EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 14.10.2021

COM(2021) 634 final

2021/0328(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ett Europaår för ungdomar 2022

(Text av betydelse för EES)

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Den 15 september 2021 tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen att kommissionen skulle föreslå att 2022 ska bli Europaåret för ungdomar – ”ett år som ska ägnas åt att värdesätta och uppskatta de unga som har offrat så mycket för andra”. Samtidigt som hon lyfter fram den tillförsikt om Europas framtid hon känner tack vare inspirationen från Europas ungdomar tillägger hon att ungdomar måste få vara med och utforma Europas framtid om vi vill utforma unionen med de unga som förebild. 

För att vi ska lyckas berika vårt kollektiva EU-projekt med de yngre generationernas insatser, drömmar, förhoppningar och insikter måste Europaåret för ungdomar vara fullständigt inkluderande. Ordförande Ursula von der Leyen betonar att Europa behöver alla sina ungdomar.

Covid-19-pandemin har haft en aldrig tidigare skådad – och ojämn – inverkan på ungdomars utbildning, sysselsättning och psykiska hälsa. Pandemin och de åtgärder den medförde har lett till avbrott i deras utbildning och hindrat dem från att komma ut på arbetsmarknaden och många ungdomar har upplevt känslor av isolering, ångest och depression. Barn, ungdomar och unga vuxna har drabbats mycket hårt av avbrotten i kontakterna med familj och vänner, och den ekonomiska krisen till följd av nedstängningarna har särskilt drabbat unga människor i Europa.  1

Samtidigt har våra ungdomar i sann solidarisk anda mellan generationerna offrat en del av sin värdefulla ungdomstid. Men de unga, som är en av de mest diversifierade grupperna i vårt europeiska samhälle, har också visat prov på stor motståndskraft och bidragit till att mildra konsekvenserna av pandemin.

Mot denna bakgrund skulle Europaåret för ungdomar 2022 ytterligare stimulera alla unga människor i Europa att komma med förslag och insikter för att forma unionens utveckling och samhället i stort. Det skulle också vara ett tillfälle att öka medvetenheten om de framtida möjligheterna för de unga. Det övergripande målet med Europaåret för ungdomar är att på följande sätt stärka unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser för att uppmärksamma, stödja och samarbeta med ungdomar i en värld efter pandemin:

(1)Belysa hur den gröna och den digitala omställningen ger nya framtidsutsikter och nya möjligheter att motverka pandemins negativa konsekvenser för ungdomar och samhället i stort, med inspiration från de ungas aktivitet, visioner och insikter för att ytterligare stärka och blåsa nytt liv i Europeiska unionens gemensamma projekt och lyssna till ungdomarna, med beaktande av deras farhågor, och stödja dem när det gäller att utveckla konkreta och inkluderande möjligheter, samtidigt som unionens instrument utnyttjas optimalt.

(2)Uppmuntra alla ungdomar, särskilt ungdomar med begränsade möjligheter och ungdomar från mindre gynnade förhållanden eller i utsatta grupper, att bli aktiva och engagerade medborgare och aktörer för förändring, inspirerade av en känsla av europeisk tillhörighet. Detta inbegriper ytterligare insatser för att bygga upp kapaciteten när det gäller ungdomars delaktighet, liksom samhällsengagemanget hos ungdomar och alla berörda parter som arbetar för att företräda deras intressen. Förutsättningen är att ungdomar med olika bakgrund och även de som kommer från utsatta grupper tas med i viktiga samråd, såsom konferensen om Europas framtid.

(3)Främja de möjligheter ungdomar ges genom offentlig politik på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå i syfte att stödja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling i en grönare och mer digital och inkluderande union.

I vidare bemärkelse kommer Europaåret för ungdomar att gå hand i hand med genomförandet av NextGenerationEU, som säkerställer en snabb grön och digital omställning, ger oss möjlighet att tillsammans gå stärkta ur pandemin och åter öppnar en värld av många möjligheter för ungdomar, inbegripet sådana sysselsättnings- och utbildningsmöjligheter av god kvalitet som behövs i framtidens Europa, samtidigt som ungdomars delaktighet i samhället stöds. Kommissionen strävar efter att stärka ungdomarnas roll när det gäller att göra återhämtningen till en drivkraft för välbefinnande och välfärd i framtiden.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

EU:s ungdomsstrategi är ramen för EU:s ungdomspolitiska samarbete för 2019–2027, på grundval av rådets resolution av den 26 november 2018 2 . EU:s ungdomspolitiska samarbete syftar till att tillvarata ungdomspolitikens potential. Samarbetet främjar ungdomars deltagande i det demokratiska livet, i enlighet med artikel 165.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det stöder också socialt och medborgerligt engagemang och har som syfte att se till att alla ungdomar har de resurser som behövs för att delta i samhället.

De europeiska ungdomsmålen 3 , som är en integrerad del av EU:s ungdomsstrategi, har utformats av ungdomar för ungdomar inom ramen för EU:s ungdomsdialog och representerar de områden där förändringar fortfarande måste ske, så att ungdomar kan ta vara på alla sina möjligheter.

Samtidigt kommer Europaåret för ungdomar 2022 att ge en unik impuls till ett europeiskt område för utbildning genom att det skapas ett verkligt område för lärande i EU senast 2025, där inkluderande utbildning av hög kvalitet för alla inte hindras av några gränser. Det kommer att bidra till den europeiska klimatpakten, den uppdaterade handlingsplanen för digital utbildning och initiativet En hälsosam livsstil för alla (HealthyLifestyle4all). Det kommer att stödjas av den europeiska pelaren för sociala rättigheter när det gäller sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning. Europaåret för ungdomar kommer att förstärka unionens ansträngningar att öka sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar under återhämtningen efter pandemin genom den förstärkta ungdomsgarantin 4 och nystarten av den europeiska alliansen och nätverket för lärlingsutbildning, den europeiska barngarantin, genomförandet av den europeiska kompetensagendan 5 , kommissionens rekommendation om effektiva aktiva arbetsmarknadsåtgärder till följd av covid-19-krisen 6 , liksom lanseringen av det nya initiativet Alma. Alma (en akronym av Aim, Learn, Master, Achieve, dvs. sikta, lära, bemästra och nå resultat) kommer att vara ett gränsöverskridande mobilitetsprogram för mindre gynnade ungdomar i åldern 18–30 år som varken arbetar eller studerar.

