Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Planen REPowerEU

(COM(2022) 230 final)

och

förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2021/241 vad gäller REPowerEU-kapitel i planer för återhämtning och resiliens och om ändring av förordning (EU) 2021/1060, förordning (EU) 2021/2115, direktiv 2003/87/EG och beslut (EU) 2015/1814

(COM(2022) 230 final och COM(2022) 231 final – 2022/0164(COD))

(2022/C 486/25)

Föredragande:

Stefan BACK

Thomas KATTNIG

Lutz RIBBE

Remiss	Europaparlamentet, 6.6.2022 Europeiska rådet, 3.6.2022 Europeiska kommissionen, 28/06/2022
Rättslig grund	Artiklarna 304 och 194.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Beslut av EESK:s plenarförsamling	21.9.2022
Ansvarig sektion	Sektionen för transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Antagande av sektionen	7.9.2022
Antagande vid plenarsessionen	21.9.2022
Plenarsession nr	572
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	220/01/07

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Innan Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) går in på innehållet i planen REPowerEU önskar kommittén i egenskap av företrädare för det civila samhället, som på ett otillbörligt sätt påverkas av de nuvarande dramatiska prisökningarna, påpeka att många av de problem som nu måste hanteras hade kunnat undvikas eller åtminstone begränsas om beroendet av energiimport hade minskats i enlighet med vad kommissionen föreslagit under de senaste åren. EESK påminner om slutsatserna i EU:s strategi för energitrygghet från 2014 och strategin för en energiunion från 2015, enligt vilka EU är fortsatt sårbart för yttre störningar i energiförsörjningen och där beslutsfattarna på nationell nivå och EU-nivå uppmanas att klargöra för medborgarna vilka val som krävs för att minska beroendet av vissa bränslen, energileverantörer och tillförselvägar. De flesta politiker och stora delar av vårt samhälle har dock förblindats av den billiga försörjningen av fossil energi och inte fört en försiktighetspolitik. Rådande situation är bakslaget av denna vårdslöshet. EESK beklagar att det var först i samband med kriget i Ukraina och därav följande störningar i den ryska energiförsörjningen som denna grundläggande fråga om energitrygghet började uppmärksammas och REPowerEU-planens åtgärder togs fram för att göra oss oberoende av rysk energiimport.

1.2

EESK välkomnar REPowerEU-planens mål att göra EU oberoende av försörjning av gas och olja från Ryssland och ställer sig bakom strategin med fyra pelare, som fokuserar på energisparande, diversifiering av gasimport, ersättning av fossila bränslen genom att påskynda förnybara energikällor samt finansieringslösningar. EESK noterar skillnaden mellan åtgärder på kort och medellång till lång sikt.

1.3

EESK understryker att vi måste säkerställa försörjningstrygghet till en ”så överkomlig kostnad som möjligt” för både konsumenter och industri, och framhåller att en energiförsörjning som i huvudsak förlitar sig på europeisk förnybar energi och koldioxidsnåla energikällor kan bidra avsevärt till att förbättra energitryggheten.

1.4

EESK vill i detta sammanhang uppmärksamma de stödmöjligheter som tillhandahålls av den planerade sociala klimatfonden och – vad näringslivet anbelangar– de tillfälliga riktlinjerna för statligt stöd till följd av krisen. Målet måste vara att underlätta omställningen.

1.5

EESK anser att insatserna i planen måste anses ligga på rätt nivå med tanke på hur akut försörjningssituationen är, och instämmer därför i att flexibilitet krävs kring användningen av fossila och koldioxidsnåla bränslen samt kol och kärnkraft under en övergångsperiod. Denna period måste vara så kort som möjligt, får inte leda till nya beroendeförhållanden och bör inte lägga hämsko på arbetet med att så snart som möjligt, och senast 2050, uppnå klimatneutralitet, med hänsyn tagen till att frågan om kärnkraftens ställning förblir öppen och för närvarande lämnas åt de enskilda medlemsstaterna.

1.6

Med tanke på att läget är akut och att det finns risk för oförutsedda störningar i de ryska energileveranserna fäster EESK vikt vid åtgärder som kan genomföras omedelbart, i synnerhet gällande mycket omfattande energisparande, jämte partnerskapsavtal och ett snabbt genomförande av nya initiativ. EESK betonar att det finns en risk för att de kombinerade ekonomiska och sociala effekterna av den rådande krisen belastar det demokratiska systemet såvida inte lämpliga lösningar tillhandahålls.

