Yttrande från Europeiska regionkommittén – Att skapa en gynnsam miljö för den sociala ekonomin – det lokala och regionala perspektivet

(2023/C 157/05)

Föredragande: Ricardo RIO (PT–EPP), ordförande, kommunstyrelsen, Braga

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) stöder kommissionens handlingsplan för den sociala ekonomin (2021) och anser att den är ytterst viktig för att komma till rätta med centrala utmaningar för sektorn.

2.

Den sociala ekonomin är av sektorsövergripande karaktär, omfattar olika typer av enheter och har olika innebörd i olika länder. Offentliga myndigheter står inför betydande utmaningar, i synnerhet på lokal och regional nivå, vilket gör det svårt att utarbeta en effektiv strategi. Därför betonar vi mervärdet av att ReK ges möjlighet att delta i samtal och samarbete om den sociala ekonomin tillsammans med kommissionen och andra berörda parter.

3.

ReK välkomnar handlingsplanen för den sociala ekonomin och tillkännagivandet i kommissionens arbetsprogram för 2023 av kommissionens efterföljande förslag till en rekommendation från rådet om utarbetande av ramvillkor för den sociala ekonomin. Föreliggande yttrande utgör kommitténs och den lokala och regionala nivåns bidrag till dessa initiativ och avspeglar de lokala och regionala myndigheternas avgörande roll när det gäller att stödja enheter inom den sociala ekonomin i lokalsamhället.

4.

ReK betonar att den pågående klimatkrisen, konsekvenserna av covid-19-pandemin, Rysslands angrepp mot Ukraina och den nuvarande rekordhöga inflationen gör att en rättvis omställning till en mer motståndskraftig och hållbar ekonomi är ännu mer angelägen. I detta sammanhang har intresset för den sociala ekonomin ökat eftersom det finns ett behov av att främja politik och nya modeller för en hållbar och varaktig utveckling. Med andra ord är det nödvändigt att förnya inte bara stödpolitiken utan också ett antal social- och regleringspolitiska strategier.

5.

Kommittén påpekar att det är hög tid att öka synligheten för och få fram nya uppgifter om den sociala ekonomin, även på lokal och regional nivå, samt att sprida dessa uppgifter, bästa praxis och befintliga initiativ till nya målgrupper, däribland ungdomar.

6.

Vi föreslår att det inrättas en formell observationsgrupp för den sociala ekonomin i Europa, i vilken diverse berörda parter kan involveras, i syfte att övervaka utvecklingen inom sektorn för den sociala ekonomin samt föreslå initiativ för att förbättra ramverket för utvecklingen av de organisationer inom den sociala ekonomin som deltar i utarbetandet av offentlig politik på nationell, regional och lokal nivå.

7.

Vi betonar vikten av livskraftiga ekosystem inom den sociala ekonomin. De kan bygga på gynnsamma rättsliga ramar och politiska åtgärder för finansiering, beskattning och offentlig upphandling. Det är även viktigt att en institutionell struktur utarbetas på grundval av en subsidiaritetsstrategi som inbegriper de europeiska, nationella, regionala och lokala förvaltningsnivåerna.

8.

Kommittén menar att EU-institutionerna, medlemsstaterna samt de lokala och regionala myndigheterna bör utarbeta en gemensam plan för främjande av den sociala ekonomin i syfte att omsätta denna vision om subsidiaritet i handling.

9.

Investeringar i både institutionell kapacitetsuppbyggnad och personalutbildning bör prioriteras för att stärka sektorns anpassningsförmåga och motståndskraft.

10.

Vi stöder förbättrade utbildnings- och kommunikationskampanjer om entreprenörskap inom den sociala ekonomin, bland annat om den finansiering och det EU-stöd som står till buds för sektorn. Detta bör genomföras i samarbete med alla förvaltningsnivåer och med deltagande av berörda parter.

11.

ReK efterlyser ett ”operativt koncept” för den sociala ekonomin, som respekterar mångfalden i befintliga system och som omfattar alla företag som uppfyller vissa organisatoriska och operativa kriterier. Annars riskerar dessa företag att uteslutas från stöd som är avgörande för sektorns utveckling. På så vis skapas utrymme för större samstämmighet och konvergens i politiken på europeisk, nationell och regional nivå, underlättas ömsesidigt erkännande (förmågan att bedriva gränsöverskridande verksamhet) samt ökas synligheten för den sociala ekonomins modell.

Den sociala ekonomin i Europa och medlemsstaterna

12.

