MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

Riktlinjer för statligt regionalstöd

(2021/C 153/01)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING

TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

2.1.

Regionalstödets tillämpningsområde

2.2.

Definitioner

ANMÄLNINGSPLIKTIGT REGIONALSTÖD

STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER

4.1.

Investeringsstöd

4.1.1.

Stödberättigande kostnader beräknade på grundval av investeringskostnader

4.1.2.

Stödberättigande kostnader beräknade på grundval av lönekostnader

4.2.

Driftstöd

BEDÖMNING AV REGIONALSTÖDETS FÖRENLIGHET MED DEN INRE MARKNADEN

5.1.

Bidrag till regional utveckling och territoriell sammanhållning

5.1.1.

Stödordningar för investeringsstöd

5.1.2.

Anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd

5.1.3.

Stödordningar för driftstöd

5.2.

Stimulanseffekt

5.2.1.

Investeringsstöd

5.2.2.

Stödordningar för driftstöd

5.3.

Behov av statligt ingripande

5.4.

Regionalstödets ändamålsenlighet

5.4.1.

Ändamålsenlighet jämfört med alternativa politiska instrument

5.4.2.

Ändamålsenlighet jämfört med olika stödinstrument

5.5.

Stödets proportionalitet (begränsning av stödet till minsta möjliga)

5.5.1.

Investeringsstöd

5.5.2.

Stödordningar för driftstöd

5.6.

Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel

5.6.1.

Allmänna överväganden

5.6.2.

Uppenbart negativa effekter på konkurrens och handel

5.6.3.

Stödordningar för investeringsstöd

5.6.4.

Anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd

5.6.5.

Stödordningar för driftstöd

5.7.

Överblickbarhet

UTVÄRDERING

REGIONALSTÖDSKARTOR

7.1.

Regionalstödsberättigad befolkningsandel

7.2.

Undantaget i artikel 107.3 a

7.3.

Undantaget i artikel 107.3 c

7.3.1.

Förhandsdefinierade c-områden

7.3.2.

Icke förhandsdefinierade c-områden

7.4.

Högsta stödnivåer som är tillämpliga på regionalt investeringsstöd

7.4.1.

Högsta stödnivåer i a-områden

7.4.2.

Högsta stödnivåer i c-områden

7.4.3.

Höjda stödnivåer för små och medelstora företag

7.4.4.

Höjda stödnivåer för territorier som identifierats för stöd från FRO

7.4.5.

Höjda stödnivåer för regioner som avfolkas

7.5.

Anmälan av regionalstödskartor och bedömning av dessa

7.6.

Ändringar

7.6.1.

Befolkningsreserv

7.6.2.

Halvtidsöversyn

ÄNDRING AV RIKTLINJERNA FÖR STATLIGT REGIONALSTÖD FÖR 2014–2020

REGIONALSTÖDSREGLERNAS TILLÄMPLIGHET

10.

RAPPORTERING OCH ÖVERVAKNING

11.

ÖVERSYN

1. INLEDNING

Kommissionen kan anse att följande typer av statligt stöd är förenliga med den inre marknaden, på grundval av artikel 107.3 a och c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt:

a)	statligt stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i områden där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning, och för att främja utvecklingen i de regioner som avses i artikel 349 i fördraget, och

b)	statligt stöd för att underlätta utvecklingen av vissa regioner i Europeiska unionen (1).

Dessa typer av statligt stöd kallas regionalstöd.

I dessa riktlinjer anges på vilka villkor regionalstöd kan anses vara förenligt med den inre marknaden. De anger också de kriterier som ska ligga till grund för att identifiera områden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a och c i fördraget.

Huvudsyftet med kontrollen av statligt stöd på området regionalstöd är att säkerställa att stöd till regional utveckling och territoriell sammanhållning (2) inte i onödan påverkar handelsvillkoren mellan medlemsstaterna negativt (3). Syftet är framför allt att förhindra stödkapplöpningar som kan uppstå när medlemsstaterna försöker locka till sig eller behålla företag i stödområden i EU, och att begränsa regionalstödets effekter på handel och konkurrens till vad som är absolut nödvändigt.

Regionalstödet skiljer sig genom sitt syfte – regional utveckling och territoriell sammanhållning – från andra former av stöd, t.ex. stöd till forskning, utveckling och innovation, sysselsättning, utbildning, energi eller miljöskydd, som främjar andra mål för ekonomisk utveckling enligt artikel 107.3 i fördraget. Under vissa förhållanden kan högre stödnivåer tillåtas för dessa andra typer av stöd, när stödet beviljas företag i stödområden, som ett erkännande av de särskilda svårigheter som företag har i dessa områden (4).

Regionalstöd kan vara effektivt endast om det används sparsamt och proportionellt och om det fokuseras på stödområden i EU (5). Framför allt bör de tillåtna stödtaken återspegla omfattningen av de problem som påverkar utvecklingen i de berörda områdena. Stödets fördelar när det gäller utvecklingen av ett stödområde måste uppväga den snedvridning av konkurrens och handel som stödet kan leda till (6). Vilken vikt de positiva effekterna av stödet tillmäts kommer sannolikt att variera beroende på vilket undantag enligt artikel 107.3 i fördraget som tillämpas, vilket betyder att en större snedvridning av konkurrensen kan godtas i de minst gynnade områden som omfattas av artikel 107.3 a än i områden som omfattas av artikel 107.3 c (7).

Vidare kan regionalstöd vara effektivt när det gäller att främja eller underlätta den ekonomiska utvecklingen i stödområden endast om det ges för att stimulera till ytterligare investeringar eller ekonomisk verksamhet i dessa områden. I några få mycket väl avgränsade fall kan de hinder som dessa områden möter när det gäller att locka till sig eller upprätthålla ekonomisk verksamhet vara så svåra eller bestående att investeringsstöd kan visa sig otillräckligt för att göra det möjligt för området att utvecklas. I denna situation kan regionalt investeringsstöd kompletteras med regionalt driftstöd.

Under 2019 inledde kommissionen en utvärdering av rambestämmelserna för regionalstöd för att bedöma om riktlinjerna för regionalstöd fortfarande var ändamålsenliga. Resultaten (8) visade att reglerna i princip fungerar väl, men behöver förbättras något för att spegla den ekonomiska utvecklingen. Dessutom kan kommissionen beakta den ”Europeiska gröna given” (9), ”En ny industristrategi för Europa” (10) och ”Att forma Europas digitala framtid” (11) när den bedömer effekterna av regionalstöd, vilket kräver vissa ändringar av reglerna. I detta sammanhang genomgår även andra regler för statligt stöd en översyn och kommissionen ägnar särskild uppmärksamhet åt tillämpningsområdet för var och en av de tematiska riktlinjerna och även åt möjligheterna att potentiellt kombinera olika typer av stöd för samma investering. Stöd till nyinvesteringar i ny miljövänlig teknik som bidrar till utfasningen av fossila bränslen i tillverkningsprocesser i industrin, inbegripet energiintensiva industrier som stål, kan därför, beroende på sina exakta egenskaper, komma att bli bedömda särskilt enligt reglerna för statligt stöd till forskning, utveckling och innovation, miljöskydd och energi. Regionalstöd kan också kombineras med andra typer av stöd. För samma investeringsprojekt är det till exempel möjligt att kombinera regionalstöd med stöd enligt reglerna för statligt stöd till miljöskydd och energi, om investeringsprojektet underlättar utvecklingen av ett stödområde och samtidigt höjer nivån på miljöskyddet i en sådan utsträckning att investeringen eller en del av den är berättigad till stöd enligt båda de tematiska reglerna och bestämmelserna i båda regeluppsättningarna följs. På så sätt kan medlemsstaterna uppmuntra uppnåendet av båda målen på ett optimalt sätt, samtidigt som man undviker överkompensation. I dessa riktlinjer har kommissionen också infört särskilda bestämmelser för att underlätta stöd inom ramen för Fonden för en rättvis omställning (FRO) i enlighet med sammanhållningsprinciperna. FRO är en av pelarna i mekanismen för en rättvis omställning som ska genomföras inom ramen för sammanhållningspolitiken (12) för att bidra till hanteringen av de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser som kan åtfölja det ambitiösa målet med omställningen till en klimatneutral union senast 2050. Syftet med FRO är att mildra de negativa effekterna av klimatomställningen genom att stödja de mest drabbade territorierna och arbetstagarna och främja en balanserad socioekonomisk omställning.

Som svar på den ekonomiska störning som orsakats av covid-19-pandemin har kommissionen infört riktade instrument, såsom den tillfälliga ramen för statliga stödåtgärder (13). Pandemin kan få långvarigare effekter inom vissa områden än andra. Det är i nuläget alltför tidigt att förutspå vilka konsekvenser pandemin kommer att få på medellång och lång sikt, och att kartlägga vilka områden som kommer att påverkas särskilt mycket. Kommissionen planerar därför en halvtidsöversyn av regionalstödskartorna under 2023, där den senast tillgängliga statistiken kommer att beaktas.

2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

2.1 Regionalstödets tillämpningsområde

De förenlighetsvillkor som anges i dessa riktlinjer är tillämpliga både på anmälningspliktiga regionalstödsordningar och anmälningspliktigt individuellt stöd.

10.

Dessa riktlinjer omfattar inte statligt stöd till sektorerna för stål (14), brunkol (15) och kol (16).

11.

Kommissionen kommer att tillämpa de principer som anges i dessa riktlinjer på regionalstöd inom övriga ekonomiska sektorer, med undantag för sektorer som omfattas av särskilda regler för statligt stöd, särskilt inom fiske och vattenbruk (17), jordbruk (18), transport (19), bredband (20) och energi (21), utom när statligt stöd beviljas inom dessa sektorer som en del av en övergripande regional stödordning för driftstöd.

12.

Kommissionen kommer att tillämpa de principer som anges i dessa riktlinjer med avseende på bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter till andra produkter än jordbruksprodukter och när det gäller stödåtgärder som stöder verksamheter som inte omfattas av artikel 42 i fördraget men som antingen medfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (22) eller beviljas som ytterligare nationell finansiering till sådana medfinansierade åtgärder, om inte annat anges i sektorsbestämmelserna.

13.

Stora företag påverkas mindre än små och medelstora företag av regionala begränsningar när det gäller att investera eller upprätthålla den ekonomiska verksamheten i ett stödområde. För det första kan stora företag lättare skaffa kapital och lån på globala marknader och hindras mindre av det mer begränsade utbudet av finansiella tjänster i stödområden. För det andra kan investeringar som görs av stora företag medföra stordriftsfördelar som sänker lokalt betingade startkostnader, och i många avseenden saknar de koppling till det område där investeringen görs. För det tredje har stora företag som planerar investeringar i regel en betydande förhandlingsstyrka i förhållande till myndigheterna, vilket kan leda till att stöd ges utan att det behövs eller är berättigat. Slutligen är det mer sannolikt att stora företag är viktiga aktörer på den berörda marknaden, och därför kan den investering för vilken stödet beviljas snedvrida konkurrensen och handeln på den inre marknaden.

14.

Eftersom regionalstöd till stora företag för deras investeringar sannolikt saknar stimulanseffekt kan det i regel inte anses vara förenligt med den inre marknaden enligt artikel 107.3 c i fördraget, om det inte beviljas för nyinvesteringar som skapar nya ekonomiska verksamheter i dessa c-områden i enlighet med kriterierna i dessa riktlinjer. I de territorier som påverkas mest av klimatomställningen kan det hända att de strukturella fördelar som stora företag har tillgång till inte är tillräckliga för att nå den investeringsnivå som är avgörande för att säkerställa en balanserad socioekonomisk omställning och erbjuda tillräckliga sysselsättningsmöjligheter för att kompensera för förlusten av arbetstillfällen till följd av nedläggningen av ekonomisk verksamhet till följd av omställningen. Genom undantag (23) från första meningen i denna punkt kan regionalstöd till stora företag därför också anses vara förenligt med den inre marknaden i enlighet med kriterierna i dessa riktlinjer, om det beviljas för diversifiering av produktionen i en anläggning till produkter som inte tidigare producerats i anläggningen eller för en genomgripande förändring av den totala produktionsprocessen för den eller de produkter som berörs av investeringen i anläggningen, under förutsättning 1) att det gäller en nyinvestering i ett område som fastställts för medfinansierat stöd från FRO i ett område som har en BNP per capita under 100 % av genomsnittet för EU27, 2) att investeringen och stödmottagaren anges i en medlemsstats territoriella plan för en rättvis omställning (24) som godkänts av kommissionen, och 3) att det statliga stödet för investeringen täcks av FRO till det högsta tillåtna beloppet.

15.

Regionalstöd som är avsett att minska de löpande utgifterna i ett företag utgör driftstöd. Driftstöd kan anses vara förenligt med den inre marknaden endast om det kan visas att det är nödvändigt för utvecklingen av området, till exempel om det syftar till att minska vissa särskilda svårigheter för små och medelstora företag i de minst gynnade områdena (enligt artikel 107.3 a i fördraget), om det kompenserar för merkostnader som uppstår i samband med utövandet av en ekonomisk verksamhet i de yttersta randområdena, eller om det förhindrar eller minskar avfolkningen i glest och mycket glest befolkade områden.

16.

Dessa riktlinjer omfattar inte driftstöd som beviljas företag vars huvudsakliga verksamhet omfattas av avsnitt K ”Finans- och försäkringsverksamhet” i den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 (25) eller företag som bedriver koncernintern verksamhet och vars huvudsakliga verksamhet omfattas av klass 70.10 ”Verksamheter som utövas av huvudkontor” eller 70.22 ”Konsultverksamhet avseende företags organisation” i Nace rev. 2.

17.

Regionalstöd får inte beviljas företag i svårigheter såsom detta begrepp tillämpas i dessa riktlinjer enligt definitionen i riktlinjerna för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter (26).

18.

När kommissionen bedömer regionalstöd som beviljats ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd är olagligt och oförenligt med den inre marknaden beaktar den allt eventuellt stöd som återstår att återvinna (27).

2.2 Definitioner

19.

I dessa riktlinjer används följande definitioner:

(1)	a-områden: områden som har angetts på en regionalstödskarta i enlighet med artikel 107.3 a i fördraget; c-områden: områden som har angetts på en regionalstödskarta i enlighet med artikel 107.3 c i fördraget.

(2)	stöd för ett särskilt ändamål: stöd som inte beviljas på grundval av en stödordning.

(3)

justerat stödbelopp: det högsta tillåtna stödbeloppet för ett stort investeringsprojekt, beräknat enligt följande formel:

3.1.	justerat stödbelopp = R × (A + 0,50 × B + 0,34 × C)

3.2.

där R är den högsta tillåtna stödnivån i det berörda området, med undantag av den höjda stödnivån för små och medelstora företag, A är den del av de stödberättigande kostnaderna som motsvarar 50 miljoner euro, B den del av de stödberättigande kostnaderna som ligger mellan 50 miljoner och 100 miljoner euro och C den del av de stödberättigande kostnaderna som överstiger 100 miljoner euro.

(4)	stödnivå: bruttobidragsekvivalenten uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna.

(5)	stödområde: antingen ett a-område eller ett c-område.

(6)	slutförande av investeringen: den tidpunkt då de nationella myndigheterna anser att investeringen är slutförd eller tre år efter arbetets början, beroende på vilket som infaller först.

(7)	dag då stödet beviljades: den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

(8)	EU27: samtliga 27 medlemsstater (utom Nordirland).

(9)

utvärderingsplan: ett dokument som avser en eller flera stödordningar och som åtminstone omfattar följande aspekter: de mål som ska utvärderas, utvärderingsfrågorna, resultatindikatorerna, den planerade metoden för att genomföra utvärderingen, datainsamlingskraven, den föreslagna tidpunkten för utvärderingen inklusive datum för inlämnande av interimsrapporten och den slutliga utvärderingsrapporten, en beskrivning av det oberoende organ som kommer att genomföra utvärderingen eller de kriterier som kommer att användas för att välja detta organ samt förfarandet för att göra utvärderingen offentligt tillgänglig.

(10)

bruttobidragsekvivalent:: det diskonterade värdet av stödet motsvarande det som det hade uppgått till om det hade beviljats i form av ett bidrag till stödmottagaren, före skatt eller andra avgifter, beräknad den dag då stödet beviljades eller vid den tidpunkt då stödet anmäldes till kommissionen, vilket som inträffar först, på grundval av den referensränta som gäller den dagen.