1.7

EESK ställer sig bakom förslaget att höja energieffektivitetsmålet från 9 %, såsom föreslås i 55 %-paketet, till 14 % senast 2030 samt de allmänna åtgärderna för en minskning på ungefär 30 % av gasförbrukningen fram till 2030. EESK välkomnar också den nyligen antagna rådsförordningen om en samordnad minskning på 15 % av gasförbrukningen under vintern 2022–2023, och betonar att medlemsstaternas förmåga till hushållning varierar. Den höjda nivån i de nya förslagen visar också att det är det akuta läget på grund av kriget i Ukraina som ligger till grund för den höjda ambitionsnivån. EESK stöder i synnerhet tidiga energisparåtgärder, såsom enskilda användares energisparande, som kommissionen inlett ett samarbete kring med Internationella energiorganet (IEA), marknadsdrivna åtgärder såsom omvända auktioner och åtgärder för efterfrågeflexibilitet.

1.8

EESK uppmanar också medlagstiftarna att uppfylla kommissionens begäran om att inkludera REPowerEU-planens förstärkta energibesparingsmål i 55 %-paketet för att vinna tid, vilket är helt avgörande i den nuvarande situationen.

1.9

När det gäller importdiversifieringen vill EESK uppmärksamma de möjligheter som står till buds genom frivilliga gemensamma inköp via EU:s energiplattform och nya energipartnerskap. De utgör direkt genomförbara alternativ. EESK uppmanar emellertid kommissionen att ta fram en geopolitisk strategi avseende energiimport, som även tar hänsyn till energi- och klimatnödlägena, innan avtal om energipartnerskap ingås med icke-demokratiska eller politiskt instabila länder.

1.10

EESK stöder en ökning av andelen förnybar energi i EU:s energimix och stöder helhjärtat kommissionens begäran att den andel på 45 % som föreslås i REPowerEU ska inkluderas i 55 %-paketet.

1.11

För att dessa högre satta mål ska kunna uppnås måste mycket teknisk utrustning importeras eftersom EU inte längre har någon produktionskapacitet. Solcellspaneler importeras till exempel främst från Kina. Fossila energikällor är alltså inte bara beroende av import utan också av nödvändig utrustning. EESK uppmanar alla politiska beslutsfattare att starkt främja utbyggnaden av produktionsanläggningar för utrustning för förnybar energi, inklusive batterilagring, i Europa. Alliansen för solenergiindustrin i EU skulle kunna ses som ett första steg.

1.12

Det krävs dock enorma investeringar för att öka andelen förnybar energi i EU:s energimix. Andelen offentliga investeringar i forskning om och utveckling av teknik för utfasning av fossila bränslen är emellertid lägre i EU än i andra stora ekonomier, vilket äventyrar EU:s konkurrenskraft vad gäller viktig framtida teknik. EESK noterar att det i den gröna omställningen och för försörjningstrygghet krävs tillräckliga mängder av den rätta mixen av förnybara energikällor till elektrifiering och för att produktionen av grön vätgas ska lyckas, att lagringsteknik utvecklas och att digitaliseringens möjligheter utnyttjas fullt ut. Ett betydande behov av investeringar i forskning och utveckling kvarstår därför.

1.13

EESK framhåller mervärdet i förslagen när det gäller påskyndad tillståndsgivning för projekt för förnybar energi och utpekandet av så kallade fokusområden för sådana projekt. EESK understryker återigen mervärdet av att följa rekommendationerna om att tillämpa dessa principer i ett tidigt skede.

1.14

EESK önskar i detta sammanhang framhålla vikten av inhemsk produktion av förnybar energi, inklusive vätgas, men understryker samtidigt att vissa av de prioriterade förnybara energikällorna, såsom vätgas, kanske inte omedelbart finns tillgängliga i tillräcklig mängd och/eller till överkomliga priser. För att vi på medellång sikt ska klara oss utan de övergångslösningar som anges i punkt 1.3 ovan är det viktigt att utforma en europeisk politik för utfasning av fossila bränslen, som särskilt fokuserar på områden där det är svårt att minska utsläppen (industrier som är beroende av hög värme, men även hyresgäster i flerbostadshus och transporter). Passande instrument finns redan tillgängliga (t.ex. differenskontrakt för koldioxid och kollektiv egenförbrukning). Dessa instrument måste sättas in så snabbt som möjligt, samtidigt som hänsyn tas till sociala effekter och behovet att trygga företagens internationella konkurrenskraft.

1.15

Vad gäller potentialen i utvecklingen av förnybar energi vill EESK uppmärksamma möjligheterna med egenförbrukning, gemenskaper för förnybar energi och energidelning. Dessa återfinns i planen, men det ges tyvärr inte någon förklaring till hur relevanta hinder för sådan verksamhet ska undanröjas.

1.16

EESK understryker också vikten av nationella beteendemönster och traditioner – de påverkar valen beträffande hållbara energimixar. EESK stöder en ökad användning av tillgängliga resurser för att främja förnybar energi. Med tanke på de olikartade nationella besluten bör mångsidighet uppmuntras. Man bör använda en mängd olika förnybara och koldioxidsnåla energikällor som ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv passar in i ett nytt energisystem som i första hand bygger på europeiska energikällor. EESK noterar att kärnkraftens ställning förblir en öppen fråga och för närvarande överlåts åt varje medlemsstats bedömning.

