Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens narkotikabyrå

(COM(2022) 18 final – 2022/0009 (COD))

(2022/C 323/15)

Föredragande:	Milena ANGELOVA
Medföredragande:	Małgorzata BOGUSZ

Remiss	Rådet, 11.3.2022 Europaparlamentet, 7.3.2022
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	3.5.2022
Antagande vid plenarsessionen	18.5.2022
Plenarsession nr	569
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	202/1/5

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar förslaget om att inrätta Europeiska unionens narkotikabyrå (nedan kallad byrån), som ingår i den strategiska ram som utgörs av EU:s narkotikastrategi 2021–2025 (1) och EU:s narkotikahandlingsplan 2021–2025 (2). Kommittén stöder byråns förstärkta mandat, som syftar till att ge ett snabbt, samordnat och effektivt svar på de växande utmaningarna i samband med spridning av narkotika och olagliga substanser – en marknad som är anmärkningsvärt motståndskraftig. Vi efterlyser beslutsamma åtgärder, inte bara för att stävja handeln med sådana substanser, utan också för att göra allt för att förhindra att de brukas och, vilket är minst lika viktigt, hjälpa till att rehabilitera narkotikaberoende personer och återintegrera dem i samhället, så att ingen lämnas i sticket.

1.2

EESK betonar betydelsen av allas lika rätt att ta del av och delta i utbildning och arbetstillfällen av god kvalitet, och noterar att unga som varken arbetar eller studerar, arbetslösa och marginaliserade personer är de enklaste måltavlorna för narkotikahandlare. Kommittén framhåller den viktiga roll som gemensamma åtgärder från arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer har i denna process – inte bara på nationell utan även på regional och lokal nivå, och uppmanar till att sådana åtgärder ska främjas, stödjas och finansieras.

1.3

Vi understryker den roll som arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället spelar i alla skeden av kampen mot spridning och bruk av narkotika och olagliga substanser, särskilt i de informations- och upplysningskampanjer som hjälper människor att bli välinformerade om de skadliga effekterna av narkotikabruk och riskerna med att börja bruka sådana substanser, samt var och hur de kan få hjälp och stöd om de är narkotikaberoende.

1.4

EESK välkomnar den framtida byråns åtagande att ta på sig en större samordnande och förebyggande roll och noterar att de nationella kontaktpunkterna har en oumbärlig roll i denna strävan. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att göra sitt yttersta för att utrusta de nationella kontaktpunkterna med tillräckliga organisatoriska, tekniska och ekonomiska resurser så att de effektivt kan utföra sina utökade uppgifter. För att säkerställa att tillförlitliga data samlas in i rätt tid föreslår vi att man fastställer och antar en gemensam metod och strategi.

1.5

EESK pekar på vikten av att inrätta ett nätverk av kriminaltekniska och toxikologiska laboratorier som närmare sammanför nationella laboratorier. Nätverket skulle främja utbyte av information om ny utveckling och nya trender samt datautbyte, och skulle stödja utbildningen av kriminaltekniska narkotikaexperter. Kommittén välkomnar idén om ett nätverk av virtuella laboratorier i syfte att uppnå stordriftsfördelar. De skulle också kunna byggas upp av kluster av medlemsstater på grundval av dessas geografiska närhet eller liknande riskprofil när det gäller import och spridning av narkotika.

2. Bakgrund (3)

2.1

Narkotikamarknaden, vars marknadsvärde uppskattas uppgå till minst 30 miljarder euro per år, är en viktig inkomstkälla för organiserade kriminella sammanslutningar i EU. Utöver de ekonomiska konsekvenserna, narkotikarelaterade dödsfall och andra hot mot folkhälsan har narkotikahandeln effekter i ett bredare perspektiv, t.ex. kopplingar till annan brottslig verksamhet och terrorism, negativ inverkan på den lagliga ekonomin, våld i samhället, miljöskador och den allt viktigare frågan om hur narkotikamarknaden underblåser korruption och undergräver samhällsstyrningen.

