Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Beskattning av den digitala ekonomin

(förberedande yttrande på begäran av det tjeckiska ordförandeskapet)

(2022/C 443/08)

Föredragande:	Benjamin RIZZO
Medföredragande:	Petru Sorin DANDEA

Remiss	26.1.2022, skrivelse från Mikuláš Bek, minister för Europafrågor
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande av sektionen	1.7.2022
Antagande vid plenarsessionen	13.7.2022
Plenarsession nr	571
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	200/0/1

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Det har blivit en grundläggande uppgift för både EU och andra internationella regleringsmyndigheter att utveckla lämpliga principer och regler för beskattning av den digitala ekonomin för att modernisera skattepolitiken och anpassa den till nuvarande och framtida behov.

1.2

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) föreslår att, när en internationell överenskommelse har nåtts om den första pelaren i OECD/G20:s inkluderande ramverk beträffande omfördelning av beskattningsrätt, ska motsvarande regler genomföras snabbt i EU i samordning och med samtidiga initiativ med andra större handelspartner.

1.3

EESK anser att EU kan spela en ledande roll när det gäller beskattning av den digitala ekonomin. En sådan roll bör dock spelas inom ramen för en internationell överenskommelse som ingåtts av OECD/G20, såsom redan har skett för den andra pelaren när det gäller mekanismen mot urholkning av skattebasen.

1.4

EESK anser att det är avgörande att både den första och den andra pelaren genomförs inom EU så snart som möjligt, och att en hög grad av samstämmighet uppnås med den internationella överenskommelse som kommer att förhandlas fram inom OECD/G20. Den första och den andra pelaren bör ses som ett heltäckande och ömsesidigt integrerat regleringspaket.

1.5

1.6

EESK uppmuntrar till en internationell överenskommelse om den första pelaren som syftar till att uppnå ett ändamålsenligt skattesystem som respekterar principerna om neutralitet och likabehandling samt dels kan bevara den digitala ekonomins innovationspotential, dels kan se till att högdigitaliserade företag bidrar med en skälig andel till de nationella budgetarna.

1.7

EESK efterlyser en internationell överenskommelse om den första pelaren som så långt det är möjligt avstår från alltför komplexa regler och som syftar till att uppnå öppenhet, förutsägbarhet och administrativ förenkling och därigenom hålla efterlevnadskostnaderna nere. Ett alltför komplicerat system skulle nämligen kunna skapa möjligheter att kringgå de nyligen överenskomna reglerna och minska deras effektivitet.

1.8

EESK understryker att korrekt utarbetad internationell skattelagstiftning om digitala företag bidrar till att förhindra skatteundandragande och skatteflykt samt till att utforma ett rättvist, stabilt och progressivt skattesystem. Lika villkor beträffande beskattning av företags vinster är avgörande eftersom företag under de senaste åren har kunnat utnyttja särskilda skatteregler i vissa medlemsstater för att avsevärt sänka sin effektiva skattesats.

1.9

EESK anser att ett lämpligt regelverk för beskattning av den digitala ekonomin bör beakta det stora beroende av immateriella tillgångar som digitaliseringen medför. Dessa tillgångar har avsevärt ökat företagens förmåga att utveckla relevant affärsverksamhet i en jurisdiktion utan fysisk närvaro där.

1.10

EESK påpekar att digitala företag ofta utnyttjar användarnas data för att generera värde. En sådan metod för att generera värde fångas inte upp av nuvarande skattesystem, vilket leder till en obalans mellan värdeskapande och beskattning. Denna specifika fråga bör behandlas i vederbörlig ordning inom den första pelaren.

1.11

EESK upprepar att det förblir avgörande att anta en strategi som gör det möjligt att undvika riskerna för dubbelbeskattning, liksom oavsiktlig utebliven beskattning i alla jurisdiktioner, samt minimera efterlevnadskostnaderna för europeiska företag. I detta avseende bör överenskommelsen om den första pelaren och de regler som syftar till att införliva den harmonisera de olika initiativ som redan tagits av medlemsstaterna för att undvika bristande överensstämmelse och kryphål.

1.12

EESK hoppas uppriktigt att en genomförbar överenskommelse om den första pelaren kan nås så snart som möjligt, både på internationell nivå och på EU-nivå, och beklagar de begränsningar som fortfarande förhindrar slutförandet av en sådan grundläggande överenskommelse.

2. Väsentlig bakgrund

2.1

De nuvarande internationella bolagsskattereglerna bygger på principer som utvecklades i början av 1900-talet och som delvis anpassats över tid. De är inte längre ändamålsenliga i dagens sammanhang och är inte lämpade för en globaliserad och digitaliserad ekonomi. Detta innebär att skatteintäkter inte tilldelas länder på ett rättvist sätt och att skadlig skattepraxis tillåts fortsätta, till nackdel för de offentliga finanserna och för en rättvis konkurrens.

