EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.7.2021

SWD(2021) 714 final

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

2021 års rapport om rättsstatsprincipen

Landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern

Följedokument till

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

2021 års rapport om rättsstatsprincipen


Situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Europeiska unionen

{COM(2021) 700 final} - {SWD(2021) 701 final} - {SWD(2021) 702 final} - {SWD(2021) 703 final} - {SWD(2021) 704 final} - {SWD(2021) 705 final} - {SWD(2021) 706 final} - {SWD(2021) 707 final} - {SWD(2021) 708 final} - {SWD(2021) 709 final} - {SWD(2021) 710 final} - {SWD(2021) 711 final} - {SWD(2021) 712 final} - {SWD(2021) 713 final} - {SWD(2021) 715 final} - {SWD(2021) 716 final} - {SWD(2021) 717 final} - {SWD(2021) 718 final} - {SWD(2021) 719 final} - {SWD(2021) 720 final} - {SWD(2021) 721 final} - {SWD(2021) 722 final} - {SWD(2021) 723 final} - {SWD(2021) 724 final} - {SWD(2021) 725 final} - {SWD(2021) 726 final} - {SWD(2021) 727 final}

I.Domstolsväsendet

Ungern har ett vanligt domstolssystem i fyra nivåer. I första instans är 113 distriktsdomstolar verksamma, medan 20 regiondomstolar prövar överklaganden av distriktsdomstolarnas avgöranden, samt beslutar om vissa mål i första instans. Fem regionala appellationsdomstolar prövar överklaganden av regiondomstolarnas avgöranden. Högsta domstolen (Kúria) har främst i uppdrag att säkerställa en enhetlig tillämpning av lagstiftningen. Genom den ungerska grundlagen anförtros ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten (Országos Bírósági Hivatal, OBH), som väljs av parlamentet, den centrala förvaltningen av domstolarna. Nationella domarrådet (Országos Bírói Tanács, OBT) är ett oberoende organ som i enlighet med grundlagen utövar tillsyn över ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten och deltar i arbetet med domstolarnas administration. Domare utses av Ungerns president på rekommendation från Nationella domstolsmyndighetens ordförande, utifrån en rangordning av sökande som fastställs av lokala domarråd (vilka består av domare som valts av sina likar). Nationella domstolsmyndighetens ordförande får inte avvika från rangordningen utan förhandsgodkännande från Nationella domarrådet. Författningsdomstolen (Alkotmánybíróság) står utanför det vanliga domstolssystemet och prövar om lagar och domar är förenliga med grundlagen. Åklagarämbetet är en oberoende institution som har behörighet att utreda och lagföra brott. Ungerska advokatsamfundet och de regionala advokatsamfunden är fristående och självstyrande offentliga organ 1 .

Oberoende

Den upplevda nivån på domstolsväsendets oberoende fortsätter att vara medelhög bland allmänheten och låg bland företagen. Nivån på domstolarnas oberoende och domarnas oavhängighet uppfattas bland allmänheten som genomsnittlig bland allmänheten, och sjönk från 48 % 2020 till 40 % 2021. 32 % av företagen uppfattar domstolsväsendets oberoende som ”ganska eller mycket bra” 2 , vilket motsvarar en ökning på 26 % jämfört med 2020. Bland allmänheten har uppfattningen utvecklats negativt under de senaste fem åren (med ett avbrott 2020) 3 . Efter en betydande nedgång 2019 har företagens uppfattning fortsatt att förbättras 4 .

Nationella domarrådet står fortfarande inför utmaningar när det gäller att utgöra motvikt till ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten i fråga om domstolarnas administration. Såsom uppgavs i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen 5 möter Nationella domarrådet en rad strukturella begränsningar som hindrar det från att utöva faktisk tillsyn över de åtgärder som vidtas av Nationella domstolsmyndighetens ordförande. Nationella domarrådet har ingen juridisk personlighet 6 och ingen rätt att föreslå lagstiftning eller att konsulteras om lagförslag som påverkar domstolsväsendet 7 . Nya ledamöter och suppleanter har valts till Nationella domarrådet 8 . Det har en avtalad budget och Nationella domstolsmyndighetens ordförande har beviljat rådet ytterligare en anställd 9 . Den nuvarande ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten har ett bättre samarbete med rådet än sin föregångare, men samarbetet är begränsat till vad som krävs i lagstiftningen 10 och inga lagstiftningsåtgärder har vidtagits för att ta itu med strukturella problem. Rådets rekommendationer 11 i samband med den europeiska planeringsterminen, om att ”stärka domstolsväsendets oberoende”, har ännu inte hörsammats. Ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten har upprepade gånger tillsatt lediga tjänster vid de högre domstolarna, utan ansökningsomgång, med domare som utför administrativa uppgifter vid myndigheten 12 .

Högsta domstolens ordförande har fått ytterligare befogenheter när det gäller organisationen av domstolens funktion. Den 1 januari 2021 trädde nya regler 13 i kraft, som gjorde det möjligt för Högsta domstolens ordförande att inrätta rättsliga nämnder som består av en ordförande 14 och fyra domare 15 för vissa typer av mål, till följd av ett icke-bindande yttrande från den berörda avdelningen och från Högsta domstolens domarråd. Detta stärkte befogenheterna för Högsta domstolens ordförande ännu mer, och inbegrep utnämning av ordinarie domstolschefer 16 , tillsättning av domare och domstolschefer till kammare 17 , utnämning av avdelningschefer 18 och fastställande av ordningen för fördelning av mål bland kammarna 19 . Högsta domstolens ordförande har också viktiga befogenheter när det gäller Högsta domstolens roll i att säkerställa att domstolarna tillämpar lagstiftningen enhetligt 20 . För detta ändamål meddelar Högsta domstolen avgöranden för att främja en enhetlig tillämpning av lagstiftningen, som är bindande för domstolarna 21 . När en kammare önskar avvika från Högsta domstolens offentliggjorda rättspraxis måste den stoppa förfarandet och begära ett avgörande om enhetlig tillämpning 22 . Nämnden för enhetlig tillämpning kan ledas av Högsta domstolens ordförande eller vice ordförande 23 . Dess sex ledamöter väljs ut av ordföranden på ad hoc-basis bland domarna vid en viss avdelning. Dessutom kan parterna inge klagomål om oenhetlig tillämpning mot ett slutgiltigt avgörande från Högsta domstolen, om detta avviker från Högsta domstolens offentliggjorda rättspraxis 24 . Nämnden för klagomål om oenhetlig tillämpning leds av Högsta domstolens ordförande eller vice ordförande. Dess åtta ledamöter väljs ut av ordföranden baserat på en algoritm 25 . Nämnden för klagomål om oenhetlig tillämpning kan riva upp slutgiltiga avgöranden som har meddelats av kammarna i individuella ärenden 26 . Högsta domstolens juridiska organ (t.ex. domarrådet eller avdelningarna), som har en rent rådgivande roll 27 , kan inte utgöra motvikt till de omfattande befogenheter som Högsta domstolens ordförande 28 åtnjuter.

En ny ordförande för Högsta domstolen valdes från och med den 1 januari 2021 enligt de nya särskilda reglerna för domarutnämning. Det erinras om att i juni 2020 utsåg Ungerns president, med verkan från och med den 1 juli 2020, åtta ledamöter vid Författningsdomstolen till domare vid Högsta domstolen på begäran av dessa 29 , varav sex saknade erfarenhet som domare vid en allmän domstol. Efter en ändring som antogs 2020 och såsom förklarades i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen kan ledamöter vid Författningsdomstolen, som har uppnått ställning som domare, begära att utses till Högsta domstolen när deras tjänstgöring vid Författningsdomstolen har upphört 30 . Den 5 oktober 2020 rekommenderade Ungerns president 31 att parlamentet väljer en parlamentsledamot till tjänsten som Högsta domstolens ordförande. Efter att ha hört den berörda personen i linje med relevanta rättsliga bestämmelser 32 avvisade Nationella domarrådet dennes nominering nästan enhälligt 33 . Efter att ha avslutat sin anställning vid Författningsdomstolen valdes den 19 oktober 2020 den nominerade personen av nationalförsamlingen till tjänsten som Högsta domstolens ordförande från och med den 1 januari 2021, för en period på nio år 34 . Den 19 oktober utsåg den dåvarande ordföranden för Högsta domstolen även honom till Högsta domstolen, där han tjänstgjorde som domstolschef vid en av kammarna till dess att han tillträdde tjänsten som Högsta domstolens ordförande. Denna utveckling bekräftar de farhågor som togs upp redan i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen 35 , om att de högsta domartjänsterna tillsätts utan att någon rättslig myndighet medverkar, och i strid med europeiska normer 36 . FN:s särskilda rapportör för domares och advokaters oberoende beskrev valet ”som en attack på domstolsväsendets oberoende och ett försök att låta domstolsväsendet styras av lagstiftande makten, i strid med principen om uppdelning av befogenheter” 37 . Mot bakgrund av de administrativa befogenheter som Högsta domstolens ordförande har och den avgörande roll som Högsta domstolen spelar i domstolssystemet 38 ger denna utveckling upphov till verklig oro när det gäller domstolsväsendets oberoende 39 .

Nationella domstolsmyndighetens ordförande fortsatte att ogiltigförklara förfarandena för val av domstolsordförande och utse tillfälliga domstolsordföranden utan Nationella domarrådets godkännande. Nationella domstolsmyndighetens ordförande har – i allt fler fall och ofta utan tillräckliga förklaringar – fortsatt att annullera 40 41 förfarandena för val av domstolsordföranden och annan domstolspersonal i ledande ställning 42 , även i situationer då det finns lämpliga sökande som får stöd av sina likar 43 . Detta agerande kritiserades av Nationella domarrådet redan under mandatet för Nationella domstolsmyndighetens förra ordförande 44 . Under det senaste året försenades valet av domstolsordföranden upprepade gånger på grund av covid-19-pandemin. Som en följd av detta tillsattes inte vakanta tjänster eller så tillsattes dessa temporärt av Nationella domstolsmyndighetens ordförande 45 , alternativt förlängdes mandatet för domstolspersonal i ledande ställning med stöd i lagstiftningen. Domstolsordförandena utövar befogenheter som är relevanta för domarnas karriärutsikter. Eftersom den första domarutnämningen är begränsad till tre år 46 avgörs domarnas fortsatta juridiska karriär av en bedömning av deras lämplighet för juridiska ämbeten, där domstolsordföranden är den som utvärderar deras arbete vid domstolen 47 . Om en domare anses lämplig ber domstolsordföranden Nationella domstolsmyndighetens ordförande att rekommendera att Ungerns president utser dem till domare på obegränsad tid 48 . Om han eller hon anses olämplig måste vederbörande lämna sin tjänst när den ursprungliga utnämningen löper ut 49 . Utvärderingsresultaten kan bestridas i personaldomstolen 50 . Personaldomstolen kan inte bevilja interimistiska förordnanden för att förhindra att arbetet i domstolsväsendet avbryts under den tid då utvärderingen prövas. Vart tredje år kan domstolsordföranden och ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten flytta domare till en tjänst – utan hans eller hennes samtycke – vid en annan domstol i upp till ett års tid, men i praktiken har de inte har utnyttjat denna möjlighet sedan 2012 51 . Det har framförts tvivel om hur denna befogenhet påverkar domarnas oavsättlighet 52 .

Domarnas och åklagarnas löner fortsätter att öka gradvis. Den löneökning för juridiska ämbeten som noterades i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen fortsatte enligt planerna i omnibuslagstiftningen från 2019 53 , och förväntas bidra till att stärka domstolsväsendets oberoende. Under den första fasen, med start i januari 2020, höjdes lönerna med i genomsnitt 32 % 54 , och under den andra fasen, från och med januari 2021, med 12 %. En ytterligare höjning med 13 % planeras till 2022 55 . Oro kvarstår dock 56 är det gäller de domstolsadministrerande myndigheternas system att skönsmässigt tilldela domare bonus och befogenheter utan några objektiva och insynsvänliga kriterier 57 .

Det kvarstår tvivel kring vissa inslag i organisationen av åklagarämbetet. Såsom noterades i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen är åklagarämbetet strikt hierarkiskt organiserat. Åklagarämbetets oberoende är fastställt i lag 58 men vissa inslag i det rättsliga regelverket ledde till att Greco utfärdade rekommendationer om översyn av bestämmelserna om hur riksåklagaren utses, för att skydda ämbetet från politiskt inflytande. De flesta av Grecos rekommendationer om åklagarämbetet har genomförts, men vissa har inte hörsammats. Så är fallet när det gäller rekommendationen om att stryka möjligheten att behålla riksåklagaren i tjänst efter det att hans/hennes mandat har löpt ut 59 . Detta gäller även Grecos rekommendation om att situationer då en åklagare i ledande ställning tar över ett ärende från en underordnad åklagare bör styras av strikta kriterier och att sådana beslut ska motiveras skriftligen 60 . Greco rekommenderade också att man ska stärka redovisningsskyldigheten och transparensen i samband med disciplinära förfaranden gentemot åklagare. Greco fortsätter att oroas över att det fortfarande är den direkt mer seniora åklagare som beslutar om omständigheterna i ärendet, snarare än ett opartiskt organ 61 . Ett fullständigt genomförande av dessa rekommendationer skulle ha en positiv inverkan på regelverket för korruptionsbekämpning.

Kvalitet

Stora delar av domstolssystemet har digitaliserats. Ungern fortsätter att rangordnas mycket högt när det gäller digitala lösningar för att inleda och följa upp förfaranden i civilrättsliga mål/kommersiella mål och administrativa mål 62 , digitala lösningar för att driva och följa upp domstolsförfaranden i brottmål 63 och onlinetillgång för allmänheten till offentliggjorda domar 64 . Ungern uppvisar även mycket goda resultat när det gäller främjande av och incitament till att använda alternativa tvistlösningsmetoder 65 . Det finns dock farhågor om hur pass inkluderande systemet för rättshjälp är 66 , och rättegångskostnaderna i kommersiella mål förblir höga 67 . Mer utbildning i kommunikation bör göras tillgänglig för domare 68 .

Domstolarnas verksamhet anpassades under covid-19-pandemin. Digitala lösningar (t.ex. ett system för förhandling på distans) hade redan införts då pandemin bröt ut. Verktyg för förhandling på distans (videokonferenser) har blivit vanliga under pandemin 69 , vilket gör vissa domstolsförfaranden mer effektiva 70 . En del domstolsförfaranden har förenklats 71 . Den 8 mars 2021 införde regeringen ändringar i processrättslagstiftningen som syftade till att underlätta rättssystemets funktion under det nationella nödläget 72 .