Även om ungdomar är uppvuxna med digital teknik förtjänar de, särskilt om de är minderåriga, råd och stöd när tillvaron på internet alltmer flyter ihop med det verkliga livet. Under 2022 kommer den uppdaterade strategin för ett bättre internet för barn att sätta ungdomars delaktighet, digitala färdigheter, inkludering och främjande av barns välbefinnande i centrum.

I EU:s övergripande strategi för barnets rättigheter och den europeiska barngarantin 7 fastställs en ny standard för barns och ungdomars delaktighet som har utvecklats i samarbete med de minderåriga själva.

Många av dessa möjligheter stöds av betydande EU-investeringar, särskilt genom program som Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Europeiska socialfonden+, Kreativa Europa, Horisont Europa, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, asyl-, migrations- och integrationsfonden, programmet för rättsliga frågor, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Dessa finansieringsprogram ger ett betydande bidrag från EU för att göra det möjligt för ungdomar att fortsätta sin personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling.  

De EU-program som är särskilt inriktade på unga kommer att spela en viktig roll under Europaåret för ungdomar. År 2022 har Erasmusprogrammet funnits i 35 år, vilket ger en ypperlig möjlighet att fira att tio miljoner ungdomar har varit en del av äventyret sedan 1987 och att marknadsföra det nya programmet som har blivit mer mångsidigt och omfattar utbildning, praktik, ungdomsfrågor och idrott. Europeiska solidaritetskåren kommer också att inleda sitt femte verksamhetsår 2022. Den 9 maj är ett symboliskt datum för att anordna aktiviteter eller evenemang kring dessa teman.

Verksamhet som anordnas under Europaåret bör vara relevant för alla medlemsstater. Medlemsstaterna ombeds därför att utse nationella samordnare som ska ansvara för att organisera landets deltagande i Europaåret för ungdomar. Kommissionen ska sammankalla möten för de nationella samordnarna för att samordna genomförandet av Europaåret för ungdomar och utbyta information om genomförandet på nationell nivå och unionsnivå.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Europaåret för ungdomar kommer att genomföras med hjälp av de EU-program och genomförandemekanismer som redan finns och den drivkraft som NextGenerationEU erbjuder. Ungdomsrelevanta investeringar kan för närvarande beviljas betydande EU-finansiering inom flera EU-program och EU-instrument, särskilt Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren, Erasmus för unga företagare, Kreativa Europa, Europeiska socialfonden+, sysselsättningsinitiativet för unga, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden, programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden, det digitala Europa och Horisont Europa. Den externa dimensionen av dessa program och vidareförmedlandet av värdefulla lärdomar, liksom olika särskilda externa instrument, såsom NDICI-Global Europe, kommer att vara en integrerad del av EU:s ungdomssamarbete med våra internationella partner. Den kommande ungdomshandlingsplanen kommer att stå i centrum för den externa dimensionen av Europaåret för ungdomar.

Europaåret för ungdomar 2022 kommer att anpassas till kommissionens prioriteringar för 2019–2024.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget har följande två rättsliga grunder:

(1)Artikel 165.4 i EUF-fördraget, där följande föreskrivs: För att bidra till att de mål som anges i denna artikel uppnås, ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén besluta om stimulansåtgärder som dock inte får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar.

(2)Artikel 166.4 i EUF-fördraget, där följande föreskrivs: ”Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén besluta om åtgärder för att bidra till att de mål som anges i denna artikel uppnås, dock utan att dessa åtgärder får omfatta någon harmonisering av medlemsstaternas lagar eller andra författningar, och rådet ska på förslag av kommissionen anta rekommendationer”.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

•Proportionalitetsprincipen

Detta förslag är förenligt med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget. Det föreslagna tillvägagångssättet är enkelt. Det bygger på befintliga program och kommunikationsverksamhet inriktad på temat för Europaåret för ungdomar 2022. Det medför inga oproportionerliga begränsningar i verksamheten hos de förvaltningar som genomför förslaget.

Medlemsstaternas arbete kommer att stödjas och kompletteras genom EU-åtgärder. Dessa kommer i första hand att förbättra effektiviteten hos unionens egna instrument. Dessutom kommer EU-åtgärderna att skapa underlag för och uppmuntra till synergieffekter och samarbete mellan medlemsstaterna, organisationer och stiftelser samt privata och offentliga företag.

EU-åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att hantera de konstaterade problemen.

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten hos befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

De nationella samordnarna bör, i samarbete med företrädare för organisationer eller organ på ungdomsområdet, inbegripet ungdomarna själva när så är möjligt, aktivt engagera ungdomar i förberedelserna och genomförandet av verksamheten under Europaåret för ungdomar 2022.

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

2021/0328 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ett Europaår för ungdomar 2022

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 8 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 9 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I artikel 165.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att unionens insatser bland annat ska stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.

(2)I Bratislavafärdplanen av den 16 september 2016 10 åtog sig de 27 stats- och regeringscheferna att ”skapa bättre möjligheter för ungdomar”, särskilt genom ”EU-stöd till medlemsstaterna i kampen mot ungdomsarbetslöshet och förbättrade EU-program för ungdomar”.