2.2

Narkotikaanvändningen i Europa omfattar många olika substanser, såsom

—	cannabis – användningen ligger stabilt på höga nivåer,

—	kokain – det finns oroande tecken på möjlig ökning av hälsoproblemen,

—	amfetamin – efterfrågan är stabil,

—	metamfetamin – produktion och smuggling av metamfetamin tyder på risk för ökad användning i Europa,

—	MDMA-produkter – i synnerhet produkter med hög styrka orsakar allvarliga hälsorisker,

—	nya psykoaktiva substanser – i slutet av 2020 övervakade EMCDDA omkring 830 nya psykoaktiva substanser,

—	LSD, DMT, svampar, ketamin och GHB – låg användning, men medför också ökade problem för folkhälsan,

—	heroin och andra opioider – risk för ökad användning har observerats.

2.3

Beräkningar visar att mer än 83 miljoner vuxna i EU har provat olaglig narkotika någon gång i livet. Under 2019 beräknas minst 5 150 dödsfall ha inträffat i EU på grund av överdos, och det har skett en stadig ökning varje år sedan 2012, även bland tonåringar i åldern 15–19. Det varierar mellan länderna hur omfattande användningen av stimulantia är och vilka typer som är vanligast – i vissa medlemsstater kan vissa ”lätta” substanser köpas utan begränsningar. Det finns allt mer som tyder på att injiceringen av stimulantia ökar. Användningen av alla typer av droger är i allmänhet mer utbredd bland pojkar och män, och denna skillnad blir oftast ännu mer tydlig när det gäller mer intensiva eller regelbundna användningsmönster.

2.4

Rapporter tyder på att cannabisodling och produktion av syntetiska droger i EU låg på samma nivå under hela 2020 som före pandemin. Narkotikamarknaden i EU förses av organiserade kriminella sammanslutningar, är också sammanlänkad globalt och drivs starkt av narkotikaframställningen i Sydamerika, Afrika, Afghanistan, Kina, Marocko, Turkiet och västra Balkan. Afrika är viktigt på grund av sin växande roll som handels- och transitområde för narkotika, vilket risker att få en destabiliserande effekt och en negativ inverkan på säkerhet och samhällsstyrning och leda till större narkotikaproblem i regionen. EESK understryker därför vikten av att stärka den internationella samordningsinsatsen för att upptäcka nya olagliga substanser och förhindra att de blir föremål för handel och spridning.

2.5

Uppgifterna visar tydligt i vilken hög grad narkotikasituationen har förändrats under de senaste 25 åren. De senaste årens händelser visar också på det ökade behovet av en snabb reaktion, vilket kräver att EU ges större kapacitet att säkerställa att hoten från en alltmer dynamisk och anpassningsbar narkotikamarknad upptäcks tidigt.

3. Allmänna kommentarer

3.1

I linje med EESK:s tidigare ståndpunkter i frågan (4) välkomnar vi EU:s narkotikastrategi 2021–2025 och uppmanar till att den genomförs snabbt. Strategin syftar till att skydda och förbättra samhällets och individens välfärd och folkhälsan, ge allmänheten en hög nivå av säkerhet och öka hälsokompetensen. Kommittén lovordar att strategin angriper narkotikaproblematiken på ett evidensbaserat, integrerat, välavvägt och tvärvetenskapligt sätt på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå. Vi uppskattar också att jämställdhetsperspektivet och frågan om ojämlik hälsa integreras i strategin, vilket är viktigt när man stakar ut en ny väg i kampen mot narkotikamissbruk och därmed sammanhängande problem.

3.2

Senast 2025 bör prioriteringarna och insatserna inom området för olaglig narkotika, samordnade genom strategin (5), ha fått en generell inverkan på nyckelaspekter av narkotikaläget i EU. En sammanhängande, ändamålsenlig och verkningsfull tillämpning av åtgärderna bör säkerställa en hög grad av skydd av människors hälsa, stabilitet och säkerhet i samhället samt bidra till ökad medvetenhet. Eventuella oavsiktliga negativa följdverkningar förbundna med genomförandet av dessa insatser bör minimeras, och mänskliga rättigheter och hållbar utveckling bör främjas och respekteras. På grundval av dessa principer stöder EESK ansatsen att inrätta ett separat ansvarsområde för att bekämpa spridning och förebygga frivilligt bruk av olaglig narkotika och alla former av narkotikaberoende.