Effektivitet

Civilrättsliga mål och administrativa mål behandlas fortfarande mycket effektivt. Enligt Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021 uppvisar Ungern goda resultat när det gäller uppskattad tidsåtgång för att avgöra administrativa mål i första instans 73 och vid alla domstolsinstanser 74 , när det gäller antalet anhängiggjorda förvaltningsmål i domstolarna i första instans 75 liksom antalet anhängiggjorda civilrättsliga, kommersiella och administrativa mål och andra mål 76 . Ungern uppvisar även goda resultat när det gäller uppskattad tidsåtgång för att avgöra civilrättsliga och kommersiella tvistemål i första instans 77 och andelen avgjorda civilrättsliga, kommersiella och administrativa mål och andra mål 78 . Nya processregler möjliggör från och med den 9 juli 2020 påskyndade förfaranden i mål som rör civilrättsliga anspråk från brottsoffer 79 .

Effektiva rättsmedel håller på att tas fram vid alltför utdragna förhandlingar. Verkställigheten av domen från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i målet Gaszó mot Ungern har ännu inte avslutats och Ungern står under skärpt tillsyn från Europarådets ministerkommitté i denna fråga 80 . Den 15 juni 2021 antog parlamentet en ny lag 81 som från och med 2021 införde ett kompenserande rättsmedel som begränsas till alltför utdragna civilrättsliga förfaranden.

II.Regelverk för korruptionsbekämpning

Det är den nationella säkerhetstjänsten (NVSZ) som under inrikesministeriets tillsyn samordnar åtgärderna mot korruption i Ungern och ansvarar även för att förhindra brottslighet inom polisen, brottsbekämpande myndigheter och andra statliga myndigheter. När det gäller den offentliga sektorn är det riksåklagarämbetets utredningsenhet och fem regionala instanser som har exklusiv behörighet att utreda och lagföra korruption i den offentliga sektorn. Åklagarämbetet får stöd av polisens och säkerhetstjänstens utredare. Frågor kring kontrollen av den ekonomiska förvaltningen av offentliga medel och revision av politiska partier sköts av det statliga revisionsverket (Állami Számvevőszék).

Experter och företagschefer anser att korruptionsnivån inom offentlig sektor är fortsatt hög. I 2020 års korruptionsindex från Transparency International fick Ungern 44/100 poäng och kom på nittonde plats i Europeiska unionen och på plats 69 i världen 82 . Resultatet har försämrats avsevärt 83 under de fem senaste åren 84 .

Vissa ändringar infördes i den straffrättsliga lagstiftningen för att ta itu med utländska mutor och informella betalningar inom hälso- och sjukvården. Såsom rapporterades i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen är de relevanta korruptionsbrotten straffbara 85 . Som svar på en rekommendation från OECD 86  trädde en ändring av straffprocessordningen i kraft den 1 januari 2021. I och med denna ändring ändras definitionen av ”utländsk tjänsteman” för att klargöra att detta inkluderar tjänstemän vid utländska statliga företag. Genom denna införs även hårdare straff för smörjpengar. Bestämmelserna om mutor ändrades också för att inkludera orättvisa förmåner till hälso- och sjukvårdspersonal och därmed begränsa möjligheten till informella betalningar (som tack) inom hälso- och sjukvården och gör att utlova eller ge orättvisa förmåner för tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster till ett underordnat brott 87 .

Genomförandet av den nationella strategin för korruptionsbekämpning för 2020–2022 och den särskilda handlingsplanen pågår. Såsom rapporterades i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen begränsar sig den strategiska ramen för korruptionsbekämpning till att främja integritet i den statliga förvaltningen. Strategin 88 , som antogs i juni 2020, innehåller åtgärder såsom införande och utveckling av elektroniska lösningar för ökad transparens (t.ex. system för automatiserat beslutsfattande), övervaka integritetsriskerna, integritetsutbildning för offentliganställda och specialiserad utbildning i korruptionsbekämpning för brottsbekämpande myndigheter, domare och åklagare. Andra relevanta områden, såsom bestämmelser om finansiering av politiska partier, redovisning av tillgångar, lobbyverksamhet och ”svängdörrar” behandlas genom specifika instrument. Eftersom brister inte omfattas av strategin behandlas de inte på ett samordnat sätt 89 . Riskerna för klientelism, favorisering och svågerpolitik på hög nivå i den offentliga förvaltningen eller de risker som uppstår i samspelet mellan näringsliv och politiska aktörer har inte heller åtgärdats 90 .

Det kvarstår utmaningar vad gäller utredningen och lagföringen av korruption på hög nivå. Den rättsliga ramen säkerställer villkoren för effektiva utredningar och lagföringar och polisen och åklagarämbetet rapporterar om tillräckliga resurser och tillräcklig specialisering för att kunna utföra sina uppgifter. Åklagarna understryker dock det svåra i att upptäcka korruption och erhålla bevis i sådana mål 91 . Straffrättsliga förfaranden som omfattar korruptionsbrott inleds främst på grundval av utredande myndigheters brottsutredningar. Majoriteten av de ärenden som utreds upptäcks av den nationella säkerhetstjänsten. Meddelanden från administrativa myndigheter och möjliga felaktigheter som signalernas genom förebyggande verktyg (t.ex. redovisningar av tillgångar, rapporteringskanaler för visselblåsare, information från olika register) spelar en något mindre roll i brottsutredningar 92 och de oberoende kontrollmekanismerna förblir otillräckliga för att kunna upptäcka korruption. Såsom rapporterades förra året främjar bristen på oberoende kontrollsystem och de nära förbindelserna mellan den politiska sfären och vissa nationella företag korruption. Enligt uppgifter från åklagarmyndigheten är andelen korruptionsärenden som utreds av åklagarämbetet, som leder till åtal, sammantaget mycket högt (86,5 %) 93 . Vissa högprofilerade ärenden som inbegriper politiker har inletts sedan 2020 94 , men antalet utredningar av anklagelser mot högt uppsatta tjänstemän och deras närmaste krets förblir begränsat 95 , vilket noterades i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen 96 . Ett fullständigt genomförande av Grecos rekommendationer om ett effektivt åklagarämbete skulle stärka regelverket för korruptionsbekämpning ännu mer 97 .

Myndigheterna fortsatte att betrakta integritetstesterna som ett effektivt avskräckande medel mot korrupta beteenden och har lett till att flera brottmål för småskalig korruption inleddes under rapporteringsperioden 98 . Den 1 januari 2021 trädde en ny ändring av polislagen i kraft, som breddade omfattningen för vilken personal, vid sidan av polisen, som kan omfattas av integritetstester 99 . I enlighet därmed kan all personal vid budgetorgan som står under regeringens tillsyn och regeringsmedlemmar nu omfattas av integritetstester.

Ungern har ett utbrett system för redovisning av tillgångar, men betänkligheter i fråga om bristen på systematiska kontroller och otillräcklig tillsyn av redovisningar av tillgångar och intressen kvarstår. Det gällande systemet kräver att parlamentsledamöter, regeringstjänstemän och offentliga tjänsteman ska redovisa tillgångar och andra intressen. Det kvarstår dock betänkligheter kring bristen på systematisk övervakning. Redovisningar av intressen kontrolleras 100 bara när misstankar anmäls och utförs av den offentliga tjänstemannens arbetsgivare eller det parlamentariska utskottet för immunitet när det gäller parlamentsledamöter och högt uppsatta regeringstjänstemän. Utskottet rapporterade att under de fem senaste åren avvisades 15 av de 16 anmälningarna om kontroll som att de saknade grund. I det återstående fallet korrigerade den berörda personen sin redovisning av tillgångar och skulder och förfarandet inleddes aldrig 101 . Såsom rapporterade föra året 102 kan misstankar om obefogade tillgångsökningar leda till en kontroll som utförs av de nationella skatte- och tullmyndigheterna. Men skattemyndigheten får bara inleda förfaranden om andra utredande myndigheter samtidigt bedriver undersökning med anledning av brottsmisstanke, vilket minskar möjligheten för oberoende kontroller. Till följd av en ändring av de relevanta reglerna 103 måste parlamentsledamöter meddela talaren om alla intressekonflikter eller oförenligheter, som kan innebära att de omfattas av vissa restriktioner under den tid som utredningen pågår. Redovisningar av intressen och information om eventuella uppföljningar är dock inte offentligt tillgängliga. Frågan om faktisk tillsyn, kontroll och tillämpning av uppförandereglerna, intressekonflikter och redovisning av tillgångar för parlamentsledamöter har tagits upp i rekommendationer från Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco), som delvis har genomförts 104 . 

Regleringen av lobbyverksamhet fortsätter att vara ofullständig och verkställandet är inte systematiskt 105 . Det finns ingen registreringsskyldighet för lobbyister, och inte heller någon skyldighet att offentliggöra rapporter om kontakter med lobbyister. Enligt ett regeringsdekret från 2013 106 får anställda vid statliga organ endast träffa intresseorganisationer i sitt arbete efter att ha informerat sina överordnade, som kan förbjuda mötet. Möten med intresseorganisationer måste dokumenteras, men det finns ingen skyldighet att offentliggöra sammanträdena. Greco har rekommenderat en tydlig uppsättning regler för kontakterna mellan lobbyister och parlamentsledamöter 107 .

Tydliga regler om svängdörrar och karenstid saknas fortfarande. Både arbetsrätten 108 liksom särskild lagstiftning som är tillämplig på offentliga tjänstemän 109 innehåller dock sekretessbestämmelser. I praktiken tillämpas inte dessa regler eftersom regeringen fortfarande måste specificera vilka branscher och tjänster för vilka en tydlig tidsgräns gäller för offentliga tjänstemän för att göra karriär som företagare inom det område där de är verksamma 110 .

Finansieringen av politiska partier i Ungern är fortsatt problematisk 111 . Det statliga revisionsverket (Állami Számvevőszék) har i uppdrag att utöva tillsyn över användningen av offentliga medel och kontrollerar lagenligheten hos den ekonomiska förvaltningen av politiska partier. Såsom Greco också noterade kvarstår övergripande tvivel gällande insynen i partifinansieringen 112 , trots att vissa åtgärder har vidtagits för att säkerställa att de politiska partiernas finansiella register är transparenta och uppdaterade, för att klargöra var partierna får sina inkomster från och kampanjperioderna, liksom för att säkerställa en närmare övervakning.

Det finns en rättslig ram för att skydda visselblåsare men det behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet i praktiken. Lagen om skydd av visselblåsare 113 garanterar den som slår larm anonymitet och gör det möjligt att lämna in klagomål elektroniskt. Uppgifter av allmänintresse utreds av den berörda institutionen, som laddar upp sitt svar tillsammans med utredningsresultaten till det elektroniska registret. Visselblåsare kan inte hållas ansvariga för sina rapporter, såvida inte det konstateras att de avsiktligen har lämnat falska uppgifter 114 . Ombudsmannen fungerar som en rapporteringskanal 115 och driver den elektroniska plattformen, men har endast begränsade formella behörigheter när det gäller klagomål från visselblåsare 116 . OECD erkände den rättsliga ramens positiva aspekter men ifrågasatte huruvida skyddet av visselblåsare verkligen var effektivt 117 .

Det allt smalare tillämpningsområdet för reglerna för offentlig upphandling har ökat risken för korruption. En ny lag 118 som antogs den 27 april 2021 upphävde ett särskilt krav i lagen om offentlig upphandling 119 , och undantog statligt inrättade truster liksom de juridiska personer som försörjs av sådana, från det fastställda tillämpningsområdet för upphandlingsreglerna när det gäller förfaranden som finansieras med EU-medel 120 . Genom samma lag ströks även regler som syftar till att förhindra intressekonflikter, och låter därmed offentliga tjänstemän sitta i styrelsen för sådana truster.

Ett antal Olaf-utredningar slutfördes med stöd av den ungerska myndigheten för korruptionsbekämpning. Under de senaste åren var antalet ärenden som lett till åtal efter Olafs juridiska rekommendationer högre i Ungern än EU-genomsnittet. Trots upprepade begäranden har dock de ungerska myndigheterna ännu inte meddelat vilken myndigheter som ansvarar för att ge Olaf stöd under dess kontroller på plats, i situationer då en ekonomisk aktör som ska kontrolleras vägrar att samarbeta. På området delad förvaltning noteras det även att de ungerska myndigheterna ofta stryker projekt från EU-finansiering när Olaf utfärdar en finansiell rekommendation, eller när myndigheterna blir medvetna om att Olaf har inlett en utredning. Därtill tycks det som att felaktigt utbetalda belopp inte systematiskt återkrävs från den ekonomiska aktör som låg bakom oegentligheten eller bedrägeriet 121 . I sådana fall ersätts EU-bidraget helt enkelt av nationella medel, vilket påverkar Olaf-utredningarnas avskräckande effekt negativt och innebär större risker för den nationella budgeten. Under perioden 2016–2020 omfattades Ungern av 32 Olaf-utredningar som avslutades med en finansiell rekommendation inom de två främsta grenarna av delad förvaltning 122 .

Myndigheterna erkände att covid-19-pandemin kan öka korruptionsriskerna, men särskilda åtgärder ansågs inte vara nödvändiga 123 . Berörda parter pekade på vissa problem med koppling till offentliga upphandlingar, där avsteg från upphandlingsreglerna och direkta tilldelningar, tillsammans med brister i fråga om tillgången till uppgifter ökar risken för korruption och ifrågasatte inköpen av medicinteknisk utrustning genom förmedlingsföretag 124 .

III.Mediernas mångfald och oberoende

Ungerns grundlag 125 och sektorslagstiftning – i synnerhet massmedielagen 126 och pressfrihetslagen 127 – tillhandahåller den rättsliga ramen för skyddet av mediernas oberoende och mångfald. I pressfrihetslagen sägs att pressfrihet innebär att pressen ska vara oavhängig från staten och oberoende av organisationer och intressegrupperingar. Rätten att få tillgång till offentliga uppgifter stadfästs i grundlagen och uttrycks även i lagen om informationsfrihet 128 . Genom massmedielagen inrättades Mediemyndigheten (Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság), som har Medierådet som beslutande organ (Médiatanács) 129 . Lagstiftning antogs 2019 för att anpassa Ungerns lagstiftning efter direktivet om audiovisuella medietjänster 130 .

Farhågor kvarstår i fråga om Medierådets och Mediemyndighetens oberoende och effektivitet. Lag LXIII 2019, som införlivar det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster, stärkte vissa bestämmelser om myndighetens resurser och insynen i dess verksamhet 131 . Myndigheten har budgetautonomi och rapporterar till parlamentet varje år. Den har 650 anställda 132 . Mediemyndighetens beslutande organ, Medierådet, består av en ordförande 133 och fyra ledamöter som väljs av parlamentet. Medan nomineringsreglerna – som inte har ändrats sedan förra årets rapport – främjar politisk samsyn kring hur Medierådets ledamöter utses 134 , har de i praktiken lett till att det styrande partiet nominerar alla ledamöter. Vissa av Medierådets beslut har bidragit till oron kring dess faktiska oberoende 135 . Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 bekräftar sin tidigare bedömning, om att medan massmedielagen formellt garanterar Mediemyndighetens oberoende ger utnämningsförfarandena inte tillräckliga rättsliga garantier för oberoendet, och noterar ännu en gång en medelhög risk för Ungern i fråga om Mediemyndighetens oberoende och effektivitet 136 .

