EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 25 mars 2022

om ett förslag till förordning om ändring av förordning (EU) nr 549/2013 och om upphävande av elva rättsakter på området nationalräkenskaper

(CON/2022/12)

(2022/C 218/02)

Inledning och rättslig grund

Den 3 och den 28 januari 2022 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europaparlamentet respektive Europeiska unionens råd om ett yttrande om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 549/2013 och om upphävande av elva rättsakter på området nationalräkenskaper (1) (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, jämförd med artikel 127.2 i fördraget och artikel 3 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) eftersom förslaget till förordning berör ECB:s behörighet enligt artikel 5 ECBS-stadgan att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter och att bidra till harmoniseringen av regler och praxis för insamling, sammanställning och distribution av statistik inom dess behörighetsområde. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1.   Allmänna kommentarer

1.1.

ECBS och det europeiska statistiksystemet (ESS) har ett nära samarbete för att minimera rapporteringsbördan och samtidigt säkerställa nödvändig överensstämmelse för att ta fram europeisk statistik (2). Samarbetet mellan ECBS och styrs därutöver av olika avtal, bl.a. samförståndsavtalet om samarbete mellan medlemmarna i ECBS och Europeiska statistiksystemet (ESS) (3) som omfattar olika områden med delat ansvar eller gemensamma intressen, t.ex. betalningsbalansstatistik, finansiell statistik, statistik avseende den offentliga sektorns finanser, makroekonomisk statistik och nationalräkenskaper. Medlemmarna i ECBS och ESS utför visserligen sina statistikuppgifter enligt olika rättsliga ramverk (4), men pga. de kopplingar som finns mellan ECBS statistiska ramverk och ESS-ändringarna av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 (5) (nedan kallad ENS 2010 förordningen) är detta relevant för ECBS krav på statistikrapportering, särskilt inom områdena med delat ansvar eller gemensamma intressen (6). Dessutom används ENS 2010 förordningen som referens i olika rättsakter i ECB:s statistiska regelverk. Därför kan ändringar av ENS 2010 förordningen få konsekvenser för ECB:s statistiska regelverk.

1.2.

Som producent och användare av europeisk statistik välkomnar ECB generellt de ändringar som förslaget till förordning medför för ENS 2010 förordningen som ett steg mot att ytterligare förbättra kvaliteten på nationalräkenskaperna. Eftersom ENS 2010 förordningen utgör kärnan i den europeiska makroekonomiska statistiken har den avgörande betydelse för ECB:s och Eurosystemets olika uppgifter, t.ex. penningpolitiska analyser och utarbetandet av ekonomiska och finanspolitiska prognoser (7).

1.3.

ECB välkomnar att förslaget till förordning förbättrar uppgifters enhetlighet mellan olika tabeller som rapporteras inom ramen för leveransprogrammet enligt ENS 2010. Samtidigt är fullständiga och aktuella uppgifter om nationalräkenskaperna, särskilt för euroområdets medlemsstater, av avgörande betydelse för ECB. I detta avseende säkerställer det föreslagna leveransprogrammet enligt ENS 2010 en god balans mellan de rapporterade nationella uppgifternas aktualitet, enhetlighet och konsekvens (8).

1.4.

ECB välkomnar dessutom att föreslaget till förordning anpassar ENS 2010 förordningen till den reviderade ”Ändamålsklassificering av individuell konsumtion” (9), eftersom detta säkerställer att uppgifterna är jämförbara mellan olika länder och bibehåller sin relevans för användarna.

2.   Specifika kommentarer: bilaga 2 i förslaget till förordning

2.1.

ECB samtycker i stort sett till ändringarna av leveransprogrammet enligt ENS 2010 som framgår av bilaga 2 till förslaget till förordning, med förbehåll för följande specifika kommentarer.

2.2.

ECB välkomnar införandet av frivilliga överföringar av snabbstatistik över kvartalsvis bruttonationalprodukt (BNP) och sysselsättning (tabell 1F), som används för att publicera aggregat för euroområdet efter referenskvartalets slut (10). Denna snabbstatistik är av stor betydelse för ECB vid analysen av den ekonomiska tillväxten i euroområdet och dess underliggande dynamik.

2.3.

När det gäller ny överföring av huvudaggregat i nationalräkenskaper på kvartalsbasis (tabell 1Q) tre månader efter referenskvartalet, kan detta främja enhetlighet mellan tabeller och frekvenser. I detta avseende uppmanar ECB kommissionen (Eurostat) att se över vilken effekt sådana nya nationella överföringar av uppgifter får för på frekvensen och tidsplanen för offentliggörandet av kvartalsvisa huvudaggregat för euroområdets för BNP. Den nya bestämmelsen kan eventuellt göra det möjligt att förbättra offentliggörandet av de slutliga uppgifterna för euroområdet så att dessa kan publiceras senast 100 dagar efter referenskvartalets slut.

2.4.

