Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén –Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin

(COM(2021) 778 final)

(2022/C 323/07)

Föredragande:

Giuseppe GUERINI

Remiss	Kommissionen, 21.1.2022
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Antagande av sektionen	6.4.2022
Antagande vid plenarsessionen	18.5.2022
Plenarsession nr	569
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	179/1/4

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar handlingsplanen för den sociala ekonomin, som omfattar många viktiga frågor som kommittén tagit upp under årens lopp, alltsedan yttrandet INT/447 från 2009 (1). I handlingsplanen anges tydligt att EU-institutionerna måste främja och erkänna de olika juridiska former som kännetecknar den sociala ekonomins ekosystem, inte minst på grund av dess särskilda roll när det gäller att stödja den lokala ekonomin och närheten till lokalområdena och lokalsamhällena.

1.2

Det våldsamma angreppskriget mot Ukraina och den därav följande flyktingströmmen visar på den stora benägenheten till solidaritet hos de europeiska folken och det civila samhällets organisationer som är aktiva i mottagandet och förvaltningen av humanitärt bistånd, vilket bekräftar den sociala ekonomins viktiga roll när det gäller att organisera solidariska insatser under humanitära kriser.

1.3

Den sociala ekonomins potential är fortfarande outnyttjad i många medlemsstater. Därför bör handlingsplanen kompletteras med åtgärder på medellång och lång sikt för att styra och samordna de nödvändiga insatserna och stärka den berörda rättsliga ramen. I detta avseende stöder EESK fullt ut arbetet med att ta fram en särskild rekommendation från rådet, som planeras till 2023.

1.4

För att göra handlingsplanen mer ändamålsenlig föreslår EESK att den förstärks med specifika förslag inom fyra intresseområden – i) samarbete mellan offentliga förvaltningar och enheter inom den sociala ekonomin, ii) statligt stöd, iii) investeringar och finansiella instrument, och iv) beskattning – i syfte att stärka kopplingen mellan handlingsplanen och EU:s strategi för 2030, med särskild hänvisning till den roll som den sociala ekonomin kan spela till stöd för den gröna, den digitala och den sociala omställningen.

1.5

Kommittén hoppas att handlingsplanen kommer att främja mer riktade investeringar av de EU-medel som anslås till de nationella planerna för återhämtning och resiliens i målen för social delaktighet, utbildning och ökad sysselsättning, med särskild uppmärksamhet åt ungdomar, familjer och utsatta personer, och rekommenderar ett särskilt fokus på utbildning i digitala färdigheter för missgynnade personer.

1.6

För att främja god praxis för samarbete mellan offentliga organ och enheter inom den sociala ekonomin rekommenderar EESK att man utvecklar verktyg för samarbetsinriktad territoriell styrning och delad förvaltning, som det bästa sättet att involvera en rad olika berörda parter och på så sätt stärka subsidiaritetskulturen.

1.7

Kommittén välkomnar förslaget i handlingsplanen om att intensifiera insatserna för att inrikta offentliga upphandlingar och koncessioner på sociala och miljömässiga mål, och rekommenderar att offentlig-privata partnerskap stärks.

1.8

EESK uppmanar kommissionen att i enlighet med vad som anges i handlingsplanen beträffande beskattning ägna särskild uppmärksamhet åt beskattningen av enheter inom den sociala ekonomin inom ramen för lagstiftningsinitiativet ”Business in Europe: Framework for Income Taxation” (Befit), som förväntas inom de närmaste månaderna.

2.   Allmänna kommentarer och bakgrund

2.1

I handlingsplanen för den sociala ekonomin intas ett flerårigt perspektiv fram till 2030, och den åtföljs av två arbetsdokument. I det första ges kompletterande information till meddelandet ”Bygga upp en ekonomi som fungerar för människor: en handlingsplan för den sociala ekonomin” i överensstämmelse med genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det andra dokumentet, ”Scenarios towards co-creation of a transition pathway for a more resilient, sustainable and digital Proximity and Social Economy industrial ecosystem”, är dock kopplat till den nya europeiska industristrategin, där den sociala ekonomin kan spela en innovativ roll till stöd för en rättvis och jämlik omställning inom strategiska sektorer såsom den digitala och den gröna ekonomin.