(3)I Romförklaringen av den 25 mars 2017 11 utfäste sig ledarna för de 27 medlemsstaterna, Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen att sträva efter ett EU där unga får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete i hela Europa.

(4)I Europeiska unionens ungdomsstrategi 2019–2027 framhålls att ungdomar utformar sina egna liv, bidrar till positiva förändringar i samhället och till att utveckla EU:s ambitioner, och att ungdomspolitiken kan bidra till att skapa utrymme för ungdomar att tillvarata möjligheter och relatera till europeiska värden. Tidigare Europaår, t.ex. Europaåret för järnvägen 2021, Europaåret för kulturarv 2018 eller Europaåret för medborgarna 2013–2014, bidrar med värdefulla erfarenheter som bör ligga till grund för framtida insatser för att engagera ungdomar i utformningen av deras framtid och Europas framtid.

(5)NextGenerationEU säkerställer en snabb grön och digital omställning, ger oss möjlighet att tillsammans gå stärkta ur pandemin och öppnar åter en värld av många möjligheter för ungdomar, inbegripet arbetstillfällen av hög kvalitet och anpassning till sociala förändringar. Unionen strävar efter att ungdomar fullt ut ska medverka i genomförandet av NextGenerationEU och att stärka deras roll i den gröna och den digitala omställningen.

(6)Den 15 september 2021 tillkännagav ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen 12 att Europeiska kommissionen skulle föreslå att 2022 ska vara Europaåret för ungdomar. Samtidigt som hon lyfte fram den tillförsikt om Europas framtid hon känner tack vare inspirationen från Europas ungdomar tillade hon att ungdomar måste få vara med och utforma Europas framtid om vi vill utforma unionen med de unga som förebild. Europa behöver alla ungdomars vision, engagemang och deltagande för att bygga en bättre framtid, och Europa måste ge unga möjligheter för framtiden, en framtid som är grönare, mer digital och mer inkluderande. Därför föreslog kommissionens ordförande ett år som ska ägnas åt att värdesätta och uppskatta de unga som har offrat så mycket för andra.

(7)Ungdomarnas aktiva deltagande i demokratiska processer är avgörande för Europas framtid och dess demokratiska samhällen. I enlighet med EU:s handlingsplan för demokrati 13 syftar därför Europaåret för ungdomar till att främja ungdomars aktiva deltagande i Europas demokratiska liv, bland annat genom att stödja deltagande av ungdomar med olika bakgrund i processer såsom konferensen om Europas framtid, främja medborgarengagemang och volontärinitiativ och därigenom öka medvetenheten om europeiska gemensamma värden och grundläggande rättigheter samt europeisk historia och kultur, föra samman ungdomar och beslutsfattare på lokal, nationell och europeisk nivå och bidra till den europeiska integrationsprocessen.

(8)Ungdomarnas avgörande roll erkänns också och måste stödjas ytterligare så att deras outsinliga förmåga till aktivism kanaliseras för att skapa en bättre värld. Europaåret för ungdomar är ett konkret bidrag till FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling (Agenda 2030) 14 , där det framhålls att barn och unga kvinnor och män är viktiga drivkrafter för förändring, och bör ge ytterligare impulser till genomförandet av den agendan, vägen mot hållbar utveckling och ungdomars förmåga att forma framtiden, inte bara för unionen utan även för EU:s partnerländer och hela världen.

(9)Europaåret bör bidra till att stärka ungdomars delaktighet när det gäller EU:s externa åtgärder inom alla politikområden, skapa nya möjligheter till utbildning och utbyten, partnerskap och dialog mellan ungdomar från EU och partnerländerna och öka ungdomarnas engagemang i strategisk kommunikation och offentlig diplomati.

(10)De europeiska ungdomsmålen, som är en integrerad del av EU:s ungdomsstrategi och som har utformats av ungdomar för ungdomar inom ramen för EU:s ungdomsdialog, vittnar om att många europeiska ungdomar gärna vill vara med och bestämma i vilken riktning Europeiska unionen bör utvecklas. 

(11)Europaåret för ungdomar bör främja genomförandet av den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter 15 , där det framhålls att alla har ”rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande” och det europeiska området för utbildning, som syftar till att stimulera ungdomar i deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling genom att det skapas ett verkligt europeiskt område för lärande senast 2025 där inkluderande utbildning av hög kvalitet för alla inte hindras av några gränser.

(12)Europaåret för ungdomar bör stödja unionens insatser för att öka sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar under återhämtningen efter pandemin i enlighet med Europaparlamentets resolution om ungdomsgarantin ( 2020/2764 (RSP) ) 16 , där det betonas att isoleringsåtgärderna har orsakat ett plötsligt avbrott i ungdomars formella och informella utbildning och i fråga om traineeplatser, praktikplatser och lärlingsplatser samt arbetstillfällen, vilket har påverkat deras inkomst, inkomstpotential och välbefinnande, inbegripet deras hälsa och framför allt deras psykiska hälsa.

(13)Europaåret för ungdomar bör ge ytterligare impulser till skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet för ungdomar inom ramen för initiativet för ungdomssysselsättningsstöd, inbegripet den förstärkta ungdomsgarantin 17 och inom ramen för Alma-initiativet (Aim, Learn, Master, Achieve) som ska genomföras inom ramen för Europeiska socialfonden+. Alma bör vara ett gränsöverskridande mobilitetsprogram för mindre gynnade ungdomar som varken arbetar eller studerar för att få yrkeserfarenhet utomlands tillsammans med sociala tjänster i syfte att ge dessa ungdomar, bland annat från landsbygdsområden, randområden och mindre utvecklade regioner, utbildning eller sysselsättning av god kvalitet.

