Offentliggörande av ett meddelande om godkännande av en standardändring av produktspecifikationen för ett namn i vinsektorn enligt artikel 17.2 och 17.3 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33

(2021/C 439/08)

Detta meddelande offentliggörs i enlighet med artikel 17.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/33 (1).

MEDDELANDE OM EN STANDARDÄNDRING AV DET SAMMANFATTANDE DOKUMENTET

”Drăgăşani”

PDO-RO-A0286-AM01

Datum för meddelandet: 9 augusti 2021

BESKRIVNING AV OCH MOTIVERING TILL DEN ÄNDRING SOM GODKÄNTS

1. Införande av en ny sort som primär druvsort

Den rumänska sorten alutus har införts i förteckningen över godkända druvsorter som en primär druvsort.

Kapitel 4 i produktspecifikationen och avsnitten 5 och 7 i det sammanfattande dokumentet har därför ändrats.

Alutus är en rumänsk sort som har skapats vid Drăgășanis forskningsstation för vinodling och vinframställning, och i och med att sorten nu har börjat odlas i Drăgășani finns det större möjligheter i det avgränsade området att dra fördel av de särdrag som den lokala vinodlingen uppvisar i form av kvalitetsviner.

Forskningsstationen har skapat druvsorten alutus och följt dess utveckling, och under normala förhållanden i området Drăgășani är den tillräckligt anpassningsbar för att man ska kunna framställa kvalitetsviner med den skyddade ursprungsbeteckningen. Den rumänska sorten alutus har lagts till de andra sorter som redan odlas i området, med goda resultat när det gäller att framställa viner med bättre kvalitetsegenskaper, och stärker anseendet för Drăgășani SUB genom att diversifiera utbudet och visa på den aromatiska komplexiteten hos de högt skattade nationella sorterna.

Sorten alutus trivs i områden med skelettjord och har dragit nytta av de mycket goda jordmånsförhållandena för att producera druvor som ger fylliga och välstrukturerade viner med starka aromer av skogsbär och plommon, klarröd färg, extraktiv karaktär och måttlig strävhet.

2. Ändring för att återspegla en ökad avkastning

Avkastningen har ökats till högst 14 000 kg per hektar när druvorna är fullständigt mogna vid skördetillfället och högst 112 hektoliter per hektar för det vin som framställs.

Kapitlen 5 och 6 i produktspecifikationen och avsnitt 5 i det sammanfattande dokumentet har därför ändrats.

Den begärda ändringen vad gäller vinavkastning per hektar behövs för SUB-området Drăgășani på grund av de framsteg som gjorts inom produktionen under senare år, en ökad produktion av druvor som är fullständigt mogna vid skördetillfället och en senare skörd på grund av strukturella förändringar inom nya vinodlingar till följd av biotiska (klonstruktur, grundstam) och oenologiska faktorer (användning av nya tekniker för att framställa vin).

Omfattande omställnings- och omstruktureringsprojekt i området har lett till betydande förändringar när det gäller vinodlingarnas planttäthet. De röjda vinodlingarna hade tidigare en planttäthet på mellan 2 800 och 3 200 stockar per hektar, medan nyligen etablerade planteringar har en planttäthet på över 4 545 stockar per hektar. Planttätheten på nyetablerade vinodlingar har alltså ökat avsevärt jämfört med planttätheten på tidigare odlingar, vilket också har lett till en betydande ökning av druvproduktionen.

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

1. Namn

Drăgăşani

2. Typ av geografisk beteckning

SUB – skyddad ursprungsbeteckning

3. Kategorier av vinprodukter

Vin

4. Beskrivning av vinet eller vinerna

1. Analytiska och organoleptiska egenskaper

KORTFATTAD BESKRIVNING

Vita viner och roséviner

De har en frisk och blommig doft, halmgul färg med gulgröna, blekt laxrosa eller ljust rosa nyanser, och aromer av vanilj, mognande druvor, färskt smör, koncentrerad fläder, vinblommor, akaciablommor, honung och muskot. Vinerna har en lätt smak av mandel, med friskhet, fyllighet och en lång eftersmak. Merparten av de vita vinerna anses vara lätta viner med hög syrahalt. De har en hög syra, livlig och fruktig smak, med stor personlighet och balans, och mycket ofta även en arom av väl mogen frukt.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	15,00
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	11,00
Lägsta totala syrahalt	3,5 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	18
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	200