1.17

EESK håller med om att förnybar energi, lagring och distributionsnät bör behandlas såsom liggande i det överordnade allmänintresset, men hade gärna tagit del av tydligare förklaringar om den konkreta innebörden av detta. EESK har redan i tidigare yttranden framhållit den stora potential som e-bilar har för ”strategisk ellagring”. Tyvärr behandlas inte heller detta i REPowerEU.

1.18

När det gäller investeringar påpekar EESK att vi måste fokusera mer på de möjliga positiva effekterna på sysselsättning och regionala ekonomier, och pekar på vikten av att förena energi- och klimatrelaterade aspekter med social och regional sammanhållning.

1.19

EESK beklagar att REPowerEU inte på ett adekvat sätt behandlar refinansiering av de offentliga medel som skulle kunna fungera som groddkapital för att uppmuntra privata investeringar i energioberoende. En möjlighet är att införa en särskild öronmärkt skatt på exceptionella vinster som härrör från höga olje- och gaspriser. EESK noterar att en sådan åtgärd är av känslig karaktär, med tanke på behovet att inte avskräcka från att investera i förnybara och koldioxidsnåla energikällor.

1.20

Rådets nyligen antagna förordning om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas och det åtföljande meddelandet ”Spara gas för en trygg vinter” är ett steg i rätt riktning för att förbättra krisberedskapen, men EESK önskar se en mer allmän krishanteringsram, lämpad för kriser som den vi nu upplever i EU på grund av kriget i Ukraina.

1.21

EESK noterar de kommentarer som kommissionens ordförande nyligen gjort om bristerna i den nuvarande strukturen på EU:s energimarknad och behovet att reformera elmarknaden. EESK välkomnar avsikten att undersöka olika alternativ för att optimera elmarknaden, men understryker att alla förslag måste föregås av en uttömmande konsekvensbedömning.

1.22

Planen, som under alla omständigheter kommer att kräva omfattande finansiering, kommer att bli mycket svår att finansiera med den nuvarande budgetramen. Mot bakgrund av detta betonar EESK vikten av att införa en gyllene regel för investeringar i vårt samhälles socioekologiska beteende (1).

2. Bakgrundsinformation

2.1

I ”Planen REPowerEU” (2) föreslår kommissionen en bred uppsättning åtgärder i syfte att minska EU:s beroende av ryska fossila bränslen genom att påskynda omställningen till ren energi och samarbeta för ett mer resilient energisystem och en verklig energiunion. Planen består av fyra pelare.

2.2

I den första pelaren behandlas energisparande: en ytterligare minskning av energiförbrukningen på 5 % fram till 2030 ska uppnås genom bättre energieffektivitet, utöver de 9 % som föreslås i 55 %-paketet (3). När det gäller gasförbrukning kommer 55 %-paketet att leda till en minskning på 30 % fram till 2030. Kommissionen har bett medlagstiftarna att inkludera detta förslag i 55 %-paketet innan det antas. Som en omedelbar kortsiktig åtgärd ska kommissionen tillsammans med Internationella energiorganet (IEA) inleda en energibesparingskampanj, inriktad på individers och företags enskilda val, och med rekommendationen att medlemsstaterna fullt ut utnyttjar tillgängliga verktyg, inbegripet att intensifiera genomförandet och uppdateringen av de nationella energi- och klimatplanerna (4). EESK noterar att rådet nyligen har antagit en förordning om en samordnad minskning av gasförbrukningen på 15 % under vintern 2022–2023 i förhållande till de fem senaste årens genomsnitt (5). Förordningen åtföljs av ett meddelande med förslag beträffande genomförandet (6).

2.3

Den andra pelaren handlar om att beroendet av rysk gas ska minska med två tredjedelar fram till innevarande års slut och upphöra senast 2027 genom diversifierad gasimport, ökad import av flytande naturgas (+ 50 miljarder kubikmeter) från Förenta staterna, Egypten, Israel och länder söder om Sahara samt import av gas genom rörledning från andra leverantörer än Ryssland (+ 10 miljarder kubikmeter). Utöver det ska EU:s energiplattform, som inrättades i april, samla efterfrågan, underlätta gemensamma frivilliga inköp, optimera användningen av infrastrukturen och upprätta långsiktiga internationella partnerskap. Naturgasproduktionen inom EU ska öka, och på medellång sikt kommer alternativ såsom biometan och förnybar vätgas att byggas ut. Diversifieringen omfattar också kärnbränsle för de medlemsstater som för närvarande är beroende av ryska källor.

