Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: Årlig översikt över hållbar tillväxt 2023

(COM(2022) 780 final)

(2023/C 146/10)

Huvudföredragande:

Gonçalo LOBO XAVIER

Remiss	Europeiska kommissionen, 19.12.2022
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande vid plenarsessionen	23.2.2023
Plenarsession nr	576
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	196/2/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar de viktiga politiska prioriteringarna i den årliga översikten över hållbar tillväxt 2023 för att uppnå resultat när det gäller de fyra dimensionerna av konkurrenskraftig hållbarhet. Med tanke på den rådande situationen och de nuvarande scenarierna är det uppenbart att utsatta hushåll på kort sikt bör få stöd i syfte att skyddas från de värsta effekterna av energikrisen, samtidigt som energieffektivitet i allmänhet fortfarande bör främjas i EU. EESK anser att politiken på medellång och lång sikt bör påskynda den digitala och den gröna omställningen. Kommittén anser också att unionen måste balansera efterfrågan på energi, samtidigt som man bevarar energi för vintern och undviker högre kostnader. Det är mycket viktigt att stödja åtgärder som ökar effektiviteten på alla områden. Detta måste göras samtidigt som man bevarar den inre marknadens integritet och säkerställer makroekonomisk finansiell stabilitet och en konsekvent finans- och penningpolitik.

1.2

Kommittén är medveten om att den europeiska planeringsterminen under 2023 kommer att domineras av ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna. I dessa planer kommer man att lägga stor vikt vid medlemsstaternas politiska agendor, som måste ge möjlighet att stärka deras ekonomier. EESK välkomnar kommissionens insatser för att anordna dialoger med medlemsstaterna i början av 2023. Dessa dialoger kan bestå av en ingående diskussion mellan kommissionen och medlemsstaterna för att påverka de landsspecifika rekommendationerna. I detta avseende anser EESK att dessa dialoger kommer att främja ett bättre genomförande av återhämtnings- och resiliensplanerna och bidra till att eventuella problem hanteras bättre och identifieras genom de landsspecifika rekommendationerna.

1.3

EESK efterlyser skäliga arbetsvillkor, effektiv konkurrens och bättre beaktande av det civila samhällets intressen i syfte att förbättra den inre marknadens funktionssätt. Detta är ännu viktigare mot bakgrund av kriget och energikrisen. EESK stöder uppmaningen att vidta åtgärder för att stärka den inre marknaden. Kommittén anser att de senaste chockerna understryker vikten av en stark samordning av en sund finanspolitik och av att bygga upp finansiella buffertar under goda tider som ska användas under konjunkturnedgångar, samtidigt som man tar itu med sociala brister eftersom de kan äventyra den ekonomiska tillväxten på medellång sikt. Finanspolitiken bör syfta till att uppnå en försiktig offentligfinansiell ställning på medellång sikt och säkerställa finanspolitisk hållbarhet genom gradvis konsolidering och hållbara tillväxtfrämjande investeringar och reformer.

1.4

EESK efterlyser bättre samordning mellan medlemsstaterna och djärva beslut som skapar incitament för att undvika EU:s energiberoende, särskilt av Ryssland. Ett sådant beroende skulle kunna äventyra unionens intressen och måste hanteras med mod.

1.5

EESK efterlyser en måttlig, realistisk och balanserad strategi när man tar itu med inflationen för att involvera alla i sökandet efter en lösning som gynnar hela unionen. Konkurrensmyndigheterna måste vara rigoröst aktiva när det gäller att säkerställa pristransparens och vara uppmärksamma på eventuella marknadsmisslyckanden. Myndigheterna måste vara noga med att se till att deras uttalanden bygger på bästa empiriska analys, så att man undviker ogrundad kritik mot kommersiella aktörer eftersom det kan leda till konflikter mellan medborgare, företag och arbetsmarknadsparter. Kommittén anser också att problemet endast kan lösas om myndigheterna, företagen och det organiserade civila samhället samarbetar. EESK anser att medlemsstaterna bevisligen och outtröttligt måste fokusera på effektivitet och rättvisa vid användningen av ekonomiska och andra tillgängliga offentliga medel. Detta är avgörande för att säkra nya och högkvalitativa investeringar.