2. Analytiska och organoleptiska egenskaper

KORTFATTAD BESKRIVNING

Röda viner

De har en robust tanninstruktur, en komplex och gräsig smak och aromer av skogsbär, vinbär och kryddor samt mogna skogsbär, plommon och bittra körsbär.

Vinet är mörkt rubinrött, måttligt intensivt rubinrött, granatrött, intensivt, klart och ljust.

Smaken är sammetslen med en väl integrerad syra och en lång, balanserad och rund eftersmak.

ALLMÄNNA ANALYTISKA EGENSKAPER

Högsta totala alkoholhalt (i volymprocent)	15,00
Lägsta verkliga alkoholhalt (i volymprocent)	12,00
Lägsta totala syrahalt	3,5 gram per liter uttryckt som vinsyra
Högsta halt av flyktiga syror (i milliekvivalenter per liter)	20
Högsta totala halt av svaveldioxid (i milligram per liter)	150

5. Vinframställningsmetoder

5.1. Särskilda oenologiska metoder

1. Oenologiska metoder

Relevanta restriktioner för vinframställning

Det är förbjudet att söta viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Drăgăşani”.

2. Egenskaper och odlingsmetoder

Odlingsmetoder

Nyligen etablerade vinodlingar har en planttäthet på mellan 4 132 och 5 500 stockar per hektar. På andra vinodlingar är den minsta godtagbara planttätheten 3 200 stockar per hektar.

Odlingssystemet är oskyddat eller delvis skyddat, och det rekommenderade uppbindnings- och beskärningssystemet för vinrankorna är guyot och enkel eller dubbel cordon, där grenarna förnyas regelbundet. Ett system med långskottsbeskärning eller blandad beskärning kommer att användas med 9–13 skott per kvadratmeter.

Grödorna kommer att gödslas med konstgödsel i måttliga doser i enlighet med markens fysikaliska och kemiska egenskaper (agrokemisk kartläggning). På så vis kan man upprätthålla ett optimalt förhållande mellan kväve, fosfor och kalium, vilket är viktigt för bildandet av de olika beståndsdelarna (socker, syra, antocyanpigment och aromer).

5.2. Högsta avkastning

1.	Sorten crâmpoșie selecționată, som är helt mogen när den skördas 14 000 kg druvor per hektar

2.	Sorterna fetească regală, riesling italian, sauvignon, pinot gris och chardonnay, som är helt mogna när de skördas 12 000 kg druvor per hektar

3.	Sorterna tămâioasă românească, muscat ottonel och negru de drăgășani, som är helt mogna när de skördas 12 000 kg druvor per hektar

4.	Sorterna novac, burgund mare, merlot, pinot noir, cabernet sauvignon, syrah, fetească neagră och alutus, som är helt mogna när de skördas 10 000 kg druvor per hektar

5.	Sorten crâmpoșie selecționată, som är helt mogen när den skördas 112 hektoliter per hektar

6.	Sorterna fetească regală, riesling italian, sauvignon, pinot gris och chardonnay, som är helt mogna när de skördas 96 hektoliter per hektar

7.	Sorterna tămâioasă românească, muscat ottonel och negru de drăgășani, som är helt mogna när de skördas 96 hektoliter per hektar

8.	Sorterna novac, burgund mare, merlot, pinot noir, cabernet sauvignon, syrah, fetească neagră och alutus, som är helt mogna när de skördas 75 hektoliter per hektar

6. Avgränsat geografiskt område

Länet Vâlcea:

—	Kommunen Drăgăşani, orterna Drăgăşani, Zărneni, Zlătărei och Valea Caselor.

—	Kommunen Ştefăneşti, byarna Dobruşa, Condoieşti, Şerbăneşti och Ştefăneşti.