(11)

övergripande regional stödordning för driftstöd: en rättsakt på grundval av vilken individuellt driftstöd kan beviljas företag som definieras i rättsakten på ett allmänt och abstrakt sätt utan ytterligare genomförandeåtgärder. Vid tillämpningen av denna definition kan en sektorspecifik stödordning inte betraktas som en övergripande regional stödordning för driftstöd.

(12)	individuellt stöd: stöd för ett särskilt ändamål och stöd till individuella stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.

(13)

nyinvestering:

en investering i materiella och immateriella tillgångar som avser ett eller flera av följande:

—	etablering av en ny anläggning,

—	utökning av kapaciteten vid en befintlig anläggning,

—	diversifiering av produktionen vid en anläggning till produkter (28) som inte tidigare tillverkats vid anläggningen, eller

—	en genomgripande förändring av den totala produktionsprocessen för den eller de produkter som berörs av investeringen i anläggningen. eller

b)	ett förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ner eller som skulle ha lagts ner om den inte hade tagits över. Enbart förvärv av aktierna i ett företag uppfyller i sig inte villkoren för en nyinvestering. En ersättningsinvestering utgör således inte en nyinvestering.

(14)

nyinvestering som skapar ny ekonomisk verksamhet:

en investering i materiella och immateriella tillgångar som avser ett eller flera av följande:

—	etablering av en ny anläggning, eller

—	diversifiering av verksamheten vid en anläggning, förutsatt att den nya verksamheten inte är samma verksamhet eller verksamhet som liknar den som bedrevs tidigare vid anläggningen, eller

ett förvärv av tillgångar som tillhör en anläggning som har lagts ner eller som skulle ha lagts ner om den inte hade tagits över, under förutsättning att den nya verksamhet som ska bedrivas med de förvärvade tillgångarna inte är samma verksamhet eller en verksamhet som liknar den verksamhet som bedrevs vid anläggningen före förvärvet. Enbart förvärv av aktierna i ett företag uppfyller i sig inte villkoren för en nyinvestering som skapar en ny ekonomisk verksamhet.

(15)	immateriella tillgångar: tillgångar som saknar fysisk eller finansiell form, t.ex. patent, licenser, know-how eller andra immateriella rättigheter.

(16)	skapande av sysselsättning: nettoökningen av antalet arbetstagare vid den berörda anläggningen i förhållande till genomsnittet under de föregående tolv månaderna, efter avdrag för arbetstillfällen som eventuellt gått förlorade under den perioden, uttryckt som antalet arbetskraftsenheter per år.

(17)	stora företag: företag som inte uppfyller villkoren för att betecknas som små och medelstora företag i enlighet med punkt (28).

(18)	stort investeringsprojekt: en nyinvestering där de stödberättigande kostnaderna överstiger 50 miljoner euro.

(19)	högsta stödnivå: den stödnivå som avspeglas i de regionalstödskartor som anges i underavsnitt 7.4, inbegripet den höjda stödnivån för små och medelstora företag.

(20)	antal anställda: antalet arbetskraftsenheter per år, det vill säga antalet heltidsanställda under ett år; personer i deltidsarbete eller säsongsarbete räknas som delar av arbetskraftsenheter.

(21)	yttersta randområden: de områden som avses i artikel 349 i fördraget (29).

(22)

driftstöd: stöd som syftar till att minska ett företags löpande utgifter, inbegripet sådana kategorier som kostnader för personal, material, inköpta tjänster, kommunikation, energi, underhåll, hyror och administration, men inte avskrivningar och finansieringskostnader om dessa har tagits med i de stödberättigande kostnaderna när regionalt investeringsstöd har beviljats.

(23)	regionalstödskarta: den förteckning över områden som en medlemsstat har utsett i enlighet med villkoren i dessa riktlinjer och som kommissionen har godkänt.

(24)

omlokalisering: överföring av samma eller liknande verksamhet eller del av denna från en anläggning i en avtalsslutande part i EES-avtalet (ursprunglig anläggning) till den anläggning där den understödda investeringen äger rum i en annan avtalsslutande part i EES-avtalet (understödd anläggning). Det är fråga om en överföring, om varan vid den ursprungliga och den understödda anläggningen åtminstone delvis fyller samma syfte och tillgodoser efterfrågan från eller behovet hos samma typer av kunder och om arbetstillfällen går förlorade inom samma eller liknande verksamhet vid en av stödmottagarens ursprungliga anläggningar i EES.

(25)	samma eller liknande verksamhet: en verksamhet inom samma klass (fyrsiffrig kod) i den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2.

(26)	sektorspecifik stödordning: ordning som omfattar verksamheter som faller inom tillämpningsområdet för färre än fem klasser (fyrsiffrig numerisk kod) i den statistiska klassificeringen Nace rev. 2.

(27)	ett enda investeringsprojekt: en nyinvestering som avser samma eller liknande verksamhet som inleds av stödmottagaren på koncernnivå inom tre år räknat från den dag då arbetet med en annan understödd investering inleds i samma Nuts 3-region (30).

(28)	små och medelstora företag: företag som uppfyller villkoren i kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (31).

(29)

arbetets början: antingen inledandet av bygg- och anläggningsarbetena i samband med investeringen eller det första rättsligt bindande åtagandet att beställa utrustning eller varje annat åtagande som gör investeringen oåterkallelig, beroende på vilket som inträffar först. Köp av mark och förberedande arbete, till exempel att utverka tillstånd och utföra preliminära genomförbarhetsstudier, anses inte utgöra arbetets början. Vid företagsförvärv avses med arbetets början det datum då de tillgångar som har en direkt koppling till den förvärvade anläggningen förvärvades.

(30)	glest befolkade områden: de områden som utsetts av den berörda medlemsstaten i enlighet med punkt 169.

(31)	materiella tillgångar: tillgångar i form av mark, byggnader, anläggningar, maskiner och inventarier.

(32)	mycket glest befolkade områden: Nuts 2-regioner med färre än åtta invånare per km2 eller delar av sådana Nuts 2-regioner som den berörda medlemsstaten har utsett i enlighet med punkt 169.

(33)	lönekostnader: det totalbelopp som stödmottagaren faktiskt ska betala för den berörda arbetsplatsen (beloppet omfattar bruttolönen, dvs. lönen före skatt, och de obligatoriska sociala avgifterna samt kostnaderna för barnomsorg och vård av föräldrar under en fastställd tidsperiod).

3. ANMÄLNINGSPLIKTIGT REGIONALSTÖD

20.

I princip måste medlemsstaterna anmäla regionalstöd i enlighet med artikel 108.3 i fördraget, med undantag för åtgärder som uppfyller villkoren i en gruppundantagsförordning som kommissionen har antagit i enlighet med artikel 1 i rådets förordning (EU) 2015/1588 (32).

21.

Kommissionen kommer att tillämpa dessa riktlinjer på anmälningspliktiga regionala stödordningar och anmälningspliktigt individuellt regionalstöd.

22.

Individuellt stöd som beviljas enligt en anmäld stödordning ska fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten i artikel 108.3 i fördraget, om stödet från alla källor överstiger det tröskelvärde för individuell anmälan som anges i den allmänna gruppundantagsförordningen (33) för regionalt investeringsstöd.

23.

Individuellt stöd som beviljas enligt en anmäld stödordning ska också fortsätta att omfattas av anmälningsskyldigheten enligt artikel 108.3 i fördraget, om inte stödmottagaren

a)	har bekräftat att företaget under de två år som föregår ansökan om stöd inte har genomfört någon omlokalisering till den anläggning där den understödda nyinvesteringen ska äga rum, och

b)	har åtagit sig att inte genomföra en sådan omlokalisering upp till två år efter det att den ursprungliga investeringen slutförts.

4. STÖDBERÄTTIGANDE KOSTNADER

4.1 Investeringsstöd

24.

Följande kostnader är stödberättigande:

1)	Kostnader för investeringar i materiella och immateriella tillgångar, eller

2)	de beräknade lönekostnaderna för arbetstillfällen som skapas till följd av en nyinvestering, beräknade över en tvåårsperiod, eller

3)	en kombination av delar av de kostnader som avses i led a) och b), men som inte överskrider beloppet i 1) eller 2), beroende på vilket som är högst.

25.

Om de stödberättigande kostnaderna fastställs på grundval av kostnaderna för investeringar i materiella och immateriella tillgångar, är det bara kostnaden för tillgångar som ingår i den ursprungliga investeringen i den anläggning som tillhör stödmottagaren som ligger i det berörda stödområdet som är stödberättigande.

26.

Genom undantag från villkoret i punkt 25 kan tillgångar i form av distributionsutrustning till leverantörer (34) inkluderas i de stödberättigande kostnaderna för det företag som förvärvade (eller producerade) dem, om de används under hela den minsta uppfyllandeperioden på fem år för stora företag, och tre år för små och medelstora företag, för stödmottagarens bearbetnings- eller monteringsverksamhet med direkt koppling till en produktionsprocess baserad på stödmottagarens understödda nyinvestering. Detta undantag är tillämpligt under förutsättning att leverantörens etableringsställe är beläget i ett stödområde, att leverantören själv inte får regionalt investeringsstöd eller investeringsstöd till små och medelstora företag i enlighet med artikel 17 i den allmänna gruppundantagsförordningen för de berörda tillgångarna och att stödnivån inte överskrider den relevanta högsta stödnivå som är tillämplig på den ort där leverantörens etableringsställe är beläget. Eventuella justeringar av stödnivån för stora investeringsprojekt gäller också det stöd som beräknats för kostnaderna för distributionstillgångarna till leverantörer, vilka anses utgöra en del av den totala investeringskostnaden för nyinvesteringen.

4.1.1 Stödberättigande kostnader beräknade på grundval av investeringskostnader

27.

De förvärvade tillgångarna ska vara nya, utom för små och medelstora företag och för förvärv av en anläggning (35).

28.

För små och medelstora företag kan upp till 50 % av de faktiska kostnaderna för förstudier eller konsultkostnader i samband med investeringen också betraktas som stödberättigande kostnader.

29.

För stöd som beviljas stora företag för en genomgripande ändring av en produktionsprocess måste de stödberättigande kostnaderna överstiga avskrivningen under de föregående tre beskattningsåren på de tillgångar som har ett samband med den verksamhet som ska moderniseras.

30.

När det gäller stöd som beviljas för diversifiering av en befintlig anläggning, måste de stödberättigande kostnaderna med minst 200 % överstiga det bokförda värdet på de tillgångar som återanvänds, registrerat under det beskattningsår som föregår arbetets början.

31.

Kostnader som hänger samman med materiella tillgångar som omfattas av hyresavtal får beaktas endast på följande villkor:

1)	När det gäller mark och byggnader måste hyresavtalet fortsätta att gälla i minst fem år efter den dag då investeringsprojektet förväntas vara slutfört för stora företag, och tre år för små och medelstora företag.

2)	När det gäller maskiner och anläggningar ska hyresavtalet ha formen av finansiell leasing och innefatta en skyldighet för stödmottagaren att förvärva tillgången när hyresavtalet har löpt ut.

32.

När det gäller en nyinvestering som avses i punkt 19.13 b eller 19.14 b bör i princip endast kostnaderna för att köpa tillgångarna från tredje parter som inte har någon anknytning till köparen beaktas. Om en familjemedlem till den ursprungliga ägaren, eller en anställd, tar över ett litet företag, gäller dock inte villkoret att tillgångarna ska köpas från tredje part utan anknytning till köparen. Transaktionen ska ske på marknadsvillkor. Om förvärvet av en anläggnings tillgångar åtföljs av en ytterligare investering som ger rätt till regionalstöd, bör de stödberättigande kostnaderna för denna ytterligare investering läggas till kostnaden för förvärv av anläggningens tillgångar.

33.

För stora företag är kostnaderna för immateriella tillgångar stödberättigande endast upp till 50 % av de sammanlagda stödberättigande investeringskostnaderna för nyinvesteringen. För små och medelstora företag är 100 % av kostnaderna för immateriella tillgångar stödberättigande.

34.

Immateriella tillgångar som kan beaktas vid beräkningen av investeringskostnaderna måste förbli förknippade med det berörda området och får inte föras över till andra områden. Därför måste de immateriella tillgångarna uppfylla följande villkor:

1)	De ska uteslutande utnyttjas i den anläggning som beviljats stöd.

2)	De ska kunna skrivas av.

3)	De ska ha förvärvats på marknadsvillkor från tredje man som inte har någon anknytning till köparen.

4)	De ska ingå i det företagets tillgångar som tar emot stödet och fortsätta att förknippas med det projekt för vilket stödet beviljas i minst fem år (tre år för små och medelstora företag).

4.1.2 Stödberättigande kostnader beräknade på grundval av lönekostnader

35.

Regionalstöd kan också beräknas på grundval av de beräknade lönekostnaderna för de arbetstillfällen som skapas genom en nyinvestering. Stödet får endast kompensera för lönekostnader i samband med skapande av arbetstillfällen, beräknade över två år, och den resulterande stödnivån får inte överskrida den högsta tillämpliga stödnivån inom det berörda området.

36.

När stödberättigande kostnader beräknas med hänvisning till de beräknade lönekostnader som avses i punkt 35, ska samtliga följande villkor vara uppfyllda:

1)	Investeringsprojektet måste leda till att arbetstillfällen skapas.

2)	Varje tjänst ska tillsättas inom tre år efter det att investeringen har slutförts.

3)	Varje arbetstillfälle som skapats genom investeringen ska finnas kvar i det berörda området under minst fem år från den dag då tjänsten först tillsattes, eller tre år för små och medelstora företag.

4.2 Driftstöd

37.

När det rör sig om stödordningar för driftstöd ska de stödberättigande kostnaderna definieras på förhand och till fullo kunna tillskrivas de problem som stödet är avsett att avhjälpa, vilket ska bevisas av medlemsstaterna.

38.

I de yttersta randområdena kan stödordningarna för driftstöd kompensera för de ytterligare driftskostnader som uppstår i dessa regioner som en direkt följd av en eller flera av de bestående begränsningar som nämns i artikel 349 i fördraget. Dessa merkostnader måste kunna kvantifieras och jämföras med den kostnad som uppstår för liknande företag som är etablerade i andra regioner i den berörda medlemsstaten.

5. BEDÖMNING AV REGIONALSTÖDETS FÖRENLIGHET MED DEN INRE MARKNADEN

39.

Kommissionen anser att en regional stödåtgärd är förenlig med artikel 107.3 i fördraget endast om stödet bidrar till regional utveckling och sammanhållning. Syftet ska vara antingen att främja den ekonomiska utvecklingen i a-områden eller att underlätta utvecklingen av c-områden (avsnitt 5.1) och dessutom ska stödet uppfylla vart och ett av följande kriterier:

1)	Stimulanseffekt: stödet måste ändra de berörda företagens beteende på ett sådant sätt att de utför en ytterligare verksamhet som de inte skulle bedriva utan stöd eller som de skulle bedriva endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt eller på en annan plats. (Avsnitt 5.2).

Behov av statligt ingripande: en statlig stödåtgärd måste vara inriktad på en situation där stödet kan åstadkomma en påtaglig förbättring som marknaden inte klarar på egen hand, till exempel genom att åtgärda ett marknadsmisslyckande eller lösa ett rättvise- eller sammanhållningsproblem (Avsnitt 5.3).

3)	Stödåtgärdens lämplighet: Den föreslagna stödåtgärden måste vara ett lämpligt policyinstrument med hänsyn till det eftersträvade målet. (Avsnitt 5.4).

4)	Stödets proportionalitet (begränsning av stödet till minsta möjliga): stödbeloppet måste begränsas till det minimum som krävs för att uppmuntra till ytterligare investeringar eller verksamhet i det berörda området. (Avsnitt 5.5).

5)	Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel mellan medlemsstaterna: stödets negativa effekter på konkurrens och handel måste uppvägas av de positiva effekterna. (Avsnitt 5.6).

6)	Stödets överblickbarhet: medlemsstaterna, kommissionen, ekonomiska aktörer och allmänheten måste enkelt kunna få tillgång till alla relevanta akter och uppgifter om det stöd som beviljas (avsnitt 5.7).

40.

