16.3.2023   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 100/76


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om En konkurrenskraftskontroll för att bygga upp en starkare och mer motståndskraftig ekonomi i EU

(förberedande yttrande)

(2023/C 100/11)

Föredragande:

Christian ARDHE

Medföredragande:

Giuseppe GUERINI

Remiss

Ordförandeskapet för Europeiska unionens råd, 30.6.2022

Rättslig grund

Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig sektion

Inre marknaden, produktion och konsumtion

Antagande av sektionen

10.11.2022

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

54/1/2

Antagande vid plenarsessionen

14.12.2022

Plenarsession nr

574

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

150/4/11

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att det tjeckiska ordförandeskapets begäran om att utarbeta ett förberedande yttrande om en konkurrenskraftskontroll är synnerligen aktuell. Med tanke på de nuvarande och förväntade framtida utmaningarna anser EESK att det är av avgörande betydelse att göra EU:s ekonomi mer konkurrenskraftig. Den inre marknaden och EU:s sociala marknadsekonomi är EU:s största tillgångar för att uppnå ekonomisk tillväxt och social välfärd, och kommittén efterlyser därför en konkurrenskraftskontroll för att stödja företagande, skapande av arbetstillfällen och förbättrade arbetsvillkor samt hållbar ekonomisk tillväxt och social sammanhållning.

1.2

EESK anser att konkurrenskraftskontrollen är ett sätt att se till att konkurrenskraftsaspekter beaktas på lämpligt sätt i beslutsfattandet. Detta kräver tillräcklig kunskap om initiativens inverkan på konkurrenskraften och ett konkurrenskraftsmedvetet förhållningssätt i beslutsfattandet.

1.3

Konkurrenskraftskontrollen bör vara en viktig del av ett balanserat beslutsfattande i EU och bör tillämpas inom ramen för alla EU:s politiska processer och lagstiftningsprocesser. Detta bör omfatta lagstiftningsinitiativ, sekundärrätt, skatteåtgärder, strategier och program samt internationella avtal. Kontrollen bör också integreras i den europeiska planeringsterminen, eftersom medlemsstaternas politik är avgörande i detta avseende.

1.4

Eftersom en grundlig konsekvensbedömning utgör den faktiska grunden för en konkurrenskraftskontroll är det mycket viktigt att se till att konsekvensbedömningen av konkurrenskraften är obligatorisk, effektiv och genomförs fullt ut i varje skede av beslutsprocessen. EESK uppskattar de nuvarande riktlinjerna och verktygslådan för bättre lagstiftning, men påpekar, vilket framhållits av nämnden för lagstiftningskontroll, att det finns ett uppenbart behov av förbättringar, särskilt när det gäller verktygens tillämpning.

1.5

EESK anser att man vid konkurrenskraftskontrollen bör beakta inverkan på företag, sysselsättning och arbetsvillkor på olika nivåer, inbegripet efterlevnadskostnader och andra direkta effekter, multiplikatoreffekter på värdekedjorna och deras därav följande makroekonomiska effekter. I detta avseende bör uppmärksamhet ägnas åt konkurrenssituationen för den ansenliga mångfalden av företag när det gäller sektor, storlek och affärsmodell, inbegripet företag inom den sociala ekonomin.

1.6

Det är viktigt att beakta både positiva och negativa effekter på konkurrenskraften, inte bara för att undvika minskad konkurrenskraft utan också för att förbättra konkurrenskraften, med särskild uppmärksamhet på konkurrenskraften i förhållande till utvecklingen av EU-produkter och EU-tjänster som är konkurrenskraftiga på den globala marknaden. Vid konkurrenskraftskontrollen måste man ta hänsyn till den stora mångfalden av företag som kan påverkas på olika sätt.

1.7

Även om konkurrenskraftskontrollen främst är inriktad på initiativ med andra primära mål än förbättrad konkurrenskraft uppmanar EESK kommissionen att utarbeta en särskild konkurrenskraftsagenda med det huvudsakliga långsiktiga målet att stärka EU:s konkurrenskraft.