Mediernas mångfald har försämrats ytterligare i Ungern. Efter det att mediekonglomeratet ”Kesma” 137 inrättades i november 2018 har Mediemyndigheten hittills inte försökt att granska hur detta påverkar mångfalden på den ungerska mediemarknaden. Trots att en mängd olika mediekanaler fortsätter att vara verksamma i Ungern anser berörda parter att mångfalden på mediemarknaden påverkas negativt av koncentrationen av ägandet till ett fåtal regeringsvänliga affärsmän och den efterföljande avsaknaden av redaktionellt oberoende 138 . Organisationer för mediefrihet i Ungern och i Europa, liksom det civila samhället, har med oro påtalat 139 Medierådets vägran att förnya sändningstillståndet för den oberoende radiostationen Klubrádió, med hänvisning till att stationen ska ha underlåtit att uppfylla vissa administrativa skyldigheter. Detta har lett till att radiostationen har belagts med sändningsförbud. Den 17 juni 2021 bekräftade Högsta domstolen Medierådets beslut. Den 9 juni 2021 inledde kommissionen ett överträdelseförfarande mot Ungern med avseende på detta ärende 140 . Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 bekräftar förra årets höga riskpoäng med avseende på koncentrationen av nyhetsmedier mot bakgrund av inrättandet av Kesma och dess verksamhet, och på grund av regeringsvänliga parters ekonomiska övertagande av den oberoende nyhetssajten Index.hu 141 .

Insynen i ägarförhållandena i media är fortfarande inte helt säkerställd. Den nuvarande rättsliga ramen innehåller regler om insyn i ägarförhållandena i media endast i specifika fall 142 och det finns i nuläget inga planer på att ändra denna. Vissa ägaruppgifter finns tillgängliga i nationella register 143 , men det är bara grundläggande uppgifter om företagsägandet som kan erhållas kostnadsfritt från företagsregistret 144 . Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 fortsätter att rangordna risken vad gäller insynen i ägarförhållandena i media som hög 145 .

Tilldelningen av statlig annonsering fortsätter att ge regeringen möjlighet att utöva indirekt politiskt inflytande över media. Såsom rapporterades förra året finns det ingen lagstiftning som reglerar distributionen av statlig annonsering. Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 framhåller att staten är den största annonsören i Ungern och står för omkring en tredjedel av marknadens totala reklamintäkter 146 . Uppgifter visar att 2020 ökade ungerska staten sina annonseringskostnader med 13,8 % jämfört med 2019, varav 85 % av dessa intäkter går till regeringsvänliga mediebolag 147 . Denna situation gör det möjligt att kontrollera både regeringsvänliga och vissa oberoende kanaler, vilket fick övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 att betrakta det redaktionella oberoendet som den högsta risken (92 %) i landet 148 . Trots att ingen stödordning för media inrättades för att motverka covid-19-pandemins konsekvenser för nyhetskanalerna undantog Mediemyndigheten kommersiella leverantörer av linjära medietjänster från den kvartalsvisa avgiften för tillhandahållande av medietjänster under första halvåret 2021.

Tillgången till offentlig information försvårades genom de nödåtgärder som infördes under covid-19-pandemin. Reglerna i lagen om informationsfrihet har inte ändrats. De föreskriver att ”alla organ som utför offentliga uppdrag” på begäran ska säkerställa tillgång till uppgifter av allmänintresse i deras besittning med förbehåll för de undantag som anges i den lagen 149 . Den lagstadgade tidsfristen för att hantera sådana förfrågningar är 15 dagar, som kan förlängas med 15 dagar 150 . Under pandemin utfärdade regeringen emellertid ett dekret 151 som gjorde det möjligt för offentliga myndigheter att skjuta upp beviljandet av tillgång till offentliga handlingar med upp till 90 dagar i händelse av att utlämnandet av sådana uppgifter ansågs ”äventyra fullgörandet av den offentliga institutionens uppgifter med anknytning till undantagstillståndet”. Den 13 april 2021 beslutade Författningsdomstolen att medan de nya bestämmelserna är i linje med grundlagen måste avvikelser från de normala tidsfristerna begränsas till fall där handläggningen av begäran skulle hindra den som innehar offentliga uppgifter från att utföra uppgifter som handlar om att motarbeta pandemin och måste motiveras skriftligen 152 . Berörda parter påpekade att i praktiken missbrukades detta undantag ofta av myndigheterna, vilket framför allt fick långtgående konsekvenser för oberoende journalister, som inte kunde få tag på uppgifter i rätt tid om offentliga utgifter eller vaccinationer 153 . Detta förvärrade situationen ytterligare för oberoende mediekanaler som har svårt att få tag på uppgifter i rätt tid 154 . De brister i fråga om tillgången till offentliga uppgifter som rapporterades förra året 155 , inklusive de avgifter som tas ut 156 , fortsätter att vara ett problem även när det gäller kampen mot korruption. Eftersom den nionde grundlagsändringen införde en restriktiv tolkning av ”offentliga medel” 157 oroas berörda parter över de möjliga konsekvenserna av att begränsa tillgången till offentliga uppgifter med koppling till statliga företag och allmännyttiga truster 158 .

Journalister och mediekanaler fortsatte att utsättas för olika hot i Ungern. Enligt berörda parter baktalas journalister som arbetar för oberoende media av regeringsvänliga medier 159 och av representanter för regeringen 160 . Berörda parter rapporterar att kvinnliga journalister har det ännu svårare, och vissa rapporterar även att de trakasseras på grund av sitt kön på nätet 161 . Domstolarna fortsatte att utfärda interimistiska förordnanden som förbjöd spridningen av tidskrifter 162 . Sedan oktober 2020 har Europarådets plattform för att främja skydd för journalistik och journalisters säkerhet offentliggjort fem ytterligare larm för Ungern. Det rörde sig om följande: Uppsägning av den tidigare redaktören för nyhetsportalen Index.hu innan den övertogs; utrikes- och handelsministeriets instruktioner till ambassader i EU:s medlemsstater om att tillhandahålla information om ungerska journalisters tjänsteresor; ett föreläggande utfärdat av en tvistemålsdomstol som hindrade en dagstidning från att av dataskyddsskäl publicera en artikel om ett företag och dess ägare; polisförhör med två journalister som publicerat artiklar om en offentlig person och det ungerska Medierådets ovannämnda vägran att förnya Klubrádiós radiolicens 163 . 2021 offentliggjorde plattformen ett larm om vad plattformen kallade ”en rad förolämpningar” mot en österrikisk journalist från den statliga ungerska tv-kanalen.

IV.Andra institutionella frågor som rör kontroller och motvikter

Ungern är en parlamentarisk republik med en enkammarriksdag (parlamentet). Parlamentets uppgifter är bland annat att anta och ändra 164 den ungerska grundlagen, stifta lagar 165 , tillsätta premiärministern och med två tredjedelars majoritet tillsätta de högst uppsatta offentliga tjänstemännen 166 i landet. Ungerns president tillsätts av parlamentet. Det finns ett antal institutioner som har till uppgift att utgöra motvikt mot den lagstiftande och den verkställande makten, och som är ålagda att garantera att konstitutionen följs, däribland Författningsdomstolen, det statliga revisionsverket och ombudsmannen. Lagförslag får inte bara läggas fram av regeringen, Ungerns president och alla parlamentsutskott, utan även av alla enskilda parlamentsledamöter 167 .

Regelbundna och plötsliga ändringar av lagstiftningen fortsätter att undergräva förutsägbarheten i lagstiftningsmiljön 168 . Berörda parter rapporterade att lagstiftningstakten rent av har ökat ännu mer jämfört med under tidigare år. Enligt berörda parter har samråden en rent formell roll 169 . Detta ifrågasätter lagstiftningens rättssäkerhet och kvalitet. Den korta tiden mellan antagandet och ikraftträdandet av regeländringar gör att en lämplig beredelse inför tillämpningen av dessa inte alltid kan säkerställas.

Under rapporteringsperioden utlyste regeringen ett nytt nationellt nödläge för att bemöta covid-19-pandemin. Den 18 juni 2020 avlyste regeringen det första nationella nödläget 170 . I enlighet med de nuvarande konstitutionella reglerna har varaktigheten för det nya nationella nödläge som infördes den 4 november 2020 inte fastställts på förhand, och regeringen kan själv besluta sig för att upprätthålla eller avlysa det 171 . Nödåtgärder (regeringsdekret) som antas enligt denna ordning kan åsidosätta alla lagar och gäller under 15 dagar såvida inte en förlängning av dessa godkänns av parlamentet. Den 10 november 2020 tillät parlamentet 172 att regeringen förlängde tillämpningen av nödåtgärderna med 90 dagar 173 . Den 8 februari 2021 avlyste regeringen 174 det nationella nödläget för att sedan utlysa det på nytt samma dag 175 . På så sätt kunder nödåtgärderna fortsätta att gälla utan parlamentariskt godkännande under en period på 15 dagar 176 . Den 22 februari 2021 tillät parlament att regeringen förlängde nödåtgärdernas tillämplighet med 90 dagar 177 . Den 18 maj 2021 förlängde regeringen tillståndet ännu mer, fram till den 15:e dag som följer på invigningen av höstsessionen 2021 178 . Farhågor 179 om de nuvarande reglerna för det nationella nödläget och nödåtgärderna kvarstår. Trots att en landsspecifik rekommendation utfärdades i samband med den europeiska planeringsterminen 2020 180 fortsatte företagens verksamhet och stabiliteten hos lagstiftningsmiljön att störas, och vissa nödåtgärder väcker tvivel om huruvida de är nödvändiga och proportionerliga 181 . Författningsdomstolen fortsatte att pröva om vissa nödåtgärder var förenliga med konstitutionen 182 .

En ändring av konstitutionen kommer att begränsa regeringens befogenheter när det gäller ordningen med nationella nödlägen. Den 15 december 2020 antog parlamentet den nionde grundlagsändringen. Inget föregående samråd hade hållits med berörda parter 183 . Ändringen ändrar avsevärt reglerna för den särskilda rättsliga ordningen (inklusive nationella nödlägen) från och med den 1 juli 2023. Den minskar antalet särskilda rättsliga ordningar från sex till tre: krigstillstånd, undantagstillstånd och nationellt nödläge 184 . Ändringen påverkar inte den nuvarande regeln om att enligt en särskild rättslig ordning kan tillämpningen av grundlagen inte skjutas upp, och Författningsdomstolens funktion kan inte begränsas 185 . Vid ett nationellt nödläge kommer parlamentet främst att ha kontroll över upprätthållandet av den särskilda rättsliga ordningen 186 . Regeringen kommer att kunna utlysa ett nationellt nödläge för en period om 30 dagar, och kommer endast att kunna förlänga det med parlamentets godkännande. Dessa nya regler kommer att öka den parlamentariska tillsynen 187 .

Ombudsmannens befogenheter utökades, men dennes oberoende ifrågasätts. Den 20 november 2020 uttryckte Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter oro över sammanslagningen av myndigheten för likabehandling och ombudsmannamyndigheten, och påminde om att det kvarstod tvivel kring processen för utnämning av den aktuella innehavaren av tjänsten och huruvida institutionens ansträngningar att behandla människorättsfrågor och framföra ett budskap som främjar och skyddar alla mänskliga rättigheter var tillräckliga 188 . Den nationella människorättsinstitutionen ackrediterades med ”A” i betyg i oktober 2014. I oktober 2018 beslutade sig FN:s underkommitté för ackreditering (SCA) i den globala alliansen av nationella människorättsinstitutioner att skjuta upp sitt beslut om att ackreditera institutionen på nytt. SCA håller på att granska ombudsmannen 189 . I januari 2021 slogs genom ny lagstiftning 190 myndigheten för likabehandling samman med ombudsmannamyndigheten. I samband med utövandet av dess uppgifter som specificeras i lagen om likabehandling 191 agerar ombudsmannamyndigheten som en administrativ myndighet 192 . Ombudsmannen kan också uppmana Författningsdomstolen att pröva lagstiftning 193 . Enligt EU-rätten 194 får organ för likabehandling ”utgöra en del av myndigheter som på nationell nivå har till uppgift att tillvarata de mänskliga rättigheterna eller enskildas rättigheter”. Enligt den relevanta rättsliga ramen ska ombudsmannen vara oberoende, endast styras av lagar och kan inte få instruktioner om sitt arbete. I detta avseende vidhåller regeringen att staten inte påverkar hur ombudsmannen utför sina verksamheter. Berörda parter har dock uttryckt oro över huruvida ombudsmannen är oberoende och effektiv i sitt arbete 195 .

Tvivel har framförts om Författningsdomstolens roll i prövningen av lagakraftvunna domstolsavgöranden. Såsom noterades i 2020 års rapport om rättsstatsprincipen kan förvaltningsmyndigheter, till följd av en lagändring, överklaga lagakraftvunna domar hos Författningsdomstolen, om domen strider mot deras rättigheter och begränsar deras makt enligt grundlagen. Under det senaste året har offentliga myndigheter överklagat vissa lagakraftvunna domar som påverkar dem, som har meddelats av allmänna domstolar, hos Författningsdomstolen. Denna möjlighet till prövning ger anledning till oro, i synnerhet när det gäller rättssäkerheten 196 . Trots att Författningsdomstolen inte ingår i domstolssystemet uttalar sig Författningsdomstolen, när den behandlar konstitutionella klagomål, ändå om omständigheterna i målet och har beskrivits som ”en domstol i fjärde instans” 197 , som fungerar på samma sätt som vanliga appellationsdomstolar 198 . I detta sammanhang påminns det om att Författningsdomstolens ledamöter väljs genom parlamentarisk omröstning med två tredjedelars majoritet 199 , baserat på breda behörighetskriterier 200 .