Europeiska regionkommittén betonar att vi behöver ta itu med skillnaderna i fråga om såväl definitioner och rättsliga ramar som metoder för uppgiftsinsamling, eftersom de försvårar landsvisa och regionala jämförelser av sektorns betydelse och bidrag.

13.

Vi uppmanar åter kommissionen ”att utveckla en europeisk rättslig ram för den sociala ekonomin som ger en lämplig juridisk inramning för en gemensam definition och för organisation och integration av företag som uppfyller vissa organisatoriska och operativa kriterier” (1). Annars riskerar dessa företag att uteslutas från stöd som är avgörande för sektorns utveckling.

14.

Kommittén uppmanar nationella, regionala och lokala myndigheter att bättre utnyttja potentialen hos de nuvarande reglerna när det gäller särskilda bestämmelser för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse för att fullt ut utnyttja möjligheten att erkänna enheter inom den sociala ekonomin som bedriver ekonomisk verksamhet som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse där så är relevant. Man bör även dra full nytta av potentialen som enheter inom den sociala ekonomin erbjuder avseende att utveckla och förbättra offentliga tjänster genom att göra dem delaktiga i förvaltningen av dessa tjänster.

15.

EU:s initiativ för socialt företagande samt dess uppföljningsverksamhet har positiv inverkan på den lagstiftningsmässiga och institutionella driftsmiljön för den sociala ekonomin och sociala företag, men EESK konstaterar att det tyvärr krävs ytterligare insatser för att införa en enda tydlig kontaktpunkt vid offentliga förvaltningar.

16.

Alla förvaltningsnivåer bör utarbeta långsiktiga och välfinansierade strategier i syfte att främja den sociala ekonomin. Dessa bör tas fram i dialog med sektorn och i samklang med EU:s handlingsplan för den sociala ekonomin och dess definition av den sociala ekonomin.

17.

Det finns ett behov av att skapa mer informella och enklare stödsystem för den sociala ekonomin, eftersom dessa, när de över huvud taget existerar, ofta är mycket formaliserade och medför en alltför stor administrativ börda för organisationer inom den sociala ekonomin.

18.

Kommittén anser det vara god praxis att medlemsstaterna officiellt inför begreppet ”social ekonomi” i det offentliga språkbruket genom att anta en definition som återspeglar de centrala värden och principer som ryms inom EU:s definition.

19.

Vi bör utse ”nationella och regionala ambassadörer” för den sociala ekonomin för att ge sektorn en skjuts. Det finns ett behov av att främja försök, pilotprojekt och kapacitetsuppbyggnad inom den sociala ekonomin.

20.

Socialt entreprenörskap spelar en viktig roll och måste lyftas fram som ett värdefullt alternativ till företag både med och utan vinstsyfte. Dessutom kan denna sorts entreprenörskap spela en roll och vara av nytta när det gäller att stärka den sociala sammanhållningen i missgynnade och mindre utvecklade områden, med tanke på den viktiga inverkan som dessa strukturer har i kampen mot avfolkning av och utflyttning från landsbygden och i att fullgöra uppdrag av allmänt intresse, i synnerhet när det gäller offentligt stöd.

21.

Strategier måste genomföras för att stärka förmågan hos organisationer inom den sociala ekonomin att klara den gröna och den digitala omställningen, och stöd måste tillhandahållas i form av resurser och kompetens så att företagen kan omvandla och förbättra sina resultat.

Att skapa rätt förutsättningar för den sociala ekonomin

22.

ReK betonar att det är brådskande att ta fram moderna och effektiva politiska åtgärder samt rättsliga ramar för den sociala ekonomin i syfte att underlätta tillgången till finansiering och marknader för att åstadkomma en uppåtgående konvergens mellan regioner och medlemsstater. Man måste mobilisera offentlig och privat finansiering skräddarsydd till den sociala ekonomins behov, och i detta sammanhang behöver sektorn ramar som gör att dess gränsöverskridande samarbete och internationalisering kan utvecklas. Mot denna bakgrund välkomnas kommissionens tillkännagivande att ett lagstiftningsinitiativ om en stadga för europeiska gränsöverskridande sammanslutningar och ideella organisationer kommer att läggas fram 2023.

23.