2.4

I den tredje pelaren föreslås hur fossila bränslen ska ersättas och hur Europas omställning till ren energi ska påskyndas: till att börja med höjs målet i direktivet om förnybar energi från 40 % till 45 % senast 2030. Fokus sätts på viktig teknik såsom solenergi (ett mål på över 320 GW installerade solpaneler senast 2025 [dubbelt så mycket som befintlig kapacitet 2022] och 600 GW senast 2030, EU:s solenergistrategi, det nya europeiska initiativet för solenergi på tak), vindenergi (påskyndad tillståndsgivning genom till exempel så kallade fokusområden), en fördubbling av installationstakten av värmepumpar till 10 miljoner enheter under de kommande fem åren och elektrolysanläggningar. Medlagstiftarna uppmanas att anpassa delmålen för förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung enligt direktivet om förnybar energi (75 % för industrin och 5 % för transporter), främja vätgas genom att fördubbla antalet vätgasdalar samt slutföra bedömningen av viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för vätgas till sommaren i syfte att bygga ut infrastruktur för produktion, import och transport av 20 miljoner ton vätgas senast 2030 (7). Nya vätgaspartnerskap (med Medelhavsområdet och Ukraina) ska inrättas. Biometanproduktionen ska ökas till 35 miljarder kubikmeter senast 2030. Ombyggnad av befintliga biogasanläggningar kommer att kräva investeringar på 37 miljarder euro under perioden. För att främja elektrifiering samt utbyggnad av vätgas inom industrin avser kommissionen införa differenskontrakt för koldioxid och särskilda REPowerEU-delar i innovationsfonden, samt inrätta en allians för solenergiindustrin i EU. Det finns även ett fokus på biomassa och restprodukter från jord- och skogsbruk. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att snabbt anta de lagda förslagen om alternativa bränslen och andra transportrelaterade ärenden som stöder grön mobilitet. Ett initiativ om gröna godstransporter planeras under 2023. Kommissionen pekar på behovet att påskynda tillståndsgivningen, bl.a. genom ett snabbt genomförande av de förslag som behandlas.

2.5

I den sista pelaren behandlas smarta investeringar. Ytterligare 210 miljarder euro behövs fram till 2027, utöver vad som krävs för 55 %-paketet. Finansieringsbehoven beträffande flytande naturgas och gas i rörledning från andra leverantörer uppgår till 10 miljarder euro fram till 2030. Det behövs ytterligare 29 miljarder euro i investeringar i kraftnätet fram till 2030. För att bidra till finansieringen av dessa investeringar fokuserar kommissionen på planerna för återhämtning och resiliens, auktionering av utsläppsrätter, medel från sammanhållningspolitiken, den gemensamma jordbrukspolitiken, Fonden för ett sammanlänkat Europa, InvestEU-programmet, innovationsfonden samt skatteåtgärder.

2.6

Kommissionen har lagt fram en förordning om ändring av förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens samt av beslut (EU) 2015/1814, direktiv 2003/87/EG och förordning (EU) 2021/1060 för att möjliggöra användning av faciliteten i syfte att bidra till målen i REPowerEU-planen.

2.7

Det kan i allmänhet bli nödvändigt att fortsätta använda olja, andra fossila bränslen och kol under en övergångsperiod. Även kärnkraft har en roll att spela.

3. Allmänna kommentarer

3.1

Innan EESK går in på innehållet i planen REPowerEU önskar kommittén i egenskap av företrädare för det civila samhället, som på ett otillbörligt sätt påverkas av de nuvarande dramatiska prisökningarna, påpeka att många av de problem som nu måste hanteras hade kunnat undvikas eller åtminstone begränsas om beroendet av energiimport hade minskats i enlighet med vad kommissionen föreslagit under de senaste åren. EESK påminner om slutsatserna i EU:s strategi för energitrygghet från 2014 och strategin för en energiunion från 2015, enligt vilka EU är fortsatt sårbart för yttre störningar i energiförsörjningen och där beslutsfattarna på nationell nivå och EU-nivå uppmanas att klargöra för medborgarna vilka val som krävs för att minska beroendet av vissa bränslen, energileverantörer och tillförselvägar. De flesta politiker och stora delar av vårt samhälle har dock förblindats av den billiga försörjningen av fossil energi och inte fört en försiktighetspolitik. Rådande situation är bakslaget av denna vårdslöshet. EESK beklagar att det var först i samband med kriget i Ukraina och därav följande störningar i den ryska energiförsörjningen som denna grundläggande fråga om energitrygghet började uppmärksammas och REPowerEU-planens åtgärder togs fram för att göra oss oberoende av rysk energiimport.

3.2

En av följderna av Rysslands grymheter mot det ukrainska folket är sanktioner mot import av rysk olja och gas och minskad rysk energiexport till vissa EU-medlemsstater. Det är därför nödvändigt att snabbt minska energiimporten från Ryssland. EESK stöder till fullo alla initiativ som syftar till att uppnå denna målsättning. Målet måste vara att fasa ut all energiimport från Ryssland så snart som möjligt, och helst inom de kommande tre åren.