1.8

En agenda för konkurrenskraft bör bygga på EU:s sociala marknadsekonomi och fokusera på grundläggande frågor som den inre marknaden och utrikeshandel, investeringar och tillgång till finansiering, skattesystem, forskning och innovation, kompetens och arbetsmarknader samt mikroföretag jämte små och medelstora företag och den gröna och den digitala omställningen, med beaktande av ramen för hållbar finansiering, där konkurrenskraftsaspekterna är förenliga med sociala och miljömässiga mål. Eftersom konkurrenskraften också har kopplingar till sociala och miljömässiga aspekter och är en fråga som berör alla, måste företrädare för arbetsmarknadens parter och andra aktörer i det civila samhället vara nära involverade i utarbetandet av agendan, varvid den sociala dialogen spelar en central roll, i enlighet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

2.   Bakgrund

2.1

Detta yttrande är ett svar på det tjeckiska ordförandeskapets begäran om ett förberedande yttrande från EESK om EU:s konkurrenskraft och regleringsaspekterna av EU-lagstiftningen för EU:s företag. Det handlar om konkurrenskraftskontroll för att bygga upp en starkare och mer motståndskraftig ekonomi i EU. Ordförandeskapet understryker behovet av att minska EU:s strategiska beroende och säkerställa större motståndskraft samt garantera öppenhet gentemot omvärlden och EU-företagens konkurrenskraft.

2.2

Den svenska regeringen har också angett att konkurrenskraften är en av de politiska frågor som kommer att stå i fokus under Sveriges kommande EU-ordförandeskap.

2.3

EESK har redan efterlyst en konkurrenskraftskontroll i sitt yttrande om 55 % -paketet (1), i vilket kommittén konstaterar följande: ”Vid omställningen till ett klimatneutralt samhälle måste vi övergå till en modell som leder till en välmående ekonomi. Om vi vill att EU ska vara en föregångare och att resten av världen tar efter oss bör vi sträva efter att utforma den mest framgångsrika modellen – en modell som är rättvis och hållbar ur ekonomisk, social och miljömässig synvinkel.” Vidare framhåller kommittén att ”alla lagstiftningsförslag som läggs fram inom ramen för 55 %-paketet bör genomgå en konkurrenskraftskontroll i linje med principerna för målen för hållbar utveckling så att man förstår alla eventuella konsekvenser för företagen.” Dessförinnan efterlyste EESK ett konkurrenskraftstest i sitt yttrande om kapitalmarknadsunionen (2).

2.4

I slutrapporten från konferensen om Europas framtid begärdes också att EU:s nya politiska initiativ skulle genomgå en ”konkurrenskraftskontroll” för att analysera deras inverkan på företagen och deras företagsklimat (kostnader för att göra affärer, innovationskapacitet, internationell konkurrenskraft, lika villkor osv.) och att en sådan kontroll ska vara förenlig med Parisavtalet, målen för hållbar utveckling – inbegripet jämställdhet – och inte får undergräva skyddet av mänskliga rättigheter, sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter eller miljö- och konsumentskyddsstandarder.

2.5

I ett tal (3) nyligen förklarade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att en standardkontroll av konkurrenskraften kommer att införas i vår lagstiftning.

3.   Skäl till och behov av en konkurrenskraftskontroll

3.1

Konkurrenskraft som ett uttryckligt mål har stått på EU:s dagordning i olika former sedan Lissabonstrategin 2000, följt av Europa 2020-strategin, industristrategin samt en rad rapporter om den europeiska konkurrenskraften och den inre marknaden. Under årens lopp har dock den internationella konkurrensen blivit allt hårdare och med tanke på de nuvarande och förväntade framtida utmaningarna är det av avgörande betydelse att skapa ny dynamik för att göra EU mer konkurrenskraftigt. EU:s svar på covid-19-pandemin var Next Generation EU, ett massivt investeringsprogram som syftar till att stärka EU-ekonomins globala konkurrensställning på grundval av miljövänligare och mer digitaliserade företag som stöds av effektivare offentliga tjänster, förstärkt infrastruktur och en dynamisk arbetsmarknad.