Vid den samlade avvägningen mellan vissa kategorier av stödordningar kan det dessutom ställas krav på utvärdering i efterhand enligt beskrivningen i avsnitt 6. I sådana fall får kommissionen begränsa stödordningarnas giltighetstid (vanligtvis till fyra år eller mindre) med möjlighet att förlänga dem senare genom en ny anmälan.

41.

Om en statlig stödåtgärd eller de villkor som är förbundna med den (bl.a. finansieringsmetoden när denna utgör en integrerad del av den statliga stödåtgärden) eller den verksamhet den finansierar medför en överträdelse av en relevant bestämmelse i EU-lagstiftningen kan stödet inte förklaras förenligt med den inre marknaden (36).

5.1 Bidrag till regional utveckling och territoriell sammanhållning

42.

Det främsta syftet med regionalstöd är den ekonomiska utvecklingen av EU:s mindre gynnade områden. Genom att det främjar och underlätta en hållbar utveckling i stödområden bidrar stödet till EU:s politik för territoriell sammanhållning, som syftar till att förbättra den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika områden.

5.1.1 Stödordningar för investeringsstöd

43.

Regionala stödordningar bör utgöra en integrerad del av en regional utvecklingsstrategi med tydligt definierade mål.

44.

Medlemsstaterna måste visa att stödordningen är samstämmig med och bidrar till utvecklingsstrategin i det berörda området. För detta ändamål kan medlemsstaterna hänvisa till utvärderingar av tidigare statliga stödordningar, konsekvensbedömningar som gjorts av de beviljande myndigheterna eller expertutlåtanden. För att garantera att stödordningen bidrar till denna utvecklingsstrategi måste den omfatta en metod som ger de beviljande myndigheterna möjlighet att prioritera och välja de investeringsprojekt som uppfyller målen för stödordningen (t.ex. genom att använda ett formellt poängsystem).

45.

Regionala stödordningar kan införas i a-områden till stöd för nyinvesteringar som görs av små och medelstora företag eller stora företag. I c-områden får stödordningar införas för att stödja nyinvesteringar som görs av små och medelstora företag och nyinvesteringar som skapar ny ekonomisk verksamhet och som görs av stora företag.

46.

När den beviljande myndigheten beviljar stöd för individuella investeringsprojekt på grundval av en stödordning, måste den kontrollera att det valda projektet kommer att bidra till stödordningens syfte och därmed till utvecklingsstrategin för det berörda området. För detta ändamål bör medlemsstaterna hänvisa till de uppgifter som den som ansöker om stöd har lämnat i formuläret för ansökan om stöd, där investeringens positiva effekter för utvecklingen i det berörda området beskrivs (37).

47.

För att garantera att investeringen ger ett verkligt och varaktigt bidrag till utvecklingen i det berörda området måste investeringen upprätthållas i det området i minst fem år, eller tre år för små och medelstora företag, efter det att investeringen slutförts (38).

48.

För att garantera investeringens lönsamhet ska medlemsstaten säkerställa att stödmottagaren bidrar med minst 25 % (39) av de stödberättigande kostnaderna antingen med egna medel eller genom extern finansiering, i en form som är helt fri från statligt stöd (40).

49.

För att undvika att statliga stödåtgärder orsakar miljöskador måste medlemsstaterna också säkerställa att EU:s miljölagstiftning följs, bland annat vad gäller behovet av en miljökonsekvensbedömning om lagen kräver en sådan, och att alla relevanta tillstånd inhämtas.

5.1.2 Anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd

50.

För att visa att anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd bidrar till regional utveckling kan medlemsstaterna använda en mängd olika indikatorer, till exempel de som nämns nedan, som kan vara både direkta (t.ex. direkta arbetstillfällen som skapats) och indirekta (t.ex. lokal innovation):

1)	Antalet direkta arbetstillfällen som skapas genom investeringen är en viktig indikator på bidraget till regional utveckling och territoriell sammanhållning. Hänsyn ska också tas till kvaliteten och varaktigheten hos de arbetstillfällen som skapas och den kompetensnivå som krävs.

Ett ännu större antal nya arbetstillfällen kan skapas i det lokala nätverket av (under)leverantörer, vilket underlättar integreringen av investeringen i det berörda området och säkerställer större spridningseffekter. Därför är också antalet indirekta arbetstillfällen som skapas en indikator att ta hänsyn till.

Ett åtagande från stödmottagaren om att inleda vittomfattande utbildningsverksamhet för att förbättra arbetsstyrkans kompetens (allmän och särskild) kommer att betraktas som en faktor som bidrar till regional utveckling och territoriell sammanhållning. Tyngdpunkten kommer även att ligga på att tillhandahålla praktikprogram eller lärlingsutbildning, särskilt för ungdomar, och på utbildning som förbättrar kunskaperna och anställningsbarheten för anställda utanför företaget.

Externa stordriftsfördelar eller andra fördelar ur en regional utvecklingssynvinkel kan uppstå till följd av närhet (klustereffekt). Kluster av företag inom samma bransch ger individuella anläggningar möjlighet att specialisera sig mer, vilket leder till ökad effektivitet. Hur viktig denna indikator är för att fastställa bidraget till regional utveckling och territoriell sammanhållning beror dock på hur långt klustret hunnit utvecklas.

Investeringar omfattar teknisk kunskap och kan vara en källa till en omfattande tekniköverföring (spridningseffekter i form av kunskap). Det är mer sannolikt att tekniköverföring till det berörda området äger rum när investeringar görs i teknikintensiva branscher. Kunskapsspridningens nivå och selektivitet är också viktig i detta avseende.

6)	Projektets bidrag till områdets förmåga att skapa ny teknik genom lokal innovation kan också komma att beaktas. Samarbete med lokala forsknings- och kunskapsspridningsorganisationer, såsom universitet eller forskningsinstitut, kan betraktas som positivt i detta avseende.

7)	Investeringens varaktighet och eventuella framtida uppföljningsinvesteringar är en indikation på att ett företags engagemang i det berörda området är hållbart.

51.

Medlemsstaterna kan hänvisa till stödmottagarens affärsplan, som kan ge information om antalet arbetstillfällen som kommer att skapas, löner som kommer att betalas (spridningseffekt i form av ökat välstånd för hushållen), inköpsvolymen från lokala producenter, omsättning som investeringen genererat och som regionen eventuellt gynnats av genom ytterligare skatteintäkter.

52.

För anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd gäller kraven i punkterna 47–49.

53.

När det gäller stöd för särskilda ändamål (41) måste medlemsstaten visa, utöver de krav som fastställs i punkterna 50–52, att projektet är förenligt med och bidrar till utvecklingsstrategin i det berörda området.

5.1.3 Stödordningar för driftstöd

54.

Stödordningar för driftstöd främjar utvecklingen i stödområden endast om utmaningarna i dessa områden identifieras tydligt på förhand. Hindren för att locka till sig eller upprätthålla ekonomisk verksamhet kan vara så stora eller bestående att enbart investeringsstöd i sig inte är tillräckligt för att dessa områden ska kunna utvecklas.

55.

När det gäller stöd för att minska vissa särskilda svårigheter som små och medelstora företag möter i a-områden, måste medlemsstaterna visa att dessa särskilda svårigheter finns och vilken omfattning de har, och de måste visa att en stödordning för driftstöd behövs eftersom de särskilda svårigheterna inte kan övervinnas med investeringsstöd.

56.

När det gäller driftstöd för att kompensera för särskilda merkostnader i de yttersta randområdena, anges de typer av bestående begränsningar som allvarligt hämmar utvecklingen i de yttersta randområdena i artikel 349 i fördraget, dvs. deras avlägsna belägenhet, ökaraktär, ringa storlek, besvärliga terräng- och klimatförhållanden samt ekonomiska beroende av ett fåtal produkter. Medlemsstaterna måste identifiera de särskilda merkostnaderna med anknytning till dessa bestående begränsningar som stödordningen för driftstöd ska kompensera för.

57.

När det gäller driftstöd för att förhindra eller minska avfolkningen i glest och mycket glest befolkade områden, ska den berörda medlemsstaten påvisa risken för avfolkning i det berörda området om inget driftstöd ges.

5.2 Stimulanseffekt

5.2.1 Investeringsstöd

58.

Regionalstöd kan anses vara förenligt med den inre marknaden endast om det har en stimulanseffekt. Statligt stöd anses ha en stimulanseffekt om det ändrar företagets beteende på ett sådant sätt att det utför ytterligare verksamhet som bidrar till utvecklingen av ett område som det inte skulle ha utfört utan stöd, eller som det skulle ha inlett endast i begränsad utsträckning eller på ett annat sätt eller på en annan plats om stödet inte hade beviljats. Stödet får inte subventionera kostnader för en verksamhet som företaget ändå skulle bedriva och får inte kompensera för den normala affärsrisken för en ekonomisk verksamhet.

59.

En stimulanseffekt kan påvisas på två olika sätt:

1)	Stödet ger ett incitament att fatta ett positivt beslut om att investera i det berörda området, eftersom investeringen annars inte skulle vara tillräckligt lönsam för stödmottagaren någonstans inom EES (42) (scenario 1, investeringsbeslut).

2)	stödet ger ett incitament att lokalisera en planerad investering till det berörda området i stället för någon annanstans, eftersom det uppväger de nackdelarna och kostnader netto som en lokalisering till det berörda området är förknippad med (scenario 2, beslut som avser lokaliseringsorten).

60.

Om stödet inte ändrar stödmottagarens beteende genom att uppmuntra till (ytterligare) investeringar i det berörda området, kan man utgå ifrån att samma investering skulle göras i området i fråga även utan stöd. Därför saknar stödet en tillräcklig stimulanseffekt för att målet för regional utveckling och territoriell sammanhållning ska kunna nås och kan inte godkännas som stöd som är förenligt med den inre marknaden enligt dessa riktlinjer.

61.

När det rör sig om regionalstöd som ges via sammanhållningspolitiska medel eller Ejflu i a-områden för investeringar som är nödvändiga för att uppfylla normer som föreskrivs i EU-lagstiftningen, kan stödet dock anses ha en stimulanseffekt om det i en situation utan stöd inte hade varit tillräckligt lönsamt för stödmottagaren att göra investeringen i det berörda området, vilket skulle leda till nedläggning av en befintlig anläggning i det området.

5.2.1.1 Stödordningar för investeringsstöd

62.

Arbeten som utförs i samband med en individuell investering kan inledas först efter det att stödansökan lämnats in.

63.

Om arbetena inleds innan stödansökan lämnats in kommer stöd som ges för den berörda individuella investeringen inte att anses vara förenligt med den inre marknaden.

64.

Medlemsstaterna ska lämna in ett standardformulär för ansökan om stöd som minst innehåller alla de uppgifter som anges i bilaga VII. I ansökningsformuläret ska små och medelstora företag och stora företag kontrafaktiskt förklara vad som skulle ha hänt om de inte fått stöd och ange vilket av scenarierna i punkt 59 som är tillämpligt.

65.

Stora företag ska dessutom lägga fram dokumentation som styrker de uppgifter om ett kontrafaktiskt scenario som anges i ansökningsformuläret. Små och medelstora företag omfattas inte av en sådan skyldighet när det gäller icke anmälningspliktigt stöd som beviljas inom ramen för en stödordning.

66.

Den beviljande myndigheten ska kontrollera det kontrafaktiska scenariots trovärdighet och bekräfta att regionalstödet har den erforderliga stimulanseffekt som motsvarar ett av scenarierna i punkt 59. Ett kontrafaktiskt scenario är trovärdigt om det är äkta och hänger samman med de faktorer som ska beaktas vid beslutsfattandet vid den tidpunkt då stödmottagaren fattar sitt investeringsbeslut.

5.2.1.2 Anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd

67.

Förutom det som krävs i punkterna 62–66 ska medlemsstaterna, i fråga om anmälningspliktigt individuellt stöd, lägga fram tydliga bevis på att stödet påverkar investeringsbeslutet eller valet av lokaliseringsort (43). De måste ange vilket scenario i punkt 59 som är tillämpligt. För att möjliggöra en övergripande bedömning ska medlemsstaterna inte bara lämna information om projektet utan också en utförlig beskrivning av det kontrafaktiska scenariot, i vilket den sökande inte får stöd från någon offentlig myndighet inom EES.

68.

I scenario 1 skulle medlemsstaterna kunna bevisa att stödet har en stimulanseffekt genom att lägga fram företagshandlingar som visar att investeringen inte skulle vara tillräckligt lönsam utan stöd.

69.

I scenario 2 skulle medlemsstaterna kunna bevisa att stödet har en stimulanseffekt genom att lägga fram företagets handlingar som visar att en jämförelse har gjorts mellan kostnader och intäkter till följd av lokaliseringen i det berörda området och de som skulle ha uppstått i alternativa områden. Kommissionen kontrollerar om dessa jämförelser är realistiska.

70.

Medlemsstaterna uppmanas att förlita sig på äkta och officiella handlingar från företagets styrelse, riskbedömningar (inklusive en bedömning av risker som hänger samman med lokaliseringen), finansiella rapporter, interna affärsplaner, expertutlåtanden och andra studier som avser det investeringsprojekt som är föremål för bedömning. Dessa handlingar måste vara aktuella för den beslutsprocess som avser investeringen eller dess lokalisering. Handlingar som innehåller information om efterfrågeprognoser, kostnadsprognoser, finansiella prognoser, handlingar som läggs fram för en investeringskommitté och som beskriver investeringsscenarier, eller handlingar som är avsedda för finansinstitut kan hjälpa medlemsstater att påvisa en stimulanseffekt.

71.

I detta sammanhang, och särskilt i scenario 1, kan lönsamhetsnivån utvärderas med metoder som är sedvanlig praxis i den berörda branschen, och som kan omfatta metoder för att bedöma projektets nettonuvärde (44), internränta (45) eller den genomsnittliga avkastningen på sysselsatt kapital. Projektets lönsamhet ska jämföras med den normala avkastning som stödmottagaren tillämpar vid andra investeringsprojekt av liknande slag. Om denna avkastning inte finns tillgänglig ska projektets lönsamhet jämföras med stödmottagarens kapitalkostnader som helhet eller med den avkastning som är vanligt förekommande inom den berörda branschen.

72.

Om stödet inte ändrar stödmottagarens beteende genom att uppmuntra till (ytterligare) investeringar i området får det ingen positiv effekt för det området. Därför kommer stöd inte att anses vara förenligt med den inre marknaden om det verkar som om samma investering skulle göras i området även om inget stöd beviljas.

5.2.2 Stödordningar för driftstöd

73.

När det gäller stödordningar för driftstöd anses stödet ha en stimulanseffekt om det är sannolikt att den ekonomiska verksamheten i området i fråga skulle försvagas betydligt utan stöd på grund av de problem stödet syftar till att avhjälpa.

74.

Kommissionen kommer därför att anse att driftstödet ger ett incitament till ökad ekonomisk verksamhet i området, om medlemsstaten har visat att det finns problem i det berörda området och att de är betydande (se punkterna 54–57).

5.3 Behov av statligt ingripande

75.

För att bedöma om statligt stöd är nödvändigt för att nå målet regional utveckling och territoriell sammanhållning måste först själva problemet diagnostiseras. Statligt stöd bör inriktas på situationer där stöd kan medföra en konkret förbättring i fall där marknaden inte klarar av uppgiften. Detta är särskilt viktigt i situationer med knappa offentliga resurser.

76.

Statliga stödåtgärder kan under vissa förhållanden korrigera marknadsmisslyckanden och på så sätt bidra till effektivt fungerande marknader och främja konkurrenskraften. Om marknaderna ger effektiva resultat, men dessa resultat bedöms vara otillfredsställande i fråga om rättvisa eller sammanhållning, kan statligt stöd användas för att uppnå ett mer önskvärt och rättvist marknadsresultat.

77.

Vad gäller stöd som beviljas för utveckling av områden som ingår i regionalstödskartan i enlighet med reglerna i avsnitt 7 i dessa riktlinjer, anser kommissionen att marknaden i dessa områden inte når resultat i form av en tillräcklig nivå av ekonomisk utveckling och territoriell sammanhållning utan statligt ingripande. Stöd som beviljas i dessa områden anses därför vara nödvändigt.

5.4 Regionalstödets ändamålsenlighet

78.

Stödåtgärden måste vara ett ändamålsenligt instrument för att uppfylla det berörda politiska målet. En stödåtgärd anses inte vara förenlig med den inre marknaden, om samma positiva bidrag till regional utveckling och territoriell sammanhållning kan uppnås med andra, mindre snedvridande politiskt instrument eller andra, mindre snedvridande typer av stödinstrument.