Det föreligger ytterligare hinder som hindrar aktörer inom den sociala ekonomin från att bedriva gränsöverskridande verksamhet på den inre marknaden. Dessa hänger samman med mångfalden av – och ibland bristen på – fullständiga rättsliga ramar för alla juridiska former inom den sociala ekonomin, såsom kooperativ, arbetstagarägda företag, ömsesidiga bolag, föreningar, stiftelser och sociala företag.

24.

Den sociala ekonomin är av övergripande karaktär och bör beaktas på en rad områden. Ett bra exempel på denna mångfasetterade strategi är åtgärder inom ramen för den inre marknaden och företagspolitiken, med hjälp av vilka små och medelstora företag och uppstartsföretag kan få hjälp att växa, expandera och därmed skapa sysselsättning och bidra till samarbete, samverkan och konkurrenskraft för EU:s ekonomi.

25.

Medlemsstaternas olika stadgar och märkningar för att klassificera företag som kombinerar vinstsyfte med en positiv social och miljömässig inverkan bör samlas i en mer eller mindre enhetlig stadga på europeisk nivå.

26.

Uppgifterna om den sociala ekonomin måste förbättras, och EU skulle kunna införa lämpliga indikatorer för att utvärdera investeringar i den sociala ekonomin.

27.

ReK betonar att offentliga myndigheter och stödmottagare bättre skulle kunna utnyttja de möjligheter som står till buds tack vare flexibiliteten kring statligt stöd till den sociala ekonomin.

28.

Allianser och gemensamma arbetsprocesser bör främjas mellan den tredje sektorn, den offentliga sektorn och den privata sektorn i syfte att ta itu med sociala, ekonomiska, utbildningsmässiga, miljömässiga och ekologiska utmaningar genom att tillhandahålla kompetens, resurser och know-how för att uppnå ett gemensamt mål.

Bästa praxis när det gäller de lokala och regionala myndigheternas roll

29.

Aktörerna i den sociala ekonomin är starkt lokalt förankrade och har därför en stor potential att utgöra ett sammanhållande kitt för regionerna genom att å ena sidan minska ojämlikheter och å andra sidan främja den ekonomiska utvecklingen, och de nationella myndigheterna bör låta lokala och regionala enheter genomföra de åtgärder som är bäst lämpade för det lokala sammanhanget i syfte att stödja utvecklingen av den lokala och regionala sociala ekonomin. Kommuner och regioner bör därför beviljas tillgängliga, transparenta, jämförbara och stabila finansieringssystem för den sociala ekonomin.

30.

De lokala och regionala myndigheterna bör ha en samordnande funktion när det gäller att skapa regionala mötesplattformar eller externa samarbetsstrukturer för den sociala ekonomin. De bör i synnerhet främja inrättandet av ett offentlig-privat nätverk till stöd för upprättandet och befästandet av den sociala ekonomin på regional nivå, och som kan samordna offentliga och privata enheter, i synnerhet utbildningsinstitutioner som är baserade i området och verkar för dess ekonomiska utveckling och sociala sammanhållning. Det skulle även kunna omfatta att samordna utvecklingen och erfarenheterna av regional och kommunal politikutveckling på området.

31.

ReK förespråkar ett ökat deltagande av organisationer inom den sociala ekonomin i det lokala ekonomiska beslutsfattandet. De lokala och regionala myndigheterna bör utveckla socialt ansvarsfulla upphandlingsförfaranden och standarder samt ta vederbörlig hänsyn såväl till ekonomiska aktörer vars arbete har kopplingar till social integration som till miljöfrågor.

32.

Vi föreslår en institutionalisering av regionala mekanismer för dialog och stöd mellan lokala och regionala förvaltningar samt nätverk inom den sociala ekonomin i syfte att kanalisera finansiella möjligheter, skapa möjligheter för kapacitetsuppbyggnad och bättre stödja enheter på fältet. Av detta skäl bör det i varje medlemsstat finnas departement/avdelningar/byråer som ansvarar för utvecklingen av den sociala ekonomin och har ett tydligt mandat att driva relaterade frågor.

33.

Möjligheter till fortbildning och kapacitetsuppbyggnad bör inrättas för ekonomiska och sociala enheter på lokal och regional nivå så att de kan ställa om och expandera sin affärsmodell i riktning mot större motståndskraft och oberoende men även för att karriärer inom den sociala ekonomin ska framstå som mer lockande. ReK efterlyser därför att särskild utbildning om socialt entreprenörskap ska ingå i de olika faserna av formell utbildning och yrkesutbildning, vid universitet och på alla utbildningsnivåer.

34.