1.6

Kommittén kommer att fortsätta att hävda att samråd med det organiserade civila samhället (arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer), Europaparlamentet och de nationella parlamenten måste spela en större roll under hela den europeiska planeringsterminen i syfte att stärka det nationella egenansvaret. EESK anser att både planeringsterminen och genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanerna skulle gynnas av ett bättre och mer organiserat deltagande av de organisationer som är involverade i EESK. En ”smula realism” behövs när man talar om genomförandet av politiken.

1.7

Kommittén är också medveten om behovet av att investera i kompetens och den industriella agendan för att verkligen dra nytta av befintliga europeiska tillgångar, i synnerhet investeringar i innovation och vetenskap som måste utnyttjas till förmån för medborgarna.

1.8

EESK uppmanar kommissionen att kommunicera bättre med medborgarna. Ett kraftfullt, tillförlitligt och gemensamt budskap om utmaningarna och hur unionen mobiliserar sig för att övervinna dessa utmaningar är avgörande för medborgarna och kommer att göra att man kan undvika missförstånd om det europeiska projektet. Att investera i bättre kommunikation (och vi talar inte om reklam) skulle kunna leda till en intressant förändring i retoriken mot det europeiska projektet och bör prioriteras. I detta avseende välkomnar kommittén också kommissionens initiativ att i år lägga fram ett meddelande om att stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter i EU samt ett förslag till rådets rekommendation om den roll som dialogen mellan arbetsmarknadens parter spelar på nationell nivå. Bättre kommunikation och samråd med det organiserade civila samhället är avgörande och går hand i hand.

2.   Bakgrund

2.1

Det är ingen hemlighet att Europa genomgår den svåraste perioden sedan 70 år. Man står inför många komplexa ekonomiska och sociala utmaningar i och med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, som fortsätter att åderlåta den europeiska ekonomin, med kraftigt stigande energiräkningar, hög inflation, försörjningsbrist, högre skuldnivåer och stigande lånekostnader. Det är därför dags att fatta beslut som avgör framtiden för ett av de mest framgångsrika globala projekten för sociala, ekonomiska och kulturella framsteg.

2.2

Den 22 november 2022 antog kommissionen den europeiska planeringsterminens höstpaket 2023 för att föreslå sätt att gemensamt övervinna dessa utmaningar och stärka våra ekonomier på lång sikt genom samordning av den ekonomiska politiken, finanspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och socialpolitiken. Syftet är att säkerställa en tillräcklig energiförsörjning till överkomliga priser, bevara den ekonomiska och finansiella stabiliteten och skydda utsatta hushåll och företag, stimulera tillväxt och skapande av arbetstillfällen av hög kvalitet samt slutföra den dubbla omställningen.

2.3

I den årliga översikten över hållbar tillväxt 2023 beskrivs de politiska prioriteringarna för det kommande året och fastställs en agenda för att stärka denna samordning i syfte att mildra de negativa effekterna, ta itu med de rådande utmaningarna och öka den sociala och ekonomiska resiliensen samtidigt som hållbar tillväxt för alla främjas, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling. I syfte att främja konkurrenskraftig hållbarhet är de fyra prioriteringarna att främja miljömässig hållbarhet, produktivitet, rättvisa och makroekonomisk stabilitet.

2.4

Den ekonomi- och sysselsättningspolitiska agendan bör inriktas på att hjälpa medborgare och företag att möta de utmaningar som uppstår till följd av de ökade energikostnaderna och energiförsörjningen och samtidigt fortsätta insatserna för att främja hållbar tillväxt och den gröna och den digitala omställningen samt öka den sociala rättvisan och den ekonomiska resiliensen.

