EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 10.12.2021
SWD(2021) 370 final
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGSRAPPORTEN
Följedokument till
Förslag till rådets rekommendation
om individuella utbildningskonton
{COM(2021) 773 final} - {SEC(2021) 417 final} - {SWD(2021) 368 final} - {SWD(2021) 369 final}
A. Behov av EU-åtgärder
Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?
Kompetens och utbildning är avgörande för att stärka EU:s hållbara konkurrenskraft, stödja en återhämtning från covid-19-pandemin med ökad sysselsättning och säkerställa en socialt rättvis digital och grön omställning. Handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som har välkomnats av Europeiska rådet, erkänner detta genom att fastställa det överordnade målet att senast 2030 ska minst 60 % av alla vuxna delta i utbildning varje år.
Deltagandet i vuxenutbildning låg dock endast på 37,4 % under 2016 1 och kommer inte att nå målet för 2030 om utvecklingen fortsätter. Dessutom är deltagandet i vuxenutbildning ojämnt fördelat, mellan medlemsstater och grupper av vuxna, vilket ökar sårbarheten för de som deltar i mindre utsträckning, mot bakgrund av de allt snabbare förändringarna på arbetsmarknaden. Två huvudproblem leder till ett lågt och ojämnt deltagande i vuxenutbildning:
-Enskilda får otillräckligt ekonomiskt stöd för utbildning. Detta beror främst på låga investeringsnivåer, att vissa grupper av vuxna och vissa typer av utbildning inte omfattas av stöd, olika hinder för att ägna sig åt utbildning och en fragmentering av stödet.
-Enskildas incitament och motivation att delta i utbildning är otillräckliga. Detta hänger samman med människors begränsade medvetenhet om sina kompetensbehov, begränsad insyn i utbildningsutbudet, osäkerhet om ett utbildningsprograms kvalitet och erkännande och en otillräcklig anpassning av tillgängliga erbjudanden till individuella behov.
Vad förväntas initiativet leda till?
Initiativets allmänna mål är att stödja medlemsstaternas reformer för att göra det möjligt för vuxna att delta i utbildning i syfte att öka deltagandet och minska kompetensklyftor. Initiativet bidrar därmed till EU:s mål att främja en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft i syfte att uppnå full sysselsättning och sociala framsteg. Det syftar särskilt till att
-täppa till luckor i befintliga stödsystem så att alla vuxna har tillgång till stöd för utbildning, även vid övergångar på arbetsmarknaden och oberoende av deras ställning på arbetsmarknaden eller yrkesställning,
-öka individens incitament och motivation att söka utbildning. Initiativet ingår i ett bredare spektrum av åtgärder inom ramen för den europeiska kompetensagendan.
Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå?
EU-åtgärder är motiverade utifrån EU:s mål att ha en kvalificerad arbetskraft för att bidra till företagens konkurrenskraft och innovation för hållbar tillväxt och resiliens i vår ekonomi mot bakgrund av de allt snabbare gröna och digitala omställningarna. Ett EU-initiativ stöder, samordnar och påskyndar nationella insatser genom utbyte av god praxis och främjande av innovativa strategier vid gemensamma utmaningar. Det bidrar till att skapa förväntningar om att alla berörda parter kommer att bidra till och dra fördel av den gemensamma tillgång som en kvalificerad arbetskraft i EU utgör. Det kan öka kvaliteten och insynen på utbildningsmarknaderna i EU som helhet, vilket gynnar enskilda och företag på den inre marknaden och den fria rörligheten.
B. Alternativ
Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför?
Bedömningen beaktade alternativ som skilde sig åt i fråga om leveranssätt för utbildningsrättigheterna (utbildningskuponger eller personliga konton), målgruppens storlek och enskildas frihet att välja utbildningsmöjligheter.