En fortsatt och förstärkt samordning mellan de lokala och regionala förvaltningsnivåerna, både inom samma medlemsstat och i hela EU, är av vikt när det gäller den sociala ekonomin och sociala företag.

35.

Kommittén föreslår att man arbetar med ett mentorssystem genom att främja partnersamverkan mellan områden som redan har erfarenhet av att utveckla lokala och regionala ekosystem samt har relaterade rättsliga ramar för den sociala ekonomin och områden som saknar eller har mindre erfarenhet.

36.

När det gäller den sociala ekonomin och sociala företag måste kunskapsutveckling och samordning ske kontinuerligt mellan kommuner och regioner samt inom medlemsstaterna. Nationella strategier skulle kunna gynna detta samarbete – även genom främjande av relaterade åtgärder i befintliga nätverk av lokala myndigheter och regioner på nationell nivå.

37.

Vi slår ett slag för det sociala entreprenörskapets roll i att bidra till omställningen av ekonomin i riktning mot en mer ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar modell. För detta ändamål måste de lokala och regionala myndigheterna göra erkännandet av den sociala ekonomin mer attraktivt, till exempel genom att driva omfattande kommunikationskampanjer, stärka den sociala ekonomins aktörers tillgång till offentliga kontrakt och genom riktat ekonomiskt stöd.

38.

ReK efterfrågar att ”Europeisk huvudstad för den sociala ekonomin” blir en officiell titel.

39.

EU:s åtgärder måste ta hänsyn till lokala och regionala perspektiv, och framgångsrika pilotinitiativ och god praxis från aktörer inom den sociala ekonomin bör införlivas i regeringsrekommendationer och spridas via den sociala ekonomins nätverk och offentlig kommunikation. Detta skulle kunna åstadkommas med hjälp av en ny särskild plattform för den sociala ekonomin, med aktivt deltagande av Europeiska regionkommittén och i samarbete med alla berörda parter.

40.

De lokala och regionala myndigheterna måste få bättre tillgång till information om europeiska fonder och program, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Kopplingarna mellan EU och den lokala och regionala nivån måste stärkas och medvetenheten öka om den sociala ekonomins roll i lokalsamhällen och regionalsamhällen.

Bättre finansiering, beskattning och marknadstillträde

41.

ReK välkomnar kommissionens förslag om att ta fram en nätportal för den sociala ekonomin i EU, på vilken information om åtgärder och finansieringsmöjligheter för sektorn sammanställs, och dess förslag om att förbättra tillgången till offentliga medel.

42.

Bristande tillgång till finansiering är ett av de största hindren för att socialt entreprenörskap ska blomstra. Det är därför viktigt att främja synergieffekter mellan finansieringsinstrument och att fortsätta att mobilisera privata medel samt tålmodigt kapital och rådgivningsstöd, i överensstämmelse med behoven hos sociala företag och organisationer inom den sociala ekonomin.

43.

Kommittén vill också att den sociala ekonomins potential ska undersökas på området för yrkesutbildning, vid universitet och på alla utbildningsnivåer, och inom aktiv sysselsättningspolitik samt kompetensutveckling. Kommissionen bör därför främja tillgång till utbildning och livslångt lärande för arbetstagare i den sociala ekonomin inom områden som digitalisering, inkluderande ledarskap, motståndskraft och grön omställning, för att hjälpa dem att komma in på eller stanna kvar på arbetsmarknaden för företag inom den sociala ekonomin.

44.

ReK anser att kommissionen, utöver den gröna taxonomin som ett bidrag till genomförandet av den gröna given, snarast bör lägga fram ett förslag om att inrätta en social taxonomi. En social taxonomi skulle ge potentiella investerare och företag tydlig vägledning om vad som kan betraktas som ”sociala investeringar”. Avsaknaden av en social taxonomi hindrar för närvarande eventuella privata investeringar i den sociala ekonomin.

45.

ReK föreslår att hinder undanröjs vad gäller tillgången till nationella medel och EU-medel för aktörer inom den sociala ekonomin och att man bättre anpassar sig till de verkliga förutsättningarna på lokal nivå. EU:s och medlemsstaternas ekonomiska stödprogram bör till exempel anpassas efter de specifika territoriella behoven och sammanhangen och bör också vara ett säkert och förutsägbart system för finansiering av sociala tjänster från central nivå till lokala myndigheter. Ett bra exempel är de fonder för social innovation som infördes i den senaste EU-budgeten och som bidrog till att nya sociala projekt växte fram i alla medlemsstater.