3.2

Europas andel av den globala ekonomin har minskat under ganska lång tid. Det har uppskattats att EU under 2050 kommer att stå för mindre än 10 % av den globala bruttonationalprodukten (BNP), och att 85 % av den förväntade globala BNP-tillväxten kommer att komma från länder utanför EU under de kommande åren. Europas dåliga tillväxtutsikter förvärrar den relativa ekonomiska nedgången. Detta innebär att Europas röst i världen får mindre betydelse och att EU:s globala roll och inflytande i det internationella samarbetet försvagas (4).

3.3

Utsikterna på kort sikt är i stor utsträckning kopplade till Rysslands invasion av Ukraina, som fortsätter att påverka EU:s ekonomi negativt, och även det faktum att EU fortfarande håller på att återhämta sig från de olika effekterna av covid-19-pandemin. Kriget har pressat upp priserna på energi och livsmedelsråvaror ytterligare, vilket underblåser det globala inflationstrycket och urholkar hushållens köpkraft (5). För att bemöta den höga inflationstakten har Europeiska centralbanken höjt euroräntorna, i likhet med de åtgärder som vidtagits av Federal Reserve Bank i Förenta staterna. En försvagad global tillväxt minskar dessutom den externa efterfrågan. EU och dess medlemsstater reagerade å sin sida genom att mångfaldiga stödet till företag via en rad program för att bevara deras konkurrenskraft i en besvärlig och ytterst instabil ekonomisk situation.

3.4

Förutom den aldrig tidigare skådade situation som orsakats av pandemin och kriget står Europa inför en historisk strukturomvandling som drivs av den geopolitiska utvecklingen, de demografiska förändringarna, digitaliseringen och omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Detta omformar marknaderna och påskyndar konkurrensen när det gäller produktionsfaktorer. Hur framgångsrik omställningen blir beror i slutändan på hur väl ekonomin som helhet fungerar. Endast genom att vara världsledande inom innovation och hållbarhet kan Europa framgångsrikt konkurrera globalt och skapa det välstånd som krävs.

3.5

Skillnaden mellan konkurrenskraft på den inre och den globala marknaden bör noteras. Den första omfattar konkurrens på lika villkor, harmonisering av regler och undanröjande av hinder (6). Den senare förutsätter gynnsamma villkor och bättre och mer tillgängliga produkter och tjänster i konkurrens med konkurrenter utanför EU. En välfungerande inre marknad bidrar också till bättre villkor för global konkurrenskraft.

3.6

Det är viktigt att hitta en balans mellan olika politiska mål. Större uppmärksamhet bör dock riktas åt att skapa situationer som alla vinner på, med tanke på att konkurrenskraftiga företag gynnar ekonomin och samhället som helhet och att en sund ekonomi och ett stabilt samhälle ökar motståndskraften och bidrar till ett konkurrenskraftigt företagsklimat.

3.7

Det är också uppenbart att EU måste stärka sin internationella ställning och sitt inflytande i den gröna och den digitala omställningen. En starkare ställning i utvecklingen och användningen av digital teknik handlar inte bara om ekonomisk konkurrenskraft utan också om säkerhet och EU:s geopolitiska roll. Den är också en förutsättning för att EU ska vara en global normgivare, till exempel inom tillförlitlig AI.

3.8

Behovet av ett starkare globalt inflytande gäller också kampen mot klimatförändringarna. Detta kräver både betydande diplomatiskt inflytande och stark konkurrenskraft när det gäller kostnadseffektivitet, innovation, kompetens och tillgång på koldioxidsnåla produkter, tekniker och lösningar på globala marknader. En positiv utveckling är att ett antal företag i EU redan är i färd med att anpassa sina investeringar till miljömässiga och sociala mål, vilket framgår av den snabbt ökande användningen av ESG-produkter på globala och europeiska finansmarknader. EU håller på att utarbeta en fullfjädrad ram för hållbar finansiering som måste ge mer transparens och utrymme för ESG-produkter samt stå i samklang med den övergripande hållbarheten.