Civilsamhällesorganisationer som är kritiska mot regeringen fortsätter att utsättas för påtryckningar Efter EU-domstolens avgörande den 18 maj 2021 i det överträdelseförfarande som kommissionen inledde mot Ungern 201 antog parlamentet en ny lag 202 om upphävande av lagen om insyn i utlandsfinansierade civilsamhällesorganisationer, som stred mot EU-rätten. Genom samma lag infördes nya regler som kräver att det statliga revisionsverket kontrollerar lagligheten hos räkenskaperna tillhörande civilsamhällesorganisationer med en årlig balansräkning över ett visst belopp 203 . Överträdelseförfaranden pågår för närvarande 204 om lagstiftning 205 som brottsförklarar organisationen av stöd som erbjuds av nationella, internationella och icke-statliga organisationer till personer som önskar söka asyl. En annan lag som belade ekonomiskt bistånd till organisationer vars ”verksamhet underlättade immigration” med en särskild immigrationsskatt på 25 %, som också ifrågasattes 206 , fortsätter att gälla Regeringen och regeringsvänliga medier fortsätter att använda en hotfull retorik mot civilsamhällesorganisationer som är kritiska mot regeringen 207 . Det demokratiska utrymmet i Ungern kategoriseras med beteckningen ”obstructed” 208 . Enligt regeringen utgör den nationella samarbetsfonden och systemet för donation av 1 % av inkomstskatten finansieringsverktyg som har utformats för att stödja driften av civilsamhällesorganisationer och deras verksamheter 209 . Enligt berörda parter hat civilsamhällets organisationer fortfarande för lite finansiering 210 , i synnerhet om de är kritiska mot regeringen 211 . Den nionde ändringen av grundlagen (den 15 december 2020) införde kvalificerad majoritet i parlamentet för ändring av reglerna om allmännyttiga truster som utför offentliga uppdrag 212 . En ny lag 213 som antogs den 27 april 2021 har skapat en rättslig ram för funktionen hos sådana truster 214 . Trusternas styrelse 215 inkluderar nuvarande ministrar och statssekreterare. Vissa berörda parter har uttryckt tvivel 216 om offentliga tillgångar som doneras till sådana privata enheter, och nämner även styrelsernas sammansättning 217 . Denna utveckling sker mot bakgrund av den rättsosäkerhet som noteras ovan 218 när det gäller tillämpligheten hos reglerna om offentlig upphandling och om tillgången till offentliga uppgifter på sådana truster. Venedigkommissionen erkände att den nya definitionen inte undantar privata enheter som förvaltar offentliga medel från deras redovisningsskyldigheter, men varnade för risken för att undanta offentliga medel och offentliga uppgifter från demokratisk kontroll, även med hänsyn tagen till den nya definitionen av offentliga medel 219 .

Bilaga I: Källförteckning i alfabetisk ordning*

* Förteckningen över bidrag som mottagits i samband med samrådet om 2021 års rapport om rättsstatsprincipen finns på https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/upholding-rule-law/rule-law/rule-law-mechanism/2021-rule-law-report-targeted-stakeholder-consultation .

Alapjogokért Központ (2021), bidrag från Alapjogokért Központ till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital och Transparency International Hungary (2021), bidrag från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Policy Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Centrumet för mediernas frihet och mångfald (2021), övervakningsverktyget för mediepluralism 2021 – rapport om Ungern.

Civil Liberties Union for Europe (2021), bidrag från Civil Liberties Union for Europe till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Kommittén för skydd av journalister (2021), bidrag från kommittén för skydd av journalister till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen (2021), bidrag från Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter (2020), Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Dunja Mijatović, uttalande av den 20 november 2020 ( https://www.coe.int/en/web/commissioner/-/commissioner-urges-hungary-s-parliament-to-postpone-the-vote-on-draft-bills-that-if-adopted-will-have-far-reaching-adverse-effects-on-human-rights-in- ).

European Association of Judges (2021), bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Europeiska centrumet för press- och mediefrihet (2021), Europeiska centrumet för press- och mediefrihet, uttalande av den 15 mars 2021 ( https://www.ecpmf.eu/hungaryon-national-day-new-hope-that-klubradio-may-return-to-airwaves/ ).

Europeiska medborgarforumet (2021), bidrag från Europeiska medborgarforumet till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Europeiska kommissionen (2020), Resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2020), rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern.

Europeiska kommissionen (2021), Resultattavlan för rättskipningen i EU.

Europeiska kommissionen (2021), Olafs rapport 2021.

European Federation of Journalists (2021), bidrag från European Federation of Journalists till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Det europeiska nätverket för domstolsadministrationer (2020), skrivelse från det europeiska nätverket för domstolsadministrationer till Europeiska kommissionen av den 27 oktober 2020 ( https://pgwrk-websitemedia.s3.eu-west-1.amazonaws.com/production/pwk-web-encj2017-p/News/Letter%20ENCJ%20RoL%20Hungary%20EC%2027%20October%202020.pdf ).

Det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner (2021), bidrag från det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Ungerns regering (2021), information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Greco (2019), Third Evaluation Round – Second Addendum to the Second Compliance Report on Hungary – Transparency of Party Funding. Greco (2020), Fourth Evaluation Round – Second Interim Compliance Report on Hungary – Corruption prevention in respect of members of parliament, judges and prosecutors.

Háttér Society (2021), bidrag från Háttér Society till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

International Press Institute (2021), bidrag från International Press Institute till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

K-Monitor och Transparency International Hungary (2021), bidrag från K-Monitor och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Högsta domstolens ordförande (2021), bidrag från Högsta domstolens ordförande till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

OECD (2019), Implementing the OECD Anti Bribery Convention – Phase 4 Report: Hungary.

Ökotárs – Hungarian Environmental Partnership Foundation (2021), bidrag från Ökotárs – Hungarian Environmental Partnership Foundation till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

Századvég (2021), bidrag från Századvég till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

FN:s särskilda rapportör för domares och advokaters oberoende (2021), skrivelse från FN:s särskilda rapportör för domares och advokaters oberoende av den 15 april 2021.

https://spcommreports.ohchr.org/TMResultsBase/DownLoadPublicCommunicationFile?gId=26371  

Venedigkommissionen (2021), Opinion on the constitutional amendments adopted by the Hungarian parliament in December 2020 (CDL(2021)028).

Bilaga II: Landsbesök i Ungern

Kommissionens enheter anordnade i april 2021 virtuella möten med följande parter:

·Alapjogokért Központ

·Amnesty International Ungern

·Corruption Research Center Budapest

·Forum för chefredaktörer (Főszerkesztők Fóruma) 

·ELTE Media and Communication Department

·Tankesmedjan Eötvös Károly Közpolitikai Intézet

·Ungerska advokatsamfundet

·Ungerska förbundet för medborgerliga fri- och rättigheter (TASZ)

·Ungerska Helsingforskommittén

·Ungerska domarföreningen (MABIE)

·K-Monitor

·Kúria (Högsta domstolen)

·Mathias Corvinus Collegium

·Mérték Media Monitor

·Inrikesministeriet

·Justitieministeriet

·Nationella sammanslutningen för ungerska journalister (MÚOSZ)

·Nationella myndigheten för dataskydd och informationsfrihet (Nemzeti Adatvédemi és Információszabadság Hatóság)

·Nationella domarrådet (Országos Bírói Tanács, OBT)

·Mediemyndigheten (Nemzeti Média- és Hírközlési Hatóság)

·Nationella domstolsmyndigheten (Országos Bírósági Hivatal, OBH)

·Nézőpont

·Ombudsmannamyndigheten (Alapvető Jogok Biztosa, AJBH)

·Författningsdomstolen (Alkotmánybíróság)

·Országgyűlés (nationalförsamlingen) lagstiftningsutskott

·Országgyűlés (nationalförsamlingen) immunitetsutskott

·Åklagarämbetet i Ungern (Ügyészség)

·Upphandlingsmyndigheten (Közbeszerzési Hatóság)

·Det statliga revisionsverket (Számvevőszék)

·Századvég

·Transparency International Hungary

* Kommissionen träffade även följande organisationer vid ett antal horisontella möten:

·Amnesty International

·Center for Reproductive Rights

·Civicus

·Civil Liberties Union for Europe

·Civil Society Europe

·Europeiska kyrkokonferensen

·EuroCommerce

·European Center for Not-for-Profit Law

·Europeiska centrumet för press- och mediefrihet

·Europeiska medborgarforumet

·European Federation of Journalists

·European Partnership for Democracy

·Europeiska ungdomsforumet

·Front Line Defenders

·Human Rights House Foundation

·Human Rights Watch

·ILGA-Europa

·Internationella juristkommissionen

·Internationella federationen för mänskliga rättigheter

·International Planned Parenthood Federation European Network (IPPF EN)

·International Press Institute

·Nederländska Helsingforskommittén

·Open Society European Policy Institute

·Philanthropy Advocacy

·Protection International

·Reportrar utan gränser

·Transparency International EU

(1)    Ungerska advokatsamfundet har i uppdrag att representera det juridiska ämbetet gentemot regeringen, utöva en allmän tillsyn över de regionala advokatsamfunden, fastställa vissa regler för det juridiska ämbetet genom att utfärda förordningar och att pröva beslut som fattas av de regionala advokatsamfunden om disciplinära åtgärder. (Bidrag från Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 22.)

(2)    Diagram 47 och 49, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021. Nivån på domstolsväsendets oberoende uppfattas som mycket lågt (mindre än 30 % av de svarande anser att domstolsväsendets oberoende är ganska bra eller mycket bra), lågt (30–39 %), genomsnittligt (40–59 %), högt (60–75 %), mycket högt (över 75 %).

(3)    Diagram 44, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2020; diagram 47, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(4)    Diagram 46 respektive 48, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2020; diagram 49, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(5)    Nationella domstolsmyndighetens ordförande utnämns av Ungerns president och tillsätts av parlamentet med två tredjedelars majoritet bland domare med minst fem års erfarenhet. Ämbetsperioden är nio år och kan inte förlängas. Nationella domarrådet består av ordföranden för Högsta domstolen och 14 domare som är ledamöter (samt 14 suppleanter) vilka väljs för en sexårsperiod av sina likar, utan möjlighet till förlängning. Ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten verkar under tillsyn från Nationella domarrådet. 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 2–3.

(6)    Bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9.

(7)    Information som mottagits från Nationella domarrådet i samband med landsbesöket i Ungern. Myndigheten får inte kommunicera genom domstolarnas webbplats (bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9.) mer än att offentliggöra den information som krävs enligt lag. När Nationella domarrådet ville nå domarna via e-post (t.ex. för att konsultera dem om utkastet till den nya uppförandekoden) registrerades en särskild e-postadress för Nationella domarrådet i det officiella e-postsystemet för att kunna kommunicera direkt med hela domstolsväsendet.

(8)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 5.

(9)    Bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9.

(10)    Information som mottagits från Nationella domarrådet i samband med landsbesöket i Ungern.

(11)    Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 3.

(12)    Bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 7. Avsnitt 58.3 i lag CLXII 2011 om domares rättsliga ställning och ersättning till domare. Se t.ex. beslut 83.E/2020. (II. 21.) OBHE och 62.E/2021. (III. 12.) OBHE.

(13)    Genom lag CLXV 2020 ändrades avsnitt 10.2 i lag CLXI 2011 från och med den 1 januari 2021. Införandet av nämnder med fem ledamöter måste anges i ordningen för fördelning av mål (information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 4.). Den avdelning som består av de berörda domarna (kollégium) avger ett icke-bindande yttrande om införandet av nämnder med fem ledamöter (avsnitt 10.2 i lag CLXI 2011). Högsta domstolens domarråd avger ett icke-bindande yttrande om ordningen för fördelning av mål (avsnitt 151.1 d i lag CLXI 2011). Genom lag CLXV 2020 infördes också avsnitten 118.6 och 127.2a i lag CLXI 2011, som tillåter att Högsta domstolens ordförande utser en vice ordförande till tillfällig generalsekreterare och kopplar ämbetsperioden för den (ställföreträdande) generalsekreteraren till ämbetsperioden för Högsta domstolens ordförande.

(14)    Domarchefer tillsätts av Högsta domstolens ordförande (avsnitt 128.3 i lag CLXI 2011) efter ett icke-bindande yttrande från den behöriga avdelningen (avsnitten 131 c och 132.4 i lag CLXI 2011). Domstolschefen beslutar om sammansättningen hos den nämnd som behandlar ett visst ärende och utser referenten.

(15)    Normalt sett består de rättsliga nämnder som behandlar ärendena (eljáró tanács) av en domstolschef (tanácselnök) och två andra domare som tillhör samma kammare (ítélkező tanács). Antalet domare vid Högsta domstolen fastställs inte i dess arbetsordning utan beslutas av ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten (se avsnitt 76.4 a i lag CLXI 2011). I nuläget finns det 114 tjänster (se beslut 14.SZ/2021. (II. 24.) OBHE), varav 24 är vakanta. Det bör noteras att det är Högsta domstolens ordförande som beslutar om utnämningen av Högsta domstolens domare – Ungerns president har bara en formell roll (diagram 54, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021).

(16)    Avsnitt 128.3 i lag CLXI 2011.

(17)    Vid en viss kammare kan det finnas fler än en rättens ordförande. I detta fall beslutar Högsta domstolens ordförande att en av dem ska utföra administrativa uppgifter. Kammarna organiseras i avdelningar för civilrättsliga mål, brottmål och administrativa mål. Avdelningschefen delar ut målen till kammarna i enlighet med ordningen för fördelning av mål. Den kommunala kammaren granskar lagenligheten hos kommunala dekret. Dess ledamöter utses av Högsta domstolens ordförande.

(18)    Hela domstolen och den behöriga avdelningen avger ett icke-bindande yttrande om sökandena (avsnitt 131 a och c samt 132.4 i lag CLXI 2011).

(19)    Högsta domstolens domarråd och avdelningarna avger ett icke-bindande yttrande om ordningen för fördelning av mål (se avsnitt 9.1 i lag CLXI 2011). Sedan den 1 januari 2021 har Högsta domstolens ordning ändrat ordningen nio gånger.

(20)    Från och med den 1 april 2020 är domstolar i lägre instanser enligt lag skyldiga att förklara sig om de inte följer den tolkning av rättsreglerna som Högsta domstolen gör i sina offentliggjorda domar. Sådana avvikelser kan åberopas som grund för extraordinära rättsmedel vid Högsta domstolen. Se t.ex. avsnitt 561.3 g, 648 d, 649.6, 652.1 i lag XC 2017 om straffprocessordningen; avsnitt 346.5, 406.1, 409.3 och 424.3 i lag CXXX 2016 om civilprocessordningen. Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen noterar att dessa regler infördes utan att domstolsväsendet konsulterades, att tillgängligheten till och möjligheten att söka bland de prejudikat som offentliggörs av Högsta domstolen inte är uppdaterad, med individuella beslut som offentliggörs i flera olika publikationer, och att det är oklart om endast ratio decidendi av avgörandena ska följas eller även obiter dicta. Rådet anser att de nya reglerna kommer att begränsa domarnas självständighet när det gäller att tolka lagstiftningen mot bakgrund av omständigheterna i det aktuella målet. (Bidrag från Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 24.)

(21)    Artikel 25.3 i grundlagen. Förfarandet för enhetlig tillämpning – som inleds av en av kammarna, eller av ordföranden, eller (vice) avdelningschefen för avdelningen vid Högsta domstolen, ordföranden för en regional appellationsdomstol eller riksåklagaren – skiljer sig från det förfarande för klagomål om oenhetlig tillämpning som inleds av någon av parterna i ett mål.

(22)    Avsnitt 32.1 b och 32.2 i lag CLXI 2011. Varje avdelning har sin egen nämnd för enhetlig tillämpning.