5.4.1 Ändamålsenlighet jämfört med alternativa politiska instrument

5.4.1.1 Investeringsstöd

79.

Regionalt investeringsstöd är inte det enda politiska instrumentet som medlemsstaterna har tillgång till för att främja investeringar och skapande av arbetstillfällen i stödområden. Medlemsstaterna kan använda andra åtgärder, till exempel utveckla infrastrukturen, höja kvaliteten på utbildningen eller förbättra affärsmiljön.

80.

När medlemsstaterna anmäler en stödordning för investeringsstöd, måste de ange varför regionalstöd är ett lämpligt instrument för att hjälpa till att utveckla området.

81.

Om en medlemsstat beslutar att införa en sektorspecifik stödordning, ska den kunna påvisa fördelarna med att använda den i stället för en sektorsövergripande stödordning eller andra alternativa åtgärder.

82.

Kommissionen kommer särskilt att ta hänsyn till konsekvensbedömningar av den föreslagna stödordningen som medlemsstaterna har ställt till förfogande. På samma sätt kan den ta hänsyn till resultaten av de efterhandsutvärderingar som beskrivs i avsnitt 6 för att bedöma den föreslagna stödordningens lämplighet.

83.

När det gäller investeringsstöd för särskilda ändamål, måste medlemsstaterna visa hur stödet bättre kan bidra till utvecklingen av området än stöd enligt en stödordning eller andra typer av åtgärder.

5.4.1.2 Stödordningar för driftstöd

84.

Medlemsstaterna ska kunna visa att stödet är ändamålsenligt för att uppnå syftet med stödordningen med hänsyn till de problem som stödet syftar till att avhjälpa. För att visa att stödet är ändamålsenligt kan medlemsstaten beräkna stödbeloppet på förhand som ett fast belopp som täcker de förväntade merkostnaderna under en given period, för att uppmuntra företagen att hålla kostnaderna nere och på sikt utveckla sin verksamhet på ett effektivare sätt (46).

5.4.2 Ändamålsenlighet jämfört med olika stödinstrument

85.

Regionalstöd kan beviljas i flera olika former. Medlemsstaterna ska dock säkerställa att stödet beviljas i den form som sannolikt orsakar minst snedvridning av handel och konkurrens. Om stödet ges i en form som medför en direkt ekonomisk fördel (t.ex. direkta bidrag, skattebefrielser och skattesänkningar, socialavgifter och andra obligatoriska avgifter, eller tillhandahållande av mark, varor och tjänster till fördelaktiga priser), ska medlemsstaterna visa varför andra potentiellt mindre snedvridande stödformer, såsom förskott med återbetalningsskyldighet eller stöd baserat på skuld- eller kapitalinstrument (t.ex. lågräntelån eller räntesubventioner, statliga garantier, förvärv av aktier eller ett alternativt kapitaltillskott på förmånliga villkor) inte är lämpliga.

86.

Resultaten av de utvärderingar i efterhand som beskrivs i avsnitt 6 kan beaktas för att bedöma det föreslagna stödinstrumentets lämplighet.

5.5 Stödets proportionalitet (begränsning av stödet till minsta möjliga)

5.5.1 Investeringsstöd

87.

Regionalstödsbeloppet ska vara begränsat till det minimum som krävs för att främja ytterligare investeringar eller verksamhet i det berörda området.

88.

För att garantera förutsägbarhet och lika villkor tillämpar kommissionen dessutom de högsta stödnivåerna (47) för investeringsstöd.

89.

För ett nyinvesteringsprojekt ska den högsta stödnivån och det högsta stödbeloppet (48) (justerat stödbelopp (49) och den relaterade sänkta stödnivån om det rör sig om ett stort investeringsprojekt) beräknas av den beviljande myndigheten när denna beviljar stödet eller anmäler stödet till kommissionen, beroende på vilket som inträffar först.

90.

Eftersom stora investeringsprojekt sannolikt ger upphov till större snedvridningar av konkurrensen och handeln får stödbeloppet för dessa projekt inte överskrida det justerade stödbeloppet.

91.

Om nyinvesteringen utgör en del av ett enda investeringsprojekt och detta enda investeringsprojekt är ett stort investeringsprojekt, får stödbeloppet för det enda investeringsprojektet inte överskrida det justerade stödbeloppet. Den växelkurs och diskonteringssats som ska tillämpas vid tillämpningen av denna regel är den som gällde den dag då stödet beviljades för det första projektet i det enda investeringsprojektet.

92.

De högsta stödnivåerna har ett dubbelt syfte.

93.

För det första, när det gäller anmälningspliktiga stödordningar, fungerar de högsta stödnivåerna som en ”säker hamn” för små och medelstora företag: förutsatt att stödnivån understiger den högsta tillåtna nivån anses stödet vara proportionellt.

94.

För det andra, i samtliga övriga fall, används de högsta stödnivåerna som ett tak för den merkostnader netto-metod som beskrivs i punkterna 95–97.

95.

Som en allmän regel kommer kommissionen att anse att anmälningspliktigt individuellt stöd är begränsat till ett minimum om stödet motsvarar merkostnaderna netto för att investera i det berörda området, jämfört med det kontrafaktiska scenariot utan stödet (50), där de högsta stödnivåerna fungerar som ett tak. På samma sätt, om investeringsstöd beviljas stora företag inom ramen för anmälningspliktiga stödordningar, ska medlemsstaterna säkerställa att stödbeloppet är begränsat till ett minimum på grundval av en merkostnader netto-metod, med de högsta stödnivåerna som tak.

96.

I situationer enligt scenario 1 (investeringsbeslut) bör stödbeloppet därför inte överstiga det minimibelopp som behövs för att göra projektet tillräckligt lönsamt, till exempel för att öka dess internränta över den normala avkastning som tillämpas av företaget i andra investeringsprojekt av liknande slag eller, när det finns tillgängligt, för att höja sin internränta över stödmottagarens kapitalkostnader som helhet eller över den avkastning som i regel uppnås inom den berörda branschen.

97.

I situationer enligt scenario 2 (lokaliseringsincitament) bör stödbeloppet inte överstiga skillnaden mellan nettonuvärdet av investeringen i målområdet med nettonuvärdet på den alternativa lokaliseringsorten. Hänsyn måste tas till alla relevanta kostnader och intäkter, bland annat administrativa kostnader, transportkostnader, utbildningskostnader som inte omfattas av utbildningsstöd, samt löneskillnader. Om den alternativa lokaliseringsorten ligger inom EES kan dock inte stöd på denna andra lokaliseringsort beaktas.

98.

Därför kan de beräkningar som används för att bedöma stimulanseffekten också användas för att bedöma huruvida stödet är proportionellt. Medlemsstaterna ska kunna påvisa stödets proportionalitet med hjälp av dokumentation exempelvis av det slag som avses i punkt 70.

99.

Investeringsstöd får beviljas samtidigt på grundval av flera stödordningar för regionalstöd eller kumuleras med regionalstöd för ett särskilt ändamål, förutsatt att det totala stödbeloppet från alla källor inte överstiger den högsta stödnivån per projekt, som ska beräknas på förhand av den myndighet som först beviljade stöd. Annat statligt stöd, med avseende på samma – helt eller delvis överlappande – stödberättigande kostnader, får kumuleras endast om det inte leder till att den högsta stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt tillämpliga tematiska regler överskrids. Kumuleringskontroller måste utföras både när stödet beviljas och när det betalas ut (51). Om en medlemsstat tillåter att statligt stöd enligt en stödordning kumuleras med statligt stöd enligt andra stödordningar, måste den, för var och en av stödordningarna, ange vilken metod som ska säkerställa att villkoren i denna punkt uppfylls.

100.

För en nyinvestering som hänger samman med projekt inom det europeiska territoriella samarbetet som uppfyller villkoren i förordningen om särskilda bestämmelser för målet för det europeiska territoriella samarbetet (Interreg) (52), gäller den stödnivå som är tillämplig inom det område där nyinvesteringen för alla stödmottagare som deltar i projektet. Om nyinvesteringen görs i två eller flera stödområden, är den högsta stödnivån för nyinvesteringen den som är tillämplig i det stödområde där den största delen av de stödberättigande kostnaderna uppstår. Nyinvesteringar som utförs av stora företag i c-områden kan endast få regionalstöd i samband med projekt för europeiskt territoriellt samarbete om de är nyinvesteringar som skapar en ny ekonomisk verksamhet.

5.5.2 Stödordningar för driftstöd

101.

Medlemsstaterna ska visa att stödet är proportionellt i förhållande till de problem som det syftar till att avhjälpa.

102.

Medlemsstaterna ska särskilt uppfylla följande villkor:

1)	Stödet ska beräknas i förhållande till på förhand fastställda stödberättigande kostnader som helt och hållet kan tillskrivas de problem som stödet syftar till att avhjälpa, såsom medlemsstaten har visat.

2)	Stödet ska begränsas till en viss andel av denna fördefinierade uppsättning stödberättigande kostnader och får inte överstiga dessa kostnader.

3)	Stödbeloppet per stödmottagare ska vara proportionellt i förhållande till de problem som varje stödmottagare faktiskt upplever i verkligheten.

103.

Vad gäller stöd för att minska de särskilda svårigheter som små och medelstora företag står inför i a-områden, måste stödnivån sänkas gradvis under stödordningens varaktighet (53). Detta gäller inte stödordningar för att förhindra avfolkning i glest och mycket glest befolkade områden och inte heller stödordningar som kompenserar för de extra driftskostnader som uppstår i de yttersta randområdena som en direkt följd av en eller flera av de bestående nackdelar som avses i artikel 349 i fördraget.

5.6 Undvikande av otillbörliga negativa effekter på konkurrens och handel

104.

För att stödet ska vara förenligt måste stödåtgärdens negativa effekter i fråga om snedvridning av konkurrensen och påverkan på handeln mellan medlemsstaterna vara begränsade och de får inte vara större än stödets positiva effekter i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

5.6.1 Allmänna överväganden

105.

Vid den övergripande avvägningen mellan stödets positiva effekter (avsnitt 5.1) och dess negativa effekter på konkurrens och handel kan kommissionen i förekommande fall ta hänsyn till att stödet utöver dess bidrag till regional utveckling och sammanhållning ger andra positiva effekter. Detta kan vara fallet exempelvis om det fastställs att nyinvesteringen, utöver att skapa lokala arbetstillfällen, inför ny verksamhet och/eller genererar lokala intäkter, bidrar väsentligt i synnerhet till den digitala omställningen eller övergången till miljömässigt hållbara verksamheter, inbegripet koldioxidsnåla, klimatneutrala eller klimattåliga verksamheter. Kommissionen kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (EU:s taxonomiförordning) (54), inbegripet principen ”ingen betydande skada” eller andra jämförbara metoder. Dessutom får kommissionen, som en del av bedömningen av negativa effekter på konkurrens och handel, i tillämpliga fall beakta negativa externa effekter av den understödda verksamheten, om sådana externa effekter påverkar konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna negativt i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset genom att skapa eller förvärra ineffektivitet på marknaden (55).

106.

När det gäller negativa effekter kan regionalstöd ge upphov till två huvudtyper av potentiell snedvridning av konkurrens och handel. Dessa är snedvridning av produktmarknaden och lokaliseringseffekter. Båda typerna av snedvridning kan leda till ineffektiv resursallokering (som undergräver den inre marknadens ekonomiska resultat) och till fördelningsproblem (dvs. hur den ekonomiska verksamheten fördelar sig mellan olika områden).

107.

Statligt stöd kan ha den skadliga effekten att det hindrar marknaden ifrån att uppnå effektiva resultat genom att belöna de mest effektiva producenterna och sätta press på de minst effektiva producenterna att förbättra sin effektivitet, omstrukturera sin verksamhet eller lämna marknaden. Statligt stöd som ger upphov till en betydande kapacitetsökning på en underpresterande marknad kan snedvrida konkurrensen på ett otillbörligt sätt, eftersom skapandet eller upprätthållandet av överkapacitet kan pressa vinstmarginalerna, minska konkurrenternas investeringar eller till och med leda till att konkurrenter lämnar marknaden. Det kan leda till en situation där konkurrenter som annars skulle ha kunnat konkurrera på marknaden tvingas ut från den. Det kan också hindra företag ifrån att komma in på eller utvidga sin verksamhet på marknaden och försvaga konkurrenternas incitament att bedriva innovation. Detta kan leda till ineffektiva marknadsstrukturer som också är till skada för konsumenterna på lång sikt. Dessutom kan tillgången till stöd locka till ett övermodigt eller alltför riskbenäget beteende från potentiella stödmottagares sida. Det kommer sannolikt att få långsiktiga negativa konsekvenser för sektorns resultat överlag.

108.

Stödet kan också ha en snedvridande effekt genom att det ökar eller upprätthåller en betydande marknadsmakt för stödmottagaren. Även om stödet inte direkt förstärker en betydande marknadsmakt kan detta ske indirekt genom att befintliga konkurrenter avskräcks ifrån att utöka sin verksamhet, vilket leder till att de lämnar marknaden eller till att nya konkurrenter avskräcks från att komma in på marknaden.

109.

Förutom snedvridningar på produktmarknaderna påverkar regionalstödet på grund av sin natur även den ekonomiska verksamhetens lokalisering. Om ett område lockar till sig en investering tack vare stödet går ett annat område miste om den möjligheten. Dessa negativa effekter i de områden som blir lidande av stödet blir uppenbara i form av förlorad ekonomisk verksamhet och förlorade arbetstillfällen, inbegripet arbetstillfällen för underleverantörer. Negativa effekter kan också bli kännbara i form av förlorade positiva externa effekter (klustereffekt, spridningseffekter i form av kunskap, utbildning osv.).

110.

Det är regionalstödets geografiska komponent som skiljer det från andra former av branschövergripande stöd. En specifik egenskap hos regionalstödet är att det syftar till att påverka det val som investerarna gör när det gäller var investeringsprojekt ska lokaliseras. När regionalstödet uppväger för de merkostnader som orsakas av regionala nackdelar och stöder ytterligare investeringar i stödområden utan att locka bort det från andra lika utvecklade eller mindre utvecklade stödområden, bidrar det inte bara till områdets utveckling utan också till sammanhållning och gynnar i förlängningen hela EU. Regionalstödets eventuella negativa lokaliseringseffekter begränsas redan i viss mån av regionalstödskartorna, som fastställer i vilka områden regionalstöd får beviljas, i enlighet med målet för regional ekonomisk utveckling och sammanhållningsmålet, samt av de högsta tillåtna stödnivåerna. Det är dock fortfarande viktigt att förstå vad som skulle hända utan stöd för att bedöma stödets inverkan på områdets utveckling och den territoriella sammanhållningen.

5.6.2 Uppenbart negativa effekter på konkurrens och handel

111.

Kommissionen identifierar ett antal situationer där det regionala investeringsstödets negativa effekter på konkurrens och handel mellan medlemsstaterna är klart större än eventuella positiva effekter, vilket innebär att stödet sannolikt inte kan förklaras vara förenligt med den inre marknaden.

5.6.2.1 Skapande av överkapacitet på en vikande marknad

112.

Såsom påpekas i punkt 107 tar kommissionen, för att utvärdera stödets negativa effekter, hänsyn till den ytterligare produktionskapacitet som skapas av projektet när marknaden underpresterar.

113.

Det finns en risk för att produktion eller investeringar i andra områden inom EES kan påverkas negativt om statligt stöd ger möjlighet till investeringar som ökar produktionskapaciteten på en marknad. Detta är sannolikt framför allt om kapacitetsökningen är större än marknadstillväxten eller sker på en marknad med överkapacitet.

114.

När investeringen leder till att överkapacitet skapas eller förstärks på en marknad som strukturellt är vikande i absoluta tal (marknaden uppvisar alltså negativ tillväxt) (56), anser kommissionen att stödet har en negativ effekt som sannolikt inte kommer att kompenseras av någon positiv effekt. Detta gäller i synnerhet i situationer enligt scenario 1 (investeringsbeslut).

115.