2.5

Enligt denna princip väntas förslag till landsspecifika rekommendationer under våren 2023, med landsrapporter som är inriktade på följande: — En kortfattad men heltäckande översikt över den ekonomiska och sociala utvecklingen och de utmaningar som medlemsstaterna står inför. — En översikt över läget i genomförandet av de nationella återhämtnings- och resiliensplanerna. — En fortsatt återhållsam hållning till de landsspecifika rekommendationerna.

2.6

När det gäller euroområdet har kommissionen fastställt fem rekommendationer för 2023: a) Samordna finanspolitiken. b) Upprätthålla de offentliga investeringarna. c) Övervaka löne- och socialpolitiken. d) Förbättra företagsklimatet. e) Bevara den makroekonomiska stabiliteten.

3.   Särskilda kommentarer

3.1   Den europeiska planeringsterminen och det organiserade civila samhällets deltagande

3.1.1

Den europeiska planeringsterminen är fortfarande den viktigaste, väletablerade ramen för effektivare samordning av politiken mellan medlemsstaterna. Denna samordning har gett resultat, eftersom EU:s återhämtning efter covid-19 har varit den snabbaste sedan efterkrigstidens uppsving och våra arbetsmarknader har visat sig vara resilienta, med rekordhög sysselsättning. Inom ramen för den europeiska planeringsterminen och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens (inbegripet dess ytterligare REPowerEU-del) kommer EESK att fortsätta att stå i centrum för omvandlingsprocessen för att uppnå konkurrenskraftig hållbarhet. I linje med detta kommer kommittén att fortsätta att förespråka att samråd med det organiserade civila samhället ska spela en större roll under hela den europeiska planeringsterminen för att ta hänsyn till olika samhällsintressen och stärka det nationella egenansvaret.

3.1.2

EESK genomför för närvarande ett samråd med det organiserade civila samhället i medlemsstaterna för att få deras rekommendationer i detta avseende (1). Kommittén välkomnar därför kommissionens initiativ, som tillkännagavs i juli 2022 (2), att i år lägga fram ett meddelande om att stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter i EU samt ett förslag till rådets rekommendation om den roll som dialogen mellan arbetsmarknadens parter spelar på nationell nivå.

3.1.3

EESK uppmanar kommissionen att utvidga och tillhandahålla en tydlig ram för de befintliga forumen inom den europeiska planeringsterminen för att informera och involvera arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer under hela planeringsterminen, så att de verkligen blir relevanta aktörer i samordningen av finanspolitiken, den ekonomiska politiken, socialpolitiken och sysselsättningspolitiken på EU-nivå.

3.2   Den geopolitiska krisen – kriget i Ukraina

3.2.1

Konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina innebär för ekonomin och samhället i EU många nya ekonomiska svårigheter som påverkar den övergripande ekonomiska och sociala stabiliteten och energiförsörjningen. EU måste fortsätta att eftersträva både konkurrenskraftig hållbarhet och social och ekonomisk resiliens. Inom den närmaste framtiden krävs stödåtgärder för att mildra följderna av Rysslands angrepp mot Ukraina för européer och EU-företag, särskilt små och medelstora företag samt låg- och medelinkomsttagare.

3.2.2

I synnerhet energikrisen är den mest relevanta faktorn: I kombination med en mycket hög inflation kommer den att få stora konsekvenser på lång sikt. I detta avseende betonar EESK behovet av omedelbara åtgärder för att förhindra att situationen förvärras ytterligare på kort och medellång sikt, samtidigt som den gröna omställningen hanteras rättvist. I många länder ligger energiproduktionen inte på samma nivå som energiförbrukningen.

3.2.3

Kommittén anser att möjligheten att öka produktionen och dra nytta av de förutsättningar och resurser som finns tillgängliga i vissa länder, såsom sol-, våg- och vindkraft, ännu inte har utforskats av vissa regeringar, som ännu inte har tagit fram några planer för att producera energi med egna resurser. En av anledningarna till detta är den alltför komplicerade eller dåligt utformade lagstiftning och den överdrivna byråkrati som fortfarande finns i många medlemsstater. Detta underlättar inte produktionen av grön energi, trots den enorma potentialen. Vi måste våga göra de nödvändiga kollektiva ansträngningarna. Detta förutsätter investeringar, särskilt från den privata sektorn. Offentliga investeringar kommer dock att fortsätta att spela en viktig roll när det gäller att uppnå den gröna givens mål, skydda vårt framtida välstånd och vår framtida konkurrenskraft samt stärka EU:s strategiska oberoende. Detta bör också återspeglas i sammanhållningspolitiken.