(23)    Högsta domstolens vice ordföranden utses av Ungerns president på rekommendation av Högsta domstolens ordförande (avsnitt 128.1 i lag CLXI 2011).

(24)    Avsnitt 41/B i lag CLXI 2011. Från och med den 1 januari 2021 specificerades genom en ändring av reglerna de mål där ett klagomål om oenhetlig tillämpning ska avvisas, utvidgades omfattningen för de rättsliga avgöranden som kan bestridas genom ett klagomål om oenhetlig tolkning (samtidigt som detta begränsades till avgöranden som meddelats efter den 1 juli 2020), stärktes parternas rätt att invända i förfarandet (gav dem rätt att återkalla sitt klagomål) och gjorde det möjligt att suspendera domstolsförfarandet och begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Genom lagen godkänns inrättandet av en nämnd för klagomål om oenhetlig tillämpning med fler än nio ledamöter (som också är det minsta antalet). (Bidrag från Högsta domstolens ordförande till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9–10.)

(25)    Avsnitt 41/A.1 i lag CLXI 2011. Den 1 maj 2021 ändrade Högsta domstolens ordförande ordningen för fördelning av mål för att införa en algoritm för sammansättningen av nämnderna för klagomål om oenhetlig tillämpning.

(26)    Avsnitt 41/D.1 c i lag CLXI 2011. Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen noterar att det nya systemet för klagomål om oenhetlig tillämpning kan leda till förvirring och minska domarnas oberoende, samtidigt som det ger Högsta domstolen allt för mycket beslutanderätt (bidrag från Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 24.).

(27)    När det gäller utnämningen av personer i ledande ställning vid Högsta domstolen, om Högsta domstolens ordförande önskar utse en nominerad part utan medgivande från det rättsliga organ som berörs (vilket uttrycks i form av en majoritetsomröstning), måste han/hon begära medgivande från Nationella domarrådet (avsnitt 132.6 i lag CLXI 2011).

(28)    Information som mottagits från ungerska Helsingforskommittén i samband med landsbesöket i Ungern. Domarrådet och avdelningarna avger exempelvis ett yttrande om ordningen för fördelning av mål (avsnitt 9.1 i lag CLXI 2011).

(29)    Enligt det sedvanliga förfarandet utnämns domare till Högsta domstolen av Högsta domstolens ordförande, efter en ansökningsomgång och yttrande från behörig avdelning (kollégium) vid domstolen, samt en bedömning och rangordning av de sökande som görs av Högsta domstolens domarråd, som består av domare som valts av sina likar. Avsnitt 3.4a i lag CLXII 2011, enligt vilket ledamöter vid Författningsdomstolen, som valts av parlamentet, får utnämnas till domare utan ansökningsomgång, infördes genom lag CXXVII 2019 om ändring av vissa lagar när det gäller administrativa förfaranden i en enda instans vid distriktsdomstolar (omnibuslagstiftningen) (2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 5.). Den 21 september 2020 uppmanade Nationella domarrådet ordföranden för Nationella domstolsmyndigheten att föreslå lagstiftning som stryker avsnitt 3.4a i lag CLXII 2011 (beslut 107/2020. (IX.21.) OBT). Under rådsmötet den 9 september 2020 ansåg Nationella domstolsmyndighetens ordförande och justitieministeriets representant att Nationella domarrådet saknar behörighet i frågan.

(30)    Avsnitt 88.3 i lag CLXII 2011.

(31)    https://www.parlament.hu/irom41/13175/13175.pdf.

(32)    Avsnitt 103.3 a i lag CLXI 2011.

(33)    13 domarledamöter röstade emot. Den dåvarande ordföranden för Högsta domstolen (som automatiskt är medlem i Nationella domarrådet) röstade för förslaget (bidrag från Högsta domstolens ordförande till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 4.). Rådet erkände den nominerade personens personliga egenskaper och beredvillighet, hans akademiska meriter och den erfarenhet som denne tillgodogjort sig på rättsområdet, rent allmänt, som ledamot vid Författningsdomstolen och som biträde till riksåklagaren, men förklarade att han avvisades på grund av sin brist på faktiskt domstolsarbete och det faktum att hans kandidatur gjordes möjlig av lagändringar som rådet ansåg stred mot det konstitutionella kravet på att chefen för domstolssystemet ska vara oberoende och opartisk (beslut 120/2020. (X. 9.) OBT). Yttrandet från Nationella domarrådet är inte bindande. Regeringen anser att detta arrangemang säkerställer rättsliga myndigheters medverkan (information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 2.). Det erinras om att från och med den 1 januari 2020 ändrades genom avsnitt 1 i lag XXIV 2019 avsnitt 114.1 i lag CLXI 2011 på så sätt att den tid som en person har tjänstgjort som förste rättssekreterare vid Författningsdomstolen eller vid en internationell domstol kan beaktas vid beräkningen av de fem års ”erfarenhet som domare” som krävs för tjänsten som Högsta domstolens ordförande.

(34)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 12.

(35)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 5–6.

(36)    Rekommendation från Europarådets ministerkommitté CM/Rec(2010)12, punkt 47. Jfr även domstolens dom i mål C-585/18, C-624/18 och C-625/18, A.K., punkt 134.

(37)    Skrivelse från FN:s särskilda rapportör för domares och advokaters oberoende av den 15 april 2021. Såsom understryks av Europeiska nätverket för domstolsadministrationer blev dessutom valet till tjänsten som Högsta domstolens ordförande möjligt genom speciallagstiftning (Europeiska nätverket för domstolsadministrationer (2020)). Det ska också påminnas om att Europarådets ministerkommitté med oro noterade att det fortfarande saknades skyddsåtgärder i samband med specialåtgärderna på konstitutionell nivå som avsluta ett rättsligt mandat, liksom parlamentets behörighet, som fastställdes 2012 efter sakomständigheterna i domen i målet Baka/Ungern (ansökan nr 20261/12) från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, om att åtala Högsta domstolens ordförande utan domstolsprövning (1383:e mötet, den 29 september till den 1 oktober 2020).

(38)    Enligt regeringen kontrolleras den avgörande roll som Högsta domstolen spelar i det ungerska domstolssystemet helt av Författningsdomstolen.

(39)    Enligt EU-domstolen ankommer det på medlemsstaterna, mot bakgrund av rättsstatsprincipens värde, att avstå från varje åtgärd som kan medföra att deras lagstiftning om organisationen av rättsväsendet försämras, genom att inte införa regler som kan äventyra domarnas oavhängighet (se mål C-896/19, Republikka, punkterna 63 och 64).

(40)    En infordran av intresseanmälningar förklaras resultatlös om ingen av ansökningarna godtas av den rekryterande myndigheten. I detta fall utlyser man en ny infordran av intresseanmälningar. Om det nya förfarandet också förklaras resultatlöst kan en domstolsordförandes (eller person i ledande ställning vid en domstol) tjänst fyllas av en person som väljs av den rekryterande myndigheten i högst ett år. (Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 2.) Domstolsprövning är inte möjlig om Nationella domstolsmyndighetens ordförande väljer att avbryta urvalsförfarandet för domstolsordföranden och annan domstolspersonal i ledande ställning och Nationella domarrådet är inte involverat.

(41)    2020 avbröt Nationella domstolsmyndighetens ordförande fem urvalsförfaranden för domstolspersonal i ledande ställning (domstolsordföranden, vice ordföranden, enhetschefer och ställföreträdande enhetschefer) trots att det fanns en sökande som stöddes av majoriteten av den rättsliga myndighet som avgav ett yttrande (beslut 373.E/2020. (X. 1.) OBHE, 388.E/2020. (X. 19.) OBHE, 415.E/2020. (XI. 12.) OBHE, 443.E/2020. (XI. 30.) OBHE, 444.E/2020. (XI. 30.) OBHE. Regeringen uppger att dessa beslut från Nationella domstolsmyndighetens ordförande baserades på avsnitt 133.1 i lag CLXI 2011, att de innehöll utförliga motiveringar och att de offentliggjordes i den officiella tidningen och på domstolens officiella webbplats. Som en följd utsågs tre temporära domstolsordföranden. Vid sitt sammanträde den 5 maj 2021 uttryckte Nationella domarrådet sin oro över avsaknaden av enhetliga kriterier för Nationella domstolsmyndighetens ordförandes rätt att annullera ett urvalsförfarande.

(42)    Ordföranden och vissa andra personer i ledande ställning vid regiondomstolarna och de regionala appellationsdomstolarna utses av Nationella domstolsmyndighetens ordförande efter sluten omröstning i den berörda domstolen i plenum. Nationella domstolsmyndighetens ordförande får utse en annan sökande än den som fått majoritetsrösterna (en domare kan stödja fler kandidater på röstsedeln) från domstolen i plenum, men detta kräver förhandsgodkännande från Nationella domarrådet. Ordförandena för regionaldomstolen utser distriktsdomstolarnas ordföranden (information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 2.).

(43)    Bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 5.

(44)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 3.

(45)    Bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 5–6.

(46)    Avsnitt 23.1 i lag CLXII 2011. Information från Ungern till 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 1.

(47)    Avsnitt 24.2 och kapitel V i lag CLXII 2011. Domstolsordförandens utvärdering baseras på en bedömning som utförs av avdelningschefen eller av en domare som avdelningschefen utsett (avsnitt 71.2 i lag CLXII 2011.

(48)    Avsnitten 3.3 c och 24.3 i lag CLXII 2011.

(49)    Avsnitt 25.1 i lag CLXII 2011.

(50)    Avsnitten 80 och 101 i lag CLXII 2011. Ledamöterna vid personaldomstolarna utses av Nationella domarrådet (avsnitten 102.1 och 145.2 i lag CLXII 2011, avsnitt 103.3 g i lag CLXI 2011).

(51)    Avsnitt 31.3 i lag CLXII 2011. Enligt uppgifter från regeringen i samband med utarbetandet av 2021 års rapport om rättsstatsprincipen.

(52)    Greco, Fourth Evaluation Round – Second Interim Compliance Report, rekommendation xi, punkt 27. Enligt europeiska normer bör en domare inte överföras till ett annat domarämbete utan samtycke, förutom när det rör sig om disciplinära påföljder eller en reform av domstolssystemets organisation (se rekommendationen från Europarådets ministerkommitté CM/Rec(2010)12, punkt 52).

(53)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 6.

(54)    Berörda parter rapporterade att i enlighet med vad som föreskrivs i lag höjde den första fasen av programmet lönerna för domstolsordförandena och annan domstolspersonal i ledande ställning på ett oproportionerligt sätt (bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 12, som bekräftades av uppgifter från Nationella domarrådet i samband med landsbesöket i Ungern). Från och med den 1 januari 2020 höjdes tilläggen för domstolsinstanser från 10 till 20 % för domare vid distriktsdomstolar, från 20 till 40 % för domare vid regiondomstolar, från 40 till 70 % för domare vid regionala appellationsdomstolar och från 60 till 120 % för domare vid Högsta domstolen. Vad gäller tilläggen till ledande domstolspersonal var höjningen ännu kraftigare. Från och med den 1 januari 2020 höjdes till exempel lönetillägget för Högsta domstolens avdelningschefer och generalsekreterare från 60 till 200 %, för ordförandena för de regionala appellationsdomstolarna och ordföranden för regiondomstolen i Budapest från 60 till 150 %, för vice ordförandena och ordförandena för de regionala appellationsdomstolarna från 50 till 120 % och för Högsta domstolens domstolschefer från 45 till 120 %. Enligt uppgifter från regeringen uppgick den genomsnittliga höjningen vid distriktsdomstolarna till 30 %, med 29 % för domare och 34 % för domstolspersonal i ledande ställning. Vid regiondomstolarna uppgick genomsnittet till 33 %, med 33 % för domare liksom 33 % för domstolspersonal i ledande ställning.

(55)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 5.

(56)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 7. Enligt uppgifter från ungerska Helsingforskommittén i samband med landsbesöket i Ungern är de rättsliga reglerna för bonusar mycket (avsnitt 189 i lag CLXII 2011) vaga, vilket gör fördelningen av dessa mycket godtyckligt. Det finns ingen lagstadgad förteckning eller definition av de typer och former av bonusar som Nationella domstolsmyndighetens ordförande och andra rättstillämpare i ledande ställning kan dela ut bland domare. Det saknas också tydliga kriterier för vad som kan fingera som grunden för sådana beslut. Nationella domstolsmyndighetens ordförande vägrade att lämna utförliga uppgifter till Nationella domarrådet om utbetalningen av bonusar eftersom enligt dennes tolkning av lagstiftningen omfattas denna fråga inte av Nationella domarrådets tillsynsbefogenheter (uppgifter som togs emot av Nationella domarrådet i samband med landsbesöket i Ungern).

(57)    Den genomsnittliga taxan för bonusar som kan betalas ut till alla domare och all domstolspersonal fastställs av Nationella domstolsmyndighetens ordförande. Domstolspersonal i ledande ställning kan besluta sig för att avvika från denna taxa, se avsnitt 11.4 i beslut 5/2013. (VI. 25.) OBH från Nationella domstolsmyndighetens ordförande (beslutet fattas av ordförandena för regiondomstolarna och de regionala appellationsdomstolarna när det gäller domare och domstolspersonal, av Nationella domstolsmyndighetens ordförande när det gäller dessa domstolsordföranden och domare som tilldelats till Nationella domstolsmyndigheten och av Högsta domstolens ordförande när det gäller Högsta domstolens domare). Beslut 5/2013. (VI. 25.) OBH innehåller inte några kriterier för avvikelse från taxan i individuella fall. Dessutom kan personal i ledande ställning tilldela vidare (andra typer av) bonusar. Europarådet anser att system där domarnas huvudersättning är prestationsberoende bör undvikas, eftersom de kan skapa problem när det gäller domarnas oavhängighet (rekommendation från Europarådets ministerkommitté CM/Rec(2010)12, punkt 55).

(58)    Bidrag från Alapjogokért Központ till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 3. Det noteras att det inte finns några effektiva rättsmedel mot åklagarämbetets beslut om att inte åtala påstådd brottslig verksamhet som skadar allmänhetens intressen, vilket inbegriper korruption, bedrägeri som påverkar EU:s finansiella intressen och förskingring av offentliga medel. Enskilt åtal kan inte väckas om den drabbade parten är staten eller ett organ med offentliga befogenheter (avsnitt 787.3 d i lag XC 2017 om straffprocessordningen).

(59)    Greco, Fourth Evaluation Round – Second Interim Compliance Report, rekommendation xiv, punkt 37.