3.3

EESK stöder därför till fullo grundsatserna i REPowerEU. Den eftersträvar rätt mål – Europas beroende av energiimport från Ryssland ska upphöra så snart som möjligt – och den inbegriper även en lämplig uppsättning åtgärder på kort och medellång sikt som kommer att bidra till att detta mål uppnås.

3.4

Situationen är mycket allvarlig, framför allt ur ett internationellt perspektiv. Så länge Europa importerar gas och olja från Ryssland bidrar Europa till Putins anfallskrig. Europa behöver rysk gas för att hålla sin industri i gång och värma sina medborgares hem – det försvagar EU:s diplomatiska ställning. Samtidigt som Ryssland kan använda försörjningen till Europa som ett medel för att manipulera gasgrossistpriserna drabbas europeiska medborgare och industrikonsumenter av höga priser. Dessutom är allvarliga ekonomiska följder att frukta i den händelse att Ryssland helt stryper gasförsörjningen. Rådande situation leder följaktligen till negativa effekter på både priser och försörjningstrygghet, och både företag och konsumenter hålls som gisslan. En del företag har redan tvingats att minska eller stoppa sin produktion på grund av höga energipriser, vilket även påverkar sysselsättningen negativt. Samtidigt vet många hushåll ofta inte hur de ska ha råd att betala sina energiräkningar. Denna blandade situation belastar även EU:s demokratiska system och måste lösas så snart som möjligt.

3.5

Vi måste fråga oss om REPowerEU håller en tillräckligt hög ambitionsnivå. Dess huvudsakliga syfte är att fasa ut beroendet av import av rysk gas och olja och att göra EU oberoende av rysk energi, främst genom en ökad andel förnybar energi, förbättrad energieffektivitet och alternativ import, men även, vid behov, användning av fossil och koldioxidsnål energi samt energi från kol som övergångslösningar under en mycket kort tid. Följaktligen måste insatserna anses ligga på rätt nivå. Vi måste emellertid ställa oss frågan om EU – och i synnerhet medlemsstaterna – gör sitt yttersta för att så snart som möjligt strypa den ryska gasförsörjningen. Sett enbart till REPowerEU, samt vad som hittills är känt från lagstiftningsprocessen om 55 %-paketet, verkar det inte så.

3.6

Bara två fullt övertygande alternativ kan båda omedelbart bidra till att ersätta naturgas på lång sikt och ligger till fullo i linje med de strategiska målen i 55 %-paketet: en massiv utbyggnad av förnybar energi och en drastisk minskning av efterfrågan.

3.7

På grund av de kostnader som uppstår och den tid som krävs för att utveckla de främsta lösningarna på medellång till lång sikt understryker EESK vikten av åtgärder som kan vidtas omedelbart, såsom individers och företags enskilda val, frivilliga gemensamma inköp via den gemensamma inköpsplattformen, nya energipartnerskap med tillförlitliga partner, lagring av gas, iakttagande av rekommendationerna om ett snabbt genomförande av påskyndad tillståndsgivning, införande av fokusområden och ökad produktion av biometanol. Medlagstiftarna skulle omedelbart kunna uppfylla kommissionens begäran om att inkludera målen om att öka andelen förnybar energi från 40 % till 45 %, öka energieffektiviteten med ytterligare 5 % och förbättra byggnaders energiprestanda (vilket läggs fram i separata förslag) i 55 %-paketet för att spara tid. Medlagstiftarna skulle också kunna gå vidare utifrån begäran om att snabbt anta relevanta förslag.

3.8

EESK välkomnar även den nyligen antagna rådsförordningen om en samordnad minskning av gasförbrukningen under vintern 2022–2023.

3.9

Med tanke på hur ytterst akut situationen är stöder EESK också det sätt på vilket REPowerEU-planen gör det möjligt att vid behov använda fossila och koldioxidsnåla bränslen samt kol under en övergångsperiod, som måste hållas så kort som möjligt för att undvika att dessa källor uttöms. EESK ser också positivt på att frågan om kärnkraft än så länge överlåts åt de enskilda medlemsstaterna.

3.10

EESK välkomnar inrättandet av en social klimatfond. Den syftar till att mildra negativa sociala och ekonomiska effekter och tillhandahålla finansiering till medlemsstaterna, till stöd för åtgärder som riktas in på sociala konsekvenser för ekonomiskt svaga hushåll, mikroföretag och vägtransportanvändare. Samtidigt påpekar EESK att den finansieringsram som föreslås för den sociala klimatfonden inte tillhandahåller ett tillräckligt ekonomiskt stöd för att utgöra ett ansvarsfullt svar på de socioekonomiska effekter som uppstår under det att de klimat- och mobilitetsrelaterade målen uppnås. Det behövs därför en budget som står i proportion till detta. EESK påpekar också att medlemsstaternas förmåga att locka till sig och förvalta privata medel varierar.

3.11

Medlemsstaterna bör även stödja medborgarna och i synnerhet ekonomiskt svaga hushåll både på kort sikt, under de kommande två vintrarna, och på lång sikt.