(14)Europaparlamentet understryker i sin resolution om hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott (2020/2864 (RSP)) 18 de särskilt kännbara följder som den pågående pandemin har haft för unga som varken arbetar eller studerar och framhäver behovet av att man behöver åtgärda de problem som ungdomar från utsatta grupper ställs inför. Europaparlamentet konstaterar att ungdomsarbetslösheten och fattigdomen stadigt har ökat sedan pandemin bröt ut och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att motverka de förödande följderna för ungdomssysselsättningen. Resolutionen påminner om den roll som frivilligarbete spelar för utvecklingen av ungdomars livskunskap och arbetsfärdigheter och anser att den europeiska solidaritetskåren kan hjälpa europeiska ungdomar att bredda sina möjligheter bortom den lokala nivån.

(15)Europaåret för ungdomar bör stödja genomförandet av rådets resolution av den 1 december 2020 för inrättandet av en europeisk agenda för ungdomsarbete 19 och rådets slutsatser av den 22 maj 2019 om ungdomar och arbetets framtid 20 , av den 10 december 2019 om digitalt ungdomsarbete 21 och av den 7 december 2017 om smart ungdomsarbete 22 .

(16)För att lyfta fram vikten av klimat- och miljöarbetet i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet 23 och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling bör Europaåret för ungdomar bidra till att integrera klimat- och miljöåtgärder och till att genomföra den europeiska gröna given 24 på ett rättvist och inkluderande sätt, liksom uppdragen i Horisont Europa och 55 %-paketet 25 , särskilt genom att uppmuntra ungdomar att formulera egna initiativ och kreativa idéer om hur de relevanta målen kan uppnås.

(17)Europaåret för ungdomar bör ge ytterligare drivkraft till Europaparlamentets resolution om effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren (2019/2195 (INI)) 26 grönare, där det understryks att Erasmus+, genom sitt stöd till formell och icke-formell utbildning och ungdomsverksamhet, är avgörande för att öka medvetenheten bland européer, särskilt bland de yngre generationerna, och uppmuntra dem till en aktiv inställning och välunderbyggda åsikter när det gäller hållbarhet och relevant politik för att utvecklas till engagerade och medvetna medborgare i framtiden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vilken viktig roll ungdoms- och civilsamhällesorganisationer har vid utbyte av bästa praxis och genomförande av projekt så att de yngre generationerna blir mer medvetna om hållbarhet.

(18)I sitt tal om tillståndet i Europeiska unionen betonade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att Europa behöver alla sina ungdomar. För att uppnå sina mål bör Europaåret vara helt inkluderande och aktivt främja deltagande av personer med begränsade möjligheter.

(19)Europaåret för ungdomar är fast förankrat i de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan) 27 . Insatserna och verksamheten inom ramen för Europaåret för ungdomar bör särskilt säkerställa full respekt för rätten till jämställdhet mellan kvinnor och män och rätten att inte diskrimineras på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning samt främja tillämpningen av stadgan. EU:s strategi för barnets rättigheter 28 och den europeiska barngarantin 29 fastställer en ny standard för barns och ungdomars representation och erkänner barn och ungdomar som aktiva medborgare som driver på förändring.

(20)För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av Europaåret för ungdomar bör man i största möjliga mån använda befintliga genomförandemekanismer. För att optimera Europaårets mervärde bör synergieffekter och komplementaritet eftersträvas, i synnerhet mellan Europaåret och unionsprogrammen, inbegripet program med internationell utåtriktad verksamhet som särskilt riktar sig till ungdomar, sådana som inte har en transnationell eller internationell karaktär, särskilt sådana program som rör utbildning, idrott, kultur och medier, ungdom och solidaritet, volontärarbete, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, industri och företagande, digital politik, jordbruk och landsbygdsutveckling som fokuserar på unga jordbrukare, miljö och klimat, sammanhållningspolitik, migration, säkerhet och internationellt samarbete och utveckling, samt med medlemsstaternas verksamhet.

(21)Genom att skapa en miljö som främjar dessa syften samtidigt på unionsnivå, regional och lokal nivå kan starkare synergieffekter och effektivare resursanvändning uppnås. I det avseendet bör kommissionen i tid informera och föra ett nära samarbete med Europaparlamentet, rådet och medlemsstaterna, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och de organ och sammanslutningar som är verksamma på ungdomsområdet på unionsnivå. I syfte att säkerställa att de aktiviteter som utarbetats för Europaåret för ungdomar har en europeisk dimension uppmuntras även medlemsstaterna att samarbeta med varandra.

(22)Europaåret för ungdomar bör också fokusera på insatser och aktiviteter som kan ge ett europeiskt mervärde. Begreppet europeiskt mervärde ska tolkas brett och visas på olika sätt, t.ex. när åtgärder eller verksamheter har en gränsöverskridande karaktär, särskilt när det gäller samarbete som syftar till att uppnå en hållbar systemeffekt eller bidra till ungdomars europeiska identitet, medvetenhet om och ansvarstagande för europeiska gemensamma värden och grundläggande rättigheter samt förmåga att delta i unionens representativa och deltagande demokrati.

(23)På unionsnivå fastställs de finansiella anslag som är nödvändiga för genomförandet av detta beslut inom ramen för budgeten för de bidragande programmen i enlighet med den fleråriga budgetramen 2021–2027. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter bör målet vara att tillhandahålla minst åtta miljoner euro för att finansiera genomförandet av detta beslut. Under förutsättning att medel finns tillgängliga bör den verksamhet som stöder Europaåret för ungdomar medfinansieras från unionens budget i enlighet med de regler som gäller för de relevanta programmen, särskilt Erasmus+ och den europeiska solidaritetskåren och, i förekommande fall, andra unionsprogram.

(24)Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och effekt, bättre kan uppnås på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(25)Med beaktande av covid-19-pandemins konsekvenser för ungdomar och det följaktligen brådskande behovet av att under detta Europaår arbeta för att uppmärksamma, stödja och involvera ungdomarna efter pandemin, är det lämpligt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

(26)För att säkerställa ett snabbt genomförande av Europaåret för ungdomar bör detta beslut av brådskande skäl träda i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 
Innehåll

År 2022 ska utses till Europaåret för ungdomar 2022 (Europaåret).