(60)    Greco, Fourth Evaluation Round – Second Interim Compliance Report, rekommendation xv, punkt 42. Enligt avsnitt 60/A i direktiv 12/2012 (VI. 8.) från riksåklagaren måste skälet bakom övertagandet noteras i dossiern. Enligt regeringen användes i 2015 års rapport från Greco ordet ”potentiell” för att uttrycka att rapporten endast hänvisade till hypotetiska och inte faktiska situationer, och rekommenderades vidare åtgärder endast i syfte att förhindra sådana potentiella scenarier. För att åklagarämbetet ska fungera korrekt är det dock avgörande att riksåklagarens tjänst är tillsatt även under övergångsperioden, fram till dess att den erfordrade majoriteten uppnås. Denna majoritet garanterar riksåklagarens oberoende och skyddar maktfördelningen. Enligt regeringen finns de grundläggande garantierna mot godtyckliga beslut, som nämns i Grecos Interim Compliance Report, i själva grundlagen, där det i artikel 29.1 anges att riksåklagaren och åklagarmyndigheten är oberoende. Regeringen påpekar att åklagarämbetets oberoende utvidgas genom avsnitt 3.3 i lag CLXIII 2011 om åklagarämbetet.

(61)    Greco, Fourth Evaluation Round – Second Interim Compliance Report, rekommendation xvii, punkt 52. Greco välkomnade ikraftträdandet från och med den 1 januari 2019 av ändringen av avsnitt 88.1 i lag CLXIV 2011, där de föreskrivs att en disciplinansvarig tjänsteman ska hålla i utredningen.

(62)    Diagram 44, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(63)    Diagram 45, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(64)    Diagram 46, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(65)    Diagram 27, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(66)    Diagram 23, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(67)    Diagram 25, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(68)    Diagram 36, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(69)    2019 hade domstolarna genomfört 6 426 förhandlingar via videokonferens, medan antalet uppgick till 20 569 under 2020. (Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 11.). Systemet med utbildning i digitala verktyg infördes långsamt men är nu helt i drift. (Bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 18 och 20.)

(70)    Bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9.

(71)    Ibid. En särskilt lag tillåter till exempel att även tvistemål kan handläggas via en skriftlig process, vilket tidigare inte var möjligt för sådana förfaranden.

(72)    Regeringsdekret nr 112/2021 av den 6 mars 2021. Detta dekret gäller inte sedan den 23 maj 2021. Från och med den 17 april 2021 ändrar regeringsdekret 182/2021 av den 16 april 2021 regeringsdekret 112/2021. Det tillåter att domstolar håller förhandlingar från och med den 20 april 2021.

(73)    Diagram 9, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(74)    Diagram 10, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(75)    Diagram 16, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(76)    Diagram 14, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(77)    Diagram 7, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(78)    Diagram 11, Resultattavlan för rättskipningen i EU 2021.

(79)    Lag LXX 2020. Domstolarna agerar skyndsamt och den allmänna tidsfristen för att vidta åtgärder uppgår till högst åtta arbetsdagar. Om domstolen måste hålla en förhandling sker detta främst via ett elektroniskt kommunikationsnätverk eller med andra medel för elektronisk överföring av bilder och ljud. Vid överklagande- och prövningsförfaranden kan parterna inte begära att förhandlingar ska hållas. (Bidrag från Högsta domstolens ordförande till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 9.)

(80)    I oktober 2018 lade regeringen fram förslag T/2923 för parlamentet. I juni 2021 noterade Europarådets ministerkommitté med stor oro att framstegen var otillräckliga, framför allt att ingen konkret plan hade lagts fram gällande inrättandet av kompenserande rättsmedel för förvaltningsmål och brottmål.

(81)    Lag XCIV 2021.

(82)    Transparency International, korruptionsindex 2020 (2021), s. 2–3. Den uppfattade korruptionen kategoriseras på följande sätt: låg (experter och företagschefer anser att korruptionen inom offentlig sektor får mer än 79 poäng), relativt låg (poäng på mellan 79 och 60) och relativt hög (poäng på mellan 59 och 50), hög (poäng under 50).

(83)    2015 var poängen 51, medan den 2020 är 44. Poängen ökar/minskar avsevärt när den förändras med fler än fem punkter, förbättras/försämras (förändringar mellan 4 och 5 punkter), är relativt stabil (förändringar mellan 1 och 3) under de fem senaste åren.

(84)    Eurobarometeruppgifterna om uppfattad korruption och medborgarnas och företagens erfarenhet av korruption enligt vad som rapporterades förra året uppdateras vart annat år. Det senaste datasetet finns i Särskild Eurobarometer 502 (2020) och Flash Eurobarometer 482 (2019).

(85)    Straffprocessordningen innehåller relevanta brottsbeskrivningar av korruption och därmed sammanhängande brott och kriminaliserar olika former av mutor, handel med inflytande, förskingring, förskingring av offentliga medel och maktmissbruk.

(86)    OECD (2019), Implementing the OECD Anti Bribery Convention – Phase 4 Report: Hungary. Se lag XLIII 2020.

(87)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 19.

(88)    Regeringsbeslut nr 1328/2020 av den 19 juni 2020 om den nationella strategin mot korruption 2020–2022 och en åtföljande handlingsplan.

(89)    Se även 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 11.

(90)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 11.

(91)    Information som mottagits från åklagarmyndigheten i samband med landsbesöket i Ungern.

(92)    Information som mottagits från åklagarmyndigheten i samband med landsbesöket i Ungern.

(93)    Information som mottagits från åklagarmyndigheten i samband med landsbesöket i Ungern.

(94)    Två ärenden rör en ställföreträdande statssekreterare som anklagats för mutbrott och en högt uppsatt tjänsteman vid skatteförvaltningen. Ytterligare tre fall rör högt uppsatta personer på viktiga tjänster inom privat sektor eller vid internationella organisationer (information som mottagits från åklagarmyndigheten i samband med landsbesöket i Ungern).

(95)    Åklagarmyndigheten noterade att det inte förs någon separat statistik om korruption bland högt uppsatta tjänstemän eftersom detta inte är en kategori som definieras i straffrätten.

(96)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 10.

(97)    Se sidan 8. Greco, Fourth Evaluation Round – Second Interim Compliance Report, rekommendation xiv, punkterna 37 och 42.

(98)    2020 utfördes 245 sådana tester av nationella säkerhetstjänsten, vilket ledde till att brottmålsprocesser inleddes mot nio personer. Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 13.

(99)    Se avsnitt 7 i lag XXXIV från 1994 om polisväsendet.

(100)    Redovisningar av tillgångar – som offentliggörs och kontrolleras – omfattar inte arrangemang för förvaltares tillgångsförvaltning (bizalmi vagyonkezelői jogviszony), truster (vagyonkezelő alapítvány), riskkapitalfonder (magántőkealap) och livförsäkringar. Redovisningar av tillgångar – som inte offentliggörs och inte kontrolleras – omfattar status som förvaltare, förvaltare eller förmånstagare inom ramen för ett förvaltarskap, liksom medlemskap i en stiftelse, en stiftelses styrelse och andra viktiga positioner (information som mottagits från nationalförsamlingen i samband med landsbesöket i Ungern).

(101)    Information som mottagits från nationalförsamlingen i samband med landsbesöket i Ungern.

(102)    Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 11

(103)    Lag XXXVI från 2012 om nationalförsamlingen, ändrad i december 2019.

(104)    Greco (2020), Fourth Evaluation Round – Second Interim Compliance Report on Hungary – Corruption prevention in respect of members of parliament, judges and prosecutors, s. 5.

(105)    Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 11–12.

(106) Regeringsdekret 50/2013 av den 25 februari 2013 om systemet för integritetshantering vid organ inom den statliga förvaltningen och förfarandereglerna för mottagare av lobbyister.

(107)    Greco (2020), Fourth Evaluation Round – Second Interim Compliance Report on Hungary – Corruption prevention in respect of members of parliament, judges and prosecutors.

(108)    Avsnitt 8.4 i lag I 2012.

(109)    Avsnitt 93.1 g i lag CXXV 2018.

(110)    Den tidsbegränsning som specificeras i lagstiftningen motsvarar den tid under vilken personen hade den tjänst som omfattas av begränsningen, upp till högt två år (avsnitt 117.2 i lag CXXV 2018). Enligt avsnitt 117.1 i lag CXXV 2018 ska regeringen fastställa inom vilka branscher och i vilka tjänster regeringstjänstemän inte får arbeta efter avslutad offentlig tjänst. Den bestämmelsen har ännu inte tillämpats.

(111)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 12.

(112)    Greco (2019), Third Evaluation Round – Second Addendum to the Second Compliance Report, punkt 24.

(113)    Lag CLXV 2013 om klagomål och visselblåsning.

(114)    Lag CLXV 2013 anger att offentliga organ och lokala myndigheter har rätt att vidta åtgärder i frågor som rör rapporter från visselblåsare (avsnitt 1.1 och 1.4). Om det visar sig att visselblåsaren avsiktligen har rapporterat osanna uppgifter av avgörande betydelse, vilka tyder på att ett brott eller en överträdelse har begåtts, ska visselblåsarens personuppgifter överlämnas till det organ eller den person som har rätt att inleda ett förfarande. Om det är sannolikt att visselblåsaren har orsakat rättsstridig skada eller annan skada som drabbar utomståendes rättigheter ska hans eller hennes personuppgifter på begäran överlämnas till det organ eller den person som har rätt att inleda förfaranden (avsnitt 3.4).

(115)    Andra tillgängliga rapporteringskanaler är arbetsgivarkanalen och det interna kontrollsystemet för offentliga organ.

(116)    Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 12. I praktiken är ombudsmannens huvudsakliga uppgift att vidarebefordra rapporterna till de behöriga myndigheterna. Rapporterna överlämnas inte automatiskt till brottsbekämpande myndigheter, utan först gör den berörda institutionens integritetsrådgivare en administrativ utredning. Integritetsrådgivarna rapporterar i sin hierarki direkt till den berörda institutionens chef. Ombudsmannen kan dock på begäran eller på eget initiativ undersöka om myndigheterna har följt upp rapporterna på lämpligt sätt. Uppgifter av allmänintresse utreds av den berörda institutionen, som laddar upp sitt svar tillsammans med utredningsresultaten till ett elektroniskt register.

(117)     https://www.oecd.org/corruption/anti-bribery/OECD-Hungary-Phase-4-Report-ENG.pdf .

(118)    Lag VIII 2021 om ändring av lagar om högre utbildning och vissa relaterade lagar.

(119)    I avsnitt 5.3 i lag CXLIII 2015 om offentlig upphandling definieras vilka enheter som måste tillämpa reglerna om offentlig upphandling: ”När det gäller upphandlingar som finansieras med EU-medel ska statligt inrättade truster följa bestämmelserna i denna lag, liksom de juridiska personer som försörjs av sådana truster […]”.

(120)    Allmännyttiga truster som har offentliga uppgifter och juridiska personer som förvaltas av dem omfattas inte uttryckligen av avsnitt 5.1 i lag CXLIII 2015 om offentlig upphandling. De kan omfattas av avsnitt 5.2 men denna bestämmelse omfattar inte, i fråga om upphandlingar som finansieras med EU-medel, alla situationer som omfattades av det tidigare avsnitt 5.3 som upphävdes genom lag VIII 2021.

(121)    Information från Olaf i samband med utarbetandet av denna rapport om rättsstatsprincipen.

(122)    Olafs rapport 2020. Olaf utfärdar rekommendationer om ekonomiska åtgärder riktade till EU-institutioner eller nationella myndigheter som tillhandahåller eller förvaltar EU-stöd för att felaktigt utbetalda EU-medel ska återvinnas till unionens allmänna budget.

(123)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 17.

(124)    Information som mottagits i samband med landsbesöket i Ungern. Se även bidraget från K-Monitor och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 12–13.

(125)    I artikel IX.2 anges följande: ”Ungern ska erkänna och skydda pressens frihet och mångfald och ska säkerställa möjligheterna till sådan fri spridning av information som krävs för en demokratisk opinionsbildning”.

(126)    Lag CLXXXV 2010 om medietjänster och massmedia, i dess ändrade lydelse genom lag LXIII 2019.

(127)    Lag CIV 2010 om pressfrihet.

(128)    Lag CXII 2011 om självbestämmande på informationsområdet och om informationsfrihet.

(129)    Mellan 2020 och 2021 föll Ungern ytterligare tre steg på rankningen i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex. Landet ligger nu på 92:a plats i världen och på plats 26 i EU.

(130)      Direktiv (EU) 2018/1808 av den 14 november 2018.

(131)    I massmedielagens bestämmelser om Mediemyndigheten fastställs tydliga mål, om att den ska vara ”en självständig reglerande myndighet endast underställd lagen” (avsnitt 109) och att Medierådet ska fungera som ”ett oberoende organ för Mediemyndigheten och rapportera till parlamentet endast inom ramen för den ungerska lagstiftningen” (avsnitt 123).

(132)    Information som mottagits från Mediemyndigheten i samband med landsbesöket i Ungern.

(133)

   Mediemyndighetens ordförande nomineras automatiskt till tjänsten som Medierådets ordförande.

(134)    Efter Venedigkommissionens rekommendationer (yttrande CDL-AD(2015)015) ändrades massmedielagens bestämmelser om hur Medierådets ordförande och ledamöter utses och entledigas. I avsnitt 124 i massmedielagen krävs enhälligt beslut av det tillfälliga parlamentariska utskott som ansvarar för att nominera kandidaterna. (Medierådets ordförande är automatiskt kandidat). Det nominerande utskottet är sammansatt av ledamöter från alla politiska grupper. Ledamöternas röster omräknas och viktas efter storleken på den politiska grupp de företräder. Om utskottet inte kan enas om fyra nominerade personer inom utsatt tid får nomineringen göras med minst två tredjedelar av de omräknade och viktade rösterna i utskottet.

(135)    Berörda parter observerade att Mediemyndigheten fördelade radiofrekvenser till regeringsvänliga stationer genom icke-transparenta förfaranden (bidrag från European Federation of Journalists till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 35) och var partisk vid godkännanden av sammanslagningar på mediemarknaden (bidrag från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital and Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 34). Mediemyndighetens beslut kan bli föremål för domstolsprövning.

(136)    Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, rapport om Ungern, s. 11–12.

(137)    Central European Press and Media Foundation. I en ad-hoc-rapport från Centrumet för mediernas frihet och mångfald fastställdes 2019 att inrättandet av Kesma kommer att öka de övergripande riskerna för mediernas mångfald i Ungern (2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 14). Den 25 juni 2020 bekräftade Författningsdomstolen att det regeringsdekret som klassificerar avsikten att utvidga Central European Press and Media Foundation som en fråga av nationell strategisk betydelse är förenligt med konstitutionen (beslut 16/2020. (VII. 8.) AB).

(138)    Enligt International Press Institute har de regeringsvänliga mediernas nyhetssamordning, i synnerhet via stiftelsen Kesma, lett till att regeringens synsätt är förhärskande, främst i landsbygdsområden (bidrag från International Press Institute till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 3). Information som mottagits i samband med landsbesöket i Ungern bekräftade denna bedömning.