—	Kommunen Şuteşti, byarna Racu, Izvoraşu, Şuteşti, Mitrofani, Verdea, Mazili och Boroşeşti.

—	Kommunen Prundeni, byarna Prundeni, Călina och Zăvideni.

—	Kommunen Orleşti, byarna Orleşti, Silea, Scaioşi och Procopoaia.

—	Kommunen Creţeni, byarna Creţeni, Mreneşti, Streminoasa och Izvoru.

—	Kommunen Guşoeni, byarna Guşoeni, Măgureni, Spârleni, Guşoianca och Burdăleşti.

—	Kommunen Lungeşti, byarna Lungeşti, Carcadieşti, Fumureni och Stăneşti-Lunca.

Länet Olt:

—	Kommunen Cârlogani, byarna Cârlogani och Cepari.

—	Kommunen Strejeşti, byarna Strejeştii de Sus och Colibaşi.

—	Kommunen Pleşoiu, byn Schitu din Deal.

Följande namn på enskilda vingårdar får läggas till den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”DRĂGĂŞANI”: DEALUL OLT, DOBRUŞA, ŞUTEŞTI, MITROFANI, CĂLINA, PRUNDENI, ZĂVIDENI, ORLEŞTI, GUŞOENI, MĂGURENI, SPÂRLENI.

7. Huvudsaklig(a) druvsort(er)

Alutus N

Burgund mare N – grosser burgunder, grossburgunder, blaufränkisch, kékfrankos, frankovka, limberger

Cabernet sauvignon N – petit vidure, bourdeos tinto

Chardonnay B – gentil blanc, pinot blanc chardonnay

Crâmpoşie selecţionată B

Fetească neagră N – schwarze mädchentraube, poama fetei neagră, păsărească neagră, coada rândunicii

Fetească regală B – königliche mädchentraube, königsast, kiralyleanka, dănășană, galbenă de ardeal

Merlot N – bigney rouge

Muscat ottonel B – muscat ottonel blanc

Negru de drăgăşani N

Novac N

Pinot gris G – affumé, grauer burgunder, grauburgunder, grauer mönch, pinot cendré, pinot grigio, ruländer

Pinot noir N – blauer spätburgunder, burgund mic, burgunder roter, klävner, morillon noir

Riesling italian B – olasz riesling, olaszriesling, welschriesling

Sauvignon B – sauvignon verde

Syrah N – shiraz, petit syrah

Tămâioasă românească b – rumänische weihrauchtraube, tamianka

8. Beskrivning av samband

Samband med det avgränsade området

Vinodlingarna i Drăgășani sträcker sig mellan Subcarpaţii Getici i norr och den valakiska slätten i söder och sydost, mellan 44°30′–44°55′ N och 23°55′–24°15′ E. De sträcker sig över ett cirka 50 km långt område mellan kommunerna Strejești i söder och Ionești i norr, där bredden varierar i öst-västlig riktning över en sträcka på runt 30 km.

Vinodlingarna är belägna i de administrativa länen Vâlcea och Olt.

Terrängen kännetecknas av toppar mellan floder med branta sluttningar, vilka löper parallellt med floden Olt och har en nord-sydlig orientering. Höjden stiger från syd (Oporelu 193 m) till nord (Scundu 463 m) på de kullar där vinodlingarna är belägna, vilket skapar områden med olika exponering som är gynnsamma för vinodling.

Berggrunden (litologin) består i allmänhet av omväxlande lager av lera, märgelsten och tertiära sandarter på kullarnas sluttningar och åsar och silt av olika textur på Olts lågland.

Jordmånen på plattformen kännetecknas av vit luvisol, planosol och (podsolerad) brunjord. Brun och lerig anrikningsjord har bildats på de smala, väldränerade övre sluttningarna och terrasserna. På sluttningarna finns det olika typer av brunjord (soluri brune eu-mezobazice) och regosol. Rödbrun jord förekommer på terrasserna i den södra delen av vinodlingsområdet.