46.

Vi välkomnar de framsteg som har gjorts inom sammanhållningspolitiken tack vare NextGenerationEU när det gäller den sociala ekonomin och de nya möjligheter som står till buds. Det kvarstår dock ett behov för kommuner och regioner att få direkt tillgång till dessa medel.

47.

Kommittén betonar behovet av att på EU-nivå och medlemsstatsnivå utveckla en finanspolitisk ram för den sociala ekonomin i syfte att ta itu med illojal konkurrens, med tanke på att aktörer inom den sociala ekonomin huvudsakligen är beroende av egna medel.

48.

ReK uppmuntrar medlemsstaterna att mobilisera resurser från EU-finansiering, inklusive faciliteten för återhämtning och resiliens, och att med stöd av InvestEU inrätta en ”garantifond för små och medelstora enheter inom den sociala ekonomin”.

49.

Kommittén förespråkar en skattepolitik där funktioner av allmänt intresse erkänns. Bland annat kan verkligt skattebaserade lösningar genomföras till stöd för den sociala ekonomin (lättnader och undantag, både när det gäller inkomstskatt och mervärdesskatt), de ekonomiska fördelarna med att vara en enhet inom den sociala ekonomin eller ett socialt företag förstärkas (både direkt för enheter inom den sociala ekonomin och för personer/företag som använder tjänster eller köper vissa varor från enheter inom den sociala ekonomin). ReK uppmanar därför kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt skattebestämmelser för enheter inom den sociala ekonomin i lagstiftningsinitiativet för ett regelverk för inkomstbeskattning för företag i Europa.

50.

Finanspolitiska åtgärder som gagnar den sociala ekonomin måste snarast genomföras. Gynnsammare skatteförmåner (socialförsäkring och personlig inkomstskatt) bör garanteras vid anställning av personer som befinner sig i utsatthet eller riskerar att drabbas av utsatthet, med särskilt stöd till de affärsmodeller som främst sysselsätter dessa personer (särskilda arbetsförmedlingscentrum och integreringsföretag).

51.

Vi stöder särskilda och enhetliga villkor för att garantera tillträde till arbetsmarknaden för vuxna med någon form av kognitiv funktionsnedsättning: den nuvarande förordningen (med en kvot på 2 %) är inte tillräcklig och efterlevs inte i många fall. Riktade informationskampanjer gällande detta bör genomföras.

52.

Det föreligger ett särskilt behov av att ta fram bättre och enklare lagstiftning så att sociala företag får tillgång till krediter.

53.

Det krävs strategier som främjar socialt ansvarsfull offentlig upphandling, och sociala villkor bör inkluderas i anbudsförfaranden som ett sätt att bidra till utvecklingen av sektorn för den sociala ekonomin.

54.

Enheterna inom den sociala ekonomin bör få förenklad tillgång till offentlig upphandling med hjälp av de möjligheter som redan står till buds i EU-direktivet om offentlig upphandling. Kapacitetsuppbyggnad bör främjas både när det gäller offentliganställda och den sociala ekonomin.

55.

ReK efterlyser tydligare regler för statligt stöd till enheter inom den sociala ekonomin, och att åtskillnad görs mellan dem och andra typer av företag. På samma sätt bör den sociala ekonomin särbehandlas vad gäller förenligheten av statligt stöd med den inre marknaden, vid tillämpning av artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är viktigt att ha särskilda regler för statligt stöd för aktörer inom den sociala ekonomin och företag som verkar inom den sociala sektorn när de bedriver sin verksamhet på ett område där det föreligger ett marknadsmisslyckande. I Frankrike finns till exempel en form av sparande som används till investeringar i den sociala ekonomin (10 %). Landet har också en märkning för mycket innovativa, miljövänliga företag med en social funktion, som innebär att investerare åtnjuter skatteförmåner eftersom denna sorts företag har lägre lönsamhet.

56.

ReK förespråkar att det inom den europeiska rättsliga ramen måste vara möjligt för erkända sociala företag att få tillträde till europeiska marknader för offentlig upphandling utan att konkurrera med konventionella företag, eftersom de tillgodoser sociala behov eller fullgör offentliga förvaltningsuppgifter på uppdrag av myndigheter. Detta skulle kunna vara en tillgång för de offentliga myndigheter som inrättar en rättslig ram för den sociala ekonomin med ett system för godkännande och finansiering.

---

(1)  EUT C 440, 29.10.2021, s. 62.