ECB välkomnar överföringen av nya uppgifter om transaktioner med Europeiska unionens institutioner och organ (tabell 2 om huvudaggregat i sektorn offentlig förvaltning och dess delsektorer - på årsbasis) och uppmuntrar kommissionen (Eurostat) att sammanställa räkenskaperna för de EU-institutioner som klassificeras inom den offentliga sektorn, i fullt samarbete mellan förfarandet vid alltför stora underskott och nationalräkenskapsstatistiken. Lanseringen av NextGenerationEU talar också för att EU-institutionernas räkenskaper ska ses över och sammanställas för att säkerställa en sund statistisk och analytisk ram.

2.5.

I bilaga 2 till förslaget till förordning införs ett nytt krav på medlemsstaterna att till kommissionen (Eurostat) överlämna finansiella konton efter sektor på årsbasis (tabell 6) och balansräkningar över finansiella tillgångar och skulder på årsbasis (tabell 7) redan fyra månader efter årets utgång. De ovannämnda punkterna, som enligt förslaget till förordning ska rapporteras årligen till kommissionen (Eurostat), ingår också i Europeiska centralbankens riktlinje 2014/3/EU (ECB/2013/24) (11), enligt vilken centralbankerna i Eurosystemet är skyldiga att rapportera kvartalsvisa finansräkenskaper till ECB. Dessa kvartalsvisa uppgifter överförs varje kvartal från ECB till kommissionen (Eurostat) och är, med några få undantag, förenliga med de årliga uppgifter som krävs enligt förslaget till förordning.

2.6.

Varje kvartal sammanställer och offentliggör ECB och kommissionen (Eurostat) tillsammans de integrerade räkenskaperna för euroområdet som omfattar finansiella och icke-finansiella räkenskaper för euroområdets institutionella sektorer. Leveransprogrammet enligt ENS 2010 är en viktig statistisk källa för att utföra denna uppgift. ECB välkomnar därför särskilt att förslaget till förordning bevarar tillgången till icke-finansiella konton efter sektor - på kvartalsbasis (tabell 801) och den offentliga förvaltningens finansiella konton och balansräkningar – på kvartalsbasis (tabell 27) för euroområdets medlemsstater 85 dagar efter referenskvartalets utgång. Tillhandahållandet av dessa aktuella och tillförlitliga kvartalsvisa uppgifter är en viktig fråga för ECB.

2.7.

ECB förstår att det är viktigt att anpassa det europeiska nationalräkenskapssystemet till den ekonomiska utvecklingen och nya användarkrav. ECB uppmuntrar därför, för policyanalyser, en mer fullständig och obligatorisk rapportering av statistik avseende investeringar och fasta tillgångar inom informations- och kommunikationsteknik, med en uppdelning efter ekonomisk aktivitet i tillämpliga fall. Detta gäller årsvisa (tabell 1A) och kvartalsvisa (tabell 1Q) huvudaggregat i nationalräkenskaperna, korsklassificering av fasta tillgångar efter ekonomisk verksamhet och tillgång (tabell 20) och korsklassificering av fast bruttoinvestering efter ekonomisk verksamhet och tillgång (tabell 22). Dessutom föreslår ECB att obligatorisk rapportering av delvis varaktiga och icke-varaktiga varor, och tjänster i tabell 1Q, och åtminstone en frivillig rapportering av fastigheter avseende byggnader och anläggningar i balansräkningar över icke-finansiella tillgångar i tabell 26.

---

(1)  COM(2021) 776 final.

(2)  Se artikel 2a i rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter (EGT L 318, 27.11.1998, s. 8).

(3)  Samförståndsavtal om samarbete mellan medlemmarna i Europeiska statistiksystemet (ESS) och de nationella centralbanker som ingår i Europeiska centralbankssystemet, 24 april 2013, finns på ECB webbplats www.ecb.europa.eu.

(4)  Se punkt 3 i Europeiska centralbankens yttrande CON/2011/44 av den 19 maj 2011 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (CON/2011/44) (EUT C 203, 9.7.2011, s. 3). Alla ECB:s yttranden publiceras i EUR-Lex.

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 549/2013 av den 21 maj 2013 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen (EUT L 174, 26.6.2013, s. 1).

(6)  Se punkt 7 i yttrande CON/2011/44.

(7)  Se punkt 1 i yttrande CON/2011/44.

(8)  Bilaga 2 till förslaget till förordning om ändring av bilaga B till ENS 2010 förordningen.

(9)  Bilaga 1 till förslaget till förordning om ändring av bilaga A till ENS 2010 förordningen.

(10)  Snabbstatistik avseende BNP publiceras 30 och 45 dagar efter utgången av referenskvartalet. Snabbstatistik avseende sysselsättning publiceras 45 dagar efter utgången av referenskvartalet.

(11)  Europeiska centralbankens riktlinje 2014/3/EU av den 25 juli 2013 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av kvartalsvis statistik över finansräkenskaper (ECB/2013/24) (EUT L 2, 7.1.2014, s. 34).