Artikel 2 
Mål

I enlighet med målen i EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och de europeiska ungdomsmålen ska det övergripande målet med Europaåret vara att stärka unionens, medlemsstaternas och de regionala och lokala myndigheternas insatser för att uppmärksamma, stödja och samarbeta med ungdomar i en värld efter pandemin. Europaåret ska särskilt inriktas på följande:

 

1.Belysa hur den gröna och den digitala omställningen ger nya framtidsutsikter och nya möjligheter att motverka pandemins negativa konsekvenser för ungdomar och samhället i stort, med inspiration från ungdomars aktivitet, visioner och insikter för att ytterligare stärka och blåsa nytt liv i Europeiska unionens gemensamma projekt och lyssna till ungdomarna, med beaktande av deras farhågor, och stödja dem när det gäller att utveckla konkreta och inkluderande möjligheter, samtidigt som unionens instrument utnyttjas optimalt.

2.Uppmuntra alla ungdomar, särskilt ungdomar med begränsade möjligheter och ungdomar från mindre gynnade förhållanden eller i utsatta grupper samt ungdomar från landsbygdsområden, randområden och mindre utvecklade regioner, att bli aktiva och engagerade medborgare och aktörer för förändring, inspirerade av en känsla av europeisk tillhörighet, inbegripet ytterligare insatser för att bygga upp kapaciteten när det gäller delaktighet och samhällsengagemang hos ungdomar och hos alla berörda parter som arbetar för att företräda deras intressen samt inkludera bidrag från ungdomar med olika bakgrund i viktiga samråd, såsom konferensen om Europas framtid.

3.Främja de möjligheter ungdomar ges genom offentlig politik på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå i syfte att stödja deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling i en grön, digital och inkluderande värld.

Artikel 3 
Typ av åtgärder

1.De åtgärder som ska vidtas för att uppnå målen i artikel 2 i ska inbegripa följande typer av verksamhet på EU-nivå och på nationell, regional eller lokal nivå, och i relevanta fall i partnerländer, med koppling till målen för Europaåret:

(a)Konferenser, evenemang och initiativ för att främja en inkluderande och tillgänglig debatt om utmaningar, inbegripet de konsekvenser av covid-19-pandemin som ungdomar, inklusive ungdomar med begränsade möjligheter och ungdomar i utsatta grupper, ställs inför och om de åtgärder som aktörer på olika nivåer kan vidta.

(b)Främjande av ungdomars delaktighet och förbättrande av befintliga verktyg, kanaler och program som gör det möjligt för ungdomar att nå beslutsfattare genom att identifiera, samla in och dela med sig av erfarenheter och god praxis.

(c)Insamling av idéer med hjälp av delaktighetsbaserade metoder för att gemensamt utforma Europaåret.

(d)Informations-, utbildnings- och upplysningskampanjer för att förmedla värden såsom jämlikhet, solidaritet, frivilligarbete, känsla av tillhörighet och säkerhet, känsla av att bli hörda och respekterade, för att stimulera ungdomars aktiva bidrag till att bygga ett samhälle som är mer inkluderande, grönt och digitalt.

(e)Skapande utrymme för utbyte när det gäller att omvandla utmaningar till möjligheter i en anda av entreprenörskap.

(f)Genomförande av studier och forskning om ungdomars situation i unionen, även genom att framställa harmoniserad europeisk statistik och använda den och annan EU-statistik, samt främja och sprida dessa resultat på europeisk, nationell eller regional nivå.

(g)Främjande av program, finansieringsmöjligheter, projekt, åtgärder och nätverk som är relevanta för ungdomar, bland annat genom sociala medier och nätgemenskaper.

2.Kommissionen får identifiera annan verksamhet som kan bidra till Europaårets mål och tillåta att hänvisningar till Europaåret görs i marknadsföringen av denna verksamhet i den mån den bidrar till att uppnå dessa mål. EU:s institutioner och medlemsstaterna får också identifiera annan verksamhet och föreslå sådan verksamhet för kommissionen.

Artikel 4 
Samordning på nationell nivå

Medlemsstaterna ska ha ansvar för organisationen av deltagandet i Europaåret på nationell nivå. Medlemsstaterna ska utse nationella samordnare för detta ändamål. De nationella samordnarna ska säkerställa att de relevanta aktiviteterna samordnas på nationell nivå. De ska också se till att ungdomar och det civila samhällets ungdomsorganisationer deltar aktivt i genomförandet av Europaårets verksamhet.

Artikel 5 
Samordning på unionsnivå

1.Kommissionen ska sammankalla möten för de nationella samordnarna för att samordna genomförandet av Europaåret. Mötena ska även tjäna till att utbyta information om genomförandet av Europaåret på nationell nivå och unionsnivå. Företrädare för Europaparlamentet får delta som observatörer och bidra till dessa möten.

2.Samordningen av Europaåret på unionsnivå ska ske på ett övergripande sätt i syfte att skapa synergier mellan unionens olika program och initiativ av relevans för ungdomar.

3.Kommissionen ska sammankalla möten med berörda parter och företrädare för organisationer eller organ på ungdomsområdet för att hjälpa till att gemensamt utforma och genomföra Europaåret på unionsnivå.

Artikel 6 
Internationellt samarbete

Kommissionen ska, inom ramen för Europaåret, vid behov samarbeta med internationella partner och behöriga internationella organisationer, och samtidigt säkerställa att EU:s deltagande framgår tydligt. Kommissionen ska särskilt säkerställa samarbete med Europarådet, bland annat inom ramen för ungdomspartnerskapet mellan EU och Europarådet, samt med internationella ungdomsnätverk och ungdomsorganisationer.