3.3

Narkotikafenomenet är en integrerad del av de hälso- och säkerhetsutmaningar som Europa står inför i dag. Narkotikalandskapet förändras ständigt och nya oklassificerade substanser släpps regelbundet ut på marknaden, vilket gör att narkotikafenomenet blir alltmer komplext och utbrett. De intäkter som genereras är också en viktig pådrivande orsak till korruption, våld och olaglig verksamhet. Denna situation kräver större insatser på EU-nivå.

3.4

EESK instämmer med slutsatsen (6) att narkotikamarknaden har varit anmärkningsvärt motståndskraftig mot de störningar som orsakats av covid-19-pandemin. Handeln med narkotika har aktivt anpassats till reserestriktioner och stängda gränser. På grossistnivå syns detta genom vissa förändringar av transportvägar och transportmetoder, med ökad smuggling via fraktcontainrar och kommersiella leveranskedjor och minskad smuggling via narkotikakurirer.

3.5

Narkotikaförsäljningen på gatunivå påverkades av de första nedstängningarna och på vissa håll blev det brist på narkotika, men både säljare och köpare verkar ha anpassat sig genom att öka användningen av krypterade meddelanden, applikationer på sociala medier, beställningar på nätet och via e-post samt hemleveranser (7). Det väcker farhågan att en av pandemins potentiellt långvariga effekter kan vara en fortsatt digitalisering av narkotikamarknaden.

3.6

Enligt observationer återhämtade sig narkotikamarknaden snabbt efter att pandemin hade brutit ut, och vissa tendenser inom narkotikahandeln har påskyndats under covid-19, såsom större sändningsvolymer, mer frekvent användning av privata flygplan, ökad användning av vattenvägar och kontaktlösa metoder för att leverera narkotika till slutkonsumenter. Denna utveckling innebär fler utmaningar för tillsynsorganen och kräver mer samordnade och förebyggande åtgärder. Möjliga motåtgärder skulle kunna utformas angående följande (8): att främja internationellt samarbete för att bekämpa narkotikahandel, att främja utbyte och överföring av underrättelser som rör brottsbekämpning och effektiva förbudsmetoder och bästa praxis, att utveckla internationella mekanismer för ansvarsskyldighet och varutransport och att införa system för realtidsövervakning och realtidsdata för att snabbt upptäcka och hantera förändringar på narkotikamarknaden. EESK gläder sig åt att alla dessa element ingår i förslaget om att utöka det reviderade mandatet för den framtida byrån.

3.7

EESK anser att mandatet för den framtida byrån bör formuleras på ett tydligare sätt i syfte att

—	inkludera omfattande skyldigheter när det gäller kontrollerade narkotikaprekursorer (9); här finns en möjlighet att verkligen försvara allmänintresset och säkerställa rättvisa i kampen mot narkotika på nationell nivå, EU-nivå och internationell nivå,

—	ägna lika stor uppmärksamhet åt att förebygga som åt att stävja tillgången på narkotika, och åt stöd till beroendeavvänjning och narkotikaberoendes personers rehabilitering och återintegrering i samhället.

4. Bruk av narkotika och olagliga substanser

4.1

EESK betonar att det finns olika hypoteser kring bruket av narkotika och olagliga substanser som kan skada människors hälsa – särskilt när de tas utan medicinska skäl, utan läkares överinseende och upprepade gånger under lång tid. Eftersom ett sådant bruk kan framkalla ett beroende blir det mycket svårt för de berörda personerna att lösa situationen på egen hand, och stöd från sakkunniga organ och organisationer i det civila samhället är därför oumbärligt.

4.2

Vissa läkemedel som skrivs ut av läkare för att behandla olika hälsobesvär och sjukdomar, t.ex. bensodiazepiner eller opiater/narkotika, kan framkalla beroende om de inte tas enligt ordinationen. Detta kan leda till bedrägerier, såsom olaglig handel med recept eller läkemedel, och omfattas också av mandatet för den nya byrån. Under de senaste åren har förekomsten av nya bensodiazepiner och tillgången på dem ökat på narkotikamarknaden i Europa och i tilltagande grad även i Kanada och Förenta staterna. Sedan den 28 februari 2021 övervakar EMCDDA 30 nya bensodiazepiner genom EU:s system för tidig varning. Av dessa upptäcktes mer än 80 % för första gången mellan 2014 och 2020 (10). Det finns en tendens att en annan grupp läkemedel, opiater, som ordineras som smärtstillande medel av läkare, blandas med olaglig narkotika av brukare, vilket inte bara kan framkalla beroende, utan också utgör en stor hälsorisk och till och med kan orsaka livshotande komplikationer. Detta kan även leda till bedrägerier, t.ex. handel (både laglig och olaglig) med recept eller läkemedel.

