EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.6.2021
COM(2021) 344 final
2021/0168(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2021) 165 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.6.2021
COM(2021) 344 final
2021/0168(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2021) 165 final}
2021/0168 (NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Utbrottet av covid-19 har haft en allvarlig negativ inverkan på Italiens ekonomi. År 2019 uppgick bruttonationalprodukten per capita i löpande priser (BNP per capita) i Italien till 95,0 % av EU-genomsnittet. Enligt kommissionens vårprognos 2021 minskade Italiens BNP i fasta priser med 8,9 % under 2020 och förväntas minska med sammantaget 5,0 % under 2020 och 2021. Långvariga aspekter som inverkar på den ekonomiska utvecklingen på medellång sikt är framför allt den höga ungdomsarbetslösheten och lågt deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden, låg produktivitetstillväxt samt ineffektivitet i den offentliga förvaltningen och en mycket hög skuldsättning i den offentliga sektorn.
(2)Den 9 juli 2019 och den 20 juli 2020 riktade rådet rekommendationer till Italien inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt en skatteväxling från arbete, en intensifiering av kampen mot skatteundandragande och ett fullständigt genomförande av tidigare pensionsreformer. Rådet rekommenderade även en förstärkning av hälso- och sjukvårdssystemets resiliens och kapacitet tillsammans med en förbättring av samordningen mellan nationella och regionala myndigheter. Dessutom rekommenderade rådet att man skulle öka insatserna för att bekämpa odeklarerat arbete, säkerställa en ändamålsenlig integrering av den aktiva arbetsmarknads- och socialpolitiken, nå framför allt unga människor och utsatta grupper samt stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden med hjälp av en omfattande strategi, bland annat genom tillgång till högkvalitativ barnomsorg och långvarig vård och omsorg. I syfte att bekämpa covid-19-krisen rekommenderades Italien att tillhandahålla tillräcklig ersättning för inkomstbortfall och tillgång till socialt skydd samt minska krisens effekt på sysselsättningen, däribland genom flexibla arbetsformer och aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Dessutom rekommenderades Italien att förbättra utbildningsresultaten, förbättra distansundervisningen och främja kompetensutveckling, däribland digitala färdigheter. Det rekommenderas att den investeringsinriktade ekonomiska politiken skulle vara inriktad på den gröna och den digitala omställningen, särskilt ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt en förbättrad digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster. Som stöd för ekonomin under covid-19-krisen rekommenderades Italien också att på ett ändamålsenligt sätt genomföra de åtgärder som ökar likviditeten i realekonomin, tidigarelägga mogna offentliga investeringsprojekt och främja privata investeringar. Dessutom rekommenderade rådet att man skulle förbättra ändamålsenligheten i den offentliga förvaltningen och i rättssystemet, förstärka insolvensreglerna och intensifiera kampen mot korruption. Rådet uppmanade också Italien att avlägsna konkurrensbegränsningar och förbättra sektorsspecifika bestämmelser. Italien rekommenderades också att främja en omstrukturering av bankernas balansräkningar, fortsätta att minska andelen nödlidande lån och förbättra finansieringen från andra källor än banksektorn för mindre och innovativa företag. Kommissionen har bedömt framstegen med genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tid då återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in och anser att betydande framsteg gjorts i fråga om att i linje med den allmänna undantagsklausulen vidta alla nödvändiga åtgärder för att verkningsfullt hantera pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen, tillföra likviditet till realekonomin, bland annat till små och medelstora företag, innovativa företag och egenföretagare, och undvika sena utbetalningar. Betydande framsteg har också noterats när det gäller skatteundandragande, särskilt i form av utebliven fakturering.
(3)Den 2 juni 2021 offentliggjorde kommissionen en fördjupad granskning av Italien med stöd av artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 2 . I kommissionens analys konstaterades att Italien har alltför stora makroekonomiska obalanser, särskilt vad gäller hög offentlig skuldsättning och långvarig svag produktivitet, som har gränsöverskridande betydelse mot bakgrund av brister på arbetsmarknaden och i banksektorn.
(4) [I rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet rekommenderades medlemsstaterna i euroområdet att vidta åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att bland annat säkerställa en politisk inriktning som stöder återhämtningen och ytterligare förbättra konvergensen, resiliensen och en hållbar tillväxt för alla. I rekommendationen rekommenderades också att de nationella institutionella ramarna skulle stärkas för att säkerställa makroekonomisk stabilitet och för att fullborda EMU och stärka eurons internationella ställning.] [Om rådets rekommendation inte har antagits när genomförandebeslutet antas ska detta skäl tas bort].
(5)Den 30 april 2021 lämnade Italien in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Genom nationellt egenansvar för återhämtnings- och resiliensplanerna skapas förutsättningar för att genomförandet blir framgångsrikt och får en bestående inverkan på nationell nivå samt trovärdighet på europeisk nivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till samma förordning.
(6)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen i faciliteten för återhämtning och resiliens, som inrättades genom förordning (EU) 2021/241, och i EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094. De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241.
(7)Genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner kommer att utgöra en samordnad insats för investeringar och reformer i hela EU. Genom ett samordnat och samtidigt genomförande av dessa reformer och investeringar och genomförandet av gränsöverskridande projekt, kommer reformerna och investeringarna att ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Därför kommer omkring en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande att uppstå genom spridningseffekter från andra medlemsstater.
Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna
(8)Italiens återhämtnings- och resiliensplan utgör i enlighet med artikel 19.3 a och avsnitt 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.
(9)Planen innehåller flera olika typer av både investeringar och reformer som stöd för utmaningarna i samband med den gröna omställningen, t.ex. ökad energieffektivitet i byggnader, minskade koldioxidutsläpp i ekonomin, minskning av och anpassning av klimatförändringar, en mer effektiv användning av vattenresurser, en förstärkning av den cirkulära ekonomin samt bevarande och förbättring av den biologiska mångfalden. Planen syftar också till att hantera de digitala utmaningarna genom digitalisering av viktiga offentliga tjänster såsom rättsväsende, offentliga arbetsförmedlingar, utbildning och hälso- och sjukvård samt användning av digital teknik av invånare och företag med hjälp av en kombination av direkta investeringar och incitamentssystem, t.ex. i form av Transizione 4.0. Digitala färdigheter hanteras i planen genom ett antal åtgärder som riktar sig till befolkningen, den offentliga förvaltningen, utbildningssystemet och arbetsmarknaden.
(10)Planen främjar smart och hållbar tillväxt för alla på alla områden och i alla delar, både genom investeringar som syftar till att förbättra det fysiska kapitalet och humankapitalet och reformer som bör kunna påverka produktiviteten och konkurrenskraften på medellång och lång sikt. Exempelvis föreslås i de första två delarna i område 1 i planen omfattande reformer av rättsväsende, konkurrens, offentlig upphandling, offentlig förvaltning och beskattning samt offentliga utgifter, vilket bör leda till att större flaskhalsar i den italienska ekonomin åtgärdas samt till betydande investeringar som är inriktade på digitaliseringen av de olika ekonomiska sektorerna, något som bör ha en positiv inverkan på produktiviteten. I linje med prioriteringarna i den europeiska gröna given syftar delarna i områdena 2 och 3 till att främja hållbar tillväxt, energieffektivitet och minska effekterna av och göra anpassningar till följd av klimatförändringar genom ett antal ambitiösa reformer och investeringar i olika sektorer såsom vatten, territoriell planering, energieffektivitet i byggnader, hållbar rörlighet i städerna och i hela landet, utveckling av förnybar energi, biologisk mångfald och en förstärkning av den cirkulära ekonomin. Delarna i område 4 syftar till att hantera de utmaningar som rör utbildning och forskning och innovation genom en väl avvägd kombination av både investeringar och reformer.
(11)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas öka den sociala och territoriella sammanhållningen genom genomförandet av särskilda investeringar och reformer som syftar till att förbättra situationen för de mest utsatta grupperna i samhället och de mindre utvecklade regionerna i landet. Betydande investeringar i fysiskt kapital planeras i de södra delarna av landet. Dessa investeringar avser främst transport, digitalisering samt avfallshantering och vattenförvaltning. Åtgärderna på området utbildning och färdigheter och de åtgärder som gynnar de mest utsatta grupperna planeras särskilt för delarna i områdena 4 och 5, som förväntas få en betydande positiv inverkan på den sociala sammanhållningen, har också ett tydligt fokus på de södra delarna av landet. Delarna i område 6 syftar till att hantera utmaningarna inom hälso- och sjukvårdssektorn genom en stor insats för att digitalisera denna sektor, förstärka primärvården och öka dess kapacitet att möta de ökande behoven till följd av demografi och krisberedskap.
Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna
(12)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och avsnitt 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A) som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer, inbegripet finanspolitiska aspekter och rekommendationer i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 1176/2011, som riktats till medlemsstaten eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen.
(13)Planen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att hantera alla eller en betydande del av de ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Italien från rådet inom ramen för den europeiska planeringsterminen 2019 och 2020. Särskilt förväntas reformer och investeringar som ingår i planen bidra till de offentliga finansernas hållbarhet, öka hälso- och sjukvårdssektorns resiliens, förbättra effektiviteten i den aktiva arbetsmarknadspolitiken, socialpolitiken samt förbättra utbildningsresultaten och kompetensutvecklingen. Planen förväntas också öka investeringarna till stöd för den gröna och den digitala omställningen, särskilt när det gäller nätverksindustrier, allmännyttiga tjänster samt forskning och innovation, i syfte att minska regionala skillnader, öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen och i rättsväsendet, förbättra företagsklimatet och avlägsna konkurrenshinder.
(14)När det gäller finans- och strukturpolitiken innehåller planen åtgärder för att förbättra skatteuppbörden och intensifiera kampen mot skatteundandragande samt åtgärder för att förbättra effektiviteten i de offentliga utgifterna genom en förbättrad ram för utgiftsöversyn och slutförande av reformen av statsfinansiella relationer mellan olika förvaltningsnivåer. De strukturella åtgärder som syftar till att förbättra ramen för offentlig upphandling förväntas även bidra till de offentliga finansernas kvalitet. Rekommendationerna som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Italiens återhämtnings- och resiliensplan, oavsett det faktum att Italien i allmänhet har agerat lämpligt och i tillräcklig utsträckning när det gäller det omedelbara behovet av att stödja ekonomin med hjälp av finanspolitiska medel under 2020 och 2021, i enlighet med bestämmelserna i den allmänna undantagsklausulen. Vidare är rekommendationen till Italien att göra tillräckliga framsteg mot det medelfristiga budgetmålet under 2020 inte längre relevant, både på grund av att denna budgetperiod har löpt ut och på grund av att den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten aktiverades i mars 2020 i samband med pandemikrisen.
(15)Planen innehåller en reform och ett antal investeringar som syftar till att minska odeklarerat arbete samt insatser som syftar till att förbättra utbildningsresultaten och minska andelen elever som lämnar skolan i förtid, som är högre än unionsgenomsnittet. Planen innehåller också åtgärder som syftar till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom en kombination av reformer och investeringar, bland annat en förstärkning av barnomsorgen. Dessutom innehåller planen åtgärder för att stärka färdigheter, även digitala färdigheter, och för att förbättra möjligheterna för unga och de mest utsatta grupperna i samhället.
(16)Betydande reformer och investeringar för att öka effektiviteten i den offentliga förvaltningen ingår i planen, i synnerhet i syfte att förbättra förvaltningen av sysselsättning i offentlig sektor och förstärka förvaltningskapaciteten. Åtgärderna för sysselsättningen i den offentliga sektorn är inriktade på urval och rekrytering av offentliganställda. Det nya systemet bör omedelbart sättas på prov genom urvalet av den personal som behövs för styrningen av planen. Reformen hänger samman med investeringar för att skapa en gemensam rekryteringsplattform, investeringar i kompetensutveckling och omskolning samt en reform av karriärvägen för offentliganställda. En förenkling av administrationen genom speciallagstiftning (”snabbspår”) planeras för administrativa förfaranden och dessutom ska auktorisationer som inte motiveras av allmänhetens intresse elimineras. Dessa åtgärder kompletteras och förstärks av betydande investeringar och reformer som syftar till att öka digitaliseringen i olika offentliga förvaltningar. I syfte att säkerställa ett snabbt genomförande av reformerna och utnyttjande av IKT-investeringarna kommer en särskild omställningsmyndighet för digital offentlig förvaltning att inrättas.
(17)Ett antal reformer och investeringar i hälso- och sjukvårdssektorn syftar till att säkerställa de villkor som krävs för att säkerställa ökad resiliens vad gäller hälso- och sjukvårdstjänster, särskilt för lokal hälso- och sjukvård, telemedicin och investeringar i syfte att digitalisera systemet. Betydande investeringar syftar tillsammans med sektorsreformer till att stödja den gröna och den digitala omställningen samt forskning och innovation, samtidigt som regionala skillnader beaktas. Detta avser särskilt åtgärder för att bygga upp och uppgradera digital infrastruktur, utveckla den cirkulära ekonomin och förbättra avfallshantering och vattenförvaltning, göra byggnader mer energieffektiva, öka produktionen av förnybar energi, utöka hållbara transporter och minska fragmenteringen av VA-sektorn. Ett antal investeringar och reformer är ämnade att stärka forskning och innovation, särskilt i fråga om unga forskare samt offentliga och privata institutioners engagemang.
(18)I planen förutses även betydande reformer som syftar till att förbättra det övergripande företagsklimatet och göra konkurrenshindren lägre. Antagandet av en ny årlig konkurrenslag 2021 väntas minska tiden det tar att starta företag i Italien och öka de konkurrensutsatta processerna för tilldelning av avtal om lokala offentliga tjänster, framför allt inom avfallshantering och transport, i synnerhet hamnar, regionaltåg och lokal kollektivtrafik samt koncessioner, i synnerhet motorvägar, laddstationer för e-mobilitet och vattenkraft. Sektorslagstiftning om energi innebär att reglerade elpriser fasas ut samt innehåller åtgärder som stöd för att öka konkurrensen på konsumentmarknaderna för energi och för att öka användningen av andra generationens smarta mätare. Omarbetningen av lagstiftningen om offentlig upphandling rör regelverk för att minska tiden från när avtal offentliggörs till när de tilldelas, samordning av principer för offentlig upphandling, användning av e-upphandling, ökad professionalism bland offentliga köpare och effektivisering av upphandlande myndigheter. Genomförandet av detta förväntas ha som mål att en lämplig avvägning mellan fördelar med förenklingen och kontroller av korruptions- och bedrägeribekämpning säkerställs. I planen förutses en konsolidering av marknadskontrollmyndigheter, en digitalisering av produktkontroller och inrättandet av nya ackrediterade laboratorier. Förbättringarna av företagsklimatet förväntas underlätta entreprenörskap och ge förbättrade konkurrensförhållanden samt gynna en effektivare resursfördelning tillsammans med potentiella produktivitetsvinster.
(19)Dessutom innehåller planen ambitiösa åtgärder för att reformera och modernisera det civilrättsliga, straffrättsliga och förvaltningsrättsliga systemet. De investeringar som är planerade i planen syftar till att digitalisera domstolarna, utbilda domare och personal och förbättra den övergripande effektiviteten i domstolarna. På kort sikt handlar det om organisatoriska faktorer för att de reformer som utarbetas ska kunna generera resultat snabbare. Inrättandet och förstärkningen av en rättegångsmyndighet bör stödja domarna, som en väsentlig del av reformen av rättsväsendet, med syftet att minska den befintliga eftersläpningen av domstolsmål och den totala längden för förfaranden som del av återhämtningsstrategin för att bidra till att säkerställa ett snabbt genomförande av reformer och investeringar, med en positiv inverkan även på kampen mot korruption och på företagsklimatet totalt sett. Dessa åtgärder förväntas även förbättra kvaliteten på rättsväsendet genom stöd till domare i den ordinarie verksamheten, som studier, rättsutredningsarbete, utarbetande av rättsakter samt organisation av akter och därmed hjälpa domarna att fokusera på mer komplicerade uppgifter.
(20)Genom att hantera ovan nämnda utmaningar förväntas även återhämtnings- och resiliensplanen bidra till att korrigera de obalanser 3 som för närvarande finns i Italien, framför allt vad gäller hög offentlig skuldsättning och långvarig svag produktivitet mot bakgrund av hög arbetslöshet och en fortsatt hög andel nödlidande lån, även om utvecklingen pekar på en nedgång.
Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens
(21)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och avsnitt 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka Italiens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.
(22)Simuleringar som kommissionen gjort visar att planen har potential att öka Italiens BNP med 2,5 % till 2026 4 . På kort sikt dominerar efterfrågeeffekterna via ökade offentliga investeringar men ökade investeringar förväntas stärka offentligt kapital med positiva effekter på potentiell och faktisk BNP på medellång sikt. Planen förväntas bidra till att stödja den territoriella sammanhållningen. Genom planen fördelas minst 40 % av investeringarna med en viss territoriell inriktning till landets södra delar. Planen förväntas åtgärda infrastrukturklyftan och förbättra produktiviteten och konkurrenskraften hos mindre utvecklade regioner genom investeringar i bredband, höghastighetsjärnväg och regionala linjer, avfallshantering och vattenförvaltning, hamnar samt anslutningar som avser ”den sista kilometern” i de särskilda ekonomiska zonerna. Särskild uppmärksamhet ägnas även södra Italien och inlandsområden i de insatser som syftar till att förnya stadsområden och förbättra villkoren för samhällets mest utsatta grupper. De reformer som förutses i planen, framför allt reformen av den offentliga förvaltningen och de åtgärder som avser stöd till förvaltningskapaciteten i lokal förvaltning förväntas bidra till att förbättra ändamålsenligheten i den offentliga förvaltningen i dessa regioner.
(23)I planen förutses ett stort antal betydande investeringar som syftar till att minska ojämlikhet och social utsatthet i olika delar, och särskild uppmärksamhet ägnas även landets södra delar. Ett antal viktiga aspekter hanteras, t.ex. en ökning av subventionerade bostäder, förbättrad åtkomst till sociala tjänster, särskilt för personer med funktionsnedsättning och äldre som inte klarar sig själva, en utbyggnad av hemtjänst eller stöd till grupper med sämre förutsättningar genom planer för förnyelse av stadsområden. Dessa insatser åtföljs av reformer som bör kunna förenkla tillgången till vissa sociala tjänster, t.ex. en ramlag för personer med funktionsnedsättning eller reformen avseende att bygga ut telemedicin och minska avstånden till hälso- och sjukvårdstjänster. Dessa åtgärder, tillsammans med dem i andra delar, t.ex. de som avser sysselsättning, utbildning eller hälso- och sjukvård, hanterar ett antal av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.
(24)Planen är också inriktad på politik för unga och barn, genom ett antal åtgärder som att förbättra kvaliteten på och utöka kapaciteten för förskolor och barnomsorgstjänster, där Italien släpar efter jämfört med unionsgenomsnittet. Planen syftar också till att gynna ansökningarna till högre utbildning, särskilt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och inrättar ett nätverk av högskolor som erbjuder korta kurser på forskarnivå. Planen innehåller ett antal åtgärder för att stärka den italienska forskningskapaciteten, i synnerhet en reform för att underlätta rörligheten för framträdande forskare och chefer, en förenkling av förvaltning av medel samt reformen som avser forskares karriärväg. Planen förväntas även stödja integreringen av digital teknik inom grundskolan och gymnasiet med användning av digitala resurser i klassrummen, digitalisering av utbildningsinnehåll och inrättande av laboratorier med utbildningsteknik såsom programmerbara robotar. Dessutom förutses åtgärder för att förbättra anställbarheten för unga och stödja jobbskapande inom ramen för den digitala och den gröna omställningen. Slutligen förväntas reformerna i utbildningssystemet och inom aktiva arbetsmarknadsåtgärder leda till förbättringar av ramvillkoren och bidra till att man kan skörda framgångarna av dessa investeringar.
(25)Planen innehåller investeringar och reformer för att stärka humankapital och främja lika utbildningsmöjligheter i hela landet, vilket förväntas bidra till minskad ojämlikhet och minskade regionala skillnader vad gäller skolornas infrastruktur och utbildningsresultaten. De södra delarna av landet förväntas bli gynnade i betydande utsträckning av de planerade investeringarna i idrottsanläggningar, daghem och studentbostäder samt av det ökade antalet universitetsstipendier liksom av riktade projekt för att minska andelen unga med högst grundskoleutbildning och förbättra utbildningsresultaten för elever från utsatta grupper. Åtgärderna i planen syftar även till att höja kompetensen och öka färdigheterna inom gymnasieskolan och den högre utbildningen, förbättra sociala tjänster i inlandsområden och öka återställandet av tillgångar som beslagtagits i samband med organiserad brottslighet samt stärka den regionala hälso- och sjukvården.
Inte orsaka betydande skada
(26)Italiens återhämtnings- och resiliensplan förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och avsnitt 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd (betyg A) för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 5 (principen om att inte orsaka betydande skada), nämligen begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. I sin bedömning vad gäller efterlevnaden av principen har Italien följt Europeiska kommissionens tekniska vägledning om tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande (2021/C58/01) och åtar sig att vid behov genomföra de särskilda åtgärderna i samband med relevanta delmål och mål i syfte att undvika att orsaka betydande skada.
(27)Vissa åtgärder i planen har krävt särskild uppmärksamhet med tanke på deras karaktär, för att säkerställa att ingen betydande skada orsakas. Delmål bör införas för investeringar i renoveringar, biometan, vätgas, bevattning och anslutningar som avser den sista kilometern. Avfall till följd av renovering bör behandlas i enlighet med principerna för en cirkulär ekonomi. Åtgärder inom avfallshantering innehåller inte några investeringar i förbränning eller mekanisk biologisk behandling, vilket är i överensstämmelse med principen om att inte orsaka någon betydande skada. De åtgärder som syftar till att ersätta fordonsflotta och maskiner är utformade så att endast rena fordon ska vara berättigade till finansiering. Biometan som används i fordon överensstämmer med direktiv (EU) 2018/2001 (omarbetning) om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor. Dessutom har särskilda åtgärder införts vad gäller skyddet av biologisk mångfald.
Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald
(28)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och avsnitt 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som tar itu med de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 37,5 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/24. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är återhämtnings- och resiliensplanen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2030.
(29)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller ett stort antal investeringar och reformer för att ta itu med utmaningarna i den gröna omställningen och är totalt sett väl anpassad till prioriteringarna i den europeiska gröna given och klimatmålsplanen för 2030 samt till målet att EU ska vara ett klimatresilient samhälle senast 2050. Planen innehåller ett antal åtgärder i samband med renovering av byggnader av energieffektivitetsskäl, särskilt genom ett fastighetsskatteavdrag (Superbonus) men i planen förutses även direktinvesteringar för att förbättra energieffektiviteten i kommuner, skolor, byggnader som tillhör rättsväsendet, hotell, museer, biografer och teatrar. Dessutom syftar planen till att öka konkurrensen på el- och gasmarknaderna samt till att främja användningen av förnybara energikällor. Dessa insatser omfattar investeringar som syftar till att stödja gemenskaper för förnybar energi och egenanvändare av förnybar energi som agerar gemensamt samt utveckla havsbaserad kraftproduktion och smarta nät.
(30)Planen innehåller reformer för att underlätta godkännande av förnybar kraftproduktion och förbättra tilldelningen av koncessioner inom vattenkraft. Planen är inriktad på att minska utsläppen av växthusgaser från transporter och viktiga investeringar planeras i hållbar rörlighet i städer, däribland e-rörlighet, samt för att förstärka järnvägsinfrastrukturen som stöd för en omställning och minska utsläppen av växthusgaser från luft- och sjötransport och inom jordbruket. Dessutom stöder planen Italiens klimatanpassningsinsatser liksom resiliens mot seismiska fenomen och infrastrukturkvaliteten. Planen förväntas bidra till att hantera befintliga utmaningar inom avfallshantering, främja en cirkulär ekonomi, förbättra vattenförvaltning och hantering av avloppsvatten samt förbättra skyddet av den biologiska mångfalden. För detta ändamål förutses åtgärder som antagandet av en ny strategi för den cirkulära ekonomin, modernisering och anläggning av nya anläggningar för hantering av avloppsvatten, förbättring av vatteninfrastruktur för att förbättra tillgången och minska vattenförlusten samt ett antal nya åtgärder för återbeskogning och återställande av naturområden och livsmiljöer på havsbotten och marina livsmiljöer.
Bidrag till den digitala omställningen
(31)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och avsnitt 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som effektivt, i stor utsträckning (betyg A), bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 25,1 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/24.
(32)Totalt tolv delar innehåller åtgärder som bidrar till den digitala omställningen med en bred och övergripande strategi. Betydande investeringar planeras på området digitalisering av företag, med inriktning på skatteincitament för smartare tillverkningssystem (Transizione 4.0). I planen förutses också stöd till nätverk för samarbete inom forskning och innovation samt tekniköverföring mellan universitet, forskningsinstitut och företag. Investeringen i slutförandet av ultrasnabba bredbandsnät och 5G-konnektivitet förväntas bidra till uppnåendet av de europeiska digitala målen 2030 och ett snabbt genomförande av dem kan leda till betydande fördelar i både ekonomi och samhälle.
(33)Andra betydande investeringar är inriktade på digitaliseringen av den offentliga förvaltningen med planerade åtgärder för den allmänna offentliga förvaltningen, hälso- och sjukvårdssektorn och utbildningssektorn. Det ändamålsenliga genomförandet av dessa åtgärder kan bidra till att bygga upp en framtidssäkrad digital infrastruktur, förstärka cybersäkerheten och göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och resilient samt föra den närmare invånarna. I planen förutses även åtgärder för att komplettera nationella investeringar i digitaliseringen av rättsväsendet.
(34)Den digitala omställningen utgör betydande utmaningar för Italien eftersom landet har betydande brister vad gäller både grundläggande och avancerade digitala färdigheter, vilket också avspeglas i en låg digitaliseringsnivå vad gäller produktionssystemet. Planen syftar till att bidra till hanteringen av dessa utmaningar med investeringar som är inriktade på befolkningens kompetensbehov och på personer som riskerar digital utestängning, lärare, offentliganställda och arbetskraften. Utvecklingen av avancerade digitala färdigheter hanteras som del av bredare åtgärder som bidrar till att öka tillgången på tekniska och specialiserade digitala färdigheter.
Bestående inverkan
(35)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och avsnitt 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Italien.
(36)Planen innehåller viktiga reformer som stöd för att ta itu med Italiens långvariga utmaningar som potentiellt kan leda till strukturella förbättringar av konkurrenskraften i den italienska ekonomin. I synnerhet torde den föreslagna reformen av den offentliga förvaltningen innebära både en komplettering och ett slutförande av den omfattande reform som antogs 2014. Det fullständiga, snabba och korrekta genomförandet av de nya åtgärderna bör öka förvaltningens ändamålsenlighet. Detta, tillsammans med den planerade reformen av rättsväsendet som syftar till att kraftigt minska eftersläpningen av fall inom både civilrättsliga och straffrättsliga förfaranden samt till att minska eftersläpningen av fall inom administrativa förfaranden, förväntas i betydande grad leda till en bättre fungerande ekonomi. Dessutom innehåller planen ett antal ambitiösa reformer för att avlägsna hinder för ett bättre företagsklimat samt öka öppenheten och konkurrensen i vissa sektorer i ekonomin. Sektorsreformer, såsom de som planeras inom energi- och vattensektorerna hanterar också viktiga svagheter genom att stora hinder avlägsnas och de förväntas ha en bestående positiv inverkan på tillväxten och produktiviteten. Dessa reformer förväntas öka avkastningen på de omfattande investeringar som planeras i olika sektorer i den italienska ekonomin, som förväntas leda till en uppgradering av den fysiska infrastrukturen i hela landet, förstärka humankapitalet och påskynda den gröna och den digitala omställningen. Planens bestående inverkan kan också förstärkas genom synergieffekter mellan planen och andra program, bland annat sådana som finansieras genom de sammanhållningspolitiska fonderna, särskilt genom att på ett meningsfullt sätt ta itu med de djupt rotade territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.
Övervakning och genomförande
(37)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och avsnitt 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga (betyg A) arrangemang för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.
(38)För genomförandet och övervakningen återhämtnings- och resiliensplanen planeras styrning på flera nivåer. Detta innefattar särskilt följande: På politisk nivå, en styrkommitté som inrättas av premiärministerns kansli. På nivån för dialogen mellan arbetsmarknadens parter, ett rådgivande organ med berörda parter. På teknisk nivå, ett sekretariat som inrättas av premiärministerns kansli som stöd för styrkommitténs och det rådgivande organets arbete, en central samordnings- och övervakningsstruktur som inrättas av ekonomi- och finansministeriet samt tekniska samordningsstrukturer som identifieras på de centrala förvaltningsnivåer som ansvarar för enskilda åtgärder. I modellen planeras även inrättandet av ett oberoende revisionsorgan för genomförandet av internkontrollsystem. Centrala och lokala förvaltningar är fortsatt ansvariga för det operativa genomförandet av åtgärderna i planen med grund i relevant kompetens. Styrmodellen innehåller fördelning av tydliga ansvarsområden för genomförandet av planen, övervakningen av framsteg och rapportering. Ansvarsområden och mandat är i synnerhet rättsligt förankrade i lagdekret nr 77 av den 31 maj 2021, vilket bidrar till berörda organs befogenheter. Med den här modellen avser man att skapa synergieffekter och säkerställa samordning mellan faciliteten och andra unionsprogram, och potentiellt förbättra genomförandet av unionsmedel i Italien. En förstärkning av förvaltningskapaciteten, bland annat genom ytterligare personalresurser och tekniskt stöd till förvaltningar samt en förenkling av administrativa förfaranden planeras och är rättsligt förankrade i rättsakter (lagdekret nr 80 av den 9 juni 2021 och lagdekret nr 77 av den 31 maj 2021) med målet att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av åtgärderna i planen i rätt tid. Slutligen planeras tillfälliga mekanismer för att hantera genomförandefrågor och dessa är rättsligt förankrade i lagdekret nr 77 av den 31 maj 2021. Delmålen och målen i Italiens plan är tydliga och realistiska och avspeglar på ett adekvat sätt investeringarna och reformerna i planen. De berörda indikatorerna är relevanta, acceptabla och tillräckligt störningståliga.
(39)Medlemsstaterna bör säkerställa att ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och bekräftas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd kan begäras inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd för att bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras plan.
Kostnader
(40)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 i och avsnitt 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.
(41)Italien har lämnat kostnadsberäkningar för alla de investeringsåtgärder i återhämtnings- och resiliensplanen som medför en kostnad. Totalt sett är den metod och de antaganden som använts för att genomföra kostnadsberäkningen tydliga och trovärdiga för de flesta av planens åtgärder, och är ofta baserade på tidigare projekt av likartad karaktär eller relevanta studier. Men relevanta detaljer om metoden och om den grund som använts för att göra kostnadsberäkningarna saknas eller är ofullständiga för vissa åtgärder, vilket utgör ett hinder för en helt och hållet positiv bedömning av kostnadsberäkningarna. Som en följd är motiveringen för kostnadsberäkningarna av beloppet för de totala uppskattade kostnaderna i återhämtnings- och resiliensplanen rimlig och trovärdig i måttlig utsträckning. Totalt sett överensstämmer de uppskattade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.
Skydd av ekonomiska intressen
(42)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen och de ytterligare åtgärder som anges i detta beslut är i enlighet med artikel 19.3 j och avsnitt 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls enligt den förordningen och arrangemangen förväntas på ett effektivt sätt bidra till att dubbel finansiering från den förordningen och andra unionsprogram undviks. Detta görs utan att det påverkar tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och verkställa efterlevnaden av EU-lagstiftningen, inbegripet att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter, för att skydda unionens finanser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092.
(43)Internkontrollsystemet och de arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen bedöms vara tillräckligt störningståliga och de berörda strukturerna är tydligt beskrivna. I planen identifieras tydliga aktörer (organ/enheter) och deras respektive roller och ansvarsområden i utförandet av de interna kontrolluppgifterna beskrivs. Ekonomi- och finansministeriet har fått i uppdrag att ta hand om den övergripande samordningen och ett oberoende revisionsorgan har inrättats inom ministeriet, med mandat som är rättsligt förankrade i dekretlag nr 77 av den 31 maj 2021. Tillfälliga rekryteringar planeras för att förstärka förvaltningskapaciteten.
(44)Kontrollsystemen och andra relevanta arrangemang, bland annat insamling och tillgängliggörande av uppgifter om slutmottagarna, tillhandahålls enligt följande: Från och med mitten av 2022 genom genomförandet av ett enhetligt it-system (ReGiS), och fram till dess genom användningen av övergångslösningar baserade på befintliga databehandlingsverktyg som bör anpassas för detta ändamål. Insamlingen av uppgifter enligt artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241 bygger på information från databaser i den offentliga förvaltningen, bland annat CIG-baserade databaser (Codice Identificativo Gara – identifieringskod för avtal vid offentliga upphandlingar). Revisionsorganet bör kontrollera insamlingen och säkerställa åtkomst till de uppgifter som avses i artikel 22.2 d i förordning (EU) 2021/241 vad gäller övergångsarrangemangen för it-systemen. Detta åtagande och revisionsorganets rapportering ingår som ett delmål i bilagan till detta beslut. Dessa arrangemang anses vara tillräckliga vad gäller att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och för att undvika dubbel finansiering från faciliteten för återhämtning och resiliens och andra unionsprogram.
(45)Det är mycket viktigt att såväl interna kontroller och arrangemang för datainsamling och rapporteringsstrukturer som övergången till det enhetliga systemet (ReGiS) fungerar, när det gäller rapporteringen av delmål och mål samt begäranden om utbetalningar. Övergångsarrangemangen vad gäller it-system, framsteg inom utvecklingen av en ny it-miljö (ReGiS) och den faktiska övergången till detta system kräver särskild it-revision av revisionsorganet vad gäller kapaciteten hos ReGiS att klara de funktioner som beskrivs i planen, och i synnerhet i fråga om uppgifternas integritet och upprätthållandet av en verifieringskedja. När det gäller övergångssystemet ska revisionsorganet utarbeta en revisionsrapport som bekräftar funktionerna i lagringssystemet i samband med den första begäran om utbetalning.
(46)För att förebygga, upptäcka och åtgärda bedrägerier, korruption och intressekonflikter planeras en förstärkning av befintliga bestämmelser inom ramen för planens genomförande. Utöver rollerna för Guardia di Finanza, myndigheten för korruptionsbekämpning (ANAC) och den italienska revisionsrätten används unika projektkoder och ARACHNE, som också det handlar om att minska riskerna för dubbel finansiering.
Planens enhetlighet
(47)Planen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och avsnitt 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.
(48)I hela den italienska återhämtnings- och resiliensplanen presenteras en helt igenom strategisk och konsekvent vision med övergripande samordning mellan delar och mellan enskilda åtgärder. Reformerna och investeringarna i varje del är konsekventa och ömsesidigt förstärkande, och det finns betydande komplementaritet mellan delarna. Exempelvis förutses i flera av planens delar åtgärder för att främja energieffektivitet eller säkerställa att det inte finns någon negativ effekt på energiförbrukningen utöver dem som särskilt avser den gröna och ekologiska omställningen. Ett annat exempel är att i samtliga delar prioriteras unga, jämställdhet och territoriell sammanhållning oavsett de olika delarnas särskilda inriktning. Inga åtgärder som föreslås inom en del motsäger eller undergräver varandra, och inga motsägelser mellan olika delar har konstaterats.
Jämställdhet och lika möjligheter
(49)Italiens återhämtnings- och resiliensplan innehåller åtgärder som förväntas bidra till att hantera landets utmaningar när det gäller jämlikhet och lika möjligheter för alla. Framför allt inbegriper de åtgärder som tar itu med utmaningar i fråga om jämställdhet, t.ex. stöd till kvinnliga entreprenörer och till inrättandet av ett nationellt system för jämställdhetscertifiering. Särskilda åtgärder planeras också som stöd för lika möjligheter för unga, bland annat åtgärder som syftar till att öka antalet studerande inom områden som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, digitala färdigheter och innovation, med särskilt fokus på jämställdhet och lika möjligheter för alla. Åtgärder avseende att förbättra samhälls- och hembaserade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, t.ex. innovativa bostadslösningar och innovativ bostadsutrustning, syftar till att förbättra möjligheterna till ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning och äldre. I planen förklaras hur de olika delarna förväntas bidra, direkt eller indirekt, till att ta itu med bristande jämlikhet samt främja lika möjligheter, särskilt för kvinnor och unga. Det förväntade bidraget till särskilda grupper, t.ex. olika etniska grupper, framgår dock inte tydligt i planen. I synnerhet när det förväntade bidraget endast är indirekt torde noggrann övervakning av planens konkreta genomförande vara en avgörande faktor för att säkerställa att planen ger de förväntade resultaten och utgör del av en omfattande strategi, med synergieffekter med nationell jämställdhetspolitik, t.ex. den nationella strategin för jämställdhet 2021–2026.
Självbedömning av säkerhet
(50)I enlighet med artikel 18.4 g till förordning (EU) 2021/241 innehåller planen en självbedömning avseende säkerhet för investeringar som rör molntjänster och infrastruktur för offentlig förvaltning. När det gäller konnektivitetsfrågor, särskilt 5G-utbyggnad, har Italien uppgett att man kommer att göra en sådan bedömning i ett senare skede, med beaktande av de konnektivitetsscenarier som blir resultatet av kartläggningen och det offentliga samrådet. I det avseendet har Italien uppgett att landet avser att analysera riskscenarier och vidta åtgärder för att undvika eller minska alla potentiella säkerhetsrisker.
Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder
(51)Planen innehåller investeringar i de transeuropeiska transportkorridorerna (TEN-T) och den gränsöverskridande järnvägsförbindelsen mellan Italien och Österrike genom slutförandet av förbifarten utanför Bolzano på linjen Verona-Brennero, som är ett viktigt nav för passagerar- och frakttrafik mellan Italien och Nord- och Östeuropa. Dessutom bör en utvidgning med minst 3 400 km i det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) leda till kompabilitet med järnvägssystemen i andra medlemsstater. Planen innehåller åtgärder till stöd för utbyggnaden av tekniker som bygger på optisk fiber och 5G längs Europas 5G-korridorer. Dessutom planeras finansiering av italienska företags deltagande i godkända och potentiella viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse och i FoU-samarbeten samt en förstärkning av nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter för att dela kunskap och erfarenheter med andra europeiska länder.
Samrådsprocess
(52)Planen har genomgått process för samråd och samspel med olika berörda parter, däribland regionala och lokala myndigheter, civilsamhällesorganisationer, arbetsmarknadens parter samt parter från den akademiska världen och politiskt sakkunniga. Efter det italienska parlamentets yttrande om de strategiska riktlinjer som regeringen föreslagit inför utarbetandet av planen godkändes en första version av premiärministerns kansli den 12 januari 2021. Efter regeringsskiftet i februari 2021 fortsatte granskningen av utkastet till plan liksom samråden med berörda parter. Deputeradekammaren och senaten har hållit en rad utfrågningar där ett antal olika berörda parter deltagit, t.ex. regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, civilsamhällesorganisationer och institutionella organ samt godkänt särskilda rapporter i frågan, tillsammans med resolutioner som styr slutförandet av planen på grundval av detta. Dessutom har regeringen haft en dialog med regionala och lokala myndigheter inom ramen för konferensen mellan staten och regionerna. Som ett resultat av denna process lades den omarbetade planen fram för parlamentet, som godkände att den överlämnades till kommissionen.
(53)När det gäller samrådsprocessen under genomförandefasen förutses i Italiens återhämtnings- och resiliensplan fortsatta regelbundna dialoger med de olika förvaltningar som deltar i genomförandet av planen samt med berörda parter. För detta ändamål planeras enligt styrningsmodellen att ett samrådsorgan ska inrättas, med deltagande från näringsliv och arbetsmarknadens parter. För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen.
Positiv bedömning
(54)Efter kommissionens positiva bedömning av Italiens återhämtnings- och resiliensplan och eftersom planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 i enlighet med artikel 20.2 i samma förordning bör det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd och lånestöd som unionen ställt till förfogande för planens genomförande.
Ekonomiskt bidrag
(55)Den totala kostnaden för Italiens återhämtnings- och resiliensplan beräknas uppgå till 191 499 177 889 EUR. Eftersom återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 och de beräknade totala kostnaderna för planen dessutom är högre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Italien bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Italiens återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Italien.
(56)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 förväntas beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Italien uppdateras senast den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör därmed ett belopp avseende Italien göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. När det högsta ekonomiska bidraget har uppdaterats ska rådet, på kommissionens förslag, om nödvändigt och utan onödigt dröjsmål ändra detta beslut för att inkludera det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget.
(57)För att stödja ytterligare reformer och investeringar har Italien dessutom begärt lånestöd. Det högsta lånebelopp som Italien har begärt motsvarar 6,8 % av dess BNI i löpande priser år 2019. De beräknade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen är högre än summan av det ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Italien och det begärda lånestödet.
(58)Det stöd som ska tillhandahållas finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 6 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Italien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.
(59)Italien har begärt att 13 % av det ekonomiska bidraget och 13 % av lånet ska betalas ut i form av förfinansiering. Det beloppet ska göras tillgängligt för Italien med förbehåll för ikraftträdandet av och i enlighet med finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241 och det låneavtal som föreskrivs i artikel 15.2 i den förordningen.
(60)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än förordning (EU) 2021/241 eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från deras skyldighet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla potentiella statliga stödåtgärder.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen
Härmed godkänns bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål samt ytterligare delmål och mål som är knutna till utbetalningen av lånet, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Ekonomiskt bidrag
1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 68 880 513 747 EUR 7 tillgängligt för Italien. Ett belopp om 47 925 096 762 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. Om den uppdatering av beräkningen som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 resulterar i ett belopp för Italien som är lika med eller högre än detta belopp finns ett ytterligare belopp om 20 955 416 985 EUR tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.
2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Italien i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Ett belopp om 8 954 466 787 EUR, motsvarande 13 % av det ekonomiska bidraget, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.
3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241. Förfinansieringen ska räknas av mot delbetalningarna.
4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Italien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. Med förbehåll för ikraftträdandet av de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 ska delmål och mål ha uppnåtts senast den 31 augusti 2026 för att kunna användas som grund för utbetalning.
Artikel 3
Lånestöd
1.Unionen ska göra ett lån på högst 122 601 810 400 EUR tillgängligt för Italien.
2.Kommissionen ska göra lånestödet tillgängligt för Italien i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Ett belopp om 15 938 235 352 EUR, motsvarande 13 % av lånet, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.
3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det låneavtal som föreskrivs i artikel 15.2 i förordning (EU) 2021/241. Förfinansieringen ska räknas av mot delbetalningarna.
4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med låneavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Italien på ett tillfredsställande sätt har uppnått de ytterligare delmål och mål som är knutna till lånet och som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. För att kunna användas som grund för utbetalning ska de ytterligare delmål och mål som är knutna till lånet ha uppnåtts senast den 31 augusti 2026.
Artikel 4
Adressat
Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 22.6.2021
COM(2021) 344 final
BILAGA
till
Förslag till rådets genomförandebeslut
om godkännande av bedömningen av Italiens återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2021) 165 final}
BILAGA
AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR I ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN
1.Beskrivning av reformer och investeringar
A.OMRÅDE 1 DEL 1:
Axel 1 – Digitalisering av den offentliga förvaltningen: Axel 1 i del M1C1 i den italienska planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att främja digitaliseringen av den italienska offentliga förvaltningen och omfattar sju investeringar och tre reformer. Investeringarna syftar särskilt till att i) rationalisera och konsolidera den offentliga förvaltningens befintliga digitala infrastruktur, ii) främja användningen av molnbaserade datortjänster, iii) med särskild uppmärksamhet på harmonisering och interoperabilitet mellan plattformar och datatjänster, genomförandet av engångsprincipen och tillgången till data genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram (API), iv) förbättra tillgängligheten, effektiviteten och tillgängligheten för alla digitala offentliga tjänster i syfte att öka acceptansnivån och användartillfredsställelsen, v) stärka Italiens försvar mot riskerna med it-brottslighet, vi) främja den digitala omvandlingen av stora centrala förvaltningar, vii) ta itu med den digitala klyftan genom att stärka medborgarnas digitala färdigheter. Reformerna inom denna axel syftar särskilt till att i) rationalisera och påskynda den offentliga förvaltningens upphandlingsprocess för informations- och kommunikationstekniklösningar, ii) stödja den digitala omvandlingen av den offentliga förvaltningen och iii) undanröja hinder för offentliga förvaltningars införande av molntjänster och effektivisera förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”förbättra den offentliga förvaltningens effektivitet, bland annat genom att investera i de offentliganställdas kompetens, genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka de lokala offentliga tjänsternas effektivitet och kvalitet” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019) och att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2020 )..
Axel 2 – Rättsväsende: Det italienska rättsväsendets resultat är långt ifrån andra medlemsstaters i fråga om handläggningstider, vilket beskrivs i Europeiska kommissionens senaste rapport om rättsväsendets effektivitet (Cepej). Axel 2 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att effektivisera rättsväsendet genom att minska handläggningstiden och föra Italien närmare EU:s medianvärde. I denna del behandlas de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om att minska längden på civilrättsliga rättegångar och förbättra effektiviteten i kampen mot korruption (landspecifika rekommendationer 4, 2019 och 4, 2020). Dessutom är digitaliseringen av rättssystemet också relevant för den digitala omställningen.
Axel 3 – Offentlig förvaltning: Axel 3 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att reformera den italienska offentliga förvaltningen och förbättra den administrativa kapaciteten. Italien ligger under genomsnittet för EU-27, både när det gäller regeringarnas effektivitet och förtroendet för regeringen. Italiens reformer av den offentliga förvaltningen påverkades av en allvarlig brist i genomförandet av toppstyrda reformer och det begränsade erkännandet och spridningen av värdefulla nedifrån och upp-innovationer. Den administrativa kapaciteten är mycket låg. Ansträngningarna för att stärka den strategiska planeringskapaciteten, övervaknings- och utvärderingsmekanismerna och evidensbaserade instrument för beslutsfattande bör fortsätta. Huvudsyftet med denna del är att stärka de italienska offentliga förvaltningarnas administrativa kapacitet på central och lokal nivå, både när det gäller humankapital (urval, kompetens och karriär) och när det gäller förenkling av administrativa förfaranden. I detta avsnitt presenteras den övergripande strukturella personalstrategin, från urvalsprocesser till karriärvägar. Reformen omfattar också åtgärder för att förenkla förfarandena. Investeringar i nya digitala verktyg och förstärkta åtgärder för livslångt lärande ingår i del 1 i Område 1. Denna del avser de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien under 2020 och 2019 om att förbättra effektiviteten i den offentliga förvaltningen (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019 och den landsspecifika rekommendationen 4, 2020).
Axel 4 – Offentlig upphandling och betalningar från administrationen: Axel 4 i del M1C1 i planen för återhämtning och resiliens innehåller åtgärder som syftar till att reformera vissa centrala aspekter av den italienska lagstiftningen om offentlig upphandling och minska sena betalningar från offentliga förvaltningar vid centrala, regionala och lokala myndigheter samt regionala hälsomyndigheter. Huvudsyftet med reformen är att förenkla reglerna för offentlig upphandling, öka rättssäkerheten för företag och påskynda tilldelningen av offentliga kontrakt samtidigt som processrättsliga skyddsreglerna när det gäller insyn och likabehandling upprätthålls. Dessa reformer stöder därför ett snabbt genomförande av de infrastrukturer och projekt som finansieras genom planen.
Axel 5 – finanspolitiska strukturreformer (beskattning och offentliga utgifter): Axel 5 i del M1C1 i återhämtnings och resiliensplanen omfattar flera reformer som syftar till att stödja hållbarheten i Italiens offentliga finanser (landsspecifik rekommendation 1, 2019). På intäktssidan syftar reformerna till att förbättra skatteuppbördsprocessen, uppmuntra efterlevnad av skatteregler och bekämpa skattefusk, i syfte att minska skattebetalarnas kostnader för att följa reglerna och öka intäkterna för den offentliga sektorn, vilket bidrar till att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet. På utgiftssidan syftar reformerna till att förbättra de offentliga utgifternas effektivitet, både på central nivå, genom att stärka den befintliga ramen för årliga utgiftsöversyner, och på subnationell nivå, genom att slutföra reformen av de finanspolitiska förbindelserna på olika förvaltningsnivåer.
A.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Axel 1 – Digitalisering av den offentliga förvaltningen
Investering 1.1: Digital infrastruktur
Syftet med denna investering är att säkerställa att den offentliga förvaltningens system, datamängder och tillämpningar finns i mycket tillförlitliga datacentraler med höga kvalitetsstandarder för säkerhet, prestanda, skalbarhet, europeisk driftskompatibilitet och energieffektivitet. I detta syfte ska investeringen bidra till att skapa en modern, totalredundant, nationell molnbaserad hybridinfrastruktur (kallad Polo Strategico Nazionale, PSN), certifiering av säkra och skalbara offentliga molnalternativ och migrering av den offentliga förvaltningens datamängder och tillämpningar till en molnmiljö.
PSN-infrastrukturen förväntas drivas av en teknisk leverantör som valts ut genom ett europeiskt anbudsförfarande och utformas i enlighet med de standarder för datainteroperabilitet som fastställts på europeisk nivå i enlighet med Gaia-X-initiativet för att möjliggöra fritt utbyte av icke-personuppgifter mellan de olika medlemsstaterna genom sammankoppling av deras nationella molnmodeller. Liknande krav förväntas antas vid förhandsurvalet av offentliga molnleverantörer.
Migreringen av den offentliga förvaltningens datamängder och tillämpningar till PSN eller till säkra certifierade offentliga molnleverantörer förväntas bero på de krav på prestanda, skalbarhet och känslighet för data som fastställs av de olika förvaltningarna, som var och en förväntas behålla sitt oberoende när det gäller utveckling av tillämpningar och datahantering.
Investering 1.3 – Data och interoperabilitet
Syftet med denna investering är att säkerställa fullständig interoperabilitet mellan centrala dataset och tjänster mellan centrala och lokala offentliga förvaltningar samt harmonisering med andra EU-länder av de tjänsteförfaranden som prioriteras i direktivet om en gemensam digital ingång.
Åtgärden syftar till att utveckla en nationell digital dataplattform (Piattaforma Digitale Nazionale Dati) som ska garantera interoperabilitet mellan dataset genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram (API) som delas mellan centrala och lokala förvaltningar (Investering 1.3.1). När plattformen byggs ska den garantera interoperabiliteten för dataset genom en katalog över gränssnitt för tillämpningsprogram (API) som delas mellan centrala och lokala förvaltningar. Plattformen ska vara helt förenlig med EU-lagstiftningen.
Dessutom planerar åtgärden att utveckla en gemensam digital ingång i enlighet med förordning (EU) 2018/1724, som ska genomföras för att hjälpa centrala och offentliga förvaltningar att omstrukturera prioriterade förfaranden/processer och göra det möjligt att uppfylla engångsprincipen (Investering 1.3.2).
Investering 1.5 – It-säkerhet
Syftet med denna investering är att stärka Italiens försvar mot de risker som it-brottslighet medför, särskilt genom genomförandet av ett nationellt område för it-säkerhet, i linje med säkerhetskraven i direktiv (EU) 2016/1148 om säkerhet i nätverks- och informationssystem (it-säkerhetsdirektivet), och genom att stärka den nationella kapaciteten för it-försvar när det gäller teknisk inspektion och riskövervakning.
Åtgärden syftar till att utveckla ett modernt, integrerat system som tätt sammankopplar olika enheter i hela landet och förbinder internationellt med partner och tillförlitliga teknikleverantörer. Detta är uppdelat på fyra pelare: i) Stärka kapaciteten i frontlinjen gentemot allmänheten och företag/enheter att hantera varningar och faktiska offentligt erkända händelser, ii) Bygga upp/stärka landets inspektions- och revisionsförmåga när det gäller hårdvara och programvara som används av försökspersoner med väsentliga funktioner för att certifiera tillförlitlighet/förebyggande hot. iii) Stärka brottsbekämpande enheter och it-enheter inom polisstyrkorna med ansvar för utredningar av brottslig verksamhet. iv) Avsevärt stärka cybertillgångar och it-personal med ansvar för nationell säkerhet och hantering av cyberhot.
Investering 1.7 – Grundläggande digitala färdigheter
Syftet med denna investering är att minska den andel av befolkningen som riskerar digital utestängning genom att lansera initiativet ”Digitala medborgartjänster”, ett nätverk av unga volontärer med olika bakgrund i hela Italien för att ge enskilda personer som riskerar digital utestängning utbildning för utveckling och förbättring av digitala färdigheter (Investering 1.7.1) och genom att stärka det befintliga nätverket av ”centrum för digital underlättande” (Investering 1.7.2).
Centrum för digital underlättande är fysiska åtkomstpunkter, vanligtvis belägna i bibliotek, skolor och sociala centrum, som ger medborgarna både personlig utbildning och utbildning online om digitala färdigheter för att på ett effektivt sätt stödja deras digitala delaktighet. Initiativet drar nytta av befintliga framgångsrika erfarenheter och syftar till att säkerställa en omfattande utveckling av sådana centrum på nationell nivå. 600 centrum är redan aktiva, men deras närvaro bör stärkas ytterligare genom särskild utbildning och ny utrustning, med det övergripande målet att inrätta 2,400 nya åtkomstpunkter i hela Italien och utbilda över 2 000 000 medborgare som riskerar digital utestängning. Av 3 000 centra ska omkring 1 200 koncentreras till södra Italien.
Initiativet ”Digitala medborgartjänster” är uppdelat i tre år och stegvis och syftar till att uppnå följande resultat: i) Genomförande av tre årliga ansökningsomgångar för projekt för digital offentlig förvaltning som riktar sig till ideella organisationer som är registrerade i det nationella registret över organisationer för samhällsomfattande tjänster. ii) Kapacitetsuppbyggnad hos de ideella organisationer som deltar i den årliga ansökningsomgången för digital offentlig förvaltning och lansering av projekt för digital underlättande och digital utbildning, med lansering av 900 projekt i de tre årliga ansökningsomgångarna. iii) Utbildning och praktisk erfarenhet av digitala offentliga förvaltningsprojekt för cirka 9 700 volontärer, stöd och utbildning för 1 000 000 medborgare som drar nytta av digital underlättande verksamhet och digital utbildning som utvecklats genom 900 projekt där 9 700 volontärer ska arbeta.
Reform 1.1 – IKT-upphandling
Syftet med denna reform är att se till att den offentliga förvaltningen kan upphandla IKT-lösningar snabbare och effektivare genom att rationalisera och påskynda upphandlingsprocessen för IKT-tjänster och IKT-tillgångar.
Genomförandet av reformen ska bestå av tre handlingslinjer. För det första ska en enda databas med en vit förteckning över ekonomiska aktörer som har tillstånd att tillhandahålla varor och tjänster till offentliga förvaltningar inrättas och en särskild teknisk infrastruktur införas för certifiering av leverantörer. För det andra ska en förenklad metod (”snabbspår”) för att rationalisera IKT-inköp för PNRR-projekt antas. För det tredje ska en digital upphandlingstjänst inrättas i syfte att i) endast inbegripa certifierade leverantörer (ekonomiska aktörer får när som helst begära att bli certifierade i enlighet med artikel 64 i direktiv 2014/24/EU). ii) göra det möjligt att snabbt identifiera leverantörer som uppfyller ett bestämt behov (t.ex. genom en konfigurator), iii) ge förvaltningarna en intuitiv användarerfarenhet (t.ex. en tydlig beskrivning av de tjänster som erbjuds, jämförande utvärdering av leverantörer). Denna övergripande struktur ska bygga på den befintliga kapaciteten hos CONSIP, den italienska statliga enheten för upphandling.
Reform 1.2 – Omvandlingsstöd
Syftet med denna reform är att stödja den digitala omvandlingen av alla centrala och lokala offentliga förvaltningar genom inrättandet av ett särskilt ”omvandlingskontor för digital PA”. Omvandlingskontoret ska bestå av en tillfällig teknikkompetent resurspool som ska organisera och stödja migrationsinsatserna och de centraliserade förhandlingarna om ”paket” med certifierat externt stöd. Dessutom planerar åtgärden att starta ett företag som är inriktat på programvaruutveckling & driftshantering för att stödja den digitala upptrappningen av centrala förvaltningar. Omvandlingskontoret ska särskilt stödja den offentliga förvaltningen i genomförandet av investeringarna 1.1–1.7 som ingår i denna del och ska också stödja genomförandet av investeringar och reformer inom digitalisering av hälso- och sjukvård som ingår i Område 6.
Reform 1.3 – Cloud First och interoperabilitet
Syftet med denna reform är att undanröja hindren för molnanvändning och effektivisera byråkratin som bromsar förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar genom att införa en uppsättning incitament och skyldigheter som syftar till att underlätta övergången till moln och undanröja förfarandemässiga hinder för ett brett införande av digitala tjänster.
Reformen ska omfatta tre handlingslinjer. För det första, eftersom molnlösningar ska öka kostnadseffektiviteten i användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT), efter en på förhand fastställd ”amorteringsfri period” (t.ex. tre år efter inledandet av omvandlingen), ska förvaltningar som inte anslutit sig till molnomvandlingen få en begränsning i sin budget för IKT-utgifter.
För det andra, som en del av incitamenten för molnmigration, ska de nuvarande reglerna för offentlig redovisning av utgifter i samband med molntjänster ses över. Med tanke på att övergången till molnet för närvarande innebär en överföring av budgetmedel från kapitalutgifter till driftsutgifter, ska reglerna för offentlig redovisning av utgifter i samband med molntjänster ses över för att inte avskräcka offentliga förvaltningar från molnmigration.
För det tredje ska normer för regler om datainteroperabilitet ses över, i enlighet med bestämmelserna om öppna data och behandling av personuppgifter, och de nuvarande förfarandena för datautbyte mellan offentliga förvaltningar ska förenklas för att rationalisera förfarandeaspekterna och påskynda genomförandet av interoperabilitet mellan offentliga förvaltningsdatabaser. Dessutom ska digital hemvist ses över och integreras med det nationella folkbokföringsregistret (ANPR) för att möjliggöra säker och säker digital korrespondens mellan medborgare och offentliga förvaltningar.
Axel 2 – Rättsväsende
Reform 1.4 – Civilrätt
Reformen är främst inriktad på att minska handläggningstiden för civilrättsliga förfaranden genom att identifiera ett brett spektrum av åtgärder för att minska antalet inkommande mål i domstolarna, förenkla befintliga förfaranden, minska eftersläpningen och öka domstolarnas produktivitet. Minskningen av antalet inkommande mål i domstolarna uppnås genom att man stärker medling, alternativ tvistlösning och skiljedomsförfaranden och ser över det nuvarande systemet för kvantifiering och återvinning av rättegångskostnader. Förenklingen eftersträvas genom att man stärker ”filtreringsförfarandena” på överklagandenivå, utvidgar de fall där en enda domare är behörig att döma och säkerställer det faktiska genomförandet av bindande tidsfrister för förfaranden. Högre produktivitet i domstolarna ska uppnås genom ett övervakningssystem och incitament för att uppnå standardresultat i domstolarna. Reformen syftar också till att minska eftersläpningen i de civilrättsliga domstolarna, vilket är ett mål som kan uppnås tack vare den planerade tillfälliga anställning som ingår i investeringsdelen.
Reform 1.5 – Straffrätt
Reformen syftar främst till att minska längden på straffrättsliga förfaranden genom att identifiera ett brett spektrum av åtgärder genom att förenkla befintliga förfaranden och öka domstolarnas produktivitet. Förenklingen syftar till att utvidga tillämpningen av förenklade förfaranden, bredda användningen av digital teknik, fastställa tidsfrister för den preliminära utredningens varaktighet och se över anmälningssystemet för att göra det effektivare. Högre produktivitet i domstolarna uppnås genom ett övervakningssystem och incitament för att uppnå standardresultat i domstolarna.
Reform 1.6 – Insolvens
Reformen syftar till att digitalisera och förbättra insolvensförfaranden genom att införa mekanismer för tidig varning före insolvens, specialisering av domstolar och förrättsinstanser för att hantera alla faser av insolvensförfaranden på ett effektivare sätt, bland annat genom utbildning och specialisering för medlemmar av rättsliga och administrativa myndigheter.
Reform 1.7 – Skattedomstolar
Syftet med reformen är att effektivisera tillämpningen av skattelagstiftningen och minska det stora antalet överklaganden till kassationsdomstolen.
Reform 1.8 – Digitalisering av rättsväsendet
Reformen innebär obligatorisk elektronisk arkivering av alla handlingar och ett fullständigt elektroniskt arbetsflöde för civilrättsliga förfaranden. Den är också inriktad på digitaliseringen av de straffrättsliga förfarandena i första instans, med undantag för förhör. Slutligen syftar förslaget till att införa en kostnadsfri, fullt tillgänglig och sökbar databas över civilrättsliga beslut i enlighet med lagstiftningen.
Investering 1.8 – Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, brottmåls- och förvaltningsdomstolar
Syftet med investeringarna är att på kort sikt agera med avseende på organisatoriska faktorer för att göra det möjligt för de reformer som håller på att utvecklas att generera resultat snabbare och maximera synergieffekterna samtidigt som man uppnår en förändring genom de extraordinära resurser som tillhandahålls inom ramen för planen. Det organisatoriska verktyget, som kallas ”prövningskontor”, består av inrättandet (eller i de fall där det redan finns en förstärkning) av stödgrupper för fredsdomare (genom tillfällig anställning) i syfte att minska eftersläpningen och tjänstgöringstiden i Italien. Denna åtgärd skulle också förbättra rättsväsendets kvalitet genom att stödja domarna i den normala verksamheten med studier, juridisk forskning, utarbetande av rättsakter, organisering av ärenden och därigenom göra det möjligt för domarna att fokusera på mer komplexa uppgifter. Investeringen omfattar också utbildning för att stödja den digitala omställningen i rättsväsendet.
Axel 3 – Offentlig förvaltning
Reform 1.9 – Reform av sysselsättningen i den offentliga sektorn och förenklingsreform
Reformerna av den offentliga sysselsättningen sker i två steg. På kort sikt vidtas brådskande åtgärder för att på bästa sätt utnyttja RRF-finansieringen när det gäller styrningen av planen och det omedelbara stödet till de offentliga förvaltningarna, som saknar administrativ kapacitet. Denna strategi åtföljs av organisationsreformer och en personalstrategi som syftar till en förändring av den offentliga förvaltningen som helhet. En omfattande uppsättning åtgärder fastställs i definitionen av strategiska planer för mänskliga resurser för att uppdatera arbetsprofilerna (även med tanke på den dubbla övergången). reformera rekryteringsförfarandena så att de blir mer målinriktade och effektiva. reformera den högre offentliga förvaltningen för att harmonisera utnämningsförfarandena inom den offentliga förvaltningen. stärka kopplingen mellan livslångt lärande och belöningssystem eller särskilda karriärvägar, fastställa eller uppdatera etiska principer för offentliga förvaltningar. stärka engagemanget för en jämn könsfördelning och reformera personalens horisontella och vertikala rörlighet. Reformen omfattar brådskande åtgärder för att förenkla de administrativa förfarandena till förmån för företag och medborgare, samtidigt som man säkerställer ett smidigt genomförande av RRP.
Förenklingsreformen ska avskaffa tillstånd som inte är motiverade av tvingande skäl av allmänt intresse, tillsammans med avskaffandet av onödiga skyldigheter eller sådana som inte använder ny teknik. Dessutom ska den genomföra antagandet av mekanismen för tyst medgivande, införandet av enkel kommunikation och antagandet av enhetliga system som delas med regioner och kommuner.
Förenklingsreformen omfattar följande: Driftskompatibilitet mellan företags- och byggförfaranden (SUAP & SUE). Genomförande av en gemensam uppsättning resultatinriktade resultatindikatorer. och fastställande av en uppsättning centrala resultatindikatorer för att styra organisatoriska förändringar inom förvaltningarna.
Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift vid tidpunkten för inlämnandet av den första betalningsansökan.
Investering 1.9 – Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens
Investeringen består i tillfällig rekrytering av en expertpool för att ge tekniskt stöd till förvaltningarna och stärka den administrativa kapaciteten, särskilt på lokal nivå, för genomförandet av specifika RRP-projekt, som ska sättas in vid behov. Denna investering omfattar även utbildningsprogram för offentliganställda inom ramen för förstärkningen av kapacitetsuppbyggnaden.
Axel 4 – Offentlig upphandling och betalningar från offentliga förvaltningar
Reform 1.10 – Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling
Det första steget i denna reform består i antagandet av en första uppsättning brådskande förenklingsåtgärder med ett lagdekret senast i maj 2021 för att förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden, registrera kontrakt i den nationella antikorruptionsmyndighetens databas (ANAC). inrätta särskilda kontor med ansvar för förfaranden för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder. fastställa ett mål för att förkorta tiden mellan offentliggörandet och kontraktstilldelningen och mellan tilldelningen av kontraktet och slutförandet av infrastrukturen, och uppmuntra alternativa tvistlösningsmekanismer under kontraktens genomförandefas. Före utgången av 2021 ska det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandling ha en tillräcklig personalstyrka och anta en professionaliseringsstrategi med utbildning på olika nivåer. de dynamiska inköpssystemen ska göras tillgängliga i enlighet med direktiven om offentlig upphandling. ANAC ska slutföra utövandet av de upphandlande myndigheternas kvalifikationer.