2.2

Det har därför blivit en grundläggande uppgift för både EU och andra regleringsmyndigheter världen över att utveckla lämpliga principer och regler för beskattning av den digitala ekonomin för att modernisera skattepolitiken och anpassa den till nuvarande och framtida behov.

2.3

OECD/G20:s inkluderande ramverk mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) bygger på en tvåpelarlösning för att hantera de skatteutmaningar som uppstår till följd av en alltmer digitaliserad och globaliserad ekonomi.

2.4

Den första pelaren kommer att syfta till att säkerställa en rättvisare fördelning av vinster och beskattningsrätt mellan länderna beträffande de största multinationella företagen, särskilt digitala företag. Den första pelaren kommer huvudsakligen att innebära att multinationella företag måste betala en del av sina inkomstskatter där deras konsumenter och användare befinner sig, vilket skapar en koppling mellan vinster och de platser där motsvarande användare och konsumenter befinner sig.

2.5

Överenskommelsen om att omfördela vinsten inom ramen för den första pelaren omfattar avlägsnande och frysning av skatter på digitala tjänster och andra relevanta, liknande åtgärder för att få slut på de handelsspänningar som uppstår till följd av instabiliteten i det internationella skattesystemet.

2.6

Den andra pelaren syftar till att säkerställa att stora multinationella företag, särskilt digitaliserade sådana, betalar en effektiv bolagsskattesats på minst 15 procent och till att fastställa ett regelverk som kan avskräcka från överföring av vinster och som lämpar sig för att förhindra en skadlig skattekonkurrens mellan jurisdiktioner. En begränsning av konkurrensen i fråga om bolagsskatt skulle därför i praktiken kunna hävas genom att man uppnår en global lägsta bolagsskattesats som länderna använder för att skydda sin skattebas. EESK uppmanar alla medlemsstater att snabbt nå en politisk överenskommelse om dessa regler, och beklagar att ett slutligt samförstånd ännu inte har uppnåtts.

2.7

En internationell överenskommelse om den andra pelaren och det inkluderande ramverket har nåtts inom OECD/G20, och EU-institutionerna har vederbörligen införlivat dem genom ett förslag till direktiv, som för närvarande diskuteras i rådet (1).

2.8

Ett gemensamt internationellt samförstånd i detta avseende håller fortfarande på att byggas upp inom OECD/G20, såsom bekräftades genom OECD:s nyligen genomförda samråd om den första pelaren för att samla in allmän feedback om utkastet till regler, även om sådana regler inte återspeglar samförstånd om innehållet i dokumentet (2).

2.9

Kommissionen offentliggjorde 2018 ett lagstiftningsförslag om beskattning av den digitala ekonomin, som inte har drivits framåt främst på grund av avsaknaden av ett internationellt, brett samförstånd om de regler som ska genomföras inom ramen för den första pelaren.

2.10

Under tiden har EU-institutionerna godkänt rättsakten om digitala marknader, som syftar till att reglera de digitala marknadernas konkurrensstruktur. I detta avseende har EU antagit en nyskapande och övergripande regleringsstrategi som skiljer sig från de strategier som införts av andra större handelsblock, såsom Förenta staterna, Kina och andra tillväxtländer.

2.11

EESK anser att EU, med rättsakten om digitala marknader som exempel, kan spela en ledande roll även när det gäller beskattning av den digitala ekonomin. En sådan roll bör dock spelas inom ramen för en internationell överenskommelse som ingåtts av OECD/G20, såsom redan har skett för den andra pelaren.

3. Allmänna kommentarer

3.1

Kommittén är fast övertygad om att i samband med digitaliseringen av ekonomin måste alla ändringar av reglerna om fördelning av beskattningsrätt på vinster mellan länder samordnas globalt för att bättre utnyttja fördelarna med globalisering, med lämplig och ändamålsenlig global styrning samt lämpliga och ändamålsenliga globala regler. De konkreta lösningar som utformas måste därför vara en följd av en bred internationell överenskommelse som omfattar så många skattejurisdiktioner som möjligt. Dessutom bör man ta vederbörlig hänsyn till de olika effekterna och konsekvenserna av de nya reglerna för mindre medlemsstater å ena sidan och större medlemsstater å den andra.