3.9

Med tanke på vikten av en blomstrande ekonomi med konkurrenskraftiga företag för att skapa välstånd och välbefinnande i Europa samt hållbara lösningar på klimat- och miljöproblem är det viktigt att erbjuda EU:s företag en gynnsam miljö för innovation, investeringar och handel. Eftersom många delar av företagsklimatet bestäms av den politiska, rättsliga och finanspolitiska ramen måste beslutsfattarna se till att denna ram stöder företagens konkurrenskraft och därmed ekonomin och samhället som helhet.

4.   Inslag i en konkurrenskraftskontroll

4.1

Eftersom det inte finns någon enhetlig eller allmän definition av konkurrenskraft beror innehållet i en konkurrenskraftskontroll på omfattningen och det perspektiv som ska beaktas. I det tjeckiska ordförandeskapets begäran hänvisas uttryckligen till EU-företagens konkurrenskraft med avsikten att bygga upp en starkare och mer motståndskraftig EU-ekonomi.

4.2

Företagens konkurrenskraft kan beskrivas som deras förmåga att lyckas på marknaden på ett lönsamt sätt, vilket skapar värde för dem själva och för samhället i stort. Detta beror i sin tur på tillgången på produktionsfaktorer (kvalificerad arbetskraft, energi och råvaror, kapital, data), de totala produktionskostnaderna, efterfrågan på och marknaderna för produkterna samt företagens förmåga att vara innovativa och dra nytta av de möjligheter som står till buds samtidigt som de stärker EU:s sociala marknadsekonomiska modell.

4.3

Viktiga tillgångar som man kan bygga vidare på när man strävar efter bättre konkurrenskraft är EU:s unika sociala marknadsekonomi, tillsammans med åtföljande sund makroekonomisk styrning, forskning och innovation, social dialog, deltagande av det civila samhället samt omfattande utbildningsystem, en motiverad arbetskraft med stabila arbetstillfällen, hälso- och sjukvårdssystem och sociala system, en blomstrande sektor inom den sociala ekonomin och hållbara investerare. Med tanke på de nuvarande och förväntade framtida utmaningarna efterlyser EESK en konkurrenskraftskontroll för att stödja företagande, skapande av arbetstillfällen och förbättrade arbetsvillkor, hållbar ekonomisk tillväxt och social sammanhållning.

4.4

EESK anser att konkurrenskraftskontrollen är ett sätt att se till att konkurrenskraftsaspekter beaktas på lämpligt sätt i beslutsfattandet. Detta kräver förståelse för hur initiativ kommer att påverka konkurrenskraften och ett konkurrenskraftsmedvetet förhållningssätt i beslutsfattandet. Konkurrenskraftskontrollen består således av två nivåer:

konsekvensbedömningsnivån (”teknisk” nivå), som handlar om att bedöma olika sätt på vilka politiska initiativ och lagstiftningsinitiativ påverkar konkurrenskraften, och

beslutsfattandenivån (politisk nivå), som handlar om att ägna vederbörlig uppmärksamhet åt konkurrenskraften och ge den lämplig tyngd vid utformningen av nya initiativ mot bakgrund av EU:s sociala marknadsekonomiska modell.

4.5

Det är viktigt att konkurrenskraftskontrollen är så omfattande som möjligt med beaktande av konsekvenserna för företag och leveranskedjor, anställnings- och arbetsvillkor samt deras efterföljande makroekonomiska effekter. En robust konkurrenskraftskontroll för alla nya initiativ bör fungera som en kontrollåtgärd för att se till att förslagen främjar ökad konkurrenskraft, fler arbetstillfällen och hållbar tillväxt.