3.12

När det gäller energisparande siktar kommissionen på en omedelbar minskning av gas på 5 % (cirka 13 miljarder kubikmeter) och olja (cirka 16 miljoner ton). Detta är inte precis långtgående och står inte i proportion till omfattningen av den kris som utlösts av kriget mot Ukraina. Den politiska realiteten är emellertid som sådan att rådet (energi) den 27 juni 2022 gick med på den minskningsnivå på 9 % som kommissionen föreslog 2021, utan att ägna någon uppmärksamhet åt rekommendationerna i REPowerEU-planen om att inkludera förslaget i 55 %-paketet.

3.13

I Tyskland minskade gasförbrukningen med nästan 15 % (8) redan under januari–maj 2022, och enligt marknadsstudier kan den för hushållskonsumenter minska ännu mer. Detta visar tydligt att situationen och viljan eller förmågan att agera kan skilja sig mycket åt mellan olika medlemsstater. Åtgärder som bejakar detta kan ha störst chans att lyckas, vilket framgår av rådets förordning om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas, som antogs den 26 juli 2022, och som också tar vederbörlig hänsyn till industrins behov.

3.14

Kampanjer på energiområdet bör inte enbart förespråka energibesparingar utan bör omfatta åtgärder med direkt inverkan, såsom omvända auktioner vilka innebär att en central myndighet (antingen tillsynsmyndigheten eller den systemansvariga) anordnar ett anbudsförfarande inom vilket industrikonsumenter kan inkomma med anbud om frivilliga begränsningsåtgärder för gas utifrån sina särskilda omkostnader. Detta kan bidra till att uppnå respektive lagerfyllnadsnivåer för gas och gör det mer troligt att EU i ett scenario utan rysk gasförsörjning klarar sig igenom vintern utan att den sociala och ekonomiska skadan blir alltför stor. EESK vill uppmärksamma efterfrågestyrningens potential som ett sätt att minska efterfrågan.

3.15

När det gäller förnybar energi verkar kommissionens övergripande mål om en ökning av andelen förnybar energi till 45 %, i stället för de 40 % som föreslogs 2021, hittills inte ha hörsammats åtminstone av rådet (energi) den 27 juni 2022, trots kommissionens begäran om att ökningen skulle inkluderas i 55 %-paketet. EESK beklagar detta eftersom det försenar effekterna av den önskade utvecklingen. EESK välkomnar dock det separata förslag som lades fram i maj 2022 om att påskynda tillståndsgivning för projekt för förnybar energi och införa särskilda ”fokusområden” för sådana projekt för att undanröja ett av de främsta hindren för en snabb utbyggnad av förnybar energi, särskilt sol- och vindkraftsprojekt. EESK välkomnar därför också rekommendationen i meddelandet om REPowerEU att påskyndad tillståndsgivning och ”fokusområden” ska genomföras omedelbart, medan kommissionens förslag behandlas.

3.16

För att dessa högre satta mål ska kunna uppnås måste mycket teknisk utrustning importeras eftersom EU inte längre har någon produktionskapacitet – solcellspaneler importeras till exempel främst från Kina. Fossila energikällor är alltså inte bara beroende av import utan också av nödvändig utrustning. EESK uppmanar alla politiska beslutsfattare att starkt främja utbyggnaden av produktionsanläggningar för utrustning för förnybar energi i Europa. Alliansen för solenergiindustrin i EU skulle kunna ses som ett första steg.

3.17

Det krävs dock enorma investeringar för att öka andelen förnybar energi i EU:s energimix. Andelen offentliga investeringar i forskning om och utveckling av teknik för utfasning av fossila bränslen är emellertid lägre i EU än i andra stora ekonomier, vilket äventyrar EU:s konkurrenskraft vad gäller viktig framtida teknik. EESK noterar att det i den gröna omställningen och för försörjningstrygghet krävs tillräckliga mängder av den rätta mixen av förnybara energikällor till elektrifieringen och för att produktionen av grön vätgas ska lyckas, lagringsteknik utvecklas och digitaliseringens möjligheter utnyttjas fullt ut så att koncept som virtuella kraftverk äntligen kan förverkligas. Ett betydande behov av investeringar i forskning och utveckling kvarstår därför.

3.18

Koncept såsom egenförbrukning, gemenskaper för förnybar energi och energidelning ges ett brett erkännande i paketet om ren energi, har hela tiden åtnjutit EESK:s stöd och är av stor betydelse för att öka mängden förnybara energikällor. Enorma investeringsbehov måste tillgodoses. Medborgarna blir villiga att investera i egenförbrukning och gemenskapsförbrukning när de förstår att det är till deras fördel. De bör känna sig uppmuntrade snarare än avskräckta. I många medlemsstater är det senare fortfarande förhärskande. I EU:s solenergistrategi, som är kopplad till REPowerEU, erkänns detta samt återspeglas, i detta avseende, det andra direktivet om förnybar energi utan att detaljer ges om hur medlemsstaterna i slutändan ska tvingas att undanröja relevanta hinder.