3.2

EESK uppskattar den betydande utveckling av ekonomin som digitaliseringen ger upphov till och dess positiva effekter på vårt samhälle, samt digitaliseringens stora potential när det gäller att stärka skatteförvaltningarna och fungera som ett verktyg för att tillhandahålla bättre tjänster till nationella budgetar och medborgare. EU kommer att behöva hjälpa och samordna medlemsstaternas skattemyndigheter så att de kan hantera det nya systemet och ett snabbt föränderligt ekonomiskt sammanhang.

3.3

EESK instämmer i slutsatsen i 2015 års slutrapport om åtgärd 1 i OECD/G20:s BEPS-projekt, där det konstateras att den digitala ekonomin i allt högre grad blir ”själva ekonomin”. Digitaliseringen av många företag under årens lopp har varit imponerande och denna process snabbades upp under nedstängningarna nyligen i samband med covid-19-pandemin. En sådan tendens leder ofta till en åtskillnad mellan de digitala plattformarnas enorma vinster och de fysiska platser där de relaterade betalande användarna och konsumenterna befinner sig. I framtiden kan detta fenomen också tas upp när det gäller socialförsäkringsskyldigheter.

3.4

När en internationell överenskommelse har nåtts om den första pelaren i OECD/G20:s inkluderande ramverk, där man uppnår en balans mellan de olika ståndpunkter som hittills har uttryckts, föreslår EESK att den första pelaren – precis som tidigare den andra pelaren – också ska genomföras snabbt i EU, i samordning med andra större handelspartner, för att därigenom konsolidera den inre marknaden i enlighet med artiklarna 113–115 i fördraget.

3.5

EESK anser att det är avgörande att både den första och den andra pelaren genomförs inom EU så snart som möjligt, och med en hög grad av samstämmighet med den internationella överenskommelse som förhandlats fram inom OECD/G20. Den första och den andra pelaren bör ses som ett heltäckande och ömsesidigt integrerat lagstiftningspaket som snabbt ska införas i hela EU.

3.6

EESK noterar att ett europeiskt lagstiftningsinitiativ om beskattning av den digitala ekonomin i hög grad skulle kunna gynna den inre marknaden, och utan tvivel leda till en effektivare ram jämfört med separata nationella initiativ. Medlemsstaternas införande av icke samordnade och separata regler enligt olika skatteprinciper och skattekriterier skulle öka fragmenteringen i hela EU, och skapa skattemässig osäkerhet och hämma konkurrenskraften. EESK uppmuntrar till en tvistlösningsmekanism som syftar till att ge medlemsstaterna möjlighet att lösa problem som kan uppstå.

3.7

Den internationella överenskommelsen om den första pelaren bör syfta till att uppnå ett ändamålsenligt skattesystem som respekterar principerna om neutralitet och likabehandling och som kan i) bevara den digitala ekonomins innovationspotential och ii) se till att högdigitaliserade företag bidrar med en skälig andel till de nationella budgetarna och till samhället.

3.8

3.9

3.10

EESK understryker att den andra pelaren i sin tur i praktiken kommer att införa de två inhemska regler som ska åläggas, närmare bestämt

sammanlänkade nationella regler (globala regler mot urholkning av skattebasen) med i) en regel om inkomstinkludering (IIR-regel), som påför en tilläggsskatt på ett moderföretag med avseende på en ingående enhets lågbeskattade inkomster, och ii) en regel om kompensation för bortfall i skattebetalning (UTPR-regel), som nekar avdrag eller kräver en motsvarande justering i den mån en ingående enhets lågskatteintäkt inte omfattas av en IIR-regel,

B.	en fördragsbaserad regel om skattskyldighet (STTR-regel) som ger källjurisdiktioner möjlighet att ta ut en begränsad källskatt för vissa betalningar mellan närstående parter som omfattas av skatt under en minimiskattesats.

4. Särskilda kommentarer

4.1

EESK framhåller att det är avgörande med lika villkor på området för beskattning av företagsvinster. Under de senaste åren har vissa företag kunnat använda sig av särskilda skatteregler i vissa medlemsstater för att sänka sin effektiva skattesats. Bristen på öppenhet har bidragit till ett sådant resultat och flera känsliga fall har omfattat multinationella företag som är verksamma på området för digitala tjänster.

4.2

EESK anser att ett lämpligt regelverk för beskattning av den digitala ekonomin bör beakta det stora beroende av immateriella tillgångar som digitaliseringen medför. Dessa tillgångar har avsevärt ökat företagens förmåga att utveckla betydande affärsverksamhet i en jurisdiktion utan att vara fysiskt närvarande där. De nuvarande internationella skattereglerna och skatteprinciperna bör anpassas till detta nya ekonomiska sammanhang.