5.   Konsekvensbedömning som grund för konkurrenskraftskontrollen

5.1

Konkurrenskraftskontrollen bör baseras på gedigen information om effekterna av politiska initiativ och lagstiftningsinitiativ på olika nivåer, inbegripet efterlevnadskostnader, lättillgänglighet till marknader och andra direkta effekter för företagen. Multiplikatoreffekten är av särskild betydelse i värdekedjorna, till exempel effekterna på tillgången till energi och råvaror. Konkurrenskraftskontrollen bör också omfatta konsekvenserna för sysselsättning, investeringar, innovation, produktivitet, rättstvister, den inre marknadens funktion, utrikeshandeln och den övergripande europeiska sociala modellen och hållbar tillväxt.

5.2

De nuvarande riktlinjerna och verktygslådan för bättre lagstiftning, som fastställts inom ramen för Europeiska kommissionens agenda för bättre lagstiftning, kräver redan att initiativ som förväntas få betydande ekonomiska, sociala eller miljömässiga konsekvenser åtföljs av konsekvensbedömningar. Konsekvensbedömningsrapporten ska innehålla en beskrivning av de miljömässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna, inbegripet konsekvenserna för små och medelstora företag och konkurrenskraften. EESK efterlyser heltäckande rapportering om konkurrenseffekterna på den ansenliga mångfalden av företag när det gäller sektor, storlek och affärsmodell, inbegripet företag inom den sociala ekonomin.

5.3

EESK uppskattar innehållet i den nuvarande verktygslådan och noterar att kommissionens konkurrenskraftsverktyg i ett arbetsdokument från OECD har betecknats som det mest omfattande befintliga dokumentet för att bedöma lagstiftningens inverkan på konkurrenskraften (7). Det finns dock också ett uppenbart behov av förbättringar, särskilt när det gäller verktygens införande och tillämpning.

5.4

Enligt nämnden för lagstiftningskontroll har konsekvensbedömningen ofta varit otillräcklig, och vissa betydande konsekvenser har inte utvärderats tillräckligt. Såsom beskrivs i årsrapporten för 2021 (8) har nämnden för lagstiftningskontroll ofta begärt ytterligare analys av konsekvenserna för konsumenter, konkurrenskraft, innovation, medlemsstater och små och medelstora företag. Den har också ofta efterlyst ytterligare kvantifiering, särskilt av de administrativa kostnaderna och besparingarna. I sin årsrapport för 2020 (9) hänvisade nämnden upprepade gånger till bristande analys av konkurrenskraften (ofta kopplad till otillräcklig kostnadsanalys), inverkan på små och medelstora företag och samhällseffekter.

5.5

EESK betonar därför att konsekvensbedömningarna måste fokusera mer på konkurrenskraft för att säkerställa att de är väl avvägda. Det är också viktigt att de olika delarna av verktygslådan behandlas på ett integrerat sätt, inbegripet de som rör sektoriell konkurrenskraft, små och medelstora företag, innovation, konkurrens, inre marknaden, handel och investeringar.

5.6

Vid konkurrenskraftskontrollen måste man ta hänsyn till den stora mångfalden av företag som kan påverkas på helt olika sätt. Kommittén efterlyser därför en sorgfällig bedömning av konsekvenserna för näringslivets olika sektorer och ekosystem, för företag av olika storlek (inklusive mikroföretag samt små och medelstora företag), för företag som är verksamma i olika delar av värdekedjorna och på olika marknader och geografiska platser samt för företag med olika affärsmodeller, inbegripet företag, kooperativ och företag inom den sociala ekonomin.

5.7

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt EU-företagens internationella konkurrenskraft, vilket är särskilt viktigt med tanke på EU:s öppna strategiska oberoende och exportmöjligheter.