3.19

Att definiera förnybar energi och lagring såsom liggande i det överordnade allmänintresset är rimligt, men de omedelbara följderna förblir oklara. Det distributionsnät som ansluter respektive anläggningar med konsumenterna måste också betraktas som liggande i det överordnade allmänintresset.

3.20

Även med stora förbättringar när det gäller att minska energiefterfrågan (se punkterna 3.7–3.9) och att öka andelen förnybar energi (se punkterna 3.10–3.12) är det uppenbart att EU inte kommer att kunna bli självförsörjande på energiområdet på vare sig kort eller medellång sikt. Självförsörjning verkar vara möjligt på lång sikt, men om det är önskvärt eller inte förefaller vara en öppen fråga. De dåliga erfarenheterna av beroendet av Ryssland måste leda till en välgenomtänkt strategi för hur vi väljer ut de länder/regioner vi ska samarbeta med i framtiden. I ett krisläge krävs det snabba beslut avseende import av flytande naturgas och (grön) vätgas, men bindande långsiktiga beslut bör undvikas utan en omfattande riskanalys. EESK uppmanar kommissionen att ta fram en geopolitisk strategi avseende energiimport, som även tar hänsyn till energi- och klimatnödlägena, innan avtal om energipartnerskap ingås med icke-demokratiska eller politiskt instabila länder.

3.21

Flytande naturgas framstår som en lösning för många medlemsstater, men med tanke på dess koldioxidavtryck måste den betraktas som en överbryggningsteknik som bör användas så kort tid som möjligt. Under de kommande 20 åren måste all nybyggd infrastruktur för flytande naturgas antingen undanskaffas eller anpassas till att kunna transportera och distribuera grön vätgas. Detta måste vara en grundläggande princip för alla investeringsbeslut som fattas inom de närmaste månaderna. Vätgasberedskap används ofta som en klassificering, men dess innebörd är högst oklar. I likhet med definitionen av grön vätgas i motsvarande delegerad akt måste kommissionen definiera vätgasberedskap på så vis att investeringssäkerhet är förenligt med tydliga klimatmål. Taxonomin bör ändras därefter.

3.22

Detta visar hur viktigt det är att ta hänsyn till nationella beteendemönster och nationella synsätt när man överväger hållbara energimixar. EESK noterar att kommissionen kortfattat nämner kärnkraftens roll i REPowerEU, med hänsyn tagen till att detta alternativ helt ligger inom medlemsstaternas ansvarsområde. EESK stöder en ökad användning av EU:s tillgängliga resurser och menar att vi i enlighet med kommissionens förslag bör prioritera en snabb och omfattande utbyggnad av förnybar energi. Mångsidiga alternativ inom energiproduktionen bidrar till att skapa en trygg energiförsörjning. Utöver vind- och solenergi bör man därför nyttja hela uppsättningen av koldioxidsnåla energikällor som passar in i ett nytt energisystem, som främst är baserat på fluktuerande europeiska energikällor.

3.23

I pelaren för smarta investeringar fastslås de rätta prioriteringarna. EESK upprepar dock att en koldioxidfri, decentraliserad och digitaliserad energiförsörjningsstruktur som används rätt kan ha enorma positiva effekter på arbetstillfällen och de regionala ekonomierna (se TEN/660). I den rådande krisen måste EU utarbeta en övergripande energistrategi i vilken specifika energi- och klimatrelaterade frågor möter målen i politiken för social och regional sammanhållning. Denna aspekt ignoreras i stor mån i den solenergistrategi som kommissionen lade fram jämte REPowerEU.

3.24

Kommissionen påpekar med rätta att offentliga investeringar kan och måste leda till att privata medel frigörs. REPowerEU tar emellertid inte upp refinansiering av offentliga medel. Att avveckla subventioner för fossila resurser är ett sätt att åstadkomma detta. Beskattning av exceptionella vinster, som härrör från den stora olje- och gaskrisen och uttrycks i enorma extra intäkter för i synnerhet stora oljebolag, är ett annat sätt. EESK föreslår att dessa vinster ska utjämnas med hjälp av beskattning och överföras som ekonomisk ersättning till energikonsumenter, såsom ekonomiskt svagare hushåll eller energiintensiva företag, och användas för att utöka produktionen av förnybar energi och bygga ut nödvändig nätinfrastruktur, i synnerhet eftersom det redan diskuteras eller har genomförts i vissa medlemsstater. För att inte avskräcka energiföretag från att investera i koldioxidsnåla lösningar anser EESK att beskattning av sådan art bör definieras mycket varsamt. EESK uppmanar kommissionen att utan ytterligare dröjsmål föreslå sådana åtgärder.