Det alternativ som rekommenderas är att ge alla vuxna i arbetsför ålder utbildningsrättigheter i form av personliga konton, samtidigt som mängderna anpassas till stödbehoven och enskilda får möjlighet att fritt välja mellan utbildningsmöjligheter vars kvalitet, arbetsmarknadsrelevans och erkännande säkerställs genom att de förs in i ett offentligt register. Detta alternativ är det mest effektiva när det gäller att uppnå initiativets mål, eftersom det
-på ett genomgripande sätt minskar stödluckor,
-säkerställer att utbildningsrättigheterna är överförbara, och
-ökar anpassningen av utbildningen till individens behov.
Mot bakgrund av initiativets mål, den rättsliga grunden och subsidiaritetsprincipen är det rekommenderade lagstiftningsinstrumentet ett förslag till rådets rekommendation. Detta instrument gör det möjligt att rekommendera en kombination av individuella utbildningsrättigheter, yrkesvägledning och stödjande ramvillkor (ett offentligt register över erkänd utbildning, validering och yrkesvägledning, betald ledighet för utbildning och effektiv styrning för kontinuerliga förbättringar), samtidigt som medlemsstaterna ges utrymme att genomföra åtgärderna i enlighet med nationella förhållanden.
Vem stöder vilka alternativ?
I det offentliga samrådet stödde en majoritet av de svarande från alla de viktigaste grupperna av berörda parter att ge utbildningsrättigheter till alla vuxna i arbetsför ålder, och att ge enskilda möjlighet att fritt välja mellan olika utbildningsmöjligheter. I de riktade samråden försökte arbetsmarknadens parter försäkra sig om att genomförandet av något av alternativen inte kommer att ske på bekostnad av arbetsgivarnas stöd till utbildning. Företrädare för nationella myndigheter och arbetsmarknadens parter pekade på behovet av att ta hänsyn till olika nationella traditioner när det gäller anordnandet av utbildning.
C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser
Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet?
Scenarioanalyser tyder på att genomförandet av det rekommenderade alternativet kan öka deltagandet i utbildning under 2030 till nivåer över EU-målet på 60 % och minska skillnaderna i deltagande mellan medlemsstaterna. De viktigaste förväntade effekterna är högre löner för enskilda, högre produktivitet för företagen samt högre BNP och social sammanhållning på samhällsnivå.
Vilka är kostnaderna för det rekommenderade alternativet?
Scenarioanalyser uppskattar den direkta årliga kostnaden för utbildningsrättigheter till cirka 17,6–24,5 miljarder euro. Merkostnaderna beror på ett ökat utnyttjande av betald ledighet för utbildning och kostnader för etablering och administration, men dessa förväntas bli begränsade med tanke på den betydande relevanta infrastruktur som redan finns i många medlemsstater.
Hur kommer företag och små och medelstora företag att påverkas?
Företagen förväntas dra nytta av en mer kvalificerad arbetskraft och minskade kompetensklyftor, med särskilda fördelar för små och medelstora företag vars anställda för närvarande i mindre utsträckning deltar i utbildning.
Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad?
Finansieringsformen överlåts med tanke på de olika nationella traditionerna åt medlemsstaterna. Kostnads-nyttoberäkningar tyder på att de ovan nämnda fördelarna med individuella utbildningskonton är betydligt större än kostnaderna om de genomförs väl, så att lämpliga finansierings- och kostnadsdelningsarrangemang kan främja hållbara offentliga finanser.
Uppstår andra betydande konsekvenser?
Betydande positiva effekter på de grundläggande rättigheterna förväntas inom ramen för artikel 14.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (”rätt till utbildning och till tillgång till yrkesutbildning och fortbildning”).
D. Uppföljning
När kommer åtgärderna att ses över?
Kommissionen kommer att övervaka och utvärdera framstegen i genomförandet av den föreslagna rekommendationen, i samarbete med medlemsstaterna och efter samråd med berörda parter, och rapportera till rådet inom 5 år efter antagandet.
Källa: Vuxenutbildningsundersökningen 2016 (senaste), exklusive handledd utbildning på arbetsplatsen i enlighet med EU:s referensram för vuxenutbildning.