4.3

Med tanke på de pågående kliniska prövningarna i Förenta staterna av substanser som för närvarande klassificeras som narkotika enligt EU-lagstiftningen (t.ex. MDMA, psilocybin, LSD) bör byrån ägna särskild uppmärksamhet åt samarbetet med EMA när det gäller framväxten inom 2–3 år av en EU-marknad för narkotika (egentlig narkotika, inte derivat) som klassificeras som läkemedel. Detta kan komma att leda till en tudelning, där en viss patientgrupp på laglig väg använder ett narkotikapreparat som är klassificerat som läkemedel, medan en annan grupp gör sig skyldig till brott genom att använda det olagligt. Det kan komma att ge upphov till en situation där friska personer som vill komma över ett narkotikapreparat från en laglig källa och som framställts enligt GMP-bestämmelserna, simulerar en psykiatrisk sjukdom för vilken läkemedlet (narkotikapreparatet) är officiellt registrerat.

4.4

EU står för närvarande inför stora utmaningar på grund av att det är relativt enkelt att framställa och saluföra icke-klassificerade substanser som kan framkalla beroende och skada människors hälsa, jämte hela det spektrum av substanser som är olagliga att bruka och sälja, t.ex. marijuana, heroin, kokain och amfetamin.

4.5

Narkotikahandlarna är ytterst innovativa och fortsätter att uppfinna nya substanser. Att identifiera, upptäcka, beskriva och förebygga uppkomst, spridning och bruk av dessa substanser är en annan del av byråns mandat. Blandmissbruket är nu också utbrett i EU och har en skadlig inverkan på folkhälsan. Den nya byrån bör ta itu med alla andra substansbaserade beroenden när dessa substanser tas tillsammans med olaglig narkotika.

4.6

Bruket av narkotika och olagliga substanser påverkar alla människor, eftersom det medför risken att utveckla ett beroende, vilket inte bara riskerar att fördärva en persons hälsa, utan också slå hela deras liv i spillror eftersom narkotikamissbruket gör att de fastnar i en ond cirkel som inte lämnar något utrymme för socialt liv, familj, utbildning, arbete eller annat. Risken för beroende är högre ju yngre och mindre erfaren och utbildad en person är, liksom för personer som står utanför arbetskraften och arbetslösa.

4.7

För att förhindra att missbrukare lär sig psykiska sjukdomssymtom, vars förekomst föranleder behandling med läkemedel (narkotika), bör övervakningen av internet fördjupas. Med hjälp av den information som finns tillgänglig på nätet är det för närvarande möjligt att få recept på narkotikaklassade läkemedel som används för att behandla vissa sjukdomar, såsom ADHD och depression. För att få tillgång till dem på laglig väg krävs endast en patientintervju och psykologiska tester, som vem som helst enkelt kan förbereda sig för med hjälp av offentligt tillgänglig information.

4.8

På grund av att alltfler personer använder läkemedel med beroendeframkallande substanser framstår det därför som motiverat att inbegripa byråns befogenheter i den bredare verksamheten kopplad till offentlig finansiering av denna typ av läkemedel. Offentlig finansiering av narkotikaklassade läkemedel, i en tid när vem som helst kan få vägledning från sociala medier om hur man genomgår psykologiska tester för att få tillgång till denna typ av läkemedel, utan ytterligare kontrollåtgärder, kommer att leda till missbruk av ersättningsberättigade läkemedel (narkotika), eftersom detta skulle vara billigare än att köpa dem från en narkotikahandlare.

5. Särskilda kommentarer

5.1

EESK instämmer i konstaterandet (11), som bekräftats av regelbundna kontakter med EMCDDA och dess berörda parter, att det finns en ökande klyfta mellan narkotikafenomenets komplexitet och centrumets nuvarande mandat. Inrättandeförordningen återspeglar inte narkotikafenomenets verklighet i dag och är inte i fas med de uppgifter som krävs av byrån för att hantera utmaningarna med narkotikafenomenet och förfrågningarna från de främsta berörda parterna.