4.3

EESK påpekar att digitala företag är starkt beroende av immateriella tillgångar för att skapa innehåll, särskilt genom att använda och utnyttja användarnas data för att generera värde. Denna metod för att generera värde fångas inte upp av nuvarande skattesystem, vilket ger upphov till en obalans mellan värdeskapande och beskattning. Denna specifika fråga bör behandlas i vederbörlig ordning inom den första pelaren.

4.4

EESK upprepar att det är av yttersta vikt att anta en strategi som gör det möjligt att undvika riskerna för dubbelbeskattning, liksom oavsiktlig utebliven beskattning i alla jurisdiktioner, samt minimera efterlevnadskostnaderna för europeiska företag. I detta avseende bör överenskommelsen om den första pelaren och de regler som syftar till att införliva den harmonisera de olika initiativ som redan tagits av medlemsstaterna, eftersom dessa skillnader skulle kunna ge upphov till bristande överensstämmelse och kryphål.

4.5

EESK påminner om att en av de viktigaste faktorer som stöder och motiverar det komplexa försöket att uppnå ett globalt samförstånd om OECD:s förslag i den första pelaren är spridningen av ensidiga digitala skatter och den därav följande möjligheten att flera jurisdiktioner kräver beskattningsrätt på olika och ibland överlappande sätt över samma vinster.

4.6

Därför bör den första pelaren garantera att nationella skatter på digitala tjänster och andra liknande åtgärder tas bort för företag. Detta är avgörande för att säkerställa samförstånd mellan flera större jurisdiktioner om den första pelaren och undvika att de nya reglerna i framtiden angrips som ”diskriminerande” enligt Världshandelsorganisationens (WTO) regler, med oavsiktliga konsekvenser ur ett internationellt handelsperspektiv.

4.7

EESK hoppas uppriktigt att en genomförbar internationell överenskommelse om den första pelaren kan nås så snart som möjligt och beklagar de bestående begränsningar som förhindrar slutförandet av en sådan överenskommelse.

4.8

EESK anser att när den första och den andra pelaren väl har genomförts bör tjänster som tillhandahålls genom plattformar som används av europeiska konsumenter införlivas fullt ut i mervärdesskattesystemet, som en viktig del i hanteringen av de skattefrågor som rör den digitala ekonomin. Det bör noteras att digitala kommunikationstjänsters och sociala nätverks kunder får tillgång till dessa tjänster utan någon uppenbar kostnad, vilket ger upphov till frågan om hur mervärdesskatt rimligen kan tillämpas. Momsintäkter utgör en källa till egna medel i EU:s budget, och EESK anser att det är viktigt att även inkludera digitala tjänster i skattebasen.

4.9

EESK anser att det är nödvändigt att uppnå en rimlig balans mellan omfördelningen av skatter på företagsvinster mellan nettoexporterande länder och nettoimporterande länder, samt mellan producenternas och konsumenternas länder, för att inte äventyra länders möjlighet att bl.a. uppnå sina sociala mål och miljömål.

4.10

EESK noterar att digitaliseringen inte bara är utmanande, utan även skapar möjligheter för skattemyndigheterna. Stora mängder tredjepartsdata som skattemyndigheterna har tillgång till gör det möjligt att automatisera mer rapportering, vilket sparar tid och pengar för båda parter. Datainsamling kan också användas för att motverka underrapportering, undandragande eller bedrägeri. De programvarulösningar som flera skatteförvaltningar använder för att registrera försäljningsdata vid tidpunkten för en transaktion – som kan lämnas direkt till skattemyndigheterna – har redan ökat vissa länders momsintäkter avsevärt.

4.11

För ytterligare och mer detaljerade insikter i specifika frågor fäster EESK slutligen uppmärksamheten på sitt yttrande ”Lagstiftningspaket för bekämpning av penningtvätt” (3) och båda sina yttranden om kampen mot skatteflykt: ”Företagsbeskattning för 2000-talet” (4) och ”Bekämpa användningen av skalbolag” (5).

Bryssel den 13 juli 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Se EESK:s yttrande ”Effektiv minimibeskattning av företag” (EUT C 290, 29.7.2022, s. 52).

(2) ”OECD Consultation on the Draft Rules for Nexus and Revenues Sourcing Under Pillar 1” – Amount A, den 4 februari 2022.

(3) EESK:s yttrande ”Lagstiftningspaket för bekämpning av penningtvätt” (EUTC 152, 6.4.2022, s. 89)

(4) EESK:s yttrande ”Företagsbeskattning för 2000-talet” (EUT C 275, 18.7.2022, s. 40).

(5) EESK:s yttrande ”Bekämpa användningen av skalbolag” (EUT C 290, 29.7.2022, s. 45).