Sammanfattning

Konsekvensbedömning, följedokument till förslaget om den gemensamma europeiska kontaktpunkten

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

För att de som investerar på kapitalmarknader ska kunna fatta välgrundade beslut måste de ha tillgång den information som enheter måste offentliggöra enligt EU-rätten (om till exempel företagets ekonomi, hållbarhet och produkter), liksom möjlighet att kunna använda denna information digitalt. Som det ser ut i dag är denna information utspridd över medlemsstaterna och sällan möjlig att använda digitalt. Det finns även andra hinder, som språkhinder, men även begränsande användarvillkor. Det innebär att de som använder företags- och produktinformation får höga kostnader för att söka, använda och analysera den information de behöver. Det gör de finansiella tjänsterna i EU mindre effektiva och mindre integrerade, och det utgör ett hinder för hållbar tillväxt.

Vad förväntas initiativet leda till?

Att en gemensam europeisk kontaktpunkt skulle inrättas tillkännagavs i kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen i september 2020. Syftet med kontaktpunkten är att göra det enklare att få tillgång till information digitalt. Med kontaktpunkten ökas flödet av information inom unionen, även över gränserna. Tanken är även att kontaktpunkten ska främja användning och återanvändning av information. Om dessa syften med informationsflöden och användning av information uppnås skulle finansiella tjänster och kapitalmarknader bli mer integrerade och kapital fördelas bättre. Som ett gemensamt dataområde ger den gemensamma kontaktpunkten även möjligheter till ny teknik och nya tjänster som till exempel bygger på automatisering och artificiell intelligens.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå?

Målet med detta initiativ (det vill säga att integrera databaser och information från hela unionen och göra så att informationen kan användas digitalt) kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna själva. Som det ser ut i dag återfinns de flesta reglerna om kanaler och format för offentliggörande av företagsinformation i medlemsstaternas lagstiftning. Med tanke på omfattningen och verkningarna med att inrätta en gemensam europeisk kontaktpunkt kan detta mål uppnås effektivare på unionsnivå.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför?

Flera lagstiftningsalternativ och andra åtgärder har undersökts, och denna undersökning har lett fram till att följande alternativ rekommenderas avseende de fem främsta aspekterna:

-Omfattning: Den information som ska finnas i den gemensamma kontaktpunkten ska omfatta all information om enheterna och produkterna och eventuell annan relevant information som enheterna enligt EU:s lagstiftning om finansiella tjänster offentliggör och ska stegvis införas i kontaktpunkten från 2024 till 2026.

-Format: Den information/de dokument som lämnas in till den gemensamma kontaktpunkten ska vara i ett öppet och allmänt använt format som uppgifter kan extraheras från. Utifrån detta format kan sedan olika maskinläsbara format tas fram allteftersom, liksom en gemensam uppsättning metadata som minst måste medfölja.

-Insamlingspunkter: Insamlingen av informationen ska vara decentraliserad och främst ske genom befintliga nationella organ, som de officiellt utsedda mekanismerna, eller EU-organ, som de europeiska tillsynsmyndigheterna. Genom alla insamlingspunkter ska informationen kunna hämtas till den gemensamma kontaktpunkten genom programmeringsgränssnitt (API:er).

-Öppna data: Den gemensamma kontaktpunkten ska bygga på en öppen datapolitik med öppna användarvillkor som möjliggör återanvändning, fri tillgång till information och allmänt använda öppna format.

-Styrning: Den gemensamma kontaktpunkten ska styras av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma).

Vem stöder vilka alternativ? 