5.2 Översyn av byråns mandat

5.2.1

I linje med sitt tidigare yttrande stöder EESK insatserna för att bekämpa olaglig spridning och användning av olaglig narkotika och är redo att stödja alla förebyggande kampanjer och åtgärder i detta syfte. Kommittén beklagar att våra tidigare rekommendationer om att nära involvera berörda organisationer i det civila samhället i byråns arbete inte har beaktats i förslaget.

5.2.2

EESK betonar behovet av att utöka byråns mandat genom att ge den mer moderna och framåtblickande strategier och verktyg, och stöder samtliga sju nya områden med utökade befogenheter. Kommittén beklagar att tillhandahållandet av information, upplysningskampanjer, åtgärder för att hjälpa till att lösa missbruksproblem och förebyggande åtgärder inte har formulerats på ett tydligare sätt och att deltagande av organisationer i det civila samhället, med det mervärde och de synergier som de tillför, inte har inkluderats i förslaget.

5.2.3

Byråns delade befogenheter med EMA när det gäller utskrivning av läkemedel bör också utökas när det gäller utformningen av utbildningen för läkare som skriver ut en kategori läkemedel som klassificeras som olaglig narkotika enligt EU-lagstiftningen.

5.2.4

EESK föreslår följande tillägg till vart och ett av de sju specifika målen, enligt följande:

—

För att bättre kunna ta itu med och fokusera på övervakning av blandmissbruk, dvs. ett beroendeframkallande bruk av andra substanser när dessa substanser tas tillsammans med narkotika, bör byrån betrakta blandmissbruket som utbrett bland narkotikabrukare och att det har en skadlig inverkan på folkhälsan. För att effektivt ta itu med detta fenomen krävs ett nära samarbete på regional och lokal nivå och en direkt medverkan av det civila samhällets organisationer.

—

De nationella kontaktpunkterna behöver extra stöd för att utveckla hotbedömningen, och verktyg för att informera anställda som är i kontakt med människor som använder narkotika, om ny utveckling när det gäller olaglig narkotika som skulle kunna ha en negativ inverkan på folkhälsan, tryggheten och säkerheten, eftersom kontaktpunkterna befinner sig i frontlinjen och hjälper till att öka EU:s beredskap att reagera på nya hot.

—

Det bör inrättas ett nätverk av kriminaltekniska och toxikologiska laboratorier som sammanför nationella laboratorier. Nätverket skulle främja utbyte av information om ny utveckling och nya trender, och skulle stödja utbildningen av kriminaltekniska narkotikaexperter. EESK välkomnar idén om ett nätverk av virtuella laboratorier i syfte att uppnå stordriftsfördelar. De skulle kunna byggas upp av kluster av medlemsstater på grundval av dessas geografiska närhet eller liknande riskprofil när det gäller import och spridning av narkotika.

—

Rollen för Europeiska nätverket för information om narkotika och narkotikamissbruk (Reitox) bör stärkas för att tillhandahålla en solid databas för utformning av effektiva upplysningsstrategier och förebyggande strategier, och bör ges möjlighet att utfärda varningar i händelse av att särskilt farliga substanser blir tillgängliga på marknaden. EESK ser en möjlighet att optimera medlemsstaternas datainsamling genom att införa en enhetlig vetenskaplig metod, inbegripet en automatiserad process för medlemsstaternas tillhandahållande av data, och även genom att koppla samman relevanta register och databaser.

—

Kampanjer för förebyggande och ökad medvetenhet om olaglig narkotika på EU-nivå bör tas fram, så att byrån kan agera utifrån sina analyser. Byrån bör också kunna stödja medlemsstaterna i utarbetandet av nationella kampanjer och, i nära samarbete med EMA, få utforma standardiserade visuella förpackningsanvisningar som bör vara obligatoriska för läkemedel som innehåller narkotika.

—	Forskning och stöd bör tillhandahållas, inte bara i hälsorelaterade frågor, utan även om narkotikamarknader och tillgång till narkotika, så att narkotikaproblematiken behandlas på ett mer övergripande sätt.

