1.

det i rådets rekommendation av den 26 november 2013 om befrämjande av hälsofrämjande fysisk aktivitet i alla sektorer bland annat rekommenderas att medlemsstaterna ska sträva efter en verkningsfull policy för hälsofrämjande fysisk aktivitet (HFA) genom att utarbeta en sektorsövergripande strategi som inbegriper olika politikområden, bland annat idrott, folkhälsa, utbildning, miljö och transport, samt andra relevanta sektorer i överensstämmelse med nationella förhållanden,

2.

medlemsstaterna, i rådets slutsatser av den 15 december 2015 om främjande av motoriska färdigheter, fysisk aktivitet och idrottsverksamhet för barn uppmanas att överväga genomförandet av sektorsövergripande strategier, med bland annat sektorerna för utbildning, ungdomsfrågor och hälsa- och sjukvård, för att främja fysisk aktivitet och motoriska färdigheter bland de yngsta barnen,

3.

medlemsstaterna, i rådets slutsatser av den 29 juni 2020 om covid-19-pandemins effekter och återhämtningen inom idrottssektorn uppmanas att främja sektorsövergripande samarbete och samråd inom områden som är relevanta för idrott på alla nivåer, bland annat med idrottsrörelsen, den idrottsrelaterade företagssektorn och andra berörda aktörer,

4.

det i rådets slutsatser av den 4 december 2020 om främjande av sektorsövergripande samarbete till förmån för idrott och fysisk aktivitet i samhället understryks att ”sektorsövergripande samarbete kan spela en viktig roll för att skapa eller optimera villkoren för en aktiv och hälsosam livsstil”,

5.

det i EU:s arbetsplan för idrott 2021–2024 konstateras att främjande av fysisk aktivitet är en nyckelfråga inom det prioriterade området ”främjande av deltagandet i idrott och hälsofrämjande fysisk aktivitet”,

6.

fysisk inaktivitet i dagens livsstil orsakar omfattande hälsoproblem; Världshälsoorganisationen (WHO) har rangordnat fysisk inaktivitet bland de främsta riskfaktorerna för dödlighet (1); Covid-19-pandemin ytterligare har framhävt hälsoriskerna med fysisk inaktivitet,

7.

Europa står inför en betydande ökning av den redan märkbara trenden när det gäller fysisk inaktivitet hos hela befolkningen, särskilt bland yngre människor; EU:s politik uppmanar medlemsstaterna att främja och övervaka fysisk aktivitet, men genomförandet bör stärkas ytterligare (2),

8.

man även i andra europeiska och internationella dokument (3) har pekat på den avgörande betydelsen av att övervaka graden av fysisk aktivitet som en del av en helhetssyn på HFA; en övervakning av fysisk kondition som är i överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen (4) kan tillhandahålla tillförlitliga evidensbaserade resultat vad gäller fysisk aktivitet och fästa uppmärksamhet vid eventuella hälsoriskbeteenden,

9.

fysisk aktivitet är en av de viktigaste och mest effektiva faktorerna när det gäller att upprätthålla den fysiska och psykiska hälsan under hela livet; den också har en positiv inverkan på förebyggandet av vissa hälsotillstånd och sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes osv.,

10.

det genom system för övervakning av fysisk kondition går att bedöma omfattningen av problemet med fysisk inaktivitet och utvärdera effektiviteten hos politik, handlingsplaner eller initiativ som antagits på lokal eller nationell nivå eller EU-nivå,

11.

konceptet livslång fysisk aktivitet bör bygga på regelbunden fysisk aktivitet under hela livet som kan understödjas av evidensbaserad livslång övervakning av fysisk kondition för att bevara varje individs hälsa under hela livet,

12.

regelbunden och tillräcklig (5) fysisk aktivitet är viktig för barns och ungdomars hälsosamma utveckling, både fysiskt och med avseende på deras psykiska och sociala förmåga,

13.

fysisk aktivitet är särskilt viktig inom ramen för en aktiv och hälsosam livsstil hos vuxna, även om individen inte börjar utöva sådan aktivitet förrän i vuxen ålder; regelbunden fysisk aktivitet också är en viktig faktor för att förhindra en försämring av arbetsresultaten; arbetsmiljön är oerhört viktig för att främja arbetstagarnas fysiska aktivitet, med tanke på att vuxna ägnar en tredjedel av sitt liv åt arbete,