(139)    Bidrag från European Federation of Journalists till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, punkterna 37–38; bidraget från Internationella pressinstitutet till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 2; bidrag från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital and Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 35; uttalande från European Centre for Press and Media Freedom av den 15 mars 2021.

(140)    Kommissionen anser att Medierådets beslut om att avslå Klubrádiós ansökan baseras på tvivelaktiga skäl, samt är oproportionerligt och icke-transparent i strid med EU:s telekommunikationsregler som anges i den europeiska kodexen för elektronisk kommunikation (direktiv (EU) 2018/1972).

(141)      Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, rapport om Ungern, s. 17, och 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 14. I mars 2020 tog en regeringsvänlig investerare kontroll över det företag som genererar intäkterna till Index.hu. I augusti 2020 avskedades chefredaktören, vilket ledde till massuppsägningar av 90 journalister, som beskrev uppsägningen av deras chefredaktör som ”ett tydligt försök att utöva påtryckningar” (bidrag från International Press Institute till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 3; se även bidraget från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital and Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 39). Därefter startade den tidigare personalen vid Index.hu en oberoende nyhetsportal, Telex, som finansierades privat genom gräsrotsfinansiering. Enligt regeringen är uppsägningen av redaktören för Index.hu en fråga som faller under arbetsrätten. Arbetsgivaren (en affärsorganisation, marknadsaktör) har rätt att avsluta det rättsliga förhållandet med den anställde baserat på de villkor och skäl som anges i lagstiftningen. Regeringen ingen behörighet i fråga om en arbetsgivares specifika beslut.

(142)    Leverantörer av linjära medietjänster måste underrätta Mediemyndigheten om sitt (eller sitt moderbolags) direkta eller indirekta ägande av medietjänstleverantörer. Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 14.

(143)    Information som mottagits från regeringen samband med landsbesöket i Ungern.

(144)    Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 14.

(145)    Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, rapport om Ungern, s. 13.

(146)    Övervakningsverktyget för mediepluralism 2021, rapport om Ungern, s. 18.

(147)    Ibid., s. 18.

(148)    Ibid., s. 17.

(149)    Även proaktiv uppgiftslämning utgör en fortsatt utmaning, eftersom 70 % av kommunerna underlåter att offentliggöra de minimiuppgifter som krävs på sina webbsidor (Budapest Institute, Corruption Research Center Budapest, 2019). Det finns fortfarande särskild lagstiftning som begränsar tillgången till handlingar och offentliga uppgifter i kraft (t.ex. avsnitt 5 i lag VII 2015 om utbyggnaden av Paks kärnkraftverk och avsnitt 2.3 i lag XXIX 2020 om anläggningen av järnvägsanslutningen mellan Budapest och Belgrad.

(150)    Avsnitt 29.1 och 29.2 i lag CXII 2011.

(151)    Regeringsdekret 521/2020 av den 25 november 2020. Inom ramen för dessa regler kan förfrågan också tillgodoses av det offentliga organet inom 45 dagar (i stället för den allmänna regeln på 15 dagar) efter det att begäran togs emot, om det är sannolikt att handläggningen av förfrågan inom tidsfristen på 15 dagar skulle äventyra utförandet av de offentliga uppgifter med koppling till det nationella nödläget som utförs av det uppgiftsansvariga organet. Den redan förlängda tidsfristen kunde också förlängas med högst 45 dagar till om dessa omständigheter fortfarande var aktuella.

(152)    Beslut 15/2021. (V. 13.) AB.

(153)    Enligt European Federation of Journalists använde regeringen covid-19-pandemin för att utöva ännu mer kontroll över tillgången till uppgifter genom att begränsa tillträdet till presskonferenser, genom att endast besvara förfrågningar från regeringsvänliga medier och förbjuda representanter för den lokala hälso- och sjukvårdssektorn att prata med media och att istället hänvisa alla pandemirelaterade frågor till en central ”operativ enhet” (bidrag från European Federation of Journalist till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, p. 39). Denna bedömning bekräftades av information som mottagits i samband med landsbesöket i Ungern.

(154)    Enligt European Federation of Journalists får oberoende mediekanaler inte intervjua offentliganställda och de utestängs ofta från offentliga evenemang (bidrag från European Federation of Journalists till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 38). Forskning från Hungarian Civil Liberties Union visar att det arbete som bedrivs av oberoende media systematiskt hindras i form av ignorerade pressförfrågningar, förakt, fysiska begränsningar för journalister, missaktning, stigmatisering och hot mot deras källor (bidrag från K-Monitor and Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 18; bidrag från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital and Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 43; bidrag från Civil Liberties Union for Europe till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 40).

(155)    Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 15.

(156)    Regeringsdekret 301/2016 av den 30 september 2016 tillåter att offentliga institutioner kräver att de kostnader som uppstår i samband med förfrågningar om tillgång till offentliga uppgifter ska ersättas i händelse av att svaret på förfrågan innebär ytterligare arbete för den offentliga myndigheten (t.ex. den tid – som överskrider mer än 4 timmar – som läggs på att hitta, organisera, kopiera och sammanställa de begärda handlingarna). Oberättigade avgifter var föremål för cirka 10 % av de 300 klagomål som 2018 hanterades av nationella myndigheten för dataskydd och informationsfrihet (Nemzeti Adatvédemi és Információszabadság Hatóság) enligt myndighetens egna uppgifter (2019). Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 15. Regeringen noterar att det inte är obligatoriskt att ta ut en avgift för den offentliga myndighetens extraarbete. Ett annat problem rör de utdragna domstolsförfarandena i mål som rör tillgången till offentliga uppgifter. Berörda parter rapporterar att dessa i genomsnitt kan pågå i ett och ett halvt år (bidrag från K-Monitor och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 6).

(157)    Enligt Venedigkommissionens yttrande av den 2 juli 2021 kan en effekt av ändringen vara att arbetet vid de nyligen inrättade stiftelserna och deras inkomster och utgifter skulle kunna betraktas som ”privata” och därför inte kunna granskas av civilsamhället och media eftersom de inte behöver besvara förfrågningar om tillgång till uppgifter från medborgare och media, vilket därmed skulle undergräva insynen i staten och informationsfriheten (yttrande om de konstitutionella ändringar som ungerska parlamentet antog i december 2020 (CDL(2021)028), punkt 70). Venedigkommissionen klargjorde att den nya definitionen inte befriar privata enheter som förvaltar offentliga medel från deras redovisningsskyldigheter, vilka tydligt anges i artikel 39.2 i grundlagen. Dessa medels offentlighet, och motsvarande insynsgarantier, kan dock bli mer ovissa efter en andra överföring av sådana ”offentliga pengar” till en annan enhet.

(158)    Se t.ex. bidraget från K-Monitor och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 18; bidraget från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 43; bidraget från Civil Liberties Union for Europe till 2021 års rapport om situationen i fråga om rättsstatsprincipen, s. 4. Artikel 39.3 i grundlagen definierar ”offentliga medel” som ”statens intäkter, utgifter och fordringar”. Det är fortfarande oklart hur denna ändring påverkar tillgången till offentliga uppgifter, i synnerhet när det gäller offentliga företag och allmännyttiga truster. I grundlagen krävs det att uppgifter om offentliga medel och nationella tillgångar ska betraktas som uppgifter i allmänhetens intresse (artikel 39.2). Den uttömmande rättsliga definitionen av ”offentliga uppgifter” (avsnitt 3.5 i lag CXII 2011 om självbestämmande på informationsområdet och om informationsfrihet) har inte ändrats. Enligt regeringen påverkar ändringen av grundlagen inte tillgången till offentliga uppgifter som kontrolleras av enheter som utför offentliga uppdrag, till exempel allmännyttiga truster. Vid tillämpningen av lagstiftningen måste domstolarna emellertid tolka lagtexterna i enlighet med grundlagen (artikel 28 i grundlagen). Denna ändring har redan påverkat rättspraxis om det rättsliga verkställandet av informationsfriheten: den 11 januari 2021 konstaterade regiondomstolen i Székesfehérvár (avgörande 26.P.20.281/2020/9), som bekräftades av den regionala appellationsdomstolen i Győr (avgörande Pf.III.20.050/2021/3) den 29 april 2021, att med avseende på definitionen i artikel 39.3 i grundlagen, omfattades de investeringar och byggarbeten som utfördes av det svarande företaget och som finansierades med EU-medel, inte av termerna ”statens intäkter, utgifter och fordringar” och kan därmed inte klassas som ”offentliga medel”. Uppgifter med koppling till dessa faller därför inte under begreppet ”offentlig information”.

(159)    Bidrag från European Federation of Journalists och International Press Institute till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 37 respektive s. 7.

(160)    Bidrag från European Federation of Journalists till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, p. 37.

(161)    Ibid.

(162)    Kommittén för skydd av journalister rapporterade att en domstol i Budapest hade utfärdat ett interimistiskt förbudsföreläggande med hänvisning till bestämmelser om dataskydd, som omfattade utgåvorna av Magyar Narancs den 29 september respektive den 15 oktober 2020, som därmed utelämnade en del av en artikel av den undersökande journalisten Ákos Keller-Alánt (bidrag från kommittén för skydd av journalister till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 6). Såsom rapporterades förra året utfärdade en domstol i januari 2020 ett interimistiskt förordnande mot distributionen av affärstidningen Forbes Hungary med hänvisning till bestämmelser om dataskydd (2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om för rättsstatsprincipen i Ungern, fotnot 116).

(163)    Ungern har besvarat det första och det sista av dessa klagomål, och uppgett att ärendet Index.hu är ett fall för arbetsrätten och att beslutet om Klubrádió fattades av det oberoende Medierådet.

(164)    Två tredjedels majoritet av samtliga parlamentsledamöter krävs för att anta eller ändra grundlagen (artikel S.2 i grundlagen).

(165)    Enligt grundlagen ska 33 s.k. kardinallagar antas för att genomföra vissa konstitutionella bestämmelser och närmare reglera hur landets centrala institutioner ska fungera eller hur vissa grundläggande rättigheter ska kunna göras gällande. Kardinallagar kan antas eller ändras med två tredjedels majoritet av de närvarande parlamentsledamöterna (artikel T.4 i grundlagen). Venedigkommissionen har kritiserat Ungern för att använda kardinallagar utöver vad som är strikt nödvändigt, även med bäring på detaljregleringar, vilket kan ifrågasättas ur demokratisynpunkt eftersom det försvårar framtida reformer (yttrande CDL-AD(2012)009, punkt 47). Regeringen framhåller att det krävs politisk enighet för att reglera de viktigaste aspekterna i fråga om grundläggande rättigheter och statens organisation.

(166)    Ungerns president, Författningsdomstolens ledamöter och ordförande, ordföranden för Högsta domstolen, riksåklagaren, Nationella domstolsmyndighetens ordförande, ombudsmannen och vice ombudsman vid ombudsmannatjänsten, det statliga revisionsverkets chef samt Ungerns centralbankschef.

(167)    Artikel 6.1 i grundlagen. 2020 antogs 15 lagförslag från parlamentsledamöter (14 från majoriteten, 1 från oppositionen) (information som mottagits från nationalförsamlingen i samband med landsbesöket i Ungern).

(168)    Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 17.

(169)    Bidrag från European Association of Judges till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 23; bidrag från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 46. Regeringen anser att författningsprövningen av lagarna också utsträcker sig till en bedömning av de formella kriterierna för rättssäkerheten: om kravet på lämplig beredelse inför tillämpningen inte följdes så skulle Författningsdomstolen meddela att normen stred mot konstitutionen.

(170)    Den 11 mars 2020 utlyste regeringen ett nationellt nödläge i linje med artikel 53.2 i grundlagen. Den 30 mars 2020 antog det ungerska parlamentet en ny lag som gjorde det möjligt för regeringen att genom dekret åsidosätta vilken lag som helst. De krisbefogenheter som beviljats framstår som omfattande med tanke på den kombinerade effekten av långtgående befogenheter och avsaknaden av en tydlig tidsgräns. Med verkan från och med den 18 juni 2020 avlyste regeringen det nationella nödläget och utlyste ett hälsonödläge fram till den 18 december 2020 (se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel i fråga om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 17–18). Därefter förlängde regeringen hälsonödläget fram till den 18 juni 2021. De tillämpliga reglerna fastställs i kapitel XIV i lag CLIV från 1997 om hälso- och sjukvård. Det noteras att i enlighet med kapitel IX/A i lag LXXX från 2007 om rätten till asyl har regeringen sedan den 10 mars 2016 upprätthållit ett undantagstillstånd på grund av massinvandringen. (Information som mottagits från nationalförsamlingen i samband med landsbesöket i Ungern.)

(171)    Artikel 54.3 i grundlagen. De utförliga regler som gäller för nödåtgärderna fastställs i lag CXXVIII från 2011 om katastrofhantering, i dess ändrade lydelse. Avsnitt 51/A i denna lag är i huvudsak det samma som avsnitt 2 i lag XII från mars 2020 (se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 17).

(172)    Lag CIX från 2020 om att begränsa den andra vågen av coronaviruspandemin.

(173)    När de 90 dagarna hade löpt ut, den 8 februari 2021, var lag CIX 2020 inte längre tillämplig, vilket innebar att parlamentet inte hade tillstånd att förlänga nödåtgärdernas tillämplighet.

(174)    Regeringsdekret 26/2021 av den 29 januari 2021.

(175)    Regeringsdekret 27/2021 av den 29 januari 2021. Dekretet återinförde – utan offentliggörande – vissa nödåtgärder (regeringsdekret) som utfärdats under det föregående undantagstillståndet (de upphörde att gälla när det nationella nödläget i enlighet med artikel 53.4 i grundlagen avlystes).

(176)    Nationalförsamlingen anser att detta förfarande inte inskränkte dess privilegier och att dessa dekret var i linje med bestämmelserna i både grundlagen och de relevanta lagarna (information som mottagits från nationalförsamlingen i samband med landsbesöket i Ungern).

(177)    Lag I från 2021 om begränsning av coronaviruspandemin.

(178)    Lag XL från 2021 om ändring av lag I 2021 om begränsning av coronaviruspandemin. Det ska noteras att parlamentets höstsession pågår mellan den 1 september och den 15 december. Invigningsdatumet är inte känt i detta skede.

(179)    De krisbefogenheter som beviljats framstår som omfattande med tanke på den kombinerade effekten av långtgående befogenheter och avsaknaden av en tydlig tidsgräns (se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 17).

(180)    Rådets rekommendation av den 20 juli 2020 om Ungerns nationella reformprogram 2020 med avgivande av rådets yttrande om Ungerns konvergensprogram 2020

(181)    Följande kan till exempel nämnas: den 7 april 2021 meddelade ett österrikiskt försäkringsbolag att det hade mottagit ett beslut från det ungerska inrikesministeriet som blockerade det planerade förvärvet av de ungerska dotterbolagen till ett nederländskt försäkringsbolag baserat på regeringsdekret 532/2020 av den 28 november 2020 – en nödåtgärd som utfärdats inom ramen för ordningen för nationella nödlägen – som avviker från bestämmelserna i lag LVII 2018 eftersom den föreskriver att sådana transaktioner mellan investerare från EES måste meddelas till den minister som utsetts av regeringen och som måste notera detta meddelande.