—	Byrån bör också spela en starkare internationell roll och stödja EU:s ledande roll inom narkotikapolitiken på multilateral nivå.

5.3 Metoder för att säkerställa att byrån fungerar smidigt

5.3.1

Den nya byrån måste se över medlemsstaternas fördelning av budgetmedel, och behovet av medel bör bedömas på grundval av tillgången till och kapaciteten hos de erkända och rekommenderade tjänsterna på narkotikaområdet. För att kunna uppnå resultat inom ramen för det utökande mandatet bör de nationella kontaktpunkterna vara försäkrade om att de kommer att erhålla tillräckliga ekonomiska resurser, på ett förutsägbart och stabilt sätt, snarare än att behöva konkurrera om bidrag.

5.3.2

Upplysning och förebyggande verksamhet, i enlighet med artikel 168.1 tredje stycket i EUF-fördraget, bör utvidgas till att omfatta särskilda åtgärder i lokalsamhällena och bör främja skapandet av en stödjande miljö för människor som brukar narkotika, så att de i sitt närområde kan få hjälp med att komma till rätta med sitt beroende. Det är viktigt att lokalsamhällena får arbetsplaner och omfattande stöd från myndigheterna och byrån.

5.3.3

EESK betonar att narkotikamissbruk är starkt kopplat till psykiska hälsoproblem och till tidigare trauman. När man arbetar för att motverka sådant missbruk bör man därför ta itu med de bakomliggande orsakerna, och byråns handlingsplan bör utformas utifrån det psykologiska stödarbetet med grupper som löper risk att bli beroende.

5.3.4

Uppgifter visar att det, utöver de samhällsgrupper som behöver psykologiskt stöd på grund av tidigare traumatiska upplevelser, också finns en grupp människor som sannolikt inte skulle ha utvecklat ett beroende om de inte hade smittats av covid-19. EESK rekommenderar därför att byråns befogenheter utökas, för att ta fasta på att människors känslighet för att utveckla ett beroende har ökat till följd av allvarliga långsiktiga effekter av covid-19.

5.3.5

Samtidigt kräver en effektiv tillämpning av förbudet mot olaglig narkotika ett ändamålsenligt arbete på en grundläggande nivå i samhället, så att människor som utvecklat ett beroende inte lämnas på egen hand utan får stöd i sitt val att inte börja bruka narkotika igen. Trots att det satsas alltmer offentliga medel på att bekämpa narkotikahandel återstår ett enormt problem med beroendeavvänjning. Därför skulle byrån, med beaktande av EU-medlemsstaternas bästa metoder, kunna inrikta en större del av sitt arbete på de psykologiska orsakerna till narkotikamissbruk.

5.3.6

En global och regional strategi för narkotikamarknaden i EU kräver spårning och en nära övervakning av utvecklingen när det gäller framställning av narkotika och olagliga substanser i regioner som traditionellt utgör risker, såsom Sydamerika, Afghanistan, Afrika, Kina, Turkiet och västra Balkan. De organiserade brottsliga sammanslutningarnas aktiva och ständigt ombytliga roll i att förändra dynamiken kring utbudet av och den olagliga handeln med narkotika kräver kontinuerliga och samordnade insatser på internationell nivå av alla berörda organ, särskilt de som arbetar med tillsyn och gränskontroll. Endast ett fördjupat samarbete kan bidra till kartläggningen av narkotikakorridorer så att de effektivt kan stängas ned.

5.4 Nationella kontaktpunkter

5.4.1

De nationella kontaktpunkternas roll och funktioner bör utökas. Det finns stora skillnader i hur de arbetar i de olika EU-länderna. Vissa nationella kontaktpunkter bedriver informativt och analytiskt arbete, vetenskaplig forskning, expertrådgivning och publiceringsverksamhet. Huvudmålen för de nationella kontaktpunkternas verksamhet bör omfatta mer metodövervakning, standardiserad datainsamling, utvärdering och klassificering samt bearbetning, lagring, analys och spridning av information om tillgång och efterfrågan på narkotika i EU. De nationella kontaktpunkterna bör utveckla narkotikapolitiken och aktiva åtgärder för att ta itu med situationen på området. De bör arbeta med att tillhandahålla information, stödja de nationella regeringarnas verksamhet och utforma den nationella politiken mot narkotika och narkotikamissbruk.