3.3   Inflation

3.3.1

Den höga inflationen, som i synnerhet utlösts av de kraftigt stigande energipriserna, har en mycket negativ inverkan på arbetstagarna och företagen, den finansiella stabiliteten, köpkraftspariteten samt den ekonomiska och sociala stabiliteten. Inflationen i världen och i EU är ett komplext fenomen, vad gäller både dess ursprung och lösningarna på den. Dess mest omedelbara och viktiga faktorer är försörjningsflaskhalsarna i processen för en snabb återhämtning från recessionen till följd av pandemin, i ett sammanhang med en expansiv penningpolitik, i kombination med den energikris som utlöstes av Rysslands invasion av Ukraina. Inflationen påverkar alla ekonomiska aktörer och samhällsgrupper, särskilt de svagaste och mest missgynnade. Arbetstagare och konsumenter ser sin köpkraft sjunka, och många företag ser sina vinstmarginaler minska. Endast spekulanter och vissa ekonomiska sektorer, såsom energisektorn, ser en kraftig ökning av sina vinster. I syfte att hantera inflationen har medlemsstaterna antagit olika metoder för att kontrollera den, t.ex. stöd för att undvika prisökningar inom livsmedelssektorerna och insatser för att hålla lönerna i balans i kombination med ekonomisk politik. Vi är fortfarande långt ifrån att uppnå våra mål och från en lösning som skulle trygga den ekonomiska och sociala välfärden.

3.3.2

Konkurrensmyndigheterna måste vara rigoröst aktiva när det gäller att säkerställa pristransparens och vara uppmärksamma på eventuella marknadsmisslyckanden. Myndigheterna måste vara noga med att se till att deras uttalanden bygger på bästa empiriska analys, så att man undviker ogrundad kritik mot kommersiella aktörer eftersom det kan leda till konflikter mellan medborgare, företag och arbetsmarknadsparter.

3.3.3

Kampen mot inflationen måste vara den högsta prioriteringen i en samordnad europeisk ekonomisk politik mellan EU-institutionerna och de nationella regeringarna. Europeiska centralbanken (ECB) och de nationella centralbankerna måste när penningpolitiken åtstramas ta hänsyn till att inflationsprocessen inte orsakas av en alltför stor efterfrågan och förhindra att deras beslut leder till en ny recession. Kommittén uppmanar ECB att sänka kärninflationen utan att äventyra EU:s ekonomiska återhämtning. Med tanke på ovannämnda risker bör ECB gå varsamt fram när det gäller att normalisera penningpolitiken (3). EU och de nationella regeringarna måste vidta åtgärder för att hjälpa de mest missgynnade befolkningsgrupperna och de hårdast drabbade företagen. Trepartssamråd, social dialog och kollektivförhandlingar måste bli viktiga instrument för att hantera inflationskrisen genom rättvis fördelning av bördorna och för att utforma åtgärder som syftar till att komma till rätta med krisen inom de olika ekonomiska sektorerna. Kommittén ställer sig därför positiv till åtgärder såsom en energiprisbroms för att dämpa inflationstendenserna.

3.4   EU:s miljömål/energikrisen

3.4.1

EESK fortsätter att förespråka samma sak som under de senaste månaderna: Trots de nya kriserna får vi inte överge de mål som fastställts på EU-nivå – utfasning av fossila bränslen och miljömässig hållbarhet. Vi måste stärka företag och arbetstagare och ge alla medborgare möjlighet att övervinna svårigheterna för att våra långsiktiga miljömål ska kunna uppnås.