14.

utsatta grupper (6) inom alla åldersgrupper ofta inte är tillräckligt fysiskt aktiva på grund av färre möjligheter och begränsad tillgång, vilket innebär att de löper större risk att utveckla vissa sjukdomar; vi bör ge dessa målgrupper lika möjligheter och göra det möjligt för dem att delta i skräddarsydda program med regelbundna fysiska aktiviteter och idrott,

15.

det långsiktiga resultatet, i enlighet med konceptet livslång fysisk aktivitet, bör vara mer fysiskt aktiva EU-medborgare i syfte att förbättra den fysiska och psykiska hälsan och minska trycket på våra hälso- och sjukvårdssystem och de hälsorelaterade kostnaderna (7); de politiska agendorna bör när så är möjligt samordnas och sektorsövergripande samarbete uppmuntras för att uppnå bästa möjliga resultat,

16.

en hälsosam livsstil: i många länder syftar folkhälso- och idrottspolitiken först och främst till att uppmuntra medborgarna att anamma en aktiv och hälsosam livsstil under hela livet och att delta i fysisk aktivitet och idrott (8); flera europeiska projektinitiativ syftar också till att integrera fysisk aktivitet i kursplaner för hälso- och sjukvårdsutbildningar för att säkerställa bättre rådgivning och stöd för fysisk aktivitet i den kliniska miljön (9),

17.

övervakning: vissa länder övervakar förändringar i sin befolknings fysiska kondition och kan också ge återkoppling till varje person på frivillig basis om deras konditionsutveckling; vissa länder har infört system genom vilka de på årsbasis kan övervaka och utvärdera skolbarns och ungdomars fysiska prestationer (10),

18.

sektorsövergripande samarbete: främjande och övervakning av fysisk aktivitet bör hanteras sektorsövergripande i överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen; inte bara idrottsrelaterade institutioner spelar en roll när det gäller att främja fysisk aktivitet och övervaka fysisk kondition, utan även institutioner med anknytning till folkhälsa, infrastruktur, utbildning, arbetsmiljö, ungdomsfrågor osv.; samarbetet bör därför involvera förvaltningen i dess helhet, det civila samhället, idrottsklubbar, lokalsamhällen, etc.,

19.

beteendeförändringar är en fråga om långsiktig utveckling i överensstämmelse med riktlinjerna för fysisk aktivitet (11), som efterlyser att tillräcklig fysisk aktivitet integreras i vardagslivet; detta innebär att politiken också bör genomföras på ett integrerat sätt och fokusera på olika tider på dagen och olika sammanhang i det dagliga livet,

20.

media: medierna kan spela en roll när det gäller att främja socialt ansvarstagande, idrottsaktiviteter och kampanjer som syftar till att öka medvetenheten om fördelarna med fysisk aktivitet och minskad inaktivitet,

21.

europeiska initiativ och projekt: olika europeiska projekt och initiativ bidrar till utformningen av politik som syftar till att främja en hälsosam livsstil och till utvecklingen av övervakningssystem för fysisk kondition för att tillhandahålla jämförbara, giltiga och tillförlitliga uppgifter för alla EU-medlemsstater; detta kan hjälpa beslutsfattare att möjliggöra fysisk aktivitet under hela livet till att uppnå en större inverkan på hälsan,

22.

fortsätta att främja och uppmuntra befolkningen, inklusive utsatta grupper, till livslång fysisk aktivitet, med fokus på att minska den fysiska inaktiviteten genom utbyte av bästa praxis, till exempel användning av mobil och trådlös teknik samt medier och andra kommunikationskanaler,

23.

stödja initiativ och kampanjer på nationell, regional och/eller lokal nivå som uppmuntrar till fysisk aktivitet, utveckling av övervakningssystem och idrottsdeltagande för alla, t.ex. Europeiska idrottsveckan, ”En hälsosam livsstil för alla”, Eurobarometerundersökning om idrott och fysisk aktivitet, Europeiska hälsoenkätens frågeformulär om fysisk aktivitet etc.,

24.

när så är lämpligt och i överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen inrätta och främja evidensbaserade nationella, regionala och/eller lokala system för övervakning av fysisk kondition som motiverar befolkningen till livslång fysisk aktivitet med lämpliga individuella återkopplingsrapporter och spårning av förändringar av den fysisk konditionen på frivillig basis, och tillhandahålla värdefull information för beslutsfattande (12),