3.25

I enlighet med den troliga nyttan av att främja lokalt anpassade lösningar stöder EESK till fullo kommissionens förslag att använda planerna för återhämtning och resiliens samt faciliteten för återhämtning och resiliens till att bidra till genomförandet av REPowerEU.

3.26

4. Särskilda kommentarer

4.1

Biometan kan spela en roll när det gäller att minska/undanröja Europas beroende av rysk gas. Vad gäller dess produktion bör dock i synnerhet befintliga biogasanläggningar uppgraderas, även för att undvika konflikter med den biologiska mångfalden. Biogasanläggningar används för närvarande ofta enbart för att producera el för att täcka baslasten, dvs. dygnet runt. Den värme som alstras används sällan. Sådana metoder är ineffektiva. Antingen bör den biogas som erhålls bearbetas och föras in direkt i gasnätet, eller så bör den också användas för värmeförsörjning från lokala kraftvärmeverk. Mindre gaslagringsanläggningar skulle kunna bidra till att producera el när det är brist på vind och sol. Det krävs investeringar i ombyggnad av befintliga system. I meddelandet nämns respektive incitament, men detaljer saknas och måste tillhandahållas genast.

4.2

Såsom påpekas i punkt 3.14 behövs flytande naturgas på kort och medellång sikt. I REPowerEU-planen utlovas bedömningar och planering, frivilliga gemensamma inköp och ökad samordning. Under tiden har dock redan enskilda medlemsstater kommit i gång. Det behövs en europeisk solidaritet, och kommissionen måste se till att ingen medlemsstat agerar stick i stäv med någon annan medlemsstats intressen i enlighet med förordning (EU) 2017/1938 om försörjningstrygghet för gas.

4.3

Förordningen om försörjningstrygghet för gas inrättar även ett omfattande europeiskt system för solidaritet i händelse av en gasförsörjningskris. Rådets nyligen antagna förordning om samordnade åtgärder för att minska efterfrågan på gas och det åtföljande meddelandet ”Spara gas för en trygg vinter” är ett steg i rätt riktning för att förbättra krisberedskapen, men EESK önskar se en mer allmän krishanteringsram, lämpad för kriser som den vi nu upplever i EU på grund av kriget i Ukraina.

4.4

Omvandling av el till värme och värmepumpar, även när det gäller fjärrvärme, framstår som den mest lovande strategin för att ersätta naturgas inom uppvärmningssektorn. Det finns dock många hinder (från behovet av kvalificerade arbetstagare till sociala frågor, i synnerhet gällande bostadsområden med en hög andel hyresgäster). I meddelandet behandlas inte dessa aspekter. Det behövs en mer detaljerad samt kritisk granskning med deltagande av det civila samhället.

4.5

Energiprisstegringen har blottlagt energimarknadens brister. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har själv förklarat att det nuvarande elmarknadssystemet inte längre fungerar och behöver reformeras. Grundläggande frågor måste ställas om framtidens energi i syfte att säkerställa en miljövänlig, ekonomiskt överkomlig och tillförlitlig energiförsörjning samt rätten till energi. Marknadsmodellen för och regleringen av energiförsörjningen måste anpassas till den nya verkligheten mot bakgrund av de dominerande förnybara energikällorna, skapa de nödvändiga förutsättningarna för enskilda aktörer och förstärka ett lämpligt konsumentskydd. EESK välkomnar kommissionens avsikt att undersöka alternativ för att optimera elmarknadsmodellen och stöder helhjärtat marknadsbedömningar som analyserar alla potentiella aktörers beteende på energimarknaden samt energimarknadsmodellen. Under alla omständigheter understryker EESK vikten av en uttömmande konsekvensbedömning inför eventuella förslag. Kommittén uppmärksammar att det är mycket brådskande att ta itu med de höga elpriserna, inklusive sammankopplingen av el- och gaspriserna, eftersom detta påverkar medlemsstaternas ekonomier negativt.

4.6

EESK påpekar dessutom att det blir allt viktigare med systematiska prognoser om den ökande energiefterfrågan, uppdelade per område och energislag, med beaktande av förändrade energislag och konceptuell planering av det framtida energisystemets struktur. Detta för att säkerställa att investeringarna placeras rätt och att försörjningstryggheten garanteras. Kommissionen bör utarbeta en sådan översikt och på bred front föra ut information om den, eftersom det i samhället ofta råder oklarhet om i vilken mån Europa kan försörja sig självt med energi.

Bryssel den 21 september 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EESK:s yttrande, EUT C 105, 04.03.2022, s. 11.

(2) COM(2022) 230 final.

(3) COM(2022) 222 final.

(4) COM(2022) 240 final.

(5) Rådets dokument 11625/22.

(6) COM(2022) 360 final.

(7) COM(2022) 230 s. 7 och SWD(2022) s. 26.

(8) Industrie spart Gas, Sparpotenzial bei Verbrauchern nicht gehoben (handelsblatt.com).

(9) EESK:s yttrande, EUT C 105, 4.3.2022, s. 11.