(182)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 18. De flesta av dessa ärenden avslutades utan ett beslut i sakfrågan (beslut IV/74/2021, IV/200/2021, IV/02069/2020, IV/00295/2021, 3237/2021. (VI. 4.), 3238/2021. (VI. 4.), 3206/2021. (V. 19.), 3178/2021. (IV. 30.), 3159/2021. (IV. 22.), 3413/2020. (XI. 26.), 3388/2020. (X. 22.), 3326/2020. (VIII. 5.)). Författningsdomstolen konstaterade att nödåtgärderna hade koppling till det allmänna förbudet mot sammankomster under det nationella nödläget (mål IV/288/2021) och utnämningen av en särskild ekonomisk zon i staden Göd (mål 8/2021. (III. 2.) AB) överensstämde med konstitutionen, men fastställde en konstitutionell bestämmelse för tillämpningen av dessa. När det gäller den nödåtgärd som förhindrar kommuner från att erhålla inkomst från skatt på motorfordon under det nationella nödläget avslog Författningsdomstolen den ansökan som inlämnats av en fjärdedel av parlamentsledamöterna (beslut 3234/2020. (VII. 1.) AB). Författningsdomstolen prövade också regeringsdekret 521/2020 av den 25 november 2020 om förlängning av den tidsfrist som är tillämplig vid förfrågningar om tillgång till offentliga handlingar (se ovan, s. 18).

(183)    Venedigkommissionen noterade med oro att ändringarna antogs under ett undantagstillstånd, utan något offentligt samråd, och motiveringen endast består av tre sidor. Venedigkommissionen betonade att detta snabba förfarande och avsaknaden av offentliga samråd är särskilt oroande när de rör ändringar av konstitutionen och påminner om sin tidigare varning om den ”instrumentella attityd” som Ungerns styrande majoritet uppvisar gentemot grundlagen, som inte bör ses som ett politiskt instrument (yttrande om de konstitutionella ändringar som ungerska parlamentet antog i december 2020 (CDL(2021)028), punkterna 83 och 84).

(184)    Omständigheterna för utlysande av krigstillstånd (motsvarar i nuläget nationella kriser) och undantagstillstånd kommer att utvidgas med hänsyn tagen till de krav som ställs genom den förändrade säkerhetsmiljön (till exempel en cyberattack som inte utgör ett våldsdåd eller en attack i form av miljöföroreningar), och parlamentet kommer att vara det enda organ som har rätt att utlysa dem. (Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 27.) Venedigkommissionen belyste att inverkan av flera bestämmelser är svår att bedöma utan att känna till vilka lagstiftningsändringar som kan antas till följd av sådana bestämmelser. Den drog slutsatsen att den nionde ändringen främst överlåter besluten om de flesta detaljerna till kardinallagar, vilket i slutändan kan ge upphov till allvarliga tvivel om hur långt statens befogenheter sträcker sig i undantagstillstånd (yttrande om de konstitutionella ändringar som ungerska parlamentet antog i december 2020 (CDL(2021)028), rekommendation f).

(185)    Artikel 54 i grundlagen. Enligt det nya avsnittet 48/A i lag CLI från 2011 om Författningsdomstolen kan Författningsdomstolens sammanträden också hållas på elektronisk väg, efter beslut av dess ordförande. I det nya avsnittet 68/A i samma lag anges att i händelse av särskilda rättsliga ordningar ska a) ordföranden och generalsekreteraren säkerställa att Författningsdomstolen fortsätter att fungera och ska vidta de organisatoriska, operativa, administrativa och beslutsförberedande åtgärder som krävs, och b) ordföranden kan tillåta undantag från Författningsdomstolens förfaranderegler. (Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 26–27.)

(186)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 27.

(187)    Den nya artikel 56.1 i grundlagen kommer att göra det möjligt för Ungerns president att tillåta att regeringen förlänger det nationella nödläget om parlamentet hindras från att fatta dessa beslut.

(188)    Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, Dunja Mijatović, uttalande av den 20 november 2020. Sammanslagningen föregicks inte av ett offentligt samråd (bidrag från Ökotárs – Hungarian Environmental Partnership Foundation till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 17).

(189)    Bidrag från European Network of National Human Rights Institutions till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 194.

(190)    Lag CXXVII från 2020 om ändring av vissa lagar i syfte att säkerställa en mer effektiv tillämpning av kravet på likabehandling (antagen den 1 december 2020). Den konstitutionella ramen och de grundläggande garantierna för oberoende har inte förändrats för ombudsmannen.

(191)    Lag CXXV från 2003 om likabehandling och främjande av lika möjligheter.

(192)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 28.

(193)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 27. Reglerna om prövning i efterhand av lagar ändrades påtagligt genom grundlagen. Fram till den 31 december 2011 kunde alla som saknade rättsligt intresse lägga fram en framställan om konstitutionell prövning av en rättsregel. Enligt de nya reglerna, som är tillämpliga från och med den 1 januari 2012, kan ett sådant förfarande endast initieras av regeringen, en fjärdedel av parlamentsledamöterna, Högsta domstolens ordförande, riksåklagaren och ombudsmannen. Den innevarande ombudsmannen har inte utövat denna befogenhet, inklusive, när det gäller lag LXXIX 2021 om att vidta mer beslutsamma åtgärder mot pedofiler och om ändring av vissa lagar för att skydda barn. Regeringen anser att efter avskaffandet av allmän talerätt för efterhandsprövningen av lagar säkerställer införandet av ”verkliga” konstitutionella klagomål mot rättsliga avgöranden ett effektivt skydd för de grundläggande rättigheterna.

(194)    Rådets direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EGT L 180, 19.7.2000). Rådets direktiv 2004/113/EG om genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (EUT L 373, 21.12.2004). Rådets direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (omarbetning) (EUT L 204, 26.7.2006). Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG (EUT L 180, 15.7.2010).

(195)    T.ex. bidraget från Háttér Society till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 10; bidraget från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital and Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 52. Se även kommissionens rekommendation (EU) 2018/951 om standarder för jämlikhetsorgan, EUT L 167, 4.7.2018, s. 28.

(196)    Se 2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 18. Enligt artikel 24.2 d i grundlagen och i enlighet med avsnitt 27 i lag CLI från 2011 om Författningsdomstolen kan en person eller organisation i konkreta fall vända sig till Författningsdomstolen och hävda att ett domstolsavgörande strider mot grundlagen om det kränker deras grundlagsenliga rättigheter och om möjligheterna till rättshjälp redan har uttömts (konstitutionella klagomål). Om Författningsdomstolen fastställer att domstolsavgörandet strider mot grundlagen så upphäver den avgörandet. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna anser att konstitutionella klagomål är ett effektivt rättsmedel som ska uttömmas (se Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas avgöranden av den 12 mars 2019, Szalontay/Ungern, 71327/13; av den 12 november 2019, Geréb/Ungern, 25520/13; och av den 12 november 2019, Takács/Ungern, 73665/17). Sedan 2012 har 90 % av de ärenden som prövats av Författningsdomstolen varit konstitutionella klagomål (information från Högsta domstolens ordförande i samband med landsbesöket till Ungern). Sedan ikraftträdandet den 20 december 2019 av den ändring som gör det möjligt för enheter med offentliga befogenheter att bestrida ett lagakraftvunnet domstolsavgörande har sju konstitutionella klagomål lämnats in av sådana enheter. Under 2020 inkom privatpersoner med 412 konstitutionella klagomål mot ett domstolsavgörande. (Information som mottagits från Författningsdomstolens kansli i samband med landsbesöket i Ungern.) Mellan 2012 och 2020 rev Författningsdomstolen upp 117 domstolsavgöranden (inklusive 47 beslut av Högsta domstolen) (bidrag från Högsta domstolens ordförande till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 10).

(197)    Bidrag från Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 23. Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen noterade att Författningsdomstolen allt oftare fungerar som en domstol i fjärde instans, som prövar de allmänna domstolarnas avgöranden. Enligt Rådet för advokatsamfunden i Europeiska unionen medför detta att Författningsdomstolen lägger sig i de allmänna domstolarnas arbete onödigt mycket och ifrågasätter deras rättsliga handlingsutrymme och oberoende.

(198)    Bidrag från Högsta domstolens ordförande till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 2. Enligt regeringen bedriver Författningsdomstolens ledamöter i praktiken juridisk verksamhet (information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 12).

(199)    Parlamentet väljer också Författningsdomstolens ordförande (bidrag från Századvég till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 6).

(200)    Varje ungersk medborgare som inte finna i brottsregistret och har rätt att kandidera i parlamentsval kan komma i fråga som ledamot av Författningsdomstolen, om han eller hon a) har en juristexamen, b) har fyllt 45 år, men inte fyllt 70 år, och c) är en teoretisk jurist med utmärkta kunskaper (universitetsprofessor eller doktor vid ungerska vetenskapsakademin) eller har minst tjugo års yrkeserfarenhet inom juridik. Att ha suttit i regeringen eller ha varit högt uppsatt i något politiskt parti eller att ha arbetat som statlig tjänsteman i ledande ställning under de fyra år som föregår valet ska diskvalificera personer från att bli ledamöter i Författningsdomstolen. (Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 1.)

(201)    EU-domstolens dom av den 18 juni 2020 i mål C-78/18, kommissionen/Ungern.

(202)    Lag XLIX från 2021 om insyn i civilsamhällesorganisationer som bedriver en verksamhet som kan påverka den offentliga debatten och om ändring av vissa relaterade lagar.

(203)    Inom ramen för de redan befintliga reglerna (avsnitt 28–30 i lag CLXXV från 2011 om föreningsfrihet, ställning som samhällsnytta och verksamheter som bedrivs av och stöd till civilsamhällesorganisationer, och avsnitt 39–40 i lag CLXXXI från 2011 om registrering i domstol av civilsamhällesorganisationer och relaterade förfaranderegler) måste alla civilsamhällesorganisationer sammanställa sina årsräkenskaper, som ska omfatta tillgångar, verksamheter, finanser och intäkter. De måste också rapportera om sina samhällsnyttiga verksamheter och de donationer som tas emot inom ramen för det system gör det möjligt för medborgare att överlåta 1 % av deras inkomstskatt till civilsamhället. (Bidrag från Alapjogokért Központ till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 21.) Den 1 juli 2021 trädde ett nytt regeringsdekret (379/2021 av den 30 juni 2021) i kraft, som kräver att civilsamhällesorganisationerna inkluderar namnen på sina bidragsgivare i rapporten om deras samhällsnyttiga verksamheter. Den 17 juli 2021 upphävde regeringsdekret 437/2021 av den 16 juli 2021 dessa bestämmelser.

(204)    Mål C-821/19, ännu inte avgjort, där generaladvokat Athanasios Rantos meddelade ett förslag till avgörande den 25 februari 2021.

(205)    Regeringen kallade denna lagstiftning för ”Stoppa Soros”, https://www.parlament.hu/irom41/00333/00333.pdf.

(206)    2020 års rapport om rättsstatsprincipen, landskapitel om situationen i fråga om rättsstatsprincipen i Ungern, s. 19, där det rapporterades om den kritik som framförts i det gemensamma yttrandet från Venedigkommissionen, OSSE och ODIHR (CDL-AD(2018)035).

(207)    Bidrag från Amnesty International Hungary, Eötvös Károly Institute, Hungarian Civil Liberties Union, K-Monitor, Mérték Media Monitor, Political Capital and Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 57.

(208)    Civicus rankning görs i fem steg: ”open”, ”narrowed”, ”obstructed”, ”repressed” och ”closed”.

(209)    Information från Ungern till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 28.

(210)    Trots att civilsamhällets organisationer gick i täten för att ge stöd till de sociala grupper som drabbades mest av den kris som orsakades av coronaviruspandemin (bland annat genom att tillhandahålla stöd i form av mat, stöd till digital utbildning, spridning av information och rättshjälp), öppnade, enligt Europeiska medborgarforumet, anslog regeringen inte någon ytterligare finansiering till civilsamhället (bidrag från Europeiska medborgarforumet till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 38).

(211)    Vissa berörda parter noterar att det demokratiska civilsamhället i landet, på grund av den bristande tillgången till de allt mer politiserade offentliga medlen, har blivit ekonomiskt försvagade (bidrag från Europeiska medborgarforumet till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 39).

(212)    Artikel 38.6 i grundlagen.

(213)    Lag IX från 2021 om allmännyttiga truster som utför offentliga uppdrag. Enligt regeringen är målet med lagstiftningen att förhindra att sådana truster konstant behöver delta i politiska diskussioner och att garantera att deras uppgifter fullgörs.

(214)    I lagen nämns 33 truster, som har fått avsevärda offentliga tillgångar i donation, och som ansvarar för driften av flera högre utbildningsanstalter och andra kulturella inrättningar, som var och en har grundats av en minister till följd av parlamentets godkännande genom särskild lagstiftning. T.ex. Mathias Corvinus Collegium, som har en statssekreterare i styrelsen, har fått minst 500 miljarder forint (1,4 miljarder euro), vilket motsvarar den samlade årsbudgeten för den högre utbildningssektorn totalt i Ungern, i form av olika tillgångar, bland annat faktisk egendom och kapital (bidrag från K-Monitor och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 13). Se lag XXVI från 2020 om stöd till talanghanteringsprogrammet vid Mathias Corvinus Collegium och undervisningen vid Maecenas Universitatis Corvini Foundation, avsnitt 6 och bilaga 2 till lag CVI från 2020 om vissa truster och om överföring av tillgångar till dessa truster.

(215)    Allmännyttiga truster förvaltas av en styrelse som består av minst fem fysiska personer, som utses på obegränsad tid. Efter det att grundarens rättigheter överförs från ministern till styrelsen är det bara styrelsen som kan avsätta och utse styrelsemedlemmar. Styrelsen kan ändra trustens stadgar. Den nya lagen gör det möjligt för grundaren att överlåta all slags kontroll över styrelsen och att göra dess ledamöter självständiga och oavsättliga.

(216)    Information som mottagits från ungerska Helsingforskommittén i samband med landsbesöket i Ungern, som nämner skapandet av en ”skuggstat”.

(217)    Bidrag från K-Monitor och Transparency International Hungary till 2021 års rapport om rättsstatsprincipen, s. 13.

(218)    Se avsnittet om regelverket för korruptionsbekämpning (sida 14) och avsnittet om mediernas mångfald (sida 19) om dessa frågor.

(219)    Yttrande om de konstitutionella ändringar som ungerska parlamentet antog i december 2020 (CDL(2021)028), punkterna 66 och 70.