2.2

EESK välkomnar valet att i handlingsplanen för den sociala ekonomin eftersträva konvergens med både den europeiska pelaren för sociala rättigheter och den nya europeiska industristrategin, där valet att fastställa ett specifikt ”ekosystem” för den sociala ekonomin framstår som innovativt. I detta avseende är det viktigt att målen på medellång och lång sikt specificeras bättre även efter 2023. Den sociala ekonomin kan nämligen vara till stor hjälp när det gäller att ta itu med de viktiga frågor som Europa står inför: minskad ojämlikhet, demografiska spänningar, stöd till den yngre generationen, hantering av mottagandet av flyktingar och migranter samt hälso- och sjukvårdssystemens och den europeiska välfärdsmodellens hållbarhet.

2.3

Kommittén anser att handlingsplanen även måste främja åtgärder som är samordnade med planen för den inre marknaden för kapital, såsom rekommenderas i yttrandena ECO/533 (2) och INT/965 (3), där man anser att kapitalmarknadsunionen bör beakta de särdrag som finansiella instrument för den sociala ekonomin måste ha.

2.4

I handlingsplanen avstår man visserligen från att rättsligt definiera begreppet ”social ekonomi”, men man fastställer de utmärkande dragen hos aktörerna i den: i) att människor och sociala ändamål har företräde framför vinst, ii) att hela eller större delen av vinsten återinvesteras för att bedriva verksamhet som är inriktad på det kollektiva intresset eller till förmån för medlemmar och användare, i det allmännas intresse, och iii) att styrningen är demokratisk och deltagandebaserad.

2.5

EESK ställer sig bakom dessa principer och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta djärvare och samordnade initiativ för att fastställa en gemensam och samordnad rättslig ram för den sociala ekonomin där ovannämnda tre principer konsolideras och som gör det möjligt att undanröja tvetydigheter och oklarheter. En definition som fastställer de olika organisations- och affärsmodeller som har bildats skulle också bidra till att uppnå målet att ge föreningar, ömsesidiga bolag och stiftelser en europeisk stadga, särskilt dem som måste bedriva gränsöverskridande verksamhet.

2.6

Kommittén välkomnar kommissionens förslag att hjälpa medlemsstaterna att utforma åtgärder för den sociala ekonomin i syfte att stödja en mer hållbar, inkluderande och innovativ modell för ekonomisk och social utveckling. I synnerhet avser kommissionen att vidta åtgärder, antingen direkt eller tillsammans med medlemsstaterna, på tre prioriterade områden: i) skapa de rätta förutsättningarna för den sociala ekonomin, ii) erbjuda möjligheter att starta verksamhet och utvidga den, och iii) se till att den sociala ekonomin erkänns.

2.7

Mot denna bakgrund välkomnar EESK att man i handlingsplanen framhåller behovet av att använda en rad olika politiska åtgärder, bl.a. beskattning, reglering av offentlig upphandling, konkurrens och statligt stöd, lämplig reglering av arbetsvillkor, utbildning och forskning. I detta sammanhang betonar vi behovet av att främja arbetets kvalitet och förbättra förfarandena för information till och medverkan av arbetstagarna i strategiska beslut som fattas av enheterna inom den sociala ekonomin.

2.8

De sektorer där enheter inom den sociala ekonomin är verksamma omfattar sociala tjänster, hälso- och sjukvård, omsorg, utbildning, kultur och miljöskydd, och i allmänhet många av de tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som det hänvisas till i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Dessa sektorer skapar allt större ekonomiska värden och sysselsättning.

2.9

Enheterna inom den sociala ekonomin är verksamma inom alla ekonomiska sektorer i många europeiska länder: från industriell och hantverksmässig tillverkning till cirkulär ekonomi, från hållbar turism till energiproduktion från förnybara källor och från transport till kommunikations- och informationstjänster, med avgörande funktioner när det gäller social innovation och bred tekniköverföring till missgynnade grupper eller områden. De många olika rättsliga och organisatoriska formerna gör det nödvändigt att undvika en universallösning, dock utan att man för den sakens skull avstår från ett slags samordning under kommissionens ledning.