3.4.2

Kommittén ställer sig därför positiv till åtgärder för att samordna energipriserna i syfte att dämpa inflationstendenserna. Lägre energipriser bör vara en av prioriteringarna i EU:s ekonomiska politik. EESK stöder ett tak för el- och gaspriserna och påpekar att kommittén i tidigare yttranden och resolutioner har efterlyst en brådskande reform av systemet med marginalprisauktioner på grossistmarknaden för el, på grund av dess inneboende inflationsdrivande karaktär. Investeringar i grön energi är avgörande för att detta ska kunna uppnås.

3.4.3

Kommissionen lade fram REPowerEU-planen för att göra EU oberoende av försörjning med gas och olja från Ryssland, och EESK välkomnade den och ställde sig bakom strategin med fyra pelare, med fokus på energisparande, diversifiering av gasimport, ersättning av fossila bränslen genom att påskynda förnybara energikällor samt finansieringslösningar (4). Samtidigt anser kommittén att försörjningstrygghet måste säkerställas till en ”så överkomlig kostnad som möjligt” för både konsumenter och industri. EESK påpekar att medlemsstaternas ändringar av sina nationella återhämtnings- och resiliensplaner för att lägga fram ett särskilt REPowerEU-kapitel utgör ytterligare en möjlighet för dem att samråda med det organiserade civila samhället och ta hänsyn till dess synpunkter.

3.4.4

EESK betonar att ytterligare initiativ kan behövas för att säkerställa att tillräckligt privat och offentligt kapital mobiliseras för den gröna omställningen. Kommittén anser dessutom att en bättre samordning av användningen av befintliga ekonomiska medel måste prioriteras. Kommunikationsprocessen i denna fråga skulle vara mycket användbar för att mobilisera medborgarna mot ett gemensamt mål.

3.5   Den sociala och ekonomiska krisen/brist på kompetens och kvalificerad arbetskraft

3.5.1

Även om arbetslösheten i EU bara uppgår till 6 % står vi fortfarande inför svårigheten att hitta människor med den kompetens som krävs för att förverkliga återuppbyggnaden av och resiliensen i vår ekonomi och för att uppnå våra mål för den dubbla omställningen. Det råder en betydande brist på kvalificerad arbetskraft för många viktiga yrken i vissa länder, inte minst för att många ungdomar lämnar sina länder för att arbeta på annat håll. Utöver att utbildning inom viktiga områden måste främjas går vi miste om en betydande andel kvalificerade arbetstagare när de har utbildats. För att stärka EU:s strategi för oberoende vill vi att vissa av produktionslinjerna ska återföras till Europa, men vi har inte de kvalificerade personer som skulle arbeta i dessa fabriker i Europa. Denna situation måste åtgärdas fortlöpande.

3.5.2

EESK betonar att tillhandahållandet av arbetstillfällen av hög kvalitet är ett av de bästa sätten att locka högkvalificerade personer. Dessutom är att tillhandahålla skäliga löner som det går att leva på, säkerställa formella anställningsförhållanden för att undvika otrygga arbetsvillkor, erbjuda omfattande kompetenshöjningsprogram, tillhandahålla utmärkta hälso- och säkerhetsvillkor och eftersträva en jämn könsfördelning, tillsammans med ett fullgott socialt skydd på nationell nivå, inte bara mål i sig utan utgör också grunden för en gynnsam ekonomisk och politisk utveckling. Kommittén efterlyser dessutom en ansvarsfull användning av balanserade och kombinerade politiska åtgärder (mellan offentliga och privata utbildningssystem för att bättre utnyttja tillgängliga ekonomiska resurser) i samband med utbildning och kompetenshöjning.

3.6   Offentliga och privata skulder och investeringar

3.6.1

EU står inför ett akut och växande behov av offentliga och privata investeringar för att uppnå målen i den gröna given och den digitala omvandlingen, påskynda energiomställningen och möta de nya utmaningarna med strategiskt oberoende. Å ena sidan måste unionen komma till rätta med det senaste årtiondets investeringsunderskott, och å andra sidan måste de flesta medlemsstater minska sitt offentliga underskott och sin offentliga skuld. Detta måste göras på ett mycket balanserat men beslutsamt sätt.