Det andra steget i denna reform består av en rad ändringar av lagen om offentlig upphandling som ska genomföras under andra kvartalet 2023, med åtgärder som syftar till att minska fragmenteringen av upphandlande myndigheter, krav på att inrätta en e-plattform som ett grundläggande krav för att delta i den landsomfattande utvärderingen av upphandlingskapaciteten. och ge den nationella korruptionsbekämpande myndigheten befogenhet att granska de upphandlande myndigheternas kvalifikationer. Reformen ska också syfta till att ytterligare förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden och fastställa krav på driftskompatibilitet och sammanlänkning. Reformen ska också minska begränsningarna av möjligheten att anlita underleverantörer, som för närvarande ingår i lagen om offentlig upphandling.
Reformen består också i att göra det nationella e-upphandlingssystemet operativt senast i slutet av 2023.
Reform 1.11 – Minskning av sena betalningar från offentliga myndigheter och hälsovårdsmyndigheter
Denna reform består i att se till att i) offentliga förvaltningar på central, regional och lokal nivå senast 2023 betalar inom 30 dagar och att ii) regionala hälsomyndigheter betalar inom 60 dagar. För att se till att problemet med sena betalningar löses strukturellt består denna reform också i att säkerställa att 2024 i) offentliga förvaltningar på central, regional och lokal nivå fortsätter att betala inom 30 dagar och att ii) regionala hälsomyndigheter fortsätter att betala inom 60 dagar.
Axel 5 – Finanspolitiska strukturreformer (Beskattning och offentliga utgifter)
Reform 1.12 – Reformen av skatteförvaltningen
Flera åtgärder kommer att vidtas för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra effektiviteten i målinriktningen av revisioner och kontroller, bland annat följande: i) Upprättande av databasen och den särskilda it-infrastrukturen för frisläppande av förhandsifylld mervärdesskattedeklaration. ii) Förbättring av kvaliteten på den databas som används för ”skrivelser om efterlevnad”, även i syfte att minska förekomsten av falskt positiva och gradvis öka antalet meddelanden till skattebetalarna. iii) Reform av den nuvarande lagstiftningen för att säkerställa effektiva administrativa påföljder om privata leverantörer vägrar att godta elektroniska betalningar. iv) Slutförande av processen med pseudonymisering och analys av stordata, i syfte att öka effektiviteten i den riskanalys som ligger till grund för urvalsprocessen för revisioner. För att genomföra dessa reformer och stärka skattemyndighetens operativa kapacitet kommer dess personal att utökas med 4113 enheter, i linje med byråns prestationsplan för 2021–2023. Dessutom kommer regeringen att göra en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteflykt från utelämnad fakturering i de mest utsatta sektorerna, bland annat genom riktade incitament för konsumenterna, och kommer att vidta effektiva åtgärder på grundval av resultaten av översynen, med ett ambitiöst åtagande att minska benägenheten att undvika bedrägerier.
Reform 1.13 – Reform av ramen för utgiftsöversynen
Planen omfattar en reform av ramen för utgiftsöversynen som syftar till att förbättra dess effektivitet, bland annat genom att stärka finansministeriets roll och förfarandet för efterhandsutvärdering samt förbättra praxis för grön budgetering och jämställdhetsbudgetering. Planen innehåller också ett åtagande att på grundval av den befintliga rättsliga ramen genomföra årliga utgiftsöversyner under perioden 2023–2025 för att uppnå finanspolitiska besparingar för att stödja hållbara offentliga finanser och/eller finansiera tillväxtfrämjande reformer av skatter eller offentliga utgifter.
Reform 1.14 – Reform av den subnationella finanspolitiska ramen
Reformen består i fullbordandet av den finanspolitiska federalism som föreskrivs i delegationens lag 42/2009, i syfte att förbättra insynen i de finanspolitiska förbindelserna mellan de olika förvaltningsnivåerna, tilldela resurser till lokala och regionala myndigheter på grundval av objektiva kriterier och främja effektiviteten i utgifterna på lokal och regional nivå. Reformen ska särskilt fastställa relevanta parametrar och genomföra den finanspolitiska federalismen för regioner med ordinarie status, provinser och storstäder.
Reform 1.15 – Reform av reglerna för offentliga räkenskaper
Reformen syftar till att överbrygga klyftan till europeiska redovisningsstandarder genom att införa ett gemensamt system för periodiserad redovisning för den offentliga sektorn. Reformen ska leda till fullbordandet av begreppsramen som referens för systemet för periodiserad redovisning i enlighet med de kvalitativa egenskaper som fastställts av Eurostat, standarderna för periodiserad redovisning och det flerdimensionella kontoplanen. Reformen ska kompletteras med den första utbildningsomgången för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning för företrädare för 18,000 offentliga organ.
A.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål / Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Enhet åtgärd |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M1C1-1 |
Reform 1.1: IKT-upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftningsdekret om reform 1.1 ”IKT-upphandling” |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om reformering av IKT-upphandling |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
De rättsakter som krävs omfattar bland annat lagstiftningsingrepp i lagen om förenklingar (Decreto Legge semplificazioni). I dessa ska följande anges: Möjligheten att använda det förfarande som avses i artikel 48.3 i lagen om offentlig upphandling även för kontrakt över de tröskelvärden som avses i artikel 35 i lagen om offentlig upphandling för inköp av datorvaror och datatjänster, särskilt baserade på molnteknik, samt konnektivitetstjänster som helt eller delvis finansieras med de resurser som tillhandahålls för genomförandet av PNRR-projekt. Driftskompatibilitet mellan de olika databaser som förvaltas av de attesterande organ som deltar i kontrollen av de krav som avses i artikel 80 i lagen om offentlig upphandling. iii) Upprättande av en virtuell fil över ekonomiska aktörer där uppgifterna finns tillgängliga för kontroll av att det inte finns några skäl för uteslutning enligt artikel 80, vilket gör det möjligt att fastställa en vit förteckning över ekonomiska aktörer för vilka kontrollen redan har utförts. |
|
M1C1-2 |
Reform 1.3: Molntjänster i första hand och interoperabilitet |
Delmål |
Ikraftträdande av lagdekret om reform 1.3 ”Cloud First and Interoperability” |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om första molnreformen och interoperabilitetsreformen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
De nödvändiga rättsakterna ska omfatta följande: Genomförandeakter som särskilt rör i) Agenzia per l’Italia digitale (AgID) förordningen om Polo Strategico Nazionale (PSN) (föreskrivs i artikel 33f i lagdekret 179/212) och ii) AgID-riktlinjer om interoperabilitet (enligt artiklarna 50 och 50b i Codice dell’Amministrazione Digitale (CAD)). Ändringar av artikel 50 i CAD: i) avskaffande av skyldigheten att ingå ramavtal för förvaltningar som har tillgång till den nationella digitala dataplattformen. ii) klargöranden om integritetsfrågan: överföringen av uppgifter från ett informationssystem till ett annat påverkar inte äganderätten till uppgifterna och behandlingen, utan att det påverkar ansvarsområdena för de offentliga förvaltningar som tar emot och behandlar uppgifterna som självständiga registeransvariga. Ändringar av Decreto del Presidente della Repubblica (DPR) 445/2000 om tillgång till uppgifter: i) upphävande av det tillstånd som krävs för direkt tillgång till uppgifter. ii) Stryk hänvisningen till ramavtal i artikel 72. Ändringar av artikel 33f i lagdekret 179/2012: i) införa möjligheten för AgID att tillsammans med CED-förordningarna (Centri Elaborazione Dati) och Cloud Regulations reglera de villkor och metoder som offentliga förvaltningar måste använda för att genomföra CED-migreringar. ii) införa påföljder för underlåtenhet att uppfylla skyldigheten att migrera till molnet. |
|
M1C1-3 |
Investering 1.1: Digital infrastruktur |
Delmål |
Slutförande av Polo Strategico Nazionale (PSN) |
Rapport om molnanvändning från ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Det övergripande projektet ska slutföras fullt ut när alla berörda offentliga förvaltningar har slutfört flyttningen av identifierade rack till Polo Strategico Nazionale (PSN) och testningen av fyra datacenter har slutförts med framgång, vilket gör det möjligt att inleda migreringsprocessen för dataset och tillämpningar från riktade offentliga förvaltningar till PSN. |
|
M1C1-4 |
Investeringar 1.3.1: Nationell digital dataplattform |
Delmål |
Nationell digital dataplattform i drift |
Rapport från ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) som visar lanseringen av den nationella plattformen för digitala data |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Plattformen ska göra det möjligt för byråerna att – offentliggöra sina gränssnitt för tillämpningsprogram på plattformens API-katalog, – upprätta och underteckna avtal om digital interoperabilitet via plattformen. autentisera och godkänna API:er med hjälp av plattformens funktioner. – validera och bedöma överensstämmelsen med den nationella interoperabilitetsramen. |
|
M1C1-5 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Inrättande av den nya nationella byrån för it-säkerhet |
Administrativ lag |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Etappmålet ska uppnås genom 1) omvandlingen till lag av det lagdekret som utgör den nationella byrån för it-säkerhet, som för närvarande håller på att färdigställas. 2) offentliggörandet i den officiella tidningen av premiärministerdekretet (Decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri, DPCM) som innehåller den interna regleringen av den nationella byrån för it-säkerhet. |
|
M1C1-6 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Inledande införande av nationella cybersäkerhetstjänster |
Rapport som visar den fullständiga arkitekturen för de nationella cybersäkerhetstjänsterna |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Delmålet ska uppnås genom en definition av den detaljerade strukturen för hela ekosystemet i den nationella cybersäkerhetsarkitekturen (dvs. en nationell Centrum för informationsutbyte och analys (ISAC), ett nätverk av incidenthanteringsorganisationer (Cert), ett nationellt högpresterande datorsystem, ett högpresterande datorsystem integrerat med verktyg för artificiell intelligens/maskininlärning (AI/ML) för att analysera cyberincidenter på nationell nivå. |
|
M1C1-7 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Start av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering |
Dokumentation som visar de identifierade processer och förfaranden som ska delas mellan laboratorierna och den rapportering som tillhandahålls som visar aktivering av minst ett laboratorium. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Etappmålet ska uppnås med följande: Den nationella cybersäkerhetsbyråns fastställande av var laboratorier och centrum för säkerhetskontroll och certifiering kommer att inrättas, de expertprofiler som ska rekryteras och en fullständig definition av processer och förfaranden som ska delas mellan laboratorierna. Aktivering av ett laboratorium. Den verksamhet som skapas för inrättande och aktivering av granskningslaboratorier ska övervakas av Ministero dello Sviluppo Economico (MISE) tillsammans med CVCN (nationellt laboratorium för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering) och integreras med utvärderingscentrumet av inrikesministeriet och försvarsministeriet. |
|
M1C1-8 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Aktivering av en central revisionsenhet för PSNC & NIS-säkerhetsåtgärder |
Rapportering som visar lanseringen av den centrala revisionsenheten |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
En intern enhet ska utses inom den nationella cybersäkerhetsbyrån, med mandat att utföra den verksamhet som utförs av den centrala revisionsenhet som ska ansvara för PSNC & NIS-säkerhetsåtgärder. Processerna, logistiken och driftsarrangemangen ska formaliseras till lämplig dokumentation med särskild inriktning på driftsprocesserna, dvs. uppdragsregler, revision och rapporteringsförfaranden. It-verktygen ska samla in, hantera och analysera revisionsuppgifter och ska utvecklas och användas av revisionsenheten. Dokumentation som visar att utvecklingen av verktygen har slutförts ska tillhandahållas. |
|
M1C1-9 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Mål |
Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
5 |
Q4 |
2022 |
Minst fem förstärkta insatser för uppgradering av säkerhetsstrukturer som färdigställts inom sektorerna Nationella säkerhetsområdet för it-säkerhet (PSNC) och nätverks- och informationssystem (NIS). Interventionstyper omfattar uppgraderingar av driftcentraler för säkerhet, förbättringar av it-gränsförsvaret och intern övervaknings- och kontrollkapacitet. Insatserna ska inriktas på hälso-, energi- och miljösektorerna (dricksvattenförsörjning). |
|
M1C1-10 |
Reform 1.2: Stöd till omvandling |
Delmål |
Ikraftträdande av omvandlingsteamet och det nya företaget |
Bestämmelse i rättsakten som anger ikraftträdandet av en rättsakt om inrättande av omvandlingskontoret och ikraftträdande av en rättsakt om bildande av det nya bolaget |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
För inrättandet av omvandlingskontoret ska de nödvändiga rättsakterna omfatta följande: -Offentliggörandet av lagdekretet ”reclutamento” (redan godkänt av ministerrådet nr 22 av den 4 juni 2021 och offentliggjort i officiella tidningen (Gazzetta Ufficiale) den 10 juni 2021). -Offentliggörande av en inbjudan att anmäla intresse. -Urval och tilldelning av uppdraget till experterna (på tillfällig basis under den tid som RRF varar). För det nya företaget ska de centrala steg som krävs omfatta följande: -Lagstiftningstillstånd. -Decreto del Presidente del Consiglio dei Ministri (DPCM) som godkänner bolagets bildande och fastställande av bolagets mål, aktiekapital, varaktighet och direktörer. -Upprättande av ett bolag med notariehandling. -Handlingar som krävs för att företaget ska kunna bedriva sin verksamhet – bolagsordning och olika förordningar. |
|
M1C1-11 |
Investering 1.6.6 Digitalisering av finanspolisen |
Mål |
Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
5 |
Q1 |
2023 |
Inköp av professionella datavetenskapstjänster genom avtal med en konsulttjänstleverantör som omfattar fem anställda med ansvar både för att utforma dataarkitekturen och för att skriva algoritmerna i enheten för stordataanalys. Offentliggörande av tilldelade kontrakt för inköp av datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna tjänster och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå samt offentliggörande på nationell nivå av nya verktyg i den första analysmodulen (it-stamnätet). |
|
M1C1-12 |
Investeringar 1.3.2: Gemensam digital ingång |
Mål |
Gemensam digital ingång |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
21 |
Q4 |
2023 |
Målet ska uppnås när de 21 prioriterade administrativa förfaranden som fastställs i förordning (EU) 2018/1724 i Italien är helt förenliga med kraven i artikel 6 i förordning (EU) 2018/1724. Närmare bestämt följande: a) identifiering av användare, tillhandahållande av information och tillhandahållande av bevis, undertecknande och slutlig inlämning ska utföras elektroniskt på distans, genom en tjänstekanal som gör det möjligt för användarna att uppfylla alla de krav som hör till förfarandet på ett användarvänligt och strukturerat sätt, b) användare ska tillhandahållas ett automatiskt mottagningsbevis, om inte resultatet av förfarandet tillhandahålls omedelbart, (c) Resultatet av förfarandet ska levereras elektroniskt eller, om det är nödvändigt för att följa tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, levereras fysiskt. d) Användarna ska förses med ett elektroniskt meddelande om att förfarandet har slutförts. |
|
M1C1-13 |
Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien |
Delmål |
Rörlighet som en tjänst M1 |
Rapport från Ministero delle Infrastrutture e della Mobilità Sostenibili (MIMS) i samarbete med universitet som beskriver genomförandet och bedömningen av resultaten av de tre pilotprojekten. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Tre pilotprojekt som syftar till att testa rörlighet som en servicelösning i tekniskt avancerade storstäder har genomförts. Varje lösning har använts av minst 1 000 användare under pilotperioden. Varje pilotprojekt ska vara öppet för minst 1000 användare, som kommer att kunna få tillgång till det på frivillig basis och på egen bekostnad och göra en individuell bedömning, med möjlighet att välja och köpa rörlighetstjänster bland dem som finns tillgängliga på plattformen. MaaS-tjänsten ska, genom en gemensam teknisk plattform, föreslå den bästa reselösningen för medborgarna och användaren utifrån dennes behov, genom att utnyttja integreringen mellan de olika tillgängliga rörlighetsalternativen (lokal kollektivtrafik, delning, förarhytt, biluthyrning) för att optimera reseupplevelsen både när det gäller planering (intermodal ruttplanering och realtidsinformation om tider och avstånd) och i fråga om utnyttjande (bokning och betalning av tjänster). |
|
M1C1-14 |
Investering 1.6.5 Digitalisering av Högsta förvaltningsdomstolen |
Mål |
Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
800 000 |
Q4 |
2023 |
Antal domstolshandlingar med anknytning till systemet för administrativ behörighet (t.ex. domar, yttranden och dekret) som är fullt tillgängliga i datalager. |
|
M1C1-15 |
Investering 1.6.6 Digitalisering av finanspolisen |
Mål |
Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
5 |
10 |
Q1 |
2024 |
Inköp av professionella datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå genom att ingå avtal med en tillhandahållare av konsulttjänster som omfattar ytterligare fem mänskliga resurser (totalt tio) med ansvar både för att utforma dataarkitekturen och för att skriva algoritmer för enheten för stordataanalys. Offentliggörande av tilldelade kontrakt för inköp av datavetenskapliga tjänster i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna tjänster och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå samt offentliggörande på nationell nivå av nya verktyg i den första analysmodulen (it-stamnätet). |
|
M1C1-16 |
Investering 1.6.5 Digitalisering av Högsta förvaltningsdomstolen |
Mål |
Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
800 000 |
2 500 000 |
Q2 |
2024 |
Antal domstolshandlingar med anknytning till systemet för administrativ behörighet (såsom domar, yttranden och dekret) som är fullt tillgängliga i datalager. |
|
M1C1-17 |
Investering 1.1: Digital infrastruktur |
Mål |
Migration till Polo Strategico Nazionale T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
100 |
Q3 |
2024 |
Minst 100 centrala myndigheter för offentlig förvaltning och lokal hälso- och sjukvård (Aziende Sanitarie Locali) har flyttats helt till infrastrukturen (Polo Strategico Nazionale). Fullständigt migrerad kan för varje institution innebära en blandning av not-cloud-ready in pure hosting, lift-and-shift migration, uppgradering till Infrastruktur-as-a-Service (IaaS), Platform-as-a-Service (Paas) och Software-as-a-Service (SaaS). Migreringen till Polo Strategico Nazionale kan genomföras på olika sätt beroende på den senaste tekniken för it-arkitektur på plats som ägs av varje migrerande offentlig förvaltning. Dessa strategier kan variera från ren värd- och vänstermigration för icke-molnfärdig programvara till en migrering till IaaS, PaaS och SaaS för molnfärdig programvara. PSN ska erbjuda varje migrerande offentlig förvaltning alla de migrationsstrategier som kan anses uppfylla målet ”migration till Polo Strategico Nazionale”. Det totala antalet offentliga förvaltningar ”som omfattas” omfattar följande: • Centrala offentliga förvaltningar som står för den största delen av utgifterna för informations- och kommunikationsteknik (t.ex. det nationella socialförsäkringsinstitutet och justitieministeriet) • Centrala offentliga förvaltningar som hyser data i föråldrade datacentraler enligt nyligen genomförda undersökningar om ”molnberedskap” • Lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali) i centrala och södra Italien saknar tillräcklig infrastruktur för att garantera datasäkerhet. |
|
M1C1-18 |
Investeringar 1.3.1: Nationell digital dataplattform |
Mål |
API:er i den nationella digitala dataplattformen T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
400 |
Q4 |
2024 |
Detta mål består i att minst 400 gränssnitt för tillämpningsprogram (API) ska ha genomförts av byråerna, offentliggjorda i API-katalogen och integrerade i den nationella digitala dataplattformen. De gränssnitt för tillämpningsprogram som omfattas har redan kartlagts. De offentliggjorda API:erna ska påverka följande områden: I slutet av den 31 december 2023: prioriterade socialförsäkringstjänster och efterlevnad av skatteregler, inbegripet centrala nationella register (såsom folkbokföringsregister och register över offentlig förvaltning). I slutet av den 31 december 2024: återstående socialförsäkringstjänster och efterlevnad av skattelagstiftningen. Varje införande och dokumentation av gränssnitt för tillämpningsprogram ska uppfylla de nationella interoperabilitetsstandarderna och stödja den nationella plattformen för digitala data. den ovannämnda plattformen kommer att tillhandahålla funktioner för att bedöma efterlevnaden. |
|
M1C1-19 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Mål |
Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
5 |
50 |
Q4 |
2024 |
Minst 50 förstärkta insatser slutfördes inom sektorerna Nationella säkerhetsområdet för it-säkerhet (PSNC) och nätverks- och informationssystem (NIS). Interventionstyper omfattar till exempel operativa säkerhetscentrum (SOC), förbättrad it-gräns för försvar och intern övervaknings- och kontrollkapacitet i enlighet med kraven i de nya oberoende staterna och PSNC. Insatserna ska särskilt inriktas på hälso-, energi- och miljösektorerna (dricksvattenförsörjning). |
|
M1C1-20 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Fullständigt införande av nationella cybersäkerhetstjänster |
Rapport som visar att de nationella cybersäkerhetstjänsterna är helt aktiverade |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2024 |
Denna milstolpe ska kompletteras med aktivering av de sektorsspecifika incidenthanteringsgrupperna (CERT), deras sammankoppling med den italienska incidenthanteringsorganisationen för datasäkerhet (CSIRT) och det gemensamma centrumet för informationsutbyte och analys (ISAC), integrering av minst 5 operativa säkerhetscentrum (SOC) med den nationella HyperSOC, fullständig drift av riskhanteringstjänsterna för cybersäkerhet, inbegripet de som används för analys av försörjningskedjan och it-riskförsäkringstjänster. |
|
M1C1-21 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Slutförande av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering, utvärderingscentrum |
Rapporteringen, som visar att minst 10 laboratorier är helt aktiverade, av de 2 utvärderingscentrumen och aktiveringen av EU-certifieringslaboratoriet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2024 |
Aktivering av minst 10 screening- och certifieringslaboratorier, av de 2 utvärderingscentrumen och aktivering av EU-certifieringslaboratoriet. |
|
M1C1-22 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Fullständig drift av den centrala revisionsenheten för PSNC & NIS-säkerhetsåtgärder med minst 30 slutförda inspektioner |
Rapportering, inspektionsrapporter |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2024 |
Den centrala revisionsenheten är i full drift med minst 30 slutförda inspektioner. |
|
M1C1-23 |
Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien |
Delmål |
Rörlighet som en tjänst lösningar M2 |
Pilotresultat utvärderade av Ministero delle Infrastrutture e della Mobilità Sostenibili (MIMS) i samarbete med universiteten |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2025 |
Delmålet avser genomförandet av den andra omgången av sju pilotprojekt som syftar till att testa rörlighet som en servicelösning på ”följare” -områden. Kommunerna förväntas dra nytta av erfarenheterna från digitala storstäder som valts ut i den första omgången. 40 % av pilotprojekten ska vara belägna i söder. |
|
M1C1-24 |
Investeringar 1.7.1: Digital medborgartjänst |
Mål |
Medborgare som deltar i utbildningsinitiativ som tillhandahålls av icke-vinstdrivande certifierade enheter och volontärer |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 000 000 |
Q2 |
2025 |
Minst en miljon medborgare som deltar i utbildningsinitiativ som tillhandahålls av icke-vinstdrivande certifierade enheter och volontärer. |
|
M1C1-25 |
Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen |
Delmål |
Utveckla de operativa informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet. |
Förbättring av IT-system i form av nya funktioner, prestanda och användarupplevelser |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2025 |
Stegvis lansering (på årsbasis) av nya funktioner i de operativa informationssystemen för att säkerställa deras aktualitet i enlighet med snabbt föränderliga rättscenarier, även i samband med pandemisituationer. |
|
M1C1-26 |
Investering 1.1: Digital infrastruktur |
Mål |
Migration till Polo Strategico Nazionale T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
100 |
280 |
Q2 |
2026 |
Minst 280 centrala offentliga förvaltningar och lokala sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali) migrerade till ”Polo Strategico Nazionale” (blandning av not-cloud-ready in pure hosting, lift-and-shift migration, uppgradering till Infrastruktur-as-a-Service (IaaS), Platform-as-a-Service (Paas) och Software-as-a-Service (SaaS). Migreringen till Polo Strategico Nazionale kan genomföras på olika sätt beroende på den senaste tekniken för it-arkitektur på plats som ägs av varje migrerande offentlig förvaltning. Dessa strategier kan variera från ren värd- och vänstermigration för icke-molnfärdig programvara till en migrering till IaaS, PaaS och SaaS för molnfärdig programvara. PSN ska erbjuda varje migrerande offentlig förvaltning alla de migrationsstrategier som kan anses uppfylla målet ”migration till Polo Strategico Nazionale”. Det totala antalet offentliga förvaltningar som omfattas är följande: • Centrala offentliga förvaltningar som står för den största delen av utgifterna för informations- och kommunikationsteknik (t.ex. det nationella socialförsäkringsinstitutet, justitieministeriet). • Centrala offentliga förvaltningar som lagrar data i föråldrade datacentraler enligt nyligen genomförda undersökningar om ”molnberedskap”. • Lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter (Aziende Sanitarie Locali) i centrala och södra Italien som saknar tillräcklig infrastruktur för att garantera datasäkerhet. |
|
M1C1-27 |
Investeringar 1.3.1: Nationell digital dataplattform |
Mål |
API:er i den nationella digitala dataplattformen T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
400 |
1 000 |
Q2 |
2026 |
Målet är att uppnå minst ytterligare 600 gränssnitt för tillämpningsprogram (API) som publicerats i katalogen (totalt 1 000). De offentliggjorda API:erna ska påverka följande områden: i) senast den 31 december 2025: offentliga förfaranden såsom rekrytering, pensionering, skol- och universitetsinskrivning (t.ex. nationellt register över studenter och register över billicenser). ii) senast den 30 juni 2026: välfärd, hantering av upphandlingstjänster, nationellt informationssystem för medicinska uppgifter och sanitära nödsituationer – t.ex. patient- och läkarregister. Varje införande och dokumentation av gränssnitt för tillämpningsprogram ska uppfylla de nationella interoperabilitetsstandarderna och stödja den nationella plattformen för digitala data. den ovannämnda plattformen ska tillhandahålla funktioner för att bedöma efterlevnaden. |
|
M1C1-28 |
Investeringar 1.7.2: Nätverk av digitala tjänster för underlättande av digitala tjänster |
Mål |
Antal medborgare som deltar i nya utbildningsinitiativ som tillhandahålls av centrum för digital underlättande |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
2 000 000 |
Q2 |
2026 |
Minst två miljoner medborgare deltar i utbildningsinitiativ som tillhandahålls av centrum för digital underlättande. De utbildningsinsatser som anses uppnå målet är följande: a) personlig en-till-en-utbildning som tillhandahålls med hjälp av metoder för digitalt underlättande, som vanligtvis genomförs på grundval av tjänstebokningen och registreras i övervakningssystemet. b) personlig utbildning och online-utbildning som syftar till att utveckla medborgarnas digitala färdigheter, som genomförs synkront av centrumen för digital underlättande och registreras i övervakningssystemet. online-utbildning som syftar till att utveckla medborgarnas digitala färdigheter, även i självlärande och asynkront läge, men nödvändigtvis med registrering som rapporteras i övervakningssystemet som en del av den utbildningskatalog som tagits fram av nätverket för digitala lättnader och som är tillgänglig från det kunskapshanteringssystem som införts. |
|
M1C1-29 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Delmål |
Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftning för reformen av civilrätten |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Bemyndigande lagstiftning ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) Införande av ett förenklat förfarande i första instans/rättegångsnivå och förstärkning av tillämpningen av ”filtreringsförfaranden” på överklagandenivå, inbegripet utökad användning av förenklade förfaranden och omfattningen av de fall där en enda domare är behörig att döma. ii) säkerställa det faktiska genomförandet av bindande tidsramar för förfaranden och en tidsplan för insamling av bevis och elektronisk inlämning av relevanta akter och handlingar, iii) reformera användningen av medling och alternativ tvistlösning tillsammans med assisterad medling, skiljedomsförfarande och andra möjliga alternativ för att göra dessa institut mer effektiva när det gäller att minska trycket på det civilrättsliga systemet, bland annat genom incitament, iv) reformera förfarandet för tvångsverkställighet för att förkorta den nuvarande genomsnittliga tiden, bland annat genom att göra indrivningen av de belopp som deklarerats förfallen till betalning snabbare och billigare. reformera det nuvarande systemet för kvantifiering och återvinning av juridiska avgifter för att minska ogrundade rättstvister, införa ett övervakningssystem på domstolsnivå och öka de civilrättsliga domstolarnas produktivitet genom incitament för att säkerställa en rimlig handläggningstid och enhetliga resultat i domstolarna. |
|
M1C1-30 |
Reform 1.5: Reform av straffrätten |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör straffrättsliga reformer |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Bemyndigandelagstiftning som ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) ett reviderat anmälningssystem, ii) en bredare användning av förenklade förfaranden, iii) en bredare användning av elektronisk arkivering av handlingar, iv) förenklade bevisregler, v) fastställande av tidsfrister för förundersökningsperiodens längd och åtgärder för att undvika stagnation i utredningsfasen, vi) utvidgning av möjligheten att utsläcka brottet om skadestånd har betalats tillbaka, vii) införande av ett övervakningssystem på domstolsnivå och ökad produktivitet i brottmålsdomstolarna genom incitament för att säkerställa en rimlig handläggningstid och enhetliga resultat i domstolarna. |
|
M1C1-31 |
Reform 1.6: Reform av insolvensreglerna |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör insolvensreformer |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av bemyndigandelagstiftningen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Insolvensreformen ska omfatta åtminstone följande åtgärder: i) Översyn av arrangemang för tvistlösning utanför domstol för att identifiera områden där ytterligare förbättringar kan behövas för att uppmuntra de berörda parterna att i högre grad utnyttja sådana förfaranden. ii) införa mekanismer för tidig varning och tillgång till information före insolvensfasen. iii) övergång till specialisering av domstolar (handelsrätt, insolvensavdelning/konkursavdelning) samt institutioner före rättegång för att hantera insolvensförfaranden vid insolvens. IV) göra det möjligt att först betala borgenärer med säkerhetsrätt (före skattefordringar och anställdas fordringar), göra det möjligt för företag att bevilja en säkerhetsrätt som inte innehas av företagen. Som komplement till reformen av insolvens ska utbildning och specialisering för medlemmar av rättsliga och administrativa myndigheter som handlägger rekonstruktionsförfaranden säkerställas, liksom den övergripande digitaliseringen av omstrukturerings- och insolvensförfaranden och inrättandet av en onlineplattform för lösning av tvister utanför domstol, särskilt under fasen före insolvens, vars användning ska uppmuntras att minska bördan för rättsväsendet (ansökningar om omstrukturering före insolvens, främjande av multilateral omstrukturering och förhandsgodkända automatiserade omstruktureringsförfaranden och beslut i ärenden av lågt värde). En sådan onlineplattform ska också säkerställa interoperabilitet med bankernas it-system, liksom med andra offentliga myndigheter och databaser, för att säkerställa ett snabbt och elektroniskt utbyte av dokumentation och uppgifter mellan gäldenärer och borgenärer. I detta syfte skulle sökanden (gäldenären) ge sitt samtycke till att deras personuppgifter utbyts i enlighet med GDPR, och denna bestämmelse bör införas i lagen. Genom reformen inrättas ett register över säkerheter. |
|
M1C1-32 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, straff- och förvaltningsdomstolar |
Delmål |
Ikraftträdande av särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den särskilda lagstiftning som reglerar rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Godkänna särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella planen för återhämtning och resiliens med tillstånd att annonsera och rekrytera. |
|
M1C1-33 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Inledande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
168 |
Q2 |
2022 |
Inleda rekryteringsförfarandena för minst 168 personalenheter till försökskontoret och förvaltningsdomstolarna och sätta enheterna i tjänst. Baslinjen ska vara antalet anställda som var i tjänst den 31 december 2021. |
|
M1C1-34 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar |
Mål |
Inledande av rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
8 764 |
Q4 |
2022 |
Inleda rekryteringsförfarandena för minst 8 764 personalenheter till avdelningen för rättegångar vid tvistemåls- och brottmålsdomstolar och sätta enheterna i tjänst. Utgångsläget ska vara antalet anställda i slutet av 2021. |
|
M1C1-35 |
Reform 1.7: Reform av skattedomstolarna |
Delmål |
Omfattande reform av skattedomstolarna i första och andra instans |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den reviderade rättsliga ramen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Den reviderade rättsliga ramen ska göra efterlevnaden av skattelagstiftningen effektivare och minska det stora antalet överklaganden vid kassationsdomstolen. |
|
M1C1-36 |
Reformerna 1.4, 1.5 och 1.6: Reform av civil- och straffrätten samt insolvensreformen |
Delmål |
Ikraftträdande av delegerade akter för civil- och straffrättsliga reformer och insolvensreformen |
Bestämmelse i delegerade akter som anger de delegerade akternas ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Ikraftträdande av alla delegerade akter vars innehåll anges i bemyndigandelagstiftningen för civil- och straffrättsliga reformer och för insolvensreformen. |
|
M1C1-37 |
Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten |
Delmål |
Den civilrättsliga och straffrättsliga reformen träder i kraft |
Bestämmelse i sekundärrättsakter som anger ikraftträdandet av sekundärrättsakterna |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Slutföra antagandet av alla förordningar och sekundärrättskällor som krävs för en effektiv tillämpning av de lagar som möjliggör reformer av rättsväsendet. |
|
M1C1-38 |
Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet |
Delmål |
Digitalisering av rättssystemet |
Bestämmelse i primär- och sekundärrättsakter som anger ikraftträdandet av motsvarande rättsakter |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Obligatorisk elektronisk arkivering av alla handlingar och fullständigt elektroniskt arbetsflöde för civilrättsliga förfaranden ska inrättas. Det straffrättsliga förfarandet i första instans har digitaliserats (med undantag för förhör). Inrättande av en kostnadsfri, fullt tillgänglig och sökbar databas över civilrättsliga beslut i enlighet med lagstiftningen. |
|
M1C1-39 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar |
Mål |
Slutförande av rekryteringsförfarandena för tvistemåls- och brottmålsdomstolar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
19 719 |
Q2 |
2024 |
Slutföra rekryteringsförfarandena för minst 19 719 personalenheter till avdelningen för rättegångar vid tvistemåls- och brottmålsdomstolar och sätta enheterna i tjänst. Utgångsläget ska vara antalet anställda i slutet av 2021. |
|
M1C1-40 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Avslutande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
168 |
326 |
Q2 |
2024 |
Slutföra rekryteringsförfarandena för minst 326 personalenheter till försökskontoret och förvaltningsdomstolarna och sätta enheterna i tjänst. Utgångsvärdet ska vara antalet anställda vid första kvartalet 2 av 2022. |
|
M1C1-41 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Minskning av eftersläpande ärenden vid regionala förvaltningsdomstolar |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
75 |
Q2 |
2024 |
Minska antalet pågående mål med 25 % under 2019 (109 029) i regionala förvaltningsdomstolar (förvaltningsdomstolar i första instans). |
|
M1C1-42 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
65 |
Q2 |
2024 |
Minska antalet pågående mål vid Högsta förvaltningsdomstolen (andra instans) med 35 % under 2019 (24 010). |
|
M1C1-43 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål för allmänna tvistemålsdomstolar (första instans) |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
35 |
Q4 |
2024 |
Minska antalet pågående mål i allmänna tvistemålsdomstolar (första instans) med 65 % under 2019 (337 740). Grundscenariot ska vara antalet pågående mål i mer än tre år vid de allmänna domstolarna under 2019. |
|
M1C1-44 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål vid appellationsdomstolen i tvistemål (andra instans) |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
45 |
Q4 |
2024 |
Minska antalet pågående mål med 55 % under 2019 (98 371) i civilrättsliga appellationsdomstolar (andra instans). Utgångsvärdet ska vara antalet. pågående mål i mer än två år vid civilrättsliga appellationsdomstolar (2019). |
|
M1C1-45 |
Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten |
Mål |
Kortare handläggningstid i tvistemål |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
60 |
Q2 |
2026 |
Minska handläggningstiden med 40 % av alla tvistemål på privaträttens område jämfört med 2019. |
|
M1C1-46 |
Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten |
Mål |
Kortare straffrättsliga förfaranden |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
75 |
Q2 |
2026 |
Minska handläggningstiden med 25 % av alla brottmål jämfört med 2019. |
|
M1C1-47 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål för de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans) |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
10 |
Q2 |
2026 |
Minska antalet pågående mål i allmänna tvistemålsdomstolar (första instans) med 90 % under 2019 (337 740). Utgångsvärdet ska vara antalet pågående mål: under mer än tre år inför de allmänna domstolarna 2019. |
|
M1C1-48 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans) |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
10 |
Q2 |
2026 |
Minska antalet pågående mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans) med 90 % under 2019. Grundscenariot ska vara antalet pågående mål i mer än två år inför den civilrättsliga appellationsdomstolen (98 371 mål under 2019). |
|
M1C1-49 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål vid regionala förvaltningsdomstolar (första instans). |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
30 |
Q2 |
2026 |
Minska antalet pågående mål (109 029) med 70 % under 2019 i regionala förvaltningsdomstolar (förvaltningsdomstol i första instans). |
|
M1C1-50 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
30 |
Q2 |
2026 |
Minska antalet pågående mål i statsrådet med 70 % (24 010) under 2019 (andra instans). |
|
M1C1-51 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av primärlagstiftning om styrningen av den italienska planen för återhämtning och resiliens |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2021 |
Primärrätten ska åtminstone omfatta följande: 1) Samordning och övervakning av de italienska projekten inom ramen för planen för återhämtning och resiliens på central nivå. 2) Fastställande och uppdelning av befogenheter och godkännande av relevanta uppdrag för de olika organ och förvaltningar som deltar i samordningen, övervakningen och genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens. 3) Definition av ett system för tidig upptäckt av genomförandeproblem. 4) Förhandsdefinition av en verkställighetsmekanism för att lösa genomförandeproblem och undvika förseningar, särskilt i förhållande till de olika förvaltningsnivåerna. 5) Definition av den personal (antal och sakkunskap) som arbetar med samordning, övervakning och genomförande av den italienska planen för återhämtning och resiliens i de berörda förvaltningarna. 6) Definitionen av tekniskt stöd till de förvaltningar som deltar i genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens, särskilt på lokal nivå, för att säkerställa uppbyggnaden av den administrativa kapaciteten inom den offentliga förvaltningen. 7) En avgränsning av ”påskyndade” förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens och ett snabbt utnyttjande av medlen. 8) Organisation och förfaranden för revision och kontroll av den italienska planen för återhämtning och resiliens. |
|
M1C1-52 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av primärlagstiftning om förenkling av administrativa förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens. |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2021 |
Åtgärderna ska omfatta följande: 1) Undanröjande av kritiska flaskhalsar, särskilt när det gäller den statliga och regionala miljökonsekvensbedömningen, godkännandet av nya avfallsåtervinningsanläggningar, tillståndsförfarandena för förnybar energi och de förfaranden som krävs för att uppnå energieffektivitet i byggnader (s.k. Super Bonus) och stadsförnyelse. Särskilda åtgärder ska inriktas på att förenkla förfarandena inom ”Conferenza di servizi” (ett formellt avtal mellan två eller flera offentliga förvaltningar). |
|
M1C1-53 |
Investering 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens. |
Delmål |
Ikraftträdande av primärlagstiftning för att tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2021 |
Åtgärderna ska omfatta bestämmelser om tillfällig rekrytering av i) 2 800 tekniska siffror för att stärka de offentliga förvaltningarna i syd som betalas av den nationella budgeten, ii) en reserv på 1 000 experter som ska utstationeras under tre år för att stödja förvaltningarna i förvaltningen av de nya förfarandena för tillhandahållande av tekniskt bistånd. |
|
M1C1-54 |
Investering 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens. |
Mål |
Avslutad rekrytering av experter för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 000 |
Q4 |
2021 |
Slutföra rekryteringsförfarandena för den reserv på 1 000 experter som ska utplaceras under tre år för att stödja förvaltningarna i förvaltningen av de nya förfarandena för tillhandahållande av tekniskt bistånd. |
|
M1C1-55 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Utvidga den metod som tillämpas på Italiens plan för återhämtning och resiliens till att även omfatta den nationella budgeten för att öka utnyttjandet av investeringar |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av utvidgningen av metoden |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Inrätta ett förenklat system med delmål och mål liknande RRF för planering, genomförande och finansiering av projekt inom ramen för den kompletterande investeringsfonden (30,5 miljarder EUR). |
|
M1C1-56 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftningen för reformen av den offentliga sysselsättningen |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Bemyndigandelagstiftningen ska omfatta följande åtgärder: fastställa yrkesprofiler som är specifika för den offentliga sektorn för att locka till sig den kompetens och de färdigheter som behövs, — inrättande av en gemensam rekryteringsplattform för att centralisera offentliga rekryteringsförfaranden för alla centrala offentliga förvaltningar, med ett åtagande om att utvidga användningen av plattformen till att även omfatta lokala förvaltningar. — reform av rekryteringsprocessen för att övergå från ett rent kunskapsbaserat system till ett system som i första hand bygger på kompetens och lämpliga färdigheter, ii) bedöma de färdigheter som krävs för att utföra offentliganställda, iii) differentiera rekryteringsförfarandena mellan rekrytering på grundnivå, som ska vara rent kompetensbaserad, och rekrytering av specialiserade profiler, som bör kombinera kompetens med relevant arbetslivserfarenhet och leda till tillträde till karriären på en högre nivå, Ministeriet för offentlig förvaltning ska se till att den nya processen genomförs på ett enhetligt sätt i alla administrationer: – reformera av den högre offentliga förvaltningen för att harmonisera utnämningsförfarandena inom den offentliga förvaltningen, fastställa arbetsprofilerna och utvärdera deras prestationer. – stärka kopplingen mellan möjligheter till livslångt lärande och utbildning för anställda och incitament till deltagande, till exempel genom att planera belöningssystem eller särskilda karriärvägar, med särskild uppmärksamhet på de dubbla övergångar, – fastställa eller uppdatera etiska principer för offentliga förvaltningar genom tydliga regler, uppförandekoder och utbildningsmoduler i ämnet, stärka engagemanget för en jämn könsfördelning, – se över regelverket för vertikal rörlighet, reformera karriärvägarna för att skapa och få tillträde till chefstjänster på mellannivå (”quadri”) och få tillträde till högre civila befattningar (dirigenti di prima e softda fascia) från förvaltningen. Detta inbegriper en reform av systemet för resultatutvärdering och en förstärkning av kopplingen mellan karriärutveckling och resultatutvärdering. – en översyn av regelverket för horisontell rörlighet för att skapa en effektiv arbetsmarknad i offentliga förvaltningar, inbegripet a) inrättande av ett öppet och enhetligt annonseringssystem för alla lediga tjänster i de centrala och lokala förvaltningarna, b) möjlighet att ansöka om alla tillgängliga tjänster var som helst, c) avskaffande av tillstånd till rörlighet från ursprungsförvaltningen, och d) införande av betydande begränsningar av användningen av alternativa sätt för rörlighet som inte leder till förflyttning (dvs. ”comandi” och ”Distacchi”), för att göra dem strikt tidsbegränsade. |
|
M1C1-57 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av administrativa förfaranden för den förenklingsreform som syftar till att genomföra RF |
Bestämmelse i lagen som anger sekundärrättens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Ikraftträdande av alla relaterade delegerade akter, ministerdekret, sekundärlagstiftning och alla andra förordningar som krävs för ett effektivt genomförande av förenklingen, inbegripet avtal med regioner i händelse av exklusiv och parallell regional behörighet. |
|
M1C1-58 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av rättsakter om reformen av den offentliga sysselsättningen |
Bestämmelse om ikraftträdande av rättsakterna om reformen av den offentliga sysselsättningen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Ikraftträdande av alla relaterade delegerade akter, ministerdekret, sekundärlagstiftning och alla andra förordningar som är nödvändiga för ett effektivt genomförande av reformen. |
|
M1C1-59 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen |
Bestämmelse om ikraftträdande av lagstiftningen om införande av strategisk personalförvaltning i den offentliga förvaltningen Halvårsrapport om centrala resultatindikatorer |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Lagstiftningen och de delegerade akterna för införande av strategisk personalförvaltning i den offentliga förvaltningen ska omfatta följande: fastställande av personalstrategiska planer för rekrytering, karriärutveckling och utbildning för alla centrala och regionala förvaltningar, med stöd av en integrerad databas med färdigheter och profiler. inrättande av en central genomförandeenhet som samordnar och stöder systemet för personalplanering. I en andra fas ska de strategiska personalplanerna utvidgas till stora kommuner, medan små och medelstora kommuner är föremål för särskilda investeringar i kapacitetsuppbyggnad. |
|
M1C1-60 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Slutföra genomförandet (inklusive alla delegerade akter) av förenklingen och digitaliseringen av en uppsättning av 200 kritiska förfaranden som påverkar medborgare och företag. |
Sekundärrättens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2024 |
Följande prioriterade områden för förenkling har identifierats: 1.Miljötillstånd, förnybara energikällor och grön ekonomi 2.Bygglov och omskolning av tätorter 3.Digital infrastruktur 4.Offentlig upphandling Andra viktiga sektorer är följande: 1.Arbetslagstiftning 2.Turism 3.Jordbruk/livsmedel De statliga och regionala förfaranden som väljs ut kan sammanfattas på följande huvudområden: 1.Miljö- och energitillstånd: -Statligt förfarande för miljökonsekvensbedömning -Förfarande för regional miljökonsekvensbedömning -Tillstånd för miljösanering -Strategisk miljöbedömning -Samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) -Tillståndsförfaranden för förnybar energi -Förfaranden för uppgradering, uppruggning och sprängning -Tillståndsförfaranden för energiinfrastruktur -Avfallsrelaterade tillstånd 2.Byggnadsverksamhet och omskolning av städer: -Tillämpning av superbonusen för energieffektivitet (förfaranden för överensstämmelse osv.) -Tjänstekonferens 3.Digital infrastruktur: -Tillstånd för kommunikationsinfrastruktur 4.Offentlig upphandling -Förfaranden för IKT-upphandling 5.Andra förfaranden: -Intyg om tyst medgivande -Ersättande befogenheter -Brandförebyggande förfaranden -Tillstånd för särskilda ekonomiska zoner -Förfaranden inom detaljhandeln -Tillstånd att få tillträde till hantverkssektorn och småföretagssektorn -Tillstånd för allmän säkerhet -Tillstånd för landskapet -Läkemedelstillstånd och hälsotillstånd -Seismiska och hydrogeologiska förfaranden/tillstånd |
|
M1C1-61 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Slutföra genomförandet (inklusive alla delegerade akter) av förenklingen och digitaliseringen av ytterligare 50 kritiska förfaranden som direkt påverkar medborgarna. |
Sekundärrättens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2025 |
Förenklade förfaranden ska påverka följande områden: -Certifiering av digitala register -Intyg om civilstånd online -Digitala anmälningar och digital identitet -Godkännande av utkast till medborgarlistor -Medborgarnas digitala hemvist -Delegationer för tillgång till onlinetjänster |
|
M1C1-62 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Öka utnyttjandet av investeringar |
Offentliggörande av en genomföranderapport från finansministeriet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2025 |
Offentliggöra en genomföranderapport för att mäta effekterna av de åtgärder som syftar till att tillhandahålla tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad, förbättra kapaciteten att planera, förvalta och verkställa kapitalutgifter som finansieras genom den nationella budgeten, uppnå ett betydande utnyttjande av de medel från den kompletterande fonden som anslagits fram till 2024. |
|
M1C1-63 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Slutföra förenklingen och skapa en databas över alla förfaranden och tillhörande administrativa system med full rättslig giltighet på hela det nationella territoriet. |
Offentliggörande av arkivet på det berörda departementets webbplats |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2026 |
Granskningen av förfarandereglerna ska slutföras för alla befintliga förfaranden, tillsammans med ytterligare förenkling och omstrukturering av de administrativa förfarandena. Även kontroll och övervakning av det faktiska genomförandet av de nya förfarandena, med särskild hänvisning till standardiserade formulär och motsvarande digitaliserade förvaltning, ska säkerställas. Förenklingen ska gälla för totalt 600 kritiska förfaranden. |
|
M1C1-64 |
Investering 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Mål |
Utbildning |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
350 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 350 000 personer från centrala offentliga förvaltningar har anmält sig till kompetenshöjnings- eller omskolningsinitiativ. |
|
M1C1-65 |
Investering 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Mål |
Utbildning |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
400 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 400 000 deltagare i kompetenshöjnings- eller omskolningsinitiativ av personal från andra offentliga förvaltningar. |
|
M1C1-66 |
Investering 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Mål |
Utbildning |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
245 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 245 000 (70 %) utbildningsinsatser har slutförts framgångsrikt (formell certifiering eller konsekvensbedömning) för centrala offentliga förvaltningar. |
|
M1C1-67 |
Investering 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Mål |
Utbildning |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
280 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 280 000 (70 %) utbildningsinsatser har slutförts framgångsrikt (formell certifiering eller konsekvensbedömning) för andra offentliga förvaltningar. |
|
M1C1-68 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF |
Revisionsrapport som bekräftar databassystemets funktioner |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Ett databassystem för övervakning av genomförandet av RRF ska finnas på plats och vara i drift. Systemet ska minst omfatta följande funktioner: a) Samla in uppgifter och övervaka uppnåendet av delmål och mål. b) Samla in, lagra och säkerställa tillgång till de uppgifter som krävs enligt artikel 22.2 d i-iii i RRF-förordningen. |
|
M1C1-69 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av förordningen om förenkling av systemet för offentlig upphandling |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet för att förenkla systemet för offentlig upphandling. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2021 |
Genom lagdekretet förenklas systemet för offentlig upphandling med åtminstone följande brådskande åtgärder: i. Fastställa mål för att minska tiden mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet. ii. Fastställa mål och ett övervakningssystem för att minska tiden mellan kontraktstilldelningen och slutförandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”). iii. Kräva att uppgifterna om alla kontrakt registreras i den nationella antikorruptionsmyndighetens (ANAC) databas mot korruption. iv. Genomföra och ge incitament till alternativa tvistlösningsmekanismer i genomförandefasen av offentliga kontrakt. v. Inrätta särskilda kontor med ansvar för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder. Ytterligare specifikationer: Förenkling och digitalisering av inköpscentralernas förfaranden (”centrai di committenza”) – Genomföra artiklarna 41 och 44 i den nuvarande lagen om offentlig upphandling. – Fastställa hur förfarandena bör digitaliseras för alla offentliga kontrakt och koncessioner och definiera driftskompatibilitets- och sammanlänkningskrav. – Genomföra artikel 44 i den nuvarande lagen om offentlig upphandling. |
|
M1C1-70 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av översynen av lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016) |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av den delegeringslag som reformerar den nuvarande lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
I denna lag fastställs alla exakta kriterier och principer för systemreformen av lagen om offentlig upphandling. Lagen om delegering ska åtminstone innehålla följande principer och kriterier: i. Minska fragmenteringen av upphandlande myndigheter (1) genom att fastställa de grundläggande delarna i kvalificeringssystemet, (2) kräva att en e-plattform inrättas som ett grundläggande krav för att delta i den landsomfattande utvärderingen av upphandlingskapaciteten (3) som ger den nationella korruptionsbekämpande myndigheten (ANAC) befogenhet att granska de upphandlande myndigheternas kvalifikationer i fråga om upphandlingskapacitet (typer och volymer av inköp), (4) ge incitament att använda befintliga professionella inköpscentraler. ii. Förenkla och digitalisera inköpscentralernas förfaranden (”centrai di committenza”) iii. Fastställa hur förfarandena ska digitaliseras för alla offentliga kontrakt och koncessioner och definiera driftskompatibilitets- och sammanlänkningskrav. iv. Gradvis minska begränsningarna för underentreprenad. |
|
M1C1-71 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av alla lagar, förordningar och genomförandeakter (inklusive sekundärlagstiftning) som krävs för systemet för offentlig upphandling |
Ikraftträdande av all nödvändig lagstiftning, förordningar och genomförandeakter |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Alla nödvändiga lagar, förordningar och genomförandeakter (inbegripet eventuell sekundärlagstiftning) ska ge följande resultat: i. Det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandling ska ha en tillräcklig personal- och finansieringsnivå (som ska specificeras i det operativa arrangemanget) för att kunna fungera fullt ut, även på grund av stödet från ANAC:s särskilda struktur. ii. Det gemensamma samordningsorganet för offentlig upphandlingspolitik antar en strategi för professionalisering (se kopplad till Italiens förslag till reform av NRPP 2.1.6) som omfattar olika typer av utbildning på olika nivåer, särskild handledning och utarbetande av operativa riktlinjer, med stöd av ANAC och den nationella förvaltningsskolan. iii. De dynamiska inköpssystemen tillhandahålls av Consip och är förenliga med direktiven om offentlig upphandling. iv. ANAC slutför de upphandlande myndigheternas kvalificering i fråga om upphandlingskapacitet till följd av genomförandet av artikel 38 i lagen om offentlig upphandling. v. Övervakningssystemet för tiden mellan tilldelningen av kontraktet och slutförandet av infrastrukturarbeten är i drift. vi. Uppgifter om alla kontrakt registreras i den nationella antikorruptionsmyndighetens (ANAC) databas mot korruption. viii. Alla särskilda kontor med ansvar för offentlig upphandling vid ministerier, regioner och storstäder. |
|
M1C1-72 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Delmål |
Åtgärder för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag godkänns |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av bestämmelser om minskning av sena betalningar från det utbetalande organet till företag |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Nya regler träder i kraft för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företagen. Åtgärderna ska åtminstone omfatta följande centrala inslag: i. Systemet INIT ska införas i den centrala offentliga förvaltningen för att stödja den ekonomiska och finansiella redovisningen och genomförandet av offentliga utgifter. ii. Sena betalningar: de indikatorer som baseras på databasen i it-systemet MoF (Commercial Credit Platform – PCC) ska vara den viktade genomsnittliga betalningstiden för offentliga myndigheter till företag och de offentliga myndigheternas vägda genomsnittliga betalningsförseningar till företag för var och en av följande nivåer av offentlig förvaltning: -centrala myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) -regionala myndigheter (Regioni och provinssjälvstyre). -lokala myndigheter (enti locali) -hälsovårdsmyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) |
|
M1C1-73 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av reformen av lagen om offentlig upphandling |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet för att genomföra alla bestämmelser i delegeringslagen om reformen av lagen om offentlig upphandling. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Lagstiftningsdekretet träder i kraft för att genomföra alla bestämmelser i delegeringslagen för att reformera lagen om offentlig upphandling. |
|
M1C1-74 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reformen om förenkling av reglerna för offentlig upphandling |
Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reform/förenkling av systemet för offentlig upphandling (som också härrör från översynen av lagen om offentlig upphandling). |
|
M1C1-75 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Fullt fungerande nationellt e-upphandlingssystem |
Tillgång till de funktioner som anges i genomförbarhetsstudien (ska utarbetas som projektuppgift 1) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Det nationella e-upphandlingssystemet ska vara i drift och vara helt i linje med EU:s direktiv om offentlig upphandling och inbegripa fullständig digitalisering av förfarandena fram till fullgörandet av kontraktet (smart upphandling), ska vara kompatibelt med den offentliga förvaltningens förvaltningssystem, innehålla en digital habilitering av producentorganisationen, auktioner, maskininlärning för att upptäcka trender, CRM med chatbotar, digitalt engagemang och statskedja. |
|
M1C1-76 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Viktad genomsnittlig betalningstid |
Ej tillämpligt |
30 |
Q4 |
2023 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för centrala offentliga myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 30 dagar. |
|
M1C1-77 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningstid (i dagar) |
Ej tillämpligt |
30 |
Q4 |
2023 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska de regionala offentliga myndigheternas vägda genomsnittliga betalningstid (”tempo di pagamento”) till företag vara högst 30 dagar. |
|
M1C1-78 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Viktad genomsnittlig betalningstid (i dagar) |
Ej tillämpligt |
30 |
Q4 |
2023 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 30 dagar. |
|
M1C1-79 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Viktad genomsnittlig betalningstid (i dagar) |
Ej tillämpligt |
60 |
Q4 |
2023 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 60 dagar. |
|
M1C1-80 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningsförsening (i dagar) |
Ej tillämpligt |
0 |
Q4 |
2023 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för centrala myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 0 dagar. |
|
M1C1-81 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningsförsening (i dagar) |
Ej tillämpligt |
0 |
Q4 |
2023 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för regionala myndigheter (Regioni och provinsautonoma regionen) till företag vara högst 0 dagar. |
|
M1C1-82 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningsförsening (i dagar) |
Ej tillämpligt |
0 |
Q4 |
2023 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 0 dagar. |
|
M1C1-83 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningsförsening (i dagar) |
Ej tillämpligt |
0 |
Q4 |
2023 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 0 dagar. |
|
M1C1-84 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet |
Ej tillämpligt |
Nummer |
193 |
100 |
Q4 |
2023 |
På grundval av uppgifterna i Europeiska unionens officiella tidning (TED-databasen) ska den genomsnittliga tiden mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet minskas till mindre än 100 dagar för kontrakt som överstiger tröskelvärdena i EU:s direktiv om offentlig upphandling. |
|
M1C1-85 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen |
Ej tillämpligt |
Procent |
100 |
85 |
Q4 |
2023 |
Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”) ska minskas med minst 15 %. |
|
M1C1-86 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
20 |
Q4 |
2023 |
Minst 20 % av de offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare. Detta tar hänsyn till det totala antalet offentliganställda som aktivt deltar i offentlig upphandling, dvs. 100,000 offentliga upphandlare registrerade per den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystem som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF. |
|
M1C1-87 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
15 |
Q4 |
2023 |
Minst 15 % av de upphandlande myndigheterna använder dynamiska inköpssystem i enlighet med EU-direktiv 2014/24 (en tidsfrist på två år för observation och med beaktande av att användningen av DPS i Italien främst är inriktad på inköp över tröskelvärdet, eftersom de som ligger under tröskelvärdet huvudsakligen utförs med hjälp av ambassader). Målet avser centrala offentliga upphandlande myndigheter (250 utbetalande organ registrerade per den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystem som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF). |
|
M1C1-88 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Viktad genomsnittlig betalningstid |
30 |
30 |
Q4 |
2024 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för centrala offentliga myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 30 dagar. |
|
M1C1-89 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Viktad genomsnittlig betalningstid |
30 |
30 |
Q4 |
2024 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska de regionala offentliga myndigheternas vägda genomsnittliga betalningstid (”tempo di pagamento”) till företag vara högst 30 dagar. |
|
M1C1-90 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Viktad genomsnittlig betalningstid |
30 |
30 |
Q4 |
2024 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 30 dagar. |
|
M1C1-91 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Viktad genomsnittlig betalningstid |
60 |
60 |
Q4 |
2024 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningstiden (”tempo di pagamento”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 60 dagar. |
|
M1C1-92 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningsförsening (i dagar) |
0 |
0 |
Q4 |
2024 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för centrala myndigheter (Amministrazioni dello Stato, enti pubblici nazionali e altri enti) till företag vara högst 0 dagar. |
|
M1C1-93 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningsförsening (i dagar) |
0 |
0 |
Q4 |
2024 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för regionala myndigheter (Regioni och provinsautonoma regionen) till företag vara högst 0 dagar. |
|
M1C1-94 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningsförsening (i dagar) |
0 |
0 |
Q4 |
2024 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för lokala myndigheter (enti locali) till företag vara högst 0 dagar. |
|
M1C1-95 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas |
Ej tillämpligt |
Vägd genomsnittlig betalningsförsening (i dagar) |
0 |
0 |
Q4 |
2024 |
På grundval av den kommersiella kreditplattformen (PCC) ska den vägda genomsnittliga betalningsfristen (”tempo di ritardo”) för offentliga hälsomyndigheter (enti del Servizio sanitario nazionale) till företag vara högst 0 dagar. |
|
M1C1-96 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet |
Ej tillämpligt |
Nummer |
100 |
100 |
Q4 |
2024 |
På grundval av uppgifterna i Europeiska unionens officiella tidning (TED-databasen) ska den genomsnittliga tiden mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet minskas till mindre än 100 dagar för kontrakt som överstiger tröskelvärdena i EU:s direktiv om offentlig upphandling. |
|
M1C1-97 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen |
Ej tillämpligt |
Procent |
85 |
85 |
Q4 |
2024 |
Den genomsnittliga tiden mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen (”fase esecutiva”) ska minskas med minst 15 %. |
|
M1C1-98 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare |
Ej tillämpligt |
Procent |
20 |
35 |
Q4 |
2024 |
Minst 35 % av de offentliganställda har utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare. Detta tar hänsyn till det totala antalet offentliganställda som aktivt deltar i offentlig upphandling, dvs. 100,000 offentliga upphandlare registrerade per den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystem som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF. |
|
M1C1-99 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem |
Procentandel centrala offentliga upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem enligt EU-direktiv 2014/24 |
Procent |
15 |
20 |
Q4 |
2024 |
Minst 20 % av de upphandlande myndigheterna använder dynamiska inköpssystem i enlighet med direktiv 2014/24 (en tidsfrist på två år för observation och med beaktande av att användningen av DPS i Italien främst är inriktad på inköp över tröskelvärdet, eftersom de som ligger under tröskelvärdet huvudsakligen utförs med hjälp av ambassader). Målet avser centrala offentliga upphandlande myndigheter (250 utbetalande organ registrerade per den 30 april 2021 i det nationella e-upphandlingssystem som förvaltas av Consip på uppdrag av MEF). |
|
M1C1-100 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Ikraftträdande av lagbestämmelser som förbättrar effektiviteten i utgiftsöversynen – förstärkning av finansministeriet |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Den reviderade ramen för utgiftsöversyner i centrala statliga förvaltningar (ministerier) ska förbättra dess effektivitet genom att stärka ekonomi- och finansministeriets roll. Den ska särskilt sörja för en förstärkt roll för ekonomi- och finansministeriet i förhandsbedömningen, övervakningsprocesserna och efterhandsutvärderingen, så att det blir möjligt att se till att översynerna genomförs grundligt och att de avsedda målen uppnås. |
|
M1C1-101 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Delmål |
Antagande av en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande |
Offentliggörande av översynen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Anta en rapport för att informera om statliga åtgärder för att minska skatteflykt från utelämnad fakturering, särskilt i de sektorer som är mest utsatta för skatteundandragande, bland annat genom riktade incitament för konsumenterna. |
|
M1C1-102 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Antagande av en rapport om effektiviteten i de metoder som används av utvalda offentliga förvaltningar för att utarbeta och genomföra sparplaner |
Offentliggörande av rapporten |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Rapporten ska utarbetas av finansministeriets redovisningsavdelning i samarbete med utvalda förvaltningar för att -Bedöma deras praxis vid utformning och genomförande av sparplaner. -Fastställa riktlinjer för alla offentliga förvaltningar. |
|
M1C1-103 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning och bestämmelser samt slutförande av administrativa processer för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra revisioner och kontroller |
Bestämmelser i lagar och andra författningar som anger ikraftträdandet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Bestämmelserna ska omfatta följande: i) Fullständig drift av databasen och den särskilda it-infrastrukturen för frisläppande av förhandsifylld mervärdesskattedeklaration, i enlighet med artikel 4 punkt 1 i lagstiftningsdekret nr 127/2015. ii) Den databas som används för ”skrivelser om efterlevnad” (tillhandahållande av tidig kommunikation till skattebetalare där avvikelser upptäcks) förbättras i syfte att minska förekomsten av falskt positiva meddelanden och öka antalet meddelanden som skickas till skattebetalarna. iii) Ikraftträdande av reformerad lagstiftning för att säkerställa effektiva administrativa påföljder om privata leverantörer vägrar att ta emot elektroniska betalningar (den ursprungliga artikel 23 i lagdekret 124/2019, som hade upphävts efter omvandlingen till lag, utgör en referens). iv) Slutförande av den process för pseudonymisering av uppgifter som föreskrivs i artikel 1 punkterna 681–686 i lag n.160/2019 och inrättandet av digital infrastruktur för analys av stordata som genereras genom interoperabilitet mellan databaser som är helt pseudonymiserade, i syfte att öka effektiviteten i den riskanalys som ligger till grund för urvalsprocessen. v) Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning som genomför ytterligare effektiva åtgärder på grundval av resultaten av översynen av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande till följd av utelämnad fakturering. |
|
M1C1-104 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Antagande av besparingsmål för utgiftsöversyner för åren 2023–2025 |
Kvantitativt sparmål för de samlade centrala statliga förvaltningarna enligt dokumentet om ekonomi och finans – i euro |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
På grundval av dekreten 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 fastställa mål i det ekonomiska finansiella dokumentet för årliga utgiftsöversyner för de samlade centrala statliga förvaltningarna för åren 2023, 2024 och 2025. Besparingsmålen ska återspegla en lämplig ambitionsnivå. |
|
M1C1-105 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Fler ”överensstämmelsebrev” |
Ej tillämpligt |
Nummer |
2 150 908 |
2 581 090 |
Q4 |
2022 |
Antalet ”skrivelser om efterlevnad”, som ger skattebetalare information i god tid och där avvikelser upptäcks, ska ökas med minst 20 % jämfört med 2019. |
|
M1C1-106 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Minskning av antalet falska positiva ”fullgörandebrev” |
Ej tillämpligt |
Nummer |
126 500 |
132 825 |
Q4 |
2022 |
Antalet falskt positiva ”skrivelser om efterlevnad” (som innebär att skattebetalare informeras i ett tidigt skede för vilka avvikelser upptäcks, men där inga bedrägerier upptäcks i efterhand) ska minskas med minst 5 % jämfört med 2019. |
|
M1C1-107 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” |
Ej tillämpligt |
Euro |
2 130 000 000 |
2 449 500 000 |
Q4 |
2022 |
Skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” ska öka med 15 % jämfört med 2019. |
|
M1C1-108 |
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper |
Delmål |
Godkännande av begreppsramen, uppsättningen av standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen |
Resolution från finansministeriets redovisningsavdelning om godkännande av strukturen för den periodiserade redovisningsstyrningen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2024 |
Slutförande av en begreppsram som referens för systemet för periodiserad redovisning i enlighet med de kvalitativa egenskaper som fastställts av Eurostat (EPSAS-arbetsgruppen).
|
|
M1C1-109 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Inlämning av de första förhandsifyllda momsdeklarationerna |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
2 300 000 |
Q2 |
2023 |
Minst 2 300 000 skattebetalare ska få förhandsifyllda momsdeklarationer för beskattningsåret 2022. |
|
M1C1-110 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Omklassificering av den allmänna statsbudgeten, med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet |
Införande av omklassificeringen av den allmänna statsbudgeten med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet i 2024 års budgetlag |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
2024 års budgetlag ska förse parlamentet med en budget för hållbar utveckling som består av klassificeringen av den allmänna statsbudgeten med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet. Klassificeringen ska vara förenlig med de kriterier som ligger till grund för fastställandet av målen för hållbar utveckling och målen i Agenda 2030. |
|
M1C1-111 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2023, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 för 2023. |
Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2023, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2024 |
Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska — attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2023 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. — intyga att det mål som fastställdes 2022 har uppnåtts. |
|
M1C1-112 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Förbättra skatteförvaltningens operativa kapacitet i enlighet med intäktskontorets prestationsplan 2021–2023. |
Ej tillämpligt |
Antal inhyrd personal |
0 |
4113 |
Q2 |
2024 |
Intäktskontorets personal ska ökas med 4113 enheter i enlighet med prestationsplanen 2021–2023. |
|
M1C1-113 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Fler ”överensstämmelsebrev” |
Ej tillämpligt |
Nummer |
2 150 908 |
3 011 271 |
Q4 |
2024 |
Antalet ”skrivelser om efterlevnad”, som ger skattebetalare information i god tid och där avvikelser upptäcks, ska ökas med minst 40 % jämfört med 2019. |
|
M1C1-114 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” |
Ej tillämpligt |
Euro |
2 130 000 000 |
2 769 000 000 |
Q4 |
2024 |
Skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” ska öka med 30 % jämfört med 2019. |
|
M1C1-115 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2024, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 och 2023 för 2024 |
Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2024, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2025 |
Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska — attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2024 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. — intyga att det mål som fastställdes 2022 och 2023 har uppnåtts. |
|
M1C1-116 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt” |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
-5 |
Q4 |
2025 |
”Benägenheten att undgå” i alla skatter exklusive fastighetsskatter (Imposta Municipale Unica) och punktskatter ska vara 5 % lägre än 2023 jämfört med 2019 jämfört med 2019. Referensberäkningen för 2019 kommer att ingå i regeringens uppdaterade rapport om den svarta ekonomin som ska offentliggöras i november 2021 i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015. Minskningen på 5 % ska iakttas med hänvisning till de uppskattningar som ingår i den uppdaterade årgången i samma rapport som ska offentliggöras i november 2025 på grundval av uppgifter för beskattningsåret 2023. |
|
M1C1-117 |
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper |
Mål |
Offentliga organ som utbildats för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
18 000 |
Q1 |
2026 |
Slutet av den första utbildningsomgången för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning för företrädare för 18000 offentliga organ. |
|
M1C1-118 |
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper |
Delmål |
Ikraftträdande av reformen av den periodiserade redovisningen för minst 90 % av hela den offentliga sektorn. |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av alla genomförandeåtgärder (inklusive riktlinjer, handledningar och utbildningsprogram) för periodiserad redovisning för minst 90 % av hela den offentliga sektorn. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2026 |
Offentliga förvaltningars finansiella rapporter som omfattar minst 90 % av alla offentliga organ ska utfärdas.