I situationer enligt scenario 2 (lokaliseringsbeslut), där investeringen under alla omständigheter skulle göras på samma geografiska marknad eller, i undantagsfall, på en annan geografisk marknad men där försäljningen är inriktad på samma geografiska marknad, påverkar stödet endast lokaliseringsbeslutet, under förutsättning att det är begränsat till vad som är absolut nödvändigt för att kompensera för den lokala nackdelen och inte ger stödmottagaren ytterligare likviditet. I denna situation skulle investeringen öka kapaciteten på den givna geografiska marknaden oberoende av stödet. Möjliga följder i form av överkapacitet skulle i princip vara desamma oberoende av stödet. Om den alternativa lokaliseringsorten för investeringen dock finns på en annan geografisk marknad, och stödet leder till att det skapas överkapacitet på en marknad som strukturellt sett är vikande i absoluta tal, är slutsatserna i punkt 114 tillämpliga på samma sätt.

5.6.2.2 Effekter som motverkar sammanhållningen

116.

Såsom påpekas i punkterna 109 och 110 måste kommissionen, när den utvärderar stödets negativa effekter, ta hänsyn till dess effekter på platsen för den ekonomiska verksamheten.

117.

I fall enligt scenario 2 (beslut som avser lokaliseringsorten), där investeringen utan stöd skulle ha förlagts till ett område med en regional stödnivå (57) som är högre eller samma som i målområdet, uppstår en negativ effekt som sannolikt inte uppvägs av några positiva effekter eftersom det strider mot själva idén med regionalstöd.

5.6.2.3 Omlokalisering

118.

När kommissionen utvärderar anmälningspliktiga åtgärder kommer den att begära in all information som behövs för att kunna avgöra om det statliga stödet sannolikt skulle leda till en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga lokaliseringsorter inom EES. I denna situation, och om investeringen gör det möjligt för stödmottagaren att omlokalisera en verksamhet till målområdet, och om det finns ett orsakssamband mellan stödet och denna omlokalisering, uppstår det en negativ effekt som sannolikt inte kommer att uppvägas av några positiva effekter.

5.6.3 Stödordningar för investeringsstöd

119.

Stödordningar för investeringsstöd får inte leda till betydande snedvridning av handel och konkurrens. Framför allt gäller att även om en snedvridning kan anses vara begränsad på individuell nivå (förutsatt att alla villkor för investeringsstöd är uppfyllda) kan stödordningar ändå orsaka betydande snedvridning på grund av ackumulering. Sådan snedvridning kan påverka produktmarknaderna genom att en situation med överkapacitet skapas eller förvärras eller genom att en betydande marknadsmakt skapas, stärks eller upprätthålls för vissa stödmottagare på ett sätt som påverkar de dynamiska incitamenten negativt. Stöd som finns tillgängligt inom ramen för stödordningar kan också leda till en betydande förlust av ekonomisk verksamhet i andra områden inom EES. Denna risk för snedvridning är ännu mer uttalad om en stödordning är inriktad på vissa sektorer.

120.

Därför måste medlemsstaten visa att de negativa effekterna kommer att begränsas till ett minimum, till exempel med beaktande av projektens storlek, de individuella och kumulativa stödbeloppen, de förväntade stödmottagarna och de berörda sektorernas särdrag. För att kommissionen ska kunna bedöma de sannolika negativa effekterna kan medlemsstaterna lämna in alla tillgängliga konsekvensbedömningar och efterhandsutvärderingar som gjorts för liknande tidigare stödordningar.

121.

När en stödbeviljande myndighet beviljar stöd inom ramen för en stödordning för individuella projekt måste den kontrollera och bekräfta att stödet inte får uppenbart negativa effekter enligt punkterna 111–118. Denna kontroll kan baseras på den information som stödmottagaren lämnat i ansökan om stöd och på den försäkran som ingetts med standardformuläret för stöd, där den alternativa lokaliseringsorten i ett scenario utan stöd bör anges.

5.6.4 Anmälningspliktigt individuellt investeringsstöd

122.

När kommissionen bedömer de negativa effekterna av individuellt stöd gör den skillnad mellan de två kontrafaktiska scenarier som beskrivs i punkterna 96 och 97.

5.6.4.1 Situationer enligt scenario 1 (investeringsbeslut)

123.

I situationer enligt scenario 1 fäster kommissionen särskild uppmärksamhet vid de negativa effekter som hänger samman med ackumuleringen av överkapacitet på vikande marknader, hinder för att lämna marknaden och begreppet betydande marknadsmakt. Dessa negativa effekter beskrivs i punkterna 124–133 och måste uppvägas av de positiva effekterna av stödet. Om det fastställs att stödet skulle leda till de uppenbara negativa effekter som beskrivs i punkt 114, är det dock osannolikt att stödet kompenseras av någon positiv effekt och därmed anses vara förenligt med den inre marknaden.

124.

För att identifiera och bedöma eventuell snedvridning av handel och konkurrens bör medlemsstaterna lägga fram bevis som ger kommissionen möjlighet att definiera de berörda produktmarknaderna (dvs. produkter som berörs av stödmottagarens ändrade beteende) och identifiera de konkurrenter och kunder/konsumenter som berörs. Den berörda produkten är vanligen den produkt som omfattas av investeringsprojektet (58). Om projektet gäller en mellanprodukt och en stor del av produktionen inte säljs på marknaden, kan den berörda produkten utgöra produkten i senare led. Den relevanta produktmarknaden omfattar den berörda produkten och de produkter som anses utgöra substitut till denna, antingen av konsumenterna (på grund av produkternas egenskaper, pris eller avsedda användningsområde) eller av tillverkaren (på grund av flexibla produktionsanläggningar).

125.

Kommissionen kommer att använda flera olika kriterier för att bedöma dessa eventuella snedvridningar, till exempel marknadsstrukturen för den berörda produkten, hur den berörda marknaden fungerar (vikande eller växande marknad), förfarandet för val av stödmottagare, inträdes- och utträdeshinder samt produktdifferentiering.

126.

Om ett företag är systematiskt beroende av statligt stöd, kan det tyda på att det inte kan stå emot konkurrens på egen hand eller att det får otillbörliga fördelar jämfört med sina konkurrenter.

127.

Kommissionen skiljer mellan två huvudsakliga källor till potentiella negativa effekter på produktmarknaderna:

1)	Fall av kapacitetsökning som leder till eller förvärrar en befintlig situation med överkapacitet, särskilt på en vikande marknad, och

2)	fall där stödmottagaren har en betydande marknadsmakt.

128.

För att bedöma om stödet används till att skapa eller bibehålla ineffektiva marknadsstrukturer tar kommissionen hänsyn till den ökning av produktionskapaciteten som projektet ger upphov till och huruvida marknaden är ineffektiv.

129.

Om marknaden i fråga växer finns det i regel mindre anledning att bekymra sig för att stödet kommer att ha en negativ inverkan på dynamiska incitament, eller otillbörligen hindra marknadsutträde eller marknadsinträde.

130.

Det finns större anledning till oro när det rör sig om vikande marknader. Kommissionen skiljer mellan fall där marknaden i ett längre perspektiv är vikande i strukturellt hänseende (dvs. krymper), och fall där marknaden är vikande relativt sett (dvs. fortfarande växer, men inte överstiger en referenstillväxttakt).

131.

Underprestationen på marknaden mäts vanligtvis i förhållande till BNP-tillväxten i EES under de tre åren innan projektet inleddes (referenstakt). Den kan också mätas på grundval av den beräknade tillväxttakten för de kommande tre till fem åren. Indikatorer kan omfatta den förväntade framtida tillväxten på den berörda marknaden, det åtföljande förväntade kapacitetsutnyttjandet samt kapacitetsökningens sannolika effekt på konkurrenter när det gäller priser och vinstmarginaler.

132.

I vissa fall kan det hända att en bedömning av tillväxten på produktmarknaden inom EES inte lämpar sig för en totalbedömning av stödets effekter, särskilt om den geografiska marknaden är världsomfattande. I sådana fall tar kommissionen hänsyn till stödets inverkan på de berörda marknadsstrukturerna, särskilt dess potential att tränga ut producenter inom EES från marknaden.

133.

För att bedöma förekomsten av betydande marknadsmakt kommer kommissionen att beakta stödmottagarens ställning under en viss period innan stödet tas emot, och den förväntade marknadspositionen när investeringen har slutförts. Kommissionen kommer att ta hänsyn till stödmottagarens marknadsandelar, konkurrenternas marknadsandelar och andra relevanta faktorer. Den kommer till exempel att bedöma marknadsstrukturen genom att titta på marknadskoncentration, potentiella inträdeshinder (59), köparmakt (60) och hinder för expansion eller utträde.

5.6.4.2 Situationer enligt scenario 2 (beslut som avser lokaliseringsorten)

134.

Om den kontrafaktiska analysen antyder att investeringen hade gjorts även utan stöd på någon annan ort (scenario 2) på samma geografiska marknad för den berörda produkten, och om stödet är proportionellt, är det sannolikt att resultatet i form av överkapacitet eller betydande marknadsmakt i princip är detsamma oberoende av stödet. I sådana fall är det sannolikt att de positiva effekterna av stödet är större än de begränsade negativa effekterna på konkurrensen. Om den alternativa lokaliseringsorten ligger inom EES, bekymras dock kommissionen särskilt av de negativa effekter som hänger samman med den alternativa lokaliseringsorten. Om stödet leder till en uppenbar negativ effekt enligt beskrivningen i punkterna 117 och 118, är det därför osannolikt att det kompenseras av några positiva effekter, och det är därför osannolikt att det anses vara förenligt med den inre marknaden.

5.6.5 Stödordningar för driftstöd

135.

Om stödet är nödvändigt och proportionellt för att bidraget till regional utveckling och territoriell sammanhållning enligt underavsnitt 5.1.3 ska kunna nås, är det sannolikt att stödets negativa effekter på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna uppvägs av de positiva effekterna. I vissa fall kan stödet emellertid leda till förändringar i marknadsstrukturen eller i särdragen inom en sektor eller bransch på ett sätt som kan orsaka en betydande konkurrenssnedvridning i form av hinder för marknadsinträde eller marknadsutträde, substitutionseffekter eller förskjutning av handelsflöden. I dessa fall är det osannolikt att eventuella positiva effekter kan kompensera för de negativa effekterna.

5.7 Överblickbarhet

136.

Medlemsstaterna ska offentliggöra följande information på Europeiska kommissionens modul för stödtransparens (61) eller på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå:

1)	Den fullständiga texten till beslutet om beviljande av individuellt stöd och dess genomförandebestämmelser, eller en länk till densamma.

2)	Information om varje beviljat individuellt stöd som överstiger 100 000 euro, med användning av strukturen i bilaga VIII.

137.

När det gäller stöd till projekt inom det europeiska territoriella samarbetet, ska den information som avses i punkt 136 läggas ut på webbplatsen för den medlemsstat där den berörda förvaltningsmyndigheten (62) är belägen. Alternativt kan de deltagande medlemsstaterna bestämma att var och en av dem ska lämna information som avser stödåtgärderna inom deras territorier på respektive webbplatser.

138.

Medlemsstaterna ska organisera sina övergripande webbplatser för statligt stöd i enlighet med punkt 136 på ett sätt som gör att informationen är lättillgänglig. Informationen ska offentliggöras på ett icke upphovsrättsligt skyddat kalkylblad, som möjliggör sökning, utdrag och nedladdning av uppgifter och som är lätt att offentliggöra på internet, till exempel i formaten CSV eller XML Allmänheten ska ha rätt att få tillgång till webbplatsen utan begränsningar, vilket även omfattar förhandsregistrering av användare.

139.

För stödordningar i form av skatteförmåner kommer de villkor som anges i punkt 136.2 att anses vara uppfyllda om medlemsstaterna offentliggör den efterfrågade informationen om individuella stödbelopp inom följande intervaller (i miljoner euro):

0,1-0,5.

0,5–1.

1–2.

2–5.

5–10.

10–30.

30–60.

60–100.

100–250.

Över 250.

140.

Informationen i punkt 136.2 ska offentliggöras inom sex månader från den dag då stödet beviljades, eller, för stöd i form av skatteförmåner, inom ett år från dag då skattedeklarationen ska lämnas in (63). För stöd som är olagligt men som senare konstateras vara förenligt med den inre marknaden ska medlemsstaterna offentliggöra denna information inom sex månader från dagen för kommissionens beslut i vilket stödet förklarats förenligt med den inre marknaden. För att göra det möjligt att kontrollera efterlevnaden av reglerna för statligt stöd i fördraget ska denna information finnas tillgänglig i åtminstone tio år från och med den dag då stödet beviljades.

141.

Kommissionen kommer på sin webbplats att offentliggöra länkarna till den webbplats för statligt stöd som avses i punkt 136.

6. UTVÄRDERING

142.

För att ytterligare säkerställa en begränsad snedvridning av konkurrensen och handeln kan kommissionen kräva att stödordningar enligt punkt 143 ska genomgå en utvärdering i efterhand. Utvärderingar kommer att göras av stödordningar där risken för snedvridning av konkurrensen och handeln är särskilt stor, dvs. stödordningar som kan riskera att begränsa eller snedvrida konkurrensen märkbart om genomförandet inte granskas i god tid.

143.

Efterhandsutvärdering kan krävas för stödordningar med stor stödbudget, eller med nya egenskaper, eller när betydande förändringar när det gäller marknad, teknik eller lagstiftning förutses. Under alla omständigheter kommer en utvärdering att krävas för stödordningar med en budget för statligt stöd eller redovisade utgifter på mer än 150 miljoner euro under ett givet år eller 750 miljoner euro under deras totala varaktighet, dvs. den sammanlagda varaktigheten för stödordningen och eventuella tidigare stödordningar som omfattar ett liknande mål och geografiskt område, från och med den 1 januari 2022. Med tanke på utvärderingens syften och för att undvika att lägga en oproportionerligt stor börda på medlemsstaterna krävs efterhandsutvärderingar endast för stödordningar vars sammanlagda varaktighet överstiger tre år från och med den 1 januari 2022.

144.

Kravet på efterhandsutvärdering kan åsidosättas för stödordningar som är en direkt efterföljare till en stödordning med ett liknande mål och geografiskt område som redan har utvärderats, för vilken en slutlig utvärderingsrapport har lämnats in i enlighet med den utvärderingsplan som kommissionen godkänt, och som inte föranlett några negativa slutsatser. Om den slutliga utvärderingsrapporten för en stödordning inte överensstämmer med den godkända utvärderingsplanen, måste den stödordningen skjutas upp med omedelbar verkan.

145.

Syftet med utvärderingen bör vara att kontrollera om de antaganden och villkor som ligger till grund för stödordningens förenlighet med den inre marknaden har uppnåtts, i synnerhet stödåtgärdens nödvändighet och effektivitet mot bakgrund av dess allmänna och specifika mål. Den bör också omfatta en bedömning av stödordningens inverkan på konkurrens och handel.

146.

För stödordningar som omfattas av kravet på utvärdering enligt punkt 143 ska medlemsstaterna anmäla ett utkast till utvärderingsplan, som kommer att utgöra en integrerad del av kommissionens bedömning av stödordningen, enligt följande:

1)	Tillsammans med stödordningen, om stödordningens budget för det statligt stöd överskrider 150 miljoner euro under något av åren, eller 750 miljoner euro under dess totala varaktighet.

2)	Inom 30 arbetsdagar efter en betydande ändring som ökar stödordningens budget till mer än 150 miljoner euro under ett visst år, eller 750 miljoner euro under stödordningens totala varaktighet.

3)	Inom 30 arbetsdagar efter registrering i den officiella bokföringen av utgifter inom ramen för stödordningen som överskrider 150 miljoner euro under ett år.

147.

Utkastet till utvärderingsplan måste överensstämma med de gemensamma metodologiska principer som kommissionen anger (64). Medlemsstaterna ska offentliggöra den utvärderingsplan som kommissionen har godkänt.

148.

Efterhandsutvärderingen ska utföras av en expert som är oberoende i förhållande till den myndighet som beviljar stöd på grundval av en utvärderingsplan. Varje utvärdering ska åtminstone inkludera en interimsrapport och en slutlig utvärderingsrapport. Medlemsstaterna ska offentliggöra båda rapporterna.

149.

Den slutliga utvärderingsrapporten ska i god tid och senast nio månader innan stödordningen löper ut lämnas till kommissionen för bedömning av om stödordningen kan förlängas. Denna frist kan förkortas för stödordningar som utlöser utvärderingskravet under de två sista genomförandeåren. Den exakta omfattningen av och metoden för varje utvärdering kommer att anges i beslutet om godkännande av stödåtgärden. I anmälan av alla eventuella efterföljande stödåtgärder med ett liknande mål ska det beskrivas hur utvärderingsresultaten har beaktats.