Artikel 7 
Övervakning och utvärdering

Kommissionen ska senast den 31 december 2023 lämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den övergripande bedömningen av de initiativ som föreskrivs i detta beslut.

Artikel 8 
Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKTEN

Innehåll

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden

1.3.Förslaget eller initiativet avser:

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål

1.4.2.Specifikt/specifika mål

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKTEN

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Förslaget eller initiativet avser 

X en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 30  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

 

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

Ange indikatorer för övervakning av framsteg och resultat.

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

X begränsad varaktighet

–X    med verkan från antagandet av beslutet till 31.12.2023

–X    Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2024 för åtagandebemyndiganden och från och med 2022 till och med 2026 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 31   

X  Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–x av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–x    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten.

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin mot bedrägerier.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av utgifter	Bidrag
	Nummer	Diff./Icke-diff. 32	från Eftaländer 33	från kandidatländer 34	från tredjeländer	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
		Diff./Icke-diff.	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ
2.b	07 01 02 01 – Stödutgifter för Erasmus	Diff.	JA	JA	JA	NEJ
2.b	07 01 03 01 Stödutgifter för europeiska solidaritetskåren	Diff.	JA	JA	JA	NEJ
2.b	07 03 01 02 – Främjande av enskilda personers rörlighet i utbildningssyfte samt samarbete, inkludering, spetskompetens, kreativitet och innovation inom organisationer och politik på utbildningsområdet – Direkt förvaltning	Diff.	JA	JA	JA	NEJ
2.b	07 03 02 – Främjande av ungas rörlighet i utbildningssyfte inom icke-formell utbildning och ungas aktiva deltagande, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på ungdomsområdet.	Diff.	JA	JA	JA	NEJ
2.b	07 04 01 – Europeiska solidaritetskåren	Diff.	JA	JA	JA	NEJ

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

Program och budgetrubriker som nämns nedan är preliminära. Lämplig finansiering kommer att fastställas inom ramen för de bidragande programmen, i enlighet med tillämpliga finansiella bestämmelser.

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–◻Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–x    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

under rubrik 2: Sammanhållning, resiliens och värden

GD Utbildning och kultur				2021	2022	2023	2024		2025 2026 2027							TOTALT
• Driftsanslag
Budgetpost 07 03 01 02	Åtaganden	(1a)			3,500										3,500
	Betalningar	(2a)			1,437	0,515		0,987		0,310	0,251				3,500
Budgetpost 07 03 02	Åtaganden	(1b)			4,000	0,500									4,500
	Betalningar	(2b)			2,724	1,403		0,346		0,027					4,500
Budgetpost 07 04 01	Åtaganden	(1c)			0,500										0,500
	Betalningar	(2c)			0,275	0,130		0,054		0,041					0,500

• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	1a+1b+1c		8,000	0,500					8,500
	Betalningar	2a+2b +2		4,436	2,048	1,387	0,378	0,251		8,500

·Anslag av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda operativa program
Budgetpost 07 01 02 01	Åtaganden / Betalningar	(3)		0,200	0,200	0,200									0,600
Budgetpost 07 01 03 01	Åtaganden / Betalningar	(3)		0,050	0,050	0,050									0,150
TOTALA anslag  för GD Utbildning och kultur	Åtaganden	=1a+1b+1c+3		8,250	0,750		0,250							9,250
	Betalningar	=2a+2b +2c+3		4,686	2,298		1,637		0,378	0,251				9,250

 

Rubrik i den fleråriga budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			Året  2021	Året  2022	Året  2023	Året  2024	Ange så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			TOTALT
GD Utbildning och kultur
• Personalresurser			0,948	1,358	0,240					2,546
• Övriga administrativa utgifter				0,012						0,012
TOTALT GD Utbildning och kultur	Anslag		0,948	1,370	0,240					2,558

TOTALA anslag  för RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,948

1,370

0,240

2,558

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021 35	2022	2023	2024	Ange så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			TOTALT
TOTALA anslag   för RUBRIKERNA 1–7  i den fleråriga budgetramen	Åtaganden		0,948	9,620	0,990	0,250				11,808
	Betalningar		0,948	6,056	2,538	1,637	0,378	0,251		11,808

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler):

Ange mål och resultat ⇩

Året  2021

Året  2022

Året  2023

Året  2024

Ange så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

OUTPUT

Typ 36

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 37 …

- Output

- Output

- Output

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Output

Delsumma specifikt mål nr 2

TOTALT

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Året  2021 38

Året  2022

Året  2023

Året  2024

Ange så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,948	1,358	0,240					2,546
Övriga administrativa utgifter		0,012						0,012
Delsumma för RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen	0,948	1,370	0,240					2,558

Utanför RUBRIK 7 39   i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter av   administrativ natur		0,250	0,250	0,250				0,750
Delsumma för   belopp utanför RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen		0,250	0,250	0,250				0,750

TOTALT

0,948

1,620

0,490

0,250

3,308

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs genom komplettering med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		Året  2021	Året  2022	År 2023	År n+3	Ange så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		3	3	0,50
20 01 02 03 (vid delegationer)
01 01 01 01  (indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 11 Direkta forskningsåtgärder
Annan budgetpost (ange vilken)
• Extern personal (i heltidsekvivalenter): heltidsekvivalenter) 40
20 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)		6	11	2
20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 xx yy zz   41	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
01 01 01 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
01 01 01 12 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		9	14	2.50

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs efter komplettering med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Tillsammans med andra tjänster utforma och samordna Europaårets arbetsplan; fastställa riktlinjer för tjänste- och köpeavtal, och följa med i urvalsprocessen; säkerställa den interinstitutionella samordningen; förbereda genomgångar och tal för kommissionärer och generaldirektorat; se till att det finns pressmaterial; följa utvärderingen i efterhand
Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

För förslaget/initiativet gäller följande:

–Förslaget X är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Det kan finansieras till fullo genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    Det kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–◻    Det kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

För förslaget/initiativet gäller följande:

–x    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter.