En lagstiftningsreform ska antas som innebär att det nya systemet för periodiserad redovisning införs för minst 90 % av de offentliga förvaltningarna från och med 2027.
|
|
M1C1-119 |
Reform 1.14: Reform av den subnationella finanspolitiska ramen |
Delmål |
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av federalism på skatteområdet för regioner med ordinarie status. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2026 |
Slutföra genomförandet av den finanspolitiska federalism (Federalismo fiscale) som föreskrivs i den befintliga delegeringslagen 42/2009. Framför allt ska man i primär- och sekundärlagstiftningen fastställa relevanta parametrar och genomföra den finanspolitiska federalismen för regioner med ordinarie status, enligt definitionen i lagdekret 68/2011 (artikel 1–15), senast ändrad genom lag 176/2020 (artikel 31 – sexties). |
|
M1C1-120 |
Reform 1.14: Reform av den subnationella finanspolitiska ramen |
Delmål |
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av federalism på skatteområdet för provinser och storstäder. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2026 |
Slutföra genomförandet av den finanspolitiska federalism (Federalismo fiscale) som föreskrivs i den befintliga delegeringslagen 42/2009. Primär- och sekundärlagstiftningen ska särskilt fastställa relevanta parametrar och, beroende på vad som är lämpligt, genomföra den finanspolitiska federalism för provinser och storstäder som definieras i lagdekret 68/2011 (artikel 1–15), senast ändrad genom lag 178/2020 (artikel 1, komm. 783). |
|
M1C1-121 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt” |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
-15 |
Q2 |
2026 |
”Benägenheten att undgå” i alla skatter exklusive fastighetsskatter (Imposta Municipale Unica) och punktskatter ska vara 15 % lägre än 2024 jämfört med 2019 jämfört med 2019. Referensberäkningen för 2019 kommer att ingå i regeringens uppdaterade rapport om den svarta ekonomin som ska offentliggöras i november 2021 i enlighet med bestämmelserna i artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015. Minskningen på 15 % ska iakttas med hänvisning till en uppskattning för beskattningsåret 2024 som ingår i en särskild rapport som ska utarbetas av finansministeriet senast i juni 2026 på grundval av samma metod som använts för den rapport som krävs enligt artikel 2 i lagstiftningsdekret nr 160/2015. |
|
M1C1-122 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2025, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 för 2025. |
Antagande av finansministeriets rapport om utgiftsöversynen 2025, där det intygas att processen har slutförts och att målet har uppnåtts. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2026 |
Den rapport från finansministeriet som ska överlämnas till ministerrådet i enlighet med lagdekret 90 och 93 från 2016 och lag 163/2016 ska – attestera slutförandet av utgiftsöversynsprocessen för 2025 när det gäller bestämmelserna om utgiftsöversynen. – intyga att det mål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 har uppnåtts. |
A.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd
Syftet med denna investering är att överföra datamängderna och tillämpningarna för en betydande del av den lokala offentliga förvaltningen till en säker molninfrastruktur, vilket ger varje förvaltning frihet att välja inom en uppsättning certifierade offentliga molnmiljöer.
Åtgärden omfattar också ett stödpaket för ”migration som en tjänst” för förvaltningar, vilket ska omfatta följande: i) den inledande bedömningen, ii) det förfarandemässiga/administrativa stöd som krävs för att inleda insatsen, iii) förhandlingar om nödvändigt externt stöd och iv) den övergripande projektledningen under genomförandet. En grupp som övervakas av ministeriet för teknisk innovation och digital omställning (MITD) förväntas identifiera och certifiera en bred förteckning över kvalificerade leverantörer och förhandla fram en uppsättning standardstödpaket som är anpassade till storleken på administrationen och de tjänster som berörs av migrationen.
Investeringar 1.4 – Digitala tjänster och medborgarnas erfarenheter
Syftet med denna investering är att utveckla ett integrerat och harmoniserat utbud av moderna medborgarorienterade digitala tjänster, se till att de får bred spridning i både centrala och lokala förvaltningar och öka användarnas erfarenheter.
Åtgärden ska
(I)förbättra erfarenheterna av digitala offentliga tjänster genom att definiera återanvändbara modeller för tillhandahållande av tjänster som säkerställer fullständiga tillgänglighetskrav (Investering 1.4.1 – Medborgarupplevelse – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster).
(II)förbättra tillgången till digitala offentliga tjänster (Investering 1.4.2 – Medborgarnas delaktighet: Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster).
(III)främja antagandet av den digitala applikationen för betalningar mellan medborgare och offentliga förvaltningar (PagoPA) och antagandet av ”IO” -appen som den viktigaste digitala kontaktpunkten mellan medborgare och förvaltningar för ett brett spektrum av tjänster (inklusive anmälningar) i linje med logiken ”one stop shop” (Investering 1.4.3 – Antagande av Pagopas plattformstjänster och IX-appen),
(IV)främja antagandet av nationella plattformar för digital identitet (Sistema Pubblico di Identità Digitale, SPID och Carta d’Identità Elettronica, CIE) och av det nationella registret (Anagrafe nazionale della popolazione residente, ANPR) (Investment 1.4.4 – Anoption skalning av de nationella digitala identitetsplattformarna (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR)),
(V)utveckla en gemensam plattform för anmälningar (Investment 1.4.5 – Digitalisering av offentliga meddelanden).
(VI)främja antagandet av modeller för rörlighet som en tjänst (MaaS) i storstäder för att digitalisera lokala transporter och ge användarna en integrerad rörlighetserfarenhet från reseplanering till betalningar för flera transportsätt (Investering 1.4.6 – Rörlighet som en tjänst för Italien, där denna sista åtgärd finansieras på grundval av icke-återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd).
Investering 1.6 – Digital omvandling av stora centrala förvaltningar
Syftet med denna investering är att omstrukturera och digitalisera en uppsättning prioriterade processer, verksamheter och tjänster inom de viktigaste centrala förvaltningarna för att öka dessa förvaltningars effektivitet och förenkla förfarandena. De berörda centrala förvaltningarna omfattar följande: i) Nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL), ii) rättssystemet, iii) försvarsministeriet, iv) inrikesministeriet, v) finanspolisen.
När det gäller inrikesministeriet avser projektet i) digitalisering av tjänster för medborgarna och omstrukturering av de underliggande interna processerna, ii) Utveckling av interna tillämpningar och förvaltningssystem för att utveckla ett internt centraliserat kontrollsystem för fysisk och digital identitet och tillhörande attribut, vilket gör det möjligt för offentliga tjänstemän (t.ex. polisen) att utföra fjärranalys i realtid av de personliga handlingar och licenser (t.ex. hälsokort, körkort osv.) som ägs av medborgarna och är knutna till CIE. iii) kompetenshöjning av personalen för att stärka den digitala kapaciteten (1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet).
När det gäller domstolsväsendet förutser projektet i) digitaliseringen av de senaste tio årens arkiv (10,000,000 domstolshandlingar) i samband med tvistemål vid lägre domstolar (Tribunali ordinari), appellationsdomstolarna och högsta domstolens domstolsärenden, ii) Upprättandet av ett datasjön (programvaruskikt) som fungerar som en enda åtkomstpunkt till hela den uppsättning rådata som rättssystemet producerar. Den information som lagras i datasjön ska utnyttjas genom användning av lösningar för artificiell intelligens för att i) anonymisera civilrättsliga och straffrättsliga domar, automatiserad identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och gärningsmän i rättsliga bestämmelser. iii) hantera, analysera och organisera tidigare rättspraxis för att underlätta civildomares och allmänna åklagares samråd. IV) utföra avancerad statistisk analys av rättsväsendets effektivitet och ändamålsenlighet, V) förvalta och övervaka handläggningstider för den verksamhet som bedrivs av domarämbeten (Investments 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet och 1.6.5 – Digitalisering av Högsta förvaltningsdomstolen, som finansieras genom icke återbetalningspliktigt finansiellt stöd).
När det gäller INPS och INAIL omfattar projektet en omfattande översyn av deras interna system och förfaranden samt utvecklingen av deras digitala kontakter med boende, företag och andra offentliga förvaltningar, i syfte att ge användarna en sömlös digital upplevelse (1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL)).
När det gäller försvarsministeriet omfattar projektet i) en säkerhetsförbättring av tre grundläggande informationspaket (personal, administrativ dokumentation, intern och extern kommunikation) och ii) migreringen av alla system och tillämpningar till ett paradigm med öppen källkod, i enlighet med de säkerhetsstrategier som fastställs i referensregelverket (Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet).
När det gäller finanspolisen syftar projektet särskilt till att i) omorganisera databaserna, ii) införande av datakunskap i de operativa processerna och beslutsprocesserna (Investering 1.6.6 – Digitalisering av finanspolisen, som finansieras på grundval av icke återbetalningspliktigt finansiellt stöd).
A.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål / Mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Enhet åtgärd |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M1C1-123 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
35 |
Q4 |
2022 |
Ytterligare 35 tjänster har införts på de interna partnerskapens institutionella webbplats ( www.inps.it ). Tjänsterna ska vara tillgängliga på den institutionella webbplatsen genom lämpliga profileringslogiker (systemet kommer att föreslå tjänster av potentiellt intresse på grundval av ålder, arbetsegenskaper, upplevda förmåner och användarhistorik). De 35 tjänsterna är kopplade till följande institutionella INPS-områden: •Pensionsförmåner. • Social ShockAbsorbers •Arbetslöshetsförmåner •Förmåner till personer med funktionsnedsättning •Inlösen • Företagens insamling av bidrag • Jordbruksarbetartjänster • Tjänster för bedrägeribekämpning, korruption och öppenhet Inom de förtecknade institutionella områdena kommer de tjänster som ska genomföras att gälla digitalt inlämnande av ansökningar om tjänster, kontroll av förmånskraven, statusövervakning av praxis från användarnas sida, proaktiva förslag till tjänster baserade på användarnas behov, automatisk förnyelse av förmåner utan behov av nya tillämpningar. Slutligen ska det finnas övervakande instrumentpaneler som både gör det möjligt för INPS att övervaka de fördelar som tillhandahålls och det datadrivna stödet till beslutsfattarnas beslut. |
|
M1C1-124 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
4 250 |
Q4 |
2022 |
Minst 4 250 INPS-anställda bedömdes med avseende på sin information och med certifierad förbättrad kompetens inom följande områden av den europeiska ramen för e-kompetens: i) Planera ii) Bygga iii) Köra iv) Tillåta v) Hantera. De områden där kompetenserna kan förbättras kommer att fastställas utifrån målgruppen av lärande. |
|
M1C1-125 |
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för molntjänster för lokal offentlig förvaltning |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för molntjänster för lokal offentlig förvaltning |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för varje typ av offentlig förvaltning (kommuner, skolor, lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter) för insamling och bedömning av migrationsplaner. Utfärdandet av tre riktade ansökningsomgångar ska göra det möjligt för ministeriet för teknisk innovation och digital övergång att bedöma de mycket specifika behoven hos varje typ av offentlig förvaltning som berörs. Tilldelade anbud (dvs. offentliggörande av förteckningen över offentliga förvaltningar som godkänts för finansiering) gällde tre offentliga ansökningsomgångar för kommuner, skolor respektive lokala hälso- och sjukvårdsmyndigheter för insamling och bedömning av migrationsplaner, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M1C1-126 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av Pagopas plattformstjänster T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
9 000 |
11 450 |
Q4 |
2023 |
Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i plattformen för – offentliga förvaltningar redan i referensscenariot (9 000 enheter) – nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (2 450 nya enheter) I båda fallen måste de offentliga förvaltningarna se till att antalet integrerade tjänster ökar med minst + 20 %, beroende på deras utgångsläge. Antalet tjänster som kommer att integreras beror på typen av förvaltning (slutmålet är att i genomsnitt ha 50 tjänster för kommuner, 20 tjänster för regioner, 20 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 15 tjänster för skolor och universitet). |
|
M1C1-127 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av ”IO” -app T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
2 700 |
7 000 |
Q4 |
2023 |
Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i ”IO” -appen för: – offentliga förvaltningar redan i referensscenariot (2 700 enheter) – nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (4 300 nya enheter). I båda fallen måste de offentliga förvaltningarna se till att antalet integrerade tjänster ökar med minst + 20 %, beroende på deras utgångsläge. Antalet tjänster som kommer att integreras beror på typen av förvaltning (slutmålet är att i genomsnitt ha 50 tjänster för kommuner, 20 tjänster för regioner, 20 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 15 tjänster för skolor och universitet). |
|
M1C1-128 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
800 |
Q4 |
2023 |
Minst 800 centrala offentliga förvaltningar och kommuner ska, när det gäller plattformen för digital anmälan (DNP), tillhandahålla digitala rättsligt bindande meddelanden till medborgare, juridiska personer, föreningar och andra offentliga eller privata enheter. |
|
M1C1-129 |
Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet |
Mål |
Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
7 |
Q4 |
2023 |
Interna förfaranden och processer som helt omkonstruerats (totalt 7 processer fram till den 31 december 2023) och som kan fullföljas helt online (t.ex. kontorsautomation, mobilitetstjänster och e-lärande). |
|
M1C1-130 |
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet |
Mål |
Digitaliserade domstolsärenden T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
3 500 000 |
Q4 |
2023 |
Digitalisering av 3.5 miljoner rättsliga ärenden under de senaste tio åren av civilrättsliga rättegångar vid lägre domstolar (Tribunali) och appellationsdomstolar, och under de senaste tio åren av handlingar som rör legitimitetsprocesser utfärdade av Högsta domstolen (”Corte di Cassazione”). |
|
M1C1-131 |
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet |
Delmål |
Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T1 |
Rapport om inledande av genomförandet av kontraktet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Inledande av genomförandet av kontraktet för genomförande av sex nya kunskapssystem för dataljön: 1)System för anonymisering av civilrättsliga och straffrättsliga domar 2)Integrerat förvaltningssystem 3)Förvaltnings- och analyssystem för civila rättegångar 4)Förvaltnings- och analyssystem för brottmålsrättegångar 5)System för avancerad statistik över rättegångar i tvistemål och brottmål 6)Automatiskt system för identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och skyldiga. Genomförandet av varje offentligt kontrakt inleds genom ett särskilt administrativt beslut av det ansvariga för förfarandet, kallat ”inledande genomförande”. |
|
M1C1-132 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
35 |
70 |
Q4 |
2023 |
Ytterligare 35 tjänster har byggts ut på Inps institutionella webbplats ( www.inps.it ). Tjänsterna ska vara tillgängliga på den institutionella webbplatsen genom lämpliga profileringslogiker (systemet kommer att föreslå tjänster av potentiellt intresse på grundval av ålder, arbetsegenskaper, upplevda förmåner och användarhistorik). De 35 tjänsterna är kopplade till följande institutionella INPS-områden: •Pensionsförmåner. • Social ShockAbsorbers •Arbetslöshetsförmåner •Förmåner till personer med funktionsnedsättning •Inlösen • Företagens insamling av bidrag • Jordbruksarbetartjänster • Tjänster för bedrägeribekämpning, korruption och öppenhet På de angivna institutionella områdena kommer de tjänster som kommer att införas att gälla digital inlämning av begäran om tjänster, kontroll av förmånskraven, statusövervakning av praxis från användarnas sida, proaktiva förslag till tjänster baserade på användarnas behov, automatisk förnyelse av förmåner utan behov av nya tillämpningar. Slutligen kommer det att finnas resultattavlor för övervakning som både gör det möjligt för INPS att övervaka de fördelar som tillhandahålls och det datadrivna stödet till beslutsfattarnas beslut. |
|
M1C1-133 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
4 250 |
8 500 |
Q4 |
2023 |
Ytterligare 4 250 INPS-anställda som bedömts ha certifierad förbättrad kompetens inom följande områden av den europeiska ramen för e-kompetens: i) Planera ii) Bygga iii) Köra iv) Tillåta v) Hantera. De områden där kompetenserna kan förbättras kommer att fastställas utifrån målgruppen av lärande. |
|
M1C1-134 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
29 |
53 |
Q4 |
2023 |
Målet är att uppnå 53 (52 %) omstrukturerade institutionella processer och tjänster för att göra dem fullständigt digitaliserade. De berörda områdena inom INAIL är följande: Försäkrings-, social- och hälsovårdstjänster, förebyggande arbete och säkerhetsarbete, Certifiering och verifiering. I synnerhet anges det förväntade målet för varje område ovan: ·Försäkring: 8 (25 %), ·Sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster: 18 (50 %), ·Förebyggande arbete och säkerhetsarbete: 9 (80 %), ·Certifieringar och kontroller: 18 (80 %). |
|
M1C1-135 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Försvarsministeriet – Digitalisering av förfaranden T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
4 |
15 |
Q4 |
2023 |
Digitalisering, översyn och automatisering av 15 förfaranden för hantering av försvarspersonal (t.ex. rekrytering, anställning och pensionering, anställdas hälsa) med utgångspunkt i fyra redan digitaliserade förfaranden. |
|
M1C1-136 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Försvarsministeriet – Digitalisering av certifikat T1 |
Ej tillämpligt |
Antal digitaliserade certifikat |
190 000 |
450 000 |
Q4 |
2023 |
Antal digitaliserade identitetsintyg (450 000) som utfärdats av försvarsministeriet och som trafikerar infrastrukturen kompletterat med en katastrofåterställningsplats med början från en baslinje på 190 000 redan digitaliserade certifikat. |
|
M1C1-137 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Delmål |
Försvarsministeriet – idrifttagande av institutionella webbportaler och intranätportaler |
Institutionella webbportaler och webbportaler på intranätet är fullt fungerande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Utveckling och genomförande av i) institutionella webbportaler och ii) intranätportaler för särskilda interna kommunikationsbehov. |
|
M1C1-138 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
10 |
Q4 |
2023 |
Inledande migration och operativ tillgång till icke-uppdragskritiska tillämpningar för ny infrastruktur med öppen källkod. Detta omfattar implementering av maskinvarumiljö, installation av komponenter med öppen medelprogramvara och omstrukturering av tillämpningar. |
|
M1C1-139 |
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd |
Mål |
Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
4 083 |
Q3 |
2024 |
Migreringen av 4 083 lokala offentliga förvaltningar till certifierade molnmiljöer ska anses ha uppnåtts när testerna av alla system, dataset och applikationsmigration som ingår i varje migreringsplan är framgångsrika. |
|
M1C1-140 |
Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster |
Mål |
Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T1 |
Ej tillämpligt |
Procent |
0,1 |
40 |
Q4 |
2024 |
Efterlevnaden av den gemensamma utformningen/modellen för webbplatsens/tjänsternas komponenter ska bestå av följande:
2) Bedömning av projektets slutförande med hjälp av nyckeltal för användbarhet (poäng för digital användbarhet), genom en särskild plattform som redan finns tillgänglig. Förvaltningar (kommuner, utbildningsinstitutioner i 1:a och 2:a årsåldern och särskilda piloterade enheter inom hälso- och sjukvård och kulturarv) som följer en gemensam modell och ett gemensamt designsystem, förenklar samspelet mellan användarna och underlättar underhållet under de kommande åren. |
|
M1C1-141 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Digitalisering av försvarsministeriets förfaranden T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
15 |
20 |
Q4 |
2024 |
Digitalisering, översyn och automatisering av 20 förfaranden för hantering av försvarspersonal (t.ex. rekrytering, anställning och pensionering, anställdas hälsa), med början från ett basvärde på femton redan digitaliserade förfaranden med mål 1. |
|
M1C1-142 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Digitalisering av försvarsministeriets intyg T2 |
Ej tillämpligt |
Antal digitaliserade certifikat |
450 000 |
750 000 |
Q4 |
2024 |
Antal digitaliserade identitetsintyg (750 000) som utfärdats av försvarsministeriet och som trafikerar infrastrukturen kompletterat med en katastrofåterställningsplats, med början från en baslinje på 450 000 redan digitaliserade certifikat med mål 1. |
|
M1C1-143 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
10 |
15 |
Q4 |
2024 |
Slutlig migrering av fyra uppdragskritiska och elva icke-uppdragskritiska tillämpningar till ny infrastruktur med öppen källkod, som omfattar genomförande av maskinvarumiljöer, installation av komponenter med öppen programvara med medelhög kvalitet, ombyggnad av tillämpningar, med början från en baslinje på tio som redan migrerats med mål 1. |
|
M1C1-144 |
Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering – förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster |
Mål |
Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
55 |
Q2 |
2025 |
Senast under första kvartalet 2–2025 kommer AgID att ge stöd till 55 lokala offentliga förvaltningar för att — Tillhandahållande av 28 tekniska och yrkesmässiga experter — minska antalet fel med 50 % för minst 2 digitala tjänster som tillhandahålls av varje förvaltning. — Sprida och utbilda minst 3 verktyg som syftar till att omforma och utveckla de mest använda digitala tjänsterna som ägs av varje förvaltning. Se till att minst 50 % av alla IKT-tillgängliga lösningar, inklusive hårdvara, programvara och hjälpmedel, är tillgängliga för alla arbetstagare med funktionsnedsättning. I den finansiella budgeten ingår en garantikupong på 490 EUR/år i genomsnitt, för 2 år, plus personalkostnader för 4 år. |
|
M1C1-145 |
Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR) |
Mål |
Nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR) |
Ej tillämpligt |
Antal medborgare med e-legitimation |
17 500 000 |
42 300 000 |
Q4 |
2025 |
Antal italienska medborgare med giltiga digitala identiteter på den nationella plattformen för digital identitet. |
|
M1C1-146 |
Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR) |
Mål |
Nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR) |
Ej tillämpligt |
Procent |
6 283 |
16 500 |
Q1 |
2026 |
Antal offentliga förvaltningar (av totalt 16 500) som använder elektronisk identifiering (eID) (SPID eller CIE). |
|
M1C1-147 |
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd |
Mål |
Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
4 083 |
12 464 |
Q2 |
2026 |
Migreringen av 12 464 lokala offentliga förvaltningar till certifierade molnmiljöer ska anses ha uppnåtts när testerna av alla system, dataset och applikationsmigration som ingår i varje migreringsplan är framgångsrika. |
|
M1C1-148 |
Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster |
Mål |
Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T2 |
Ej tillämpligt |
Procent |
40 |
80 |
Q2 |
2026 |
Efterlevnaden av den gemensamma utformningen/modellen för webbplatsens/tjänsternas komponenter ska bestå av följande: (1) utvärdering av inlämnade projekt 2) Bedömning av projektets slutförande med hjälp av nyckeltal för användbarhet (poäng för digital användbarhet), genom en särskild plattform som redan finns tillgänglig. |
|
M1C1-149 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av Pagopas plattformstjänster T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
11 450 |
14 100 |
Q2 |
2026 |
Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i plattformen för – offentliga förvaltningar som redan anslutit sig till plattformen (11 450 enheter). – nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (2 650 nya enheter). Antalet tjänster som kommer att integreras beror på typen av förvaltning (slutmålet är att i genomsnitt ha 50 tjänster för kommuner, 20 tjänster för regioner, 20 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 15 tjänster för skolor och universitet). |
|
M1C1-150 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av ”IO” -app T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
7 000 |
14 100 |
Q2 |
2026 |
Säkerställa en ökning av antalet tjänster som är integrerade i ”IO” -appen för: offentliga förvaltningar som redan använder internationella organisationer (7 000 enheter), – nya offentliga förvaltningar som ansluter sig till plattformen (omkring 7 100 nya enheter). Antalet tjänster som kommer att integreras beror på typen av förvaltning (slutmålet är att i genomsnitt ha 50 tjänster för kommuner, 20 tjänster för regioner, 20 tjänster för hälso- och sjukvårdsmyndigheter, 15 tjänster för skolor och universitet). |
|
M1C1-151 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
800 |
6 400 |
Q2 |
2026 |
Minst 6 400 centrala offentliga förvaltningar och kommuner ska, när det gäller plattformen för digital anmälan (DNP), tillhandahålla digitala rättsligt bindande meddelanden till medborgare, juridiska personer, föreningar och andra offentliga eller privata enheter. |
|
M1C1-152 |
Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet |
Mål |
Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
7 |
45 |
Q2 |
2026 |
Interna förfaranden och processer som helt omkonstruerats (totalt 45 processer senast den 31 augusti 2026) och som kan fullföljas helt online (t.ex. kontorsautomation, mobilitetstjänster och e-lärande). |
|
M1C1-153 |
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet |
Mål |
Digitaliserade domstolsärenden T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
10 000 000 |
Q2 |
2026 |
Digitalisering av tio miljoner domstolsärenden under de senaste tio åren av civilrättsliga rättegångar vid lägre domstolar (Tribunali) och appellationsdomstolar, och av de senaste tio årens handlingar som rör legitimitetsprocesser utfärdade av Högsta domstolen (”Corte di Cassazione”). |
|
M1C1-154 |
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet |
Mål |
Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
6 |
Q2 |
2026 |
Genomförande av sex nya kunskapssystem för datasjön. 1)System för anonymisering av civilrättsliga och straffrättsliga domar 2)Integrerat förvaltningssystem 3)Förvaltnings- och analyssystem för civila rättegångar 4)Förvaltnings- och analyssystem för brottmålsrättegångar 5)System för avancerad statistik över rättegångar i tvistemål och brottmål 6)Automatiskt system för identifiering av förhållandet mellan brottsoffer och skyldiga. De sex posterna är separata system som använder liknande teknik. Ramen för systemen är densamma: koppla samman data och dokument från interna och externa källor, systemen har olika mönster beroende på användare (t.ex. tviste- och brottmålsdomare) och mål (t.ex. statistik och domar). |
|
M1C1-155 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
53 |
82 |
Q2 |
2026 |
Målet är att uppnå 82 (80 %) omstrukturerade institutionella processer och tjänster för att göra dem fullständigt digitaliserade. De berörda områdena inom INAIL är följande: Försäkrings-, social- och hälsovårdstjänster, förebyggande arbete och säkerhetsarbete, Certifiering och verifiering. I synnerhet anges det förväntade målet för varje område ovan: ·Försäkring: 26 (80 %), ·Sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster: 29 (80 %), ·Förebyggande arbete och säkerhetsarbete: 9 (80 %), ·Certifieringar och kontroller: 18 (80 %). |
B. OMRÅDE 1 DEL 2:
Axel 1 – Digitalisering, innovation och konkurrenskraft i produktionssystemet
Axel 1 i Område 1 del 2 i den italienska planen för återhämtning och resiliens gäller investeringar och reformer som främst syftar till att i) stödja den digitala omställningen och innovation i produktionssystemet genom incitament till investeringar i teknik, forskning, utveckling och innovation, ii) bygga ut ultrasnabba bredbandsnät och 5G-nät för att minska den digitala klyftan samt satellitkonstellationer och satellittjänster. iii) främja utvecklingen av strategiska värdekedjor och stödja företagens konkurrenskraft, med fokus på små och medelstora företag.
Åtgärderna inom denna del syftar till att åtgärda de brister som uppstår i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2020 när det gäller den digitala omvandlingen av företag och bristerna i konnektiviteten, i syfte att stärka landets sociala och ekonomiska motståndskraft.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att ta itu med de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stärka distansutbildning och distanskunskap, inklusive digitala färdigheter” (den landsspecifika rekommendationen 2, 2020), ”främja privata investeringar för att främja ekonomisk återhämtning” (landsspecifika rekommendationer 3, 2020), ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen”, särskilt på [...] förbättrad digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster (landsspecifik rekommendation 3, 2020), ”stärka den digitala kompetensen” (landsspecifik rekommendation 2, 2019),”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation och på infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3, 2019) och i viss utsträckning ”stödja finaiseirng utanför bankerna för små och medelstora företag (landsspecifik rekommendation 5, 2019).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).
Axel 2 – Förbättra företagsklimatet och konkurrensen
Huvudsyftet med axel 2 i Område 1, del 2, är att förbättra företagsklimatet för att underlätta entreprenörskap och ramvillkoren för konkurrens för att främja en effektivare resursfördelning och produktivitetsvinster. Det viktigaste verktyget för att uppnå dessa mål är den årliga konkurrenslagen, som ska antas varje år.
Investeringarna och reformerna inom denna komponent ska bidra till att ta itu med de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 om behovet av att ”ta itu med konkurrensbegränsningar [ ...], även genom en ny årlig konkurrenslag” (den landsspecifika rekommendationen 3, 2019) .
B.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Axel 1 – Digitalisering, innovation och konkurrenskraft i produktionssystemet
Investering 1: Övergång 4.0
Syftet med åtgärden är att stödja den digitala omvandlingen av företag genom att uppmuntra privata investeringar i tillgångar och verksamheter som stöder digitalisering. Den åtgärd som finansieras inom ramen för den italienska planen för återhämtning och resiliens ingår i en bredare övergångsplan för 4.0, som omfattar andra stödåtgärder som finansieras på nationell nivå för att främja den digitala omvandlingen av företag.
Åtgärden består av en skattelättnad och täcker utgifter som ska tas upp i de skattedeklarationer som lämnas in under perioden 1 januari 2021–31 december 2023 (30 november 2024 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret). Åtgärden omfattar också definitionen av skattekreditkoder, som ska identifieras genom en resolution från intäktsbyrån för att göra det möjligt för stödmottagarna att använda skattekrediterna enligt betalningsmodellen F24.
De understödda skattelättnaderna ska omfatta följande tillgångar och verksamheter:
1.kapitalvaror bestående av i) 4.0 (det vill säga tekniskt avancerade) materiella kapitalvaror, såsom produktionsmaskiner vars verksamhet styrs av datasystem eller sensorer/enheter, maskiner och system som används för produkt- eller processtyrning samt interaktiva system. alla ska kännetecknas av digitala funktioner, såsom automatisk integration och gränssnitt mellan människa och maskin. ii) 4.0 immateriella kapitalvaror såsom 3D-modellering, kommunikationssystem inom fabriken samt programvara, system, plattformar och tillämpningar för artificiell intelligens och maskininlärning. iii) immateriella standardanläggningstillgångar, såsom programvara för företagsledning. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023 (den 30 november 2024 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).
2.forskning, utveckling och innovation, bestående av forskning och utveckling, teknisk innovation, grön och digital innovation samt designverksamhet. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2023 (den 30 november 2024 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).
3.utbildningsverksamhet som utförs för att förvärva eller konsolidera kunskap om relevant teknik, såsom stordata och dataanalys, gränssnitt mellan människa och maskin, sakernas internet, digital integration av affärsprocesser och cybersäkerhet. Detta omfattar skattelättnader som redovisas i skattedeklarationerna mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2023 (den 30 november 2024 för företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret).
Åtgärden omfattar inrättandet av en vetenskaplig kommitté med experter från ministeriet för ekonomi och finans, ministeriet för ekonomisk utveckling och Italiens centralbank för att bedöma de ekonomiska effekterna av stödordningen.
Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt
Huvudsyftet med reformen är att anpassa systemet för industriell äganderätt till moderna utmaningar och se till att innovationspotentialen effektivt bidrar till landets återhämtning och motståndskraft. Det syftar särskilt till att uppnå följande mål: förbättra systemet för skydd av industriell äganderätt, uppmuntra användning och spridning av industriell äganderätt, särskilt av små och medelstora företag. underlätta tillgången till och delningen av immateriella tillgångar samtidigt som en rimlig avkastning på investeringar garanteras, garantera en striktare respekt för industriell äganderätt, och stärka Italiens roll i europeiska och internationella forum för industriell äganderätt.
Åtgärden avser reformen av den italienska lagen om industriell äganderätt, som omfattar åtminstone följande områden: i) se över regelverket för att stärka skyddet av industriell äganderätt och förenkla förfarandena, ii) stärka stödet till företag och forskningsinstitutioner, iii) förbättra kompetens- och kompetensutvecklingen, iv) underlätta kunskapsöverföring och v) stärka främjandet av innovativa tjänster.
Investering 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt
Syftet med investeringen är att stödja systemet för industriell äganderätt och komplettera dess reform, såsom planeras inom ramen för reform 1 av denna del. Åtgärden omfattar ekonomiskt stöd till företags och forskningsorgans projekt som rör industrifastigheter, t.ex. patentrelaterade åtgärder (Brevetti +), program för konceptprovning och förstärkning av tekniköverföringsorgan.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska de kriterier för stödberättigande som ingår i kravspecifikationerna för kommande ansökningsomgångar inte omfatta forskning och utveckling som avser följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 1 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 2 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 3 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 4 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.
Axel 2 – Förbättra företagsklimatet och konkurrensen
Reform 2: De årliga konkurrenslagarna 2021, 2022, 2023 och 2024
Konkurrenslagen ska antas varje år, vilket ska öka de konkurrensutsatta förfarandena för tilldelning av offentliga tjänstekontrakt för lokala offentliga tjänster (särskilt i fråga om avfall och kollektivtrafik), undvika omotiverad förlängning av koncessioner i hamnar, motorvägar, elladdningsstationer och vattenkraft till etablerade operatörer inom många sektorer, sörja för en korrekt reglering av offentliga tjänstekontrakt, se över reglerna om aggregering och tillämpa den allmänna proportionalitetsprincipen när det gäller varaktighet och korrekt ersättning för avtal om allmän trafik. Konkurrenslagen kommer också att öka regionernas incitament att upphandla sina avtal om allmän trafik för regionala järnvägstjänster. En tydlig åtskillnad mellan reglerings-/kontrollfunktionerna och förvaltningen av kontrakten ska också införas.
När det gäller sektorsspecifika åtgärder ska de årliga konkurrenslagarna omfatta åtgärder inom sektorerna energi (el, gas och vatten), avfallshantering och transport (hamnar, järnvägar och motorvägar), som ska komplettera investeringarna och reformerna inom ramen för uppdragen 2 och 3. Kompletterande åtgärder för att säkerställa att konkurrensen sprids på detaljistmarknaderna för el ska träda i kraft senast den 31 december 2022. Årlig konkurrenslag 2022 ska särskilt anta elnätsutvecklingsplanen och främja utbyggnaden av 2:a generationens smarta elmätare, som ska uppgå till 33 miljoner enheter i hela Italien den 31 december 2025.
Dessutom ska lagarna förbättra företagsklimatet åtminstone genom att i) anpassning av reglerna för koncentrationskontroll till EU-lagstiftningen, ii) konsolidering, digitalisering och professionalisering av marknadskontrollmyndigheterna och iii) kortare ackrediteringstid för tillhandahållande av information om anställda, från sju till fyra dagar för att minska antalet dagar för att starta ett företag.
B.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M1C2-1 |
Investering 1: Övergång 4.0 |
Delmål |
Ikraftträdande av rättsakter för att göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare och inrättande av en vetenskaplig kommitté |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den budgetlag som möjliggör skattelättnaden och bestämmelse i tillhörande genomförandeakter som anger deras ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Rättsakterna ska göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare. Det rör sig om skatteavdrag för i) 4.0 (dvs. tekniskt avancerade) materiella anläggningstillgångar, ii) 4.0 immateriella anläggningstillgångar, iii) immateriella anläggningstillgångar, iv) forskning, utveckling och innovation och v) utbildningsverksamhet. Skattekreditkoderna ska definieras genom en resolution från byrån för skatteintäkter för att göra det möjligt för stödmottagarna att använda skattekrediterna enligt betalningsmodellen F24. En vetenskaplig kommitté bestående av experter från ministeriet för ekonomi och finans, ministeriet för ekonomisk utveckling och Italiens centralbank ska inrättas genom antagande av ett ministerdekret för att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av skattekrediter under övergång 4.0. |
|
M1C2-2 |
Investering 1: Övergång 4.0 |
Mål |
Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2022 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
69 900 |
Q2 |
2024 |
Minst 69 900 Övergångsskattekrediter 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardimmateriella anläggningstillgångar, forskning, utveckling och innovation eller utbildningsverksamhet, baserat på skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. Det förväntas särskilt att minst 17 700 skattelättnader för 4.0 materiella anläggningstillgångar har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. – minst 27 300 skattelättnader för 4.0 immateriella anläggningstillgångar har beviljats företag, baserat på självdeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. – minst 13 600 skattelättnader för standardimmateriella anläggningstillgångar har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022. – minst 10 300 skattelättnader för forskning, utveckling och innovation har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari och den 31 december 2022. – minst 1 000 företag har beviljats skattelättnader för utbildningsverksamheter, baserat på självdeklarationer som lämnats mellan den 1 januari och den 31 december 2022. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den period som är relevant för framläggandet av skattedeklarationer för alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2022 till och med den 30 november 2023. |
|
M1C2-3 |
Investering 1: Övergång 4.0 |
Mål |
Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021-2023 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
69 900 |
111 700 |
Q2 |
2025 |
Minst 111 700 Övergångsskattekrediter 4.0 har beviljats företag för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar, standardimmateriella anläggningstillgångar, forskning, utveckling och innovation eller utbildningsverksamhet, baserat på skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. Det förväntas särskilt att minst 26 900 skattelättnader för 4.0 materiella anläggningstillgångar har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. minst 41 500 skattelättnader för 4.0 immateriella anläggningstillgångar har beviljats företag, baserat på skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. minst 20 700 skattelättnader för standardimmateriella anläggningstillgångar har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2023. minst 20 600 skattelättnader för forskning, utveckling och innovation har beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2023. – minst 2 000 skattelättnader för utbildningsverksamheter har beviljats företag, baserat på självdeklarationer som lämnats mellan den 1 januari 2022 och den 31 december 2023. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska utgången av den period som är relevant för framläggandet av skattedeklarationer för alla ovannämnda skattelättnader förlängas från och med den 31 december 2023 till och med den 30 november 2024. Referensscenariot avser antalet skattelättnader under omställning 4.0 som har beviljats företag, baserat på skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari 2021 och den 31 december 2022 för 4.0 materiella anläggningstillgångar, 4.0 immateriella anläggningstillgångar och standardimmateriella varor och baserat på skattedeklarationer som lämnades in mellan den 1 januari och den 31 december 2022 för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet samt utbildningsverksamhet. För företag vars beskattningsår inte motsvarar kalenderåret ska även skattedeklarationer som lämnas fram till och med den 30 november 2023 ingå i referensscenariot för alla ovannämnda skatteavdrag. |
|
M1C2-4 |
Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt |
Delmål |
Ikraftträdande av ett lagdekret som syftar till att reformera den italienska lagen om industriell äganderätt och de relevanta genomförandeakterna |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den nya lagen om industriell äganderätt och bestämmelsen i tillhörande genomförandeakter om deras ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2023 |
Det nya lagdekretet ändrar den italienska lagen om industriell äganderätt (lagstiftningsdekret nr 30 av den 10 februari 2005) och omfattar minst följande områden: i) Översyn av regelverket för att stärka skyddet av industriell äganderätt och förenkla förfarandena, ii) stärka stödet till företag och forskningsinstitutioner, iii) förbättra kompetens- och kompetensutvecklingen, iv) underlätta kunskapsöverföring, v) stärka främjandet av innovativa tjänster. |
|
M1C2-5 |
Investering 6: Investeringar i systemet för industriell äganderätt |
Mål |
Projekt som stöds av finansieringsmöjligheter kopplade till industriella egenskaper |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
254 |
Q4 |
2025 |
Minst 254 ytterligare projekt som stöds av industriella egendomsrelaterade finansieringsmöjligheter för företag och forskningsorgan, såsom patentrelaterade åtgärder (Brevetti +), program för konceptprovning (POC) och tekniköverföringsorgan (TTO), i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M1C2-6 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2021 |
Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2021. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Den årliga konkurrenslagen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2022.
Il ska avse följande:
Tillämpning av antitrustreglerna: i. Stryk ytterligare hinder för kontroll av företagskoncentrationer genom att ytterligare anpassa de italienska bestämmelserna om kontroll av företagskoncentrationer till EU-lagstiftningen. Lokala offentliga tjänster: ii. Stärka och i större utsträckning tillämpa konkurrensprincipen för lokala avtal om allmän trafik, särskilt när det gäller avfall och lokal kollektivtrafik. iii. Begränsa direkttilldelningen genom att kräva att lokala myndigheter motiverar varje avvikelse från upphandlingen av avtal om allmän trafik (i enlighet med artikel 192 i lagen om offentlig upphandling). iv. Sörja för en korrekt reglering av avtal om allmän trafik genom att genomföra artikel 19 i lag 124/2015 som en enda text om lokala offentliga tjänster, särskilt när det gäller avfallshantering. v. Regler och aggregeringsmekanismer uppmuntrar kommunernas fackföreningar att minska antalet enheter och upphandlande myndigheter genom att koppla dem till optimala territoriella sammanslutningar (ambiti territoriali ottimali) och till områden och lämpliga nivåer för lokal och regional kollektivtrafik (bacini e livelli adeguati di servizi di trasporto pubblico locale e regionale) på minst 350 000 invånare. Den rättsakt om lokala offentliga tjänster som genomför artikel 19 i lag 124/2015 ska åtminstone — definiera offentliga tjänster på grundval av kriterier i EU-lagstiftningen, — innehåller allmänna principer för tillhandahållande, reglering och förvaltning av lokala offentliga tjänster, fastställa en allmän princip om proportionalitet i fråga om löptiden för avtal om allmän trafik, tydlig åtskillnad mellan reglerings- och kontrollfunktionerna och förvaltningen av avtal om allmän trafik. se till att lokala offentliga myndigheter motiverar sin ökning av andelar i de deltagande företagen för interna tilldelningar. — sörja för lämplig ersättning för avtal om allmän trafik på grundval av en kostnadsberäkning som övervakas av oberoende tillsynsmyndigheter (t.ex. ARERA för energi eller ART för transporter), — begränsa den genomsnittliga löptiden för interna avtal och minska och harmonisera standardlängden på anbudskontrakt mellan upphandlande enheter, förutsatt att löptiden säkerställer avtalens ekonomiska och finansiella jämvikt, även på grundval av de kriterier som transportmyndigheten har fastställt. Energi: vi Göra upphandling av koncessioner obligatorisk för vattenkraft och fastställa regelverket för vattenkraftskoncessioner. viii. Göra upphandling av koncessioner obligatorisk för gasdistribution. viii. Fastställa tydliga och icke-diskriminerande krav för tilldelning av offentliga platser för elektrisk laddning eller för val av laddningspunkt/stationsoperatörer. IX. Avskaffa reglerade tariffer för elförsörjning för laddning av elfordon. Konkurrensreglerna för vattenkraftkoncessioner ska åtminstone – Kräva att viktiga vattenkraftverk regleras genom allmänna och enhetliga kriterier på central nivå. – Kräva att regionerna fastställer de ekonomiska kriterier som ligger till grund för koncessionskontraktens varaktighet. – Fasa ut möjligheten att förlänga kontrakt (vilket redan fastställts av den italienska författningsdomstolen). – Kräva att regionerna harmoniserar kriterierna för tillträde till upphandlingskriterierna (för att skapa ett förutsägbart företagsklimat). Transporter: X. Fastställa tydliga, icke-diskriminerande och öppna kriterier för tilldelning av hamnkoncessioner. XI. Undanröja hinder för hamnkoncessionsinnehavare att slå samman hamnkoncessionerna i flera stora och medelstora hamnar. xii. Undanröja hinder som hindrar koncessionsinnehavare från att själva tillhandahålla vissa av hamntjänsterna och använda sin egen utrustning, utan att det påverkar arbetstagarnas säkerhet, förutsatt att de relevanta villkor som krävs för att skydda arbetstagarnas säkerhet är nödvändiga och står i proportion till målet att garantera säkerheten i hamnområdena. xiii. Förenkla översynen av förfarandena för översyn av hamntillståndsplanerna. XIV. Genomföra artikel 27.2 d i lagdekret 50/2017, som ger regionerna incitament att lämna anbud på sina regionala järnvägskontrakt. Avfall: XV. Förenkla tillståndsförfarandena för avfallshanteringsanläggningar. Starta företag: XVI. Minska ackrediteringstiden för att tillhandahålla information om anställda från sju till fyra dagar för att minska antalet dagar för att starta ett företag. Marknadstillsyn: xvii. Konsolidering av de nationella marknadskontrollmyndigheterna vid högst tio organ i Italiens huvudregioner, som vart och ett omfattar alla produktgrupper och rapporterar till den enda sambandsman som inrättats i enlighet med förordning (EG) 2019/1020 (”varupaketet”). xviii. Kräva att nationella marknadskontrollmyndigheter genomför digitaliserade produktinspektioner och datainsamling, tillämpar artificiell intelligens för att spåra farliga och olagliga produkter och identifierar trender och risker på den inre marknaden. XIX. Kräva att de nationella marknadskontrollmyndigheterna inkluderar utbildning och användning av informations- och kommunikationssystemet för den alleuropeiska marknadsövervakningen. XX. Inrätta nya ackrediterade laboratorier för produktprovning för alla produktgrupper. Laboratorierna ska utföra testning av e-handel, fysisk laboratorieprovning, gemensamma åtgärder (tull/marknadsövervakningsmyndigheter, två eller flera nationella marknadskontrollmyndigheter, nationella myndigheter och EU-marknadsmyndigheter). |
|
M1C2-7 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) |
Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (vid behov) för att i. Fasa ut reglerade priser för mikroföretag och hushåll från och med den 1 januari 2023. ii. Anta kompletterande åtgärder för att främja spridningen av konkurrens på detaljistmarknaderna för el. De kompletterande åtgärderna för att säkerställa att konkurrensen sprids på detaljistmarknaderna för el ska omfatta åtminstone följande: — Auktionera ut kundbasen för att skapa lika villkor för nya aktörer. Fastställa ett tak som en maximal marknadsandel som är tillgänglig för varje leverantör, Göra det möjligt för italienska konsumenter att be sin energileverantör att lämna ut sina faktureringsuppgifter till tredjepartsleverantörer, Öka insynen i elräkningen genom att ge konsumenterna tillgång till delkomponenterna i ”spesi per oneri di sistema”. Avskaffa kravet på att leverantörerna ska ta ut avgifter som inte är relaterade till energisektorn. |
|
M1C2-8 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021 |
Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021. |
|
M1C2-9 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2022 |
Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2022. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Anta den årliga konkurrenslagen från 2022.
Den ska
främja införandet av 2:e generationens smarta elmätare. |
|
M1C2-10 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022 |
Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning (vid behov), inklusive alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla ovannämnda åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022. |
|
M1C2-11 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023 |
Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2023. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2024 |
Anta den årliga konkurrenslagen från 2023. Den årliga konkurrenslagstiftningen ska åtminstone innehålla följande centrala delar, vars genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) ska antas och träda i kraft senast den 31 december 2024. Den ska omfatta åtminstone följande åtgärder inom transport- och motorvägssektorn: — göra upphandling av koncessioner obligatorisk för motorvägar och fastställa regelverket för motorvägskoncessioner, utan att det påverkar möjligheten att internt tillhandahålla tjänster inom de gränser som fastställs i unionsrätten, — kräva att ART (transporttillsynsmyndigheten) beräknar ett pristak baserat på en jämförande analys av historiska kostnader för hela den ekonomiska sektorn, i enlighet med tydliga, enhetliga och transparenta kriterier, — kräva upphandling av paket med motorvägskoncessioner, — kräva en detaljerad beskrivning av föremålet för koncessionsavtalet, förstärka infrastrukturministeriets kontroll av genomförandet av vägarbeten, — förhindra automatisk förnyelse av koncessionskontrakt och säkerställa efterlevnad av interna tilldelningar (*) — reglerar villkoren för hävning av avtalet, — minska uppsägningsvillkoren, inom rimlig tid (inom högst fem år) minska andelen bostadskontrakt från 40 % till 20 %, utan att detta påverkar yrkesnivån. (*) i fråga om interna uppdrag ska lagen — kräva en obligatorisk förhandskontroll av lagligheten i det interna anförtroendet och förbjuda inledandet av anbudsförfarandet eller de interna tilldelningarna utan denna kontroll, — anförtro myndigheten för reglering av transporter lämpliga instrument och befogenheter för att utföra dessa kontroller och (rättsligt) stöd från den nationella myndigheten för korruptionsbekämpning (ANAC). installation av ett minsta antal elladdningsstationer som tilldelningskriterier för nya motorvägskoncessioner. När det gäller hävning av avtalet i allmänhetens intresse ska lagen åtminstone föreskriva en lämplig ersättning för att koncessionshavaren ska kunna få tillbaka investeringar som inte är helt avskrivna. När det gäller uppsägning av kontraktet på grund av allvarlig överträdelse ska lagen sörja för en lämplig balans mellan återställandet av det skadestånd som begärs av koncessionshavaren och en rättvis ersättning för investeringar som ännu inte har återvunnits. Fall av allvarlig överträdelse ska uttryckligen anges i lag. |
|
M1C2-12 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2023 |
Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning, inklusive alla nödvändiga bestämmelser för åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2023 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2024 |
Ikraftträdande av all sekundärlagstiftning (vid behov), inklusive alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2023. |
|
M1C2-13 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2024 |
Bestämmelse som anger ikraftträdandet av den årliga konkurrenslagen från 2024. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2025 |
Anta den årliga konkurrenslagen från 2024. Propositionen ska överlämnas till riksdagen senast i juni 2024. Det ska godkännas av avdelningarna före utgången av 2024. Sekundärlagstiftning (vid behov) senast 4Q2025. |
|
M1C2-14 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Mål |
Miljontals 2G-smarta mätare har installerats. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
20 |
33 |
Q4 |
2025 |
Minst 33 miljoner 2G-smarta mätare ska användas. |
B.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik
Syftet med investeringen är att stödja utvecklingen av den strategiska värdekedjan för mikroelektronik genom att investera i kiselkarbidsubstrat, som är en nödvändig insatsvara för tillverkning av högpresterande anordningar. Investeringen ska genomföras i enlighet med befintliga regler för statligt stöd och förväntas ha positiva effekter på sysselsättningen.
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrasnabbt bredband och 5G)
Syftet med investeringen är att komplettera det nationella ultrasnabba telenätet och 5G-telekommunikationsnätet i hela landet. Denna investering förväntas bidra avsevärt till målen för den digitala omställningen och minska den digitala klyftan i Italien.
Investeringen omfattar tilldelning av koncessioner och omfattar fem snabbare sammanlänkningsprojekt:
1.”Italia a 1 Giga”, som ska tillhandahålla 1 gigabit/s i nedladdning och 200 Mbit/s i uppladdningskonnektivitet i grå och svarta marknadsområden för nästa generations accessnät. Dessa områden ska fastställas efter det att en kartläggning har slutförts.
2.”Italia 5G”, som ska tillhandahålla 5G-anslutningar i områden med marknadsmisslyckande, dvs. områden där mobila nät inte har byggts ut. eller endast 3G-nät är tillgängliga och inga 4G- och/eller 5G-mobilnät planeras inom en nära framtid, eller det finns ett påvisat marknadsmisslyckande,
3.”Anslutna skolor”, som ska förse skolbyggnader med bredbandsanslutning på 1 gigabit/s.
4.Anslutna hälso- och sjukvårdsinrättningar, som ska tillhandahålla bredbandsanslutning på 1 gigabit/s till offentliga hälso- och sjukvårdsinrättningar.
5.”Uppkopplade mindre öar”, som ska tillhandahålla ultrabredbandsuppkoppling till utvalda mindre öar som saknar fiberförbindelser till kontinenten.
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi
Syftet med investeringen är att utveckla satellitförbindelser med tanke på den digitala och gröna omställningen och att bidra till utvecklingen av rymdsektorn. Syftet med investeringen är också att möjliggöra tjänster såsom säker kommunikation och övervakningsinfrastruktur för olika sektorer av ekonomin, och i detta syfte omfattar den både uppströms- (uppskjutningstjänster, produktion och drift av satelliter och infrastruktur) och efterföljande led (produktion av produkter och tjänster som möjliggörs).
Investeringen omfattar tilldelning av anbud och omfattar fyra projekt:
1.Satcom, som består av i) verksamheter i tidigare led: inbegripet specificering, utformning och utveckling av tre delar, särskilt sakernas internet som bygger på små satelliter, ett Quantum Communication Mission baserat på aktuell prototyputveckling för att möjliggöra utveckling av teknik även för optiska/fotoniska telekommunikationsuppdrag och förbättring av befintlig infrastruktur. ii) verksamhet i senare led: inbegripet utformning, utveckling och drift av ett nav och plattformar för tillhandahållande av satellitcom-tjänster.
2.Jordobservation, som består av i) verksamhet i tidigare led: inklusive specifikation, utformning, utveckling av en konstellation för fjärranalys (synthetic Aperture Radar (SAR), hyperspektral) och upphandling av uppskjutningar med fokus på övervakning av land, hav och atmosfär. ii) verksamhet i senare led: inbegripet inrättandet i södra Italien av en inkubator för EO-tillämpningar och tjänster och genomförandet av projektet CyberItaly, som omfattar skapandet av en digital kopia av landet.
3.Rymdfabrik, bestående av två delprojekt: i) Rymdfabrik 4.0: specificering, utformning och uppbyggnad av digitala tillverknings-, monterings- och testanläggningar för små satelliter och genomförande av ett fysiskt cyberbaserat produktionssystem och digitalt partnersamverkan via satellit i syfte att upprätta en dubbelriktad länk mellan den digitala modellen och dess fysiska motpart. ii) Tillgång till rymden: forskning, utveckling och prototyputveckling för att förverkliga miljövänlig teknik för framtida generationer av drivmaskiner och bärraketer, inbegripet demonstration under flygning av viss teknik.
4.Ekonomin i omloppsbana, som består av införandet av en demonstrator för teknik för service i omloppsbana för driftskompatibilitet i omloppsbana. ökning av den nationella rymdövervaknings- och spårningskapaciteten (SST), inbegripet ett nätverk av markbaserade sensorer för observation och spårning av rymdskrot. utformning, utveckling, idrifttagning av tillgångar för förvärv, förvaltning och tillhandahållande av datatjänster till stöd för verksamhet inom rymdtrafikledning.
Tanken är att investeringen inte ska ha militära eller försvarsmässiga mål eller konsekvenser.
Investering 5: Politik för den industriella leveranskedjan och internationalisering
Syftet med investeringen är att stärka de industriella leveranskedjorna, särskilt genom att underlätta tillgången till finansiering, och att främja företagens konkurrenskraft (särskilt små och medelstora företag), särskilt genom att stödja deras internationalisering och stärka deras motståndskraft efter covid-19-krisen.
Investeringen består av två interventionslinjer:
1.Refinansiering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST. Den består av en återfinansiering av en befintlig fond som för närvarande förvaltas av det offentliga organet SIMEST, som ger ekonomiskt stöd till företag, särskilt små och medelstora företag, för att stödja deras internationalisering genom olika verktyg, såsom program för tillträde till utländska marknader och utveckling av e-handel.
2.Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft. Det består av ekonomiskt stöd till företag, genom utvecklingskontraktsinstrumentet, för projekt som rör viktiga strategiska värdekedjor, såsom program för industriell utveckling, program för miljöskydd, hållbar rörlighet och turismverksamhet.
Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada”, såsom specificeras närmare i den tekniska vägledningen ”Inga betydande skador” (2021/C58/01).
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet mellan Italien och den enhet som anförtrotts uppgifter eller den finansiella intermediär som ansvarar för finansieringsinstrumentet och finansieringsinstrumentets efterföljande investeringspolicy
I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och
II.utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 5 . ii) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 6 . iii) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 7 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 8 . och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och
III.kräva att den förvaltande enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar att projekten följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, även sådana som är undantagna från hållbarhetssäkring.
B.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Åtgärd |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M1C2-15 |
Investering 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik |
Mål |
Produktionskapacitet för kiselkarbidsubstrat |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
374 400 |
Q2 |
2026 |
Utnyttjande av en ytterligare produktionskapacitet på minst 374 400 kiselkarbidsubstrat/år. För att målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt måste man också sysselsätta minst 700 ytterligare personer som är kopplade till den ytterligare kapaciteten. |
|
M1C2-16 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare anslutningsprojekt, som ska bestå av i) ”Italia a 1 Giga”, ii) ”Italia 5G”, iii) ”Uppkopplade skolor”, iv) ”anslutna vårdinrättningar”. och v) ”sammankopplade mindre öar” |
|
M1C2-17 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Bostadsenheter med konnektivitet på 1 Gbps |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
8 500 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 8 500 000 ytterligare bostadsenheter (varav minst 450 000 spridda hushåll, dvs. belägna i avlägsna områden) som är anslutna till minst 1 Gbps via fiber till hemmet/byggnad (FTTH/B), fast trådlös åtkomst (FWA) eller 5G |
|
M1C2-18 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Skolbyggnader och vårdinrättningar med konnektivitet på 1 Gbps |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
21 279 |
Q2 |
2026 |
Minst ytterligare 9 000 skolor och 12 279 offentliga vårdinrättningar med minst 1 Gbps uppkoppling |
|
M1C2-19 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Öar med ultrabredbandsuppkoppling. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
18 |
Q4 |
2023 |
Minst ytterligare 18 öar saknar fiberförbindelser till kontinenten med ultrabredbandsuppkoppling genom nytt optiskt backhaul |
|
M1C2-20 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Vägar och korridorer i förorter med 5G-täckning på 1 Gbit/s |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
12 600 |
Q2 |
2026 |
Minst ytterligare 12 600 km förstadsvägar och korridorer med 5G-täckning på minst 1 Gbit/s |
|
M1C2-21 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Områden med marknadsmisslyckande med 5G-täckning på 1 Gbps |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
15 000 |
Q2 |
2026 |
Minst ytterligare 15 000 m² av områden med marknadsmisslyckande med 5G-täckning på minst 1 Gbps |
|
M1C2-22 |
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik och rymdprojekt, som ska bestå av i) Satcom, ii) jordobservation, iii) rymdfabrik och iv) ekonomi i omloppsbana |
|
M1C2-23 |
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi |
Mål |
Markteleskop, operativt SST-center, rymdfabrik och demonstrator för flytande framdrivning utplacerade |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
6 |
Q2 |
2026 |
Minst tre högpresterande teleskop som kan identifiera rymdföremål, ett operativt centrum för rymdövervakning och spårning (SST) (nätverk för observation och spårning av rymdskrot), en rymdfabrik (integrerade linjer för tillverkning, montering, integrering och testning av små satelliter (M-AIT)), en demonstrator för flytande framdrivning för den nya generationens utplacerade bärraketer. |
|
M1C2-24 |
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi |
Mål |
Konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
2 |
Q2 |
2026 |
Minst två ytterligare konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används inom ramen för Satcom- och jordobservationsinitiativ. |
|
M1C2-25 |
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi |
Mål |
Tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
8 |
Q2 |
2026 |
Minst åtta tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar till följd av understödda rymdinitiativ, såsom kusttjänster och övervakning mellan hav och kust, luftkvalitetstjänster, markanvändningstjänster, övervakning av tjänsternas täckning och markanvändning, hydrometeorologisk tjänst, vattenresurstjänst, räddningstjänst, säkerhetstjänster. |
|
M1C2-26 |
Investering 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST |
Delmål |
Ikraftträdande av återfinansieringen av fond 394/81 och antagande av investeringspolitiken |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet om återfinansiering av bidraget och lånedelen av fond 394/81 Godkännande av styrelsens beslut om urvalskriterier för de projekt som ska finansieras |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2021 |
Lagdekretet ska innehålla bestämmelser om refinansiering av bidrags- och lånedelen av fond 394/81. Fondens styrelse ska godkänna ett beslut om investeringsstrategin. I den investeringspolicy som är kopplad till refinansieringen av fond 394/81 ska minst följande fastställas: i) arten och omfattningen av de projekt som får stöd, vilket ska vara i linje med målen i förordning (EU) 2021/241. kravspecifikationerna ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutna företag och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning, ii) den typ av insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna, med en stor andel små och medelstora företag, och deras kriterier för stödberättigande, iv) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för liknande politiska mål, även efter 2026, om de inte återanvänds för återbetalningstakten enligt förordning (EU) 2021/241. I avtalet med den förvaltande enheten eller finansiella intermediären ska det krävas användning av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01). |
|
M1C2-27 |
Investering 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST |
Mål |
Små och medelstora företag som fick stöd från fond 394/81 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
4 000 |
Q4 |
2021 |
Minst ytterligare 4 000 små och medelstora företag fick stöd från fond 394/81 från och med den 1 januari 2021. |
|
M1C2-28 |
Investering 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft |
Delmål |
Ikraftträdande av ett dekret som innehåller investeringspolicyn för utvecklingsavtalen |
Bestämmelse i lagen som anger att dekretet träder i kraft |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2022 |
I utvecklingskontraktens investeringspolicy ska åtminstone följande fastställas: i) arten och omfattningen av de projekt som får stöd, vilket ska vara i linje med målen i förordning (EU) 2021/241. kravspecifikationerna ska omfatta kriterier för stödberättigande för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för projekt som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutningar och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning, ii) den typ av insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna och deras stödkriterier, iv) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för liknande politiska mål, även efter 2026, om de inte återanvänds för att betala tillbaka lån enligt förordning (EU) 2021/241. I avtalet med den förvaltande enheten eller finansiella intermediären ska det krävas användning av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01). |
|
M1C2-29 |
Investering 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft |
Mål |
Undertecknade utvecklingskontrakt |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
40 |
Q4 |
2023 |
Minst 40 utvecklingskontrakt har undertecknats, i linje med deras investeringspolicy. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 1 500 miljoner EUR i investeringar aktiveras. |
C. OMRÅDE 1 DEL 3: Turism och kultur 4.0
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är inriktad på att blåsa nytt liv i två sektorer som drabbats hårt av covidkrisen: kultur och turism. Åtgärderna med anknytning till kultursektorn syftar till att göra kulturplatser mer tillgängliga både digitalt och fysiskt, mer energieffektiva och säkrare med avseende på naturkatastrofer, att stödja återhämtningen i den kulturella och den kreativa sektorn, bland annat genom att stödja små kulturplatsers och landsbygdsarkitekturers attraktionskraft och stärka den territoriella sammanhållningen. Tre uppsättningar åtgärder planeras: i) Insatser för att utveckla kulturarvet för nästa generation, inbegripet investeringar i den digitala omställningen och för att förbättra kulturplatsers energieffektivitet, ii) kulturledd förnyelse av små historiska platser, religiöst arv och landsbygdsarv. iii) Insatser för den kulturella och den kreativa sektorn 4.0. Åtgärder med anknytning till turism syftar till att öka sektorns konkurrenskraft, bland annat genom att minska sektorns fragmentering och öka stordriftsfördelarna, förbättra och uppgradera hotell- och restaurangbranschens standarder, uppmuntra digital innovation och aktörernas användning av ny teknik samt stödja sektorns gröna omställning. I detta avseende planeras åtgärder för att stödja företag, inbegripet små och medelstora företag, som är verksamma inom turismsektorn och turistföretag, bland annat genom investeringar i digitala verktyg.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktats till Italien, särskilt behovet av att ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen och inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020). De stöder också social och territoriell sammanhållning och den italienska ekonomins konkurrenskraft, samtidigt som de främjar turismsektorns digitalisering och hållbarhet.