2.10

Företagen inom den sociala ekonomin är till stor del förankrade på lokal nivå, där de bidrar till social sammanhållning och gör lokalområdena mer motståndskraftiga och inkluderande. Denna tendens till närhet gör företagen inom den sociala ekonomin särskilt effektiva även när det gäller att stödja den gröna och den digitala omställningen genom att göra digital teknik mer tillgänglig för alla, inklusive de mest utsatta och dem som riskerar social utestängning, i synnerhet möjliggörande teknik som främjar deltagande av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden.

2.11

Särskild uppmärksamhet bör också ägnas åt att involvera och stärka ungdomar, som bör stödjas genom utbildningsinsatser som syftar till att öka den yngre generationens entreprenörsbenägenhet.

2.12

För att förverkliga denna potential är det nödvändigt att öka tillgången till investeringskapital för enheterna inom den sociala ekonomin, särskilt i syfte att bättre utveckla investeringarna i social infrastruktur (bostäder till rimliga priser, hälso- och sjukvård och långtidsvård, utbildning och livslångt lärande, minskad fattigdom samt förbättrad tillgänglighet). Denna infrastruktur bör stärkas för att minska ojämlikheten och den sociala utestängningen, som har ökat i Europa till följd av pandemin.

2.13

Handlingsplanen utgör ett tillfälle att utveckla den sociala ekonomin genom att förbättra industripolitiken och erkänna den roll som framför allt kooperativ spelar i den europeiska tjänstesektorn och industrin, där de också skapar viktiga produktionskluster och en hög innovationskapacitet.

2.14

EESK anser att det är viktigt att kommissionen åtagit sig att genomföra studier och forskning om den sociala ekonomin, med sikte på en rekommendation från rådet under 2023, och välkomnar också att genomförandet av handlingsplanen ska bedömas under 2025. För att studierna och bedömningarna ska vara ändamålsenliga bör man dock i handlingsplanen bättre klargöra förväntade mål på medellång och lång sikt i syfte att bidra till att fastställa de förväntade sociala effekterna, bl.a. i förhållande till EU:s strategi för 2030.

2.15

Kommittén välkomnar och stöder kommissionens mål att främja gränsöverskridande förbindelser och den sociala ekonomins internationalisering genom att stödja och uppmuntra deltagandet av företag inom den sociala ekonomin i europeiska partnerskapsplattformar genom att en nätportal för den sociala ekonomin inrättas.

2.16

När det gäller initiativen för att främja en företagarkultur, och i synnerhet för att öka de ungas deltagande i skapandet av nya företag, är det mycket viktigt att förbättra kunskaperna om den sociala ekonomins potential i läroplanerna för gymnasie- och högskolor. Därför stöder vi förslaget om att inrätta en ny akademi för ungt företagande som omfattar den sociala ekonomin.

3.   Särskilda kommentarer

3.1   Förbindelser mellan offentliga förvaltningar och enheter inom den sociala ekonomin

3.1.1

Genom att erkänna de möjligheter som den sociala ekonomin innebär för social- och industripolitikens framtid bekräftar handlingsplanen betydelsen av de funktioner av allmänt intresse som den sociala ekonomin bidrar till. Det är därför viktigt att fastställa mål om förbättrat samarbete mellan den offentliga förvaltningen, enheterna inom den sociala ekonomin och aktörerna inom den sociala dialogen.

3.1.2

Mot denna bakgrund anser EESK att det är nödvändigt att investera i att stärka den delade förvaltningen mellan offentliga myndigheter och sociala företag som, med respekt för deras specifika befogenheter och självständighet, verkar för mål av gemensamt intresse. Därför bör man uppmuntra former av gemensam planering som bidrar till en inkluderande styrning där den roll som enheter inom den sociala ekonomin spelar erkänns, särskilt i de lokala systemen för samarbete mellan den sociala ekonomin och de lokala förvaltningarna. Sådana innovativa former måste utformas i enlighet med kraven på insyn, likabehandling, kostnadseffektivitet och öppenhet gentemot de olika berörda parterna, med tillämpning av subsidiaritetsprincipen.