Det främsta hydrografiska systemet i området är floden Olt, som fungerar som det huvudsakliga uppsamlingsstället för överskottsnederbörd som rinner ner från kullarna och samlas i de omgivande dalarna.

Klimatet är tempererat kontinentalt, med kalla vintrar och varma somrar, men med måttligare östeuropeiska extremtemperaturer och vissa medelhavsinslag. Den årliga medeltemperaturen (11,3 °C), en måttlig nederbördsmängd (642 mm per år) och antalet soltimmar under odlingssäsongen (1520 timmar) skapar gynnsamma klimatförhållanden för vinodling som direkt påverkar kvaliteten på skörden. De aromatiska viner som framställs vid de enskilda vingårdarna i Deal Olt, Dobrușa, Șutești, Mitrofani, Călina, Prundeni, Orlești och Gușoeni av druvsorterna tămâioasă românească och sauvignon kan kännas igen på sin exceptionellt höga kvalitet. Det finns även utmärkta röda viner av sorten pinot noir.

De olika typer av brunjord som dominerar i området, och temperaturförhållandena, möjliggör och främjar odlingen av druvsorter för vita viner, i synnerhet sauvignon, crâmpoşie selecţionată och tămâioasă românească, och för röda viner, t.ex. negru de drăgăşani, novac och pinot noir.

Samtliga jordmåns- och klimatförhållanden är gynnsamma för vinodling och framställning av särskilda kvalitetsviner med egenskaper som är typiska för området Drăgășani. Odling av druvor med hjälp av en kombination av vitis vinifera/ympningsmaterial på lämpliga platser, i enlighet med markens användningsändamål, kan leda till anmärkningsvärda resultat inom produktionen av viner med en kontrollerad ursprungsbeteckning.

Vinodlingarna klättrar uppåt till över 400 meter över havet, där jordmånen består av brun och rödbrun skogsjord, och i vissa fall podsolerad jord, som är rik på kalksten och ligger ovanpå alluvialt grus.

Vinodlingen i Drăgășani har långa historiska anor och går tillbaka till den dako-getiska perioden för ungefär 2 000 år sedan. Enligt legenden är sorten ”braghină” döpt efter dottern till Burebista, medan sorten ”gordan” är uppkallad efter en modig dakisk krigare vars dödsfall på den tiden var omstritt eftersom han hade druckit flera glas vin under den strid där han miste livet.

Det finns dokument om vinstockarna i Drăgășani som går tillbaka till 1500- och 1600-talet, under regeringstiden för Mikael den modige, som gjorde ett stort antal donationer till de kloster som ägde vinodlingarna.

Innan vinodlingarna drabbades av vinlus var grundsorterna i Drăgășani grâmpoșie, braghină och gordan, som kompletterades med tămâioasă românească. De viner som tidigare producerades i Drăgășani hade en ganska låg alkoholhalt på runt 10 volymprocent och var välkända för sin friskhet, som berodde på den koldioxid som är typisk för viner med ofullständig jäsning, samt en lätt mogen smak.

Vinerna tillverkades av druvor som hade skördats sent, efter en lång och lätt jäsning vid låg temperatur, och de behöll sin syra fram till tidigt på våren.

Vinodlingarna i Drăgășani lever inte kvar i det förflutna: nya sorter och nya tekniker för odling och vinframställning innebär att de i dag åtnjuter ett mycket gott anseende.

9. Väsentliga ytterligare villkor (förpackning, märkning, andra krav)

Villkor för saluföring

Rättslig ram

Nationell lagstiftning.

Typ av ytterligare villkor:

Kompletterande bestämmelser om märkning.

Beskrivning av villkoret:

Viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Drăgășani” ska märkas med uppgift om typen av vin, i enlighet med dess sockerhalt (torrt, halvtorrt, halvsött eller sött).

Länk till produktspecifikationen

https://www.onvpv.ro/sites/default/files/caiet_de_sarcini_doc_dragasani_modf_cf_cererii_1353_14.07.2020_no_track_changes.pdf

(1) EGT L 9, 11.1.2019, s. 2.