C.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv
Åtgärden omfattar åtgärder för att digitalisera det italienska kulturarvet för att förbättra tillgången till kulturella resurser och digitala tjänster.
Interventionen ska skapa en ny nationell digital infrastruktur för att samla in, integrera och behålla digitala resurser och göra dem tillgängliga för allmänheten via särskilda plattformar. Insatser som rör det ”fysiska” arvet ska åtföljas av digitalisering av museer, arkiv, bibliotek och kulturplatser för att göra det möjligt för medborgarna att utforska nya sätt att dra nytta av kulturarvet.
Investering 1.2: Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur.
Åtgärden syftar till att avlägsna arkitektoniska, kulturella och kognitiva hinder i ett antal italienska kulturinstitutioner. Insatserna ska kombineras med utbildning av administrativ personal och kulturaktörer, främja en tillgänglighetskultur och utveckla sakkunskap om rättsliga aspekter, mottagande, kulturell medling och främjande.
Investering 1.3: Förbättra energieffektiviteten på biografer, teatrar och museer
Åtgärden ska förbättra energieffektiviteten i byggnader som är kopplade till den kulturella och kreativa sektorn. De finns ofta i föråldrade, energieffektiva anläggningar som genererar höga underhållskostnader i samband med luftkonditionering, belysning, kommunikation och säkerhet. Investeringen ska finansiera åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i italienska museer, biografer och teatrar (både offentliga och privata).
Reform 3.1: Antagande av minimimiljökriterier för kulturevenemang
Syftet med reformen är att förbättra kulturevenemangens ekologiska fotavtryck (t.ex. utställningar, festivaler, kulturevenemang och musikevenemang) genom att inkludera sociala och miljömässiga kriterier i offentlig upphandling av kulturella evenemang som finansieras, främjas eller organiseras av den offentliga myndigheten.
Investering 3.3: Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen.
Det övergripande målet för investeringen är att stödja återhämtningen inom den kulturella och den kreativa sektorn. Detta består av två inlägg.
Den första åtgärden (”Stöd till återhämtning av kulturell verksamhet genom att uppmuntra innovation och användning av digital teknik i hela värdekedjan”) syftar till att stödja kulturella och kreativa aktörer så att de kan genomföra digitala strategier och öka sin förvaltningskapacitet.
Den andra åtgärden (”Främja en grön strategi i hela den kulturella och kreativa kedjan”) syftar till att uppmuntra en miljömässigt hållbar strategi i hela kedjan, minska det ekologiska fotavtrycket, främja innovativ och inkluderande ekodesign, även inom ramen för den cirkulära ekonomin, i syfte att styra allmänheten mot ett mer ansvarsfullt miljöbeteende.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 9 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 10 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 11 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 12 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.
Investering 4.1: digitala knutpunkter för turism
Syftet med åtgärden är att skapa ett digitalt turistcentrum, tillgängligt via en särskild webbplattform, som gör det möjligt för hela turismens ekosystem att förbättra, integrera och främja sitt eget utbud. Investeringen ska finansiera en ny digital infrastruktur, modeller för artificiell intelligens för dataanalys och grundläggande digitala tjänster för turismföretag.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning [5] . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena [6] . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar [7] och anläggningar för mekanisk biologisk behandling [8] . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.
Reform 4.1: Reglering av yrket turistguider
Investeringen i det digitala turistcentrumet kompletteras med en reform för att rationalisera reglerna för turistguider. Genom åtgärden inrättas, med vederbörlig hänsyn till lokala bestämmelser, en yrkesorganisation för turistguider och deras ursprungsområde. En systematisk och enhetlig tillämpning av reformen skulle göra det möjligt att reglera de grundläggande principerna för yrket och att standardisera servicenivåerna inom hela det nationella territoriet, vilket skulle få positiva effekter på marknaden. Reformen ska omfatta utbildning och vidareutbildning för att på bästa sätt stödja erbjudandet.
C.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M1C3-1 |
Investering 1.1 Den digitala strategin och plattformar för kulturarv |
Mål |
Användare som utbildats genom plattformen för e-lärande om kulturarv |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
30 000 |
Q4 |
2025 |
De målanvändare som utbildats ska mäta effektiviteten i det utbildningserbjudande som ska tillhandahållas digitalt för programmet för livslångt lärande. Interventionstypen omfattar följande: utarbetande av kurser, genomförande av program för frontundervisning och e-lärande utformade på grundval av en kompetensbedömning av olika målgrupper av studerande (motsvarande tre utbildningsnivåer: grundläggande färdigheter, specialistkompetens, ledarskapsförmåga). Mottagarna av denna åtgärd är följande: anställda vid ministeriet, anställda vid lokala kulturinstitut och frilanskulturaktörer. |
|
M1C3-2 |
Investering 1.1 – Den digitala strategin och plattformar för kulturarv |
Mål |
Digitala resurser som produceras och publiceras i det digitala biblioteket |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
65 000 000 |
Q4 |
2025 |
Målets digitala resurser ska mäta ökningen av mängden digitaliserade kulturföremål, vars digitala mångfaldigande kan användas online med hjälp av digital teknik. Den typ av digitala resurser som ska färdigställas omfattar följande: digitalisering av böcker och manuskript, dokument och fotografier, konstverk samt historiska och arkeologiska artefakter, monument och arkeologiska platser, ljudvideomaterial, inbegripet normalisering av tidigare digitaliseringar och metadata. Mottagare: museer, arkiv, bibliotek och kulturinstitut |
|
M1C3-3 |
Investering – 1.2 Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur. |
Mål |
Insatser för att förbättra den fysiska och kognitiva tillgängligheten på kulturplatser |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
617 |
Q2 |
2026 |
352 museer, monument/, arkeologiska områden och parker, 129 arkiv, 46 bibliotek och 90 icke-statliga kulturplatser. Interventionerna gäller fysiska ingrepp för att avlägsna arkitektoniska hinder och installation av tekniska verktyg som gör det möjligt att använda ämnen med nedsatt sensorisk förmåga (taktil, ljud, luktupplevelser). 37 % av interventionerna ska göras i de södra regionerna. |
|
M1C3-4 |
Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer |
Mål |
Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutade (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
80 |
Q3 |
2023 |
Indikatorn avser antalet insatser som slutförts, vilket bevisas genom certifieringen av det regelbundna genomförandet av arbetena. Den typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: : – teknisk och ekonomisk och finansiell planering, energibesiktningar, inledande miljöanalyser, miljökonsekvensbedömningar, lättnader och bedömningar som syftar till att identifiera kritiska frågor, identifiera efterföljande åtgärder för att förbättra energiprestanda. – ingrepp i klimatskalet. – åtgärder för utbyte/förvärv av utrustning, verktyg, system, anordningar, digital tillämpningsprogramvara samt kompletterande instrument för deras drift, förvärv av patent, licenser och know-how. – installation av intelligenta system för fjärrstyrning, reglering, förvaltning, övervakning och optimering av energiförbrukningen (smarta byggnader) och förorenande utsläpp även genom användning av teknikmixer. |
|
M1C3-5 |
Investering – 1.3 Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer |
Mål |
Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutas (andra omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
420 |
Q4 |
2025 |
Indikatorn avser 55 insatser på statliga museer och kulturplatser, 230 teaterhallar och 135 biografer som avslutats med certifieringen av det regelbundna genomförandet av verken. Den typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: – teknisk och ekonomisk och finansiell planering, energibesiktningar, inledande miljöanalyser, miljökonsekvensbedömningar, lättnader och bedömningar som syftar till att identifiera kritiska frågor, identifiera efterföljande åtgärder för att förbättra energiprestanda. – ingrepp i klimatskalet. – åtgärder för utbyte/förvärv av utrustning, verktyg, system, anordningar, digital tillämpningsprogramvara samt kompletterande instrument för deras drift, förvärv av patent, licenser och know-how. – installation av intelligenta system för fjärrstyrning, reglering, förvaltning, övervakning och optimering av energiförbrukningen (smarta byggnader) och förorenande utsläpp även genom användning av teknikmixer. |
|
M1C3-6 |
Reform – 3.1 Minimimiljökriterier för kulturevenemang |
Delmål |
Ikraftträdande av ett dekret om fastställande av sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling av offentligt finansierade kulturevenemang |
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av dekret om antagande av minimimiljökriterier för kulturevenemang |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Kriterier ska antas för följande aspekter: minskad användning av papper och trycksaker, användning av miljövänliga material, fasuppställning med återvunnet och återanvänt material och hållbar inredning, produkter med låg miljöpåverkan, val av plats på grundval av skyddet av den biologiska mångfalden, cateringtjänster med låg miljöpåverkan, transport för att nå evenemanget och transport av material, energiförbrukning för anordnandet av evenemanget. Sociala kriterier som främjar tillgänglighet och inkludering ska omfatta följande: främjande av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, främjande av möjligheter till ungdomssysselsättning, långtidsarbetslösa, personer som tillhör missgynnade grupper (t.ex. migrerande arbetstagare och etniska minoriteter) och personer med funktionshinder. att säkerställa lika tillgång till upphandling för företag vars ägare eller anställda tillhör etniska grupper eller minoritetsgrupper, såsom kooperativ, sociala företag och ideella organisationer. främjande av ”anständigt arbete”, dvs. rätten till produktivt och fritt valt arbete, grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, anständiga löner, socialt skydd och social dialog. Reformen ska omfatta kulturella evenemang såsom utställningar, festivaler och scenkonst. |
|
M1C3-7 |
Investering – 3.3 Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen. |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt med den genomförande organisationen/stödmottagarna för alla insatser för att hantera den digitala och gröna omställningen för kulturaktörer |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för de organisationer och nätverk som ska ansvara för genomförandet av kapacitetsuppbyggnadsverksamheten |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
De utvalda genomförandeorganen ska vara specialiserade organisationer eller nätverk som har kompetens och erfarenhet både på utbildningsområdet och inom kulturproduktion, miljö, kulturförvaltning och utbildning. Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M1C3-8 |
Investering – 4.1 Digitala knutpunkter för turism |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för utveckling av portalen för digital turism |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för utveckling av portalen för digital turism |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av portalen för digital turism. Portalen för digital turism ska uppgradera den nuvarande Italia-portalen genom att införa ett moln och en öppen arkitektur, vilket i hög grad främjar sammankoppling med ekosystemet. Den uppgraderade portalen ska innehålla följande: skapandet av ett nytt gränssnitt och ett nytt navigationsschema. översyn av layout, struktur och funktioner för avsnitten, sidorna och artiklarna. införande av kartor, flerspråkig förvaltning (vid tidpunkten för bytet kommer portalen att presenteras på italienska och engelska). Integreringen av de övriga språken, som för närvarande stöds, förväntas ske under de månader som omedelbart följer på idrifttagandet. Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M1C3-9 |
Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism |
Mål |
Deltagande av turistaktörer i knutpunkten för digital turism |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
20 000 |
Q2 |
2024 |
Antalet berörda researrangörer (t.ex. hotell, researrangör och företag enligt ATECO-koder 55.00.00, 79.00.00) motsvarar 4 % av de uppskattningsvis 500 000 italienska operatörerna (bokningsverksamhet, planering av resvägar, biljettförsäljning). Minst 37 % av de berörda turistoperatörerna ska vara belägna i söder. |
|
M1C3-10 |
Reform av 4.1 års förordning om reglering av yrken som turistguider. |
Delmål |
Definition av en nationell standard för turistguider |
Definitionen av nationell minimistandard ska inte innebära att ett nytt reglerat yrke skapas. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Definitionen av nationell minimistandard ska inte innebära att ett nytt reglerat yrke skapas. Reformen ska också omfatta utbildning och fortbildning för att bättre stödja erbjudandet. Reformen ska betraktas som en metod för erhållande av en unik yrkeskvalifikation som antagits med enhetliga normer på nationell nivå genom ett ministeriellt samförståndsavtal om statliga regioner. |
|
M1C3-11 |
Investering 1.3 – Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: att förbättra energieffektiviteten på kulturområdet |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av MIC-dekretet om tilldelning av resurser för att förbättra energieffektiviteten på kulturplatser |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Med kulturplatser avses biografer, teatrar och museer. (Inv. 1.3) För museer och kulturplatser för att förbättra energieffektiviteten genomförs insatsen genom ett erkännande av projektförslagen vid statliga kulturplatser (MiC) i mål 1-fallet. I annat fall ska identifieringen av icke-statliga institutioner, i mål 2- och mål 3-fall, ske genom anbudsinfordringar. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
C3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 2.1: Attraktionskraften hos små historiska städer
Denna investering ingår i ”Piano Nazionale Borghi”, ett program för att stödja den ekonomiska och sociala utvecklingen i missgynnade områden på grundval av kulturell förnyelse av små städer och vitalisering av turismen. Åtgärderna är strukturerade kring integrerade lokala kulturprojekt.
Åtgärderna ska inriktas på följande: restaurering av det historiska arvet, uppgradering av öppna offentliga platser (t.ex. avlägsnande av arkitektoniska hinder, förbättring av möbler i städer), skapande av små kulturella tjänster, även för turismändamål. att skapa och främja nya rutter (t.ex. tematiska rutter, historiska rutter) och guidade turer ska uppmuntras. iii) införande av ekonomiskt stöd till kulturell, kreativ, turistrelaterad, kommersiell, jordbruksbaserad och hantverksmässig verksamhet, i syfte att blåsa nytt liv i lokala ekonomier genom att förbättra lokala produkter, kunskaper och tekniker.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 13 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 14 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 15 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 16 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.
Investering 2.2: Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap
Denna investering ska stimulera en systematisk process för uppgradering av historiska byggnader på landsbygden (enheter inom den privata sektorn eller tredje sektorn) och landskapsskydd.
Många landsbygdsbyggnader och jordbruksstrukturer har gradvis övergivits, förstörts och ändrats, vilket har undergrävt deras särdrag och deras förhållande till omgivningen. Genom att återställa landsbygdsbeståndet ska åtgärden förbättra landskapets kvalitet genom att återställa ett underutnyttjat byggnadsbestånd som inte är tillgängligt för allmänheten.
Investering 2.3: Program för att förbättra platsernas identitet: parker och historiska trädgårdar
Denna investering syftar till att motverka stadstillbakagång och återställa gemensamma identiteter för platser, skapa nya möjligheter att blåsa nytt liv i lokala ekonomier och mildra krisens effekter och förbättra kompetensen för förvaltning och underhåll av historiska parker och trädgårdar.
Investeringen innebär att historiska parker och trädgårdar ska renoveras och att det ska finnas omfattande kunskaper om och upprustning av italienska historiska parker och trädgårdar för att de ska kunna underhållas, förvaltas och användas av allmänheten. Resurser ska anslås för förnyelse av dessa områden och utbildning av lokalanställda som kan behandla eller bevara dem över tid.
Utöver det kulturella och historiska värdet bidrar trädgårdar och historiska parker till att stärka miljövärdena och spelar en viktig roll för bevarandet, syregenereringen, minskningen av miljöföroreningar och buller samt mikroklimatregleringen.
Investering 2.4: Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk (återställning)
En förebyggande åtgärdsplan för jordbävningssäkring ska inrättas för att avsevärt minska risken för gudstjänstlokaler och på så sätt undvika potentiella återställningskostnader efter katastrofer samt en permanent förlust av många tillgångar. Handlingsplanen består av tre handlingslinjer: skydd av gudstjänstlokaler mot seismiska risker, restaurering av fondens arv för gudstjänstlokaler (FEC) och uppförande av lagerlokaler som skydd för konstverk vid katastrofer.
Syftet med investeringen är också att inrätta ett nationellt funktionellt centrum för skydd av kulturtillgångar mot mänskliga och naturliga risker (CEFURISC), som möjliggör en mer synergistisk användning av befintlig teknik och befintliga miljösystem för övervakning, övervakning och förvaltning av kulturplatser.
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft
Åtgärden syftar till att stödja företag som är verksamma inom turismsektorn. Det omfattar ett skatteavdrag för arbeten som syftar till att förbättra logianläggningar, en garantifond för att underlätta tillgången till krediter för företag i sektorn (genom en särskild del av garantifonden för små och medelstora företag), aktivering av EIB:s tematiska fond för turism för att stödja innovativa investeringar i sektorn, en kapitalfond (nationell turistfond) för förnyelse av fastigheter med stor turistpotential. Ett ytterligare finansiellt instrument (FRI-Fondo rotativo) ska komplettera ovannämnda åtgärder för att stödja företag som är verksamma inom turistnäringen. Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada, vilket specificeras närmare i de tekniska riktlinjerna för tillämpningen av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C58/01).
För att säkerställa att åtgärderna är förenliga med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet och den efterföljande investeringspolicyn för finansieringsinstrumenten
I.kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och
II.utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 17 . ii) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 18 . iii) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 19 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 20 . och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och
III.kräva att den förvaltande enheten eller den finansiella intermediären kontrollerar att projekten följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, även sådana som är undantagna från hållbarhetssäkring.
Investering 3.1: Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà)
Syftet med investeringen är att stärka den italienska filmsektorns och den audiovisuella sektorns konkurrenskraft. Projektet syftar till att mildra krisens sociala och ekonomiska effekter med målet att öka den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften, bland annat genom utbildningsåtgärder, med tre handlingslinjer.
·Byggande av nya studior och återställande av befintliga studior, uppförande av nya högetter med bilagor.
·Innovativa investeringar för att förbättra produktions- och utbildningsverksamheten vid experimentcentrumet för kinematografi, inbegripet nya verktyg för audiovisuell produktion, internationalisering och kulturellt utbyte, inrättande av ett fotokemiskt laboratorium för filmkonservering)
·Verksamhet för utveckling av infrastruktur (virtuell direktproduktion) för yrkesmässig och utbildningsmässig användning genom e-lärande, digitalisering och modernisering av byggnads- och anläggningsbeståndet. Stärka yrkeskunskaper och yrkeskompetens inom den audiovisuella sektorn, särskilt i syfte att främja den tekniska omvandlingen.
Investering 4.3: Caput Mundi Next Generation EU för stora turistevenemang.
Projektet ska öka antalet tillgängliga turistplatser, skapa giltiga och kvalificerade turist- och kulturalternativ i förhållande till de befolkade centrala områdena samt öka användningen av digital teknik, förbättra grönområden och turismens hållbarhet. Investeringen omfattar sex inriktningar:
1.”Det romerska kulturarvet för EU:s nästa generation”, som omfattar förnyelse och restaurering av kultur- och stadsarv och komplex med högt historiskt och arkitektoniskt värde i Roms stad.
2.”Jubileumsvägar” (från hedendom till de kristna Rom) med inriktning på förbättring, säkerhet, antiseismisk konsolidering, återställande av platser och byggnader av historiskt intresse och arkeologiska vägar.
3.LaCittàCondivisa, som omfattar förnyelse av platser i perifera områden.
4.LimatMitingodiverde, som omfattar ingrepp i parker, historiska trädgårdar, byar och fontäner.
5.Rom 4.0, som omfattar digitalisering av kulturella tjänster och utveckling av appar för turister,
6.Lacamanotesa, som syftade till att öka utbudet av kulturellt utbud till periferi för social integration.
C.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M1C3-12 |
Investering 2.1 – attraktionskraft hos en liten historisk stad |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Kulturministeriets förordning ska tilldela kommunerna resurser för att göra små historiska städer attraktiva. De kommuner som deltar för att göra små historiska städer mer attraktiva hänvisar till de 250 kommuner/byar som har översänt interventionsprogrammen till kulturministeriet. Urvalskriterierna för de 250 byarna (Inv. 2.1) delas av MiC, Regioner, ANCI och interna områden som preliminärt ska de identifiera de territoriella områden som kan komma i fråga för (INV2.1) på grund av komplementariteten mellan de olika programmen. Därefter ska byarna väljas ut på grundval av a) territoriella, ekonomiska och sociala kriterier (statistiska indikatorer) b) projektets förmåga att påverka turismens attraktionskraft och öka kulturdeltagandet. De statistiska indikatorer som beaktas är följande: befolkningsstorlek (kommuner med pop. <5 000 invån.) och trend. turistflöden, museibesökare. samstämmigheten i turistutbudet (hotell och andra hotell, B & B, rum och logi för uthyrning). kommunens demografiska utveckling, befolkningens grad av kulturell delaktighet. samstämmigheten mellan företag inom kultur, kreativitet och turism (vinstdrivande och icke vinstdrivande) och därmed sammanhängande anställda. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. åtagande om att klimatbidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 25 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under ordningens löptid och när ordningen upphör. |
|
M1C3-13 |
Investering 2.2 – Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av medel för skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
I förordningen om kulturministeriet fördelas resurserna för att skydda och förbättra landsbygdens arkitektur och landskap. För att skydda och förbättra landsbygdens arkitektur och landskap (Inv 2.2) ska valet av de tillgångar som ska återvinnas prioritera investeringens förmåga att skapa effekter på landskapsvärdenas bevarandemål. Följande ska prioriteras: – tillgångar belägna i territoriella områden av högt landskapsvärde (tillgångar belägna i områden av landskapsintresse eller av betydande allmänt intresse (artiklarna 142–139 i DLgs 42/2004), till de landskap som omfattas av Unescos erkännande, FAO GIAHS, — tillgångar som redan är tillgängliga för allmänt bruk eller som ägaren samtycker till att vara tillgänglig, även inom lokala och integrerade kretsar och nät. — till ”områdesprojekt” som presenteras i aggregerad form och som på ett effektivare sätt kan säkerställa att målen för landskapsförnyelse uppnås. — projekt i områden som stärker integrationen och synergieffekterna med andra kandidater till PNRR och andra planer/projekt av territoriell karaktär som stöds av den nationella programplaneringen (kulturministeriet). För att definiera de typer av landsbygdsarkitektur som omfattas av åtgärden kan det hänvisas till MiBAC:s dekret av den 6 oktober 2005 (för genomförande av lagen av den 24 december 2003, nr 378 – skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur). Preliminärt kan kriterierna gälla följande: bevarandestatus för tillgångarna, användningsnivåer och den roll som dessa tillgångar spelar i territoriella och urbana sammanhang. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M1C3-14 |
Investering 2.3 – Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av medel för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
I förordningen om kulturministeriet tilldelas de ansvariga förvaltningarna resurser för projekt som syftar till att förbättra platsers, parkers och historiska trädgårders identitet. Historiska parker och trädgårdar (Inv. 2.3) är föremål för intervention uteslutande skyddade kulturella tillgångar för vilka konstnärligt eller historiskt intresse har förklarats. De kan tillhöra både det statliga kulturministeriet och icke-statliga tillgångar. Urvalet ska göras på grundval av kriterier som ska fastställas av en teknisk och vetenskaplig samordningsgrupp bestående av företrädare för MiC, universitetet, ANCI och branschorganisationer. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M1C3-15 |
Investering 2.4 – Seismisk säkerhet på platser för religionsutövning, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto) |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av kulturministeriets förordning om tilldelning av medel för seismisk säkerhet i samband med gudstjänstgöring och restaurering av kulturarvet (Fondo Edifici di Culto) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
I förordningen om kulturministeriet fastställs genomförandeenheten samt stödberättigandet och finansieringen av byggnader som är föremål för interventioner. och typologi. (Inv. 2.4) De seismiska förebyggande åtgärderna och säkerhetsåtgärderna för gudstjänstlokaler berör de områden som drabbats av flera jordbävningar som drabbade regionerna i Italien från och med 2009 (Abruzzerna, Lazio, Marche och Umbrien). FEC:s (Fondo Edifici di Culto) insatser väljs ut på grundval av tillståndet för bevarandet av FEC:s tillgångar. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M1C3-16 |
Investering – 2.1 attraktionskraft hos små historiska städer |
Mål |
Insatser för att stärka kultur- eller turistplatser |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 300 |
Q2 |
2025 |
För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt måste minst 1 800 små och medelstora företag stödja projekt i de små historiska städerna. Målet ska mäta antalet insatser som har slutförts för att stärka kultur- och turistplatser, vilket framgår av individuella intyg om regelbundet genomförande (restaurering och förnyelse av kulturarvet, byggnader avsedda för kultur- och turisttjänster, små turistinfrastrukturer). Detta ska inbegripa följande: Adaptiv återanvändning och funktionell, strukturell och anläggningsmässig förnyelse av byggnader och offentliga platser för kulturella tjänster (såsom museer och bibliotek), förbättrad energieffektivitet, användning av alternativ och förnybar energi och undanröjande av hinder som begränsar tillträdet för personer med funktionsnedsättning. Bevarande och tillvaratagande av kulturarvet (t.ex. arkeologiskt, historiskt, arkitektoniskt och demoetno-antropologiskt). — skapande av kunskaps- och informationsplattformar och integrerade informationssystem). skapande av kulturella och konstnärliga aktiviteter, skapande och främjande av kulturella och tematiska resvägar, historiska resvägar, cykel- och/eller gångvägar för anslutning och användning av platser av intresse för turister (t.ex. museer, monument, Unescos platser, bibliotek, arkeologiska områden och andra kulturella, religiösa och konstnärliga attraktioner). – Stöd till kultur-, turism-, handels-, livsmedels- och hantverksföretag 37 % av interventionerna ska genomföras i mindre utvecklade regioner. |
|
M1C3-17 |
Investering – 2.2 Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap |
Mål |
Insatser för skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur och landsbygdslandskap slutförda |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
3 000 |
Q4 |
2025 |
Målgruppen upptäcker det totala antalet tillgångar som omfattas av slutförda interventioner (vilket framgår av intyget om att arbetena utförts regelbundet). För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt måste ytterligare 900 arbeten om skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskapsskydd inledas (vilket framgår av intyget om att arbetena påbörjats). Typ av insatser som ska fyllas i omfattar följande: 1. Konservativ rehabilitering och funktionell återhämtning av jordbruksbosättningar, artefakter och historiska byggnader på landsbygden, jordbruksgrödor av historiskt intresse och typiska delar av arkitektur och landsbygdslandskap. Bland de tekniker som används för återställande och strukturanpassning ska miljökompatibla lösningar och användning av alternativa energikällor prioriteras. 2. Slutförande av folkräkningen av det landsbygdsbyggda kulturarvet och genomförande av nationella och regionala informationsverktyg |
|
M1C3-18 |
Investering – 2.3 Program för att förbättra platsernas identitet: parker och historiska trädgårdar |
Mål |
Antal omställda parker och historiska trädgårdar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
40 |
Q4 |
2024 |
Indikatorn ska hänvisa till antalet historiska parker och trädgårdar som omkalibrerats (vilket framgår av intyget om att arbetena utförts regelbundet). För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt måste minst 1 260 operatörer ha genomgått utbildning. Typ av insatser som ska genomföras för att återställa parker och historiska trädgårdar på ett tillfredsställande sätt: underhåll/återställande/förvaltning av vegetationsdelens utveckling. restaurering av de nuvarande arkitektoniska och monumentala delarna (t.ex. små byggnader, fontäner och inventarier). analys och optimering av de nuvarande metoderna för användning av utrymmen för att möjliggöra optimal användning, med respekt för de mest sårbara eller mest värdefulla områdena. åtgärder för att säkerställa tillgänglighet för personer med nedsatt funktionalitet, säkring av inhägnade områden, ingångsspärrar, videoövervakningssystem. införande av informationsverktyg (t.ex. affischer och guider) för att främja kunskap och medveten användning bland medborgarna. tillvaratagande åtgärder för att främja användning av kultur, utbildning och rekreation |
|
M1C3-19 |
Investering – 2.4 Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skyddshamnar för konstverk (restaureringskonst) |
Mål |
Insatser för seismisk säkerhet på gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skydd för konstverk slutförda |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
300 |
Q4 |
2025 |
Målet ska mäta antalet interventioner för jordbävningssäkerhet på gudstjänstplatser, restaurering av FEC (Fondo Edifici di Culto), skydd för konstverk i händelse av katastrofer slutförda (vilket styrks av intyget för regelbundet utförande av bygg- och anläggningsarbeten). Interventionerna ska omfatta följande:
förebyggande antiseismiska ingrepp i arkitektoniska tillgångar för att återställa befintliga skador och säkra kulturarvet.
|
|
M1C3-20 |
Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (Cinecittà-projektet) |
Delmål |
Undertecknande av kontraktet mellan genomförandeenheten Istituto Luce Studios och företagen om uppförande av nio studior |
Offentliggörande av det undertecknade kontraktet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Indikatorn ska mäta antalet förfaranden för att anförtro bygg- och anläggningsarbeten som avslutats i och med undertecknandet av kontraktet för tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten. Denna insats omfattar byggande av nya studior, återställande av befintliga studior, investeringar i ny digital teknik, system och tjänster som syftar till att stärka filmstudiorna i Cinecittà som förvaltas av Istituto Luce Cinecittà SRL. Kontraktet mellan genomförandeenheten Istituto Luce Studios och företagen ska innehålla urvalskriterier/behörighetskriterier för efterlevnad av DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) för tillgångar/verksamheter och/eller företag som får stöd. Åtagande/mål att investera 20 % i tillgångar/verksamheter och/eller företag som uppfyller urvalskriterierna för digital spårning och 70 % med urvalskriterier för klimatspårning. |
|
M1C3-21 |
Investering – 3.2 Utveckling av filmindustrin (Cinecittà-projektet) |
Mål |
Antal teatrar vars arbeten för omskolning, modernisering och uppförande har slutförts |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
17 |
Q2 |
2026 |
Interventionerna avser byggande av tretton nya studior och renovering av fyra befintliga teatrar. Att interventionerna är fullständiga styrks genom intyget om regelbunden verkställighet. |
|
M1C3-22 |
Investeringar 4.2 – Främjande av turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Investeringspolitik för Europeiska investeringsbankens tematiska fond. |
Antagande av investeringspolicyn |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
I investeringspolicyn ska åtminstone följande fastställas: arten, omfattningen och de insatser som får stöd, de berörda stödmottagarna, kriterierna för stödberättigande för stödmottagare och deras urval genom en öppen ansökningsomgång. samt bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för samma politiska mål. Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M1C3-23 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Investeringspolitik för den nationella turistfonden. |
Antagande av investeringspolicyn |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Fonden är avsedd för inköp, omstrukturering och omskolning av italienska fastigheter för att stödja utvecklingen av turismen i de områden som drabbats hårdast av krisen eller i marginaliserade områden (kustområden, mindre öar, yttersta randområden samt landsbygds- och bergsområden). Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M1C3-24 |
Investeringar 4.2 – Främjande av turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Investeringspolitik för Garantifond för små och medelstora företag. |
Antagande av investeringspolicyn |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M1C3-25 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Investeringspolitik för Fondo rotativo |
Antagande av investeringspolicyn |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Investeringspolicyn ska innebära att 50 % av fonden avsätts för energieffektivitetsåtgärder. Investeringspolicyn ska innehålla urvalskriterier för att säkerställa överensstämmelse med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över uteslutning och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M1C3-26 |
Investering 4.2: Medel för turismens konkurrenskraft företag |
Delmål |
Ikraftträdande av genomförandedekret om skattekredit för ombyggnad av logianläggningar, som innehåller |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den budgetlag som möjliggör skattelättnaden och bestämmelse i tillhörande genomförandeakter som anger deras ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Referenslagstiftningen för beviljandet av skattelättnaden är lag nr 83 av den 2014 maj 31 om erkännande av en skattelättnad för åtgärder för ombyggnad av turistbostäder. Urvals- och godtagbarhetskriterier för efterlevnad av DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) för tillgångar/verksamheter och stödmottagare som får stöd, som kräver att åtminstone en förteckning över uteslutna används och att relevanta delar av EU:s och medlemsstaternas miljölagstiftning efterlevs för de tillgångar/verksamheter och stödmottagare som får stöd, och att efterlevnaden säkerställs. |
|
M1C3-27 |
4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang |
Mål |
Antal kultur- och turistanläggningar vars återställning i genomsnitt nådde 50 % av Stato Avanzamento Lavori (SAL) (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
200 |
Q4 |
2024 |
Investeringen ska omfatta interventioner som omfattar 1. förnyelse och restaurering av kultur- och urbana arv och komplex som har ett högt historiskt och arkitektoniskt värde i Rom för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”. 2.förbättring, säkerhet, antiseismisk konsolidering, återställande av platser och byggnader av historiskt intresse samt arkeologiska vägar för investeringslinjen ”Jubileumsvägar”. 3.ombyggnad av platser i randområden för investeringslinjen ”#LaCittàCondivisa”. 4.insatser i parker, historiska trädgårdar, byar och fontäner för investeringslinjen #Mitingodiverde. 5.digitalisering av kulturella tjänster och utveckling av appar för turister eller investeringslinjen #Roma 4.0. 6.Åtgärder för att öka utbudet av kulturellt utbud till periferi för social integration för investeringslinjen #Amanotesa. Investeringen ska omfatta omskolningsåtgärder som äger rum på minst 5 arkeologiska/kulturella platser för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”, minst 125 arkeologiska/kulturella platser för ”Jubileumsvägar”. minst 50 arkeologiska/kulturella platser för #Lacittàcondivisa. minst 15 arkeologiska/kulturella platser för #Mitingodiverde, minst 5 arkeologiska/kulturella platser för romer 4.0
För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt måste 50 % av projekten inom investeringslinjen ”#Amanotesa” slutföras. |
|
M1C3-28 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Mål |
Antal turistföretag som får skatteavdrag för infrastruktur och/eller tjänster. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
3 500 |
Q4 |
2025 |
Minst 3500 turistföretag som får skatteavdrag för infrastruktur och/eller tjänster. Det stöd som skatteavdraget ger ska höja kvaliteten på gästfriheten för turister genom -investeringar för miljömässig hållbarhet (förnybara energikällor mindre energiintensiva) -ombyggnad och höjning av kvalitetsnormerna för italienska logianläggningar |
|
M1C3-29 |
Investering 4.2: Medel för turismens konkurrenskraft företag |
Mål |
Antal turistprojekt som ska få stöd genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
150 |
Q4 |
2025 |
Stöd till minst 150 turistprojekt. Det stöd som tillhandahålls genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder ska inriktas på följande: -stöd till innovativa investeringar för den digitala omställningen -öka utbudet av tjänster till turismen främjande av sammanläggning av företag |
|
M1C3-30 |
Investering 4.2: Medel för turismens konkurrenskraft företag |
Mål |
Europeiska investeringsbankens tematiska fonder: Utbetalning till fonden av totalt 350 000 000 EUR. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
350 000 000 |
Q4 |
2022 |
Utbetalningen ska vara i linje med den investeringspolitik som fastställs i målet. |
|
M1C3-31 |
Investering 4.2: Medel för turismens konkurrenskraft företag |
Mål |
Nationella turistfonden: Utbetalning till fonden av totalt 150 000 0 00 EUR för stöd till eget kapital. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
150 000 000 |
Q4 |
2022 |
Utbetalningen ska vara i linje med den investeringspolitik som fastställs i målet. |
|
M1C3-32 |
Investering 4.2: Medel för turismens konkurrenskraft företag |
Mål |
Antal turistföretag som ska få stöd genom garantifonden för små och medelstora företag |
; Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
11 800 |
Q4 |
2025 |
Minst 11 800 turistföretag som får stöd från SMF-garantifonden, Garantiinterventionerna ska beviljas på grundval av ett utvärderingsförfarande.
Mottagarna av garantifonden för små och medelstora företag ska vara små och medelstora företag inom turismsektorn och ungdomar under 35 år som vill starta ett nytt företag inom turismsektorn. Stödet från garantifonden för små och medelstora företag ska syfta till att -Investeringar i innovation i leveranskedjan -Investeringar i säkerhet och miljömässig hållbarhet. -Investeringar i digitalisering för att påskynda den digitala omvandlingen/innovationen. -Stöd till förbättring av tjänsternas kvalitet och förbättring av inkvarteringsmöjligheterna. -Främja sammanslutningar och utveckling av företagsnätverk. |
|
M1C3-33 |
Investeringar 4.2 Medel för turismens konkurrenskraft företag |
Mål |
Antal företag som ska få stöd genom Fondo Rotativo (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
300 |
Q4 |
2025 |
Minst 300 företag som stöds av Fondo Rotativo, De insatser som finansieras genom Fondo rotativo ska omfatta följande: -åtgärder för energiomställning -insatser för klimatskal och renovering, i enlighet med artikel 3 punkt 1 b i presidentdekret nr 380/2001 (en enda text med bestämmelser i lagar och andra författningar om byggnader). -insatser för att undanröja arkitektoniska hinder. -åtgärder för att helt eller delvis ersätta luftkonditioneringssystem. -inköp av möbler och inredningsdelar som uteslutande är avsedda för de logianläggningar som omfattas av detta dekret -interventioner för antagande av antiseismiska åtgärder -renovering av inredningsdelar. -uppförande av termiska pooler och förvärv av utrustning och utrustning som behövs för att bedriva spa-verksamhet samt för mässor för förnyelse av utställningsstrukturerna. |
|
M1C3-34 |
Investeringar 4.2 Medel för turismens konkurrenskraft företag |
Mål |
Antal fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden |
Nummer |
0 |
12 |
Q4 |
2025 |
Minst 12 fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden och som skulle kunna nå 17 fastigheter med tanke på hävstångseffekten. Stödet från den nationella turistfonden ska syfta till att -Investeringar i produkt-, process- och förvaltningsinnovation för att främja den digitala omvandlingen av utbudet av turismtjänster. -Investeringar för att säkerställa kvaliteten på turistgästernas kvalitet -främja sammanslutningar och utveckling av företagsnätverk. |
|
|
M1C3-35 |
– Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang |
Delmål |
Undertecknande av varje avtal om sex projekt mellan ett ministerium för turism och stödmottagare/genomförandeorgan |
Offentliggörande av programavtalet mellan ministeriet för turism, Romhuvudstaden och övriga berörda aktörer. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Avtalen ska undertecknas för de 6 projekten
Förteckningen över stödmottagare/genomförandeorgan ska omfatta följande: Huvudstaden Rom. Arkeologiskt förnuft för kultur-, miljö- och landskapsarv i Rom (MIC). Arkeologiska park Colosseum. Arkeologiska park Appia Antica. Roms stift. Ministeriet för turism, Regionen Lazio. Före anbudsinfordran ska urvals- och tilldelningskriterierna och projektens särdrag fastställas med tillhörande resurser. Tilldelningen av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. . |
|
M1C3-36 |
– Investeringar – 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang |
Mål |
Antal kultur- och turistanläggningar vars återställning har slutförts |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
200 |
Q2 |
2026 |
Investeringen ska omfatta interventioner som omfattar -förnyelse och restaurering av kultur- och urbana arv och komplex som har ett högt historiskt och arkitektoniskt värde i Rom för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”. -förbättring, säkerhet, antiseismisk konsolidering, återställande av platser och byggnader av historiskt intresse samt arkeologiska vägar för investeringslinjen ”Jubilee-vägar”. -ombyggnad av platser i perifera områden för investeringslinjen ”LaCittàCondivisa”. -insatser i parker, historiska trädgårdar, byar och fontäner för investeringslinjen Mitingodiverde. -digitalisering av kulturella tjänster och utveckling av appar för turister eller investeringslinjen romer 4.0. -åtgärder för att öka utbudet av kulturellt utbud till periferi för social integration för investeringslinjen Amanotesa. - Investeringen ska omfatta omskolningsåtgärder som äger rum på minst 5 arkeologiska/kulturella platser för investeringslinjen ”Roman Cultural Heritage for EU-Next Generation”, minst 125 arkeologiska/kulturella platser för ”Jubilee-vägar”. minst 50 arkeologiska/kulturella platser för Lacittàcondivisa. minst 15 arkeologiska/kulturella platser för Mitingodiverde, minst 5 arkeologiska/kulturella platser för romer 4.0 För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att alla projekt inom ramen för investeringslinjen ”Airways Amanotesa” slutförs och att appen ”CaputMundi – Roma4U” är tillgänglig för allmänheten. |
D.OMRÅDE 2 DEL 1: Cirkulär ekonomi, jordbruksbaserade livsmedel och grön omställning
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar investeringar och reformer inom avfallshantering, cirkulär ekonomi, stöd till värdekedjor för jordbruksbaserade livsmedel och grön omställning. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att öka konkurrensen inom avfallshantering och lokala offentliga tjänster inom ramen för reformdelen ”företagsklimat” och förbättra vattenförbrukningen för jordbruket. Denna del är ett svar på de landsspecifika rekommendationerna för att fokusera investeringarna i den gröna omställningen, även i den cirkulära ekonomin.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt [...] avfallshantering och vattenförvaltning” (landsspecifik rekommendation 3, 2020) och att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på [...] och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3 och 2019).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
D.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Cirkulär ekonomi
Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi
Denna reform består i antagandet av en bred nationell strategi för den cirkulära ekonomin som omfattar ett nytt digitalt spårbarhetssystem för avfall, skatteincitament för att stödja återvinningsverksamhet och användning av returråvaror, en översyn av miljöbeskattningen, rätten till återanvändning och reparation, reformen av systemet för utökat producentansvar (EPR) och konsortiesystemet, stöd till befintliga regleringsverktyg (t.ex. slutlagstiftning om avfall och minimala miljökriterier inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling) och stöd till projekt för industriell symbios. Reformen av systemet för utökat producentansvar och konsortier ska också ta hänsyn till behovet av en effektivare användning av miljöbidraget för att säkerställa tillämpningen av transparenta och icke-diskriminerande kriterier. Ett särskilt tillsynsorgan ska inrättas i syfte att övervaka hur konsortiesystemen fungerar och hur effektiva de är, under ledning av ministeriet för ekologisk omställning (MITE). Åtgärden ska omfatta alla konsortier (inte bara CONAI-förpackningssystemet).
Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter
Denna reform består av tekniskt stöd från regeringen till lokala myndigheter för genomförandet av EU:s miljölagstiftning och nationell miljölagstiftning, utarbetande av planer och projekt för avfallshantering och anbudsförfaranden. Stödet till anbudsförfaranden ska säkerställa att koncessioner inom avfallshantering beviljas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt som ökar konkurrenskraftiga processer för att uppnå bättre standarder för offentliga tjänster. Denna reform stöder därför genomförandet av de reformer av avfallshanteringen som föreslagits inom ramen för reformdelen av företagsklimatet. Tekniskt stöd ska också omfatta miljöanpassad offentlig upphandling.
Investering 2.1 – Logistikplanen för jordbruks-, livsmedels-, fiskeri- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial
Denna åtgärd består i beviljande av stöd till materiella och immateriella investeringar (såsom lagringsanläggningar för jordbruksråvaror, omvandling och bevarande av råvaror, digitalisering av logistik och infrastrukturinsatser på livsmedelsmarknaderna), investeringar i livsmedelstransporter och logistik för att minska de miljömässiga och ekonomiska kostnaderna och innovationen i produktionsprocesser, precisionsjordbruk och spårbarhet (t.ex. blockkedjor). Urvalskriterierna ska överensstämma med den behovsbedömning som utarbetats inom ramen för den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken av ministeriet för jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukspolitik. Åtgärden syftar till att främja minskade utsläpp under transport- och logistikfaserna inom jordbruks- och livsmedelssektorn, med hjälp av elfordon och transportsystem, och främja digitaliseringen av sektorn och användningen av förnybar energi.
Investering 2.2 – Agri-solpark
Denna åtgärd består i att bevilja stöd till investeringar i produktionsstrukturer inom jordbruks-, djuruppfödningssektorn och den agroindustriella sektorn, avlägsna och bortskaffa det befintliga taket och bygga ett nytt isolerat tak, skapa automatiserade ventilations- och/eller kylsystem och installera solpaneler, intelligent hantering av flöden och ackumulatorer.
Investering 2.3 – Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna
Denna åtgärd består i beviljande av stöd till investeringar i materiella och immateriella tillgångar som syftar till att
-innovation och mekanisering inom jordbruket, särskilt maskiner som inte är avsedda att användas på väg.
-innovation i processerna för omvandling, lagring och förpackning av extra jungfruolja.
Maskiner som inte är avsedda att användas på väg ska vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan som uppfyller kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
Investering 3.3 – Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar
Denna investering består i utformning och produktion av digitalt innehåll för att öka medvetenheten om miljö- och klimatutmaningar. Det digitala innehållet ska bestå av poddsändningar, skolvideolektioner, videor och artiklar. En internetbaserad, abonnemangsfri plattform ska inrättas med målet att bli det mest omfattande ”arkivet” med utbildnings- och rekreationsmaterial om miljörelaterade frågor. Produktionen av digitalt innehåll förväntas involvera viktiga opinionsbildare. Exempel på ämnen som täcks genom olika kanaler kan vara följande: övergångsregler, energimixens roll och rollen för förnybara energikällor, klimatförändringar, atmosfärens hållbarhet och globala temperaturer, havens dolda roll, vattenreserver, enskilda och organisatoriska ekologiska fotavtryck, cirkulär ekonomi och nytt jordbruk.
D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M2C1-1 |
Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerdekretet om antagande av den nationella strategin för den cirkulära ekonomin |
Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Ministerdekretet för antagandet av den nationella strategin för cirkulär ekonomi, som ska innehålla åtminstone följande åtgärder: -ett nytt digitalt spårbarhetssystem för avfall som å ena sidan ska stödja utvecklingen av en sekundär marknad för råvaror (genom att tillhandahålla en tydlig ram för försörjningen av returråvaror) å andra sidan ska kontrollmyndigheterna förebygga och bekämpa olaglig hantering av avfall. -skatteincitament för att stödja återvinningsverksamhet och användning av returråvaror. -en översyn av miljöbeskattningssystemet för avfall i syfte att göra materialåtervinning mer praktiskt än deponering och förbränning inom det nationella territoriet. -rätt till återanvändning och reparation. -reform av systemet för utökat producentansvar (utökat producentansvar) och konsortiesystem för att stödja uppnåendet av EU:s mål genom inrättandet av ett särskilt tillsynsorgan, under ordförandeskap av MITE, i syfte att övervaka hur konsortiesystemen fungerar och hur effektiva de är. -stöd till befintliga regleringsverktyg: Avskaffande av avfallslagstiftning (nationell och regional), Minimum Environmental Criteria (CAM) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling. Utvecklingen/uppdateringen av EoW och CAM ska särskilt omfatta konstruktion, textilier, plast, avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE). -stöd till projekt för industriell symbios genom rättsliga och finansiella instrument.) |
|
M2C1-2 |
Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter |
Delmål |
Godkännande av avtal om utarbetande av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för lokala offentliga myndigheter |
Offentliggörande av det godkända avtalet på ministeriets webbplats |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Godkännande av en överenskommelse om utveckling av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad för att stödja lokala myndigheter i genomförandet av de minimimiljökriterier (CAM) som fastställs i lag (lagstiftningsdekret nr 50/2016 om offentlig upphandling) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling (miljöanpassad offentlig upphandling) och inledandet av stödåtgärden. Tekniskt stöd till lokala myndigheter (regioner, provinser och kommuner) ska garanteras av regeringen (ministeriet för ekologisk omställning, ministeriet för ekonomisk utveckling och andra relevanta) genom de interna företagen. Det tekniska stödet ska omfatta följande: -tekniskt stöd för genomförandet av EU-lagstiftning på miljöområdet och nationell lagstiftning. -stöd till utarbetande av planer och projekt för avfallshantering. -stöd till anbudsförfaranden, även för att säkerställa att koncessioner inom avfallshantering beviljas på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, vilket ökar konkurrensförfarandena för att uppnå bättre standarder för offentliga tjänster. Ministeriet för ekologisk omställning ska utarbeta en särskild handlingsplan för kapacitetsuppbyggnad för att hjälpa lokala myndigheter och professionella offentliga upphandlare att tillämpa de minimimiljökriterier (CAM) som fastställs i lag (lagstiftningsdekret nr 50/2016 om offentlig upphandling) inom ramen för miljöanpassad offentlig upphandling. |
|
M2C1-3 |
Investering 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial |
Delmål |
Offentliggörande av slutlig rangordning inom ramen för incitamentsystemet för logistik |
Offentliggörande på ministeriets webbplats eller någon annan stödkanal |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
I godkännandeförordningen fastställs den slutliga rangordningen. Systemet för logistikincitament ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna för ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. åtagande om att klimatbidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 32 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande om att det digitala bidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 27 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under stödordningens löptid och slut. |
|
M2C1-4 |
Investering 2.2: Agri-solar Park |
Mål |
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
30 |
Q4 |
2022 |
Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 30 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen. Investeringen ska genomföras genom två olika förfaranden som redan finns och ska refinansieras. Dessa förfaranden möjliggör utbetalning av lån till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan. |
|
M2C1-5 |
Investering 2.2: Agri-solar Park |
Mål |
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen |
Ej tillämpligt |
Procent |
30 |
50 |
Q4 |
2023 |
De stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till minst 50 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen ska identifieras. Investeringen ska genomföras genom två olika förfaranden som redan finns och ska refinansieras. Dessa förfaranden möjliggör utbetalning av lån till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan. |
|
M2C1-6 |
Investering 2.2: Agri-solar Park |
Mål |
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen |
Ej tillämpligt |
Procent |
50 |
100 |
Q4 |
2024 |
Identifiering av stödmottagande projekt vars totala värde uppgår till 100 % av de totala finansiella resurser som avsatts för investeringen. Investeringen ska genomföras genom två olika förfaranden som redan finns och ska refinansieras. Dessa förfaranden ska möjliggöra utbetalning av lån till företag som uppfyller kraven och lämnar in ansökan. |
|
M2C1-7 |
Investering 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna |
Mål |
Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
10 000 |
Q4 |
2024 |
Minst 10000 företag har fått stöd för betalda investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin. De investeringar som får stöd är följande: – Ersättning av mer förorenande terrängfordon – Införande av precisionsjordbruk – Ersättning av föråldrade anläggningar för olivfabriker För att uppfylla principen Orsaka ingen betydande skada ska terrängfordon vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan, vilket ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. . |
|
M2C1-8 |
Investering 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna |
Mål |
Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin |
Ej tillämpligt |
Nummer |
10 000 |
15 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 15 000 företag har fått stöd för betalda investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin. De investeringar som får stöd är följande: – Ersättning av mer förorenande terrängfordon – Införande av precisionsjordbruk – Ersättning av föråldrade anläggningar för olivfabriker För att uppfylla principen Orsaka ingen betydande skada ska terrängfordon vara utsläppsfria eller endast drivas med biometan, vilket ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. |
|
M2C1-9 |
Investering 2.2: Agri-solar Park |
Mål |
Solenergi inom jordbruket |
Ej tillämpligt |
kW |
0 |
375 000 |
Q2 |
2026 |
minst 375 000 (kW) installerad solkraftproduktionskapacitet |
|
M2C1-10 |
Investering 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial |
Mål |
Insatser för att förbättra logistiken inom sektorerna för livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
48 |
Q2 |
2026 |
Minst 48 insatser för att förbättra logistiken för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial. |
|
M2C1-11 |
Investering 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar |
Delmål |
Lansering av webbplattform och avtal med författare |
Meddelande om undertecknande av avtal med innehållsproducenter |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Offentlig lansering av webbplattformen och slutliga avtal med ”innehållsproducenter”. Projekten syftar till att utveckla minst 180 poddsändningar, skolspecifika videolektioner och videomaterial som tagits fram och finns tillgängliga på webbplattformen om miljöomställningen. |
|
M2C1-12 |
Investering 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar |
Mål |
Audiovisuellt material om miljöomställning |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
180 |
Q2 |
2026 |
Minst 180 poddsändningar, skolspecifika videolektioner och videoinnehåll som produceras och laddas upp på webbplattformen. |
D.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering
Denna reform består i antagandet av ett brett nationellt program för avfallshantering som syftar till att uppnå de högsta nivåerna av förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återvinning av avfall, anpassning av det nätverk av anläggningar som krävs för integrerad avfallshantering, minimering av slutförvaring som det slutliga och återstående alternativet, upprättande av övervakningssystem, förhindrande av att nya överträdelseförfaranden inleds mot Italien, åtgärder mot låg insamling av avfall, avhållande av deponering och säkerställande av komplementaritet med regionala avfallsprogram, så att målen i europeisk och nationell avfallslagstiftning kan uppnås och olaglig avfallsdumpning och utomhusbränning bekämpas.
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar
Denna investering består i att förbättra och mekanisera kommunernas nätverk för avfallsinsamling, bygga nya anläggningar för behandling/återvinning av organiskt avfall, flermaterials-, glas- och pappersförpackningar och innovativa anläggningar för behandling/återvinning av personligt adsorberat avfall, avloppsslam, läderavfall och textilavfall.
Investering 1.2 – Cirkulär ekonomi: Flaggskeppsprojekt
Denna investering består i att stödja förbättringar av nät för separat insamling, bland annat genom digitalisering av processerna och/eller logistiken, och anläggningar för behandling/återvinning inom följande sektorer:
-Avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE), inklusive vindturbinblad och solcellspaneler.
-Pappers- och pappindustri;
-Återvinning av plastavfall (mekanisk, kemisk återvinning, ”Plastic Hubs”), inklusive Marine Plastic Litter (MPL). Inom detta område ska projekt för industriell symbios uppmuntras i form av ”cirkulära distrikt” för att säkerställa en fullständig återanvändning av biprodukter från återvinning av plast och producera varor med högt mervärde.
-Textilier (”Textile Hubs”).
Dessutom ska ett globalt övervakningssystem för att hantera olaglig dumpning utvecklas med hjälp av satelliter, drönare och teknik för artificiell intelligens (för ytterligare en beskrivning av det övergripande ingripandet se Investering 1.1 – Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem i Område 2 – del 4). Det globala övervakningssystemet ska, tillsammans med föreslagna åtgärder för spårbarhet av avfall, stödja lokala kontrollmyndigheter och ordningsstyrkor när det gäller att förebygga, kontrollera och bekämpa olaglig dumpning och organiserad brottslighet inom avfallshanteringen.
Investeringar 3.1 – De gröna öarna
Denna investering består i att finansiera och genomföra projekt inom energi (såsom förnybara energikällor, nät och energieffektivitet), vatten (såsom avsaltning), transport (såsom cykelvägar, utsläppsfria bussar och båtar) och avfall (såsom avfallssortering) på de 19 icke-sammanlänkade småöarna. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 21 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 22 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 23 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 24 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.
Investering 3.2 – Grön samhällen
Denna investering består av stöd till landsbygds- och bergsområden, som har för avsikt att på ett balanserat sätt utnyttja sina viktigaste resurser (så kallade gröna samhällen) genom investeringar, särskilt på följande områden:
-integrerad och certifierad förvaltning av skogsjordbruket (”även genom utbyte av tillgodohavanden från avskiljning av koldioxid, förvaltning av biologisk mångfald och certifiering av försörjningskedjan för trä”).
-integrerad och certifierad förvaltning av vattenresurser.
-produktion av energi från lokala förnybara energikällor, såsom mikrovattenkraftverk, biomassa, biogas, vindkraft, kraftvärme och biometan.
-utveckling av hållbar turism (”kapabel att förbättra lokala produkter”).
-byggande och hållbar förvaltning av byggnadsbeståndet och infrastrukturen i ett modernt berg.
-energieffektivitet och intelligent integrering av anläggningar och nätverk.
-hållbar utveckling av produktionsverksamheten (ingen avfallsproduktion).
-integrering av rörlighetstjänster.
-utveckling av en hållbar jordbruksmodell (”som också är oberoende av energi genom produktion och användning av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och transportsektorerna”).
-För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 25 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 26 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 27 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 28 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.
D.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M2C1-13 |
Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering ska åtminstone innehålla följande mål: uppnå de högsta nivåerna av förberedelse för återanvändning, materialåtervinning och återvinning av avfall, åtminstone uppnå de mål som anges i artikel 181 i lagstiftningsdekret 152/06 och även beakta systemen för utökat producentansvar, a)att anpassa det nätverk av anläggningar som krävs för en integrerad avfallshantering – i syfte att utveckla den cirkulära ekonomin – för att säkerställa den kapacitet som krävs för att uppnå de mål som anges i led a och följaktligen minimera slutförvaringen som det slutliga och återstående alternativet, i enlighet med närhetsprincipen och med beaktande av de förebyggande mål som fastställts inom ramen för den nationella planering för förebyggande av avfall som föreskrivs i artikel 180 i lagstiftningsdekret 152/06, b)att inrätta en lämplig övervakning av programmets genomförande för att göra det möjligt att fortlöpande kontrollera att programmets mål uppfylls och att det i slutändan är nödvändigt att anta korrigerande verktyg för att uppnå de planerade åtgärderna. c)kommissionen uppmanas att förhindra att nya överträdelseförfaranden inleds mot Republiken Italien för underlåtenhet att genomföra europeiska bestämmelser om planering av avfallscykler. d)att ta itu med den låga insamlingen av avfall och motverka deponering (se även den nationella strategin för cirkulär ekonomi). e)den regionala anläggningen för avfallshantering ska komplettera det nationella programmet för avfallshantering. f)att överbrygga bristerna i avfallshanteringen och den regionala klyftan när det gäller anläggningskapacitet och kvalitetsstandarder mellan olika regioner och områden på det nationella territoriet, i syfte att återvinna förseningar. att uppnå de nuvarande och nya mål som föreskrivs i europeisk och nationell lagstiftning. i) för att bekämpa olaglig avfallsdumpning och förbränning utomhus (t.ex. i området Terra dei Fuochi) genom åtgärder, inbegripet införandet av ett nytt spårbarhetssystem för avfall, ska det globala övervakningssystem som stöds för att hantera olaglig dumpning utvecklas med hjälp av satelliter, drönare och teknik för artificiell intelligens (AI). |
|
M2C1-14 |
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Delmål |
Ministerdekretet träder i kraft. |
Antagande av ministerdekretet om godkännande av urvalskriterierna för de projekt som föreslås av kommunerna. |
Offentliggörande i Gazzetta Ufficiale |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2021 |
Ministerdekretet om godkännande av urvalskriterierna för de projekt som föreslås av kommunerna. I ministerdekretet fastställs att projekten ska väljas ut bland följande kriterier: -Samstämmighet med EU-lagstiftning och nationell lagstiftning och EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. -Förväntade förbättringar av återvinningsmålen -Överensstämmelse med regionala och nationella planeringsinstrument. -Bidrag till att lösa EU-överträdelser, synergier med annan sektoriell planering (t.ex. PNIEC) och/eller andra delar av planen, innovativ teknik som bygger på erfarenheter i full skala. -Förslagets tekniska kvalitet. -Överensstämmelse och komplementaritet med sammanhållningspolitiska program och liknande projekt som finansieras genom andra EU-instrument och nationella instrument Interventionerna ska inte omfatta investeringar i deponier, bortskaffningsanläggningar, anläggningar för mekanisk biologisk behandling/mekanisk behandling eller förbränningsanläggningar, i enlighet med DNSH-principen. |
|
M2C1-15 |
Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Mål |
Minskning av olagliga deponier (T1) |
Ej tillämpligt |
Antal olagliga deponier |
33 |
7 |
Q4 |
2023 |
De föreslagna åtgärderna ska stödja uppförandet av nya anläggningar för behandling och återvinning och den tekniska förbättringen av befintliga anläggningar. Dessutom syftar åtgärderna till att genomföra och digitalisera nätverket för separat insamling för att stödja och involvera medborgarna i antagandet av god praxis för avfallshantering. Det föreslagna ingripandet ska leda till en minskning av de olagliga deponier som ingår i överträdelseförfarandet NIF 2003/2077 från 33 till 7 (dvs. med minst 80 %). |
|
M2C1–15a |
Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering: Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Mål |
Minskning av olagliga deponier (T2) |
Ej tillämpligt |
Antal olagliga deponier |
34 |
14 |
Q4 |
2023 |
De föreslagna åtgärderna ska stödja uppförandet av nya anläggningar för behandling och återvinning och den tekniska förbättringen av befintliga anläggningar. Dessutom syftar åtgärderna till att genomföra och digitalisera nätverket för separat insamling för att stödja och involvera medborgarna i antagandet av god praxis för avfallshantering. Det föreslagna ingripandet innebär att minskningen av de olagliga deponier som ingår i överträdelseförfarande 2011/2215 från 34 till 14 (dvs. med minst 60 %). |
|
M2C1–15ter |
Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering: Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Mål |
Regionala skillnader i separat insamling |
Ej tillämpligt |
Procentenhet |
22.8 |
20 |
Q4 |
2023 |
De föreslagna åtgärderna ska stödja uppförandet av nya anläggningar för behandling och återvinning och den tekniska förbättringen av befintliga anläggningar. Dessutom syftar åtgärderna till att genomföra och digitalisera nätverket för separat insamling för att stödja och involvera medborgarna i antagandet av god praxis för avfallshantering. Skillnaden mellan det nationella genomsnittet och den region som uppvisar sämst resultat när det gäller separat insamling minskas till 20 procentenheter. |
|
M2C1–15c |
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Delmål |
Ikraftträdande av kravet på separat insamling av biologiskt avfall |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Kravet på separat insamling av biologiskt avfall ska vara i drift senast den 31 december 2023, i enlighet med EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin. |
|
M2C1-16 |
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Mål |
Olagliga deponier |
Ej tillämpligt |
Antal olagliga deponier |
7 |
4 |
Q4 |
2024 |
De föreslagna åtgärderna ska stödja uppförandet av nya anläggningar för behandling och återvinning och den tekniska förbättringen av befintliga anläggningar. Dessutom syftar åtgärderna till att genomföra och digitalisera nätverket för separat insamling för att stödja och involvera medborgarna i antagandet av god praxis för avfallshantering. Den föreslagna interventionen ska leda till en minskning av olagliga deponier som omfattas av överträdelseförfarande 2003/2077 7–4 (dvs. minst 90 %) |
|
M2C1-16a |
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Mål |
Olagliga deponier |
Ej tillämpligt |
Antal olagliga deponier |
14 |
9 |
Q4 |
2024 |
De föreslagna åtgärderna ska stödja uppförandet av nya anläggningar för behandling och återvinning och den tekniska förbättringen av befintliga anläggningar. Dessutom syftar åtgärderna till att genomföra och digitalisera nätverket för separat insamling för att stödja och involvera medborgarna i antagandet av god praxis för avfallshantering. Det föreslagna ingripandet innebär att minskningen av de olagliga deponier som ingår i överträdelseförfarande 2011/2215 från 14 till 9 (dvs. minst 75 %) |
|
M2C1–16ter |
Reform 1.2 Nationellt program för avfallshantering Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Mål |
Regionala skillnader i andelen separat insamling |
Ej tillämpligt |
Procentenhet |
27,6 |
20 |
Q4 |
2024 |
De föreslagna åtgärderna ska stödja uppförandet av nya anläggningar för behandling och återvinning och den tekniska förbättringen av befintliga anläggningar. Dessutom syftar åtgärderna till att genomföra och digitalisera nätverket för separat insamling för att stödja och involvera medborgarna i antagandet av god praxis för avfallshantering. Den föreslagna åtgärden ska minska variationen mellan genomsnittet i tre regioner med bäst resultat och de tre regioner som har sämst resultat i separata insamlingsnivåer med 20 procentenheter. |
|
M2C1-17 |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för kommunalt avfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
Ej tillämpligt |
Återvinningsgrad |
55 |
Q4 |
2025 |
Materialåtervinningsgraden för kommunalt avfall ska uppgå till minst 55 % (enligt definitionen i artikel 11.2 c i direktiv 2008/98/EG om avfall, ändrat genom direktiv 2018/851). |
|
|
M2C1–17a |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för förpackningsavfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
Ej tillämpligt |
Återvinningsgrad |
Ej tillämpligt |
65 |
Q4 |
2025 |
Materialutnyttjandegraden för förpackningsavfall i viktprocent ska uppgå till minst 65 % (enligt definitionen i artikel 6.1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)) |
|
M2C1–17ter |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för träförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
Ej tillämpligt |
Återvinningsgrad |
Ej tillämpligt |
25 |
Q4 |
2025 |
Materialutnyttjandegraden för träemballage i viktprocent ska uppgå till minst 25 % (enligt definitionen i artikel 6.1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)) 25 %. |
|
M2C1–17quater |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för järnmetallförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
Ej tillämpligt |
Återvinningsgrad |
Ej tillämpligt |
70 |
Q4 |
2025 |
Materialutnyttjandegraden för förpackningar av järnmetaller ska uppgå till minst 70 % (enligt definitionen i artikel 6.1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)) |
|
M2C1-17d |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för aluminiumförpackningar – Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
Ej tillämpligt |
Återvinningsgrad |
Ej tillämpligt |
50 |
Q4 |
2025 |
Materialutnyttjandegraden för aluminiumförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 50 % (enligt definitionen i artikel 6.1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)) |
|
M2C1-17e |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för glasförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
Ej tillämpligt |
Återvinningsgrad |
Ej tillämpligt |
70 |
Q4 |
2025 |
Materialutnyttjandegraden för glasförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 70 % (enligt definitionen i artikel 6.1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)) |
|
M2C1-17f |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för papper och kartong i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
Ej tillämpligt |
Återvinningsgrad |
Ej tillämpligt |
75 |
Q4 |
2025 |
Materialutnyttjandegraden för papper och kartong ska uppgå till minst 75 % (enligt definitionen i artikel 6.1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)) |
|
M2C1-17g |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för plastförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
Ej tillämpligt |
Återvinningsgrad |
Ej tillämpligt |
50 |
Q4 |
2025 |
Materialutnyttjandegraden för plastförpackningar i viktprocent ska uppgå till minst 50 % (enligt definitionen i artikel 6.1 g I-VI i direktiv 94/62/EG om förpackningsavfall (ändrat genom direktiv 2018/852)) |
|
M2C1-17h |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Delmål |
Ikraftträdande av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2025 |
Italien tillämpar separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier, i enlighet med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. |
|
M2C1-17i |
Reform 1.1 Nationellt program för cirkulär ekonomi: Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Delmål |
Ikraftträdande av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2025 |
Ikraftträdandet av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier i enlighet med handlingsplanen för den cirkulära ekonomin. |
|
M2C1-18 |
Investering 3.1: Gröna öar |
Delmål |
Direktorns ikraftträdande |
Bestämmelse i dekretet om lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2022 |
Genom förvaltningsdekretet godkänns rangordningen av projekt som avser resultaten av det offentliga meddelandet. Urvalsförfarandet ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. b) Åtagande om att klimatbidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 37 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under ordningens löptid och när ordningen upphör. Möjliga insatsområden är följande: -integrerad och certifierad förvaltning av skogsjordbruket (”även genom utbyte av tillgodohavanden från avskiljning av koldioxid, förvaltning av biologisk mångfald och certifiering av försörjningskedjan för trä”). -integrerad och certifierad förvaltning av vattenresurser. -produktion av energi från lokala förnybara energikällor, såsom mikrovattenkraftverk, biomassa, biogas, vindkraft, kraftvärme och biometan. -utveckling av hållbar turism (”kapabel att förbättra lokala produkter”). -byggande och hållbar förvaltning av byggnadsbeståndet och infrastrukturen i ett modernt berg. -energieffektivitet och intelligent integrering av anläggningar och nätverk. -hållbar utveckling av produktionsverksamheten (ingen avfallsproduktion). -integrering av rörlighetstjänster. -utveckling av en hållbar jordbruksmodell (”som också är oberoende av energi genom produktion och användning av energi från förnybara energikällor inom el-, värme- och transportsektorerna”). Biometan ska uppfylla hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och de bestämmelser om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel som fastställs i artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter för att göra det möjligt för åtgärden att efterleva principen om förbud mot skadliga effekter och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. |
|
M2C1-19 |
Investering 3.1: Gröna öar |
Mål |
Genomförande av integrerade projekt på små öar |
Ej tillämpligt |
Antal små öar |
0 |
19 |
Q2 |
2026 |
Minst 19 små öar genomför slutförda integrerade projekt som omfattar minst tre olika typer av insatser. Totalt sett ska investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 stå för minst 37 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. Följande insatser berättigar till finansiering: -energieffektivitetsåtgärder. -utveckling och/eller uppgradering av tjänster och infrastrukturer för kollektiv rörlighet. eldrivna bussar och båtar. skyddshamnar för kollektivtrafiktjänster. bildelning, cykeldelning, skoterdelning. -byggande och/eller anpassning av cykelvägar, uppförande av skyddsområden. -effektiv separat insamling med förstärkta insamlingssystem. -byggande/modernisering av ekologiska öar med tillhörande centrum för återanvändning. -avsaltningssystem. -anläggningar för förnybar energi för el, inklusive solceller, vindkraft till havs och havsbaserad förnybar energi såsom våg- eller tidvattenkraft. -energieffektivitetsåtgärder som syftar till att minska efterfrågan på el. -insatser för elnätet och tillhörande infrastruktur: lagringsanordningar, integrering av elsystemet med öns vattensystem, smarta nät, innovativa energihushållnings- och övervakningssystem. |
|
M2C1-20 |
Investering 3.2: Gröna samhällen |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna samhällen |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna gemenskaper |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2022 |
Anmälan av förfarandet för beviljande av bidrag, som bör inbegripa kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna för ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M2C1-21 |
Investering 3.2: Gröna samhällen |
Mål |
Genomförande av de insatser som lagts fram i de gröna gemenskapernas planer |
Ej tillämpligt |
Procentandel av de insatser som lagts fram av de gröna gemenskaperna |
0 |
90 |
Q2 |
2026 |
Slutförande av genomförandet av minst 90 % av de planerade insatserna i de planer som lagts fram av de gröna gemenskaperna (enligt definitionen i artikel 72 i lag 221/2015). |
E. OMRÅDE 2 DEL 2: ENERGIOMSTÄLLNING OCH HÅLLBAR RÖRLIGHET
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar investeringar och reformer i energiomställningen. Det omfattar reformer för att underlätta tillståndsgivning för projekt för förnybara energikällor. Delen innehåller investeringar i havsbaserade förnybara energikällor, vätgaskraft, biometananläggningar och smarta nät. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att öka konkurrensen på elmarknaden i reformdelen ”företagsklimat”.
