldrig får ske på bekostnad av finansieringen av programmen. Parlamentet betonar att användningen av det samlade marginalinstrumentet för finansieringskostnader för återhämtningsinstrumentet också begränsar budgetens redan mycket begränsade flexibilitet och snäva marginaler och därmed förmågan att tillgodose nuvarande och nya behov. Parlamentet påminner om att det brådskande behövs en omfattande översyn av den fleråriga budgetramen och att parlamentet begär att återhämtningsinstrumentet ska räknas utöver taken i den fleråriga budgetramen.

84.

Europaparlamentet noterar den justerade anslagsnivån för de övriga avsnitten med beaktande av den nuvarande uppskattningen av lönejusteringen för 2022, som är lägre än prognosen i budgetförslaget för 2023, och överföringen av anslag från de övriga institutionerna till CERT-EU för att förbättra unionens cybersäkerhetskapacitet, vilket innebär att de övriga institutionernas anslagsnivå minskas med 45 miljoner EUR.

o o

85.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 424, 15.12.2020, s. 1.

(2) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(3) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 11.

(4) EUT C 444 I, 22.12.2020.

(5) Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 16 december 2020 om utkastet till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027, Bilaga 2: Förklaringar (Antagna texter, P9_TA(2020)0357).

(6) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 28.

(7) EUT L 243, 9.7.2021, s. 1.

(8) Antagna texter, P9_TA(2022)0219.

(9) Antagna texter, P9_TA(2020)0005.

(10) EUT C 99, 1.3.2022, s. 158.

(11) Antagna texter, P8_TA(2017)0010.

(12) EUT L 433 I, 22.12.2020, s. 1.

(13) Antagna texter, P9_TA(2022)0106.

(14) Antagna texter, P9_TA(2022)0127.

(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

(16) Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12).