Det finns ett brett stöd för den gemensamma kontaktpunkten inom alla berörda grupper. När det gäller utformningen och upplägget ville de flesta som lämnade in svar i det riktade samrådet och som deltog i e-workshopparna se enkel tillgång till en stor mängd offentliggjord finansiell och hållbarhetsrelaterad information i ett maskinläsbart format samlad på ett ställe. Användarna av denna typ av information kräver att kvaliteten på uppgifterna ska vara bra och att uppgifterna ska vara mer digitaliserade, så att de kan användas elektroniskt. När det gäller styrningen ville flertalet att ett offentligt organ skulle ansvara för den gemensamma kontaktpunkten, men många ville även se att den privata sektorn i större utsträckning skulle medverka i styrningen.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet? (om det finns ett sådant alternativ, annars anges nyttan med de huvudsakliga alternativen) 

Genom den gemensamma kontaktpunkten förbättras informationsspridningen både inom medlemsstaterna och över gränserna, och den digitala användningen av denna information förväntas öka. Investerare, analytiker, mellanhänder, forskare och fonder får, oavsett sin egen storlek och storleken på deras marknad, bättre och mer rättvis och jämlik insyn i marknadsaktörerna liksom i de enheter som lämnar in uppgifter frivilligt. Detta ger fler finansieringsmöjligheter, bidrar till att kapital fördelas bättre och minskar kostnaderna för kapital samt ökar den inre marknadens motståndskraft. En gemensam kontaktpunkt skulle ge enkel tillgång till många olika typer av information på ett snabbt och effektivt sätt, vilket öppnar för nya möjligheter. Användarna kommer inte heller att behöva lägga lika mycket tid och resurser på att söka och bearbeta information. Genom kontaktpunkten åtgärdas till viss del det växande behovet av hållbarhetsinformation om företag, vilket bidrar till målen om hållbar finansiering och den gröna given. Kontaktpunkten ger även möjligheter till nya tjänster på finansområdet, som bygger på analys, stordata eller artificiell intelligens/maskininlärning, samtidigt som informationen finns tillgänglig och kan användas i elektroniska apparater.

Vilka är kostnaderna för det rekommenderade alternativet? (om det finns ett sådant alternativ, annars anges kostnaderna för de huvudsakliga alternativen) 

De sammanlagda kostnaderna för Esma att införa (infrastruktur) och driva den gemensamma kontaktpunkten skulle för 2022 till 2027 uppgå till 16 miljoner euro. Kostnaderna för att koppla samman EU:s och de nationella insamlingspunkterna med den gemensamma kontaktpunkten beräknas till cirka 50 800 euro per insamlingspunkt eller 3,1 miljoner euro för alla (engångsbelopp), medan de löpande kostnaderna skulle ligga på runt 6 500 euro per insamlingspunkt eller på runt 0,4 miljoner euro tillsammans. För de som ska ta fram uppgifter till den gemensamma kontaktpunkten bör engångskostnaden (för att till exempel registrera sig hos ett insamlingsorgan) vara försumbara medan de årliga, löpande kostnaderna för att lämna in uppgifter och införskaffa identifieringskoden för juridiska personer, det digitala certifikatet och signeringsverktyget förväntas uppgå till 800 euro per enhet och runt 121 miljoner euro sammanlagt för hela EU.

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

Eftersom behovet av insyn är större för små och medelstora företag (eftersom det saknas forskning om små och medelstora företag) kommer företag som inte är börsnoterade, som små och medelstora företag, att kunna lägga in information frivilligt. Denna ökade insyn kan ge dem större möjligheter till finansiering och öka deras förmåga att expandera utanför det egna landets gränser.

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i någon betydande grad? 

Medlen som ges till Esma (för både administrations- och driftkostnader) efter att lagstiftningen har trätt i kraft kommer till högst 40 % att tas från EU:s budget och de resterande 60 % från de nationella behöriga myndigheterna. Det finns ingen uppgift i förslaget om hur de nationella insamlingspunkterna ska justera sin finansiering om det behövs. Medel från kommissionens program för instrumentet för tekniskt stöd (GD Reform) kan användas för att till viss del, på de nationella behöriga myndigheternas begäran, finansiera det tekniska stödet för upprättandet av den gemensamma kontaktpunkten.

Finns det några andra betydande konsekvenser? 

Nej.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?

Enligt förslaget ska åtgärderna ses över fem år efter ikraftträdandet och övervakningsverktyg inrättas.