Denna del omfattar också investeringar och reformer i hållbar rörlighet. Det omfattar reformer för att underlätta tillståndsgivning för projekt för hållbar rörlighet. Delen omfattar investeringar för att bygga cykelbanor och infrastruktur för snabb transittrafik för tunnelbana/spårvagn/buss och för att upphandla utsläppsfria bussar, rullande materiel, brandbilar och flygplatsfordon. Dessa reformer och investeringar kompletteras med reformer för att avskaffa reglerade priser för elladdning och öka konkurrensen i fråga om koncessioner för laddningsstationer, regionala järnvägar och lokal kollektivtrafik i reformdelen ”företagsklimat”.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt [...] ren och effektiv produktion och användning av energi [...] hållbara kollektivtransporter” (landsspecifik rekommendation 3, 2020) och att ”inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på [...] och infrastrukturens kvalitet, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifik rekommendation 3, 2019).
Delen stöder de riktlinjer som utfärdats till Italien för genomförandet av landets nationella energi- och klimatplan (SWD (2020) 911 final), där Italien uppmanades att främja, modernisera och uppgradera befintliga anläggningar för förnybar energi, särskilt befintliga vindkraftverk, och att utforska innovativ havsbaserad energi i hela Medelhavet.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
E.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 – Förenkling av tillståndsförfarandena för förnybara anläggningar på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara energikällor samt förlängning av de nuvarande stödsystemens stödberättigande
Reformen består av följande:
-Ikraftträdandet av ett regelverk för anläggningar för förnybara energikällor och uppgradering och modernisering av befintliga anläggningar.
-Ikraftträdandet av ett regelverk som fastställer kriterier för identifiering av områden som är lämpliga och olämpliga för installation av anläggningar för förnybar energi med en total effekt på mer än 50 GW i enlighet med Italiens nationella energi- och klimatplan och målen i den gröna given. den rättsliga ramen har överenskommits mellan regionerna och de andra berörda statliga förvaltningarna.
-Komplettering av stödmekanismen för förnybara energikällor även för ytterligare icke-mogen teknik eller teknik med höga driftskostnader och förlängning av auktionsperioden för den så kallade RES1-mekanismen (även för att återspegla den avmattning som orsakas av hälsokrisen), samtidigt som principerna om konkurrenskraftig tillgång bibehålls.
-Ikraftträdandet av bestämmelserna främjar investeringar i lagringssystem i dekretet om införlivande av direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el.
Reform 2 – Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas
Denna reform består i att stärka stödet till ren biometan genom att anta lagstiftning för att öka omfattningen av de stödberättigande biometanprojekten och förlänga tiden för tillgången till bidrag. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande men och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
Reform 3 – Administrativa förenklingar och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad
Denna reform består i att en rättslig ram för att främja väte som en förnybar energikälla träder i kraft. Denna rättsliga ram ska innehålla följande:
-Tekniska säkerhetsbestämmelser för produktion, transport (tekniska och rättsliga kriterier för införande av vätgas i naturgasnätet), lagring och användning av vätgas.
-Ett påskyndat tillståndsförfarande med ett förfarande med en enda kontaktpunkt för att få tillstånd att bygga och driva en småskalig anläggning för vätgasproduktion (för elektrolysanläggningar på mindre än 1–5 MW, lagringströskeln ska fastställas i ovannämnda tekniska säkerhetsbestämmelser för vätgas).
-Reglering av vätgasproduktionsanläggningars deltagande i nätverkstjänster. Energitillsynsmyndigheten (ARERA) ska ges i uppdrag att utfärda en särskild regleringsåtgärd efter samråd med berörda parter.
-Ett system med ursprungsgarantier för förnybart väte för att ge konsumenterna prissignaler.
-Förfaranden och/eller kriterier för att definiera de utvalda tankningsområdena längs motorvägarna för optimering av placeringen av tankstationer för att skapa H2-korridorer för lastbilar, med början från de norra italienska regionerna fram till Po-dalen och logistiknaven och huvudvägarna längs halvön.
-Samordning av den 10-åriga utvecklingsplanen för den nationella systemansvarige för överföringssystemet med planer från andra europeiska systemansvariga för överföringssystem som syftar till att utveckla gemensamma standarder för vätgastransport genom befintliga gasledningar eller särskilda rörledningar.
.
Reform 4 – Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft
Denna reform består i att anta skatteåtgärder för att stimulera produktion och/eller användning av vätgas, i linje med EU:s regler om beskattning, och att införliva det andra direktivet om förnybar energi. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
Reform 5 – smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter
Denna reform består i att anta en lagstiftning som tydligt fastställer ansvaret för godkännandet av lokala kollektivtrafikprojekt och en förenkling av betalningsförfarandet.
Investeringar 1.3 – Främjande av innovativa system (även till havs)
Denna investering består av minst 100 MW flytande vindkraftverk och flytande solceller, tillsammans med energilagringssystem, och lika många 100 MW kraftverk som integrerats genom en kombination av flera tekniker 29 , tillsammans med nödvändig infrastruktur för nätanslutning och eventuell elektrifiering av lokala områden och infrastrukturer (t.ex. hamndockor).
Investering 1.4 – Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin
Denna investering består av följande:
-Stöd till byggande av nya anläggningar för produktion av biometan
-Omställning och förbättring av effektiviteten hos befintliga biogasanläggningar inom jordbruket i riktning mot produktion av biometan för transport, industri och uppvärmning. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande skador och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241.
-Ersätta föråldrade och lågeffektiva mekaniska fordon med fordon som endast körs med biometan som uppfyller kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Operatörerna ska köpa ett ursprungsintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
-Spridning av ekologiska metoder under biogasproduktionsfasen (anläggningar med minimal bearbetning av marken, innovativa system för låga utsläpp för distribution av rötrester).
Investering 2.1 – Stärka smarta nät
Denna investering består i en omvandling av distributionsnäten och deras förvaltning, med ingrepp i både elnätet och dess programvarukomponenter, för att möjliggöra nya energiscenarier där konsumenter och prosumenter också kan spela en roll.
Investering 2.2 – Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft
Denna investering består av insatser för att förbättra elnätets motståndskraft mot extrema väderförhållanden (vind/fallande träd, is, värmeböljor, översvämningsrisker och hydrogeologiska risker), särskilt i distributionsnätet, och för att minska sannolikheten för långvariga avbrott i elförsörjningen och de negativa sociala och ekonomiska konsekvenserna för de drabbade områdena.
Investering 3.3 – Vätgasprovning för vägtransporter
Denna investering består i att skapa minst 40 vätgasbaserade tankstationer i motorvägstjänstområden, logistiklager och hamnar i enlighet med kraven i direktiv 2014/94 om infrastruktur för alternativa bränslen.
Investering 3.4 – Vätgasprovning för järnvägsmobilitet
Denna investering består i att bygga minst tio tankstationer för väte baserade på väte längs sex järnvägslinjer. Tankstationer för väte ska genomföras nära lokala produktionsanläggningar för grön vätgas och/eller tankstationer för väte på motorväg. Projektet ska omfatta stöd till FoU-verksamhet för vätgas på järnväg med start från högtryckselektrolyser (TRL 5–7), lagringssystem med hög kapacitet, även med användning av metallhydrid eller vätskor (TRL 3–5).
Investering 3.5 – Forskning och utveckling av vätgas
Denna investering består i att stödja forskning och utveckling inom väte i
-Produktion av grön och ren vätgas
-Innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen
-Bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar
-Integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur
Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med användning av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas [vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3tCO2e/TH2] och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001.
Investering 4.1 – Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen)
Denna investering består i att bygga minst 365 km ytterligare cykelbanor i stads- och storstadsområden och minst 1 235 km i övriga områden i Italien. Stads- och storstadscykelbanorna ska utvecklas i de 40 städer som har stora universitet och som ska anslutas till järnvägs- eller tunnelbaneknutpunkter. Investeringar i nationella cykelvägar förväntas också omfatta projekt på landsbygden.
Investering 4.2 – Utveckling av system för snabb masstransport (tunnelbana, spårvagn, expressbuss)
Denna investering består i att bygga 11 km tunnelbanor, 85 km spårvägsfiler, 120 km trådbussfiler och 15 km bergbanor.
De insatser som ingår i denna åtgärd är resultatet av två olika inbjudningar att anmäla intresse (makrogrupper):
a)ansökningsomgång ”Avviso 1” (slutperiod 2020) – genomförande av sju insatser med deltagande av städerna Rom, Genua, Florens, Palermo, Bologna och Rimini.
b)ansökningsomgång ”Avviso 2” (slutlig mandatperiod i januari 2021) – genomförande av 21 insatser med deltagande av städerna Rom, Florens, Neapel, Milano, Palermo, Bari, Bologna, Catania, Pozzuoli, Padova, Perugia, Taranto och Trieste.
Investering 4.3 – Kostnadsinfrastruktur
Denna investering består i att stödja utvecklingen av
-7,500 snabba offentliga laddningsstationer på fria vägar.
-13,755 snabba offentliga laddningsstationer på stadskärnor.
-100 experimentladdningsstationer anslutna till lagring.
Denna investering kompletteras med reformer av elladdningspriser och koncessioner som anges i delen för reform av företagsklimatet.
Investering 4.4.1 – Förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med rena bränslen
Denna investering består av upphandling av minst 3 000 utsläppsfria bussar. Denna investering ska bidra till att förbättra luftkvaliteten i Italien och minska utsläppen av växthusgaser. Bussar ska vara utrustade med digitala funktioner.
Investering 4.4.2 – Förnyelse av den regionala kollektivtrafikflottan med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster
Denna investering består av upphandling av minst 150 utsläppsfria tåg för att ersätta gamla diesel- och eltåg.
Investering 4.4.3 – Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot
Denna investering består i upphandling av 200 flygplatsfordon och 3600 brandbilar för att ersätta hela den nationella brandkårens fordonspark och inrättandet av 875 laddningsstationer. Fordonen är utsläppsfria eller drivs enbart med biometan som uppfyller hållbarhetskriterierna och kriterierna för minskade växthusgasutsläpp i artiklarna 29–31 och bestämmelserna om livsmedels- och foderbaserade biodrivmedel i artikel 26 i direktiv (EU) 2018/2001 om förnybar energi (REDII) och tillhörande genomförandeakter och delegerade akter. Operatörerna ska köpa ett ursprungsintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen.
Investering 5.1 – Utveckling av ett internationellt ledarskap, industriellt ledarskap och FoU-ledarskap inom förnybar energi och batterier
Denna investering består i att stödja utvecklingen av en värdekedja för förnybara energikällor och batterier genom två projekt. Den första är inriktad på den tekniska kompetens som krävs för att ta i drift tillverkningsanläggningar på dessa områden. Den andra om industrianläggningar för tillverkning av flexibla paneler. Förvaltningen av åtgärden anförtros Invitalia S.p.A. (nationella kontoret för bestyrkande av investeringar och företagsutveckling under överinseende av ministeriet för ekonomisk utveckling.)
Investering 5.3 – Utveckling av ett internationellt ledarskap, industriellt ledarskap och FoU-ledarskap inom elbussar
Denna investering består i att stödja omkring 45 projekt som kan främja den digitala och gröna omvandlingen av bussindustrin till elektriska och uppkopplade bussar. Denna investering förväntas också stödja investeringar i förnyelse av elbussflottan (utan att omfatta hybridbussar).
Investering 5.4 – Stöd till nystartade företag och riskkapital som är aktiva i den ekologiska omställningen
Denna investering består i att stödja utvecklingen av nystartade företag i den gröna omställningen genom att inrätta en särskild fond för grön omställning på 250 000 000 EUR med en investeringsstrategi inriktad på förnybara energikällor, cirkulär ekonomi, rörlighet, energieffektivitet, avfallshantering och energilagring. GTF, med en 5-årig investeringsperiod och efterföljande femårig portföljförvaltningsperiod, skulle investera i relevanta riskkapitalfonder, uppstartsföretag och inkubations-/accelerationsprogram, tillsammans med ledande riskkapitalförvaltare och systemaktörer. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 30 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 31 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 32 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 33 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.
E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
||||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
|||||||
|
M2C2-1 |
Investering 1.3 Främjande av innovativa system (inklusive offshore-system) |
Delmål |
Tilldelning av projektet för utveckling av offshore-infrastruktur |
Meddelande om tilldelning för utveckling av offshore-infrastruktur |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2023 |
Projektet för utveckling av infrastruktur för elproduktion till havs ska fastställa en installerad kapacitet på minst 200 MW från förnybara energikällor. |
|
|
M2C2-2 |
Investering 1.3 Främjande av innovativa system (inklusive offshore-system) |
Mål |
Utveckling av offshore-infrastruktur |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
200 |
Q2 |
2026 |
Inrättande av infrastruktur för elproduktion till havs motsvarande en installerad kapacitet på minst 200 MW från förnybara energikällor eller en indikativ produktion på minst 480 GWh per år. |
|
|
M2C2-3 |
Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin |
Mål |
Ersättning av jordbrukstraktorer |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
300 |
Q2 |
2026 |
Utbyte av minst 300 jordbrukstraktorer med mekaniska traktorer som drivs enbart med biometan och utrustade med precisionsjordbruksinstrument. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att uppfylla principen om att inte orsaka betydande skada. Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. |
|
|
M2C2-4 |
Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin |
Mål |
Ytterligare produktion av biometan |
Ej tillämpligt |
1 000 000 000 |
0 |
0.6 |
Q4 |
2023 |
Utveckla produktionen av biometan från omvandlingen av befintliga anläggningar och från nya anläggningar till minst 0.6 miljarder m³ i slutet av 2023. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande skador och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. |
|
|
M2C2-5 |
Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin |
Mål |
Ytterligare produktion av biometan |
Ej tillämpligt |
1 000 000 000 |
0.6 |
2.3 |
Q2 |
2026 |
Utveckla produktionen av biometan från omvandlingen av befintliga anläggningar och från nya anläggningar till minst 2.3 miljarder m³ i slutet av juni 2026. Biometan ska uppfylla kriterierna i direktiv 2018/2001 (direktivet om förnybar energi II) för att åtgärden ska vara förenlig med principen om förbud mot betydande skador och de relevanta kraven i fotnot 8 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. |
|
|
M2C2-6 |
Reform 1 Förenkling av tillståndsförfarandena för anläggningar som drivs med förnybar energi på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara källor samt tids- och stödberättigandeutsträckningen av de nuvarande stödsystemen |
Delmål |
Ikraftträdande av en rättslig ram för förenkling av tillståndsförfarandena för uppbyggnadsstrukturer för förnybar energi på land och till havs |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2024 |
Den rättsliga ramen ska omfatta följande mål: ●inrättande av ett förenklat och tillgängligt regelverk för anläggningar för förnybara energikällor och uppgradering och modernisering av befintliga anläggningar, i enlighet med bestämmelserna i förenklingsförordningen. ●införande av en disciplin som delas med regionerna och andra berörda statliga förvaltningar och som syftar till att fastställa kriterier för identifiering av områden som är lämpliga och olämpliga för anläggning av anläggningar för förnybar energi med en total effekt som minst motsvarar den som fastställts av PNIEC, för att uppnå målen för utveckling av förnybara energikällor. ●slutförande av stödmekanismen för förnybara energikällor även för ytterligare icke-mogen teknik eller teknik med höga driftskostnader och förlängning av auktionsperioden för den så kallade RES1-mekanismen. en reform för att främja investeringar i lagringssystem, vilket återspeglas i lagstiftningsdekretet om införlivande av direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el. |
|
|
M2C2-7 |
Reform 2 Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas |
Delmål |
Ikraftträdandet av ett lagdekret för att främja användningen av förnybar gas för användning av biometan inom transport-, industri- och bostadssektorerna och ett genomförandedekret som fastställer villkoren och kriterierna för dess användning och det nya incitamentsystemet. |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
I lagstiftningsdekretet ingår bland annat följande: 1 – lagstiftningsändring för ett förenklat tillståndsförfarande och ändring av den nuvarande bidragsmekanismen i syfte att i) utvidga stödberättigandeområdet och ii) förlänga perioden för tillgång till bidrag och iii) föreskriva mekanismen för inmatningspriser och ursprungsgarantin för förnybar gas. 2 – införlivande av REDII-direktivet genom lagstiftningsdekret 3- Den allmänna samordningen skulle skötas av Ministero della Transizione Ecologica (mite), med stöd av andra förvaltningar med rådgivande funktioner: Jordbruksministeriet (MIPAAF), ekonomi- och finansministeriet (MEF) och Gestore Servizi Energetici. |
|
|
M2C2-8 |
Investering 2.1 Stärka smarta nät |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi och för elektrifiering av energiförbrukningen |
|
|
M2C2-9 |
Investering 2.1 Stärka smarta nät |
Mål |
Smarta elnät - Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 000 |
Q4 |
2024 |
Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi med minst 1 000 MW. |
|
|
M2C2-10 |
Investering 2.1 Stärka smarta nät |
Mål |
Smarta elnät - Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi |
Ej tillämpligt |
Nummer |
1 000 |
4 000 |
Q2 |
2026 |
Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi med minst 4 000 MW. |
|
|
M2C2-11 |
Investering 2.1 Stärka smarta nät |
Mål |
Smarta galler – elektrifiering av energiförbrukningen |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 500 000 |
Q2 |
2026 |
Elektrifiering av energiförbrukningen till minst 1 500 000 invånare |
|
|
M2C2-12 |
Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft |
Delmål |
Tilldelning av projekt för att öka elnätets motståndskraft |
Meddelande om tilldelning av projekt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Tilldelning av projekt för att öka motståndskraften på minst 4 000 km i elnätet för att minska frekvensen och varaktigheten för energinedskärningar till följd av extrema väderförhållanden. |
|
|
M2C2-13 |
Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft |
Mål |
Öka elnätets motståndskraft |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
4 000 |
Q2 |
2026 |
Öka motståndskraften på minst 4 000 km i elnätet för att minska frekvensen och varaktigheten av energibesparingarna till följd av extrema väderförhållanden. |
|
|
M2C2-14 |
Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas [...] |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas i enlighet med direktiv 2014/94/EU om infrastruktur för alternativa bränslen |
|
|
M2C2-15 |
Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter |
Mål |
Utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
40 |
Q2 |
2026 |
Utveckla minst 40 laddningsstationer baserade på vätgas för lätta och tunga fordon i enlighet med direktiv 2014/94/EU. |
|
|
M2C2-16 |
Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet |
Delmål |
Tilldelning av resurser för vätgasprovning för järnvägsmobilitet |
Meddelande om tilldelning av medel |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Tilldelning av resurser i enlighet med de förfaranden och kriterier som fastställts för att bygga nio tankstationer för järnvägar baserade på väte längs sex järnvägslinjer |
|
|
M2C2-17 |
Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet |
Mål |
Antal tankstationer för väte |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
10 |
Q2 |
2026 |
Bygga tio tankstationer för järnväg baserade på väte längs sex järnvägslinjer, som ska fastställas genom offentliga förfaranden som inrättats av ministeriet för hållbar rörlighet (MIMS) och ministeriet för ekologisk omställning (MITE). |
|
|
M2C2-18 |
Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga FoU-kontrakt till forskningsprojekt om väte |
Meddelande om tilldelning av kontrakt för forskning och utveckling av vätgas |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Meddelande om tilldelning av FoU-kontrakt, som ska syfta till att förbättra kunskaperna om vätgasvektorns genomförande i produktions-, lagrings- och distributionsfaserna. I kontrakten ska minst fyra forskningsdimensioner utvecklas: a) Produktion av grön och ren vätgas innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med användning av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas [vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3tCO2e/TH2] och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001. |
|
|
M2C2-19 |
Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas |
Mål |
Antal projekt för forskning och utveckling om väte |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
4 |
Q2 |
2026 |
Minst 4 projekt inom forskning och utveckling som genomförts (ett för varje FoU-dimension nedan) och fått ett provningsintyg eller en publikation Fyra handlingslinjer för FoU-verksamhet ska utvecklas, med avseende på följande: a) Produktion av grön och ren vätgas innovativ teknik för lagring, transport och omvandling av vätgas till derivat och e-bränslen bränsleceller för stationära tillämpningar och rörlighetstillämpningar integrerade smarta förvaltningssystem för att öka motståndskraften och tillförlitligheten hos intelligent vätebaserad infrastruktur Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med användning av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel, eller vätgasverksamhet som uppfyller kravet på minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln på 73,4 % för vätgas [vilket leder till växthusgasutsläpp under hela livscykeln som är lägre än 3tCO2e/TH2] och 70 % för vätgasbaserade syntetiska bränslen i förhållande till en fossil motsvarighet på 94 g CO2e/MJ, i analogi med den metod som anges i artikel 25.2 i och bilaga V till direktiv (EU) 2018/2001. |
|
|
M2C2-20 |
Reform 3 Administrativ förenkling och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad |
Delmål |
Ikraftträdande av nödvändiga lagstiftningsåtgärder |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
De nödvändiga lagstiftningsåtgärderna ska innehålla i) säkerhetsbestämmelser för produktion, transport och lagring av vätgas, ii) förenklade förfaranden för uppbyggnad av små strukturer för produktion av grön vätgas och iii) åtgärder i förhållande till villkoren för att bygga laddningsstationer baserade på vätgas. Denna åtgärd ska endast stödja vätgasverksamhet som uppfyller kravet på 73,4 % minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln för vätgas [vilket leder till 3 tCO2eq/TH2]. |
|
|
M2C2-21 |
Reform 4 Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft |
Delmål |
Ikraftträdande av skatteincitament |
Bestämmelse i lagen som anger lagens ikraftträdande |
EJ TILLÄMPLIGT |
EJ TILLÄMPLIGT |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Lagen ska innehålla skatteincitament för att stödja produktionen av grön vätgas och främja transportsektorns förbrukning av grön vätgas. Denna åtgärd ska endast stödja vätgasverksamhet som uppfyller kravet på 73,4 % minskade växthusgasutsläpp under hela livscykeln för vätgas [vilket leder till 3 tCO2eq/TH2]. |
|
|
M2C2-22 |
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen) |
Mål: |
Ytterligare cykelbanor T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
200 |
Q4 |
2023 |
Bygga minst 200 km ytterligare cykelbanor i stads- och storstadsområden (dvs. kommuner med mer än 50 000 invånare). |
|
|
M2C2-23 |
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen) |
Mål |
Ytterligare cykelbanor T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
200 |
1 800 |
Q2 |
2026 |
Bygga minst 365 km ytterligare cykelbanor i stads- och storstadsområden och minst ytterligare 1 235 km i övriga områden i Italien. |
|
|
M2C2-24 |
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelväg) – Investering 4.2 Utveckling av snabba masstransportsystem (tunnelbana, spårvagn, expressbuss) |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av cykelbanor, tunnelbanor, trådbusslinjer och bergbanor i storstadsområden |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av cykelbanor, tunnelbanor, trådbusslinjer och bergbanor i storstadsområden |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av cykelbanor, tunnelbanor, trådbusslinjer och bergbanor i storstadsområden |
|
|
M2C2-25 |
Investering 4.2 Utveckling av system för snabb masstransport (tunnelbana, spårvagn, expressbuss) |
Mål |
Antal km kollektivtrafikinfrastruktur T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
25 |
Q3 |
2024 |
Bygga en infrastruktur för kollektivtrafik på minst 25 km. Dessa projekt ska genomföras i följande storstadsområden (Perugia, Pozzuoli, Trieste). |
|
|
M2C2-26 |
Investering 4.2 Utveckling av system för snabb masstransport (tunnelbana, spårvagn, expressbuss) |
Mål |
Antal km kollektivtrafikinfrastruktur T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
25 |
231 |
Q2 |
2026 |
Bygga en infrastruktur för kollektivtrafik på minst 206 km. Den preliminära fördelningen per transportsätt är följande: – 11 km tunnelbanor. – 85 km spårvägsspår. – 120 km för trådbussfiler och – 15 km bergbanor Dessa projekt ska genomföras i följande storstadsområden (Rom, Genua, Florens, Palermo, Bologna, Rimini, Neapel, Milano, Palermo, Bari, Catania, Pozzuoli, Padova, Perugia, Taranto, Trieste). |
|
|
M2C2-27 |
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M1 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga 2 500 snabba laddningsstationer för elfordon längs fria vägar och minst 4 000 i stadsområden (alla kommuner) Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi. |
|
|
M2C2-28 |
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M2 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2024 |
Tilldelning av kontrakt för att bygga 5 000 snabba laddningsstationer längs frigång och minst 9 755 i stadsområden (alla kommuner). Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi. |
|
|
M2C2-29 |
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur |
Mål |
Antal snabba laddningsstationer längs frigångar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
2 500 |
Q2 |
2024 |
Driftsättning av minst 2 500 snabba laddningsstationer för elfordon längs frigångar på minst 175 kW |
|
|
M2C2–29a |
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur |
Mål |
Antal snabba laddningsstationer i stadsområden |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
4 000 |
Q2 |
2024 |
Ibruktagande av minst 4 000 snabba laddningsstationer för elfordon på minst 90 kW i stadsområden (alla kommuner) Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi. |
|
|
M2C2-30 |
Investering 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur |
Mål |
Antal snabba laddningsstationer längs frigångar |
Nummer |
2 500 |
7 500 |
Q4 |
2025 |
Driftsättning av minst 7 500 snabba laddningsstationer för elfordon längs frigångar på 175 kW Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi. |
||
|
M2C2–30a |
Investering 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur |
Mål |
Antal snabba laddningsstationer i stadsområden |
Nummer |
4 000 |
13 000 |
Q4 |
2025 |
Idrifttagande av minst 13 000 snabba laddningsstationer för elfordon i stadsområden med en effekt på minst 90 kW. Projektet kan också omfatta pilotladdningsstationer som syftar till att lagra energi. |
||
|
M2C2-31 |
Investeringar 4.4.3: Förnyelse av flottan för den nationella brandkåren |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot |
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
EJ TILLÄMPLIGT |
Q2 |
2024 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för förvärv av nationella brandkårsfordon |
|
|
M2C2-32 |
Investeringar 4.4.1: Förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med fordon med rena drivmedel |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med fordon med rena bränslen |
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med fordon med rena bränslen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt för inköp av rena bussar |
|
|
M2C2-33 |
Investeringar 4.4.2: Förnyelse av den regionala kollektivtrafikflottan med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för regional kollektivtrafik med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt för regionala kollektivtrafikfordon med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för inköp av rena tåg |
|
|
M2C2-34 |
Investeringar 4.4.1: Förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med fordon med rena drivmedel – |
Mål |
Antal utsläppsfria bussar T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
800 |
Q4 |
2024 |
Köp minst 800 utsläppsfria bussar för förnyelse av respektive fordonspark. |
|
|
M2C2–34a |
Investeringar 4.4.2: Förnyelse av den regionala kollektivtrafikflottan med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
Mål |
Antal utsläppsfria tåg T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
25 |
Q4 |
2024 |
Ibruktagande av minst 25 utsläppsfria tåg för förnyelse av respektive fordonspark |
|
|
M2C2-35 |
Investeringar 4.4.1: Förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med fordon med rena drivmedel – |
Mål |
Antal utsläppsfria bussar T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
800 |
3 000 |
Q2 |
2026 |
Ibruktagande av minst 3 000 utsläppsfria bussar för förnyelse av respektive fordonspark |
|
|
M2C2–35a |
Investeringar 4.4.2: Förnyelse av den regionala kollektivtrafikflottan med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
Mål |
Antal utsläppsfria tåg T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
25 |
150 |
Q2 |
2026 |
Ibruktagande av minst 150 utsläppsfria tåg för förnyelse av respektive fordonspark |
|
|
M2C2-36 |
Investeringar 4.4.3: Förnyelse av flottan för den nationella brandkåren |
Mål |
Antal rena fordon för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
3 800 |
Q2 |
2026 |
Ibruktagande av minst 3 800 rena fordon för förnyad fordonsflotta för den nationella brandkåren 3 500 fordon kan omfattas av 100 % ekologisk märkning eftersom de ska vara 100 % eldrivna och laddningsstationerna ska drivas med solcellspaneler. De 300 tunga fordonen, 200 för flygplatser och 100 för stadsräddning, ska endast trafikera biometan och uppfylla kraven i direktiv 2018/2001 om förnybara energikällor (direktivet om förnybar energi). Producenter av biobränsle, biometan och biobränsle ska tillhandahålla certifikat (bevis för hållbarhet) utfärdade av oberoende utvärderare, i enlighet med direktiv 2018/2001. Verksamhetsutövaren ska köpa ursprungsgarantiintyg som står i proportion till den förväntade bränsleanvändningen. |
|
|
M2C2-37 |
Reform 5: Smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter |
Delmål |
Ikraftträdande av en lagdekret |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagdekretet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Genom lagdekretet förenklas utvärderingskriterierna för projekt som rör lokal kollektivtrafik och processen för utformning och godkännande påskyndas. |
|
|
M2C2-38 |
Investering 5.1: Förnybara energikällor och batterier |
Delmål |
Ikraftträdande av ett ministerdekret |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av ministerdekretet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Ministerdekretet ska fastställa tillgängliga resurser, mottagarnas tillträdeskrav, villkoren för stödberättigande för program och projekt, stödberättigande utgifter samt form och stödnivå för utveckling av högeffektiva solcellspaneler och för utveckling av batterier. |
|
|
M2C2-39 |
Investeringar 5.1.1: Solcellsteknik |
Mål |
Produktionskapacitet för solcellspaneler |
Ej tillämpligt |
MW |
200 |
2 000 |
Q4 |
2025 |
Senast den 31 december 2025 öka energiproduktionskapaciteten för solcellspaneler från nuvarande 200 MW/år till minst 2 GW/år (Gigafabrik) tack vare högeffektiva solcellspaneler. |
|
|
M2C2-40 |
Investeringar 5.1.3: Batteriindustrin |
Mål |
Energiproduktionskapacitet för producerade batterier |
Ej tillämpligt |
GWh |
0 |
11 |
Q4 |
2024 |
Produktion av batterier med en målkapacitet på 11 GWh |
|
|
M2C2-41 |
Investering 5.3: Elbussar |
Delmål |
Ikraftträdande av ett ministerdekret som fastställer mängden tillgängliga resurser för att uppnå syftet med interventionen (bussförsörjningskedjan) |
Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
I ministerdekretet ska det fastställas vilka resurser som finns tillgängliga för att genomföra cirka 45 industriella omvandlingsprojekt genom ”Utvecklingskontrakt”. |
|
|
M2C2-42 |
Investering 5.4: Stöd till nystartade företag och riskkapital som är aktiva i den ekologiska omställningen |
Delmål |
Undertecknande av finansieringsavtalet |
Meddelande om undertecknande av finansieringsavtalet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Finansieringsavtalet ska fastställa indirekta investeringar till förvaltare av riskkapitalfonder med investeringar och företag/start i enlighet med målen för en grön omställning, öka det kapital som finns tillgängligt för forskare och nystartade företag, stärka aktiva riskkapitalfonders verksamhet och utveckla nya och innovativa företag i partnerskap med företag. Finansieringsöverenskommelsen ska innehålla följande: -en investeringspolicy, -urvalskriterier, efterlevnad av den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) för transaktioner som får stöd inom ramen för denna åtgärd genom användning av hållbarhetssäkring, en förteckning över undantag och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
|
M2C2-43 |
Investering 5.4: Stöd till nystartade företag och riskkapital som är aktiva i den ekologiska omställningen |
Mål |
Riskkapital som anskaffats för att stödja den ekologiska omställningen |
Ej tillämpligt |
EUR |
0 |
250 000 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 250 000 000 privata investeringar i sektorn för grön teknik aktiverades av fonden. Investeringens klimatbidrag enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra 100 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 34 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 35 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 36 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 37 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut. |
|
E.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 1.1 – Utveckling av jordbrukets solenergisystem
Denna investering består av bidrag och lån till stöd för investeringar för konstruktion av system för jordbruksgrödor och installation av mätinstrument för att övervaka den underliggande jordbruksverksamheten för att bedöma mikroklimatet, vattenbesparing, återställande av markens bördighet, motståndskraft mot klimatförändringar och jordbrukets produktivitet för de olika typerna av grödor.
Investering 1.2 – Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi
Denna investering består i stöd till installation av 2,000 MW ny kraftproduktionskapacitet för kollektiv självförbrukande konfiguration och lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, särskilt i kommuner med en befolkning på mindre än 5,000 invånare. Stödet baseras på räntefria lån på upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna för byggande av förnybara energikällor och produktionsanläggningar kopplade till energilagringssystem.
Investering 3.1 – Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys)
Denna investering består i att stödja lokal produktion och användning av grön vätgas inom industrin, små och medelstora företag och lokala transporter, och på så sätt skapa nya hydrogendalgångar, huvudsakligen belägna i södra Italien, med lokal produktion från förnybara energikällor och lokal användning. Syftet med projektet är att återanvända övergivna industriområden för att testa enheter för vätgasproduktion från lokala anläggningar för förnybar energi i samma industriområde och anläggningar eller i angränsande områden. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
Investering 3.2 – Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri
Denna investering består i att stödja forskning, utveckling och innovation om industriprocesser för att ta fram initiativ för att använda vätgas i industrisektorer som använder metan som energikälla för värmeenergi (cement, pappersbruk, keramik, glasindustri osv.). Inom ramen för denna investering ska ett särskilt anbudsförfarande inledas för att stödja forskning, utveckling och innovation av stål för stålproduktionsprocessen genom ökad användning av vätgas. Ingen naturgas ska finansieras inom ramen för detta projekt. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel.
Investering 5.2 – Utveckling av ett internationellt ledarskap, industriellt ledarskap och FoU-ledarskap inom väte
Denna investering består i att stödja projekt för utveckling av en värdekedja för vätgas i Italien som också är lämpad att delta i viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse för vätgas.
E.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M2C2-44 |
Investering 1.1 Utveckling av jordbrukets solenergisystem |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i jordbrukets solenergisystem |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i jordbrukets solenergisystem |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2024 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler och mätinstrument i jordbrukets solenergisystem Installerad kraft från solenergisystem av experimentell karaktär förväntas främja utvecklingen av innovativa lösningar för markanläggningar där flera markanvändningar kan samexistera, vilket ger upphov till konkurrerande fördelar. Idrifttagandet av anläggningarna registreras i det nationella systemet Gaudì (produktionsregister), som ger avgörande belägg för att målen har uppnåtts. |
|
M2C2-45 |
Investering 1.1 Utveckling av jordbrukets solenergisystem |
Mål |
Installation av solcellspaneler i jordbrukets solenergisystem |
Ej tillämpligt |
MW |
0 |
1 040 |
Q2 |
2026 |
Installera solcellspaneler i jordbrukets solenergisystem med en kapacitet på 1 040 MW för en indikativ produktion på minst 1 300 GWh per år. |
|
M2C2-46 |
Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för beviljande av lån för genomförande av insatser för energisamhällen |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för genomförande av interventioner för energisamhällen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2025 |
Undertecknande av kontrakt för tilldelning av lån för genomförande av insatser för energisamhällen |
|
M2C2-47 |
Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi |
Mål |
Produktion av förnybar energi i energisamhällen och medverkande egenförbrukare av förnybar energi |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
2 000 |
Q2 |
2026 |
Stödja energisamhällen i kommuner med färre än 5 000 invånare att tillhandahålla anläggningen. Minst 2 000 MW från förnybara energikällor för en indikativ produktion på 2 500 GWh per år. Denna åtgärd ska inte stödja vätgasverksamhet som leder till utsläpp av växthusgaser över 3 ton CO2eq/TH2. |
|
M2C2-48 |
Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys) |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden |
Meddelande om tilldelning av samtliga offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Tilldelning av projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden. Produktion av grön vätgas med mindre än 3 ton CO2eq/TH2 ska finansieras för att uppnå bästa resultat när det gäller utfasning av fossila bränslen. Denna åtgärd ska stödja vätgasproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel. |
|
M2C2-49 |
Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys) |
Mål |
Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
10 |
Q2 |
2026 |
Slutföra minst 10 projekt för produktion av vätgas i övergivna industriområden med en genomsnittlig kapacitet på minst 1–5 MW vardera. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel. |
|
M2C2-50 |
Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri |
Delmål |
Avtal för att främja övergången från metan till grön vätgas |
Undertecknande av avtalet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Undertecknande av avtalet med de utvalda projektägarna för att främja övergången från metan till grön vätgas. Projekten ska delvis ägnas åt processen för utveckling av forskning, utveckling och innovation och ska delvis ägnas åt förverkligande och testning av en industriell prototyp, med användning av vätgas i ståltillverkningsprocessen. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel. |
|
M2C2-51 |
Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri |
Mål |
Införande av vätgas i industriprocesser |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 |
Q2 |
2026 |
Införa vätgas i minst 1 industrianläggningar för att fasa ut fossila bränslen i sektorer som är svåra att minska. Denna åtgärd ska stödja väteproduktion baserad på elektrolys med hjälp av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel. Minst 400 000 000 EUR ska stödja industriell utveckling som ersätter 90 % av användningen av metan och fossila bränslen i en industriprocess med vätgas baserad på elektrolys med användning av förnybara energikällor enligt definitionen i direktiv (EU) 2018/2001 (direktivet om förnybar energi) eller nätel. |
|
M2C2-52 |
Investering 5.2 väte |
Delmål |
Tillverkning av elektrolysör |
Meddelande om offentliggörande av alla offentliga kontrakt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Tilldelning av kontraktet för att bygga en industrianläggning för produktion av elektrolyser. – |
|
M2C2-53 |
Investering 5.2 väte |
Mål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för färdigställande av industrianläggningar för tillverkning av elektrolysör |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 |
Q2 |
2026 |
Bygga en industrianläggning för produktion av elektrolyser med en kapacitet på 1 GW per år. |
F. OMRÅDE 2 DEL 3 – Energieffektivitet och omskolning av byggnader
Energieffektivitet är hörnstenen i denna del, som är indelad i tre huvudpelare.
·Den första pelaren är införandet av ett tillfälligt incitament för energirenovering och antiseismisk renovering av privata fastigheter, genom ett skatteavdrag för de kostnader som uppstår i samband med ingripandena. De stödberättigande insatserna är sådana som höjer bostadens energiprestanda med minst två kategorier i energicertifikatet och uppnår i genomsnitt en förbättring av energiförbrukningen med mer än 30 %.
·Den andra pelaren i denna del är förbättring av effektiviteten och säkerheten i de offentliga skolorna och rättskrediterna.
·Den tredje pelaren syftar till att stimulera uppbyggnad och utbyggnad av effektiva fjärrvärmenät i stadsområden.
Dessutom genomförs ett antal reformer för att förenkla och påskynda genomförandet av projekt som syftar till att förbättra byggnaders energieffektivitet.
Denna del förväntas i hög grad bidra till uppnåendet av Italiens klimat- och energimål för 2030, eftersom den civila sektorn står för nästan hälften av Italiens totala energiförbrukning. De flesta byggnader byggdes innan kriterierna för energisparande antogs och motsvarande lagstiftning trädde i kraft, vilket innebär att behoven när det gäller energieffektivitet och anpassning till jordbävningsrisker är betydande.
Denna del behandlar en del av 2020 års landsspecifika rekommendation 3, genom vilken rådet rekommenderade Italien att vidta åtgärder för att ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt när det gäller [...] vattenförvaltning och förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”. Den behandlar även delar av 2019 års landsspecifika rekommendationer 3 (”Focus investeringsrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader. [...] och förbättra effektiviteten i den offentliga förvaltningen [...] genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka effektiviteten och kvaliteten på lokala offentliga tjänster ”).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
F.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering 2.1: Förstärkning av Ecobonus och sismabonus för energieffektivitet och byggnadssäkerhet.
Superbonusåtgärden finansierar energi och jordbävningsrenovering av bostadshus, inklusive subventionerade bostäder i enlighet med artikel 119 i det så kallade Decreto Rilancio, som antagits för att hantera pandemins negativa ekonomiska och sociala effekter. Målet är dubbelt: 1) att på ett betydande sätt bidra till uppnåendet av de mål för energibesparingar och utsläppsminskningar som fastställs i Italiens integrerade nationella energi- och klimatplan (PNIEC) för 2030, och 2) att tillhandahålla kontracykliskt stöd till byggsektorn och till den privata efterfrågan för att uppväga effekterna av den ekonomiska nedgången.
Stödet ges i form av ett skatteavdrag under fem år. Det föreskrivs att förmånstagarna, som ett alternativ till skatteavdraget, i stället för direkt användning av avdraget får välja att använda finansiella instrument (så kallad ”betalning” och ”fakturarabatt”) för att lösa problemet med de höga initiala investeringskostnaderna. Enligt dessa alternativa instrument ska stödmottagarens skatteavdrag göras till ett lika stort belopp i
1. ett bidrag i form av en rabatt på priset för förskottsbetalning från den leverantör (dvs. byggföretag, byggherrar eller mer allmänt huvudentreprenör) som ger rabatt direkt på fakturan och återvunnits i form av en skattekredit som minskar kostnaden för den ursprungliga investeringen.
2. ett skattetillgodohavande som ska överlåtas till ett finansinstitut som betalar det nödvändiga kapitalet i förskott.
Denna mekanism uppväger det eventuella negativa incitamentet att inte genomföra renoveringen på grund av de höga initiala investeringskostnaderna. Valet av huvudentreprenör eller finansinstitut kommer att överlåtas åt bidragsmottagaren.
Bostadsrättsföreningar, småhus, odelade bostadskooperativ, ideella organisationer och frivilligorganisationer, amatöridrottsföreningar och klubbar samt subventionerat boende kan dra nytta av detta skatteincitament. För att vara stödberättigande måste renoveringen klassificeras som ”grundrenovering” (dvs. en medelhög renovering enligt kommissionens rekommendation (EU) 2019/786), vilket innebär en förbättring av minst två energiklasser (vilket i genomsnitt motsvarar en primärenergibesparing på 40 %).
Tillämpningsområdet för de stödberättigande insatser som omfattas av denna åtgärd är brett, t.ex. körinterventioner, bogserade ingrepp, värmeisolering av ogenomskinliga ytor och ingrepp i luftkonditioneringssystem (kondenserande värmepannor, värmepumpar. anslutning till effektiva fjärrvärmenät under särskilda förhållanden. solvärme. värmepannor för biomassa under särskilda förhållanden), solcellssystem med tillhörande lagringssystem eller infrastruktur för laddning av elfordon. Insatser för att minska den seismiska risken i byggnader ingår också i detta instrument och förväntas stå för omkring 14 % av den anslagna budgeten. I två ministerdekret av den 6 augusti 2020 har man redan fastställt de tekniska kraven för interventionerna och förfarandena för att intyga att de särskilda maximikraven och kostnaderna uppfylls.
Superbonus har redan varit i drift sedan den 1 juli 2020 och s är i kraft fram till den 30 juni 2022 (för subventionerade bostäder till och med den 31 december 2022). Rätt till förmånen kan krävas för ytterligare sex månader, när det gäller arbeten på bostadsområden eller subventionerat boende, om minst 60 % av arbetena har utförts före de datum som anges ovan. För att ge mer tid till mer komplexa insatser planerar man att förlänga tillämpningen av åtgärden för bostadsrätter till och med den 2022 december 31 och för subventionerat boende fram till den 2023 juni 30, oberoende av att minst 60 % av arbetena har slutförts.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Framför allt ska kostnaderna för installation av gaskondensationspannor utgöra en liten del av den totala renoveringskostnaden och installeras för att ersätta oljebaserade pannor. Dessutom ska installationen av naturgaspannor uppfylla de villkor som anges i DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
Reform 1.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för insatser för energieffektivitet
Denna reform syftar till att förenkla och påskynda förfarandena för genomförande av insatser som rör energieffektivitet. Det består av fyra viktiga åtgärder:
·Lansering av den nationella portalen för byggnaders energieffektivitet: Portalen ska stödja medborgare och operatörer i förvaltningen av energieffektivitetsprojekt och ska vara en enkel källa för beslutsfattarna att få tillgång till information. Den ska innehålla information om det nationella byggnadsbeståndets energiprestanda, som förväntas hjälpa företag och medborgare att fatta beslut om att förbättra fastighetens energiprestanda. En enda kontaktpunkt ska inrättas för att ge stöd och all användbar information till medborgare och företag om energikartläggning av byggnader, efterlevnad av sektorsbestämmelser, utvärdering av potentialen för effektivitet och val av prioriterade åtgärder, inbegripet ombyggnadsplaner i etapper, val av de lämpligaste marknadsföringsverktygen för ändamålet och utbildning av yrkeskunskaper.
·Förstärkning av verksamheten i den informations- och utbildningsplan som är inriktad på den civila sektorn – Informations- och utbildningsplanen ska ta hänsyn till behovet av att utveckla både särskilda initiativ som syftar till att fylla informationsluckan bland slutanvändarna i bostadssektorn, och lämplig utbildningsverksamhet om incitament och om de effektivaste åtgärderna för företag som erbjuder energitjänster, som genomför interventioner och för bostadsrättsförvaltare. Planen ska utarbetas med beaktande av de behov som följer av Superbonus-åtgärden, i syfte att maximera dess ändamålsenlighet och lägga grunden för en varaktig kultur av effektivitet inom byggsektorn.
·Uppdatering och förstärkning av den nationella fonden för energieffektivitet: Genom översynen av förordningarna om inrättande och förvaltning av den nationella fonden för energieffektivitet (artikel 15 i lagstiftningsdekret 102/2014 och interministeriellt dekret av den 2017 december 22) träder ändringar i kraft för att främja en förbättring och en ökad användning av tillgängliga resurser.
·Påskynda genomförandefasen för projekt som finansieras genom det centrala programmet för återuppbyggnad och utveckling (EPAC): En översyn av regelverket ska genomföras i syfte att främja en effektivare förvaltning av de resurser som särskilt anslås till den centrala offentliga förvaltningens program för återuppbyggnad och utveckling (PREPAC).
F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M2C3-1 |
Investering 2.1 – Förstärkning av Ecobonus och sismabonus för energieffektivitet och byggnadssäkerhet |
Delmål |
Ikraftträdande av förlängningen av Superbonus |
Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Rättsakten/rättsakterna ska förlänga förmånerna från Ecobonus och sismabonus till och med den 31 december 2022 för kondominium och den 30 juni 2023 för sociala frågor bostäder (IACP) |
|
M2C3-2 |
Investering 2.1 – Förstärkning av Ecobonus och sismabonus för energieffektivitet och byggnadssäkerhet |
Mål |
Renovering av byggnader Superbonus och sismabonus T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
13 400 000 |
Q2 |
2023 |
Färdigbyggnad renovering av i) Minst 12 000 000 kvadratmeter som leder till primärenergibesparingar. minst 40 % och ökning med minst två energikategorier effektivitetscertifikat. ii) renovera minst 1 400 000 kvadratmeter för jordbävningsskydd Provningens syfte |
|
M2C3-3 |
Investering 2.1 – Förstärkning av Ecobonus och sismabonus för energieffektivitet och byggnadssäkerhet |
Mål |
Renovering av byggnader Superbonus och sismabonus T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
35 800 000 |
Q4 |
2025 |
Fullständig renovering av byggnader för i) Minst 32 000 000 kvadrat mätare som resulterar i primärenergi besparingar på minst 40 % ökning vid minst två energikategorier effektivitetscertifikat. ii) renovera minst 3 800 000 kvadratmeter för antiseismiska ändamål. |
|
M2C3-4 |
Reform 1.1: Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet |
Delmål |
Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet |
Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Rättsakten/rättsakterna ska förenkla och påskynda förfaranden för energieffektivitetsåtgärder av, ·Lansering av den nationella portalen för byggnaders energieffektivitet: ·Förstärkning av verksamheten i informations- och utbildningsplanen för den civila sektorn ·Uppdatering och förstärkning av den nationella fonden för energieffektivitet: ·Påskynda genomförandefasen för projekt som finansieras genom PREPAC-programmet |
F.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 1.1: Byggande av nya skolor genom byte av byggnad
Denna åtgärd ska inriktas på att gradvis ersätta en del av de offentliga skolornas byggnadsbestånd i syfte att skapa moderna och hållbara strukturer.
Syftet med åtgärderna är att minska energiförbrukningen, öka byggnaders jordbävningssäkerhet och utveckla grönområden.
Planen förväntas inriktas på 195 skolbyggnader med totalt 410 m².
Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet
Denna åtgärd syftar till att renovera och omvärdera otillräckliga strukturer för rättskipningen.
Åtgärden är inriktad på underhåll av befintliga tillgångar, möjliggörande av skydd, tillvaratagande och restaurering av det historiska arv som ofta kännetecknar administrationens kontor för det italienska rättssystemet. Utöver energieffektivitet syftar programmet också till att säkerställa insatsernas ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhet genom användning av hållbara material och användning av egenproducerad el från förnybara energikällor. Insatserna ska också anpassa strukturerna för att minska byggnaders seismiska sårbarhet.
Den vägledande förteckningen över kommuner där interventionerna ska äga rum är följande: Bari, Bergamo, Bologna, Cagliari, Florens, Genua, Latina, Messina, Milano, Monza, Neapel, Palermo, Perugia, Reggio Calabria, Rom, Rom, Trani, Turin, Velletri och Venedig.
Åtgärden ska inte omfatta naturgaspannor.
Investering 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme
Fjärrvärme spelar en viktig roll för att uppnå miljömålen för värme- och kylsektorn, särskilt i storstadsområden där problemet är ännu mer akut.
Åtgärden ska utveckla effektiv fjärrvärme, baserad på distributionen av värme från förnybara energikällor, från spillvärme eller kraftvärme i högpresterande anläggningar. Åtgärden ska finansiera projekt som ska väljas ut genom ett anbudsförfarande som ska inledas 2022 och som avser byggande av nya nät eller utbyggnad av befintliga fjärrvärmenät. Ett senare anbudsförfarande kan komma att inledas under 2023. Projekt som garanterar de största besparingarna i icke-förnybar primärenergi ska prioriteras.
Energi-miljöfördelar motsvarande 20 ktoe primärfossil energi per år och 40 kton CO2 för växthusgasutsläpp som undviks i sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet varje år förväntas uppnås.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). I synnerhet ska byggandet av ett effektivt fjärrvärmesystem inte använda fossila bränslen som värmekälla utan enbart vara beroende av värme från förnybara källor, spillvärme eller kraftvärme i högpresterande anläggningar. Tillhörande infrastruktur för fjärrvärme ska följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1) och förväntas garantera en minskning på 0,04 MtCO2/år.
F.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M2C3-5 |
Investering 1.1: Byggande av nya skolor genom byte av byggnad |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av nya skolor genom byte av byggnad för att uppgradera energi i skolbyggnader, efter ett offentligt anbudsförfarande. |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt avseende nya ersättning av skolbyggnader som kan komma i fråga för finansiering formaliserad av lokala myndigheter motsvarande en total yta på minst 400 000 kvadratmeter |
|
M2C3-6 |
Investering 1.1: Byggande av nya skolor genom byte av byggnad |
Mål |
Minst 400000 SQMT av nya skolor byggs genom byte av byggnad. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
400 000 |
Q1 |
2026 |
Slutförande av uppförandet av minst 400 000 kvadratmeter nya skolor genom byte av byggnad, vilket leder till att primärenergiförbrukningen är minst 20 % lägre än kravet på nära-nollenergibyggnader. |
|
M2C3-7 |
Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya byggnader, ombyggnad och förstärkning av rättsväsendets fastighetstillgångar undertecknas av justitieministeriet efter ett offentligt anbudsförfarande. |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt avseende uppförande av byggnader, omställning och förstärkning av fastighetstillgångarna i rättskipning |
|
M2C3-8 |
Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet |
Mål |
Uppförande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
289 000 |
Q1 |
2026 |
Uppförande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastigheter tillgångar i rättsskipningen i minst 289 000 kvadratmeter |
|
M2C3-9 |
Investering 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme |
Delmål |
Kontrakt till förbättring av uppvärmningsnäten tilldelas av ministeriet för ekologisk omställning efter ett offentligt anbudsförfarande. |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt efter ett offentligt anbudsförfarande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya fjärrvärmenät eller utbyggnad befintliga fjärrvärmenät, vilket bör inbegripa kravet på minskad energiförbrukning. Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M2C3-10 |
Investering 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme |
Mål |
Uppbyggnad eller utbyggnad av fjärrvärmenät |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
20 |
Q1 |
2026 |
Slutförande av byggandet av nya nät för distrikt uppvärmning, eller utvidgning av befintliga sådana, till minska energiförbrukningen med minst 20 Ktoe per år. Investeringen ska uppfylla de villkor som anges i fotnot (9) i bilaga VI till förordning 241/2021/EU om faciliteten för återhämtning och resiliens. |
G. OMRÅDE 2 DEL 4 – Territoriell planering och vattenresurser
Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att åtgärda ett antal långvariga brister i förvaltningen av vattenresurser och hydrogeologiska risker i Italien och att anta ett antal åtgärder som syftar till att bevara den biologiska mångfalden. Detta ska uppnås genom en betydande och balanserad kombination av reformer och investeringar i dessa olika dimensioner.
På reformsidan föreslås i denna del en rad åtgärder som främst syftar till att effektivisera förvaltningen av vattenresurserna genom att minska fragmenteringen av sektorn, genom att fastställa en lämplig prispolitik och genom att fastställa ett antal incitament för att ta itu med de befintliga problemen i samband med förvaltningen av avloppsvatten. Reformer inom denna del omfattar också en rad åtgärder för att förenkla utformningen och genomförandet av projekt som rör vatteninfrastruktur och hantering och minskning av hydrologiska risker.
Investeringarna i denna del ska bidra till att minska och bättre hantera den hydrogeologiska risken i Italien, både ur ett förebyggande och anpassningsperspektiv, och ska syfta till att göra infrastrukturen för vatten mer motståndskraftig. Dessutom syftar de till att avsevärt förbättra förvaltningen av vattenresurserna genom bättre hantering av avloppsvatten och en betydande minskning av vattenläckaget, även inom jordbrukssektorn. Investeringarna ska stärka digitaliseringen av dessa sektorer och göra dem mer energieffektiva och bättre anpassade till klimatförändringarna. Denna del omfattar också en uppsättning åtgärder som syftar till att bevara biologisk mångfald och grönområden i linje med Europa 2030-strategin för biologisk mångfald.
Denna del behandlar en del av 2020 års landsspecifika rekommendation 3, genom vilken Europeiska unionens råd rekommenderade Italien att vidta åtgärder för att ”fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt när det gäller [...] vattenförvaltning och förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av samhällsviktiga tjänster”. Den behandlar också delar av 2019 års landsspecifika rekommendation 3 (”Focus investeringsrelaterad ekonomisk politik för infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader. [...] och förbättra effektiviteten i den offentliga förvaltningen [...] genom att påskynda digitaliseringen och genom att öka effektiviteten och kvaliteten på lokala offentliga tjänster ”).
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
G.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 2.1 – Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet
Syftet med denna reform är att komma till rätta med de brister i förvaltningen av hydrogeologiska risker som påpekats av den italienska revisionsrätten. Den ska bestå i att förenkla och påskynda förfarandena för genomförandet av projekt på detta område, inbegripet fastställande av maximala tidsfrister för varje fas. prioritera insatser i linje med den nationella riskbedömningen och artikel 6 i beslut 1313/2013, bedömning av EU:s riskhanteringsförmåga och principen om att det inte föreligger några betydande skador. upprätta en plan för att öka den administrativa kapaciteten hos de enheter som ansvarar för genomförandet av dessa projekt och stärka samordningen mellan de olika berörda förvaltningsnivåerna, bland annat genom att rationalisera informationsflödena.
Reform 2 – Reformen av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning
Denna reform ska syfta till att ta itu med de långvariga problem inom vattensektorn i Italien som återspeglas i många pågående överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad av rådets direktiv 91/271/EEG, i en alltför stor fragmentering av sektorn och i avsaknad av lämpliga incitament och prispolitik. De planerade åtgärderna förväntas avsevärt minska sektorns fragmentering genom att minska antalet operatörer och främja stordriftsfördelar, skapa incitament för att minska vattenläckor och överdriven vattenförbrukning inom jordbrukssektorn och införa lämpliga prissättningsstrategier för en mer hållbar vattenförbrukning.
Ett antal samförståndsavtal ska undertecknas med regionerna Kampanien, Kalabrien, Molise och Sicilien för att minska fragmenteringen av antalet operatörer som tillhandahåller vattentjänster. Samförståndsavtalet ska fastställa mål för att fastställa lokala myndighetsorgan, minska antalet operatörer och uppnå stordriftsfördelar i syfte att fastställa en enda operatör för minst var och en av 40 000 invånare inom två år efter undertecknandet av samförståndsavtalet.
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster”
Denna reform syftar till att ta itu med stora problem i förvaltningen av vattenresurser och göra systemet effektivare.
Systemet förväntas minska den nuvarande fragmenteringen av antalet operatörer, vilket för närvarande hindrar en effektiv användning av vattenresurser i vissa delar av landet. Reformen förväntas också skapa de rätta incitamenten för en bättre användning av vattenresurserna inom jordbrukssektorn, införa ett påföljdssystem för olaglig utvinning av vatten och införa ett prissystem som bättre återspeglar och stämmer bättre överens med principen om att förorenaren betalar, samtidigt som man undviker en utvidgning av befintliga bevattningssystem. Åtgärderna ska antas i samarbete med de regioner där förvaltningen av vattenresurserna för närvarande är mer problematisk.
Investeringar 3.2 – Digitalisering av nationalparker och marina skyddsområden
Denna åtgärd ska fastställa standardiserade och digitaliserade förfaranden för att modernisera, effektivisera och effektivt fungerande skyddade områden i dess olika dimensioner, såsom naturskydd, administrativ förenkling av förfaranden och tjänster för besökare av nationalparker och marina skyddsområden. Efter ingripandet förväntas övervakningen av naturresurser ha förbättrats för att vid behov kunna vidta nödvändiga förebyggande och korrigerande åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden. Det förväntas också leda till bättre tjänster och ökad medvetenhet om biologisk mångfald för besökare av nationalparker och marina skyddsområden för en mer hållbar turism och ansvarsfull konsumtion av naturresurser.