5.4.2

De nationella kontaktpunkterna är avgörande för att effektivt och snabbt kunna genomföra byråns nya mandat. Endast ett starkare och väl samordnat nätverk av nationella kontaktpunkter kan tillhandahålla relevant data – inte bara retroaktivt, utan framför allt – om framväxt, upptäckt och identifiering av nya skadliga substanser, möjliga distributionskanaler osv. Eftersom detta kräver uppbyggnad av en omfattande laboratoriekapacitet bör man främja regionala fackföreningar och kluster grupperade i högriskområden, t.ex. vid EU:s yttre gränser, nära typiska rutter för narkotikaimport osv.

5.4.3

De nationella kontaktpunkterna bör stödjas och utrustas så effektivt som möjligt med gemensamma riktlinjer och metoder för att kunna samla in jämförbara uppgifter och indikatorer, en grund för ett skiftat fokus på trygghets- och säkerhetsfrågor i stället för på kampen mot spridningen av narkotika och olagliga substanser.

5.4.4

Medlemsstaterna bör uppmuntras att utrusta de nationella kontaktpunkterna med mer resurser – bland annat information, teknik, finansiering osv. Man bör göra sitt yttersta för att hjälpa de nationella kontaktpunkterna att stärka sin kapacitet, så att de kan fullgöra det nya, utökade mandatet och spela en större roll.

5.4.5

Man bör komma ihåg att byrån, utöver att inrätta samhällsbaserade mekanismer för att bekämpa missbruk, i samarbete med medlemsstaterna bör bygga upp nationella samarbetssystem för att skapa och stödja gemensamma stödprogram för grupper som riskerar att fastna i ett narkotikamissbruk. Endast starka band som vuxit fram i det lokala samhället kan bidra till att minska narkotikabruket. Som ett exempel på sådana lösningar som redan har gett positiva resultat skulle byrån kunna använda de lösningar som redan har genomförts av den portugisiska regeringen.

5.4.6

EESK ser en möjlighet att förbättra de nationella kontaktpunkternas rapporteringssystem för att undvika att de lägger ytterligare tid och resurser på dubbelrapportering, eftersom de för närvarande måste rapportera till både den framtida byrån och FN.

Bryssel den 18 maj 2022.

Christa SCHWENG

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) EUT C 102 I, 24.3.2021, s. 1.

(2) EUT C 272, 8.7.2021, s. 2.

(3) Baserat på uppgifter från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA), Europeisk narkotikarapport 2021, www.emcdda.europa.eu.

(4) EUT C 56, 16.2.2021, s. 47; EUT C 34, 2.2.2017, s. 182; EUT C 177, 11.6.2014, s. 52; EUT C 229, 31.7.2012, s. 85; EUT C 69, 21.3.2006, s. 22.

(5) Strategin grundar sig först och främst på EU-rättens grundläggande principer och värnar i alla avseenden de värden som EU bygger på: respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, solidaritet, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Strategin baseras också på folkrätten, Förenta nationernas (FN) tillämpliga konventioner, som utgör den folkrättsliga ramen för åtgärder mot fenomenet med olaglig narkotika, och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Strategin beaktar den politiska utvecklingen på multilateral nivå och bidrar till att påskynda dess genomförande.

(6) En av de viktigaste slutsatserna i Europeisk narkotikarapport 2021: https://www.emcdda.europa.eu/edr2021_en.

(7) Europeisk narkotikarapport 2021.

(8) Europeisk narkotikarapport 2021.

(9) Sedan 1988 ingår kontrollerade narkotikaprekursorer i Förenta nationernas konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen. FN har infört detaljerade bestämmelser och krav angående kontroll av prekursorer som används för att framställa narkotika. Den 11 februari 2004 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EG) nr 273/2004 om narkotikaprekursorer (EUT L 47, 18.2.2004, s. 1).

(10) ”New benzodiazepines in Europe – a review”, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, 2021. ISBN 978-92-9497-641-3.

(11) 2018/2019, Europeiska kommissionens utvärdering enligt konsekvensbedömningen i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.