3.1.3

Dessa samarbetsformer är särskilt effektiva när det gäller att tillhandahålla tjänster av allmänt intresse, eftersom de gör det möjligt att på ett lämpligare sätt hantera konkurrenskraften genom att man utvecklar och stärker samarbetet och de positiva sociala effekter som följer av inriktningen på kollektiva nyttigheter.

3.1.4

EESK ställer sig därför bakom kommissionens avsikt att verka för att förbättra tillträdet till marknaden för offentlig upphandling för enheter inom den sociala ekonomin. I detta avseende har stora framsteg gjorts tack vare 2014 års direktiv om offentlig upphandling (4). EESK skulle dock vilja att kommissionen i samband med att den ser över upphandlingsdirektivet – inte minst artikel 77 i detta, om det enklare systemet för sociala tjänster – inför en tydligare åtskillnad mellan strävan efter allmänintresset och fullbordandet av den inre marknaden, i syfte att skapa en bättre rättslig grund för upprättandet av samarbetsavtal mellan offentliga organ och enheter inom den sociala ekonomin.

3.2   Statligt stöd

3.2.1

Det är välkänt att vissa av de sektorer där enheter inom den sociala ekonomin är verksamma, särskilt socialt stöd, hälso- och sjukvård, utbildning och kulturfrämjande, behöver tillräckligt offentligt ekonomiskt stöd, som under alla omständigheter måste införas utan att marknadsreglerna snedvrids när tjänster som tillhandahålls av enheter inom den sociala ekonomin också tillhandahålls av kommersiella företag.

3.2.2

Syftet med kontrollen av statligt stöd är att upprätthålla en balans mellan stöd och rättvis konkurrens. I handlingsplanen betonas att offentliga myndigheter och mottagare ofta inte drar största möjliga nytta av de möjligheter som finns till flexibilitet i fråga om statligt stöd. Detta är helt klart sant och tyder på ett behov av riktade investeringar i specialiserad utbildning för offentliga förvaltningar om EU:s regler om statligt stöd, särskilt dem som avser tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

3.2.3

Konkurrensreglerna är dock inte alltid lämpade för att ta itu med sådana frågor som förvaltningen av sociala tjänster, särskilt hälso- och sjukvård och omsorg, vars logik inte bygger på marknaden utan på solidaritet. I sitt yttrande TEN/605 (5) påpekade EESK att ”bristen på säkerhet eller de betydande kostnaderna för att uppfylla kraven i de flesta fall skapar svårigheter som i onödan hindrar myndigheterna från att till fullo genomföra en politik för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse”. Handlingsplanen bör utgöra ett tillfälle att förbättra dialogen mellan kommissionen, medlemsstaterna, de lokala myndigheterna samt företrädarna för arbetsmarknadens parter och den sociala ekonomin.

3.2.4

EU:s regler om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse säkerställer en god flexibilitet när det gäller reglerna för statligt stöd. Många offentliga myndigheter utnyttjar emellertid inte möjligheten att tillämpa den rättsliga ramen för statligt stöd på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.

3.2.5

Kommissionens förslag om att främja tillräcklig kunskap om sätt att få tillgång till statligt stöd genom särskilda webbinarier och seminarier är välkommet men otillräckligt. Det krävs kraftfullare regleringsåtgärder, även genom icke-bindande instrument, som förtydligar kraven för tillgång till och storleken på det statliga stöd som är tillgängligt för enheter inom den sociala ekonomin, särskilt när det gäller dels tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, dels stöd till rekrytering av personer med sämre förutsättningar i den mening som avses i den allmänna gruppundantagsförordningen.

3.2.6

Dessutom bör subventioner som beviljas enheter inom den sociala ekonomin som bidrar till allmänintresset erkännas som förenliga med den inre marknaden. Det vore därför lämpligt att se över tröskelvärdena för stöd av mindre betydelse beträffande stöd som företag inom den sociala ekonomin beviljas för sociala insatser och tjänster av allmänt intresse.

3.3   Investeringar och finansiella instrument

3.3.1

I handlingsplanen uppskattas att minst 2,5 miljarder euro från EU:s budget mobiliserades till stöd för den sociala ekonomin genom ett flertal EU-program och EU-fonder under programperioden 2014–2020. EESK välkomnar kommissionens avsikt att ytterligare höja stödnivån under perioden 2021–2027 genom att minska hindren för tillgång till EU-medel för enheter inom den sociala ekonomin.