G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M2C4-1 |
Reform 2,1. Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet |
Delmål |
Ikraftträdande av förenklingen av den rättsliga ramen för bättre hantering av hydrologiska risker |
Bestämmelse i relevant (a) rättsakt (er) om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Den nya rättsliga ramen bör som ett minimum Prioritera förebyggande insatser i linje med den nationella riskbedömningen och artikel 6 i beslut 1313/2013, bedömning av EU:s riskhanteringsförmåga och principen om att det inte föreligger några betydande skador, -Påskynda förfarandena för projektutformning och fastställa allmänna principer för att förenkla projektgenomförande och finansieringsförfaranden samt hydrologiska riskprojekt. -Harmonisera och rationalisera informationsflödena för att minska övertaligheten i rapporteringen mellan statens olika informationssystem och utveckla ett system med indikatorer för en bättre identifiering av hydrologiska risker, i linje med den italienska revisionsrättens rekommendationer. -Stärka samordningen av insatser mellan olika myndighetsnivåer i enlighet med rekommendationerna från den italienska revisionsrätten, -Skapa gemensamma databaser om incidenter (dissesto), i enlighet med rekommendationerna från den italienska revisionsrätten. -Fastställa maximala tidsfrister för varje fas. -Fastställa en plan för att stärka de berörda enheternas kapacitet. |
|
M2C4-2 |
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster” |
Delmål |
Ikraftträdande av reformen för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster |
Bestämmelse i relevant (a) rättsakt (er) om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2022 |
Den allmänna lagen/förordningarna om vattentjänster för hållbar användning och incitament till investeringar i vatteninfrastruktur, som åtminstone ska -Minska fragmenteringen av enheter genom regler och aggregeringsmekanismer för att ge incitament till att för närvarande autonoma förvaltningsaktörer integreras i den unika operatören för hela Ambito Territoriale Ottimale. -Skapa incitament för en hållbar vattenanvändning inom jordbruket, särskilt för att stödja användningen av det gemensamma övervakningssystemet för vattenanvändning (SIGRIAN) för kollektiv bevattning och självförsörjande bevattning, -Fastställa ett system med reglerade priser som tar tillräcklig hänsyn till användningen av miljöresurser och föroreningar i enlighet med principen om att förorenaren betalar. |
|
M2C4-3 |
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster” |
Delmål |
Reform av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning |
Ikraftträdande av samförståndsavtalen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Undertecknande av samförståndsavtal mellan ministeriet för ekologisk omställning och regionerna Kampanien, Kalabrien, Molise och Sicilien för att minska fragmenteringen av antalet operatörer som tillhandahåller vattentjänster. Samförståndsavtalet bör fastställa mål för att fastställa lokala myndighetsorgan, minska antalet aktörer och uppnå stordriftsfördelar i syfte att inrätta enskilda aktörer för minst var och en av 40 000 invånare. |
|
M2C4-4 |
Reform 4.2 Åtgärder för att säkerställa fullständig förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster |
Delmål |
Ikraftträdande av den nya rättsliga ramen för bevattningsändamål |
Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Den reviderade rättsliga ramen ska åtminstone Inrätta ett sanktionssystem för olaglig vattenutvinning. Kräva en konsekvensbedömning i enlighet med artikel 4.7 i ramdirektivet för vatten för att bedöma (eventuellt kumulativ) påverkan på alla potentiellt påverkade vattenförekomster. — Säkerställa att en utvidgning av befintliga bevattningssystem (inbegripet genom ökad vattenanvändning, dvs. inte bara fysisk expansion), även genom effektivare metoder, undviks när de berörda vattenförekomsterna (yt- eller grundvatten) (i samband med intensifierade klimatförändringar) förväntas ha en lägre status än god status eller potentiellt god status. |
|
M2C4-5 |
Investering 3.2: Digitalisering av nationalparker |
Delmål |
Ikraftträdande av den administrativa förenklingen och utvecklingen av digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden |
Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2022 |
Ministerdekretet ska ge mandat att utveckla digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden. |
|
M2C4-6 |
Investering 3.2: Digitalisering av nationalparker |
Mål |
Administrativ förenkling och utveckling av digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
70 |
Q4 |
2023 |
Minst 70 % av nationalparker och marina skyddsområden har utvecklat digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden (minst två av följande: anslutning till Naturitalia.IT-portalen. 5G/wifi eller en hållbar mobilitetsapp) |
G.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 3.1 Antagande av nationella program för kontroll av luftföroreningar
Reformen syftar till att anpassa nationell och regional lagstiftning och införa relaterade åtgärder för att minska utsläppen av luftföroreningar (i enlighet med målen i direktiv 2016/2284 om nationella utsläppstak och om ändring av klimatgaser).
Investering 1.1: Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem
Investeringen ska utveckla ett övervakningssystem för att identifiera och förutsäga risker till följd av klimatförändringar och otillräcklig fysisk planering genom användning av avancerad teknik. Denna teknik ska möjliggöra fjärrkontroll av stora territoriella band som lägger grunden för utvecklingen av riskförebyggande planer, inbegripet förstärkning av befintlig infrastruktur, och identifiering av olagligt bortskaffande av avfall. De viktigaste instrument som ska utvecklas för att uppnå dessa mål ska vara insamling av rumsliga data med hjälp av satellitobservationssystem, drönare, fjärranalysatorer och integrering av informationssystem. telekommunikationsnät med de mest avancerade säkerhetskraven. inrättande av centrala och regionala kontrollrum för att få tillgång till den information som samlas in på plats. samt system och tjänster för it-säkerhet för skydd mot cyberattacker. Interventionerna ska huvudsakligen äga rum i de åtta regionerna i söder.
Investering 2.1: Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker
Italiens territorium kännetecknas av en betydande grad av hydrogeologisk instabilitet, som har förvärrats av klimatförändringarnas effekter. Denna risk har en negativ inverkan inte bara på livskvaliteten utan också på den ekonomiska aktiviteten i de områden som är mest utsatta för denna risk.
En bred och omfattande uppsättning insatser ska genomföras som kombinerar strukturella åtgärder såsom att säkra jordskred eller minska översvämningsrisken i storstadsområden med andra åtgärder som är inriktade på omställning, övervakning och förebyggande av nya risker.
Målet är att minska antalet människor som för närvarande befinner sig i riskzonen fram till 1 500 000.
Investering 2,2. Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna
Denna åtgärd ska främst syfta till att hantera geologisk-hydrauliska risker i stads- och storstadsområden. Dessa risker rör översvämningar, erosion eller instabilitet i byggnader, vilket orsakar en betydande försämring av bland annat byggnadsbeståndet, de underjordiska servicenäten och vägnätet.
Åtgärden ska omfatta en rad olika insatser i stads- och storstadsområden som syftar till att minska sårbarheten för hydrogeologiska risker. Kärnan i de planerade insatserna ska bestå av att göra byggnader säkrare mot seismiska och hydrogeologiska risker och ska även omfatta åtgärder som rör anpassning till klimatförändringar och energieffektivitet, såsom minskad energiförbrukning i byggnader eller effektivisering av offentliga belysningssystem.
Interventionerna ska bestå av antingen små eller medelstora offentliga arbeten beroende på det ekonomiska belopp som står på spel och vilken typ av åtgärder som ska genomföras. De förstnämnda ska i första hand gälla säkerhet i skolor, offentliga byggnader och kommunalt arv, avlägsnande av arkitektoniska hinder och förbättringar av miljön och landskapet. De små offentliga bygg- och anläggningsarbetena ska ha energieffektivitetsåtgärder som ett övergripande mål. När det gäller medelstora offentliga arbeten ska insatserna främst inriktas på investeringar för att minska hydrogeologiska risker och säkerställa säkerheten på vägar, broar och viadukter, även om åtgärder också ska vidtas på de områden som anges för de små arbetena.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Det omfattar gaskondenserande värmepannor, som inte ska vara berättigade till stöd inom ramen för denna åtgärd.
Investering 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden
Denna åtgärd syftar till att skydda grönområden och öka deras antal i syfte att både bevara och stärka den biologiska mångfalden och höja livskvaliteten för invånarna i dessa områden. Åtgärderna ska inriktas på Italiens 14 storstäder, som är de mest utsatta för miljöproblem som luftföroreningar, förlust av biologisk mångfald eller klimatförändringarnas effekter. Minst 6 600 000 träd (i 6 600 hektar) ska planteras i dessa områden.
Insatserna ska följa på antagandet av en plan för beskogning i städer med målet att bevara och förbättra den biologiska mångfalden i linje med den europeiska strategin för biologisk mångfald, minska luftföroreningarna i storstadsområden och minska antalet överträdelseförfaranden mot luftkvalitet.
Investering 3.3 – Återplantering av Po-området
Po-området kännetecknas av alltför stora vattenföroreningar, markförbrukning och utgrävningar i flodbädden sedan 1970. Alla dessa problem har påverkat vissa av dess naturliga livsmiljöer negativt och ökat hydrogeologiska risker.
Denna åtgärd syftar till att återaktivera naturliga processer och främja en återhämtning av den biologiska mångfalden. Detta skulle säkerställa att floden återställs och att vattenresurserna utnyttjas på ett mer hållbart och effektivt sätt.
Investering 3.4: Sanering av herrelösa områden
Industriföroreningar har skapat många så kallade orörda områden som utgör en betydande hälsorisk, med allvarliga konsekvenser för livskvaliteten för de berörda befolkningarna.
Syftet med denna åtgärd är att återställa dessa marker genom att minska miljöpåverkan och främja den cirkulära ekonomin. Projektet ska använda bästa tillgängliga innovativa utredningsteknik för att identifiera de verkliga saneringsbehoven och göra det möjligt att utveckla dessa områden, inbegripet bostäder.
Denna åtgärd ska i första hand bestå i antagandet av en handlingsplan för vitalisering av oraffinerade områden för att minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen. Planen ska identifiera områden med särart i alla 21 regioner och autonoma provinser och ange vilka särskilda åtgärder som ska vidtas.
Investering 3.5: Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer
Denna åtgärd omfattar storskaliga åtgärder för återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna, i syfte att vända den pågående försämringen av dessa ekosystem.
De särskilda åtgärder som ska genomföras ska omfatta utveckling av en lämplig kartläggning av havsbottnens livsmiljöer och miljöövervakning. För att säkerställa lämplig planering och genomförande av storskaliga åtgärder för återställande och skydd ska det nationella forsknings- och observationssystemet för havs- och kustekosystem stärkas. Dessutom ska marina observationsplattformar förstärkas för att öka den teknisk-vetenskapliga kapaciteten att övervaka den marina miljön, och i synnerhet för att bedöma effektiviteten hos skydds- och förvaltningsåtgärder enligt klimatförändringsscenariot. Sådana investeringar ska sedan möjliggöra en systematisk och heltäckande kartläggning av känsliga livsmiljöer i italienska marina vatten för att återställa miljön och utse skyddade områden, i linje med EU:s strategi för biologisk mångfald från 2013 och ramdirektivet om en marin strategi.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Genom att bedriva forskningsverksamhet om marina ekosystem innebär åtgärden inköp av vetenskaplig utrustning och fartyg. I synnerhet kommer de nybyggda fartygen att använda den mest avancerade teknik som finns tillgänglig för att i största möjliga utsträckning säkerställa förebyggande och begränsning av föroreningar.
Reform 4.1 Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning
Det nuvarande regelverket och den nuvarande fragmenteringen av förvaltningen har en negativ inverkan på kapaciteten att planera och genomföra investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning.
Syftet med denna reform är att förenkla och effektivisera den rättsliga ramen och vid behov ge stöd till de genomförandeorgan som inte har tillräcklig kapacitet för att genomföra och slutföra dessa investeringar inom de tidsfrister som ursprungligen fastställdes.
De viktigaste åtgärder som planeras för att uppnå dessa mål är främst i) inrättandet av ett centralt offentligt finansieringsinstrument för investeringar i vattensektorn som förenar resurser som för närvarande är ganska spridda, ii) förenkla förfarandena för rapportering och övervakning av finansierade investeringar, iii) göra tillsynsmyndigheten mer delaktig i planeringen av de investeringar som ska genomföras och i eventuella revideringar av planen.
Infrastruktur- och transportministeriet ska lägga fram reformförslaget för vattenförsörjningssektorn.
Investering 4.1 Primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning
Syftet med denna åtgärd är att trygga vattenförsörjningen för viktiga stadsområden och stora bevattnade områden, att öka nätets säkerhet och motståndskraft och att förbättra vattentransportkapaciteten. Åtgärderna ska omfatta hela det nationella territoriet, med särskild inriktning på större anläggningar i södra delen av landet.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen för allvarliga skador (2021/C58/01). Särskilt för varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet påbörjats. Dessutom är åtgärden föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Dammens inverkan skulle bedömas mot bakgrund av ett scenario där den berörda floden förblir i sitt naturliga tillstånd i stället för att överväga en annan möjlig alternativ användning av området.
Investering 4,2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät
Den fragmenterade och ineffektiva förvaltningen av vattenresurserna har lett till betydande vattenläckage, med genomsnittliga förluster på över 40 % och över 50 % i södra delen av landet. Syftet med detta projekt är att avsevärt minska förlusterna av dricksvatten genom att uppgradera och modernisera vattendistributionsnäten genom avancerade kontrollsystem som gör det möjligt att övervaka de viktigaste knutpunkterna och de känsligaste punkterna i nätet.
Investering 4,3. Investeringar i bevattningssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser
Syftet med denna åtgärd är att öka bevattningssystemens effektivitet genom utveckling av innovativ och digitaliserad infrastruktur för en mer hållbar jordbrukssektor och bättre anpassad till klimatförändringarna.
Investeringen ska främst bestå i omställning av bevattningssystem till system med högre effektivitet. anpassning av distributionsnäten för att minska förlusterna. installation av teknik för effektiv användning av vattenresurser, såsom mätare och fjärrkontroll. För varje insats i distributionsnäten måste vattenmätning som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen vara på plats eller genomföras som en del av den investering som får stöd. Dessutom ska övervakningssystem för planer för rening av avloppsvatten med potential för återanvändning av bevattning införas. Åtgärden omfattar inte direkt ingripanden för återanvändning av återvunnet vatten, utan syftar till att stödja kartläggning och identifiering av de reningsverk som lämpar sig för produktion av renat avloppsvatten för jordbruksändamål eller som kan bli det med lämpliga investeringar. Denna identifiering ska ta hänsyn till avloppsreningsverkens egenskaper, men även till närheten till bevattningsbara grödor med renat avloppsvatten och de kvalitetsegenskaper som krävs.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen för allvarliga skador (2021/C58/01). Särskilt för varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet påbörjats. Dessutom är åtgärden föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder.
Investering 4,4. Avlopp, rening
Vattensystemen uppvisar stora brister när det gäller avloppssystem och reningssystem, vilket återspeglas i ett stort antal överträdelseförfaranden för bristande efterlevnad av unionsrätten i många tätorter i landet.
Syftet med denna åtgärd är att göra investeringar som gör rening av avloppsvatten som släpps ut i havs- och inlandsvatten effektivare och, om möjligt, omvandla reningsverk till ”gröna fabriker” för återanvändning av renat avloppsvatten för bevattning och industriella ändamål. Dessa investeringar förväntas bidra till att minska antalet tätorter med svaga avlopps- och reningssystem.
G.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M2C4-7 |
Reform 3.1: Antagande av nationella program för luftföroreningskontroll |
Delmål |
Ikraftträdande av ett nationellt luftvårdsprogram |
Bestämmelse i DPCM om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
EJ TILLÄMPLIGT |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
I dekretet från ministerrådets ordförande (DPCM) ska det fastställas ett nationellt luftvårdsprogram som inför lämpliga åtgärder för att minska luftföroreningarna i enlighet med direktiv 2016/2284 och lagstiftningsdekret av den 30 maj 2018, nr 81, varigenom direktivet införlivas. |
|
M2C4-8 |
Investeringar. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem |
Delmål |
Operativ plan för ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker |
Bestämmelse i ministerdekretet om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2021 |
Ministerdekretet ska godkänna en operativ plan för genomförandet av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker. Den ska minst Planera fjärranalystillämpningar och datafältsensorer, Utveckla ett kommunikationssystem som möjliggör samordning och driftskompatibilitet mellan de olika operatörerna i kontrollrummen. Inrättande av centrala och regionala kontrollrum Utveckla system och tjänster för cybersäkerhet |
|
M2C4-9 |
Investeringar. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem |
Mål |
Införande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
90 |
Q3 |
2024 |
90 % av ytan i de södra regionerna ska täckas av det avancerade och integrerade övervaknings- och prognossystemet för att identifiera hydrologiska risker. |
|
M2C4-10 |
Investering 2.1.a. Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner för riskhantering och minskning av hydrogeologiska risker |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner för riskhantering och minskning av hydrogeologiska risker. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner för riskhantering och minskning av hydrogeologiska risker. De ska minst -Säkerställa att bebyggda områden och hydrografiska avrinningsområden som utsätts för hydrogeologiska risker säkras, -Planera åtgärder för miljösanering och begränsning av klimatförändringarnas effekter, -Säkerställa bättre kontroll och hantering av översvämningsrisker -Prioritera naturbaserade lösningar i kontrakt |
|
M2C4-11 |
Investering 2.1.a. Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Mål |
Hantering av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Ej tillämpligt |
Nummer |
1 750 000 |
250 000 |
Q1 |
2026 |
Minska antalet människor som är utsatta för direkta översvämningsrisker och hydrologiska risker med minst 1 500 000 invånare. |
|
M2C4-12 |
Investering 2.1.b. Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Delmål |
Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för insatser mot översvämningar och hydrogeologiska risker |
Bestämmelser i dekreten om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Dekreten om godkännande av den första insats- och investeringsplanen i respektive område (kommissionsledamot/delegat/region/autonom provins) för minskning av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker ska syfta till att återställa de ursprungliga villkoren och säkerställa territoriernas motståndskraft mot naturkatastrofer. |
|
M2C4-13 |
Investering 2.1b – Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Mål |
Slutförande av insatser av typ E |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
100 |
Q4 |
2025 |
Slutförande av alla åtgärder av typ E som syftar till återställande av skadade offentliga strukturer |
|
M2C4-14 |
Investering 2.2: Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna |
Mål |
Slutförande av små arbeten för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
7 500 |
Q4 |
2023 |
Slutföra minst 7 500 insatser för små offentliga bygg- och anläggningsarbeten. Minst 30 % av investeringarna i små offentliga bygg- och anläggningsarbeten som slutförts i kommunerna är avsedda för energieffektivitet i offentlig belysning, offentliga byggnader och/eller installation av system för produktion av energi från förnybara energikällor. |
|
M2C4-15 |
Investering 2.2: Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna |
Mål |
Slutförande av små arbeten för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
7 500 |
30 000 |
Q1 |
2026 |
Slutföra minst 30 000 insatser för små offentliga bygg- och anläggningsarbeten. Minst 30 % av investeringarna i små offentliga bygg- och anläggningsarbeten som genomförs i kommuner är avsedda för energieffektivitet i offentlig belysning, offentliga byggnader och/eller installation av system för produktion av energi från förnybara energikällor. |
|
M2C4-16 |
Investering 2.2: Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna |
Mål |
Slutförande av medelstora arbeten för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 000 |
Q4 |
2023 |
Slutföra minst 1 000 interventioner för medelstora arbeten. Minst 40 % av investeringarna i medelstora offentliga arbeten som genomförs i kommunerna är inriktade på regionens säkerhet mot hydrogeologiska risker.
|
|
M2C4-17 |
Investering 2.2: Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna |
Mål |
Slutförande av medelstora arbeten för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
1 000 |
5 000 |
Q1 |
2026 |
Slutföra minst 5 000 interventioner för medelstora arbeten. Minst 40 % av investeringarna i medelstora offentliga arbeten som genomförs i kommuner är avsedda för regionens säkerhet mot hydrogeologiska risker. |
|
M2C4-18 |
Investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden |
Delmål |
Ikraftträdande av de reviderade lagändringarna för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden |
Bestämmelser i relevant lagstiftning som anger antagandet av planen för beskogning i städer |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Stadsplaneringen för beskogning ska överensstämma med målen i lagen av den 12 december 2019, 141 (nedan kallad klimatlagen) och efter en planeringsfas som ska genomföras av storstäderna. Planen bör som ett minimum fastställa följande mål: -Bevara och öka den diffusa biologiska mångfalden i linje med den europeiska strategin för biologisk mångfald, -Bidra till att minska luftföroreningarna i storstadsområdena, -Minska överträdelseförfarandena för luftkvalitet, -Återställa landskapet som skapats av människan och förbättra de skyddade områden som finns i storstadsområdenas omedelbara närhet. Ställ upp markkonsumtionen och återställa nyttig jord. |
|
M2C4-19 |
Investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden |
Mål |
Växtträd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 650 000 |
Q4 |
2022 |
Plantera minst 1 650 000 träd för återbeskogning av stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i lagen av den 12 december 2019, 141 (den så kallade klimatlagen). |
|
M2C4-20 |
Investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden |
Mål |
Växtträd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
1 650 000 |
6 600 000 |
Q4 |
2024 |
Plantera minst 6 600 000 träd för återbeskogning av stadsområden och stadsnära områden i enlighet med artikel 4 i lagen av den 12 december 2019, 141 (den så kallade klimatlagen). |
|
M2C4-21 |
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området |
Delmål |
Översyn av den rättsliga ramen för insatser för åternaturifiering av Po-området |
Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Ikraftträdande av relevant lagstiftning i syfte att återhämta den ekologiska korridor som flodbädden utgör, inbegripet naturlig återbeskogning och åtgärder för återställande och återställande av sidogrenar och korvsjöar. |
|
M2C4-22 |
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området |
Mål |
Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
13 |
Q2 |
2024 |
Minska konstanthastigheten i flodbädden med minst 13 km |
|
M2C4-23 |
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området |
Mål |
Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
13 |
37 |
Q1 |
2026 |
Minska konstanthastigheten i flodbädden med minst 37 km |
|
M2C4-24 |
Investering 3,4. Sanering av förorenade områden utan ägare |
Delmål |
Rättslig ram för sanering av herrelösa områden |
Bestämmelse i relevant lagstiftning som anger antagandet av handlingsplanen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Handlingsplanen för förnyelse av förorenade områden ska minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen. Inbjudan skall innehålla åtminstone följande information: -Identifiering av anonyma områden i alla 21 regioner och/eller autonoma provinser. -De särskilda åtgärder som ska vidtas på varje separat plats för att minska markanvändningen och förbättra stadsförnyelsen. |
|
M2C4-25 |
Investering 3,4. Sanering av förorenade områden utan ägare |
Mål |
Återupplivande av platser som inte är herrelösa |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
70 |
Q1 |
2026 |
Förnya minst 70 % av ytan av förorenade områden utan ägare för att minska markexploateringen och förbättra stadsförnyelsen. |
|
M2C4-26 |
Investering 3,5. Återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna |
Mål |
Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
22 |
Q2 |
2025 |
Slutföra minst 22 storskaliga insatser för återställande och skydd av havsbottnar, marina livsmiljöer och kustövervakningssystem. |
|
M2C4-27 |
Reform 4,1. Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning |
Delmål |
Ikraftträdande av förenklingen av lagstiftningen för interventioner i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning |
Bestämmelse (ar) i relevant (a) lagstiftning som anger ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2022 |
Den reviderade lagstiftningen ska stärka styrningen och förenkla genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning. Den nya rättsliga ramen bör som ett minimum -Göra den nationella planen för insatser inom vattensektorn till ett centralt finansieringsinstrument för investeringar i vattensektorn. -Inhämta yttrande och aktivt involvera tillsynsmyndigheten (Autorità di Regolazione per Energia Reti e Ambiente) i alla ändringar eller uppdateringar av planen. -Tillhandahålla stöd och kompletterande åtgärder till verkställande organ som inte kan genomföra investeringar i primär upphandling inom den planerade tidsramen. -Förenkla förfarandena för rapportering och övervakning av de investeringar som finansieras inom vattensektorn. |
|
M2C4-28 |
Investering 4,1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för investeringar i primärvatteninfrastruktur och för tryggad vattenförsörjning |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för investeringar i primärvatteninfrastruktur och tryggad vattenförsörjning |
Nummer |
0 |
2 000 000 000 |
Q3 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt på totalt 2 000 000 000 EUR för investeringar i infrastruktur för primärvatten och tryggad vattenförsörjning. Kontrakten ska omfatta följande: -Tryggad vattenförsörjning i viktiga stadsområden. -Strukturella arbeten för att öka nätets säkerhet och motståndskraft, inbegripet anpassning till klimatförändringar (utom dammar). -Ökning av vattentransportkapaciteten. Urvalskriterierna ska säkerställa att investeringen fullt ut bidrar till klimatförändringsmålen med en klimatkoefficient på 40 %, i enlighet med bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 om faciliteten för återhämtning och resiliens. |
|
M2C4-29 |
Investering 4,1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning |
Mål |
Investeringar i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
25 |
Q1 |
2026 |
Öka vattenförsörjningen och vatteninfrastrukturens motståndskraft i minst 25 komplexa vattensystem. |
|
M2C4-30 |
Investering 4,2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i primärvatteninfrastruktur och tryggad vattenförsörjning |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla kontrakt på totalt 900 000 000 EUR för insatser för modernisering och effektivitet i vattendistributionsnäten. Kontrakten ska omfatta följande: -Insatser för att minska förlusterna i dricksvattennäten. -Öka vattensystemens motståndskraft mot klimatförändringar, -Stärka digitaliseringen av näten för en optimal förvaltning av vattenresurserna, minska avfallet och begränsa ineffektivitet. |
|
M2C4-31 |
Investering 4,2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät |
Mål |
Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
9 000 |
Q4 |
2024 |
Bygga minst 9 000 ytterligare kilometer av det regionala vattennätet |
|
M2C4-32 |
Investering 4,2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät |
Mål |
Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
9 000 |
25 000 |
Q1 |
2026 |
Bygga minst 25 000 ytterligare kilometer av det regionala vattennätet |
|
M2C4-33 |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för bevattningssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt på totalt 880 000 000 EUR för insatser i nät och bevattningssystem och tillhörande digitaliserings- och övervakningssystem. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt på totalt 880 000 000 EUR för insatser i nät och bevattningssystem och tillhörande digitaliserings- och övervakningssystem. Kontrakten ska omfatta följande: Uppmuntra mätning och övervakning av användningen både i de gemensamma näten (genom installation av mätare och fjärrkontrollsystem) och för egenförbrukning (genom ett övervakningssystem för privata tillstånd) som en förutsättning för att man ska kunna slutföra införandet av en prispolitik för vatten som bygger på vattenvolymerna för en effektiv användning av vattenresurserna inom jordbruket, Minska olagliga uttag av vatten på landsbygden. Bevattningsinvesteringar bör syfta till säker återanvändning av återvunnet vatten när så är möjligt och/eller till att effektivisera befintlig bevattning, även om den berörda vattenförekomsten har god status. Om det rör sig om mindre än god status måste besparingarna vara sådana att god status kan uppnås vid uppgradering av befintlig bevattning. Man måste se till att utvidgningen av befintliga bevattningssystem (även genom ökad vattenanvändning, dvs. inte bara fysisk expansion), även med hjälp av effektivare metoder, undviks när de berörda vattenförekomsterna (i samband med intensifierade klimatförändringar) förväntas ha en sämre status än god. Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen för allvarliga skador (2021/C58/01). Särskilt för varje delinvestering ska fullständig överensstämmelse med kraven i EU-lagstiftningen, inbegripet ramdirektivet för vatten, säkerställas före, under och efter det att byggnadsarbetet påbörjats. Dessutom är åtgärden föremål för en miljökonsekvensbedömning i enlighet med direktiv 2011/92/EU samt relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. När utkastet till miljökonsekvensbedömning offentliggörs för offentligt samråd bör det framför allt utformas med en motivering av syftet med investeringen jämfört med alternativen, både när det gäller målet (omfattningen av bevattnad mark kontra hållbar förnyelse av landsbygden) och medlen (minskad efterfrågan på vatten och naturbaserade lösningar). |
|
M2C4-34 |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Mål |
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1 |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
29 |
Q4 |
2024 |
Ökning till minst 29 % av andelen uttagskällor utrustade med mätare |
|
M2C4–34a |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Mål |
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1 |
Ej tillämpligt |
Procent |
29 |
40 |
Q1 |
2026 |
Ökning till minst 40 % av andelen uttagskällor utrustade med mätare |
|
M2C4-35 |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Mål |
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1 |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
15 |
Q1 |
2024 |
Minst 15 % av den bevattnade arealen ska dra nytta av en effektiv användning av bevattningsresurserna. |
|
M2C4–35a |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Mål |
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2 |
Ej tillämpligt |
Procent |
15 |
29 |
Q1 |
2026 |
Minst 29 % av den andel bevattnad areal som drar nytta av en effektiv användning av bevattningsresurser. |
|
M2C4-36 |
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening |
Mål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för avloppsrening och rening |
anmälan av alla offentliga kontrakt för avloppsrening och rening |
Ej tillämpligt |
0 |
600 |
Q4 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av kontrakt på totalt 600 000 000 EUR för åtgärder för avloppsrening och rening. Interventionerna ska -Uppfylla de relevanta kraven i fotnot 11 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241, -Effektivisera reningen av avloppsvatten som släpps ut i havs- och inlandsvatten, även genom teknisk innovation. -Omvandla vissa reningsverk till ”gröna fabriker” som återanvänder renat avloppsvatten för bevattning och industriella ändamål. |
|
M2C4-37 |
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening |
Mål |
Åtgärder för avloppsrening och rening T1 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
2 572 911 |
2 002 911 |
Q2 |
2024 |
Minska antalet invånare som bor i tätorter som inte uppfyller kraven i rådets direktiv 91/271/EEG för otillräcklig insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse med minst 570 000 |
|
M2C4-38 |
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening |
Mål |
Åtgärder för avloppsrening och rening T2 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
2 002 911 |
0 |
Q1 |
2026 |
Minska antalet invånare som bor i tätorter som inte uppfyller kraven i rådets direktiv 91/271/EEG för otillräcklig insamling och rening av avloppsvatten från tätbebyggelse med minst 2 570 000 |
H. OMRÅDE 3 DEL 1: Hållbar transportinfrastruktur
H.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Ej tillämpligt
H.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Ej tillämpligt
H.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringarna i denna del stöder utbyggnaden av järnvägsinfrastruktur (höghastighetståg, godstrafik, regionala järnvägar, det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägar). De åtföljs av reformer för att påskynda investeringar i järnvägsinfrastruktur och förbättra väginfrastrukturens kvalitet. Delen för reform av företagsklimatet innehåller en åtgärd som skapar ytterligare incitament för regionerna att upphandla sina regionala avtal om allmän järnvägstrafik. Denna del innehåller åtgärder för att utveckla användningen av väte på järnväg.
Denna del stöder genomförandet av 2019 års landsspecifika rekommendation nr 3, där Italien uppmanas att ”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på [...] infrastrukturens kvalitet med beaktande av regionala skillnader” och 2020 års landsspecifika rekommendation 3 om ”tidigareläggning av mogna offentliga investeringsprojekt” och att fokusera på investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt i ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
Reform 1.1 – Förbättring av förfarandet för godkännande av avtalet mellan ministeriet för infrastruktur och transport (MIT) och järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana
Denna reform innebär att man tar bort kravet på att parlamentsutskotten ska yttra sig om förteckningen över investeringar från Contratti di Programma (CdP) för järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana. Parlamentsutskotten ska yttra sig om det strategiska investeringsprogrammet.
Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt
Denna reform består i att anta lagstiftning som gör det möjligt att förutse platsen för arbetet vid tiden för projektet ”Economic Technical Feasibility Project” (PFTE), i stället för att vänta på den slutliga projektutformningsfasen. Ytterligare tillstånd, som inte kan erhållas från PFTE, skulle erhållas under senare projektutformningsfaser, utan att sammankalla ”Conferenza dei Servizi”, som ett undantag från lag nr 241/1990. Dessa ändringar ska förkorta tiden för godkännande av projekt från 11 till 6 månader.
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods
Denna investering består i uppförandet av 274 km höghastighetsinfrastruktur för person- och godstrafik på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio och Palermo-Catania.
Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder övriga Europa
Denna investering består i uppförandet av 180 km höghastighetsinfrastruktur för person- och godstrafik på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova, Liguria-Alpi och Verona-Brennero. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) och de delmål och mål som Italien ska uppfylla.
För segmentet Rho-Parabiago kommer villkoret att vara att det görs en positiv miljökonsekvensbedömning som till fullo uppfyller de rättsliga kriterierna och som till fullo införlivar alla resultat och villkor från miljökonsekvensbedömningen, om så krävs för att uppnå överensstämmelse med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Miljökonsekvensbedömningen offentliggörs och kompletteras i enlighet med direktiv 2011/92/EU, liksom relevanta bedömningar inom ramen för direktiv 2000/60/EG och direktiv 92/43/EEG, inbegripet genomförandet av nödvändiga begränsande åtgärder. Alla åtgärder som inom ramen för miljökonsekvensbedömningen identifieras som nödvändiga för att säkerställa överensstämmelse med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01) ska integreras i projektet och följas under byggnads-, drifts- och avvecklingsfaserna av infrastrukturen.
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar
Denna investering består i byggandet av 87 km höghastighetsjärnväg för både passagerare och gods på linjerna Roma-Pescara, Orte-Falconara e Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt/investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/EEG och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
Investering 1.4 – Europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS)
Denna investering består i att utrusta 3 400 km järnvägslinjer med det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) i enlighet med den europeiska genomförandeplanen för ERTMS.
Investering 1.5 – Stärka storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar
Denna investering består i att uppgradera 1 280 km järnvägslinjer som bygger på 12 storstadsknutpunkter och de viktigaste nationella förbindelserna (Liguria-Alps, tvärgående länk, Bologna-Venedig-Trieste/Udine, centrala och norra Tyrrenska förbindelsen, adriatisk-joniska förbindelsen, södra Tyrrenska förbindelsen, Siciliens nät och det sardinska nätet). Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI)
Denna investering består i en uppgradering av 680 km regionala linjer för vilka äganderätten har överförts till Rete Ferroviaria Italiana (RFI) eller gradvis ska överföras till Rete Ferroviaria Italiana. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
Insatser planeras på följande rader:
-Piemonte : modernisering och modernisering av Turin Cerese-Canavesana: förbättra trafikflödenas regelbundenhet,
-Friuli-Venedig Giulia: FuC-järnväg: infrastrukturarbeten och tekniska arbeten på linjen Udine-Cividale: förbättring av trafikflödenas regelbundenhet.
-Umbrien: Umbrien Central Railway (FCU): infrastruktur- och teknikinsatser.
-Kampanien (EAV): Förstärkning och modernisering av linjen Cancello-Benevento: förbättring av säkerhetsstandarder för järnvägsverksamhet.
-Apulien: Linjen Bari-Bitritto: uppgradering av infrastruktur: överensstämmelse med tekniska standarder/tillsynsstandarder för den nationella järnvägsinfrastrukturen. Ferrovie del Sud Est (FSE): infrastrukturuppgradering av linjen Bari-Taranto: interventionen ska möjliggöra anpassning till RFI:s prestandastandarder och till de tekniska specifikationerna för driftskompatibilitet. FSE: Slutförande av SCMT/ERTMS-utrustning på nätet: förbättring av trafikens prestanda, optimering av kapaciteten, förbättring av säkerhetsstandarder. FSE: Genomförande av intermodala nav och uppgradering av 20 stationer: åtgärden syftar till att förbättra stationernas tillgänglighet och skapa områden för utbyte av järnvägsbuss, personbil och järnvägscykel.
-Kalabrien: Förbindelse Rosarno-S Ferdinando: uppgradering av utrustningen för linjerna Rosarno och San Ferdinando för anslutning till Gioia Tauro.
Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och motståndskraft för järnvägar i syd
Avtalen om denna investering ska bland annat omfatta förbindelsen Olbias flygplats, Augustas hamnförbindelse, fördubblingen av linjen Decimomannu-Villamassargia, linjen Bari Lamasinata, uppgraderingen av förbindelsen Potenza-Foggia, den intermodala förbindelsen Brindisi och elektrifieringen av linjen Barletta – Canosa. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (Rete Ferroviaria Italiana (RFI)); i syd)
Denna investering består i att uppgradera 38 järnvägsstationer och göra dem tillgängliga i enlighet med direktiv 1300/2014 och EU:s järnvägssäkerhetsbestämmelser. Bedömningen och godkännandet av varje relevant projekt eller investering ska följa alla regler och förfaranden som anges i artiklarna 6.3 och 6.4 i direktiv 92/43/CEE och följa de nationella riktlinjer för konsekvensbedömning som offentliggjordes i Italiens officiella tidning nr 303 av den 28 december 2019.
Reform 2.1 – Antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar
Denna reform består i att anta riktlinjer för riskklassificering och riskhantering, säkerhetsutvärdering och övervakning av befintliga broar. Antagandet av riktlinjer, som ska göra det möjligt att tillämpa gemensamma standarder och metoder för hela det nationella vägnätet.
Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna
Denna reform består i att äganderätten till broar, viadukter och överfarter överförs från vägar av lägre typ till vägar av högre typ (motorvägar och huvudvägar i förorter), vilket möjliggör en ökning av vägnätets övergripande säkerhet, eftersom broar, viadukter och överfarter ska underhållas av ANAS och/eller motorvägskoncessionshavarna, som har bättre planerings- och underhållskapacitet än de enskilda kommunerna eller provinserna.
H.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M3C1-1 |
Reform 1.1 – Snabbare godkännandeförfarande för kontraktet mellan MIT och RFI |
Delmål |
Ikraftträdande av en lagändring om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP) |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagändringen om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Lagändringen ska förkorta godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP) för järnvägsinfrastrukturförvaltaren Rete Ferroviaria Italiana. |
|
M3C1-2 |
Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt |
Delmål |
Ikraftträdande av en lagändring som förkortar tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den lagändring som förkortar tillståndstiden från 11 till sex månader. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Ändringen av lagstiftningen ska förkorta tiden för godkännande av projekt från 11 till sex månader. |
|
M3C1-3 |
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania i full överensstämmelse med reglerna för offentlig upphandling Avtalet/avtalen ska hänvisa till följande delar av dessa linjer: Linjen Napoli-Bari: Orsara-Bovino Linjen Palermo-Catania: Catenanuova – Dittaino och Dittaino-Enna |
|
M3C1-4 |
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods |
Delmål |
Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Salerno Reggio Calabria |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på sträckan Salerno Reggio Calabria. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2024 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på sträckan Salerno Reggio Calabria. Avtalet ska hänvisa till följande delar av denna rad: Battipaglia – Romagnano |
|
M3C1-5 |
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
69 |
Q2 |
2024 |
69 km höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania, som är klara för tillstånd och driftsfaser. De 69 km ska byggas i följande segment: Bicocca-Catenanuova (linjen Palermo-Catania), 37 km Cancello-Frasso (linjen Napoli-Bari), 16 km Napoli-Cancello (linjen Napoli-Bari), 16 km |
|
M3C1-6 |
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania |
Ej tillämpligt |
Nummer |
69 |
274 |
Q2 |
2026 |
274 km höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania, som är färdig för tillstånd och driftsfaser. Den preliminära fördelningen är följande: Orsara-Bovino (linjen Napoli-Bari), 93 km Battipaglia-Romagnano (sträckan Salerno-Reggio Calabria), 33 km Catenanuova - Dittaino e Dittaino – Enna (linjen Palermo-Catania), 148 km |
|
M3C1-7 |
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa |
Delmål |
Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Verona-Brennero, Liguria-Alpi och Verona-Brennero |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på sträckan Verona-Brennero. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2024 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på sträckan Verona-Brennero. Avtalet ska hänvisa till följande delar av dessa linjer: Verona-Brennero: Circonvallazione di Trento (förbifartsleden i Trento). Ligurien Alpi: Genua Node och tredje avsnittet om korsning av Giovi Brescia-Verona Verona-Bivio-Vincenza Rho-Parabiago Pavia-Milano-Rogoredo |
|
M3C1-8 |
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på sträckan Liguria-Alpi |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
53 |
Q4 |
2025 |
53 km höghastighetsjärnväg för både passagerare och gods på sträckan Liguria-Alpi, klar för tillståndsgivning och driftsfaser. De 53 km ska byggas i följande segment: Genua Node och tredje avsnittet om korsning av Giovi |
|
M3C1-9 |
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder till resten av Europa |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi och Verona-Brennero |
Ej tillämpligt |
Nummer |
53 |
180 |
Q2 |
2026 |
180 km höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi och Verona-Brennero byggda, klara för godkännande och driftsfaser. De 180 km ska byggas i följande segment: Brescia-Verona 48 km Verona-Bivio-Vincenza 44 km Genua Node och tredje Giovi Crossing 53 Rho-Parabiago 9 km Pavia-Milano-Rogoredo 11 km Förbifartsled i Trento 15 km |
|
M3C1-10 |
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för att bygga förbindelserna i linjerna Roma-Pescara och Orte-Falconara |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Roma-Pescara och Orte-Falconara |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2024 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att bygga förbindelserna i linjerna Roma-Pescara och Orte-Falconara. Avtalet/avtalen ska hänvisa till följande delar av dessa linjer: Roma-Pescara Orte Falconara Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia |
|
M3C1-11 |
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på sträckan Roma-Pescara, Orte-Falconara e Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
87 |
Q2 |
2026 |
87 km höghastighetståg för både passagerare och järnväg på sträckan Roma-Pescara, Orte-Falconara e Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia, som är färdig för tillstånd och för driftsfaser. Fördelningen av de 87 km ska vara följande: Rom-Pescara 32 km Orte-Falconara 20 km Taranto – Metaponto – Potenza – Battipaglia 35 km |
|
M3C1-12 |
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för att införa det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) |
|
M3C1-13 |
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) |
Mål |
1 400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 400 |
Q4 |
2024 |
1 400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter i enlighet med den europeiska genomförandeplanen, klara för godkännande och driftsfaser. . |
|
M3C1-14 |
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) |
Mål |
3400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter |
Ej tillämpligt |
Nummer |
1 400 |
3 400 |
Q2 |
2026 |
3 400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter i linje med det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg i linje med den europeiska genomförandeplanen, klara för godkännande och driftsfaser. |
|
M3C1-15 |
Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar |
Mål |
700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
700 |
Q4 |
2024 |
700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser, klara för tillståndsgivning och driftsfaser. |
|
M3C1-16 |
Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar |
Mål |
1280 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser |
Ej tillämpligt |
Nummer |
700 |
1 280 |
Q2 |
2026 |
1 280 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser, klara för tillståndsgivning och driftsfaser. |
|
M3C1-17 |
Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för uppgradering, elektrifiering och tålighet hos järnvägar i söder |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för uppgradering, elektrifiering och tålighet hos järnvägar i söder |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för modernisering, elektrifiering och motståndskraft för järnvägar i söder. Avtalet/avtalen ska hänvisa till följande delar av dessa linjer: Regionen Molise. -Rome-Venafro-Campobasso-Termoli; Regionen Apulien -Bari – Lamasinata -Barletta – Canosa -Pescara-Foggia -Potenza-Foggia -Länkar Brindisi -Länkar Taranto Regionen Kalabrien -Joniska Sibari-Catanzaro Lido-Reggio Calabria/Lamezia Terme Regionen Basilicata -Ferrandina-Matera Regionen Kampanien -Salerno Arechi – Aeroporto Pontecagnano Regionen Sicilien -Catanias nod -Palermo – Agrigento – Porto Empedocle -Länk till hamnen i Augusta Regionen Sardinien -Järnvägsförbindelse med Olbias flygplats -Dubbelspår Decimomannu-Villamassargia |
|
M3C1-18 |
Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI) |
Mål |
Uppgraderade regionala linjer klara för tillstånd och driftsfaser |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
680 |
Q2 |
2026 |
680 km ombyggda regionala linjer, klara för tillstånd och driftsfaser |
|
M3C1-19 |
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning; i syd) |
Mål |
Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
10 |
Q4 |
2024 |
Tio järnvägsstationer uppgraderas och är tillgängliga i enlighet med direktiv 1300/2014 och EU:s järnvägssäkerhetsbestämmelser. |
|
M3C1-20 |
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning; i syd) |
Mål |
Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer |
Ej tillämpligt |
Nummer |
10 |
38 |
Q2 |
2026 |
38 järnvägsstationer uppgraderas och är tillgängliga i enlighet med direktiv 1300/2014 och EU:s järnvägssäkerhetsbestämmelser. |
|
M3C1-21 |
Reform 2.1 – Genomförande av det nyligen antagna dekretet om förenkling (omvandlat till lag nr 120 av den 11 september 2020) genom att utfärda ett dekret om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar |
Delmål |
Ikraftträdande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar” |
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av dekretet om antagande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, bedömning av säkerhet och övervakning av befintliga broar” |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Riktlinjerna ska fastställa gemensamma standarder och metoder för hela det nationella vägnätet för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar. |
|
M3C1-22 |
Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna |
Delmål |
Överlåta äganderätten till broar, viadukter och överfarter från de lågprioriterade vägarna till de högre (landsvägar och huvudvägar). |
Bestämmelse i den relevanta rättsakten som hänvisar till ikraftträdandet av överföringen av äganderätten till broar, viadukter och övergångar från vägar av lägre rang till högre nivåer (motorvägar och nationella huvudvägar) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Överföringen av äganderätten till konstverken ska ske inom sex månader från ikraftträdandet av lag 120/20. Den förväntas vara slutförd i enlighet med bestämmelserna i Codice della Strada (lagstiftningsdekret 285/1992) och dess förordningar (presidentdekret 495/92), som innehåller bestämmelser om överföring av äganderätt mellan vägägare. |
I. OMRÅDE 3 DEL 2 – Intermodalitet och integrerad logistik
Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att göra de italienska hamnarna mer effektiva och konkurrenskraftiga, mer energieffektiva och bättre integrerade i logistikkedjan. Det syftar också till att digitalisera flygledningstjänsten.
I detta syfte ingår bland annat viktiga reformer för att förenkla processerna, uppdatera hamnplaneringen och göra koncessionerna i italienska hamnar mer konkurrenskraftiga. När det gäller andra investeringar som syftar till att säkerställa intermodalitet med huvudlinjerna i den europeiska kommunikationen för att utveckla förbindelser med den olagliga handeln mellan hav och Medelhavet, öka dynamiken och konkurrenskraften hos det italienska hamnsystemet, även i syfte att minska utsläppen av växthusgaser. De investeringar som är kopplade till denna del förväntas avsevärt öka passagerar- och fraktvolymerna i italienska hamnar, vilket har en positiv inverkan på den stimulerande ekonomiska verksamheten i respektive områden och på den nationella ekonomin som helhet.
Å andra sidan rör denna del digitaliseringen av logistiksystem, inbegripet flygplatssystem. Det förväntas göra dessa sektorer mer konkurrenskraftiga genom att använda innovativa tekniska lösningar för att göra systemet mer effektivt och även minska deras miljöpåverkan.
Denna del är ett svar på 2019 års landsspecifika rekommendation nr 3, där Italien uppmanas att fokusera på investeringsrelaterad ekonomisk politik för [...] infrastrukturens kvalitet och 2020 års landsspecifika rekommendation 3, där man rekommenderar ”fokuserade investeringar i den gröna och digitala omställningen, särskilt i ren och effektiv produktion och användning av energi, forskning och innovation, hållbar kollektivtrafik, avfallshantering och vattenförvaltning samt förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster”.
Ingen åtgärd i denna del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01).
I.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen
Denna åtgärd syftar till att uppdatera hamnplaneringen för att säkerställa en strategisk vision av det italienska hamnsystemet. Reformen ska åtminstone reglera i) hamnsystemmyndigheternas utvecklingsmål, ii) de områden som identifierats och beskrivits och som är avsedda för strikt hamn- och bakhamnsfunktioner, iii) de sista kilometrarna mellan väg- och järnvägsinfrastruktur och hamnar, iv) de kriterier som följts vid fastställandet av planens innehåll och v) den ska göra en entydig identifiering av riktlinjer, regler och förfaranden för utarbetande av hamnregleringsplaner.
Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar
Syftet med denna åtgärd är att fastställa villkor för koncessionens varaktighet, de tilldelande myndigheternas övervaknings- och kontrollbefogenheter, förnyelseförfarandena, överföringen av anläggningarna till den nya koncessionshavaren när koncessionen löper ut och fastställandet av minimigränserna för de avgifter som tas ut av koncessionshavarna.
Reform 1.3 – Förenkling av tillstånd för förfaranden för godkännande av kall strykning i italienska hamnar
Denna åtgärd förväntas förenkla och minska tillståndsförfarandet för uppförande av de nationella elöverföringsnäten för att driva distributionssystemen för leverans av el till fartyg (landanslutning).
Infrastruktur- och transportministeriet ska lägga fram ett förslag om att effektivisera tillståndsförfarandet. I synnerhet ska det föreslås att kallstrykningsprojekten ska utvärderas av de regionala kontor som rapporterar till ministeriet för ekonomisk utveckling, som på kortare tid skulle kunna studera projekten och därmed godkänna dem. Dessutom ska en regleringsåtgärd planeras för att identifiera ett enda tillståndsförfarande för projekt som omfattar en spänning på mer än 132 kV och resten, i syfte att utnyttja processynergierna.
Reform 2.1: Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”)
Målet är att skapa en särskild portal för den gemensamma kontrollenheten, som ska möjliggöra interoperabilitet med nationella databaser och samordning av tullens kontrollverksamhet.
Investering 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten
Denna investering syftar till en digital uppgradering av sektorn som ska omfatta både utvecklingen av nya verktyg för digitalisering av flyginformation och genomförandet av plattformar och tjänster för obemannade luftfartyg.
Projekten ska omfatta utveckling och konnektivitet av det obemannade trafikstyrningssystemet (UTM), digitalisering av flyginformation, utbyggnad av molninfrastruktur, virtualisering av operativ infrastruktur och fastställande av en ny underhållsmodell.
I.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M3C2-1 |
Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen |
Delmål |
Ikraftträdande av lagändringar som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen |
Bestämmelse i rättsakten/rättsakterna som anger ikraftträdandet av de ändringar av lagstiftningen som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
I den reviderade rättsliga ramen ska följande anges: Alla hamnmyndigheter ska anta sina strategiska systemplaneringsdokument (DPSS) och sina hamnregleringsplaner med fullt beaktande av reformen av de italienska hamnsystemen från 2016, som godkändes genom lagstiftningsdekret nr 169 av den 4 augusti 2016. DPSS ska åtminstone reglera följande: Utveckling av hamnsystemmyndigheternas mål. De områden som identifierats och beskrivits och som är avsedda för strikt hamn- och bakportsfunktioner. Den sista kilometern infrastrukturförbindelser mellan väg och järnväg och hamnar. De kriterier som använts för att fastställa planens innehåll, Göra en entydig identifiering av riktlinjerna, reglerna och förfarandena för utarbetande av hamntillsynsplaner. |
|
M3C2-2 |
Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar |
Delmål |
Ikraftträdande av förordningen om hamnkoncessioner |
Bestämmelse i förordningen som anger ikraftträdandet av förordningen om hamnkoncessioner |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Den nya förordningen ska fastställa ramvillkoren för tilldelning av koncessioner i hamnar. Förordningen ska åtminstone innehålla följande: Villkoren för koncessionens varaktighet. De beviljande myndigheternas övervaknings- och kontrollbefogenheter. Metoder för förnyelse, Överlåtelse av anläggningarna till den nya koncessionshavaren när koncessionen löper ut, Begränsningar av de minimiavgifter som licenstagarna ska betala. |
|
M3C2-3 |
Reform 2.1 – Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”) |
Delmål |
Ikraftträdande av dekretet om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale) |
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande av förordningen om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale) |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Dekretet ska fastställa metoder och specifikationer för den gemensamma tullenheten i enlighet med förordning (EU) nr 1239/2019 om genomförandet av den europeiska enda kontaktpunkten för sjötransport och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/1056 av den 15 juli 2020 om elektronisk godstransportinformation (eFTI). |
|
M3C2-4 |
Reform 1.3 – Förenkling av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar |
Delmål |
Ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar |
Rättslig bestämmelse om ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Effektivisera tillståndsförfarandet för att förkorta tillståndstiden till högst 12 månader för byggandet av infrastruktur för energitransport som syftar till att leverera el från land till fartyg under förtöjningsfasen (vid ingrepp som inte är föremål för miljöbedömning). |
|
M3C2-5 |
Investeringar 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan |
Mål |
Digitalisering av logistikkedjan |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
70 |
Q2 |
2024 |
Minst 70 % av de enskilda hamnmyndigheternas hamngemenskapssystem ska vara driftskompatibla, kompatibla med varandra och med den digitala nationella strategiska plattformen. |
|
M3C2-6 |
Investering 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten |
Mål |
Digitalisering av flygledningstjänsten: platser utrustade med flygledningssystem |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
13 |
Q4 |
2023 |
Minst 13 platser: flygplatser, inflygningar (APP) och områdeskontrollcentraler (ACC) ska vara utrustade med ett helt digitaliserat och operativt system för flygledningstjänst. |
|
M3C2-7 |
Investering 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten |
Delmål |
Digitalisering av flygledningstjänsten: idrifttagande av nya verktyg |
Certifieringar av TOC, ERP, Digitaliserad flyginformation och UTMS |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2026 |
Idrifttagande av a) Tekniskt driftscentrum (TOC) och minst två system för flygledningstjänst b) Groupe Cloud Enterprise Resource Planning (ERP) c) Digitaliserad flyginformation d) Obemannade trafikledningssystem och anslutningsmöjligheter (UTMS) |
I.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar
Huvudsyftet med denna åtgärd är att minska CO2-utsläppen och förbättra luftkvaliteten i hamnstäder genom insatser som syftar till energieffektivitet och främjande av användningen av förnybar energi i hamnar. Det slutliga målet är att spara 20 % av de totala årliga utsläppen av CO2 i det berörda hamnområdet. Projekten ska väljas ut bland dem som de enskilda hamnsystemmyndigheterna har angett i sina planeringsdokument för miljöenergi (DEASP). Programmet ”gröna hamnar” förväntas också leda till en betydande minskning av andra föroreningar från förbränning, som är den främsta orsaken till försämrad luftkvalitet i hamnstäder. Denna investering omfattar inköp av utsläppsfria fordon och tjänstebåtar eller omvandling av fordon och tjänstebåtar som drivs med fossila bränslen till utsläppsfria fordon.
Investering 2.1: Digitalisering av logistikkedjan
Denna investering förväntas öka den nationella logistikens konkurrenskraft genom inrättandet av ett driftskompatibelt digitalt system mellan offentliga och privata aktörer för frakt och logistik, vilket ska förenkla förfaranden, processer och kontroller genom att fokusera på dematerialisering av dokument och utbyte av uppgifter och information.
Reform 2.2: Inrättande av en nationell strategisk plattform för nätverket av hamnar och godstransportbyar i syfte att införa digitalisering av passagerar- och godstransporttjänster.
Syftet med reformen är att göra hamngemenskapssystemen (dvs. verktygen för digitalisering av enskilda hamnsystemmyndigheters passagerar- och godstrafik) driftskompatibla, så att de är kompatibla med varandra och med den nationella logistikplattformen.
I.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M3C2-8 |
Investering 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar |
Mål |
Gröna hamnar: tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
7 |
Q4 |
2022 |
Tilldelning av arbetena till minst sju hamnsystemmyndigheter. Urvalsförfarandet för tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att arbetena uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) och relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. åtagande om att klimatbidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 79 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under ordningens löptid och när ordningen upphör. |
|
M3C2-9 |
Investering 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar |
Delmål |
Gröna hamnar: slutförande av bygg- och anläggningsarbeten |
Slutförande av bygg- och anläggningsarbeten |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2025 |
Slutförande av arbetet av alla hamnmyndigheter. Totalt ska minst 213 000 000 EUR gå till verksamhet till stöd för klimatmål enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. |
|
M3C2-10 |
Reform 2.2: Inrättande av en nationell strategisk plattform för nätverket av hamnar och godstransportbyar i syfte att införa digitalisering av passagerar- och godstransporttjänster. |
Delmål |
Port Community System (system för hamnsamverkan) |
Bestämmelse om idrifttagande av [den nationella strategiska plattformen] |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2024 |
Hamngemenskapssystemen hos enskilda hamnsystemmyndigheter ska vara driftskompatibla med varandra och med den digitala nationella strategiska plattformen. |
J.OMRÅDE 4 DEL 1: Stärka tillhandahållandet av utbildningstjänster: från daghem till universitet
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens omfattar fyra insatsområden: i) Kvalitetsförbättring och kvantitativ utvidgning av utbildningstjänster – från förskolor till universitet. II) Reformen av läraryrket, särskilt när det gäller rekryterings- och utbildningsförfaranden, med målet att öka lärarnas kompetens och ta itu med territoriell felmatchning. iii) Utvidgning och uppgradering av infrastruktur för att förbättra digital teknik, vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt flerspråkighet samtidigt som skolbyggnadernas säkerhet och energieffektivitet förbättras. IV) Reformering av examensgrupper för att möjliggöra examina och doktorandprogram i syfte att främja tillämpad forskning och utöka antalet doktorandstipendier.
Åtgärderna inom denna del syftar till att åtgärda bristerna i det italienska utbildnings- och forskningssystemet med målet att förbättra utbildningsresultaten och förbättra de italienska studenternas anställbarhet.
Investeringarna och reformerna inom denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom en övergripande strategi, bland annat genom tillgång till barnomsorg av god kvalitet” (landsspecifik rekommendation 2, 2019), att ”förbättra utbildningsresultaten, även genom tillräckliga och målinriktade investeringar, och främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter” (landsspecifik rekommendation 2, 2019), ”främja forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3, 2019), stärka distansutbildning och distanskunskap, inklusive digitala färdigheter” ( landsspecifik rekommendation 2, 2020) och fokusera investerigar på forsknig och innovation (landsspecifik rekommendation 3, 2020).
J.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg
Investeringsplanen för åldersgruppen 0–6 år syftar till att öka utbudet av barnomsorgsinrättningar genom att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor och förskolor, för att öka utbildningsutbudet och de tillgängliga tiderna för åldersgruppen 0–6 år och därigenom förbättra undervisningens kvalitet. Åtgärden förväntas uppmuntra kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och hjälpa dem att förena familjeliv och yrkesliv.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 38 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 39 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 40 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 41 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.
Investering 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete
Syftet med åtgärden är att finansiera förlängningen av skoltiden för att öka skolornas utbildningsutbud och göra dem tillgängliga för territoriet efter skoltiderna. Åtgärden syftar till att bygga eller renovera matsalarna för minst 1 000 byggnader för att göra det möjligt att förlänga skoltiden. Längre skoltimmar förväntas ha en positiv inverkan på kampen mot avhopp från skolan.
Investering 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan
Åtgärden syftar till att stärka idrottsinfrastrukturen och uppmuntra idrottsaktiviteter. En förstärkning av idrottsaktiviteten förväntas motverka avhopp från skolan, öka den sociala delaktigheten och stärka de personliga färdigheterna.
Investeringen ska uppgradera idrottsanläggningar och gym som är knutna till skolor för att säkerställa en ökning av utbildningsutbudet och främja en ökning av skoltiden. För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar utesluta följande verksamheter: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 42 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 43 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 44 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 45 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.
Investering 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång
Åtgärden syftar till att garantera tillräckliga grundläggande färdigheter för minst 1 000 000 studenter per år under en fyraårsperiod, även genom att utveckla en gemensam nationell portal för utbildning online. Särskild uppmärksamhet ska ägnas skolor som har upplevt större svårigheter när det gäller resultat genom att anpassa insatserna för elevernas behov – där skolledaren ska ge stöd till externa handledare samt, i de mest kritiska fallen, tillgång till minst ytterligare en personalenhet per ämne (italienska, matematik och engelska) och under minst två år.
Investeringen ska främja genomförandet av mentorverksamhet för minst 470 000 ungdomar som riskerar att lämna skolan i förtid och för minst 350 000 ungdomar som redan har hoppat av skolan. Man planerar att använda en onlineplattform för mentors- och utbildningsverksamhet samt lansera kurser efter examen (jobborienterade kvalifikationer).
Insatsen förväntas främja jämställdhet och bidra till att överbrygga territoriella klyftor och ojämlikheter när det gäller tillgång till utbildning.
Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut
Reformen syftar till att anpassa läroplanerna för tekniska institut och yrkesinstitut till den kompetens som det italienska produktionssystemet behöver, även på lokal nivå. Reformen ska särskilt göra den tekniska utbildningen och yrkesutbildningen förenlig med Industri 4.0 och omfatta digital innovation.
Reform 1.2: Reform av den högre yrkesutbildningen (ITS)
Reformen syftar till att stärka systemet för högre yrkesutbildning genom att förenkla styrningen av ITS i syfte att öka antalet institut och inskrivningar med sikte på det lokala territoriet.
Reformen förväntas överbrygga obalansen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.
Investering 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS)
Åtgärden kompletterar 1.2 års reform av den högre yrkesutbildningen för att stärka utbildningsutbudet för yrkesutbildningsinstitut (ITS). Det bidrar till att öka utbildningsutbudet på yrkesutbildningsanstalterna och till att öka företagens deltagande i utbildningsprocesserna för en bättre koppling till företagsnätverket. Åtgärden förväntas också minska ungdomsarbetslösheten genom att åtgärda kompetensglappet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft.
Investeringen ska öka antalet intelligenta transportsystem och stärka laboratoriestrukturerna (införa innovativ teknik 4.0) samtidigt som man investerar i lärarnas kompetens. Antalet inskrivna studenter och antalet utexaminerade i ITS förväntas öka. Man planerar att aktivera en nationell digital plattform som gör det möjligt för studenter att känna till jobberbjudanden för dem som erhåller en yrkeskvalifikation. Genomförandet av utbildningskurser och spridningen av utbildningsmodellen förväntas stärka den helt specialiserade utbildningskedjan som är kopplad till områdena Energi 4.0 och miljö 4.0 och fungera för att anpassa 4.0 färdigheter till strategiska utvecklingssektorer.
Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet
Reformen har två mål:
1)Justering av antalet elever per klass.
Antalet lärare ska fastställas till samma nivå som för läsåret 2020/2021, med tanke på befolkningsminskningen och för att minska antalet elever per klass och gradvis förbättra förhållandet mellan antalet elever och antalet lärare i gemensamma ståndpunkter. Genomförandet av åtgärden får inte öka antalet tillgängliga byggnader. Initiativet ska ge individanpassad uppmärksamhet åt enskilda elever, särskilt de mest utsatta och säkerligen funktionshindrade elever. Förbättringen av förhållandet mellan elev och lärare förväntas gynna undervisningens kvalitet och tillgången till resurser för skolbyggnader.
2)Se över reglerna om storleken på skolbyggnader.
Den regionala skolpopulationen ska antas som den ”effektiva parametern” för att identifiera utbildningsanstalter med rektor och huvudstress, snarare än befolkningen i den enskilda skolan, i enlighet med gällande lagstiftning.
Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”
Reformen syftar till att införa orienteringsmoduler (minst 30 timmar per år) för den fjärde och femte gymnasieklassen. Huvudsyftet är att hjälpa studenterna att göra ett välgrundat val mellan att fortsätta sina studier eller att fortsätta sin yrkesutbildning innan de integreras på arbetsmarknaden. Reformen syftar också till att skapa en digital plattform med koppling till utbudet av högre utbildning från universitet och yrkesutbildningsinstitut (ITS).
Investering 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet
Åtgärden syftar till att underlätta och uppmuntra övergången från gymnasium till universitet och till att minska antalet avhopp från universitet, vilket bidrar till att öka antalet utexaminerade. Investeringen förväntas höja resultatindikatorerna (skolnärvaro, förbättrade utbildningsnivåer, antal studenter som får tillträde till nästa läsår osv.) och minska klyftorna mellan könen, både när det gäller sysselsättning och deltagande i högre utbildning på alla områden.
Detta initiativ syftar till att tillhandahålla kurser för alla elever på gymnasiet, med början under det tredje året, för att stödja dem i valet av högre utbildning, underlätta en bättre anpassning mellan förberedelser och yrkesbana och hjälpa eleverna att orientera sig i övergången mellan skola och universitet. Föreläsningar ska anordnas av professorer inom högre utbildning och ges till studenter i den tredje, fjärde och femte högstadie- och gymnasieskolan. Hållbarhet ska uppnås genom att utbildningen utvidgas till att omfatta professorer på gymnasiet, så att det efter detta treåriga program finns undervisning tillgänglig hos den interna personalen vid högskolorna.
Investering 1.7: Stipendier för tillträde till universitet
Syftet med åtgärden är att säkerställa lika tillgång till utbildning genom att underlätta tillträdet till högre utbildning för studerande med socioekonomiska svårigheter och med relativt höga alternativkostnader för avancerade studier mot en tidig övergång på arbetsmarknaden. Detta förväntas särskilt uppnås genom
-stipendierna ökar med 700 EUR, upp till 4 000 EUR (i genomsnitt) per student.
-stipendier för ett större antal studenter, vilket avsevärt minskar skillnaden jämfört med EU-genomsnittet för studenter med stipendium (cirka 25 % jämfört med bara 12 som för närvarande är registrerade i Italien), trots den planerade ökningen av andelen inskrivna och kvarhållna studenter i Italien.