5.8

Bedömningen av inverkan på konkurrenskraften bör inte begränsas till effekterna av ett enskilt initiativ, utan bör dessutom beakta den kumulativa bördan, särskilt efterlevnadskostnaderna för lagstiftning eller andra åtgärder som påverkar samma aktörer. Bedömningen bör dessutom omfatta både kortsiktiga och långsiktiga effekter, även i olika prognosscenarier. För att hitta det bästa alternativet är det också nödvändigt att bedöma de olika alternativens inverkan på konkurrenskraften och på ett heltäckande sätt redogöra för dem. Det är också viktigt för konsekvensbedömningarna av konkurrenskraften att kvantitativa uppgifter ges mer uppmärksamhet och utvecklas.

5.9

EESK efterlyser gedigna bedömningar och belägg för både positiva och negativa effekter på konkurrenskraften. Målet bör inte bara vara att undvika minskad konkurrenskraft, utan också att sträva efter ett ambitiösare mål om att förbättra den europeiska sociala marknadsekonomins övergripande konkurrenskraft med målet att främja en stabil och hållbar tillväxt för alla.

5.10

Det är dessutom viktigt att ha en helhetssyn på konkurrenskraften när det gäller hållbarhet. Miljömässig hållbarhet är kopplad till företagens konkurrenskraft, inte bara som en kostnadsfaktor utan också eftersom goda miljöprestanda förväntas av flera marknadsaktörer, däribland kunder, investerare och finansiärer. Detsamma gäller social hållbarhet, inbegripet respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och arbetstagares rättigheter. I samband med detta måste flera aspekter sammanjämkas, bland annat tekniska framsteg, kostnader och samhällets acceptans.

5.11

Eftersom bedömningen av konkurrenskraftseffekterna utgör den faktiska grunden för en konkurrenskraftskontroll är det mycket viktigt att se till att konsekvensbedömningen av konkurrenskraften är obligatorisk och effektiv, och att den genomförs och verkställs fullt ut. Den bör också uppdateras under lagstiftningsprocessen om väsentliga ändringar görs. Samtidigt behövs tillräckliga resurser och rätt kompetens för att genomföra bedömningarna. Kommittén rekommenderar också regelbunden riktmärkning av konkurrentländernas förfaringssätt.

5.12

Vid konkurrenskraftskontrollen bör man också fullt ut utnyttja andra befintliga verktyg, såsom kontroller av ändamålsenligheten, Refit-programmet och Fit for Future-plattformen. Dessa är särskilt viktiga för att bedöma de kumulativa effekterna av olika initiativ.

6.   Konkurrenskraftskontroll som en del av beslutsfattandet

6.1

EESK anser att konkurrenskraftskontrollen bör vara en viktig del av ett balanserat beslutsfattande och tillämpas i alla former av EU:s politiska processer och lagstiftningsprocesser, och även omfatta EU:s strategier och program, budget- och skattebestämmelser, sekundärlagstiftning och internationella avtal. Kontrollen bör också tillämpas inom ramen för den europeiska planeringsterminen, eftersom medlemsstaternas politik är avgörande i detta avseende.

6.2

Även om konkurrenskraftskontrollen främst är inriktad på initiativ med andra primära mål än förbättrad konkurrenskraft uppmanar EESK kommissionen att utarbeta en särskild konkurrenskraftsagenda med det långsiktiga målet att stärka EU:s konkurrenskraft.

6.3

Konkurrenskraftsagendan bör inriktas på ett långsiktigt perspektiv och uppmärksamma sådana grundläggande frågor som att utveckla den inre marknaden och minska marknadshindren, att öka investeringarna och tillgången till finansiering och stöd, inbegripet investeringar i genusperspektiv, att underlätta utrikeshandel och externt samarbete, att främja innovation, kompetens på hög nivå och spetsforskning, att höja kompetensen genom utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, att göra arbetsmarknaderna mer inkluderande och förbättra arbetsvillkoren samt att påskynda tillståndsförfarandena, minska byråkratin och efterlevnadskostnaderna och göra skattesystemen mer uppmuntrande. Den bör också stärka affärsmodeller som knyter samman konkurrenskraft med sociala och miljömässiga mål såsom företag och organisationer som antar ESG-kriterier för sina investeringar.