3.6.2

Samtidigt anser kommittén att det är mycket viktigt att alla befintliga resurser inom de olika programmen – struktur- och sammanhållningsfonderna, faciliteten för återhämtning och resiliens, InvestEU osv. – utnyttjas fullt ut före en eventuell extraordinär ökning av EU:s medel för offentliga investeringar och främjande av privata investeringar. I detta syfte bör största möjliga flexibilitet i användningen av dem – vad gäller både mål och tidsfrister för genomförandet – medges, alltid i överensstämmelse med en noggrann övervakning av deras korrekta genomförande. EESK anser att tanken om gemensamma projekt mellan medlemsstaterna skulle kunna vara en intressant idé för att stimulera investeringar och strukturreformer.

3.6.3

EESK understryker att det krävs framsteg med att fullborda kapitalmarknadsunionen och bankunionen för att garantera en välfungerande finanssektor och välfungerande finansmarknader, som är avgörande för att finansiera de mycket stora investeringar som behövs för den gröna och den digitala omställningen. En fördjupning av kapitalmarknadsunionen och bankunionen, samtidigt som agendan för hållbar finansiering upprättas, skulle konsolidera finansieringskanalerna, främja investeringsinsatserna och öka resiliensen.

3.6.4

Både covid-19-krisen och den ryska invasionen har haft en betydande negativ inverkan på bytesbalansen. EESK efterlyser ökade investeringar som den främsta drivkraften för EU:s konkurrenskraft.

3.6.5

EESK anser att medlemsstaterna bör vara mer effektiva när det gäller att använda de resurser som redan finns tillgängliga innan de begär nya. Kommittén efterlyser dessutom större flexibilitet i användningen av EU:s finansiella medel för att omfördela dem om de inte kan användas för de ändamål för vilka de ursprungligen var avsedda eller om sociala, ekonomiska, miljömässiga eller försvarsrelaterade utmaningar leder till att anpassningar måste göras. Vid behov bör EU också skapa lämpliga förutsättningar och instrument för att öka de offentliga investeringarna och underlätta en större mobilisering av privata investeringar. Detta måste göras i strävan efter gemensamma strategiska mål och mål om oberoende och utan att undergräva eller rubba den inre marknadens funktionssätt. Kommittén betonar dessutom behovet av en effektivare användning av de anslagna ekonomiska resurserna: Medlemsstaterna måste åta sig att förklara var och hur dessa ekonomiska resurser används. EESK pekar också på en effektiv uppbörd av intäkter i samband med finanspolitisk hållbarhet. Till exempel åsamkar aggressiv skatteplanering och skattebedrägeri också de offentliga budgetarna allvarliga skador. På det hela taget är hållbar tillväxt för alla den bästa grunden för finanspolitisk stabilitet. Trots ovanstående kommer fullbordandet av industriplanen i den gröna given och målet om att uppnå strategiskt oberoende på energi- och industriområdet, samtidigt som den inre marknadens grundläggande principer respekteras, att kräva ytterligare EU-medel, såsom föreslogs i en EESK-resolution som antogs i maj 2022 (5).

---

(1)  Resultaten kommer att sammanfattas och tydliga rekommendationer kommer att läggas fram i ett yttrande på eget initiativ som ska läggas fram vid plenarsessionen i april 2023.

EESK:s yttrande på eget initiativ ”EESK:s rekommendationer för en gedigen reform av den europeiska planeringsterminen” (ECO/600), som ska läggas fram för antagande i april 2023.

(2)  ”Granskningsrapport om genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens”, 29.7.2022.

(3)  EESK:s yttrande om ytterligare överväganden avseende den ekonomiska politiken i euroområdet 2022 (EUT C 75, 28.2.2023, s. 43).

(4)  EESK:s yttrande ”Planen REPowerEU”, antaget den 21 september 2022 (EUT C 486, 21.12.2022, s. 185).

(5)  EUT C 323, 26.8.2022, s. 1.