–◻    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Året  n 42	Året  n+1	Året  n+2	Året  n+3	Ange så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			Totalt
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

 

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–Förslaget/initiativet X påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på andra inkomster

–Ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 43
		Året  n	Året  n+1	Året  n+2	Året  n+3	Ange så många år som behövs för att redovisa varaktigheten för inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

BILAGA 
till FINANSIERINGSÖVERSIKTEN FÖR RÄTTSAKTEN

Benämning på förslaget/initiativet:

1. STORLEK PÅ OCH KOSTNAD FÖR PERSONALBEHOVET

2. KOSTNAD FÖR ÖVRIGA ADMINISTRATIVA UTGIFTER

3. TOTALA ADMINISTRATIVA KOSTNADER

4. METOD FÖR BERÄKNING AV KOSTNADERNA

4.1.Personalresurser

4.2. Övriga administrativa utgifter

1. Kostnad för personalbehovet

Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

x    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		2021		2022		2023		År n+3		År n+4		År n+5		År n+7		TOTALT
		Heltidsekvivalenter	Anslag	Heltidsekvivalenter	Anslag	Heltidsekvivalenter	Anslag	Heltidsekvivalenter	Anslag	Heltidsekvivalenter	Anslag	Heltidsekvivalenter	Anslag	Heltidsekvivalenter	Anslag	Heltidsekvivalenter	Anslag
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
20 01 02 01 – Utgifter för huvudkvarter och representationskontor	Handläggare	3	0,456	3	0,456	0,50	0,076									6,5	0,988
	Assistenter
20 01 02 03 (vid delegationer)	Handläggare
	Assistenter
• Extern personal 44
20 02 01 och 20 02 02 – Extern personal – Huvudkontoret och representationskontoren	Kontrakts-anställda	3	0,246	8	0,656	2	0,164									13	1,066
	Nationella experter
	Tillfällig personal	3	0,246	3	0,246											6	0,492
20 02 03 – extern personal – unionens delegationer	Kontrakts-anställda
	Lokalt anställda
	Nationella experter
	Tillfällig personal
	Unga experter som arbetar vid delegationerna
Annan budgetpost för personalresurser (ange vilken)
Delsumma RUBRIK 7		9	0,948	14	1,358	2,50	0,240									25,5	2,546

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs efter komplettering med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

   

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

2021

2022

2023

År n+3

År n+4

År n+5

År n+7

TOTALT

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

Heltidsekvivalenter

Anslag

• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)

01 01 01 01 Indirekta forskningsåtgärder 45 01 01 01 11 Direkta forskningsåtgärder Annat (precisera)

Handläggare

Assistenter

• Extern personal 46

Extern personal från driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster)

– vid huvudkontoret

Kontrakts-anställda

Nationella experter

Tillfällig personal

– vid unionens delegationer

Kontrakts-anställda

Lokalt anställda

Nationella experter

Tillfällig personal

Unga experter som arbetar vid delegationerna

01 01 01 02 Indirekta forskningsåtgärder 01 01 01 12 Direkta forskningsåtgärder Annat (precisera) 47

Kontrakts-anställda

Nationella experter

Tillfällig personal

Andra budgetposter för personalresurser (specificera)

Delsumma personalresurser – Utanför RUBRIK 7

Totalt personalresurser (alla rubriker i den fleråriga budgetramen)

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs efter komplettering med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Personalbehoven täcks delvis med personal genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, kompletterad med ytterligare tilldelning av 4 kontraktsanställda som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

2. Kostnad för övriga administrativa utgifter

Förslaget/initiativet kräver inte att administrativa anslag tas i anspråk

x    Förslaget/initiativet kräver att administrativa anslag tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	2021	2022	2023	År n+3	År n+4	År n+5	År n+7	Totalt
Vid huvudkontoret eller inom EU:s territorium:
20 02 06 01 – Utgifter för tjänsteresor och representation		0,012						0,012
20 02 06 02 – Kostnader för konferenser och möten
20 02 06 03 – Kommittéer 48
20 02 06 04 Studier och samråd
20 04 – IT-utgifter (gemensamma) 49
Andra budgetposter som inte gäller personalresurser (specificera vid behov)
Vid unionens delegationer
20 02 07 01 – Kostnader för tjänsteresor, konferenser och representation
20 02 07 02 – Vidareutbildning för anställda
20 03 05 – Infrastruktur och logistik
Andra budgetposter som inte gäller personalresurser (specificera vid behov)
Delsumma Övriga utgifter – RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen		0,012						0,012

De administrativa kostnaderna ska täckas genom anslag som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller som har omfördelats, om så krävs kompletterade med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till befintliga begränsningar i fråga om budgetmedel.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Utanför RUBRIK 7  i den fleråriga budgetramen	År n 50	År n+1	År n+2	År n+3	År n+4	År n+5	År n+7	Totalt
Utgifter för tekniskt och administrativt stöd (gäller ej extern personal) som finansieras från driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster)
– vid huvudkontoret
– vid unionens delegationer
Andra administrativa utgifter för forskning
IT-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter 51
IT-utgifter inom operativa program som omfattas av kommissionens administrativa självständighet och institutionella befogenheter 52
Andra budgetposter som inte gäller personalresurser (specificera vid behov)
Delsumma Övriga utgifter – Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Totalt Övriga administrativa utgifter (alla rubriker i den fleråriga budgetramen)

3. Totalt Administrativa kostnader (alla rubriker i den fleråriga budgetramen)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Sammanfattning

År 2021

År 2022

År 2023

År n+3

År n+4

År n+5

År n+7

Totalt

Rubrik 7 – Personalresurser

0,948

1,358

0,240

2,546

Rubrik 7 – Övriga administrativa utgifter

0,012

0,012

Delsumma Rubrik 7

Utanför Rubrik 7 – Personalresurser

Utanför Rubrik 7 – Övriga administrativa utgifter

Delsumma Övriga rubriker

TOTALT RUBRIK 7 och utanför RUBRIK 7

0,948

1,370

0,240

2,558

De administrativa kostnaderna ska täckas genom anslag som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga och/eller som har omfördelats, om så krävs kompletterade med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till befintliga begränsningar i fråga om budgetmedel.