7. REGIONALSTÖDSKARTOR

150.

I detta avsnitt anger kommissionen kriterier som ska ligga till grund för att identifiera de områden som uppfyller villkoren i artikel 107.3 a och c i fördraget. De områden som uppfyller de villkoren och som medlemsstaterna vill utse till a- eller c-områden (65) ska anges på en regionalstödskarta, som ska anmälas till och godkännas av kommissionen innan regionalstöd kan beviljas till företag i de utsedda områdena.

151.

Kartorna ska också ange de högsta stödnivåer som gäller i dessa områden under den godkända kartans giltighetsperiod.

152.

För att upprätthålla stödets stimulanseffekt får, om stödansökningar för diskretionära stödåtgärder lämnades in redan innan kartan börjar gälla, det ”stödbelopp som bedöms vara nödvändigt” och som anges i den ursprungliga stödansökan inte ändras retroaktivt efter det att arbetet med projektet inletts för att motivera en högre stödnivå som kan vara tillgänglig enligt dessa riktlinjer.

153.

För automatiska stödordningar i form av en skatteförmån får de högsta stödnivåer som finns tillgängliga enligt dessa riktlinjer endast tillämpas på projekt som inletts från och med den dag då höjningen av den relevanta högsta stödnivån blev tillämplig enligt relevanta nationella regler. För projekt som inletts före detta datum kommer den högsta stödnivå som godkänts enligt den tidigare regionalstödskartan att fortsätta att gälla.

7.1 Regionalstödsberättigad befolkningsandel

154.

Eftersom beviljandet av statligt regionalstöd är ett undantag från det generella förbudet mot statligt stöd i artikel 107.1 i fördraget anser kommissionen att den sammanlagda befolkningen i a- och c-områden i EU27 måste vara mindre än i icke utsedda områden. Den sammanlagda befolkningsandelen i utsedda områden bör därför utgöra mindre än 50 % av den totala folkmängden i EU27.

155.

I riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 (66) fastställdes den totala befolkningsandelen i a- och c-områdena till 47 % av befolkningen i EU28. Med tanke på Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur EU anser kommissionen att en ökning till 48 % av den totala befolkningsandelen i EU27 är lämplig.

156.

Den totala största befolkningsandelen i a- och c-områden bör följaktligen fastställas till 48 % av folkmängden i EU27 (67).

7.2 Undantaget i artikel 107.3 a

157.

Enligt artikel 107.3 a i fördraget kan ”stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist på sysselsättning och i de regioner som avses i artikel 349” anses vara förenligt med den inre marknaden. Enligt domstolen visar ”användningen av orden ’onormalt’ och ’allvarlig’ i artikel [107]3 a att undantaget enbart avser områden där den ekonomiska situationen är extremt missgynnad jämfört med [unionen] som helhet” (68).

158.

Kommissionen anser att villkoren i artikel 107.3 a i fördraget är uppfyllda i Nuts 2-regioner som har en bruttonationalprodukt (BNP) per capita på högst 75 % av genomsnittet för EU27 (69).

159.

Medlemsstaterna kan därför utse följande områden till a-områden:

1)	NUTS 2-regioner som har en BNP per capita uttryckt i köpkraftsstandard (70) på högst 75 % av genomsnittet för EU27 (baserat på genomsnittet under de senaste tre år för vilka Eurostat-uppgifter finns tillgängliga (71)).

2)	De yttersta randområdena.

160.

I bilaga I anges de stödberättigade a-områdena per medlemsstat. Vissa av dessa a-områden, på Nuts 3-nivå, räknas också som glest befolkade områden enligt punkt 166.2.

7.3 Undantaget i artikel 107.3 c

161.

I artikel 107.3 c i fördraget anges att ”stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset” kan anses vara förenligt med den inre marknaden. Enligt domstolen tillåter undantaget i artikel [107.]3 c […] utveckling av vissa regioner utan begränsning av de ekonomiska villkor som avses i artikel [107.]3 a, under förutsättning att sådant stöd ”inte påverkar handeln i negativ riktning i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset”. Denna bestämmelse ger kommissionen befogenhet att godkänna stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i de områden i en medlemsstat som är mindre gynnade i förhållande till det nationella genomsnittet (72).

162.

Den största befolkningsandelen för c-områden i EU27 (c-befolkningsandel) fås genom att folkmängden i de stödberättigade a-områdena i EU27 subtraheras från den totala största befolkningsandel som fastställs i punkt 156.

163.

Det finns två olika kategorier av c-områden:

1)	Områden som uppfyller vissa fastställda villkor och som en medlemsstat därför kan utse till c-områden utan vidare motivering (förhandsdefinierade c-områden).

2)	Områden som en medlemsstat efter eget gottfinnande kan utse till c-områden, förutsatt att medlemsstaten visar att sådana områden uppfyller vissa socioekonomiska kriterier (icke förhandsdefinierade c-områden).

7.3.1 Förhandsdefinierade c-områden

7.3.1.1 Särskild tilldelning av befolkningsandel i förhandsdefinierade c-områden

164.

Kommissionen anser att medlemsstaterna måste ha en tillräcklig befolkningsandel i c-områdena för att till c-områden kunna utse de områden som hade status som a-områden i regionalstödskartan under perioden 2017–2020 (73), men som inte längre uppfyller villkoren för a-områden.

165.

Kommissionen anser också att medlemsstaterna måste ha en tillräcklig befolkningsandel i c-områdena för att kunna utse de områden som har låg befolkningstäthet till c-områden.

166.

Följande områden betraktas som förhandsdefinierade c-områden:

1)	Tidigare a-områden: Nuts 2-regioner utsedda till a-områden under perioden 2017–2020.

2)	Glest befolkade områden: Nuts 2-regioner med färre än åtta invånare per km2 eller Nuts 3-regioner med färre än 12,5 invånare per km2 (baserat på Eurostats uppgifter om befolkningstäthet för 2018).

167.

I bilaga I fastställs den särskilda tilldelningen av förhandsdefinierad c-täckning per medlemsstat. Denna befolkningstilldelning får endast användas för att beteckna förhandsdefinierade c-områden.

7.3.1.2 Hur förhandsdefinierade c-områden ska utses

168.

Medlemsstaterna får till c-områden utse de förhandsdefinierade c-områden som avses i punkt 166.

169.

När det gäller glest befolkade områden, bör medlemsstaterna i princip utse Nuts 2-regioner med färre än åtta invånare per km2 eller Nuts 3-regioner med färre än 12,5 invånare per km2 till c-områden. Medlemsstaterna får dock utse delar av Nuts 3-regioner med färre än 12,5 invånare per km2 eller andra angränsande områden som gränsar till dessa Nuts 3-regioner, förutsatt att dessa områden har färre än 12,5 invånare per km2. För mycket glest befolkade områden får medlemsstaterna utse Nuts 2-regioner med färre än åtta invånare per km2 eller andra mindre, angränsande områden som gränsar till dessa Nuts 2-regioner, förutsatt att dessa områden har färre än åtta invånare per km2 och att befolkningen i de mycket glest befolkade områdena tillsammans med de glesbefolkade områdena inte överstiger den särskilda tilldelning av c-täckning som avses i punkt 167.

7.3.2 Icke förhandsdefinierade c-områden

7.3.2.1 Metod för fördelning av befolkningsandelar för icke förhandsdefinierade c-områden mellan medlemsstaterna

170.

Den största befolkningsandelen för icke-förhandsdefinierade c-områden i EU27 fås genom att folkmängden i de stödberättigade a-områdena och de förhandsdefinierade c-områdena subtraheras från den totala största befolkningsandel som fastställs i punkt 156. Befolkningsandelen för icke förhandsdefinierade c-områden fördelas mellan EU27 enligt den metod som anges i bilaga III.

7.3.2.2 Skyddsnät och minsta befolkningsandel

171.

För att garantera kontinuiteten i regionalstödskartorna och för att alla medlemsstater ska ha ett minimum av handlingsutrymme anser kommissionen att ingen medlemsstat bör förlora mer än 30 % av sin totala befolkningsandel jämfört med perioden 2017–2020, och att alla medlemsstater bör ha en minimibefolkningsandel.

172.

Därför höjs c-täckningen för varje medlemsstat genom undantag från den sammanlagda största stödberättigade befolkningsandel som fastställs i punkt 156 vid behov på följande sätt:

1)	Den totala a-och c-täckningen för varje berörd medlemsstat minskas inte med mer än 30 % jämfört med perioden 2017–2020 (74).

2)	Alla medlemsstater har en befolkningstäckning på minst 7,5 % av landets befolkning (75).

173.

Befolkningsandelen för de icke förhandsdefinierade c-områdena, inklusive skyddsnät och minimibefolkningsandel, per medlemsstat anges i bilagorna I och II.

7.3.2.3 Hur icke förhandsdefinierade c-områden utses

174.

Kommissionen anser att de kriterier som medlemsstaterna tillämpar när de utser c-områden bör återspegla den mängd olika situationer där det kan vara berättigat att bevilja regionalstöd. Kriterierna bör därför ta hänsyn till de socioekonomiska, geografiska eller strukturella problem som sannolikt förekommer i c-områden och ge tillräckliga garantier för att beviljandet av statligt regionalstöd inte påverkar handeln i en omfattning som strider mot det gemensamma intresset.

175.

Medlemsstaterna kan därför utse de icke förhandsdefinierade c-områden som definieras på grundval av följande kriterier till c-områden:

Kriterium 1: angränsande områden med minst 100 000 invånare (76). Dessa ska ligga i Nuts 2- eller Nuts 3-regioner som har

(i)	en BNP per capita under eller lika med genomsnittet för EU27, eller

(ii)	en arbetslöshetsgrad över eller lika med 115 % av det nationella genomsnittet (77).

Kriterium 2: Nuts 3-regioner med färre än 100 000 invånare som har

(i)	en BNP per capita under eller lika med genomsnittet för EU27, eller

(ii)	en arbetslöshetsgrad över eller lika med 115 % av det nationella genomsnittet.

Kriterium 3: Öar eller angränsande områden som också är geografiskt isolerade (t.ex. halvöar eller bergsområden) som har

(i)	en BNP per capita under eller lika med genomsnittet för EU27 (78), eller

(ii)	en arbetslöshetsgrad över eller lika med 115 % av det nationella genomsnittet (79), eller

(iii)

färre än 5 000 invånare.

4)	Kriterium 4: Nuts 3-regioner, eller delar av Nuts 3-regioner, som utgör angränsande områden som gränsar till ett a-område eller som har en gemensam landgräns med ett land utanför EES eller Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta).

Kriterium 5: Angränsande områden med minst 50 000 invånare (80) som genomgår en omfattande strukturomvandling eller som är på kraftig tillbakagång relativt sett, förutsatt att sådana områden inte ligger i NUTS 3-regioner eller angränsande områden som uppfyller villkoren för att utses till förhandsdefinierade områden eller som kan utses i enlighet med kriterierna 1–4 (81).

176.

Vid tillämpningen av de kriterier som anges i punkt 175 avses med begreppet angränsande områden hela LAU-områden (LAU = Local Administrative Unit) (82) eller en grupp av LAU-områden (83). En grupp av LAU-områden anses utgöra ett angränsande område om varje område inom gruppen har en gemensam administrativ gräns med ett annat område inom gruppen (84).

177.

Huruvida den befolkningsandel som är tillåten för varje medlemsstat följs kommer att bedömas på grundval av de mest aktuella uppgifterna om den totala bosatta befolkningen i de berörda områdena som det nationella statistikkontoret har offentliggjort.

7.4 Högsta stödnivåer som är tillämpliga på regionalt investeringsstöd

178.

Kommissionen anser att de högsta stödnivåer som är tillämpliga på regionalt investeringsstöd måste anpassas med hänsyn till skillnader i utvecklingsnivån mellan de olika områdena i EU och skillnadernas karaktär och omfattning. Stödnivåerna bör därför vara högre i a-områden än i c-områden.

7.4.1 Högsta stödnivåer i a-områden

179.

Stödnivån för stora företag i a-områden får inte överstiga

1)	50 % i Nuts 2-regioner som har en BNP per capita under eller lika med 55 % av genomsnittet för EU27,

2)	40 % i Nuts 2-regioner som har en BNP per capita över 55 % och under eller lika med 65 % av genomsnittet för EU27,

3)	30 % i Nuts 2-regioner med en BNP per capita som överstiger 65 % av genomsnittet för EU27.

180.

De stödnivåer som fastställs i punkt 179 får höjas med högst 20 procentenheter i yttersta randområden som har en BNP per capita på högst 75 % av genomsnittet för EU27 eller med högst 10 procentenheter i andra yttersta randområden.

181.

De stödnivåer som fastställs i punkt 179 får också höjas i de områden som avses i avsnitten 7.4.4 och 7.4.5 i den mån stödnivån för stora företag i det berörda området inte överstiger 70 %.

7.4.2 Högsta stödnivåer i c-områden

182.

Stödnivån för stora företag får inte överstiga

1)	20 % i glest befolkade områden och i områden (Nuts 3-regioner eller delar av Nuts 3-regioner) som har en gemensam landgräns med ett land utanför EES eller Efta.

2)	15 % i tidigare a-områden.

3)	10 % i icke förhandsdefinierade c-områden med en BNP per capita på mer än 100 % av genomsnittet för EU27 och en arbetslöshet under 100 % av genomsnittet för EU27.

4)	15 % i övriga icke förhandsdefinierade c-områden.

183.

I tidigare a-områden får stödnivån på 15 % som anges i punkt 182.2 höjas med högst 5 procentenheter till och med den 31 december 2024.

184.

Om ett c-område gränsar till ett a-område får de stödnivåer som anges i punkt 182 i Nuts 3-regioner eller delar av Nuts 3-regioner inom det c-området som gränsar till a-området vid behov höjas så att skillnaden i stödnivå mellan de båda områdena inte överstiger 15 procentenheter.

185.

De stödnivåer som fastställs i punkt 182 får också höjas i de områden som avses i avsnitt 7.4.5.

7.4.3 Höjda stödnivåer för små och medelstora företag

186.

De stödnivåer som fastställs i underavsnitten 7.4.1 och 7.4.2 får höjas med högst 20 procentenheter för små företag eller med högst 10 procentenheter för medelstora företag (85).

7.4.4 Höjda stödnivåer för territorier som identifierats för stöd från FRO (86)

187.

De högsta stödnivåer som fastställs i underavsnitt 7.4.1 får höjas med 10 procentenheter för territorier som identifierats för stöd från FRO i en territoriell plan för en rättvis omställning i en medlemsstat som godkänts av kommissionen, på det villkoret att dessa territorier är belägna i stödområden i enlighet med artikel 107.3 a i fördraget (87).

7.4.5 Höjda stödnivåer för regioner som avfolkas

188.

De högsta stödnivåer som fastställs i underavsnitt 7.4.1 får höjas med 10 procentenheter och de högsta stödnivåer som fastställs i underavsnitt 7.4.2 får höjas med 5 procentenheter för Nuts 3-regioner med en befolkningsförlust på mer än 10 % under perioden 2009–2018 (88).

7.5 Anmälan av regionalstödskartor och bedömning av dessa

189.

När dessa riktlinjer har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning bör varje medlemsstat till kommissionen anmäla en regionalstödskarta som är tillämplig från och med den 1 januari 2022 till och med den 31 december 2027. Varje anmälan bör innehålla den information som anges i bilaga V.

190.

Kommissionen kommer att granska den anmälda regionalstödskartan för varje medlemsstat och, om kartan uppfyller villkoren i dessa riktlinjer, anta ett beslut om att godkänna den. Alla regionalstödskartor kommer att offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och utgöra en oskiljaktig del av dessa riktlinjer.

7.6 Ändringar

7.6.1 Befolkningsreserv

191.

En medlemsstat kan på eget initiativ besluta att upprätta en reserv för nationell befolkningsandel bestående av skillnaden mellan den största befolkningsandelen för den medlemsstaten som kommissionen har tilldelat (89), och den befolkningsandel som används för a- och c-områden som utsetts i regionalstödskartan för den medlemsstaten.

192.