Reform 1.5: Reformer av universitetsgrupper
Reformen innebär en uppdatering av universitetens läroplaner, vilket minskar de nuvarande strikta gränserna som allvarligt begränsar möjligheten att skapa tvärvetenskapliga vägar. Reformen förväntas också utvidga möjligheten att genomföra yrkesutbildningsprogram genom att införa innovativa, arbetsorienterade examensklasser.
Reform 1.6: Möjliggörande universitetsreform
Reformen innebär en förenkling av förfarandet för tillträde till yrken som kräver inskrivning i yrkesorder genom en särskild yrkesexamen. Åtgärden ska bidra till att harmonisera varje doktors slutliga nationella examen med motsvarande yrkesexamen och därigenom tillhandahålla allmänna och tydliga regler och substitution.
Reform 2.1: Rekrytering av lärare
Reformen syftar till att skapa en ny modell för rekrytering av lärare, kopplad till en omprövning av deras grundutbildning och hela karriären. Denna åtgärd har det strategiska målet att avsevärt förbättra kvaliteten på det italienska utbildningssystemet. Reformen ska särskilt förenkla de nuvarande offentliga konkurrensförfarandena. Åtgärderna ska införa högre krav för tillträde till läraryrket, en effektivare ram för rörlighet för lärare, begränsning av överdriven rörlighet och en tydlig koppling mellan karriärutveckling och resultatutvärdering och kontinuerlig fortbildning.
Reform 2.2: Avancerad högskoleutbildning och obligatorisk utbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal
Reformen syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolpersonal för kontinuerlig yrkes- och karriärutveckling. Man planerar att inrätta ett kvalificerat organ med ansvar för att utfärda riktlinjer i enlighet med europeiska standarder och för urval och samordning av utbildningsinitiativ, eventuellt kopplat till karriärutveckling, i enlighet med vad som föreskrivs i rekryteringsreformen – Reformen 2.1: Lärarrekrytering, som ingår i planen.
Investering 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal
Åtgärden syftar till att skapa ett permanent system för utveckling av digital didaktik samt digital kompetens och undervisningsförmåga hos skolans personal. Åtgärden har följande syften:
-inrättande av ett system för fortbildning av lärare och skolpersonal för den digitala omställningen.
-Antagande av en nationell referensram för integrerad digital undervisning i syfte att främja antagandet av läroplaner för digital kompetens i alla skolor.
Handlingslinjen omfattar utbildning av cirka 650 000 lärare och skolpersonal, inrättande av cirka 20 000 kurser under femårsperioden och inrättande av lokala utbildningscentrum. Alla de över 8 000 utbildningsanstalterna i Italien ska delta i utbildningsprojekten.
Investering 3.1: Nya färdigheter och nya språk
Insatsen syftar till att i skolornas läroplaner på alla nivåer integrera aktiviteter, metoder och innehåll som är utformade för att stärka naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt digitala färdigheter och innovationsfärdigheter. Åtgärden är inriktad på kvinnliga studenter och syftar till en fullständig tvärvetenskaplig strategi. Åtgärden syftar till att garantera lika möjligheter och jämställdhet i fråga om metodik och STEM-orienterande verksamhet.
Åtgärden förväntas stärka elevernas och lärarnas multispråkkunskaper genom att bredda programmen för rådgivning och information om Erasmus + med stöd av det nationella institutet för dokumentation, innovation och utbildningsforskning (INDIRE) och dess ambassadörsnätverk.
Ett digitalt system ska också utvecklas för att övervaka språkkunskaper på nationell nivå med stöd av respektive certifieringsorgan.
Investering 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar
Åtgärden syftar till att modernisera skolanläggningarna till anpassningsbara, flexibla och digitala inlärningsmiljöer, med tekniskt avancerade workshoppar och en arbetsbaserad inlärningsprocess. Denna åtgärd ska påskynda den digitala övergången i det italienska skolsystemet med hjälp av fyra initiativ:
-Omvandling av omkring 100 000 traditionella klasser till uppkopplade inlärningsmiljöer, med införande av tillhörande utbildningsutrustning.
-Inrättande av workshoppar för digitala yrken under den andra cykeln
-Digitalisering av skolförvaltningarna
-Kablage för inredning av ca 40 000 skolbyggnader och tillhörande utrustning
Investering 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering
Huvudsyftet med åtgärden är att bidra till klimatåterhämtningen genom att förbättra skolbyggnadernas säkerhet och energiförbrukning. Åtgärden ska särskilt bidra till att förbättra energiklasserna och leda till lägre förbrukning och CO2-utsläpp samt till att öka byggnaders strukturella säkerhet. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt de mest missgynnade områdena i syfte att åtgärda och undanröja ekonomiska och sociala obalanser. Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.
Investering 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper
Åtgärden syftar till att kvalificera och förnya universitetsprogram (inklusive doktorandprogram) genom tre strategiska mål: digitalisering, ”innovationskultur”. internationalisering.
Närmare bestämt ska följande delåtgärder genomföras:
-Upp till 500 doktorander ska vara inskrivna på 3 år (100 + 200 + 200) i program som ägnas åt digitala och miljömässiga övergångar.
- Inrättande av tre centrum för undervisning och lärande för att förbättra lärarnas färdigheter (inklusive digitala färdigheter) vid universitet och skolor.
-Inrättande av tre digitala utbildningsnav (DEH) för att förbättra den högre utbildningens kapacitet att erbjuda digital utbildning för studenter och universitetsanställda.
-Stärka den högre utbildningen
-Genomförande av tio transnationella utbildningsinitiativ – TNE – i samarbete med ministeriet för utrikes frågor och internationellt samarbete
-Internationalisering av institutioner för högre konstnärlig och musik (AFAM) genom stöd till 5 internationaliseringsprojekt inom AFAM-institutionerna för att främja deras roll utomlands när det gäller att bevara och främja den italienska kulturen.
Reform 4.1: Ph.D. Programreform
Reformen syftar till att uppdatera förordningen om doktorandprogram, förenkla förfarandena för deltagande av företag, forskningscentrum, doktorandprogram och stärka tillämpad forskning. Den föreslagna reformen har integrerats med alla investeringar i doktorandprogram inom målområdet ”Utbildning och forskning”.
Investering 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv)
Åtgärden syftar till att öka det humankapital som avsätts för forskningsinriktad verksamhet, offentlig förvaltning och kulturarv. Investeringen avser inrättandet av ytterligare 1 200 allmänna PhD-stipendieprogram per år (över tre år), ytterligare 1 000 doktorandstipendier för offentlig förvaltning beviljas per år (över tre år) och minst 200 nya doktorandstipendier för kulturarv beviljas per år (över tre år).
J.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M4C1-1 |
Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggöra reformer av universitetsexamina, Reform 4.1: Ph.D. Programreform |
Delmål |
Ikraftträdande av reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggörande av universitetsexamina, grupper med universitetsexamen. reform av doktorandprogram |
Bestämmelse i lagen som anger när reformerna har trätt i kraft |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Reformerna ska omfatta åtminstone följande centrala inslag:
|
|
M4C1-2 |
Investering 1.7: Stipendier för tillträde till universitet |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning |
Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
De ministerdekret som antagits av ministeriet för universitet och forskning om reformen av stipendier ska förbättra tillgången till högre utbildning för begåvade studenter i socioekonomiska svårigheter, öka stipendiernas storlek och antalet stipendiater fram till den 31 december 2024. Dessa studenter identifieras på grundval av ISEE – Indicatore della Situazione Economica Equivalente. |
|
M4C1-3 |
Reform 2.1: Rekrytering av lärare |
Delmål |
Reformen av läraryrket träder i kraft. |
Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Den reviderade rättsliga ramen ska locka, rekrytera och motivera lärare av hög kvalitet, särskilt genom
|
|
M4C1-4 |
Investering 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar |
Delmål |
Skola 4.0-planen för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet har antagits |
Utbildningsministeriet – dekret om antagande av skolplanen för 4.0 |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Planen ”Skola 4.0” som antagits av utbildningsministeriet] för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet ska omfatta följande: omvandling av 100 000 klassrum till innovativa inlärningsmiljöer inrättande av laboratorier för de nya digitala yrkena i alla högskolor. c Åtgärd a) ska omvandla skolutrymmen avsedda för traditionella klassrum till innovativa, anpassningsbara och flexibla inlärningsmiljöer som är sammankopplade, integrerade med digital, fysisk och virtuell teknik tillsammans. Investeringen i skolanläggningar ska föra ut den mest innovativa undervisningstekniken (kodning och robotteknik, utrustning för virtuell verklighet, avancerad digital utrustning för inkluderande undervisning osv. till minst 100 000 klassrum i primär- och sekundärskolor som används för lektioner). Åtgärd b) ska inrätta minst ett laboratorium för digitala yrken i varje gymnasium, ett laboratorium som är nära kopplat till företag och innovativa nystartade företag för att skapa nya arbetstillfällen inom sektorn för nya digitala yrken (såsom artificiell intelligens, robotteknik, stordata och cybersäkerhet samt blå och grön ekonomi). . Minst 40 % av de stödmottagande skolorna ska vara belägna i södra Italien. |
|
M4C1-5 |
Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet” |
Delmål |
Ikraftträdande av reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten |
Bestämmelse i lagen som anger när reformerna har trätt i kraft |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
De primärrättsliga reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten (genom primärrätt) ska omfatta åtminstone följande centrala inslag:
För att delmålet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt ska lagstiftningen innehålla obligatoriska tidsfrister för utfärdande av sekundärlagstiftning, riktlinjer och alla nödvändiga bestämmelser (övervakning av utbildningsministeriets databas) för att säkerställa ett smidigt genomförande. |
|
M4C1-6 |
Reform 2.2: Avancerad högre utbildning och fortbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftning som syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan. |
Bestämmelse i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Lagstiftningen ska innehålla bestämmelser som syftar till att skapa ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolpersonal i linje med kontinuerlig yrkes- och karriärutveckling, inrättande av ett kvalificerat organ med ansvar för riktlinjer för utbildning av skolpersonal, urval och samordning av utbildningsinitiativ och ska koppla dem till karriärutvecklingen, i enlighet med vad som föreskrivs i rekryteringsreformen. Införandet av ett system för grundutbildning och fortbildning bör göra det möjligt att komma till rätta med den nuvarande fragmenteringen av utbildningsvägar, som för närvarande saknar en enhetlig nationell strategi. |
|
M4C1-7 |
Investering 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång |
Mål |
Studenter eller ungdomar som har deltagit i mentorsverksamhet eller orienteringskurser efter avslutad utbildning |
Mentorsverksamhet tillhandahålls |
Nummer |
0 |
820 000 |
Q4 |
2024 |
Genomförande av mentorverksamhet för minst 470 000 ungdomar som riskerar att lämna skolan i förtid och för minst 350 000 ungdomar som redan har hoppat av skolan. Interventionen ska säkerställa följande:
Könsfördelningen och den territoriella fördelningen.
|
|
M4C1-8 |
Investering 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym i enlighet med utbildningsministeriets dekret |
Meddelande från de lokala myndigheterna om finansieringen av tilldelningen av alla offentliga kontrakt för stödberättigande insatser |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2024 |
Tilldelning av kontrakt för åtgärder för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym enligt de villkor som anges i utbildningsministeriets dekret och efter ett offentligt anbudsförfarande. Tilldelningen ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Investeringsplanen ska bygga och renovera idrottsanläggningar och gym som är kopplade till skolor, för att säkerställa en ökning av utbildningsutbudet och en förstärkning av skolornas lokaler, vilket ska främja en ökning av skoltiden. Initiativet förväntas främja integreringen av skolan med omkringliggande områden och förbättra utövandet av sport- och motorverksamhet. |
|
M4C1-9 |
Investering 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor, förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg |
Meddelande från de lokala myndigheterna om finansieringen av tilldelningen av alla offentliga kontrakt för stödberättigande insatser |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Tilldelning av kontrakt och geografisk fördelning för förskole-, förskole- och förskoleverksamhet och barnomsorg. Tilldelningen ska ske i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M4C1-10 |
Reform 2.1: Rekrytering av lärare. Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”. Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggörande av reformer av universitetsexamina |
Delmål |
Ikraftträdande av förordningar för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning, vid behov |
Bestämmelse i lagen som anger att förordningarna träder i kraft. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2023 |
Sekundärlagstiftningen ska innehålla alla nödvändiga bestämmelser för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildningen: — Reformer av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärlagstiftning) om a) möjliggörande av universitetsexamina, grupper med universitetsexamen. reform av doktorandprogram. — Ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning, Reformen av läraryrket, — Reformer av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten, Lagstiftningen syftade till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan. |
|
M4C1-11 |
Investering 1.7: Stipendier för tillträde till universitet |
Mål |
Stipendium från universitet |
Ej tillämpligt |
Nummer |
256 0000 |
3 00 0 00 |
Q4 |
2023 |
Stipendier beviljas till minst 300 000 studenter. Minst 75 % av stödmottagarna bör vara kvinnor, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning eller personer under 30 år och minst 0,3 miljoner GGOL-utbildningar i digitala färdigheter.
Inom ramen för detta projekt ska politiken för bidrag integreras med politiken för studiestöd genom
|
|
M4C1-12 |
Investering 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv) |
Mål |
Stipendier för doktorander per år (över tre år) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
9 000 |
16 200 |
Q4 |
2024 |
Minst 1 200 ytterligare doktorandstipendier per år under tre år). minst 1 000 ytterligare doktorandstipendier inom offentlig förvaltning beviljas per år (över tre år), minst 200 nya doktorandstipendier för kulturarv beviljas per år (över tre år). Grundscenariot fastställdes som det nuvarande (avrundade) antalet doktorander som inleder sitt program varje år i Italien.
|
|
M4C1-13 |
Investering 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal ; |
Mål |
Utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal
|
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
650 000 |
Q4 |
2024 |
Minst 650 000 skolledare, lärare och administrativ personal utbildas Integrerad digital utbildning för skolpersonal i den digitala omställningen (650 000 lärare, chefer och administrativ personal, totalt utbildad). |
|
M4C1-14 |
Reform 2.1: Rekrytering av lärare |
Mål |
Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
70 000 |
Q4 |
2024 |
Minst 70 000 lärare rekryterade inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet |
|
M4C1-15 |
Investering 1.7: Stipendier för tillträde till universitet |
Mål |
Stipendier för tillträde till universitet |
Ej tillämpligt |
Nummer |
296 000 |
336 000 |
Q4 |
2024 |
Minst 336 000 studenter får stipendier.
Med detta projekt genomförs integreringen av bidragsstrategier med strategier för studiestöd genom följande:
|
|
M4C1-16 |
Investering 3.1: Nya färdigheter och nya språk |
Mål |
Skolor som har aktiverat vägledningsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik under 2024/25 |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
8 000 |
Q2 |
2025 |
Minst 8 000 skolor som har aktiverat vägledningsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Projekten ska syfta till utveckling och digitalisering av den nationella digitala plattformen STEM som syftar till ett fullständigt genomförande av programmet, övervakning och spridning av information och data (uppdelade efter kön), från förskolan och grundskolan till den första och andra högstadie- och gymnasieskolan, till tekniska och yrkesmässiga institut och universitet. |
|
M4C1-17 |
Investering 3.1: Nya färdigheter och nya språk |
Mål |
Årliga språk- och metodkurser för lärare
|
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1000 |
Q2 |
2025 |
Minst 1 000 årliga språk- och metodkurser för alla lärare |
|
M4C1-18 |
Investering 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg |
Mål |
Nya platser för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
264 480 |
Q4 |
2025 |
Minst 264 480 nya platser för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år) Med planen för upprustning och omskolning av förskolor är målet att öka antalet tillgängliga platser och öka antalet skolor som är noll till sex år gamla. |
|
M4C1-19 |
Investering 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar |
Mål |
Kurserna förvandlas till innovativa inlärningsmiljöer tack vare skolan 4.0. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
100 000 |
Q4 |
2025 |
Antal klassrum som har omvandlats i innovativa inlärningsmiljöer till ”Skola 4.0”-planen Åtgärden ska omvandla skolutrymmen som används för traditionella klassrum till innovativa, anpassningsbara och flexibla inlärningsmiljöer, som är kopplade till och integrerade med digital teknik, fysiska och virtuella tillsammans. Investeringen ska föra samman alla mest innovativa undervisningsmetoder (såsom kodning och robotteknik, anordningar för virtuell verklighet och avancerad digital utrustning för inkluderande undervisning) i minst 100,000 klassrum i grund- och gymnasieskolor som används för undervisning. |
|
M4C1-20 |
Investering 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS) |
Mål |
Antal studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet (ITS) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
11 000 |
22 000 |
Q4 |
2025 |
Ökning av antalet studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet per år (100 %).
Om målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt beror också på ökningen av antalet fungerande yrkesutbildningssystem (+ 208 ITS).
|
|
M4C1-21 |
Investering 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete |
Mål |
Strukturer för att ta emot elever efter skoltiden |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 1 000 strukturer som kan underlätta en förlängning av skoltiden och skolornas öppning utanför skoltiderna: att bygga och uppgradera matsalar i syfte att öka antalet strukturer som underlättar en förlängning av skoltiden och öppnandet av skolor utanför skoltiden.
|
|
M4C1-22 |
Investering 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan |
Mål |
M² som har byggts eller renoverats ska användas som gym eller idrottsanläggningar. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
230 400 |
Q2 |
2026 |
Minst 230,400 m² byggda eller renoverade för att användas som gym eller idrottsanläggningar kopplade till skolan Nationellt register över skolbyggnader och uppgifter från GPU-övervakningen av, giltigt för det nationella treåriga programmet |
|
M4C1-23 |
Investering 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper |
Mål |
Nya doktorsexamina som delas ut för tre år i program för digitala och miljömässiga övergångar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
500 |
Q2 |
2026 |
Minst 500 nya doktorsexamina för tre år i program som ägnas åt digitala och miljömässiga övergångar
Projektet syftar till att kvalificera och förnya universitets- och doktorsbanor genom a) digitalisering. b) ”innovationskultur”. c) internationalisering på följande områden:
|
|
M4C1-24 |
Investering 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet. |
Mål |
Studenter som har deltagit i övergångskurser mellan skola och universitet |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 000 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 1 000 000 studenter deltog i övergångskurser från gymnasiet till universitetet. Detta är en genomsnittlig uppskattning av italienska studenter som går i gymnasiet 3, 4 och 5 under investeringsåren. Det viktigaste underlaget för denna uppskattning är antalet nuvarande inskrivna studenter och antalet utexaminerade. Antalet studenter som är inskrivna i aktiv orientering kommer att övervakas av MUR. Målet är att minst 1 000 000 elever under de två sista åren av gymnasiet ska ha genomgått övergångskurser mellan skola och universitet. |
|
M4C1-25 |
Investering 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång |
Mål |
Skillnaden i skolavhopp i högstadie- och gymnasieutbildning år 2024 |
Ej tillämpligt |
Procent |
13,5 |
10,2 |
Q2 |
2026 |
Minska klyftan i fråga om avbruten gymnasieutbildning så att den når EU-snittet 2019 (10,2 %) |
|
M4C1-26 |
Investering 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering |
Mål |
Kvadratmeter i renoverade skolbyggnader |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
2 784 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 2 784 000 kvadratmeter av skolbyggnaderna återställs. Med planen för omstrukturering och energiutveckling av skolbyggnader förväntas en total yta på 2 784 000 kvadratmeter återställas, vilket motsvarar ungefär 2 100 skolbyggnader. |
J.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder
Syftet med reformen är att uppmuntra privata enheter att inrätta inkvarteringsmöjligheter för studenter. Universitets- och forskningsministeriet bidrar till en del av hyresintäkterna under de första tre åren av driften av strukturerna. Målet är att tredubbla tillgängliga platser för elever utanför skolan från 40 till över 100 senast 2026.
Den planerade investeringen syftar till att säkerställa en utbredd tillgång till bostäder så att ett rimligt antal studenter kan ha råd med avancerad utbildning inom det område och den plats de föredrar, oavsett socioekonomisk bakgrund. Syftet är att lägga till 65 500 bostäder till nuvarande 40 000, vilket avsevärt minskar Italiens gap jämfört med EU-genomsnittet när det gäller andelen studenter med bostäder (18 % jämfört med nuvarande 3 % i Italien). Investeringen ska inte omfatta upphandling av naturgaspannor.
J.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M4C1-27 |
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftning för att ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder. |
Bestämmelse i lagen som anger lagstiftningens ikraftträdande. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Den reviderade lagstiftningen ska
(1). Främja omstrukturering och renovering av strukturer i stället för nybyggda byggnader (med en större andel av samfinansiering, för närvarande 50 %), med högsta miljöstandard som ska säkerställas av de föreslagna projekten. (2). Förenkla, även tack vare digitaliseringen, presentationen och urvalet av projekt och därmed tidsplaneringen för genomförandet, (3) i lag föreskrivs ett undantag från kriterierna i lag nr 338/2000 när det gäller den procentandel medfinansiering som kan Beviljat. En reform kommer att genomföras genom att följande viktiga förändringar införs i det italienska regelverket för finansiering av bostäder för studenter: 1. Öppna deltagandet för finansiering även för privata investerare (enligt den stödordning som beskrivs i genomförandet), vilket också gör det möjligt för offentlig-privata partnerskap där universitetet kommer att använda tillgängliga medel för att stödja den finansiella jämvikten i fastighetsinvesteringar för studentbostäder. 2. Säkerställa de privata investeringarnas långsiktiga hållbarhet genom att garantera en förändring av skattesystemet från det som gäller för hotelltjänster till det som gäller för subventionerade bostäder, genom att begränsa användningen av nya bostäder för studentbostäder under det akademiska året, men tillåta användning av strukturerna när de inte behövs för gästfrihet för studenter. Detta kommer i sin tur att bidra till tillhandahållandet av ett nytt utbud av bostäder till överkomliga priser. 3. Villkor för finansiering och ytterligare skatteavdrag (t.ex. likabehandling med subventionerade bostäder) för användningen av nya bostäder för studentbostäder under den övergripande investeringshorisonten och efterlevnad av den överenskomna övre gränsen för hyror som tas ut av studenter även efter utgången av de särskilda finansieringssystem som jag bidrar till att utlösa privata aktörers investeringar. 4. Omdefiniera standarderna för studentbostäder genom att omvärdera de rättsliga kraven på det gemensamma utrymmet per student som finns tillgängligt i byggnaderna i utbyte mot bättre utrustade (enkel-) rum. |
|
M4C1-28 |
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder |
Mål |
Nya sovplatser för studenter i studentbostäder |
Ej tillämpligt |
Nummer |
40 000 |
47 500 |
Q4 |
2022 |
Minst 7 500 extra sovplatser (sängar) som skapats och tilldelats genom lag 338/2000, ändrad den 31 december 2021 |
|
M4C1-29 |
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder |
Delmål |
Ikraftträdande av reformen av lagstiftningen om bostäder för studenter.
|
Bestämmelse i lagen som anger när reformen träder i kraft. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Reformen ska omfatta följande: (1) öppna deltagandet för finansiering även för privata investerare, vilket också gör det möjligt för offentlig-privata partnerskap där universitetet kommer att använda tillgängliga medel för att stödja den finansiella jämvikten i fastighetsinvesteringar för studentbostäder. (2). Säkerställa de privata investeringarnas långsiktiga hållbarhet genom att garantera en ändring av skattesystemet från det skattesystem som tillämpas för hotelltjänster till det som gäller för subventionerade bostäder, genom att begränsa användningen av nya bostäder för studentbostäder under det akademiska året, men tillåta användning av strukturerna när de inte behövs för gästfrihet för studenter. (3). Villkor för finansiering och ytterligare skatteavdrag (såsom likabehandling med subventionerade bostäder) för användningen av nya bostäder för studentbostäder under den övergripande investeringshorisonten och efterlevnad av den överenskomna övre gränsen för hyror som tas ut av studenter även efter utgången av de särskilda finansieringssystem som jag bidrar till att få privata aktörer att investera. (4). Omdefiniera standarderna för studentbostäder genom att omvärdera de rättsliga kraven på det gemensamma utrymmet per student som finns tillgängligt i byggnaderna i utbyte mot bättre utrustade (enkel-) rum. |
|
M4C1-30 |
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder |
Mål |
Inkvarteringsenheter för studenter som inrättats och tilldelats enligt det befintliga och det nya lagstiftningssystemet |
Ej tillämpligt |
Nummer |
47 500 |
60 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 60 000 extra sovplatser (sängar) som skapats och tilldelats i enlighet med den befintliga lagen (lag nr 338/2000) och det nya lagstiftningssystemet (reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder). Minst 7 500 ytterligare sovplatsenheter skapade och tilldelade genom lag 338/2000, ändrad i slutet av 2021 [utgångläge 47 500] |
K. OMRÅDE 4 DEL 2: Från forskning till företag
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens syftar till att stödja investeringar i forskning och innovation, främja innovation och teknikspridning, stärka kompetensen och stödja övergången till en kunskapsbaserad ekonomi. Det ger stöd till det offentliga forskningssystemet, forskares kompetens och rörlighet samt offentlig-privat samarbete på nationell nivå och EU-nivå. Den bygger på tre huvudpelare: i) Förbättrad vetenskaplig bas. II) Starka kopplingar mellan näringsliv och vetenskap (överföring av kunskap och teknik, iii) Stöd till företagsinnovation (särskilt små och medelstora företag, nystartade företag).
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”inrikta investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet” (landsspecifik rekommendation 3, 2019), att ”främja privata investeringar för att främja den ekonomiska återhämtningen” (landsspecifik rekommendation 3, 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt forskning och innovation” (landsspecifik rekommendation 3 och 2020).
K.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering 1.2: Finansiera projekt som läggs fram av unga forskare.
Syftet med investeringen är att ge unga forskare nya möjligheter att behålla dem i Italien. Åtgärden syftar till att stödja forskningsverksamhet för upp till 2 100 unga forskare, i likhet med Europeiska forskningsrådet (EFR) och Marie Skłodowska-Curie-stipendier för enskilda (MSCA-IF) och spetskompetensstämpeln, så att de kan få en inledande erfarenhet av forskningsansvar. En del av bidraget ska vara kopplat till rekryteringen av minst en forskare som inte ingår i samma spår och en del av bidraget ska avsättas för kortare perioder av mobilitet för forsknings- eller undervisningsverksamhet på andra platser i Italien eller utomlands.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 46 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 47 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 48 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 49 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.
Investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa
Syftet med åtgärden är att stödja forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som identifieras genom särskilda ansökningsomgångar för deltagande i europeiska partnerskap inom ramen för Horisont Europa. Dessa gränsöverskridande forskningsinitiativ kan vara en viktig drivkraft för utvecklingen av forskning & I om strategiska frågor för den italienska ekonomins återhämtning. Stödet ska särskilt inriktas på följande partnerskap: i) högpresterande datorsystem, ii) viktig digital teknik, iii) övergång till ren energi. blå oceaner – en klimatneutral, hållbar och produktiv blå ekonomi. innovativa små och medelstora företag.
Åtgärden, som genomförs av MiSE – ministeriet för ekonomisk utveckling, ska möjliggöra kontinuitet i de initiativ som genomförs genom fonden för hållbar tillväxt, vilket möjliggör synergier mellan förvaltningsnivåer och olika finansieringskällor.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 50 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 51 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 52 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 53 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.
Investering 3.3: Införande av innovativa doktriner som svarar mot företagens innovationsbehov och främjar företagens rekrytering av forskare.
Syftet med åtgärden är att stärka högprofilerade färdigheter, särskilt inom områden med viktig möjliggörande teknik, genom att
·Inrättande av särskilda doktorandprogram, med bidrag och deltagande av
·Incitament för företag att rekrytera tillfälliga unga forskare.
Man planerar också att inrätta ett nav för ekonomiskt utnyttjande av forskning som producerats av industriella doktorsexamina, för att uppmuntra skapandet av spin-off-effekter.
I åtgärden, som genomförs av MUR – ministeriet för universitet och forskning, föreskrivs att 5 000 doktorandstipendier ska inrättas för 3 år, med privat medfinansiering och incitament för företag att rekrytera 20 000 forskningsuppdrag eller forskare. Slutligen kommer dessa doktorandprogram att bli föremål för internationell utvärdering och jämförelse.
Reform 1.1: Genomförande av stödåtgärder inom forskning & I för att främja förenkling och rörlighet
Reformen ska genomföras av ministeriet för universitet och forskning (MUR) och ministeriet för ekonomisk utveckling (MiSE) genom inrättandet av en interministeriell styrelse och två ministerdekret: i) att öka och stödja rörlighet (genom incitament) för högprofilerade personer (t.ex. forskare och chefer) mellan universitet, forskningsinfrastrukturer och företag, och ii) för att förenkla förvaltningen av forskningsmedel, iii) reformera forskarnas karriärväg för att öka deras fokus på forskningsverksamhet. Reformen ska övergå till en mer systematisk strategi för FoU-verksamhet, som går längre än den nuvarande logiken att omfördela resurser genom att främja en delad strategi, och ska inriktas på att förenkla byråkratin i förvaltningen av medel som är avsedda för offentlig-privat forskningsverksamhet, vilket ger betydande effekt genom att undvika spridning och fragmentering av prioriteringar, vilket också stöds av uppdragets första del. Offentliga forskningsorgan ska spela en nyckelroll både som möjliga projektledare för partnerskap, nationella kampanjer och territoriella ekosystem och som potentiella deltagare i ansökningsomgångar avseende PNR-fonden och infrastrukturfonden.
K.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M4C2-1 |
Investering 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare |
Mål |
Antal studenter som beviljats forskningsbidrag |
Ej tillämpligt |
Nummer |
50 |
300 |
Q4 |
2022 |
Minst 300 stipendier till studenter. Urvalsförfarandet för tilldelning ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. För att målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt kommer det också att beaktas att minst 300 unga forskare anställs. |
|
M4C2-2 |
Investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa |
Mål |
Antal projekt från företag som fått stöd |
Ej tillämpligt |
Nummer |
11 |
205 |
Q4 |
2025 |
Minst 205 projekt ska tilldelas. Urvalsförfarandet för tilldelning ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna för ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. åtagande om att klimatbidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 60 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. c) Åtagande om att det digitala bidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 40 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under stödordningens löptid och slut. |
|
M4C2-3 |
Investering 3.3: Införande av innovativa doktriner som svarar mot företagens innovationsbehov och främjar företagens rekrytering av forskare. |
Mål |
Antal stipendier för innovativa doktorsexamina |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
15 000 |
Q4 |
2024 |
Tilldelning av minst 15 000 doktorandstipendier. De kritiska kraven för identifiering av innovativa doktorsexamina ska följa de tidigare bestämmelserna i ministerdekret nr 1540 av 29/7/2016, med hänvisning till genomförandet av ett anbudsförfarande för innovativa doktorsexamina med industriell konnotation. Kraven omfattar följande: omfatta ämnesområden och temaområden som överensstämmer med behoven av högkvalificerade personer på arbetsmarknaden i de regioner som deltar i programmet, har en sammanlagd varaktighet på 3 år, c) se till att hela doktorand-, utbildnings-, forsknings- och utvärderingskurserna genomförs vid det stödmottagande universitetets administrativa och operativa huvudkontor i programmets målregioner, utan att detta påverkar de studie- och forskningsperioder som företaget och utomlands planerar i enlighet med den utbildnings- och forskningsverksamhet som planeras vid det ansökande ämnets kontor. d) föreskriva perioder av studier och forskning i företaget från minst sex (6) månader till högst arton (18) månader, e) föreskriva perioder av studier och forskning utomlands från minst sex (6) månader till högst arton (18) månader, se till att doktorandstudenten kan använda sig av kvalificerade och specifika operativa och vetenskapliga strukturer, i enlighet med lagstiftningen, för studier och forskning, inbegripet (om det är relevant för kurstypen) vetenskapliga laboratorier, bibliotek, databaser osv., g) sörja för genomförande av didaktisk verksamhet för språklig och it-förbättring, forskningsförvaltning och kunskap om europeiska och internationella forskningssystem, förbättring av forskningsresultat och immateriella rättigheter, se till att företagen deltar i utformningen av utbildningskursen även inom ramen för ett bredare samarbete med universitetet. i) säkerställa överensstämmelse med övergripande principer (miljömässig hållbarhet, hållbar utveckling. lika möjligheter och icke-diskriminering, tillgänglighet för funktionshindrade). Urvalsförfarandet ska omfatta kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M4C2-4 |
Reform 1.1: Genomförande av FoU-stödåtgärder för att främja förenkling och rörlighet |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerdekret om förenkling och rörlighet inom forskning och utveckling med anknytning till den ordinarie finansieringsfonden. |
Bestämmelse i dekretet som anger lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Ministerdekreten ska innehålla följande centrala delar: i) En övergång till en mer systematisk strategi för FoU-verksamhet genom en ny förenklad modell som syftar till att skapa betydande effekter genom att undvika spridning och fragmentering av prioriteringar. II) reformera lagstiftningen för att öka rörligheten för högprofilerade personer (t.ex. forskare och chefer) mellan universitet, forskningsinfrastrukturer och företag. iii) Förenkling av förvaltningen av medlen. IV) reformera forskarnas karriärväg för att öka deras fokus på forskningsverksamhet. |
|
K.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 1.1: Fonden för det nationella forskningsprogrammet (PNR) och forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN)
Syftet med fonden är att stärka det stöd till vetenskaplig forskning som anges i det nationella forskningsprogrammet (PNR) 2021–2027 för att säkerställa genomförandet av strategiska riktlinjer inom vetenskaplig forskning. De viktigaste insatsområdena i det nationella reformprogrammet återspeglar de sex grupperna i det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027: i) Hälsa, II) humaniora, kreativitet, sociala omvandlingar, ett inkluderande samhälle. iii) Säkerhet för sociala system. IV) digital teknik, industri, flyg- och rymdteknik. klimat, energi och hållbar rörlighet. vi) Livsmedel, bioekonomi, naturresurser, jordbruk, miljö.
Forskningsprojekt av större nationellt intresse (PRIN) ska också finansieras under tre år, vilket på grund av sin komplexitet och natur kräver samarbete mellan forskningsenheter som tillhör universitet och forskningsorgan (t.ex. det nationella forskningsrådet). De finansierade projekten väljs ut av ministeriet för universitet och forskning på grundval av kvaliteten på de ansvariga personernas vetenskapliga profil samt forskningsprojektets originalitet, metodologiska lämplighet, inverkan och genomförbarhet. Denna typ av verksamhet ska stimulera utvecklingen av forskningsledda initiativ för spetsforskning och en starkare samverkan mellan universitet och forskningsinstitutioner.
Investeringen förväntas fram till 2026 finansiera 5 350 projekt.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 54 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 55 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 56 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 57 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.
Investering 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt
Jämfört med andra europeiska jämförbara länder verkar den låga patent- och avknoppningen av det italienska forsknings- och universitetssystemet vara särskilt kritisk 58 . Detta beror på vissa strukturella utmaningar, såsom de små och medelstora företagens dominerande roll i den nationella ekonomin, de stora regionala skillnaderna i fråga om inkomst och produktivitet och universitetens begränsade förmåga att knyta kontakter med företag.
Investeringen syftar till att finansiera upp till 15 viktiga grundforskningsprogram som genomförs av omfattande nätverk av offentliga och privata aktörer. Investeringen är anpassad till ett av PNR-målen att främja positiva förändringar genom att stimulera grundforskningen. Särskilda processer för berörda parters deltagande kommer att genomföras för varje program för att engagera medborgarna och underlätta teknik- och kunskapsöverföring till territorier, företag och offentliga förvaltningar.
Investeringen förväntas stärka de nationella teknikkedjorna och främja deras deltagande i strategiska europeiska och globala värdekedjor. Exempel på detta är följande: hållbar mobilitet (hållbara batterier, material, logistik osv.), alternativa energikällor, supraledare, övervakning och förebyggande av klimatförändringar, cirkulär ekonomi inom modeindustrin, industriell symbios, ekodesign och design för hållbarhet, avfallshantering, återvinning och återvinning, biologisk mångfald, gröna produktionsprocesser, självkörande fordon, vacciner, bioreaktorer, nya råvaror, vattenförvaltning och kulturarv för bevarande av vattenresurser. Varje program förväntas främja sammanslagning av små och medelstora företag kring stora privata aktörer och offentliga forskningscentrum och uppmuntra forskningssamverkan och kompletterande forskningsverksamhet. Projekt inom forskning och utveckling kommer att omfatta investeringar både i humankapital och grundforskning för universitet, forskningscentrum och företag.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning26. ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena27. iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningar28 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling29. och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.
Investering 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja skapandet av ”nationella FoU-ledare” om viss viktig möjliggörande teknik
Denna åtgärd syftar till att finansiera inrättandet av nationella forskningscentrum, utvalda genom konkurrensförfaranden, som kan uppnå en kritisk tröskel för forsknings- och innovationskapacitet genom samarbete mellan universitet, forskningscentrum och företag. Urvalet ska göras på grundval av konkurrensutsatta ansökningsomgångar, i vilka nationella konsortier som leds av en samordnande ledare får delta, även med beaktande av den tidigare kartläggningen.
De viktigaste inslagen i varje nationellt centrum kommer att vara a) inrättande och förnyelse av relevanta forskningsanläggningar, b) privata aktörers deltagande i genomförandet och genomförandet av forskningsprojekt, c) stöd till uppstartsföretag och spin-off-generering. Urvalet bör ske genom riktade ansökningsomgångar, varav den första ska inledas i början av 2022. Valet mellan förslagen att delta i ansökningsomgångarna ska göras på ett liknande sätt som det som antagits av Europeiska innovationsrådet.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 59 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 60 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 61 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 62 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.
Investering 1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet”, bygga upp ”territoriella ledare för forskning och utveckling”.
Åtgärden, som genomförs av MUR, kommer att finansiera 2026 territoriella urval av R & I (befintliga eller nya), som kommer att väljas ut på grundval av specifika konkurrensförfaranden, med fokus på förmågan att främja projekt för social hållbarhet. Varje projekt måste omfatta följande: a) Innovativ utbildningsverksamhet som genomförs i synergi mellan universitet och företag och som syftar till att minska den bristande överensstämmelsen mellan kompetens som krävs av företag och kompetens som tillhandahålls av universitet, samt av industridoktorer. b) Forskningsverksamhet och/eller forskningsinfrastruktur som genomförs gemensamt av universitet och företag, särskilt små och medelstora företag, som är verksamma på territoriet, c) stöd till nystartade företag, d) lokala samhällens deltagande i innovations- och hållbarhetsfrågor.
De projekt som ska finansieras ska väljas ut på grundval av följande kriterier: vetenskaplig och teknisk kvalitet och dess överensstämmelse med den territoriella inriktningen. den faktiska förmågan att stimulera företagens innovationsförmåga, särskilt små och medelstora företag. förmåga att skapa nationella och internationella förbindelser med viktiga forskningsinstitut och ledande företag. IV) Effektiv förmåga att involvera lokalsamhällena.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 63 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 64 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 65 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 66 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.
Investering 2.1: Viktigt projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI)
Syftet med åtgärden är att komplettera den nuvarande IPCEI-fonden, som avses i artikel 1.232 i 2020 års budgetlag, med ytterligare medel.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 67 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 68 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 69 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 70 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.
Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor
Syftet med åtgärden, som genomförs av MiSE- ministeriet för ekonomisk utveckling, är att, bland annat genom en omorganiserings- och rationaliseringsprocess, stödja ett nätverk av sextio centrum (kompetenscentrum, digitala innovationsknutpunkter, digitala innovationsknutpunkter) som ansvarar för projektutveckling, tillhandahållande av avancerade tekniska tjänster till företag och innovativa och kvalificerade tjänster för tekniköverföring. Syftet med processen för att förenkla och rationalisera de centrum som eftersträvas genom åtgärden är att öka avancerade tekniska tjänster för företag genom att fokusera på avancerad tillverkningsteknik och specialisering.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 71 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 72 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 73 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 74 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom krävas att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning kan väljas ut.
Investering 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur
Fonden syftar till att underlätta osmos mellan vetenskaplig kunskap som genereras i forskningsinfrastrukturer av hög kvalitet och den ekonomiska sektorn och främja innovation. I detta syfte stöder åtgärden, som genomförs av MUR – ministeriet för universitet och forskning, inrättandet av forsknings- och innovationsinfrastruktur som kopplar samman industrin och den akademiska världen. Fonden för bygg- och forskningsinfrastruktur ska stödja skapandet eller stärkandet, på konkurrensbasis, av forskningsinfrastrukturer av europeisk betydelse och särskilda innovationsinfrastrukturer, och främja kombinationen av offentliga och privata investeringar.
Åtgärden ska särskilt finansiera upp till 30 infrastrukturprojekt (befintliga eller nyfinansierade) med en forskningsförvaltare för varje infrastruktur.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 75 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 76 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 77 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 78 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning ska väljas ut.
Investering 3.2: Finansiering av nystartade företag
Åtgärden är avsedd att komplettera medlen från den nationella innovationsfonden, det instrument som förvaltas av Cassa Depositi e Prestiti för att stödja utvecklingen av riskkapital i Italien. Genom detta initiativ, som genomförs av ministeriet för ekonomisk utveckling (MiSE), ska det vara möjligt att utöka antalet innovativa företag som drar nytta av fonden genom att finansiera privata investeringar som kan ge positiva effekter och mervärde både på forskningsområdet och på den nationella ekonomin. Åtgärden ska stödja 250 innovativa små och medelstora företag med investeringar på 700 miljoner EUR.
Ovannämnda interventioner ska genomföras i enlighet med investeringsstrategier i linje med målen i förordning (EU) 2021/241, inbegripet när det gäller tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada, vilket specificeras närmare i de tekniska riktlinjerna för tillämpningen av förordningen om faciliteten för återhämtning och resiliens (2021/C58/01).
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska det rättsliga avtalet och den efterföljande investeringspolicyn för finansieringsinstrumentet
I)kräva tillämpning av kommissionens tekniska vägledning om hållbarhetssäkring för InvestEU-fonden, och
II)utesluta följande förteckning över verksamheter och tillgångar från stödberättigande: i) Verksamhet och tillgångar med anknytning till fossila bränslen, inbegripet nedströmsanvändning 79 . ii) Verksamhet och tillgångar inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 80 . iii) Verksamhet och tillgångar i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 81 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 82 . och iv) verksamheter och tillgångar där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. och
III)kräva att Cassa Depositi e Prestiti kontrollerar att projekten följer relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning för alla transaktioner, även de som är undantagna från hållbarhetssäkring.
K.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M4C2-5 |
Investering 1.1: Fonden för det nationella forskningsprogrammet (PNR) och forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN) |
Mål |
Antal beviljade forskningsprojekt |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
3150 |
Q4 |
2023 |
Tilldelning av minst 3 150 Progetti di Ricerca di Interesse Nazionales forskningsprojekt som är anpassade till prioriteringarna i det nationella forskningsprogrammet och som tilldelas universitet och forskningsorgan. De forskningsprioriteringar som behandlas i Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale ska behandla de sex viktigaste insatsområdena i det nationella forskningsprogrammet. Projekten Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale är nedifrån och upp-lagda och nyfikenhetsdrivna förslag. Övervakningen av fördelningen av de finansierade projekten mellan de nationella forskningsprogrammens insatsområden ska säkerställa en jämn fördelning av forskningsinsatser och forskningsmedel. Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M4C2-6 |
Investering 1.1: Fonden för det nationella forskningsprogrammet (PNR) och forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN) |
Mål |
Antal projekt som tilldelats |
Ej tillämpligt |
Nummer |
3150 |
5350 |
Q2 |
2025 |
Tilldelning av minst 5 350 Progetti di Ricerca di Interesse Nazionales forskningsprojekt som är anpassade till prioriteringarna i det nationella forskningsprogrammet och som tilldelas universitet och forskningsorgan. De forskningsprioriteringar som behandlas i Progetti di Ricerca di Interesse Nazionale ska behandla de sex huvudsakliga insatsområdena i det nationella PNR-programmet. Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en förteckning över uteslutna och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. |
|
M4C2-7 |
Investering 1.1: Fonden för det nationella forskningsprogrammet (PNR) och forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN). |
Mål |
Antal visstidsanställda forskare |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
900 |
Q2 |
2025 |
Tilldelning av minst 900 nya visstidsanställda forskare. De rekryterade forskarna ska fokusera på de prioriteringar som är förenliga med de forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN) som behandlar de sex huvudsakliga insatsområdena i det nationella forskningsprogrammet (PNR) som återspeglar de sex klustren i det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027: i) Hälsa, II) humanistisk kultur, kreativitet, sociala omvandlingar, ett integrationssamhälle. iii) Säkerhet för sociala system. IV) digital teknik, industri, flyg- och rymdteknik. klimat, energi och hållbar rörlighet. vi) Livsmedel, bioekonomi, biologisk mångfald, jordbruk, miljö. |
|
M4C2-8 |
- Investering 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt |
Mål |
Antal visstidsanställda forskare som anställts för vart och ett av de planerade partnerskap för grundforskning som ingåtts mellan forskningsinstitut och privata företag. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
100 |
Q2 |
2025 |
Minst 100 nya visstidsanställda forskare anställts för vart och ett av de planerade partnerskap för grundforskning som ingåtts mellan forskningsinstitut och privata företag (1.3). Om målet ska uppnås på ett tillfredsställande sätt beror på andelen visstidsanställningar som tilldelas kvinnliga forskare: minst 40 % Projekten ska väljas ut på grundval av konkurrenskraftiga kriterier, bland annat i) efterlevnad av PNR-bestämmelserna – (Piano Nazionale di Ricerca) mål och prioriteringar, II) involvering av berörda parter för att kombinera teknisk mognadsgrad -TRL med samhällsmognadsgraden – SRL. Dessutom ska särskilda urvalskriterier fastställas för att säkerställa i) balans mellan de berörda territorierna (genom att främja deltagande av aktörer från olika regioner och olika zoner i landet, inbegripet syd och öar), ii) deltagande av både stora och små företag (små och medelstora företag), med särskild uppmärksamhet på de yngre (mindre än fem år efter etableringen) och innovativa företag. Inbjudan att lämna förslag till program samt urvalsförfarandet ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna för ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. åtagande om att klimatbidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 42 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under ordningens löptid och när ordningen upphör. Slutligen ska det i inbjudan att lämna förslag och i urvalsförfarandet krävas en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet. |
|
M4C2-9 |
Investering 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja skapandet av ”nationella FoU-ledare” om viss viktig möjliggörande teknik |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt till forskningsstrukturerna och skapande av ”nationella FoU-ledare” för utvalda viktig möjliggörande teknik |
Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt för inrättandet av nationella ledare inom forskning och utveckling. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2025 |
Tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna. Villkoren för inbjudan ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna för ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. åtagande om att klimatbidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 36 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande om att det digitala bidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 15 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under stödordningens löptid och slut. Minst fem kontrakt för inrättandet av ”nationella FoU-ledare” ska tilldelas. Viktig möjliggörande teknik ska omfatta följande: – Avancerad simulering och stordataanalys och hantering av stordata – Avancerad miljö- och energiteknik – Kvantteknik och avancerad materialteknik, fotonik och optoelektronik – Teknik för hälsa (Biopharma Technologies) – Teknik för jordbruk och livsmedel (Agri-Tech) – Hållbara transporter – Teknik som används för kulturarvet – Teknik för biologisk mångfald och miljömässig hållbarhet – Teknik för industriell digital omställning – Industri 4.0 |
|
M4C2-10 |
Investering 2.1: IPCEI |
Delmål |
Utlysning av inbjudan att anmäla intresse för identifiering av nationella projekt, inklusive projekt på mikroelektronisk IPCEI |
Inbjudan att anmäla intresse offentliggörs |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2021 |
De IPCEI-projekt som ska få stöd förväntas uppdateras beroende på hur långt man faktiskt kommit i de nationella IPCEI-förfaranden som för närvarande pågår och hur långt förfarandet för anmälan av statligt stöd har kommit. Det valda initiativet ska ta hänsyn till specifika innovativa industrisektorer i linje med de europeiska värdekedjor som redan har identifierats. Detta ingripande omfattar både redan godkända IPCEI-projekt och framtida sådana, såsom molntjänster, hälsa, material på rad och cybersäkerhet. Villkoren för inbjudan ska omfatta följande: a) Behörighetskriterier som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. åtagande om att klimatbidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 40 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. c) Åtagande om att det digitala bidraget från investeringen enligt metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241 ska utgöra minst 60 % av den totala kostnaden för den investering som stöds av RRF. åtagande att rapportera om genomförandet av åtgärden halvvägs under ordningens löptid och i slutet av stödordningen. |
|
M4C2-11 |
Investering 2.1: IPCEI |
Delmål |
Ikraftträdande av en nationell rättsakt om tilldelning av de medel som krävs för att ge stöd till projektdeltagare. |
Bestämmelse i den nationella lagen om lagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
I den nationella lagen ska det anges vilka förfaranden och tidsfrister som gäller för att lämna in projekt samt vilka krav som ställs på potentiella stödmottagare. . |
|
M4C2-12 |
Investering 2.1: IPCEI |
Delmål |
Förteckningen över deltagare i IPCEI-projekt färdigställs senast den 30/06/2023. |
Offentliggörande av deltagarlistan |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2023 |
Förteckningen ska omfatta de godkända försökspersoner som deltar i IPCEI-projekten, efter de kontroller och utvärderingar av de projekt som läggs fram som kommer att göras i enlighet med den tekniska vägledningen om att inte orsaka någon betydande skada (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på överensstämmelse med relevant miljöhänsyn på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M4C2-13 |
Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor |
Mål |
Antal nya nav som ska skapas |
Ej tillämpligt |
Nummer |
8 |
50 |
Q4 |
2025 |
Idrifttagande av 42 nya nav Investeringen ska inriktas på två typer av nav: -Kompentenscentrum -Nätverk av innovationsnav på plats Kompetenscentrumen är offentlig-privata partnerskap och ska väljas ut i enlighet med kapaciteten att ta fram innovativa och effektiva verktyg för att genomföra företagens digitala omvandlingsprogram när det gäller processer, produkter och affärsmodeller. Partner ska vara institutioner såsom universitet, forskningscentrum och teknikledande privata företag. Nya centrum ska finansieras i enlighet med nya behov inom specifika sektorer eller innovationsekosystem. Nätverket av innovationsnav på plats ska erbjuda tjänster såsom medvetandehöjande åtgärder, utbildning, teknikförmedling, tillgång till finansiering för teknisk innovation, teknisk revision och provningsanläggningar. |
|
M4C2-14 |
Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor |
Mål |
Utbetalning av ett ekonomiskt värde på 600 000 000 EUR. |
Ej tillämpligt |
EUR |
140 000 000 |
600 000 000 |
Q4 |
2025 |
- Tekniköverföringscentren ska tillhandahålla företag tjänster till ett belopp av minst 600 000 000 EUR (nästan dubbelt så mycket som den finansiering som erhållits tack vare den medfinansieringsmekanismen). De planerade tjänster som ska tillhandahållas omfattar följande: -i) Test-before invest, ii) utbildning. iii) tillgång till finansiering. iv) stöd till utveckling av innovationsprojekt (mer än 5 TRL). v) Teknisk förmedling vi) medvetandegörande på lokal nivå. |
|
M4C2-15 |
Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor |
Mål |
Antal små och medelstora företag som får stöd |
Ej tillämpligt |
Nummer |
950 |
4500 |
Q4 |
2025 |
Minst 4 500 små och medelstora företag som får stöd genom tillhandahållande av tjänster som ska omfatta i) Test-before invest, ii) utbildning. iii) tillgång till finansiering. iv) stöd till utveckling av innovationsprojekt (mer än 5 TRL). v) Teknisk förmedling vi) medvetandegörande på lokal nivå. Enligt tidigare uppgifter förväntas varje litet eller medelstort företag få tjänster till ett belopp av 130 000 EUR, inklusive offentliga och privata medel. |
|
M4C2-16 |
Investering 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur |
Mål |
Antal finansierade infrastrukturer |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
30 |
Q2 |
2023 |
Minst 30 infrastrukturer finansierade för det integrerade systemet för forsknings- och innovationsinfrastruktur.
För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att minst 30 forskningsledare anställs för det integrerade systemet för forsknings- och innovationsinfrastruktur. |
|
M4C2-17 |
Investering 3.1: Fonden för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Investeringar |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för projekt avseende a) integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur |
Meddelande om tilldelning av kontrakt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Förslagen ska väljas ut enligt följande kriterier: ledarskap inom vetenskap, teknik och innovation, deras innovationspotential (både när det gäller öppen innovation/öppna data och utveckling av äganderättsligt skyddade data), deras överensstämmelse med temaområdena eller ny omvälvande utveckling, deras översättningsplaner och innovationsplaner, stöd från industrin som partner för öppen innovation och/eller användare, styrkan i affärsutvecklingsverksamheten, skapande av immateriella rättigheter, tydliga regler för att särskilja öppna och skyddade produkter och licensieringsplaner, deras förmåga att utveckla och ta emot industriella doktorander, kopplingar till nystartade företag eller andra typer av fonder. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet. |
|
M4C2-18 |
Investment1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet” och bygga upp ”territoriella ledare för forskning och utveckling” |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för projekt som rör innovationsekosystem. |
Meddelande om tilldelning av kontrakt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet. De nationella centrumen ska inrättas efter en konkurrensutsatt ansökningsomgång genom att befintliga världsledande laboratorier som redan finns på universitet och offentliga och privata forskningscentrum slås samman och genom att ny skräddarsydd infrastruktur inrättas. |
|
M4C2-19 |
Investering 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja skapandet av ”nationella FoU-ledare” om viss viktig möjliggörande teknik |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för projekt som rör nationella FoU-ledare om viktig möjliggörande teknik |
Meddelande om tilldelning av kontrakt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
N |
Q2 |
2022 |
Meddelande om tilldelning av kontrakt till de projekt som valts ut inom ramen för de konkurrensutsatta ansökningsomgångarna, i enlighet med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning. Projekten ska väljas ut för 30 % av resurserna som insatser ”Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på en koldioxidsnål ekonomi, motståndskraft och anpassning till klimatförändringar” (IF022), och för 15 % av resurserna som interventioner ”Forsknings- och innovationsprocesser, tekniköverföring och samarbete mellan företag med inriktning på den cirkulära ekonomin” (IF023). Projekten ska bedömas med beaktande av genomförbarhet, hållbarhet, samfinansiering från andra källor (t.ex. regionala fonder), den produktiva sektorns deltagande, partnernas kvalitet och inverkan på den sociala och miljömässiga hållbarheten. Inbjudan att lämna projektförslag som ska finansieras som innovationsekosystem. Urvalsförfarandet ska kräva en DNSH-utvärdering och, i tillämpliga fall, en strategisk miljöbedömning om projektet förväntas få en konsekvent inverkan på territoriet. |
|
M4C2-20 |
Investering 3.2: Finansiering av nystartade företag |
Delmål |
Avtalet mellan it-regeringen och genomförandepartnern Cassa Depositi e Prestiti (CDP) om inrättande av det finansiella instrumentet undertecknades |
Avtalet undertecknas av den italienska regeringen och Cassa Depositi e Prestiti. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
De delar som ska ingå i finansieringsinstrumentets investeringspolitik/investeringsstrategi är följande: – Investeringsmål (fondstorlek, antal insatser, belopp som ska stödjas med tiden differentierade per stödmottagare, såsom små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag/stora företag) – Tillämpningsområde och berättigade stödmottagare – Stödberättigade finansiella intermediärer och urvalsprocess – Typ av stöd som tillhandahålls (t.ex. garantier, lån, eget kapital och därmed likställt kapital) – Riktad risk/avkastning för varje typ av investerare – Riskpolicy och policy för bekämpning av penningtvätt – Styrning (partner, fondförvaltare, styrelse, investeringskommitté, roll och ansvar) – Diversifiering och koncentrationsgränser – Aktiepolicy inklusive exitstrategi för aktieinvesteringar – DNSH och hållbarhetssäkringspolicy och förteckning över undantag – Utlåningspolicy för skuldinvesteringar, inklusive nödvändiga garantier och säkerheter – Tidsplan för insamling av medel och genomförande |
|
M4C2-21 |
Investering 3.2: Finansiering av nystartade företag |
Mål |
Antal företag som fått stöd |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
250 |
Q2 |
2025 |
Tilldelning av minst 250 små och medelstora företag och uppstartsprojekt genom initiativet för finansiering av nystartade företag Antaganden baserade på en genomsnittlig kapitalinvestering på 1 200 000 EUR. |
|
M4C2-22 |
Investering 2.1: IPCEI |
Mål |
Antal företag som fått stöd |
Ej tillämpligt |
Nummer |
1 |
20 |
Q2 |
2025 |
Minst 20 företag får stöd genom IPCEI-modellen. Uppskattningen av målvärdena baseras på driftsmetoderna för IPCEI-projekt som aktiverats i Italien (mikroelektronik 1, Batterier 1, Batterier 2). |
L. OMRÅDE 5 DEL 1: Anställningsstrategi
Åtgärderna inom ramen för denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens inför en omfattande och integrerad reform av den aktiva arbetsmarknadspolitiken och av yrkesutbildning. Att stärka de aktiva arbetsmarknadsåtgärderna och förbättra kapacitetsuppbyggnaden inom de offentliga arbetsförmedlingarna, inbegripet deras integration med utbildningsanordnare och privata aktörer, förväntas öka tjänsternas effektivitet. Åtgärderna i denna del syftar dessutom till att minska den sociala sårbarheten för chocker, särskilt genom att bekämpa odeklarerat arbete i alla dess former och sektorer genom att fastställa effektivare påföljder och starkare incitament att arbeta lagligt. Dessutom främjar denna del jämställdhet (lika lön) genom certifieringssystemet för jämställdhet. Den investerar också i ungdomar genom att öka utbildningsprogrammens kvantitet och kvalitet, till exempel genom att delta i programmet för samhällsomfattande tjänster.
Genomförandet av dessa åtgärder förväntas bidra till att ta itu med de utmaningar som tas upp i 2020 års landsspecifika rekommendation nr 2 om arbetsmarknaden, där Italien uppmanas att ”mildra krisens inverkan på sysselsättningen, bland annat genom [...] aktivt sysselsättningsstöd”, 2020 års landsspecifika rekommendation 2 om att stödja kompetens (...) inklusive digitala färdigheter, 2019 års landsspecifika rekommendation 2 om att intensifiera insatserna för att ta itu med odeklarerat arbete och se till att aktiva arbetsmarknads- och socialpolitiska åtgärder (...) når ut särskilt till ungdomar och utsatta grupper. Stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och 2019 års landsspecifika rekommendation 2 om att främja kompetenshöjning, bland annat genom att stärka digitala färdigheter.
L.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 – Aktiv arbetsmarknadspolitik och yrkesutbildning
Syftet med denna reform är att främja ett effektivare aktivt arbetsmarknadssystem genom att tillhandahålla särskilda arbetsförmedlingstjänster och individanpassade aktiveringsplaner för arbetsmarknaden. Inrättandet av ett nationellt program för arbetstagarnas garanterade anställbarhet ska göra det möjligt att tillhandahålla skräddarsydda tjänster för arbetslösa och på så sätt stärka deras aktiveringsmöjligheter. GOL-programmet ska åtföljas av den nationella planen för ny kompetens och fastställandet av nationella grundläggande nivåer för yrkesutbildningsåtgärder. Yrkesutbildningssystemet i Italien ska förbättras genom att främja ett territoriellt nätverk av utbildnings- och arbetsförmedlingstjänster samt genom att utveckla ett inkluderande system för livslångt lärande och innovativa kompetenshöjnings- och omskolningsvägar.
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna
Syftet med denna investering är att möjliggöra ett effektivt tillhandahållande av arbetsförmedlings- och utbildningstjänster. Denna åtgärd omfattar infrastrukturinvesteringar, utveckling av regionala observationscentrum för arbetsmarknaden, utveckling av driftskompatibilitet mellan regionala och nationella informationssystem, utformning och genomförande av utbildningsinsatser för att uppdatera yrkesrådgivarnas färdigheter. Åtgärden omfattade också utformning och genomförande av innehålls- och kommunikationskanaler för de tjänster som erbjöds.
Reform 2 – Nationell plan mot odeklarerat arbete.
Syftet med denna åtgärd är att förbättra kvaliteten på arbetet och arbetstagarnas villkor. Denna åtgärd omfattar åtgärder som syftar till att förebygga och bekämpa odeklarerat arbete, arbetskraftsexploatering (Caporalato) och andra former av odeklarerat arbete. Reformen omfattar följande: Införa direkta och indirekta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete genom att se till att fördelarna med att bedriva verksamhet i den deklarerade ekonomin uppväger kostnaderna för arbete i den svarta ekonomin. ii) Stärka den nationella yrkesinspektionens inspektionskapacitet. iii) Förbättring av produktion, insamling och snabb distribution av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete. iv) Stöd till processen för att omvandla odeklarerat arbete till reguljärt arbete, stödja antagandet av avskräckande åtgärder och incitament för reguljärt arbete. V) Genomföra kommunikationskampanjer, informations- och upplysningsverksamhet. (V) Stärka styrningssystemet för att bekämpa odeklarerat arbete på nationell och lokal nivå.
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering
Syftet med denna åtgärd är att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Denna investering omfattar genomförande och efterlevnad av det nationella systemet för jämställdhetscertifiering för att främja öppenhet på arbetsmarknaden och i affärsprocesser och, på medellång till lång sikt, bidra till att förbättra kvinnors arbetsvillkor när det gäller kvalitet, lön och egenmakt.
Investering 3 – Stärka det dubbla systemet
Syftet med denna åtgärd är att hjälpa ungdomar och vuxna utan gymnasieutbildning att få tillgång till sysselsättning genom att öka antalet personer som deltar i formell utbildning och yrkesutbildning genom systemet med varvad utbildning, inklusive lärlingsutbildning. Denna investering ska bidra till att göra utbildningssystemen mer samverkansbaserade med arbetsmarknaden samt öka ungdomars anställbarhet genom att förvärva ny kompetens, i linje med den digitala och gröna omställningen, med lärande på arbetsplatsen. Den ska bidra till att i) modernisera utbildningssystemet genom att främja skapandet av lärande på arbetsplatsen och stärka dialogen med företagen. ii) Stärka anslagen till utbildning i marginaliserade områden. iii) Skapa en stabil och inkluderande styrning som ska inbegripa näringslivets och arbetsmarknadens parter.
Investering 4 – Förstärkning av den allmänna offentliga förvaltningen
Syftet med denna åtgärd är att stärka den allmänna offentliga förvaltningen, öka antalet ungdomar som deltar i icke-formellt lärande och förbättra deras kunskaper och färdigheter. Denna investering omfattar åtgärder för att öka medvetenheten om vikten av ett aktivt medborgarskap, främja ungdomars anställbarhet och social sammanhållning, med särskild uppmärksamhet på den gröna och digitala omställningen.