4. Metod för beräkning av kostnaderna

4.1. Personalresurser

I denna del beskrivs den beräkningsmetod som använts för uppskattning av personalbehovet (antaganden om arbetsbörda, inklusive specifika arbeten [arbetsbeskrivningar i Sysper 2], personalkategorier och motsvarande genomsnittliga kostnader).

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

ANM.: De genomsnittliga kostnaderna för varje personalkategori vid huvudkontoret finns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/pre/legalbasis/Pages/pre-040-020_preparation.aspx.

• Tjänstemän och tillfälligt anställda 3,0 heltidsekvivalenter 2021 för förberedelserna inför året 3 heltidsekvivalenter 2022 för samordning av verksamheten 0,5 heltidsekvivalent 2023 för slutlig rapportering

• Extern personal 3 kontraktsanställda och 3 tillfälligt anställda för att förbereda Europaåret under en period på 3–4 månader   8 kontraktsanställda under 2022 och 3 tillfälligt anställda för att utföra all verksamhet och alla kontakter med generaldirektorat och intressenter. 2 kontraktsanställda under 2023 för att hjälpa till med den slutliga rapporteringen och slutförandet av verksamheten.

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

• Endast tjänster som finansieras via forskningsbudgeten

• Extern personal

4.2. Övriga administrativa utgifter

Ange vilken beräkningsmetod som använts för varje budgetpost.

Ange särskilt vilka antaganden de bygger på (antal möten per år, genomsnittliga kostnader etc.).

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

Cirka tio tjänsteresor till medlemsstater under 2022.

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen

(1)    OECD, 2020. Youth and Covid-19. Response, Recovery and resilience. OECD, 2020. ILO, 2020. Covid and Youth. Impacts on Jobs, Education, Rights and mental Well-being. Eurostat, 2020. Being young in Europe today – health.

(2)    https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ:C:2018:456:FULL

(3)    https://europa.eu/youth/strategy/european-youth-goals_en

(4)     https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=22829&langId=en

(5)    https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=1223&langId=en

(6)     https://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=23699&langId=en  

(7)    https://ec.europa.eu/info/policies/justice-and-fundamental-rights/rights-child/eu-strategy-rights-child-and-european-child-guarantee_sv

(8)    EUT C , , s. .

(9)    EUT C , , s. .

(10)     Bratislavaförklaringen och Bratislavafärdplanen – Consilium (europa.eu)

(11)     Romförklaringen (europa.eu)

(12)     soteu_2021_address_sv_0.pdf (europa.eu)  

(13)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52020DC0790&from=SV

(14)     21252030 Agenda for Sustainable Development web.pdf (un.org)

(15)     pdf (europa.eu)

(16)     Antagna texter – En förstärkt ungdomsgaranti – torsdagen den 8 oktober 2020 (europa.eu)

(17)     pdf (europa.eu)  

(18)     Antagna texter – Hur covid-19 påverkar ungdomar och idrott – onsdagen den 10 februari 2021 (europa.eu)

(19)     https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:42020Y1201(01)&qid=1634487158679&from=EN  

(20)     pdf (europa.eu)  

(21)     Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om digitalt ungdomsarbete 2019/C 414/02 – EU:s publikationsbyrå (europa.eu)  

(22)     Rådets slutsatser om smart ungdomsarbete (europa.eu)  

(23)     Parisavtalet | (inte översatt till svenska) Climate Action (europa.eu)  

(24)     EU:s gröna giv | Europeiska kommissionen (europa.eu) .

(25)     EU:s planer för en grön omställning – Consilium (europa.eu)  

(26)     Antagna texter – Effektiva åtgärder för att göra Erasmus+, Kreativa Europa och Europeiska solidaritetskåren grönare – tisdagen den 15 september 2020 (europa.eu)

(27)     text_sv.pdf (europa.eu)

(28)    COM(2021) 142 final.

(29)    Rådets rekommendation (EU) 2021/1004 av den 14 juni 2021

(30)    I den mening som avses i artikel 58.2 a och b i budgetförordningen.

(31)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx.  

(32)    Diff. = differentierade anslag/Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(33)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(34)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(35)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma gäller för efterföljande år.

(36)    Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts osv.).

(37)    Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(38)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma gäller för efterföljande år.

(39)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(40)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(41)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(42)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma gäller för efterföljande år.

(43)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

(44)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(45)    Ange relevant budgetpost eller specificera en annan vid behov. Om flera budgetposter berörs bör personalen differentieras för varje budgetpost som berörs.

(46)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(47)    Ange relevant budgetpost eller specificera en annan vid behov. Om flera budgetposter berörs bör personalen differentieras för varje budgetpost som berörs.

(48)    Ange typen av kommitté och vilken grupp den tillhör.

(49)    Yttrande från GD DIGIT – IT Investments Team is required (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020, s. 7)

(50)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma gäller för efterföljande år.

(51)    Yttrande från GD DIGIT – IT Investments Team is required (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020, s. 7)

(52)    Denna post inkluderar lokala administrativa system och bidrag till samfinansieringen av gemensamma it-system (se Guidelines on Financing of IT, C(2020)6126 final, 10.9.2020)