3.3.2

Kommittén betraktar därför som viktigt målet att redan under 2022 lansera nya finansiella produkter inom ramen för programmet InvestEU för att mobilisera privat finansiering som är inriktad på de behov som företag inom den sociala ekonomin har.

3.3.3

Utöver främjandet av investeringar och finansiella instrument är det fortfarande svårt för många enheter inom den sociala ekonomin att helt enkelt få tillgång till banklån. EESK anser därför att det behövs garantiinstrument för tillgång till lån, som redan har prövats i stor utsträckning för små och medelstora företag och som systematiskt bör utvidgas till att omfatta enheter inom den sociala ekonomin.

3.3.4

Kommittén föreslår att alla medlemsstater uppmuntras att, bl.a. med stöd av InvestEU, inrätta en särskild ”garantifond” för enheter inom den sociala ekonomin med särskilda kriterier för kreditprövning där man främjar införandet av indikatorer som är lämpliga för att bedöma investeringar i den sociala ekonomin, vilket också skulle bidra till att främja innovativa finansiella instrument.

3.3.5

EESK ställer sig bakom den positiva bedömningen i handlingsplanen av erfarenheterna av anställdas övertagande av ägandet, där man hänvisar till den roll som spelas av kooperativ som bildas av arbetstagare som tar över krisdrabbade företags verksamhet och driver den vidare i form av kooperativ. Dessa erfarenheter blir framgångsrika om arbetstagarna i kooperativ kan förlita sig på särskilda finansieringsarrangemang och inrättandet av fonder för kapitalisering av dessa företag. Vid sidan av finansiella instrument måste dock arbetstagarna får tillräckligt stöd genom utbildning och kompetensutveckling. EESK uppmanar också kommissionen att fortsätta sitt nära samarbete med medlemsstaterna i syfte att fastställa verktyg och lösningar för att undanröja hinder och påskynda rättsliga förfaranden för att efter att ett företag lagts ned överföra ägandet till de anställda, genom arbetskooperativ eller andra slags företag inom den sociala ekonomin som ägs av arbetstagarna.

3.4   En skattepolitik där funktioner av allmänt intresse erkänns

3.4.1

Den skatteram inom vilken enheterna inom den sociala ekonomin verkar är fragmenterad och fastställs till stor del av medlemsstaterna. EESK välkomnar att man i handlingsplanen framhåller behovet av särskild beskattning av den sociala ekonomin, och noterar att få medlemsstater hittills har utvecklat en särskild och enhetlig skatteram för sociala företag.

3.4.2

En samordnad skatteharmonisering, med utgångspunkt i bästa praxis i medlemsstaterna, skulle vara fördelaktig och önskvärd, särskilt vad gäller vissa skattebefrielser för outdelad vinst, nedsättningar av mervärdesskattesatser, nedsättningar av eller befrielser från socialförsäkringsavgifter samt skattelättnader för donationer.

3.4.3

EESK välkomnar att det i handlingsplanen föreslås att man ska offentliggöra vägledning som förtydligar reglerna för beskattning av gränsöverskridande donationer till allmännyttiga initiativ och en särskild studie om filantropiska donationer i EU. Kommittén anser att denna vägledning bör innehålla rekommendationer till medlemsstaterna om hur de kan avgöra när inhemska allmännyttiga organisationer är jämförbara med organisationer som har sitt säte i ett annat EU-land.

3.4.4

Slutligen är det viktigt att handlingsplanen för den sociala ekonomin blir ett strategiskt verktyg med konkreta åtgärder till förmån för enheterna inom den sociala ekonomin och lokalsamhällena, som åtföljs av en skattepolitik som ligger i linje med de fastställda sociala målen.

---

(1)  EUT C 318, 23.12.2009, s. 22.

(2)  EUT C 155, 30.4.2021, s. 20.

(3)  EUT C 194, 12.5.2022, s. 39.

(4)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).

(5)  EUT C 345, 13.10.2017, s. 45.