L.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M5C1-1 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Delmål |
Ikraftträdandet av det interministeriella dekretet om inrättande av ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare och ett interministeriellt dekret om upprättande av en nationell plan för ny kompetens |
Bestämmelse i de interministeriella dekreten om ikraftträdandet av de två interministeriella dekreten, efter överenskommelser vid konferensen för de statliga regionerna om programmet GOL och den nationella planen för ny kompetens |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Rättsakterna för Sydkoreas offentliga myndigheter ska minst i) Fastställa de viktigaste inslagen och deras standarder för de offentliga arbetsförmedlingarna, inbegripet kompetensprognoser, individanpassade utbildningsplaner, vägledning och jobbcoachning, för att säkerställa ett effektivt tillhandahållande av individanpassade arbetsförmedlingar i enlighet med gemensamma och enhetliga standarder i hela landet, ii) se till att kompetenshöjnings- och omskolningsverksamhet som tillhandahålls av de offentliga arbetsförmedlingarna är helt i linje med den nationella planen för ny kompetens, inklusive digitala färdigheter, iii) se till att offentliga arbetsförmedlingar är inriktade på de offentliga arbetsförmedlingarnas behov, iv) att de offentliga arbetsförmedlingarna är inriktade på de mest utsatta personernas behov, V) fastställa ett mål om att minst 25 % av stödmottagarna inom programmen för garanterad anställbarhet för arbetstagare ska vara mottagare av relevant utbildning, med särskild inriktning på digitala färdigheter och med prioritering för de mest utsatta, vi) inrätta nya mekanismer som stärker och strukturerar samarbetet mellan offentliga och privata system, bland annat när det gäller att identifiera relevanta kompetensbehov och tillhandahålla arbetstillfällen. I dekretet fastställs att mottagare av sociala skyddsnät ska få tillgång till de tjänster som tillhandahålls inom ramen för det nationella programmet för garanterad anställbarhet för arbetstagare inom 4 månader från den tidpunkt då de förfaller rätten till sociala skyddsnät. Akterna för den nationella planen för ny kompetens ska åtminstone i) Fastställa gemensamma normer och väsentliga nivåer av yrkesutbildning inom hela det nationella territoriet, ii) riktar in sig på både anställda och arbetslösa och personer i syfte att förbättra deras digitala färdigheter och uppmuntra livslångt lärande. iii) Identifiera färdigheter och relevanta standarder på grundval av ett samarbete mellan de offentliga och privata systemen, iv) ta hänsyn till de berörda målgruppernas olika behov, som åtminstone ska omfatta de mest utsatta, v) omfatta alla relevanta sektorsstrategier för att ha en övergripande strategi, inbegripet den nationella strategiska planen för vuxnas kompetens, vi) ta med bestämmelsen om utveckling av ett prognossystem för ny kompetens som behövs på kort sikt på arbetsmarknaden. |
|
M5C1-2 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Delmål |
Alla planer för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft på regional nivå |
Bestämmelse om ikraftträdande av de planer som antagits av regionerna och genomförda aktiviteter. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Den nationella regleringen av Garanteed Employability of Workers (GOL) ska omfatta en definition på regional nivå av den operativa verksamhet som krävs för att genomföra programmet. För att säkerställa samstämmighet mellan den nationella lagstiftningen och det regionala genomförandet ska regionala planer för de offentliga arbetsförmedlingarna antas. Dessutom genomför regionerna den verksamhet som bygger på planerna och når ut till minst 10 % av programmets planerade stödmottagare (det slutliga målet är 3 000 000 personer).
|
|
M5C1-3 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Mål |
Personer som omfattas av Garanteed Employability of Workers (GOL) -programmet. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
400 000 |
3 000 000 |
Q4 |
2025 |
Minst 3 000 000 personer omfattas av Garanteed Employability of Workers (Garanteed Employability of Workers, GOL). För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 75 % av stödmottagarna ska vara kvinnor, långtidsarbetslösa, personer med funktionsnedsättning eller personer under 30 eller över 55 år. |
|
M5C1-4 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Mål |
Garanterad anställbarhet för arbetstagare som får stöd har deltagit i yrkesutbildning. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
800 000 |
Q4 |
2025 |
Yrkesutbildning ska ingå i programmet för en fjärdedel av de personer som deltar i aktiva arbetsmarknadsåtgärder (800 000 personer på fem år). Därför har minst 800 000 av de 3 000 000 stödmottagarna (Garanteed Employability of Workers, GOL) deltagit i yrkesutbildning. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 300 000 av dessa stödmottagare har deltagit i utbildning i digitala färdigheter. |
|
M5C1-5 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Mål |
De offentliga arbetsförmedlingarna i varje region har uppfyllt kriterierna för den väsentliga nivån på de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster enligt definitionen i Garanteed Employability of Workers (GOL) -programmet. |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
80 |
Q4 |
2025 |
En grundläggande del av programmet är att definiera ett antal viktiga tjänster som ska tillhandahållas till mottagare av ALMPS-system, med utgångspunkt i de mest utsatta. I slutet av 2025 hade minst 80 % av de offentliga arbetsförmedlingarna i varje region uppfyllt kriterierna för den väsentliga nivån på de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster enligt definitionen i programmet Garanteed Employability of Workers (GOL). |
|
M5C1-6 |
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna |
Mål |
De offentliga arbetsförmedlingarna genomför den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023. |
Ej tillämpligt |
Antal. |
0 |
250 |
Q4 |
2022 |
Minst 250 offentliga arbetsförmedlingar har slutfört minst 50 % av den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023. Dessa verksamheter ligger i linje med den centrala förstärkningsplanen och definieras ytterligare på regional nivå, på grundval av behovsanalys och tilldelade resurser. Denna verksamhet omfattar I) renovering och renovering av de offentliga arbetsförmedlingarnas nuvarande lokaler och inköp av nya. ii) Fortsatt genomförande av IT-systemet, med sikte på en nationell driftskompatibilitet, III) fortbildning av personal, iv) Inrättande av regionala observationsgrupper för lokala arbetsmarknader. V) institutionell kommunikation och utåtriktad verksamhet Infrastrukturverksamhet ingår inte i detta mål. Lika balans säkerställs när det gäller uppnåendet av målet i fråga om territoriell fördelning (nord, centrum och syd). |
|
M5C1-7 |
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna |
Mål |
De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
250 |
500 |
Q4 |
2025 |
Minst 500 offentliga arbetsförmedlingar har slutfört 100 % av den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023. Dessa verksamheter ligger i linje med den centrala förstärkningsplanen och definieras ytterligare på regional nivå, på grundval av behovsanalys och tilldelade resurser. Denna verksamhet omfattar I) renovering och renovering av de offentliga arbetsförmedlingarnas nuvarande lokaler och inköp av nya. ii) Fortsatt genomförande av IT-systemet, med sikte på en nationell driftskompatibilitet, III) fortbildning av personal). iv) Inrättande av regionala observationsgrupper för lokala arbetsmarknader. V) institutionell kommunikation och utåtriktad verksamhet Detta mål omfattar alla typer av verksamheter, även infrastrukturverksamhet. Lika balans säkerställs när det gäller uppnåendet av målet i fråga om territoriell fördelning (nord, centrum och syd). |
|
M5C1-8 |
Reform 2 – Odeklarerat arbete |
Delmål |
En nationell plan och en färdplan för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer träder i kraft. |
Bestämmelser i lagen om ikraftträdande av den nationella planen och inrättande av en interinstitutionell arbetsgrupp som ska ansvara för utarbetandet av den nationella planen och färdplanen för genomförandet
|
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Antagande av en nationell plan och tidsbunden färdplan (ett år) för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer. Den nationella planen ska bygga på den allmänna strategin för att bekämpa odeklarerat arbete och på den strategi med flera organ som används för att anta den nationella planen mot utnyttjande av arbetskraft inom jordbrukssektorn – Piano triennale di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura e al caporalato (2020–2022). Den nationella planen och färdplanen för genomförandet ska åtminstone innehålla följande: I) Åtgärder för att förbättra produktion, insamling och snabb distribution av detaljerade uppgifter om odeklarerat arbete. ii) Införa direkta och indirekta åtgärder för att omvandla odeklarerat arbete till deklarerat arbete genom att se till att fördelarna med att bedriva verksamhet i den deklarerade ekonomin uppväger kostnaderna för arbete i den svarta ekonomin. Till exempel a) avskräckande åtgärder, såsom skärpta inspektioner och sanktioner, och förebyggande åtgärder för att främja deklarerat arbete, såsom riktade ekonomiska incitament, även genom en översyn och rationalisering av befintliga åtgärder, (b) Stärka kopplingen till sysselsättnings- och socialpolitiken. iii) en nationell informationskampanj om odeklarerat arbetes ”missnöje”, riktad till arbetsgivare och arbetstagare, med aktivt deltagande av arbetsmarknadens parter. iv) en styrningsstruktur för att säkerställa ett effektivt genomförande av åtgärderna. Åtgärder för att komma till rätta med olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket. |
|
M5C1-9 |
Reform 2 – Odeklarerat arbete |
Delmål |
Fullständigt genomförande av åtgärderna i den nationella planen i linje med färdplanen |
Genomförda åtgärder i den nationella planen |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2024 |
Fullständigt genomförande av alla åtgärder som ingår i den nationella planen i linje med färdplanen. |
|
M5C1-10 |
Reform 2 – Odeklarerat arbete |
Mål |
Ökat antal yrkesinspektioner |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
20 |
Q2 |
2025 |
Ökning med minst + 20 % av antalet inspektioner under perioden 2019–2021. Under tvåårsperioden 2019–20 var yrkesinspektionerna i genomsnitt omkring 85,000. |
|
M5C1-11 |
Reform 2 – Odeklarerat arbete |
Mål |
Minskad förekomst av odeklarerat arbete. |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
2 |
Q1 |
2026 |
Minska förekomsten av odeklarerat arbete med minst 2 procentenheter beroende på målsektor, Huvudsyftet med målet är att fastställa ambitionsnivån för den nationella plan som ska antas senast 2022. I detta sammanhang ska analytiska specifikationer tillhandahållas och relevanta och genomförbara indikatorer fastställas. |
|
M5C1-12 |
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering |
Delmål |
Ikraftträdandet av ett system för jämställdhetscertifiering och åtföljande incitamentsmekanismer för företag. |
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsakterna och genomförandeåtgärder som reglerar definitionen av certifieringssystemet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Certifieringssystemet för jämställdhet och åtföljande incitamentsmekanismer för företag ska omfatta minst följande aspekter: möjligheter till tillväxt för kvinnor, lika lön för lika arbete, ledningspolitik för mångfald mellan könen och skydd vid moderskap. Fastställande av incitamentsmekanismer för organisationer som genomför certifieringsprocessen och av den tekniska vägledningen. Inbegripet i) utarbetande av tekniska standarder för systemet för jämställdhetscertifiering för företag. ii) Fastställande av incitamentsmekanismen. iii) Åtgärden ska åtföljas av inrättandet av ett it-system. |
|
M5C1-13 |
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering |
Mål |
Företagen har fått intyg om jämställdhet. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
800 |
Q2 |
2026 |
Minst 800 företag (varav 450 små och medelstora företag eller större företag) har fått jämställdhetscertifiering. Företagen ska själva stå för kostnaderna för certifieringsprocessen. |
|
M5C1-14 |
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering |
Mål |
Företag som fått stöd genom det tekniska biståndet har erhållit jämställdhetscertifiering. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 1000 företag som fått stöd genom det tekniska biståndet har erhållit jämställdhetscertifiering. För kompletterande åtgärder i form av mentorskap, stöd till teknisk förvaltning, åtgärder för balans mellan arbetsliv och privatliv, utbildning i entreprenörskap kommer ett kupongsystem att användas. |
|
M5C1-15 |
Investeringar 3 – Stärka det dubbla systemet. |
Mål |
Personer som har deltagit i det dubbla systemet och erhållit relevant certifiering under femårsperioden 2021–2025. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
39 000 |
174 000 |
Q4 |
2025 |
Minst 135,000 ytterligare personer, jämfört med utgångsläget, har deltagit i det dubbla systemet och erhållit relevant certifiering under femårsperioden 2021–2025. Fördelningen av resurser till regionerna för att stärka det dubbla systemet ska ske på grundval av antalet studenter som deltar i yrkesutbildningskurser. |
|
M5C1-16 |
Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster |
Mål |
Människor har deltagit i programmet för samhällsomfattande tjänster och erhållit relevant certifiering under treårsperioden 2021–2023. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
50 000 |
170 000 |
Q4 |
2023 |
Minst 120,000 ytterligare personer, jämfört med referensscenariot, har deltagit i programmet för samhällsomfattande tjänster och erhållit relevant certifiering under treårsperioden 2021–2023. Huvudsyftet är att stärka den allmänna offentliga förvaltningen, öka antalet volontärer och höja kvaliteten på de program och projekt som ungdomar deltar i. Grundscenariot motsvarar 50,000 personer under treårsperioden 2021–2023. Huvudmålet är därför att öka antalet volontärer som skulle uppgå till 50,000 ungdomar, utan ytterligare resurser, och som tack vare de extra resurserna skulle kunna nå ut till 170,000 ungdomar. |
L.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag
Syftet med denna åtgärd är att bidra till att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och i synnerhet att stödja kvinnors deltagande i affärsverksamhet. Investeringen ska stödja skapandet av kvinnoföretag. Åtgärdens huvudsakliga tillämpningsområden är följande: I) Systematisera och omforma nuvarande stödåtgärder för att stödja kvinnligt företagande för att öka deras effektivitet. ii) Stöd till genomförandet av innovativa företagsprojekt som redan har inrättats och tagits i drift. iii) Stödja startandet av kvinnlig entreprenörsverksamhet genom mentorskap, tekniskt stöd och ledarskapsstöd, åtgärder för balans mellan arbetsliv och privatliv osv. iv) skapa – genom riktade kommunikationsåtgärder – ett gynnsamt kulturklimat för kvinnors företagande.
L.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
||||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
|||||||
|
M5C1–17 |
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag |
Delmål |
Fonden för stöd till kvinnors företagande antas. |
Ministerdekret om inrättande av Fondo Impresa Donna godkänns |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2021 |
Fonden för stöd till kvinnligt företagande antas genom ett ministerdekret, som ska fastställa en uppsättning kriterier för stödberättigande i linje med RRF-målen, inbegripet DNSH-principen och undertecknandet av finansieringsavtalet och operativa avtal med den eller de finansiella intermediärerna. Dessa fonder ska utgöra Fondo Impresa Donna, som ska genomföra den särskilda åtgärd som är avsedd att stödja kvinnligt företagande. Genomförandeåtgärderna ska på förhand godkännas av ministeriet för ekonomisk utveckling och avdelningen för lika möjligheter för kvinnor och män i syfte att förstärkning av befintliga åtgärder som redan förvaltas av interna organ inom ministeriet för ekonomisk utveckling (t.ex. Nito, Smart & Start) genom ett kapitaltillskott som endast ska förbehållas kvinnoföretag. — tillhandahålla ett tillskott till den fond för kvinnligt företagande som inrättades genom 2021 års budgetlag (från och med andra kvartalet 3 2022 om). utformning av kompletterande åtgärder, övervaknings- och kommunikationskampanjer. PCM-avdelningen för lika möjligheter ska genomföra en flerårig informationskampanj för att främja kvinnligt företagande, för yrkesvägledning för kvinnor i alla åldrar och kvinnliga studenter på universitet för ämnen och yrken där kvinnor är underrepresenterade och för att skapa en kommunikationsplattform. |
|
|
M5C1–18 |
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag |
Mål |
Företagen har fått ekonomiskt stöd genom fonden ”Impresa donna”. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
700 |
Q2 |
2023 |
Minst 700 ytterligare företag jämfört med referensscenariot har fått ekonomiskt stöd genom fonden ”Impresa donna”. |
|
|
Genomförande av fonden IMPRESA DONNA för att stödja kvinnligt företagande genom finansiering av redan aktiva instrument (nito, smart & start) och den nya fond som inrättades genom budgetlagen för 2021. Bidraget till målet förväntas främst härröra från Smart & Start och Nuova imprenditorialità a tasso zero -NITO som utgångspunkt (Kvinnliga företag som fram till november 2020 får stöd genom befintliga finansieringsinstrument). |
|||||||||||
|
M5C1–19 |
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag |
mål |
Företag enligt definitionen i den relevanta investeringspolicyn har fått ekonomiskt stöd. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
700 |
2 400 |
Q2 |
2026 |
Minst 2400 företag enligt definitionen i relevant investeringspolicy har fått ekonomiskt stöd. |
|
|
Genomförande av fonden för att stödja kvinnligt företagande genom att tillhandahålla finansiering både utöver fonden och genom kapitaltillskott. |
|||||||||||
M. OMRÅDE 5 DEL 2: Social infrastruktur, familjer, samhällen och tredje sektorn
De planerade reformer och investeringar som ingår i denna del syftar till att stärka motståndskraften genom att stödja integration och inkludering av de mest utsatta, längs individuella, familjerelaterade och sociala dimensioner. Denna del utgör en nationell strategi för aktiv inkludering av utsatta befolkningsgrupper. Syftet med denna del är i) att stärka de integrerade sociala tjänsternas roll för att stödja familjer, minderåriga och ungdomar, stödja föräldrakompetens och skydda utsatta familjer och personer med funktionsnedsättning, bland annat genom att stärka den sociala infrastrukturen för den tredje sektorn. ii) Förbättra funktionshindrades självständighet genom att tillhandahålla samhälls- och hembaserade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster och undanröja hinder för tillgång till bostäder och arbetstillfällen. iii) Förbättra inkluderingen av människor i extrem marginalisering och bostadsbrist (t.ex. hemlösa) genom ett bredare utbud av tillfälliga faciliteter och tjänster för inkvartering, individanpassade vägar till självständighet och personlig motståndskraft. iv) Stärka tillgången till mer överkomliga offentliga och privata bostäder samt stads- och territoriell förnyelse. (V) Att utveckla motståndskraften hos de mest utsatta genom spridning av idrottskultur och inrättande av idrottsinfrastruktur genom inrättande av stadsparker där idrottsaktiviteter kan kombineras med underhållningsverksamhet till förmån för lokalsamhällena.
Genomförandet av dessa åtgärder förväntas bidra till att ta itu med de utmaningar som tas upp i 2019 års landsspecifika rekommendationer nr 2 om socialpolitik, där Italien uppmanas att ”se till att [...] socialpolitiken integreras på ett effektivt sätt och nå ut till framför allt ungdomar och utsatta grupper” och genom 2020 års landsspecifika rekommendationer 2 att ”ge adekvat (...) tillgång till socialt skydd”.
M.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1 – ramlag om funktionshinder.
Huvudsyftet med reformen är att ändra lagstiftningen om funktionshinder och främja avinstitutionalisering (dvs. överföring från offentliga eller privata institutioner till deras familjer eller till lokalt förankrade hem) och självständighet för personer med funktionsnedsättning. Detta innebär i) en förstärkning av utbudet av sociala tjänster, ii) förenkling av tillgången till sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, iii) reformer av bedömningen av funktionshinder, iv) främjande av projekt för självständigt boende, v) främjande av arbetet i expertgrupper som kan stödja personer med flerdimensionella behov.
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande
Syftet med denna åtgärd är att reformera de sociala tjänsterna och förbättra levnadsvillkoren för äldre personer som inte är självförsörjande. Denna reform ska omfatta följande: i) förenkling av äldres tillgång till tjänster genom inrättande av en enda kontaktpunkt för tillgång till sociala tjänster och hälso- och sjukvård, ii) kartläggning av metoder för att erkänna bristande självförsörjning på grundval av behovet av hjälp, iii) tillhandahållande av en flerdimensionell bedömning, iv) fastställande av individanpassade projekt som främjar avinstitutionalisering. Denna reform förutses genom särskilda insatser som planeras i planen, som ingår både i hälsouppdraget (M6), med hänvisning till projekt som stärker den lokala hälso- och sjukvården och hemvården, och i denna del, med särskild hänvisning till investeringen 1, insats II som syftar till avinstitutionalisering.
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering
Syftet med denna åtgärd är att stödja utsatta människor och förhindra institutionalisering. Denna investering ska omfatta följande interventioner: I) Stöd till föräldrakompetens och förebyggande av utsatthet hos familjer och barn. ii) Att stödja ett självständigt liv och avinstitutionalisering för äldre. ii) Stärka de sociala tjänsterna i hemmet för att garantera tidig utskrivning och förhindra sjukhusvistelse. iii) Stärka de sociala tjänsterna och förebygga utbrändhet bland socialarbetare.
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning
Syftet med denna åtgärd är att öka funktionshindrades självständighet. Investeringens syfte är att påskynda avinstitutionaliseringsprocessen genom att tillhandahålla samhälls- och hembaserade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster för att förbättra funktionshindrades självständighet. Åtgärden ska främja tillgången till bostäder och arbetstillfällen, inbegripet nya möjligheter som informationstekniken erbjuder.
Investering 3 – Bostad först och servicecenter
Syftet med denna åtgärd är att skydda och stödja integreringen av marginaliserade människor genom bostad först och servicecentrum. Införandet av ”bostad först” innebär att kommunerna ska ställa lägenheter till förfogande för enskilda individer, små grupper eller familjer upp till 24 månader. Dessutom ska skräddarsydda projekt aktiveras för varje enskild person/familj för att genomföra program för personlig utveckling och hjälpa dem att uppnå en högre grad av självständighet, även genom att ge dem utbildning och andra tjänster som syftar till att förbättra deras anställbarhet. Å andra sidan innebär införandet av service- och integrationscentrum för hemlösa. Sådana centrum ska, förutom en begränsad nattmottagning, erbjuda viktiga tjänster såsom hälso- och sjukvård, catering, postdistribution, kulturförmedling, rådgivning, arbetsorientering, juridisk rådgivning, distribution av varor m.m.
M.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
.
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M5C2-1 |
Reform 1 – Ramlag för funktionshinder |
Delmål |
Ramlagen träder i kraft för att stärka funktionshindrades självständighet. |
Bestämmelse i lagen som anger ramlagens ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Ramlagen, som består av en delegeringslag, ska stärka självständigheten för personer med funktionsnedsättning, i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i den europeiska strategin 2021–2030 för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som minst ska omfatta följande: i) en övergripande definition och förbättring av utbudet av sociala tjänster för personer med funktionsnedsättning tillsammans med främjande av avinstitutionalisering och självständigt boende, ii) förenkling av förfarandena för tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster och iii) översyn av förfarandena för bedömning av funktionsnedsättningens tillstånd, i riktning mot en flerdimensionell utvärdering av varje persons tillstånd. Personer med funktionsnedsättning definieras i enlighet med principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i lag nr 104/1992. I Italien är det regionerna som ansvarar för bedömningen och personen utvärderas av den lokala hälso- och sjukvården eller av det nationella institutet för social välfärd. Lagen ska föreslås av ministern med ansvar för funktionshinder för godkännande av ministerrådet i enlighet med den fastställda färdplanen. Antagandet av ramlagen ska följas upp genom omorganisering av lokala sociala tjänster, fastställande av kvalitetsstandarder och tillhandahållande av IKT-plattformar för att förbättra och effektivisera tjänsterna. |
|
M5C2-2 |
Reform 1 – Ramlag för funktionshinder |
Delmål |
Ramlagens ikraftträdande och regeringens antagande av lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka självständigheten för personer med funktionsnedsättning. |
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsdekret. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2024 |
Lagdekreten ska utveckla de bestämmelser som fastställs i ramlagen för att stärka funktionshindrades självständighet. Lagen ska åtminstone innehålla bestämmelser om att i) förenkla och tillhandahålla gemensamma kontaktpunkter för sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, ii) se över förfarandena för bedömning av villkoret om ”äldre personer som inte är självförsörjande” och (iii) öka utbudet av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster som kan tillhandahållas i hemmet. |
|
M5C2-3 |
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande |
Delmål |
Ikraftträdande av en ramlag som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande |
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av ramlagen och som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Den ramlag som regeringen föreslår ska stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande. Lagen ska förenkla och tillhandahålla gemensamma kontaktpunkter för sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, se över förfarandena för bedömning av tillståndet för äldre personer som inte är självförsörjande och öka utbudet av sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster som kan tillhandahållas i hemmet. Lagen ska också fastställa vilka ekonomiska resurser som krävs. |
|
M5C2-4 |
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande |
Delmål |
Ikraftträdandet av lagstiftningsdekret som utvecklar ramlagens bestämmelser för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande. |
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av lagstiftningsdekret |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
EJ TILLÄMPLIGT |
Q1 |
2024 |
Lagdekretet ska konkretisera ramlagens bestämmelser för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande genom att genomföra de olika åtgärderna. |
|
M5C2-5 |
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering |
Delmål |
Den operativa planens ikraftträdande. |
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av den operativa planen för insatser |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Den operativa planen ska fastställa kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter och som avser fyra dimensioner: i) stöd till föräldrar till barn i åldern 0–17 år, ii) stöd till äldres självständighet, iii) hemtjänster för äldre och iv) stöd till socialarbetare. Åtgärden ”Stöd till föräldrar” ska minst bestå i att ge stöd till mottagande familjer under minst 18 månader med i) en förhandsbedömning av familjemiljön och barnsituationen, ii) en bedömning av situationen som gjorts av ett tvärvetenskapligt team av kvalificerade yrkesutövare och iii) tillhandahålla minst en av följande tjänster: hemtjänster, deltagande i stödgrupper för föräldrar och barn. samarbete mellan skolor, familjer och sociala tjänster och/eller delade familjeomsorgstjänster. Åtgärden ”äldres självständighet” ska åtminstone bestå i att omvandla ålderdomshem för äldre i grupper av autonoma lägenheter, utrustade med alla nödvändiga faciliteter och tjänster, inbegripet hemautomation, telemedicin och fjärrövervakning. Åtgärden ”hemtjänster för äldre” syftar till att tillhandahålla särskild utbildning för yrkesverksamma om hemtjänster för äldre. Åtgärden ”stöd till socialarbetare” ska bestå i att stödja sociala aktörer och stärka deras professionalism och delade kompetens, främst genom att införa instrument för kompetensdelning och tillhandahålla övervakningstjänster till operatörer för att stödja operatörernas arbete. |
|
M5C2-6 |
Investering 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering. |
Mål |
Sociala distrikt uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar, ii) äldres självständighet, iii) hemtjänster för äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förhindra utbrändhet. |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
85 |
Q1 |
2026 |
Minst 85 % av de sociala distrikten uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar till barn i åldern 0–17 år, ii) äldres självständighet, iii) hemtjänster till äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förhindra utbrändhet. 85 % av de italienska sociala distrikten ska delta i projektet. De åtgärder som planeras inom ramen för de fyra dimensionerna och de relevanta kraven är de som fastställs i den operativa planen för aktiv inkludering av sårbara befolkningsgrupper, vars situation förvärrades till följd av den epidemiologiska krisen med covid-19. Åtgärden ska omfatta hela det nationella territoriet. Alla sociala distrikt kommer att uppmanas att delta, och strategin kommer att vara att sådana projekt banar väg för en stabilisering av tjänsterna genom ett formellt erkännande av en väsentlig nivå av socialt bistånd som ska beviljas på hela territoriet. |
|
M5C2-7 |
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning |
Mål |
De sociala distrikten har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till funktionshindrade, åtföljt av utbildning i digital kompetens. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
500 |
Q4 |
2022 |
Minst 500 projekt i samband med renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till personer med funktionsnedsättning, åtföljda av utbildning i digitala färdigheter, tillhandahålls av sociala distrikt. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: minst 500 sociala distrikt har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till personer med funktionsnedsättning, åtföljt av utbildning i digitala färdigheter. Leverans av minst ett projekt från minst 500 sociala distrikt som har deltagit i det icke-konkurrensutsatta förfarandet. |
|
M5C2-8 |
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning |
Mål |
Personer med funktionsnedsättning har renoverat bostaden och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
1 000 |
5 000 |
Q1 |
2026 |
Minst 5,000 personer med funktionsnedsättning har renoverats och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter. Täckning av minst 5 000 personer (1 000 befintliga plus 4 000 nya) med funktionsnedsättning som mottagare av de insatser som genomförs av det tekniska stödet. Definitionen av personer med funktionsnedsättning (baserad på ICF) fastställs i 2019 års nationella plan för personer som inte är självförsörjande. Riktlinjer för självständighetsprojektet för funktionshindrade har redan utarbetats som ett resultat av tidigare projekt. Godkännandet av en särskild lag nr 112/2016 och inrättandet av en särskild nationell fond för insatsen ska omfatta hela det nationella territoriet. Alla sociala distrikt ska uppmanas att delta, och strategin ska vara att sådana projekt öppnar vägen för att stabilisera tjänsterna genom ett formellt erkännande av en väsentlig nivå av socialt bistånd som ska beviljas på hela territoriet. |
|
M5C2-9 |
Investering 3 – Bostad först och servicecenter |
Delmål |
Den operativa planen för projekt på första- och poststationeringsanläggningar som fastställer kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter träder i kraft och ansökningsomgången inleds. |
Bestämmelser i lagen som anger ikraftträdandet av den operativa planen för insatser |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2022 |
I den operativa planen för projekt på första- och poststationeringsanläggningar ska det anges vilka krav som ställs på projekt som kan läggas fram av lokala enheter, och en inbjudan att lämna förslag ska inledas. Projekt för bostäder först förutser att lokala enheter tillhandahåller lägenheter för enskilda personer, små grupper eller familjer upp till 24 månader, helst genom renovering och renovering av statlig egendom. Detta ska kompletteras med program för utveckling och självständighet. I projekt om poststationeringar planeras utveckling av service- och integrationscentrum för hemlösa. Detta ska kompletteras med praktikprogram i samarbete med arbetsförmedlingar. |
|
M5C2-10 |
Investering 3 – Bostad först och servicecenter |
Mål |
Personer som lever i allvarlig materiell fattigdom och som tagits i anspråk genom projekt på förskolor och postkontor i minst 6 månader. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
25 000 |
Q1 |
2026 |
Minst 25 000 personer som lever i allvarlig materiell fattigdom ska få tillfälliga bostäder genom projekt på förskolor och postkontor. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: de 25 000 personerna kommer att få tillfälligt boende i minst 6 månader. Täckning av minst 25 000 personer i allvarlig materiell fattigdom som mottagare av insatser som genomförs av det sociala distriktet. Personer med allvarlig fattigdom definieras på följande sätt: se Linee di indirizzo per il contrasto alla grave emarginazione in Italia, godkänd av Conferenza Unificata il 5.11.2015 och artikel 5 i det årliga dekretet om fattigdomsfonden 2018, där (artikel 5) för detta ändamål identifieras som a) bor på gatan eller i otrygga bostäder, b) bor i offentliga sovsalar, c) hålls i vandrarhem för dem som har det sämst ställt, d) lämnar strukturerna (inklusive fängelset) och har ingen plats att bo i. Åtgärden ska omfatta hela det nationella territoriet, men områden där problem med hemlöshet och allvarlig fattigdom är mer akuta (storstadsområden men också vissa landsbygdsområden med ett stort antal säsongsarbetare – varav många utlänningar) ska prioriteras. |
M.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring.
Syftet med denna åtgärd är att ge kommunerna bidrag för investeringar i stadsförnyelse, minska marginalisering och social försämring samt förbättra det sociala och miljömässiga sammanhanget i stadsområden, med full respekt för principen om att ingen betydande skada ska uppstå. Detta kommer till exempel att uppnås genom att stödja återanvändning och återanpassning av offentliga platser och befintliga offentliga byggnadsstrukturer för ändamål av allmänt intresse, och genom att förbättra stadsmiljön genom renovering av offentliga byggnader, med särskild uppmärksamhet på utvecklingen av sociala, kulturella, utbildningsmässiga och didaktiska tjänster, inbegripet idrottsaktiviteter.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Det omfattar gaskondenserande värmepannor, som inte ska vara berättigade till stöd inom ramen för denna åtgärd.
Investering 5 – Planer för integrering av städer (allmänna projekt och lösning av olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket)
Syftet med denna åtgärd är att förnya, blåsa nytt liv i och stärka stora nedgångna stadsområden, med särskild uppmärksamhet på skapandet av nya tjänster för personen och omskolning av tillgänglighet och intermodal infrastruktur, så att sårbara områden kan omvandlas till smarta och hållbara städer. Denna investering omfattar två insatser: i) Stödja allmänna projekt för att genomföra och genomföra integrerade stadsplaner, såsom underhåll och återanvändning av offentliga områden och byggnader, förnyelse och tillvaratagande av underutnyttjade eller outnyttjade stadsområden osv. (II) särskilda projekt för att komma till rätta med olagliga bosättningar inom jordbruket. Lokala förvaltningar kommer att få stöd i utarbetandet av handlingsplaner för att komma till rätta med olagliga bosättningar och tillhandahålla anständiga boendelösningar för arbetstagare inom jordbrukssektorn. Inom ramen för denna investering ska dessutom en tematisk fond (fondandelsfond) inrättas, i samarbete med EIB, med inriktning på stöd till privata insatser i initiativ för stadsförnyelse. Denna fond ska användas för att stödja klimatomställningen och den digitala omställningen i stadsområden.
Denna åtgärd förväntas inte medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärden och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med DNSH:s tekniska vägledning (2021/C58/01). Det omfattar gaskondenserande värmepannor, som inte ska vara berättigade till stöd inom ramen för denna åtgärd.
Investering 6 – Innovativ plan för bostadskvalitet
Syftet med denna åtgärd är att bygga upp nya bostäder för offentliga bostäder och att förnya nedgångna områden, med huvudsaklig inriktning på grön innovation och hållbarhet. Investeringen ska ge stöd till I) Omarbeta, omorganisera och öka utbudet av allmännyttiga bostäder, ii) Återställa områden, utrymmen och offentliga och privata fastigheter. iii) Förbättra tillgängligheten och säkerheten i stadsområden och tillhandahållandet av tjänster, iv) Utveckla deltagandebaserade och innovativa förvaltningsmodeller för att stödja den sociala välfärden och välfärden i städerna.
Investering 7 – Idrott och social inkludering
Syftet med denna åtgärd är att förnya stadsområden med fokus på idrottsanläggningar för att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. De finansierade projekten ska stödja följande: I) Uppbyggnad och förnyelse av idrottsanläggningar i missgynnade områden i landet, inbegripet storstadsförorter. ii) Distribuera sportutrustning till de missgynnade områdena. iii) Färdigställa och anpassa befintliga idrottsanläggningar, t.ex. funktionell återhämtning, omstrukturering, extraordinärt underhåll, avlägsnande av arkitektoniska hinder och energieffektivitet).
M.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer (för delmål) |
Kvantitativa indikatorer (för mål) |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av vart och ett av dessa |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
delmål och mål |
|||||
|
M5C2-11 |
Investeringar 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt som ligger i linje med RRF-målen, inklusive DNSH-principen. |
Anmälan av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med RRF-målen, inklusive DNSH-principen. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2022 |
Anmälan av alla offentliga kontrakt som tilldelats minst 300 kommuner med mer än 15 000 invånare för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt i linje med RRF-målen, inklusive DNSH-principen. Bidragen beviljas kommuner med mer än 15 000 invånare som inte är huvudstäder i provinsen, landskapskommuner eller storstadshögkvarter. Projekt för stadsproduktion ska bestå av minst en av följande interventioner: |
|
1.Återanvändning och återskapande av offentliga utrymmen och befintliga offentliga byggnadsstrukturer för ändamål av allmänt intresse, inbegripet rivning av missbrukande arbeten som utförs av privatpersoner i avsaknad av eller total avvikelse från byggnadstillståndet och anordnandet av de berörda områdena. 2.Förbättring av stadslandskapets kvalitet och av den sociala och miljömässiga strukturen, bland annat genom renovering av offentliga byggnader, med särskild hänsyn till utvecklingen av sociala och kulturella tjänster, utbildningstjänster och pedagogiska tjänster. 3.Projekt för gröna, hållbara och smarta transporter. Maximibeloppen per kommun är följande: 5 000 000 EUR för kommuner med en befolkning på mellan 15 000 och 49 999 invånare, 10 000 000 EUR för kommuner med en befolkning på mellan 50 000 och 100 000 invånare, 20 000 000 EUR för kommuner med en befolkning på mer än 100 000 invånare och för kommuner som är huvudstäder i provins- eller storstadsområden. |
||||||||||
|
M5C2-12 |
Investeringar 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring |
Mål |
Projekt för stadsförnyelseinsatser som omfattar kommuner. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
300 |
Q2 |
2026 |
Minst 300 avslutade projekt som skickas av kommuner med färre än 15 000 invånare och som omfattar minst 1 000 000 kvadratmeter. Interventionerna är de som definieras i den relevanta etappstenen för åtgärder för förnyelse av städer. |
|
M5C2-13 |
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt |
Delmål |
Investeringsplanen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden träder i kraft. |
Lagbestämmelse om ikraftträdande av planen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Investeringsplanen ska fastställa kriterier i linje med RRF-målen, inbegripet DNSH-principen. Projekten ska avse följande insatstyper: a) Underhåll för återanvändning och återanvändning av offentliga utrymmen. förbättring av stadsområdets kvalitet och av den sociala och miljömässiga strukturen. förbättring av stadsområdenas miljökvalitet och digitala profil. |
|
M5C2-14 |
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt |
Mål |
Slutförande av integrerade planeringsåtgärder i storstäder |
Ej tillämpligt |
Nummer |
Ej tillämpligt |
14 |
Q2 |
2026 |
Alla 14 storstadsområden har genomfört integrerade planeringsåtgärder inom minst en av följande tre dimensioner:
Underhåll för återanvändning och återställande av offentliga platser och befintliga offentliga byggnadsstrukturer,
Förbättring av stadsområdets kvalitet och av den sociala och miljömässiga strukturen, bland annat genom renovering av offentliga byggnader.
Förbättring av stadsområdenas miljökvalitet och digitala profil, grundligt stöd till digital teknik och teknik med lägre CO2-utsläpp.
För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: slutförande av integrerade planeringsåtgärder för ett område på minst 3 000 000 kvadratmeter i alla 14 storstadsområden. 494 |
|
M5C2-15 |
Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket |
Delmål |
Ministerdekretet om kartläggning av olagliga bosättningar träder i kraft genom ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura” och ministerdekretet om tilldelning av medel antas. |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av ministerdekretet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2022 |
Genom ministerdekretet tilldelas resurser på grundval av kartläggningen av olagliga bosättningar som genomförts av ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura”. Standarden för tillfälliga och långsiktiga bostadslösningar ska fastställas. |
|
M5C2-16 |
Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket |
Mål |
Projektverksamheten slutförs i de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna. |
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
90 |
Q1 |
2025 |
Projektverksamheten har slutförts i minst 90 % av de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna. Efter tilldelningen av resurser ska en ”lokal handlingsplan” tillhandahållas av den berörda förvaltningen för varje konstaterad olaglig bosättning. |
|
M5C2-17 |
Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond |
Delmål |
Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet. |
Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q3 |
2022 |
Fondens investeringsstrategi ska minst innehålla följande: i) arten och omfattningen av de investeringar som får stöd, som ska främja hållbara stadsförnyelse- och utvecklingsprojekt och vara i linje med RRF-målen, även när det gäller efterlevnad av principen om att inga betydande skador ska uppstå, i enlighet med kommissionens vägledning av den 12 februari 2021, ii) de insatser som får stöd, iii) de berörda stödmottagarna, som ska vara privata initiativtagare till ekonomiskt självförsörjande projekt för vilka offentligt stöd är motiverat på grund av ett marknadsmisslyckande eller riskprofilen, och deras urvalskriterier, iv) inbjudan att lämna projektförslag. införande av en särskild budgetpost för anständiga bostadslösningar för arbetstagare inom jordbruks- och industrisektorn, och vi) bestämmelser för att återinvestera potentiella återflöden för samma politiska mål, även efter 2026. I det avtal med anförtrodda enheter som krävs ska det krävas att DNSH-vägledningen används. |
|
M5C2-18 |
Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond |
Mål |
Ej tillämpligt |
EUR |
0 |
545 000 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 545 000 000 EUR har bidragit till den tematiska fonden. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: stöd till minst 10 stadsprojekt. Godkännande av fondens investeringsstyrelse (som finansministeriet ingår i) av projekt till ett belopp av minst 545 000 000 EUR och godkännande av fondens investeringsstyrelse (som finansministeriet ingår i) av minst 10 projekt. |
|
|
Monetärt värde av bidraget till den tematiska fonden och stöd till stadsprojekt. |
||||||||||
|
M5C2-19 |
Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet |
Delmål |
Regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att bygga om och utöka subventionerade bostäder. |
Avtal med lokala myndigheter undertecknas. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2022 |
Minst 15 regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att bygga om och öka subventionerat boende.
Avtal har undertecknats med minst 15 regioner och autonoma provinser som deltar i projekt.
|
|
Byggnadsändamål: nya bostäder för att · förnya, omorganisera och öka de tillgångar som är avsedda för allmännyttiga bostäder. · återskapa områden, utrymmen och offentliga och privata fastigheter, även genom förnyelse av stadsstrukturen och den socioekonomiska strukturen. · förbättra tillgängligheten och säkerheten i stadsområden och tillhandahållandet av tjänster och lokal infrastruktur, · förnya redan uppbyggda områden och utrymmen, öka miljökvaliteten och förbättra motståndskraften mot klimatförändringar även genom insatser som påverkar befolkningstätheten i städerna, · identifiera och använda innovativa modeller och verktyg för förvaltning och inkludering, social och urban välfärd samt deltagandeprocesser. |
||||||||||
|
Bostadsenheter och offentliga platser som får stöd ska vara avsedda att dra nytta av de verksamheter som beskrivs i tillhörande delmål. |
||||||||||
|
M5C2-20 |
Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet |
Mål |
Antal bostadsenheter som får stöd (både när det gäller byggande och renovering) och kvadratmeter av offentliga platser som får stöd |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
10 000 |
Q1 |
2026 |
Stöd till minst 10 000 bostadsenheter som får stöd (både när det gäller byggnation och rehabilitering). För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt måste man också uppnå ett sekundärt mål som omfattar minst 800,000 kvadratmeter offentliga platser. |
|
M5C2-21 |
Investering 7 – Idrott och social inkludering |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social integration efter en offentlig inbjudan att lämna förslag. |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social delaktighet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q1 |
2023 |
Meddelande om tilldelning av offentliga kontrakt, som ska bestå av minst en av följande delar: 1. uppförande av nya idrottsanläggningar i missgynnade områden i landet. 2. tillhandahållande av idrottsutrustning, inbegripet tillämpning av teknik inom idrott). 3. omskolning och anpassning av befintliga idrottsanläggningar (exempelvis eliminera fysiska hinder, energieffektivitet osv.). Projektet syftar till att säkerställa förnyelse av stadsområden genom att fokusera på idrottsanläggningar, i syfte att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. Urvalskriterierna ska garantera att minst 50 % av investeringen tilldelas nya konstruktioner, i enlighet med de relevanta kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. |
|
M5C2-22 |
Investering 7 – Idrott och social inkludering |
Mål |
Insatser i samband med kontrakt som rör idrottsanläggningar. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
100 |
Q2 |
2026 |
Minst 100 insatser i samband med kontrakt som rör idrottsanläggningar. För att målet ska kunna uppnås på ett tillfredsställande sätt krävs också att ett sekundärt mål uppnås på ett tillfredsställande sätt: de genomförda insatserna ska omfatta ett område på minst 200,000 kvadratmeter. Projektet ska ta upp frågan om stadsförnyelse i enlighet med principerna om hållbarhet och motståndskraft, med fokus på idrottsanläggningar, i syfte att främja social delaktighet och integration, särskilt i de mest eftersatta områdena i Italien. Minst 50 % av investeringen ska avsättas för nya konstruktioner som uppfyller de relevanta kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241 . |
N. OMRÅDE 5 DEL 3: Särskilda insatser för territoriell sammanhållning
Denna del av planen för återhämtning och resiliens omfattar två insatsområden: i) En plan för motståndskraften i inre, perifera områden och bergsområden. projekt för utveckling i syd, inbegripet investeringar för att bekämpa utbildningsfattigdom, förstärkning av tillgångar som konfiskerats från organiserad brottslighet och infrastrukturinvesteringar i särskilda ekonomiska zoner. Dessa åtgärder syftar till att ta itu med den territoriella klyftan på tre områden: demografi och tjänster. kompetensutveckling, investeringar.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 och 2020 om behovet av en fokuserad investeringsrelaterad ekonomisk politik för forskning och innovation och infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifik rekommendation 2019.3). ”förbättra utbildningsresultaten” (landsspecifik rekommendation 2019.2). Stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet [ ...] ” (landsspecifik rekommendation 2020.1) . ”säkerställa adekvat [...] och tillgång till socialt skydd” (landsspecifik rekommendation 2020.2) .
N.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering 1. Inre områden – 1. Förbättring av samhällets sociala tjänster och infrastrukturer
Syftet med åtgärden är att ta itu med problemen med social utestängning och marginalisering genom att intensifiera tillhandahållandet av tjänster genom att öka medlen för offentliga tjänster som tillhandahålls av lokala myndigheter (genomförandemekanismen består i att tillhandahålla bidrag till kommunerna). De finansierade projekten kan avse äldreomsorg i hemmet. sjuksköterskor och barnmorskor i gemenskapen. förstärkning av små sjukhus (sjukhus utan första hjälpen eller vissa grundläggande tjänster (t.ex. radiologi, kardiologi, gynekologi) och öppenvårdscentraler. infrastruktur för helikopterräddning. förstärkning av centrum för funktionshindrade. rådgivningscentrum, kulturella tjänster, idrottstjänster och mottagning av migranter. Åtgärden ska antingen syfta till att skapa nya tjänster och infrastrukturer eller att förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 83 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 84 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 85 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 86 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.
Investering 1. Inre områden – 2. Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar
Åtgärden syftar till att konsolidera subventionerade apotek på landsbygden som lokala hälso- och sjukvårdstjänster (apotek på landsbygden definieras på grundval av L. 27 mars 1968, n. 221). Denna åtgärd, som kompletterar den europeiska sammanhållningspolitiken, ska ge omedelbart stöd till subventionerade apotek på landsbygden som under covid-19-krisen har varit en grundläggande referenspunkt för lokalbefolkningen. Genom att stärka sin roll när det gäller att tillhandahålla hälso- och sjukvårdsinrättningar kan apotek fortsätta att vara en central del av samhällslivet och föra hälso- och sjukvården så nära medborgarna som möjligt. Dessa apotek förväntas stärka sin roll genom att i) Deltagande i den integrerade hjälptjänsten i hemmet, II) Tillhandahållande av tjänster på sekundär nivå i enlighet med de diagnosvägar som planeras för specifika sjukdomar. iii) utlämning av läkemedel som patienten nu är tvungen att hämta på sjukhuset, övervakning av patienten med hjälp av det elektroniska hälsoregistret och läkemedelsdokumentationen.
Investering 2: Förstärkning av tillgångar som förverkats på grund av organiserad brottslighet
Investeringen syftar till att genomföra den nationella strategin för förbättring av förverkade tillgångar. Åtgärden ska främja den ekonomiska, sociala och civila utveckling av områden som drabbats av organiserad brottslighet, vidtagande av åtgärder för återställande av konfiskerade tillgångar. Genom återanpassning till samhället och en mer ändamålsenlig och effektiv användning av de förverkade tillgångarna för ekonomiska, sociala och institutionella ändamål ska projektet skapa förutsättningar för en öppen marknadsekonomi. Samtidigt förväntas projektet säkerställa större välstånd och sysselsättningsmöjligheter i regionerna i södra Italien, i enlighet med legalitetsprincipen och den sociala rättvisan.
Förbättringen av förverkade tillgångar ska användas för något av följande ändamål: inrättande av anläggningar, sociala bostäder/vårdbostäder, dagcenter, subventionerat samboende för att stödja boende/social inkludering av människor som lever i utanförskap (människor som riskerar fattigdom, hemlösa, våldsoffer, äldre, personer med funktionshinder, romer). förnyelse av offentliga platser som syftar till att förbättra de sociala tjänsterna för medborgarna (förskolor, fritidscentra, sociopedagogiska tjänster för små barn, dagcenter för minderåriga, gym, laboratorier). inrättande av sociokulturella samlingsplatser för ungdomar som leds av frivilligorganisationer (bibliotek, musikutrymmen och annan samhällsverksamhet). som användning av tillgångar som baracker, polisstationer och räddningstjänst för att främja laglighet och territoriell säkerhet. Denna investering är i synergi med andra EU-fonder. Åtgärderna avseende förverkade tillgångar kommer att tilldelas genom meddelande om offentliga kontrakt.
Investering 3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn
Åtgärden syftar till att främja den tredje sektorn i de södra regionerna (Abruzzerna, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardinien och Sicilien) och att tillhandahålla sociala och utbildningsrelaterade tjänster till minderåriga i enlighet med bestämmelserna i partnerskapsavtalet för programperioden 2021–2027 för den europeiska sammanhållningspolitiken.
De sociopedagogiska insatserna för att bekämpa utbildningsfattigdom och stödja den tredje sektorn förväntas äga rum på följande områden:
- Insatser för barn i åldern noll till sex år som syftar till att förbättra villkoren för tillgång till förskole- och förskoleverksamhet och stödja föräldraskap.
-Insatser för barn i åldern fem till tio år som syftar till att garantera effektiva utbildningsmöjligheter och tidigt förebygga avhopp från skolan, mobbning och andra nödsituationer.
-Insatser för barn i åldern 11–17 år som syftar till att förbättra utbildningsutbudet och förhindra att elever lämnar skolan i förtid.
Interventionerna ska säkerställa följande centrala delar av anbudet:
-Offentliga meddelanden ska uppgå till 50 000 000 EUR var
-Projekten inom den tredje sektorn ska pågå i minst ett år och högst två år.
-Åtgärderna ska äga rum i regionerna Abruzzerna, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardinien och Sicilien.
N.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M5C3-1 |
Investeringar 1.1.1: Inre kapital – Förbättring av samhällstjänster och samhällsinfrastruktur |
Delmål |
Tilldelning av anbud för insatser för att förbättra sociala tjänster och infrastrukturer i Innerområden och för stöd till apotek i kommuner med färre än 3000 invånare |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventionerna |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Interventionen ska skapa nya tjänster och infrastrukturer eller förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet. Alla konkurrensutsatta ansökningsomgångar ska inledas med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. Inre områden är de som anges i strategin Nazionale Aree Interne. Landsbygdsläkemedel definieras på grundval av lag. 27 mars 1968, n.221. |
|
M5C3-2 |
Investment1.1.1. Inre kapital – Förbättring av samhällstjänster och samhällsinfrastruktur |
Mål |
Nya och förbättrade sociala tjänster och infrastrukturer som är tillgängliga för mottagare av kommuner i inre områden och i södra Italien. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
2 000 000 |
Q4 |
2025 |
Tillhandahålla sociala tjänster till minst 2 000 000 mottagare i kommuner i Inner-områden, från vilka minst 900 000 kommer att vara invånare i en av följande åtta regioner: Abruzzerna, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardegna och Sicilien. Interventionen ska skapa nya tjänster och infrastrukturer eller förbättra befintliga tjänster och infrastrukturer genom en ökning av antalet mottagare eller av kvaliteten på utbudet. Nya och förbättrade sociala tjänster ska omfatta följande: -Äldreomsorg i hemmet. -Små sjukhus och öppenvårdscentraler. -Centrum för funktionshindrade, -Rådgivningscentrum, kulturella tjänster, idrottstjänster och mottagning av migranter. -Sjuksköterskor och barnmorskor i gemenskapen. -Infrastruktur för helikopterräddning. |
|
M5C3-3 |
Investering 1.1.2 : inre områden — Territoriella närhälso- och sjukvårdsinrättningar |
Mål |
Stöd till apotek på landsbygden i kommuner med färre än 3 000 invånare (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
500 |
Q4 |
2023 |
Minst 500 apotek på landsbygden i kommuner med mindre än 3 000 invånare ska omfattas av åtgärden. Landsbygdsapotek definieras på grundval av lag. 8 mars 1968, N. 221 – ”Provvidenza a favore deli farmacisti rurali”.
|
|
M5C3-4 |
Investering 1.1.2 : inre områden — Territoriella närhälso- och sjukvårdsinrättningar |
Mål |
Stöd till apotek i kommuner med mindre än 3000 invånare (andra omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
500 |
2 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 2 000 apotek på landsbygden i kommuner med mindre än 3 000 invånare ska omfattas av åtgärden. Landsbygdsapotek definieras på grundval av lag. 8 mars 1968, N. 221 – ”Provvidenza a favore deli farmacisti rurali”. |
|
M5C3-5 |
Investering 1.2: förbättring av tillgångar som konfiskerats från organiserad brottslighet |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för ingripanden i tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet |
Meddelande om tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner avseende tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2024 |
Anmälan av offentliga kontrakt för insatser avseende tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet, som uppfyller villkoren i avtalet mellan byrån för konfiskerade tillgångar, den territoriella sammanhållningsbyrån och lokala myndigheter som ska fastställa kriterier för resursfördelning och projekturval. Förbättringen av förverkade tillgångar ska användas för följande ändamål: -inrättande av anläggningar, sociala bostäder/vårdhem, dagcenter, subventionerat samboende för att stödja boende/social inkludering av människor som lever i utanförskap. -förnyelse av offentliga platser som syftar till att förbättra de sociala tjänsterna till medborgarna. -inrättande av sociokulturella samlingsplatser för ungdomar som leds av frivilligorganisationer. användning av tillgångar som baracker, polisstationer och räddningstjänst för att främja laglighet och territoriell säkerhet Ansökningsomgångarna ska göras med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M5C3-6 |
Investering 1.2: förbättring av tillgångar som konfiskerats från organiserad brottslighet |
Mål |
Återanvändning av tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
100 |
Q2 |
2025 |
Förstärkning av minst 100 tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet. Förbättringen av förverkade tillgångar ska användas för något av följande ändamål: -inrättande av anläggningar, sociala bostäder/vårdhem, dagcenter, subventionerat samboende för att stödja boende/social inkludering av människor som lever i utanförskap. -förnyelse av offentliga platser som syftar till att förbättra de sociala tjänsterna till medborgarna. -inrättande av sociokulturella samlingsplatser för ungdomar som leds av frivilligorganisationer. användning av tillgångar som baracker, polisstationer och räddningstjänst för att främja laglighet och territoriell säkerhet. . |
|
M5C3-7 |
Investering 1.2: förbättring av tillgångar som konfiskerats från organiserad brottslighet |
Mål |
Återanvändning av tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet (andra omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
100 |
200 |
Q2 |
2026 |
Förstärkning av minst 200 tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet. Förbättringen av förverkade tillgångar ska användas för något av följande ändamål: – inrättande av anläggningar, sociala bostäder/vårdhem, dagcenter, subventionerat samboende för att stödja boende/social inkludering av människor som lever i utanförskap. – förnyelse av offentliga platser som syftar till att förbättra de sociala tjänsterna till medborgarna. – inrättande av sociokulturella samlingsplatser för ungdomar som leds av frivilligorganisationer. – användning av tillgångar som baracker, polisstationer och räddningstjänst för att främja laglighet och territoriell säkerhet - |
|
M5C3-8 |
— 1.3 – strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn |
Mål |
Utbildningsstöd till minderåriga (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
20 000 |
Q2 |
2023 |
Minst 20 000 minderåriga upp till 17 år ska få utbildningsstöd. Projekten ska inriktas på följande områden: • Insatser för barn i åldern noll till sex år som syftar till att förbättra villkoren för tillgång till förskole- och förskoleverksamhet och stödja föräldraskap. • Insatser för barn i åldern fem till tio år som syftar till att garantera effektiva utbildningsmöjligheter och tidigt förebygga avhopp från skolan, mobbning och andra nödsituationer. • Insatser för barn i åldern 11–17 år som syftar till att förbättra utbildningsutbudet och förhindra att elever lämnar skolan i förtid. Huvuddragen i anbudet:
Åtgärderna ska äga rum i regionerna Abruzzerna, Basilicata, Kampanien, Kalabrien, Molise, Apulien, Sardegna och Sicilien. |
|
M5C3-9 |
Investment1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn |
Mål |
Utbildningsstöd till minderåriga (andra omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
20 000 |
44 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 44 000 barn i åldern 0–17 år får pedagogiskt stöd. |
N.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna
Reformen ska bidra till att förenkla styrningssystemet och rationalisera genomförandetiden för insatser i de särskilda ekonomiska zonerna. Reformen ska inrätta en enda kontaktpunkt för de särskilda ekonomiska zonerna och stärka kommissionens roll.
Investering 4: Infrastrukturinvesteringar i de särskilda ekonomiska zonerna:
Syftet med dessa investeringar är att säkerställa effektiviteten i den reform som inför de särskilda ekonomiska zonerna genom att undvika ytterligare förseningar i den ekonomiska utvecklingen i de sydliga områden som redan har en produktiv bas.
De projekt som ingår i åtgärden ska främja konkurrenskraften och den ekonomiska utvecklingen i de särskilda ekonomiska zonerna genom primära urbaniseringsarbeten – såsom de definieras i den italienska lagstiftningen – och dessa områdens anslutning till väg- och järnvägsnäten. Syftet med åtgärderna är att uppmuntra företag att lokalisera sin produktiva verksamhet till områden med särskilda ekonomiska zoner. Infrastrukturinvesteringarna förväntas vara kopplade till den sista kilometern förbindelser med hamnar eller industriområden. digital logistik, urbanisering eller energieffektivitetsarbeten. stärka hamnarnas motståndskraft.
För att säkerställa att åtgärden är förenlig med den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) ska följande verksamheter uteslutas från kriterierna för stödberättigande i samband med kommande ansökningsomgångar: i) Verksamhet med anknytning till fossila bränslen, inklusive nedströmsanvändning 87 . ii) Verksamhet inom ramen för EU:s system för handel med utsläppsrätter som uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är lägre än de relevanta riktmärkena 88 . iii) Verksamhet i samband med avfallsdeponier, förbränningsanläggningar 89 och anläggningar för mekanisk biologisk behandling 90 . och iv) verksamhet där långsiktigt bortskaffande av avfall kan skada miljön. I kravspecifikationen ska det dessutom anges att endast verksamheter som överensstämmer med relevant EU-lagstiftning och nationell miljölagstiftning får väljas ut.
N.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M5C3-10 |
Reform1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna |
Delmål |
Förordningens ikraftträdande för att bara förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna |
Bestämmelse i förordningen om förordningens ikraftträdande som endast syftar till att förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Förordningen ska innehålla följande: för inrättande av den gemensamma kontaktpunkten för de särskilda ekonomiska zonerna för förenkling av förfaranden. bestämmelser för att stärka kommissionärens roll i ZES
Särskilda ekonomiska zoner är särskilda områden som definieras i lagdekret 91/2017 (offentliggörande i Europeiska gemenskapernas officiella tidning 141/2017) som omvandlats till lag genom L. 123/2017 (offentliggjort i den officiella tidningen Mezzogiorno 188/2017). |
|
M5C3-11 |
Investering 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerieförordningar om godkännande av en operativ plan för alla åtta särskilda ekonomiska zoner |
Bestämmelse i lagen om angivande av ikraftträdande av ministeriedekret. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
I dekretet anslås resurser till de personer som är ansvariga för genomförandet och fastställs särskilda villkor för att undvika att interventionerna påverkar miljön. Alla konkurrensutsatta ansökningsomgångar ska inledas med kravspecifikationer, inklusive kriterier för stödberättigande, som säkerställer att de utvalda projekten uppfyller de tekniska riktlinjerna ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01) genom användning av en uteslutningslista och kravet på efterlevnad av relevant miljölagstiftning på EU-nivå och nationell nivå. |
|
M5C3-12 |
Investering 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen |
Mål |
Inledande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna. . |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
41 |
Q4 |
2023 |
De planerade insatserna är följande: — Förbindelse ”sista kilometern”: att upprätta effektiva förbindelser mellan industriområden och TEN-T-järnvägsnätet. Digital logistik och bygg- och anläggningsarbeten för energi- och miljöeffektivitet. Stärka infrastrukturens motståndskraft och säkerhet när det gäller tillträde till hamnar. Ingripandena ska ha påbörjats (vilket styrks av intyget om påbörjande av arbetena) för minst 22 sista kilometers förbindelser med hamnar eller industriområden i ZES. minst 15 insatser för digital logistik, urbanisering eller energieffektivitetsarbeten i samma områden. fyra insatser för att stärka hamnarnas motståndskraft. |
|
M5C3-13 |
Investering 1.4: infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen |
Mål |
Slutförande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
41 |
Q2 |
2026 |
Slutförande av minst 22 sista kilometern förbindelse med hamnar eller industriområden i ZES. minst 15 insatser för digital logistik, urbanisering eller energieffektivitetsarbeten i samma områden. och minst fyra insatser för att stärka hamnarnas motståndskraft har slutförts. E-förteckningen över interventioner ska innehålla följande: • Färdigställande av det övergripande TEN-T-nätet i hamnarna Vasto och Ortona och industriområdena Saletti och Manoppello (Abruzzerna) • Infrastruktur i hamnen i Salerno och industriområdena Uffita, Marcianise, Battipaglia och Nola (Kampanien) • Sammanlänkningar mellan hamnen i Manfredonia och tätorterna Termoli, Brindisi och Lecce (Apulien och Molise). • Sammanlänkningar mellan hamnen i Taranto och tätorterna Taranto, Potenza och Matera (Apulien och Basilicata). • Infrastrukturinsatser för tillgänglighet till hamnen i Gioia Tauro (Kalabrien). • Infrastrukturens tillgänglighet till hamnen i Cagliari (Sardegna) • Infrastrukturinsatser för anslutning till hamnarna i Augusta, Riporto, Sant’Agata di Mitello och Gela (Sicilien) |
O.OMRÅDE 6 DEL 1: Närhetsnätverk, faciliteter och telemedicin för territoriell hälso- och sjukvård
Syftet med denna del är att stärka det italienska nationella hälso- och sjukvårdssystemet genom att bland annat förbättra skyddet mot miljö- och klimatrelaterade hälsorisker och bättre tillgodose lokalsamhällenas behov när det gäller lokal vård och hjälp. Det lokala hälso- och sjukvårdsstödet är fragmenterat och omfattas av regionala skillnader som leder till olika nivåer av hälso- och sjukvård och olika hälsoresultat i olika regioner. Tillhandahållandet av integrerade hemtjänster anses vara lågt, och de olika vård- och socialtjänstleverantörerna anses vara endast svagt integrerade. Dessutom har den italienska nationella hälso- och sjukvårdsmyndighetens kapacitet att hantera hälsorisker i samband med miljöexponering och klimatförändringar testats vid flera miljökriser och nödsituationer som belyste utmaningarna på grund av bristen på tillräckliga förebyggande åtgärder. Syftet med denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens är att stärka Italiens nationella hälso- och sjukvårdssystem genom att bland annat förbättra skyddet mot miljö- och klimatrelaterade hälsorisker och bättre tillgodose samhällets behov när det gäller lokal vård och hjälp.
Investeringarna och reformerna av denna komponent ska bidra till att uppfylla de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2019 och 2020 om behovet av att ” inrikta den investeringsrelaterade ekonomiska politiken på forskning och innovation samt infrastrukturens kvalitet, med beaktande av regionala skillnader (landsspecifika rekommendation 3, 2019), ” stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet på områdena hälso- och sjukvårdspersonal, viktiga medicinska produkter och infrastruktur ”(landsspecifik rekommendation 1, 2020) och” inrikta investeringarna på den gröna och den digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur ” för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster (landsspecifik rekommendation 3, 2020).
O.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Ej tillämpligt
O.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Ej tillämpligt
O.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd.
Reformen utgör en förberedande del av investeringarna i denna del. Den ska inrätta en ny modell för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd och skapa en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa, miljö och klimat. Detta ska uppnås genom
1.Inrättande av en ny organisationsmodell för det territoriella nätverket för hälso- och sjukvård genom fastställande av ett regelverk som identifierar strukturella, tekniska och organisatoriska standarder.
2.Fastställande av en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa och klimat, enligt en integrerad strategi (personlig hälsa) och en helhetssyn (miljöhälsa).
Investering 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet.
Investeringsprojektet består av inrättande och drift av 1 250 vårdhem i gemenskapen, genom aktivering, utveckling och aggregering av primärvårdstjänster och inrättande av (energieffektiva) rådgivningscentrum för integrerad hantering av vårdbehov.
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin.
Investeringen består i storskaligt införande av telemedicinska lösningar och stöd till innovation inom hälso- och sjukvården genom följande åtgärder:
1.Hemvård som första stödpunkt (investering 1.2.1) – Målet är att öka antalet personer som får vård i hemmet till 10 % av befolkningen över 65 år genom investeringar i hårdvara och ökat tillhandahållande av tjänster.
2.Territoriella samordningscentrum (Investment 1.2.2) – Den planerade investeringen avser inrättandet av 602 territoriella samordningscentrum (”Centrali Operative Territoriali”) som är avsedda att koppla samman och samordna olika territoriella tjänster, socialvård och sjukhustjänster samt nätverket för nödsituationer. De territoriella samordningscentrumen förväntas säkerställa fjärrkontrollen av de produkter som tillhandahålls patienterna, stödja informationsutbytet mellan hälso- och sjukvårdspersonal och utgöra en referenspunkt för vårdgivare och patientbehov.
3.Telemedicin för att bättre stödja patienter med kroniska sjukdomar (investering 1.2.3) – Investeringen syftar till att (1) finansiera projekt som möjliggör interaktion mellan läkare och patienter på distans, särskilt diagnostik och övervakning, (2) skapa en nationell plattform för screening av telemedicinska projekt (kopplad till Område 6 del 2 Investment 1.3) och (3) finansiera särskilda forskningsinitiativ om digital hälso- och sjukvårdsteknik.
Ytterligare insatser med koppling till vård i hemmet förtecknas under Område 5, del 2, särskilt reformerna 1 och 2 och investeringarna 1 och 2.
Investering 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen).
Investeringen ska skapa minst 380 närsjukhus, dvs. hälso- och sjukvårdsinrättningar för patienter som efter en episod av mindre intensitet eller återfall av kroniska sjukdomar kräver lågintensiva och kortvariga kliniska ingrepp.
O.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M6C1-1 |
Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd. |
Delmål |
Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som avser reformen av hälso- och sjukvårdens organisation. |
Bestämmelse i lagen som anger att lagstiftningen har trätt i kraft |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som föreskriver följande: — Fastställande av en ny organisationsmodell för det territoriella nätverket för hälso- och sjukvård, genom fastställande av ett regelverk som identifierar strukturella, tekniska och organisatoriska standarder i alla regioner. fastställande av en ny institutionell struktur för förebyggande av hälsa och klimat, i enlighet med modellen. |
|
M6C1-2 |
Investering 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet. |
Delmål |
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt |
Anmälan om godkännande från hälsovårds- och regionministeriet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för hälsovårdsinrättningar i gemenskapen: Avtalet om institutionell utveckling är ett styrverktyg som ska innehålla en förteckning över alla lämpliga parter som valts ut för genomförandet av gemenskapens hälsohus för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet. Avtalet ska också ange de skyldigheter som varje italiensk region kommer att åta sig för att garantera att de förväntade resultaten uppnås när det gäller gemenskapens hälso- och sjukvårdshus. Kontraktet syftade till att stödja territoriell sammanhållning, utveckling och ekonomisk tillväxt och till att påskynda genomförandet av komplexa insatser. