Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Omvandling till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH)

(COM(2022) 296 final – 2022/0192(COD))

(2023/C 75/24)

Föredragande:

Florian MARIN

Remiss	Europaparlamentet, 4.7.2022 Rådet, 11.7.2022
Beslut av EESK:s plenarförsamling	17.5.2022
Rättslig grund	Artiklarna 43.2 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	5.10.2022
Antagande vid plenarsession	26.10.2022
Plenarsession nr	573
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	188/0/1

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar och stöder omvandlingen av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH). Detta görs mot bakgrund av från jord till bord-strategin och syftar till att samla in hållbarhetsdata, förbättra rådgivningstjänster och ge återkoppling till jordbrukarna.

1.2

EESK anser att ISJH är ett viktigt verktyg till grund för evidensbaserad politik och rekommenderar följande:

—

Uppgifter om klimatförändringar, jordens beskaffenhet och koldioxidbindning, de bekämpningsmedel som används, vatten- och luftkvalitet, energi samt biologisk mångfald bör behandlas som miljörelaterade uppgifter och ska samlas in av jordbrukare eller genom andra instrument som är kompatibla med ISJH. De insamlade uppgifterna bör delas upp enligt produkttyp (ekologisk osv.). Hållbarhetsvariabler som ska ingå i systemet måste utvärderas grundligt med avseende på giltighet, kvalitet och jämförbarhet om de ska kunna användas som ett verktyg för politik.

—

Uppgifter beträffande arbetsvillkor, avtalstyper, hälsa och säkerhet (befintlig plan för hälsa och säkerhet på gårdsnivå, antalet tillbud inklusive bland egenföretagare), färdigheter och löner, sociala grundvillkor i förhållande till den gemensamma jordbrukspolitiken, antalet egenföretagare och antalet tillfälligt anställda/säsongsarbetare bör behandlas som sociala uppgifter och ska samlas in av jordbrukare eller genom andra instrument som är kompatibla med ISJH. Man bör i synnerhet fokusera på kvinnor och ungdomar.

—	Miljörelaterade och sociala uppgifter bör tillmätas samma betydelse som ekonomiska uppgifter. Med tanke på att ISJH under de senaste årtiondena främst har syftat till att bedöma jordbrukarnas ekonomiska situation är den ekonomiska dimensionen central, jämte miljörelaterade och sociala utmaningar.

—	Det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) bör kopplas samman med uppgifter som härrör från genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) samt Eurostat, i synnerhet när det gäller miljörelaterade och sociala uppgifter.

—

Alla jordbrukare bör i den mån de vill och kan få möjlighet att bidra till ISJH på grundval av en specifik metod och med beaktande av representativitet samt budgetbegränsningar, och jordbrukare som ingår i urvalsgruppen men inte vill delta bör inte drabbas av påföljder. Det måste fortsätta att vara frivilligt för jordbrukare att tillhandahålla uppgifter. Medlemsstaterna bör dock hitta lämpliga sätt och incitament för att uppmuntra dem att delta i ISJH.

—	Minskad byråkrati står i ständigt fokus: modern datateknik såsom AI, sakernas internet, automatisk validering eller infrastruktur för fjärrinsamling skulle även kunna användas.

—	ISJH bör bidra till att öka insynen i hela jordbruksföretagets ekosystem och bör därför vara kompatibelt med andra databaser. Det bör även vara möjligt att göra en gemensam analys av separata dataset från olika delar av leveranskedjan.

—	Självhushållsjordbruk och delvis självhushållande jordbruk ska kunna ingå i ISJH-urvalet.

—	Olika kännetecken, källor, format, dimensioner och detaljnivåer för uppgifter bör beaktas eftersom situationen skiljer sig åt mellan medlemsstaterna.

—	Ett löpande utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och jordbrukarna bör möjliggöras och särskilda instrument bör tas fram för detta ändamål.

—	Mer bör göras för att konsolidera i synnerhet små jordbruksföretags kapacitet att samla in, dela, förvalta och använda uppgifter i syfte att förbättra effektiviteten och beslutsprocesserna på gårdsnivå.

—	ISJH bör bidra till att förbättra jordbruksföretagens förvaltning, och skräddarsydda rådgivningstjänster bör även tillhandahållas genom att en tydlig koppling skapas till uppgifter om exogena variabler i jordbruksproduktionsprocessen, såsom väderprognoser osv.

—	Särskilda kriterier för hållbarhet i de processer som krävs enligt ISJH och kriterier för uppgiftsinsamlares arbetsvillkor bör fastställas.

1.3

EESK anser att dataskydd, ägandeskap samt integritet och sekretess alltid bör säkerställas (garanti för fullständig anonymisering) samt att jordbrukarna alltid bör ha kontroll över sina uppgifter. Dessutom bör jordbrukarnas intressen värnas samt jordbrukarnas samtycke inhämtas när deras uppgifter ska delas, oavsett var och hur uppgifterna ska användas.

1.4

EESK rekommenderar att jordbrukarna ges incitament att bidra och att de erfar tydliga och direkta fördelar, utöver rådgivningstjänster, med att dela sina uppgifter, såsom ekonomiska fördelar eller tillgång till riktade ansökningsomgångar finansierade av EU-medel.

1.5

Uppgifter som samlas in för ISJH får under inga omständigheter användas för att kontrollera och bestraffa jordbrukare. Om denna princip äventyras bör jordbrukarna ha möjlighet att avstå från att tillhandahålla uppgifter, även om detta i hög grad kommer att hämma användningen av ISJH som ett politiskt verktyg.

1.6

Den allmänna strategin i ISJH består i att utnyttja digital teknik. Av detta skäl rekommenderar EESK att mer görs för att bygga upp ett gemensamt dataområde för jordbruket i syfte att främja samägande av data och datakooperativ. EESK anser att det saknas en gemensam metod för att säkerställa jämförbarhet samt en gemensam användning av uppgifter inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn.

1.7

EESK föreslår att ett särskilt, integrerat program tas fram för digitalisering av den jordbruksbaserade livsmedelssektorn, eftersom en del jordbrukare redan är skyldiga att samla in miljörelaterade uppgifter för att kunna sälja sina produkter och för att uppgifter genereras i autonoma och smarta apparater eller sensorer. Digital delaktighet och kompetens samt underlättad tillgång till uppgifter, hårdvara och programvaruteknik bör tas i beaktande.

1.8

EESK föreslår att mer bör göras för att tillhandahålla telefoni- och bredbandstäckning i landsbygdsområden och minska antalet områden med dålig täckning.

1.9

Slutligen rekommenderar EESK att kommissionen och medlemsstaterna säkrar finansieringen för genomförandet av ISJH och att de insamlade uppgifterna bör beakta prisvolatilitet och olika kriser i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan.

2. Inledning

2.1

Mot bakgrund av strategin från jord till bord (1) planerar kommissionen att omvandla informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter (ISJR) till ett informationssystem för jordbruksföretagens hållbarhet (ISJH) i syfte att samla in hållbarhetsdata, förbättra rådgivningstjänster och ge återkoppling till jordbrukarna. Uppgifterna kommer att samlas in på gårdsnivå enligt särskilda kriterier och en viss periodicitet i alla medlemsstater. ISJR kommer att anpassas för att säkerställa en effektiv uppgiftsinsamlingsprocess i ISJH.

2.2

Varje medlemsstat kommer att upprätta en särskild plan för att säkerställa att de rapporterande företag som väljs ut står för ett representativt urval av uppgifter. Jordbruksföretag kommer att klassificeras på ett enhetligt sätt och uppgiftsinsamlare, såsom bokföringsbyråer, kommer att delta i processen, vilken samordnas på medlemsstatsnivå av ett sambandskontor.

2.3

De uppgifter som lämnas av jordbruksföretagen kommer att användas för att karakterisera det rapporterande företaget, för att bedöma företagets inkomster och ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet samt för att genom kontroller på plats kontrollera riktigheten i uppgifterna.

3. ISJH:s funktionalitet

3.1

EESK stöder omvandlingen av ISJR till ISJH och är av åsikten att samma uppgifter inte bör samlas in flera gånger, eftersom vissa medlemsstater redan samlar in en del sociala och miljörelaterade uppgifter, och att man bör säkerställa att det integrerade administrations- och kontrollsystemet (IACS) kopplas samman med uppgifter som härrör från genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) samt Eurostat, i synnerhet när det gäller miljörelaterade och sociala uppgifter.

3.2

Datadelning mellan ISJH och diverse aktörer, såsom förvaltningar, statistikmyndigheter och privata organ, bör ske på ett kontrollerat och anpassat sätt. Främjande av digital teknik som redan har utvecklats och finansierats av EU (FAIRshare (2), Horisont-projekten osv.) kan bidra till att förbättra jordbruksföretagens förvaltning och användningen av digital teknik på gårdsnivå.

3.3

Eftersläpningen mellan uppgiftsinsamlingen och uppgiftsbehandlingen får inte påverka kvaliteten på ISJH-nätverket och de rådgivningstjänster som tillhandahålls jordbrukarna. Jordbrukarna bör få kännedom om de fall då deras uppgifter används för ytterligare ändamål med anknytning till ISJH, såsom forskning, innovation, utbildning osv., och ge sitt samtycke till detta.

3.4

Jordbrukarnas intressen bör beaktas när det kommer till dataskydd, respektive regler i den allmänna dataskyddsförordningen (3) och uppgifter från sensorer, förtroende för användningen av uppgifterna, förfaranden för kontroller och motvikter, ägarförhållanden, integritet och produktionsrättigheter eller öppenhet, och jordbrukarna bör gagnas av uppgiftsinsamlingen. Minskad byråkrati borde vara en ständig prioritet. Det behövs tydliga metoder på EU-nivå för att uppmuntra jordbrukare i detta avseende. Man bör överväga att involvera jordbrukarorganisationerna.

3.5

EESK anser att man bör ta hänsyn till hållbarheten i genomförandet av systemet och arbetsvillkoren för de personer som deltar i genomförandet av ISJH på områdena insamling, hantering, lagring och databehandling. EESK hänvisar till sitt yttrande om digitalisering och hållbarhet (4): de mest energieffektiva datacentralerna måste vara normen och nya datacentraler måste drivas till 100 % på förnybar energi. Särskilda kriterier för hållbarhet i processen och arbetsvillkor för uppgiftsinsamlare bör fastställas av kommissionen och beaktas i alla medlemsstater.

3.6

ISJH bör inte vara ett instrument enbart ämnat för offentliga myndigheter vid utarbetandet av offentlig politik, utan bör även ta hänsyn till behoven hos arbetsmarknadens parter, forskningsenheter, universitet, jordbrukare och icke-statliga organisationer. ISJH skulle kunna bidra till att jordbrukare i större utsträckning tar del av det finansiella systemet (krediter osv.). ISJH bör regelbundet tillhandahålla översikter över europeiskt, nationellt och regionalt jordbruk samt över de olika typerna av jordbruk.

3.7

Alla EU:s jordbrukare bör i den mån de vill ha möjlighet att bidra till ISJH, med beaktande av representativitet, budgetbegränsningar och ISJH:s mål. Det bör vara möjligt för jordbruksföretag som inte ingår i urvalet att på frivillig basis bidra till ISJH, på grundval av anpassade, specifika kriterier och metoder. Jordbrukarna bör inte vara skyldiga att lämna uppgifter till ISJH och inga påföljder får förekomma. Självhushållsjordbruk och delvis självhushållande jordbruk bör också beaktas. De insamlade uppgifterna bör delas upp enligt produkttyp (ekologisk osv.).

3.8

En modern och innovativ insamling och behandling av uppgifter baserad på artificiell intelligens, sakernas internet, automatisk validering, OCR-program eller infrastruktur för fjärrinsamling av data bör övervägas i syfte att göra ISJH effektivare, jämte geospatiala data som genereras genom det europeiska rymdprogrammet. En tydlig koppling bör upprättas mellan ISJH, GJP och det europeiska öppna forskningsmolnet.

3.9

ISJH bör vara utformad på så vis att medlemsstaternas olika lagstiftningar beaktas, särskilt när det gäller miljörelaterade och sociala aspekter. Den bör även vara tillräckligt flexibel för att kunna införliva nya indikatorer. Sambandskontor, medlemsstaternas kontor och kommissionens generaldirektorat för jordbruk måste samarbeta effektivt för att ISJH ska lyckas. Miljörelaterade och sociala uppgifter bör tillmätas samma betydelse som ekonomiska uppgifter, och detsamma gäller små och stora jordbrukare samt olika regioner. Öppenheten och viljan att bidra till ISJH varierar mellan medlemsstaterna, och känslighetsnivå samt en del aspekters exakta värde bör tas i beaktande.

3.10

EESK föreslår att man gör en tydlig åtskillnad mellan de uppgifter som måste samlas in årligen och de som behövs med några års mellanrum. Olika kännetecken, källor, format, dimensioner och detaljnivåer för uppgifter är en utmaning för ISJH, eftersom samma uppgifter inte bör samlas in flera gånger. Det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller kostnadsstrukturer för insamling av uppgifter och därför behövs en större flexibilitet.

3.11

Uppgiftsinsamlingen bör ta hänsyn till de olika kriserna och den ökade prisvolatilitet som håller på att bli en konstant variabel i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan. Kriget i Ukraina späder på denna volatilitet, och livsmedelsspekulationen sätter press på leveranskedjorna. De finansiella medel som tilldelas ISJH bör garanteras av kommissionen och medlemsstaterna.

3.12

EESK föreslår att man inrättar ett europeiskt rådgivande organ, med det civila samhällets deltagande. Det bör tillsättas på grundval av transparenta kriterier i syfte att övervaka insamlingen av uppgifter och besluta om uppgiftsanvändning samt strategiska förändringar av datakrav, med beaktande av samhällsutmaningarna och dynamiken i dataefterfrågan.

3.13

EESK föreslår vidare att man i ISJH bör integrera uppgifter om jordbruksmetoder, närmare bestämt när det gäller markförvaltning, växtskydd, växtnäring, djurhälsa och djurskydd. ISJH bör resultera i att bästa praxis för jordbruket samlas in och sprids i synnerhet på miljöområdet och det sociala området (utbildning, exempel på bra verktyg, god praxis, utbyte mellan rådgivare osv.).

3.14

3.15

Arbetsvillkor, avtalstyper, hälsa och säkerhet (befintlig plan för hälsa och säkerhet på gårdsnivå, antalet tillbud inklusive bland egenföretagare), sociala grundvillkor i förhållande till den gemensamma jordbrukspolitiken, antalet egenföretagare samt antalet tillfälligt anställda/säsongsarbetare samt färdigheter och löner bör behandlas som sociala uppgifter och ska samlas in av jordbrukare eller genom andra instrument som är kompatibla med ISJH. Man bör även alltid se till att de insamlade uppgifterna används på så vis att de bidrar till att övervaka hur vi närmar oss uppnåendet av målen för hållbar utveckling.

3.16

EESK föreslår att man fäster särskild uppmärksamhet vid kvinnor och ungdomar med tanke på att de är avgörande för den framtida landsbygdsutvecklingen. Bättre tillgång till möjligheter, stabila anställningsavtal, anpassade offentliga tjänster och hög livskvalitet är aspekter som ISJH indirekt kan bidra till. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt uppgifter från gårdar med internationell verksamhet eftersom gårdarnas förvaltning blir alltmer komplex och för att en del av dem också har produktion i tredjeland.

3.17

När det gäller genomförandet av ISJH-lagstiftningen bekymrar sig EESK över förslaget att kommissionen ska ges befogenhet att anta ett stort antal delegerade akter (t.ex. om datahantering, jordbruksföretagens identifikationsnummer, användning av data eller tillgång till och överföring av primärdata). Detta bör begränsas så mycket som möjligt och snarare ske genom genomförandeakter.

4. ISJH:s bidrag till att förbättra jordbruksföretagens miljömässiga, ekonomiska och sociala resultat samt öppenhet och rättvisa i leveranskedjan för den jordbruksbaserade livsmedelssektorn

4.1

ISJH skulle kunna vara ett instrument som bidrar till att förbättra jordbruksförvaltningen genom att man i den utvecklar verktyg för beslutsstöd i syfte att förbättra jordbruksföretagens resultat (bland annat genom att främja precisionsjordbruk) genom insamling och analys av uppgifter om jordbruksföretag. Medlemsstaterna bör vägledas i denna riktning. De rådgivningstjänster som härrör från ISJH skulle kunna gynnas av en förbättrad integrering av dataset i syfte att tillhandahålla väl underbyggda råd gällande olika hållbarhetsaspekter (ekonomiska, miljömässiga, sociala).

4.2

Uppgifter som samlas in på gårdsnivå används delvis för att förbättra jordbruksföretagens potential och hållbara resultat. Jordbrukarna måste ha kontroll över sina uppgifter och de bör få hjälp och råd att använda sina uppgifter för att kunna arbeta mer exakt, effektivt och hållbart i syfte att främja hållbara jordbruksmetoder. Uppgifterna bör användas för det specifika ändamål som de har samlats in för. Medlemsstaterna bör åta sig att stå fast vid detta och kommissionen bör utfärda tydliga rekommendationer samt ta fram öppna programvarulösningar som är anpassade till jordbruksföretagens ekosystem.

4.3

EESK föreslår att man utarbetar ett gemensamt dataområde, baserat på en förtroendemärkning för offentliga uppgifter om jordbruksbaserade livsmedel i EU, för en bättre och effektivare strategi för leveranskedjorna. Konkreta mål bör fastslås i varje medlemsstat. Samägande av data, datakooperativ för jordbruket och utveckling av partnerskap för ett uppgiftsbaserat jordbruk förutsätter särskilda finansiella resurser och en särskild strategi.

4.4

Det saknas en gemensam metod för att säkerställa jämförbarhet och en gemensam användning av uppgifter inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Konkreta åtgärder bör vidtas med deltagande av medlemsstaterna i detta avseende, eftersom vissa jordbrukare är skyldiga att samla in uppgifter för att kunna sälja sina produkter till detaljhandlare.

4.5

EESK föreslår att ISJH skulle kunna bidra till att öka insynen i hela jordbruksföretagets ekosystem och därför bör vara kompatibelt med andra databaser, som omfattar uppgifter om leveranskedjan eller analyserar separata dataset tillsammans. Detta för att kunna övervaka fördelningen av mervärdet och säkerställa en rättvis behandling av alla aktörer i livsmedelskedjan. ISJH bör tillhandahålla grundläggande nyckelprestationsindikatorer, som är kopplade till jordbruksföretagens resultat men även till den regionala situationen och produktsituationen.

4.6

ISJH bör bidra till en smart, innovativ och hållbar jordbruksförvaltning, förbättra jordbruksförvaltningen och jordbruksproduktionen och upprätta kopplingar till exogena variabler i jordbruksproduktionen (väder osv.). Jordbrukare och kooperativ bör involveras mer i forskningsprojekten, och EU-medel skulle kunna avsättas specifikt till digitaliseringen av den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. På grund av sektorns särskilda art bör en riktad ansökningsomgång utlysas med deltagande av medlemsstaterna.

5. ISJH:s bidrag till digitaliseringen av jordbruket och den jordbruksbaserade livsmedelssektorn

5.1

Jordbrukets anammande av digital teknik går långsamt – det är en av de minst digitaliserade sektorerna och det finns betydande skillnader mellan länder, regioner och jordbruksföretag i detta avseende. Digital delaktighet är ett enormt problem, och bör hamna i fokus så att ojämlikheten kan minska. I en mer digitaliserad jordbruksbaserad livsmedelssektor ökar insynen i leveranskedjan samt minimeras risken för livsmedelsspekulation. EESK föreslår att ett särskilt, integrerat program för digitalisering av den jordbruksbaserade livsmedelssektorn inrättas med hjälp av ett samarbete mellan kommissionen, medlemsstaterna och det civila samhället. Särskilda program bör underlätta tillgången till maskin- och programvaruteknik för medlemsstaterna, och i synnerhet för småbrukare, eftersom den digitala omställningen är en prioritet. Förnyade programvarulicenser för program som används för att samla in och dela uppgifter bör regelbundet täckas. Även om EU-medel kan användas till detta är medlemsstaternas deltagande en viktig faktor.