25.

utifrån ett sektorsövergripande perspektiv stödja politik på alla nivåer när det gäller att skapa tillgängliga och hållbara offentliga platser där alla medborgare kan delta i idrottsaktiviteter eller livslång fysisk aktivitet, såsom bostadsområden, nybyggda områden, trottoarer med cykel- eller joggningsbanor, idrottsanläggningar vid skolor och universitet etc., till exempel genom sammanhållningsfonderna,

26.

på alla nivåer och tillsammans med alla relevanta offentliga myndigheter och det vetenskapliga samfundet identifiera och synkronisera den politik och de åtgärder som syftar till att inspirera till idrottsaktiviteter eller livslång fysisk aktivitet och uppmuntra de sektoriella beslutsfattarna att i sin respektive politik bättre beakta de fördelar som livslång fysisk aktivitet och en övervakning av befolkningens fysiska kondition kan ge upphov till,

27.

utbyta god praxis om hur människor kan motiveras att dagligen röra på sig och träna samt utbyta information om effektiva instrument och politiska initiativ i olika miljöer av det dagliga livet för att stimulera fysisk aktivitet, bland annat i skolor och på arbetsplatser,

28.

stärka samarbetet, när detta är möjligt, med hälso- och sjukvården vad gäller ordination av och rådgivning kring träning från vårdpersonal och andra experter inom området,

29.

utforska möjligheten att stödja utarbetandet av ett harmoniserat system över uppgifter som skulle göra det möjligt att övervaka fysisk aktivitet på europeisk nivå för att mer noggrant kunna bedöma de hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenserna,

30.

informera om och lyfta fram belägg för kostnaderna för de hälsorisker som fysisk inaktivitet medför, särskilt vårdkostnader, som underlag till offentligt beslutsfattande om investeringar som ska göras på europeisk nivå på detta område,

31.

stödja utbyte av bästa praxis i befintliga framgångsrika projekt och nätverk som syftar till att främja livslång fysisk aktivitet och övervakning av fysisk kondition, varvid nätverket av kontaktpunkter för hälsofrämjande fysisk aktivitet involveras när så är lämpligt; i samarbete med nätverket av kontaktpunkter för hälsofrämjande fysisk aktivitet främja denna verksamhet på en lämplig europeisk plattform, i syfte att underlätta övervakning av fysisk kondition i hela Europa och lägga grunden för ett snabbt och evidensbaserat beslutsfattande,

32.

överväga EU-finansiering, till exempel genom Erasmus+-programmet, InvestEU osv, vilket skulle kunna stödja ett europeiskt samarbete för att främja inrättandet av nationella, regionala och/eller lokala övervakningssystem för fysisk kondition,

33.

informera medlemsstaterna och idrottsrörelsen om EU:s relevanta finansieringsprogram och finansieringsinitiativ som kan utnyttjas till stöd för sektorsöverskridande projekt med anknytning till idrott och fysisk aktivitet och till främjande av en hälsosam livsstil samt inrättande av nationella, regionala och/eller lokala övervakningssystem för fysisk kondition, till exempel genom Erasmus+, programmet EU för hälsa, Horisont Europa, InvestEU osv,

34.

överväga att använda gratisplattformar (13), i linje med dataskyddsförordningen, för övervakning av medborgarnas fysiska kondition som ett diagnostiskt och motiverande verktyg för livslång fysisk aktivitet,

35.

ytterligare framhålla möjligheterna till att under hela livet utöva idrott och fysisk aktivitet inom ramen för medborgarnas verksamhet, projekt och initiativ, inbegripet för olika målgrupper,

36.

ha ett nära samarbete med aktörer från andra sektorer för att ta itu med befintliga brister i tillhandahållandet av möjligheter för utövande av idrott och fysisk aktivitet i det dagliga livets olika sammanhang,

37.

om så är lämpligt, aktivt medverka till att ta fram nationella, regionala och/eller lokala system eller strategier för övervakning av fysisk kondition för att öka medborgarnas livslånga fysiska aktivitet,

38.

anpassa kommunikationsverktygen, i linje med dataskyddsförordningen, till målgrupperna på grundval av konkreta åtgärder.