6.4

Att stärka mikroföretag samt små och medelstora företag och förbättra den gröna och den digitala omställningen bör också vara viktiga delar av agendan. Dessutom bör vederbörlig uppmärksamhet ägnas åt medlemsstaternas kapacitet och skillnader, nödvändigt samarbete mellan medlemsstaterna samt åt initiativens verkställbarhet och den regelbundna övervakningen av agendans genomförande och resultat. EESK framhåller också den centrala roll som den sociala dialogen spelar, i enlighet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

6.5

När det gäller kortsiktiga åtgärder uppskattar EESK den snabba anpassningen av EU:s konkurrenspolitik till covid-19-pandemin och kriget i Ukraina och till deras ekonomiska konsekvenser (10). Även om flexibiliteten i tillämpningen av reglerna för statligt stöd är exceptionell och tillfällig, har den varit avgörande för att göra det möjligt för EU-företagen att överleva under en särskilt svår tid och därigenom bevara den konkurrenskraft som de europeiska företagen uppnår genom innovation och produktivitet.

6.6

Sund och rättvis konkurrens både internt och i förhållande till utländska konkurrenter är också av yttersta vikt. Kommittén uppskattar det pågående arbetet med att effektivisera bestämmelserna om statligt stöd till hälso- och sjukvårdstjänster samt till sociala tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, med målet att förbättra kvaliteten på och tillgängligheten till sådana tjänster för människor på lokal nivå (11).

6.7

EESK välkomnar också generellt kommissionens initiativ om en förordning om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden, eftersom syftet är att undvika skadliga snedvridningar av den inre marknadens funktion och därigenom säkerställa lika villkor för utländska konkurrenter (12).

6.8

Konkurrenskraftsagendan skulle vara nästa steg för att uppfylla det grundläggande målet i det tjeckiska ordförandeskapets begäran, dvs. att bygga upp en starkare och mer motståndskraftig EU-ekonomi. Det skulle följaktligen bidra till EU-medborgarnas välbefinnande och även till uppnåendet av en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Eftersom konkurrenskraften är en fråga som berör alla måste företrädare för arbetsmarknadens parter och andra aktörer i det civila samhället vara nära involverade i utarbetandet av agendan.

Bryssel den 14 december 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: 55 %-paketet (”Fit for 55”): nå EU:s klimatmål 2030 för klimatneutralitet [COM(2021) 550 final] (EUT C 275, 18.7.2022, s. 101).

(2)  Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En kapitalmarknadsunion för människor och företag – en ny handlingsplan [COM(2020) 590 final] (EUT C 155, 30.4.2021, s. 20).

(3)  Tal av ordförande Ursula von der Leyen vid Europaparlamentets plenarsammanträde om förberedelserna inför Europeiska rådets möte den 20–21 oktober 2022.

(4)  Achtung Europa, ECIPE 2021.

(5)  Ekonomisk sommarprognos 2022.

(6)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Kostnaden för icke-Europa – fördelarna med den inre marknaden [förberedande yttrande] (EUT C 443, 22.11.2022, s. 51).

(7)  ”How do laws and regulations affect competitiveness”, OECD 2021.

(8)  Nämnden för lagstiftningskontroll, årsrapport, 2021.

(9)  Nämnden för lagstiftningskontroll, årsrapport, 2020.

(10)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar (COM(2021) 713 final) (EUT C 323, 26.8.2022, s. 34).

(11)  Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Regler för statligt stöd som är tillämpliga på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse inom hälso- och sjukvården och på det sociala området efter pandemin: tankar och förslag avseende kommissionens utvärdering för att ändra 2012 års lagstiftningspaket (yttrande på eget initiativ) (EUT C 323, 26.8.2022, s. 8).

(12)  Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden (COM(2021) 223 final – 2021/0114 (COD)) (EUT C 105, 4.3.2022, s. 87).