5.2

Autonoma och smarta apparater eller sensorer genererar uppgifter och kan bidra till beslutsprocessen på gårdsnivå samt konsolidera datahanteringen inom leveranskedjan. Sammankoppling och interoperabilitet mellan aktörer i leveranskedjan jämte geospatiala data bör bidra till att småbrukare deltar på marknaden och att leveranskedjorna konsolideras.

5.3

Det är viktigt att i synnerhet små jordbruksföretags kapacitet att samla in, dela, förvalta och använda uppgifter konsolideras i syfte att bättre integrera jordbrukare i leveranskedjorna och för att förbättra jordbruksföretagens effektivitet. Dessa kostnader bör täckas av GJP, och särskilda åtgärder bör inkluderas i medlemsstaternas strategiska planer. Bristande kunskaper om digitala processer i små jordbruksföretag måste hanteras varsamt, och GJP och andra relevanta politikområden bör ständigt satsa på att förbättra de digitala kunskaperna.

5.4

Insamling av sociala och miljörelaterade uppgifter bör inte vara en isolerad process eller en extra uppgift, utan en pågående verksamhet på gårdsnivå, oavsett storlek eller typ, och medlemsstaterna bör stödja denna kontinuerliga verksamhet.

5.5

EESK är oroad över att efterfrågan på uppgifter och digitaliseringen inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorn skulle kunna orsaka prisdiskriminering och spekulation på råvarumarknaderna. Datamarknadens koncentration till ett litet antal företag måste hanteras på så vis att datasuveränitet garanteras. Dessutom måste datadelning mellan aktörer i leveranskedjan ske på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt, så att ISJH kan bidra till att leveranskedjan blir mer rättvis och att de indirekta utsläppen minskar.

5.6

Att skapa en ram för datademokrati och en balanserad förhandlingsposition när det gäller fördelarna med data inom de jordbruksbaserade livsmedelssektorerna bör alltid stå i fokus. EESK välkomnar att ett identifikationsnummer för jordbruksföretag införs och pekar på behovet av större tydlighet när det gäller dataskydd, ägande, ansvar och portabilitet inom jordbruket. Man bör säkerställa att fördelarna kopplade till uppgifterna fördelas rättvist, på grundval av ömsesidighet, mellan de som bidrar med uppgifter och de som sammanställer dem och att ISJH-uppgifterna har en god upptäckbarhet.

5.7

Informationskampanjer som belyser vikten av uppgifter för jordbruksföretagens ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat, särskilt för små jordbruksföretag, behövs för att stärka förtroendet och öka förståelsen för hur uppgifter bidrar till framtida offentlig politiks relevans och effektivitet. Aktörerna inom den jordbruksbaserade livsmedelssektorns leveranskedjor bör ha tillgång till plattformar för öppna data för att säkerställa jämförbarhet och transparens inom produktleveranskedjan. ISJH skulle kunna leda till att jordbrukare motiveras att använda digitala plattformar i syfte att lättare delta i leveranskedjorna och för att överföra bästa praxis.

5.8

Digital kompetens bör ständigt främjas, särskilt när det gäller små jordbruksföretag och äldre jordbrukare, parallellt med fortbildning riktad till uppgiftsinsamlare. Utbildning, praxis och kampanjer på cybersäkerhetsområdet bör ständigt vidareutvecklas. Även om framsteg har gjorts inom digitaliserings- och datasektorn behövs mer användarvänliga system. EESK betonar behovet av att säkerställa bredbandstäckning och digitalisering, som en förutsättning för precisionsjordbruk och robotteknik, och av att stödja investeringar i hållbar teknik. Man bör överväga att upprätta en tydlig koppling mellan ISJH och Fonden för ett sammanlänkat Europa, men också till bredbandsfonden för ett sammanlänkat Europa.

Bryssel den 26 oktober 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EESK:s yttrande ”Från jord till bord: en strategi för hållbara livsmedel” (EUT C 429, 11.12.2020, s. 268).

(2) https://www.h2020fairshare.eu/

(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1)

(4) EESK:s förberedande yttrande ”Digitalisering och hållbarhet – status quo och behovet av åtgärder ur det civila samhällets perspektiv” (EUT C 429, 11.12.2020, s. 187).