Om en medlemsstat beslutar att skapa denna reserv kan den när som helst använda reserven till att lägga till nya c-områden till sin regionalstödskarta till dess att den största nationella befolkningsandelen har nåtts. För detta ändamål kan medlemsstaten använda de mest aktuella socioekonomiska uppgifterna från Eurostat eller från sitt nationella statistikkontor eller andra erkända källor. Befolkningen i det berörda c-området bör beräknas på grundval av de befolkningsdata som använts för att upprätta den ursprungliga regionalstödskartan.

193.

Den berörda medlemsstaten ska underrätta kommissionen varje gång den har för avsikt att använda sin befolkningsreserv till att lägga till nya c-områden innan den gör sådana ändringar.

7.6.2 Halvtidsöversyn

194.

En halvtidsöversyn av regionalstödskartorna kommer att utföras 2023, med beaktande av uppdaterad statistik. Senast i juni 2023 kommer kommissionen att ge information om denna halvtidsöversyn.

8. ÄNDRING AV RIKTLINJERNA FÖR STATLIGT REGIONALSTÖD FÖR 2014–2020

195.

I sin anmälan enligt punkt 189 får en medlemsstat också ta med en ändring av sin regionalstödskarta för 2014–2021 (90) för att ersätta de områden som är berättigade till stöd enligt riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 med de områden som är berättigade till stöd på den karta som ska godkännas av kommissionen enligt punkt 190 i dessa riktlinjer. Den ändrade regionalstödskartan kommer att gälla från och med dagen för antagandet av kommissionens beslut om den anmälda ändringen av regionalstödskartan för 2014–2021 till och med den 31 december 2021. Beslutet kommer också att ange de högsta stödnivåer som är tillämpliga i de områden som är berättigade till stöd enligt den ändrade regionalstödskartan för 2014–2021, motsvarande de högsta stödnivåer som anges i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020. Den ändrade kartan kommer att utgöra en integrerad del av riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020, i enlighet med punkt 179 i de riktlinjerna.

196.

Riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 ska ändras på följande sätt:

1)	Punkt 20 r ska ersättas med följande: ”regionalstödskarta: den förteckning över områden som en medlemsstat har utsett i enlighet med villkoren i dessa riktlinjer eller de riktlinjer för statligt regionalstöd som kommer att gälla från och med den 1 januari 2022, och som kommissionen har godkänt.”

Följande punkt ska införas som punkt 185a efter punkt 185:

”5.6.3. Ändring på grund av de riktlinjer för statligt regionalstöd som börjar gälla den 1 januari 2022

185a.

En medlemsstat får begära en ändring av sin regionalstödskarta i enlighet med avsnitt 7.6 i de riktlinjer för statligt regionalstöd som börjar gälla den 1 januari 2022.”

9. REGIONALSTÖDSREGLERNAS TILLÄMPLIGHET

197.

Kommissionen kommer att tillämpa principerna i dessa riktlinjer på allt anmälningspliktigt regionalstöd som beviljas eller är avsett att beviljas efter den 31 december 2021 när den bedömer stödets förenlighet med den inre marknaden.

198.

Anmälningar av regionalstödsordningar, eller stödåtgärder som ska beviljas efter den 31 december 2021, kan inte anses vara fullständiga förrän kommissionen har fattat ett beslut om att godkänna regionalstödskartan för den berörda medlemsstaten enligt det förfarande som anges i underavsnitt 7.5.

199.

Genomförandet av dessa riktlinjer kommer att leda till vissa ändringar av regionalstödsreglerna i EU. Därför är det nödvändigt att granska huruvida alla de befintliga (91) regionalstödsordningar, inbegripet stödordningar för investeringsstöd och stödordningar för driftstöd, som sträcker sig bortom 2021 fortsatt är motiverade och ändamålsenliga.

200.

Därför föreslår kommissionen följande lämpliga åtgärder för medlemsstaterna i enlighet med artikel 108.1 i fördraget:

1)	Medlemsstaterna ska begränsa tillämpningen av alla befintliga regionalstödsordningar till stöd som ska beviljas senast den 31 december 2021.

2)	Medlemsstaterna ska ändra andra befintliga övergripande stödordningar som ger särbehandling av stöd till projekt i stödområden för att säkerställa att stöd som beviljas efter den 31 december 2021 är förenligt med den regionalstödskarta som gäller den dag då stödet beviljas.

3)	Medlemsstaterna bör bekräfta att de godtar de åtgärder som föreslås i punkterna 1 och 2 inom en månad från offentliggörandet av dessa riktlinjer i Europeiska unionens officiella tidning.

10. RAPPORTERING OCH ÖVERVAKNING

201.

Medlemsstaterna måste i enlighet med rådets förordning (EU) 2015/1589 (92) och kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 (93) ge in årliga rapporter till kommissionen.

202.

Medlemsstaterna ska föra detaljerade register över alla stödåtgärder. Dessa register måste innehålla all den information som krävs för att fastställa att villkoren rörande stödberättigande kostnader och högsta stödnivåer har uppfyllts. Medlemsstaterna ska bevara dessa register i tio år från och med den dag då stödet beviljades och lämna dem till kommissionen på begäran.

11. ÖVERSYN

203.

Kommissionen kan när som helst besluta att ändra dessa riktlinjer om det är nödvändigt av konkurrenspolitiska skäl eller av hänsyn till annan EU-politik eller internationella åtaganden eller av något annat giltigt skäl.

(1) Områden som är berättigade till regionalstöd enligt artikel 107.3 a i fördraget, vanligtvis kallade a-områden, är i regel mest missgynnade i EU när det gäller ekonomisk utveckling. Områden som är berättigade till stöd enligt artikel 107.3 c i fördraget, s.k. c-områden, är också i regel missgynnade, men i mindre utsträckning.

(2) I artikel 174.1 och 174.2 i fördraget föreskrivs följande: ”För att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen ska denna utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.”

(3) I dessa riktlinjer inkluderar kommissionen, när den nämner ”medlemsstaterna”, Nordirlands territorium enligt överenskommelsen i protokollet om Irland/Nordirland som är fogat till avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen.

(4) Regionala tillägg för stöd som beviljats för sådana ändamål betraktas därför inte som regionalstöd.

(5) Medlemsstater kan identifiera dessa områden på en regionalstödskarta enligt de villkor som anges i avsnitt 7.

(6) Se domstolens dom av den 17 september 1980 i mål 730/79, Philip Morris Holland BV/Europeiska kommissionen, ECLI:EU:C:1980:209, punkt 17, och dom av den 14 januari 1997, Spanien/kommissionen, C-169/95, ECLI:EU:C:1997:10, punkt 20.

(7) Se dom av den 12 december 1996, AIUFFASS och AKT/kommissionen, T-380/94, ECLI:EU:T:1996:195, punkt 54.

(8) Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om resultaten av kontrollen av ändamålsenligheten av den 30 oktober 2020 – SWD (2020) 257 final.

(9) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 11 december 2019 – COM(2019) 640 final.

(10) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 10 mars 2020 – COM(2020) 102 final.

(11) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 19 februari 2020 (COM(2020)67) final.

(12) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för en rättvis omställning (COM(2020) 22 final).

(13) EUT C 91 I , 20.3.2020, s. 1.

(14) Enligt definitionen i bilaga VI.

(15) Brunkol: lågvärdigt kol av kategori C (ortoligniter) och lågvärdigt kol av kategori B (metaligniter) enligt definitionen i det internationella kodifieringssystem för kol som utarbetats av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa.

(16) Kol: högvärdigt, medelvärdigt och lågvärdigt kol av kategori A och B enligt det internationella kodifieringssystem för kol som utarbetats av Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa och som förtydligas i rådets beslut av den 10 december 2010 om statligt stöd för att underlätta nedläggning av icke-konkurrenskraftiga kolgruvor (EUT L 336, 21.12.2010, s. 24).

(17) I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1379/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma marknadsordningen för fiskeri- och vattenbruksprodukter, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1184/2006 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 104/2000 (EUT L 354, 28.12.2013, s. 1).

(18) Statligt stöd till primär produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter som leder till jordbruksprodukter som anges i bilaga I till fördraget och skogsbruk omfattas av reglerna i riktlinjerna för statligt stöd till jordbrukssektorn (EUT C 204, 1.7.2014, s. 1.).

(19) Med transport avses transport av passagerare med flyg, sjöfart, vägar, järnvägar och på inre vattenvägar eller godstransport för uthyrning eller mot betalning. Transportinfrastruktur som omfattas av särskilda riktlinjer, t.ex. flygplatser, omfattas inte heller av dessa riktlinjer (se kommissionens meddelande — Riktlinjer för statligt stöd till flygplatser och flygbolag, EUT C 99, 4.4.2014, s. 3).

(20) EU:s riktlinjer för tillämpning av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät (EUT C 25, 26.1.2013, s. 1).

(21) Kommissionen kommer att bedöma huruvida statligt stöd till energisektorn är förenligt med den inre marknaden på grundval av riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi för 2014–2020 (EUT C 200, 28.6.2014, s. 1).

(22) Omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling genom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(23) Detta undantag kommer endast att gälla om en förordning antas efter det förslag från kommissionen som avses i fotnot 12 och gäller tillfälligt medan FRO varar.

(24) I den territoriella planen för en rättvis omställning bör det påvisas att investeringar i dessa företag är nödvändiga för att kompensera för förlusten av arbetstillfällen på grund av omställningen som inte kan kompenseras genom skapandet av arbetstillfällen i små och medelstora företag.

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

(26) Riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014, s. 1). Såsom förklaras i punkt 23 i riktlinjerna kan ett företag i svårigheter på grund av att själva dess fortbestånd är hotat inte anses vara ett lämpligt verktyg för att främja andra allmänna mål förrän dess lönsamhet har säkerställts.

(27) Se dom av den 13 september 1995, TWD Textilwerke Deggendorf GmbH/kommissionen, de förenade målen T-244/93 och T-486/93, ECLI:EU:T:1995:160, punkt 56.

(28) Begreppet produkt omfattar även tjänster inom ramen för dessa riktlinjer.

(29) För närvarande: Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique, Mayotte, Réunion, Saint-Martin, Azorerna, Madeira och Kanarieöarna (EUT C 202, 7.6.2016, s. 195). Saint-Martin ingår inte i Nuts 2021.

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) (EUT L 154, 21.6.2003, s. 1), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1755 (EUT L 270, 24.10.2019, s. 1). De uppgifter som används i dessa riktlinjer är baserade på Nutsnomenklaturen för 2021.

(31) Kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(32) Rådets förordning (EU) 2015/1588 av den 13 juli 2015 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (EUT L 248, 24.9.2015, s. 1).

(33) Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1).

(34) Distributionsutrustning till leverantörer är ett företags (på koncernnivå) förvärv (eller egenproduktion) av maskiner, verktyg eller utrustning och tillhörande programvara, som förvärvas (eller produceras) inte för användning i någon av företagets lokaler (på koncernnivå), utan görs tillgängliga för utvalda leverantörer för tillverkning av produkter som ska tillverkas i leverantörens lokaler, vilka kommer att fungera som mellanprodukter för företagets tillverkningsprocess. Tillgångar för distributionsutrustning till leverantörer förblir det förvärvande företagets egendom, men ställs till leverantörens förfogande för de uppgifter och på de villkor som anges i ett leveransavtal eller liknande avtal. De hänger samman med väldefinierade bearbetnings- eller monteringsverksamheter i ett eller flera av företagets lokaler (på koncernnivå) och kan behöva återlämnas till ägaren efter det att beställningen utförts eller ett ramavtal löpt ut eller sagts upp.

(35) Se definitionen i punkt 19.13 och 19.14.

(36) Se domstolens dom av den 19 september 2000, Tyskland/kommissionen, C-156/98, ECLI:EU:C:2000:467, punkt 78, och av den 22 december 2008, Régie Networks/Rhone Alpes Bourgogne, C-333/07, ECLI:EU:C:2008:764, punkterna 94–116.

(37) Se bilaga VII.

(38) Skyldigheten att upprätthålla investeringen i det berörda området under minst fem år (tre år för små och medelstora företag) bör inte hindra att man ersätter anläggningar eller utrustning som blivit omodern eller gått sönder under denna period, under förutsättning att den ekonomiska verksamheten blir kvar i det berörda området under minimiperioden. Regionalstöd får dock inte beviljas för att ersätta den anläggningen eller utrustningen.

(39) Kravet på ett eget bidrag på 25 % i punkt 48 gäller inte investeringsstöd som beviljas för investeringar i de yttersta randområdena, i den mån ett lägre bidrag är nödvändigt för att fullt ut uppnå den högsta stödnivån.

(40) Så är inte fallet till exempel när det gäller subventionerade lån, offentliga riskkapitallån eller offentliga innehav som inte följer den marknadsekonomiska investerarprincipen, statliga garantier som innehåller inslag av stöd samt statligt stöd som ges inom ramen för regeln om stöd av mindre betydelse.

(41) Stöd för ett särskilt ändamål omfattas av samma krav som individuellt stöd som beviljas på grundval av en stödordning, om inte annat anges.

(42) Sådana investeringar kan skapa förutsättningar för ytterligare investeringar som är lönsamma utan kompletterande stöd.

(43) De kontrafaktiska scenarierna beskrivs i punkt 64.

(44) Nettonuvärdet av ett projekt är skillnaden mellan de positiva och negativa kassaflödena under investeringens livstid diskonterade till deras nuvärde (vanligtvis med hjälp av kapitalkostnaden).

(45) Internräntan baseras inte på bokföringsintäkter under ett givet år, utan bygger på de framtida kassaflöden som investeraren förväntar sig att få in under investeringens livstid. Den definieras som den diskonteringsränta för vilken nettonuvärdet av en ström av kassaflöden är lika med noll.

(46) Om osäkerheten kring den framtida kostnads- och intäktsutvecklingen är stor och om det råder stark informationsasymmetri kan myndigheterna även använda modeller för ersättningen som inte helt och hållet bygger på reglering på förhand, utan på en medelväg av reglering på förhand och i efterhand (t.ex. genom en claw back-mekanism som möjliggör fördelning av oförutsedda vinster).

(47) Se avsnitt 7.4 om regionalstödskartor.

(48) Uttryckt som bruttobidragsekvivalent.

(49) Ibid.

(50) När man jämför kontrafaktiska scenarier ska stödet diskonteras med samma faktor som i de motsvarande investeringsscenarierna och kontrafaktiska scenarierna.

(51) Kravet på att den högsta tillåtna stödnivån per projekt måste beräknas i förväg av den första beviljande myndigheten gäller inte när stödet beviljas genom automatiska stödordningar i form av en skatteförmån. I denna situation är kumuleringskontroller i princip inte möjliga när stödet beviljas, och bör utföras när stödet betalas ut.

(52) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd enligt Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet för europeiskt territoriellt samarbete (EUT L 347, 20.12.2013, s. 259) eller en förordning med särskilda bestämmelser för målet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) för programperioden 2021–2027, beroende på vad som gäller för en viss nyinvestering.

(53) Detta gäller även när stödordningar för driftstöd anmäls för att förlänga befintliga stödåtgärder.

(54) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 av den 18 juni 2020 om inrättande av en ram för att underlätta hållbara investeringar och om ändring av förordning (EU) 2019/2088 (EUT L 198, 22.6.2020, s. 13).

(55) Detta kan också vara fallet om stödet snedvrider användningen av ekonomiska instrument som införts för att internalisera sådana negativa externa effekter (t.ex. genom att påverka prissignaler från EU:s utsläppshandelssystem eller ett liknande instrument).

(56) Kommissionen kommer att utvärdera detta både sett till volym och värde, och kommer att ta hänsyn till konjunkturcykeln.

(57) För att verifiera detta bör det tillämpliga standardstödtaket i c-områden som gränsar till a-områden användas, oberoende av de höjda stödnivåerna i enlighet med punkt 184.

(58) För investeringsprojekt som omfattar produktion av flera olika produkter måste varje produkt bedömas.

(59) Dessa inträdeshinder inkluderar rättsliga hinder (särskilt immateriell äganderätt), stordriftsfördelar samt hinder för tillgång till nätverk och infrastruktur. Om stödet ges på en marknad där stödmottagaren har en dominerande ställning kan potentiella hinder för marknadsinträde förvärra stödmottagarens potentiellt betydande marknadsmakt och därmed också de eventuella negativa effekterna av denna marknadsmakt.

(60) Om det finns starka köpare på marknaden är det mindre sannolikt att en stödmottagare kan höja priserna gentemot dessa starka köpare.

(61) Sidan för offentlig sökning i modulen för stödtransparens (Public Aid Transparency Transparency Search) finns tillgänglig på följande webbplats: https://webgate.ec.europa.eu/competition/transparency/public?lang=en.

(62) Enligt definitionen i artikel 21 i förordning (EG) nr 1299/2013.

(63) Om det inte finns något formellt krav på en årlig deklaration, ska den 31 december det år då stödet beviljades betraktas som dagen för beviljandet för registreringsändamål.

(64) Gemensam metod för utvärdering av statligt stöd, Bryssel, 28.5.2014, SWD(2014) 179 final, eller en senare version.

(65) Glest befolkade områden och mycket glesbefolkade områden bör också anges på regionalstödskartan.

(66) EUT C 209, 23.7.2013, s. 1.

(67) Taket fastställs på grundval av Eurostats befolkningsuppgifter för 2018. Taket kommer att motsvara 48,00 % av EU27_2020 (Europeiska unionen – 27 länder fr.o.m. 2020).

(68) Dom av den 14 oktober 1987, Tyskland/kommissionen, mål 248/84, ECLI:EU:C:1987:437, punkt 19, dom av den 14 januari 1997, Spanien/kommissionen, C-169/95, ECLI:EU:C:1997:10, punkt 15 och dom av den 7 mars 2002, Italien/kommissionen, C-310/99, ECLI:EU:C:2002:143, punkt 77.

(69) Hänvisningen till regioner med en BNP per capita under 75 % av genomsnittet för EU27 gjordes i kommissionens meddelande om metoden för tillämpning av artikel 92.3 a och 92.3 c på regionalstöd (EGT C 212, 12.8.1988, s. 2).

(70) I alla nedanstående hänvisningar till BNP per capita mäts BNP uttryckt i köpkraftsstandard.

(71) Uppgifterna gäller perioden 2016–2018. I alla nedanstående hänvisningar till BNP per capita i förhållande till genomsnittet för EU27 baseras uppgifterna på Eurostats regionala uppgifter för 2016–2018 (per den 23.3.2020).

(72) Mål 248/84,Tyskland/kommissionen, op. cit., punkt 19.

(73) Förteckningen över a-områden ändrades 2016. Se Meddelande från kommissionen om ändring av bilaga I till riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020 (halvtidsöversyn av regionalstödskartorna) (EUT C 231, 25.6.2016, s. 1).

(74) Denna aspekt av skyddsnätet gäller Tyskland, Irland, Malta och Slovenien.

(75) Denna minimibefolkningsandel gäller för Danmark och Luxemburg.

(76) Detta tröskelvärde för folkmängd sänks till 50 000 invånare för medlemsstater som har en icke förhandsdefinierad befolkningsandel för c-områden på mindre än 1 miljon invånare eller till 10 000 invånare för medlemsstater som har en nationell folkmängd på mindre än 1 miljon invånare.

(77) Beräkningar av arbetslöshet bör baseras på regionala uppgifter som offentliggjorts av det nationella statistikkontoret med hjälp av genomsnittet för de senaste tre åren för vilka sådana uppgifter finns tillgängliga (vid den tidpunkt då regionalstödskartan anmäls). Om inget annat anges i dessa riktlinjer beräknas arbetslösheten i förhållande till det nationella genomsnittet på grundval av detta.

(78) För att fastställa om sådana öar eller angränsande områden har en BNP per capita under eller lika med genomsnittet för EU27 kan medlemsstaten hänvisa till uppgifter från det egna nationella statistikkontoret eller andra godkända källor.

(79) För att beräkna om sådana öar eller angränsande områden har en arbetslöshetsgrad över eller lika med 115 % av det nationella genomsnittet, får medlemsstaterna hänvisa till uppgifter som lämnats av deras nationella statistikkontor eller andra erkända källor.

(80) Detta tröskelvärde för folkmängd sänks till 25 000 invånare för medlemsstater som har en icke förhandsdefinierad befolkningsandel för c-områden på mindre än 1 miljon invånare, till 10 000 invånare för medlemsstater som har en sammanlagd folkmängd på mindre än 1 miljon invånare, eller till 5 000 invånare för öar eller angränsande områden som också är geografiskt isolerade.

(81) Vid tillämpningen av kriterium 5 måste medlemsstaterna visa att området genomgår en omfattande strukturomvandling eller är på kraftig tillbakagång relativt sett genom att jämföra de berörda områdena med situationen i andra områden i samma medlemsstat, eller i andra medlemsstater på grundval av socioekonomiska indikatorer som avser statistik över företagsstrukturer, arbetsmarknader, hushållens räkenskaper, utbildning eller andra liknande indikatorer. För detta ändamål får medlemsstaterna hänvisa till uppgifter från sitt nationella statistikkontor eller andra erkända källor. För territorier som identifierats för stöd från FRO i en territoriell plan för en rättvis omställning i en medlemsstat som godkänts av kommissionen krävs inte denna motivering eftersom strukturförändringen anses vara en del av planen för en rättvis omställning.

(82) De lokala administrativa enheterna (LAU) definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/1755.

(83) Den berörda medlemsstaten får dock utse delar av ett LAU-område, förutsatt att befolkningen i det berörda LAU-området överstiger den minimibefolkning som krävs för angränsande områden enligt kriterium 1 eller 5 (inbegripet de sänkta befolkningströsklarna för dessa kriterier) och att befolkningen i dessa delar av det LAU-området utgör minst 50 % av den minimibefolkning som krävs enligt det tillämpliga kriteriet.

(84) När det gäller öar inkluderar de administrativa gränserna sjögränser med andra administrativa enheter i den berörda medlemsstaten.

(85) De höjda stödnivåerna för små och medelstora företag kommer inte att tillämpas på stöd som ges för stora investeringsprojekt.

(86) Detta avsnitt kommer endast att gälla om en förordning antas efter det förslag från kommissionen som avses i fotnot 12.

(87) Regionalstödskartorna kan uppdateras på grundval av detta om områdena ännu inte är kända när kartan antas.

(88) Se bilaga IV.

(89) Se bilaga I.

(90) Den regionalstödskarta som godkänts av kommissionen enligt riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020, som är tillämpliga under perioden 1 juli 2014–31 december 2021.

(91) Stödåtgärder som genomförs enligt den allmänna gruppundantagsförordningen kan inte betraktas som befintliga stödordningar. Stödordningar som genomförs i strid med artikel 108.3 i fördraget räknas inte som befintliga stödordningar, förutom när de betraktas som befintligt stöd enligt artikel 17.3 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 om tillämpningsföreskrifter för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L 248, 24.9.2015, s. 9).

(92) Rådets förordning (EU) 2015/1589.

(93) Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EUT L 140, 30.4.2004, s. 1).

BILAGA I

Regionalstödets täckning per medlemsstat för perioden 2022–2027

Belgien	Nuts-regioner	BNP per capita (1)	Procentandel av landets befolkning (2)
a-områden	BE34 Prov. Luxembourg (BE)	73,00	2,50 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	23,33 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	25,83 %

Bulgarien	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	BG31 Северозападен / Severozapaden	31,67	10,66 %
	BG32 Северен централен / Severen tsentralen	34,33	11,24 %
	BG33 Североизточен / Severoiztochen	40,33	13,26 %
	BG34 Югоизточен / Yugoiztochen	43,00	14,74 %
	BG42 Южен централен / Yuzhen tsentralen	35,00	20,13 %
Förhandsdefinierade c-områden (tidigare a-områden)	BG41 Югозападен / Yugozapaden	81,33	29,97 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	100,00 %

Tjeckien	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	CZ04 Severozápad	63,67	10,50 %
	CZ05 Severovýchod	75,00	14,22 %
	CZ07 Střední Morava	73,33	11,43 %
	CZ08 Moravskoslezsko	74,33	11,33 %
Förhandsdefinierade c-områden (tidigare a-områden)	CZ02 Střední Čechy	82,67	12,81 %
	CZ03 Jihozápad	78,00	11,52 %
	CZ06 Jihovýchod	82,67	15,94 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	87,76 %

Danmark	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	7,50 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	7,50 %

Tyskland	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	18,10 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	18,10 %

Estland	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Förhandsdefinierade c-områden (tidigare a-områden)	EE00 Eesti	79,33	100,00 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	100,00 %

Irland	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	35,90 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	35,90 %

Grekland	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	EL41 Βόρειο Αιγαίο / Voreio Aigaio	49,00	2,01 %
	EL42 Νότιο Αιγαίο / Notio Aigaio	73,67	3,19 %
	EL43 Κρήτη / Kriti	58,33	5,91 %
	EL51 Aνατολική Μακεδονία, Θράκη / Anatoliki Makedonia, Thraki	47,67	5,59 %
	EL52 Κεντρική Μακεδονία / Kentriki Makedonia	53,67	17,47 %
	EL53 Δυτική Μακεδονία / Dytiki Makedonia	59,67	2,50 %
	EL54 Ήπειρος / Ipeiros	48,67	3,11 %
	EL61 Θεσσαλία / Thessalia	52,67	6,71 %
	EL62 Ιόνια Νησιά / Ionia Nisia	63,33	1,90 %
	EL63 Δυτική Ελλάδα / Dytiki Elláda [EL643 Ευρυτανία / Evrytania Sparsely populated area]	50,33	6,12 %
	EL64 Στερεά Ελλάδα / Sterea Elláda	62,33	5,18 %
	EL65 Πελοπόννησος / Peloponnisos	56,67	5,36 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	17,28 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027			82,34 %

Spanien	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	ES42 Castilla-La Mancha [ES423 Cuenca Sparsely Populated Area]	72,33	4,35 %
	ES43 Extremadura	66,67	2,28 %
	ES61 Andalucía	68,33	17,99 %
	ES63 Ciudad de Ceuta	72,67	0,18 %
	ES64 Ciudad de Melilla	67,00	0,18 %
	ES70 Canarias	75,00	4,68 %
Förhandsdefinierade c-områden (tidigare a-områden)	ES62 Región de Murcia	76,67	3,17 %
Förhandsdefinierade c-områden (glest befolkade områden)	ES242 Teruel	—	0,29 %
Förhandsdefinierade c-områden (glest befolkade områden)	ES417 Soria	—	0,19 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	32,99 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	66,29 %

Frankrike	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	FRY1 Guadeloupe	73,00	0,63 %
	FRY2 Martinique	77,00	0,55 %
	FRY3 Guyane	50,33	0,42 %
	FRY4 La Réunion	70,00	1,28 %
	FRY5 Mayotte	32,67:	0,40 %:
	Saint-Martin (*)	:	:
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	28,68 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	31,95 %

Kroatien	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	HR02 Panonska Hrvatska	41,58	27,02 %
	HR03 Jadranska Hrvatska [HR032 Ličko-senjska županija Sparsely Populated Area]	60,33	33,48 %
	HR06 Sjeverna Hrvatska	48,43	20,04 %
Förhandsdefinierade c-områden (tidigare a-områden)	HR05 Grad Zagreb	109,24	19,46 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	100,00 %

Italien	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	ITF2 Molise	69,33	0,51 %
	ITF3 Campania	62,67	9,62 %
	ITF4 Puglia	63,33	6,68 %
	ITF5 Basilicata	74,67	0,94 %
	ITF6 Calabria	57,33	3,23 %
	ITG1 Sicilia	59,67	8,30 %
	ITG2 Sardegna	70,33	2,72 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	9,99 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	41,99 %

Cypern	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	49,46 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	49,46 %

Lettland

Nuts-regioner

BNP per capita

Procentandel av landets befolkning

a-områden

LV00 Latvija

[LV008 Vidzeme Sparsely Populated Area]

67,00

100,00 %

Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027

—

100,00 %

Litauen	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	LT02 Vidurio ir vakarų Lietuvos regionas	65,00	71,16 %
Förhandsdefinierade c-områden (tidigare a-områden)	LT01 Sostinės regionas	113,67	28,84 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	100,00 %

Luxemburg	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	7,50 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	7,50 %

Ungern	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	HU12 Pest	55,00	13,00 %
	HU21 Közép-Dunántúl	65,33	10,81 %
	HU22 Nyugat-Dunántúl	72,67	10,10 %
	HU23 Dél-Dunántúl	47,33	9,03 %
	HU31 Észak-Magyarország	47,67	11,57 %
	HU32 Észak-Alföld	44,33	14,89 %
	HU33 Dél-Alföld	50,00	12,69 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	82,09 %

Malta	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	70,00 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	70,00 %

Nederländerna	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	8,98 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	8,98 %

Österrike	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	22,42 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	22,42 %

Polen	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	PL21 Małopolskie	63,67	8,84 %
	PL22 Śląskie	72,33	11,82 %
	PL42 Zachodniopomorskie	58,33	4,43 %
	PL43 Lubuskie	58,00	2,64 %
	PL52 Opolskie	55,33	2,57 %
	PL61 Kujawsko-Pomorskie	56,33	5,41 %
	PL62 Warmińsko-Mazurskie	49,00	3,73 %
	PL63 Pomorskie	67,67	6,06 %
	PL71 Łódzkie	65,00	6,43 %
	PL72 Świętokrzyskie	50,00	3,24 %
	PL81 Lubelski	47,67	5,52 %
	PL82 Podkarpackie	49,33	5,54 %
	PL84 Podlaskie	49,67	3,08 %
	PL92 Mazowiecki regionalny	59,33	6,12 %
Förhandsdefinierade c-områden (tidigare a-områden)	PL41 Wielkopolskie	75,67	9,09 %
	PL51 Dolnośląskie	77,00	7,55 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	0,82 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	92,90 %

Portugal	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	PT11 Norte	65,67	34,76 %
	PT16 Centro (PT)	67,33	21,63 %
	PT18 Alentejo	72,67	6,89 %
	PT20 Região Autónoma dos Açores	69,00	2,37 %
	PT30 Região Autónoma da Madeira	76,00	2,47 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	2,11 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	70,23 %

Rumänien	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	RO11 Nord-Vest	58,33	13,13 %
	RO12 Centru	60,00	11,93 %
	RO21 Nord-Est	39,67	16,48 %
	RO22 Sud-Est	52,67	12,37 %
	RO31 Sud – Muntenia	49,33	15,14 %
	RO41 Sud-Vest Oltenia	46,67	9,96 %
	RO42 Vest	66,00	9,15 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	1,19 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	89,34 %

Slovenien	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	SI03 Vzhodna Slovenija	70,67	52,71 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	17,29 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	70,00 %

Slovakien	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
a-områden	SK02 Západné Slovensko	66,67	33,55 %
	SK03 Stredné Slovensko	58,00	24,60 %
	SK04 Východné Slovensko	52,00	29,82 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	87,97 %

Finland	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Förhandsdefinierade c-områden (glest befolkade områden)	FI1D1 Södra Savolax	—	2,67 %
	FI1D2 Norra Savolax	—	4,46 %
	FI1D3 Norra Karelen	—	2,95 %
	FI1D5 Mellersta Österbotten	—	1,24 %
	FI1D7 Lappland	—	3,24 %
	FI1D8 Kajanaland	—	1,34 %
	FI1D9 Norra Österbotten	—	7,43 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	3,52 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	26,86 %

Sverige	Nuts-regioner	BNP per capita	Procentandel av landets befolkning
Förhandsdefinierade c-områden (glest befolkade områden)	SE312 Dalarnas län	—	2,81 %
	SE321 Västernorrlands län	—	2,42 %
	SE322 Jämtlands län	—	1,27 %
	SE331 Västerbottens län	—	2,63 %
	SE332 Norrbottens län	—	2,48 %
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	9,98 %
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	21,60 %

(1) Mätt i köpkraftsstandard, treårigt medelvärde för 2016–2018 (EU27 = 100) (uppdatering 23.3.2020).

(2) Enligt Eurostats befolkningsstatistik för 2018.

(*) Saint-Martin är en region i de yttersta randområdena som inte ingår i 2021 års Nuts-nomenklatur. För att beräkna den högsta stödnivån kan Frankrike använda uppgifter från det nationella statistikkontoret eller andra erkända källor.

Nordirland (*)	Nuts-regioner	BNP per capita	Andel av befolkningen (1)
Icke förhandsdefinierade c-områden	—	—	100,00%
Sammanlagd stödberättigad befolkningsandel 2022–2027	—	—	100,00 %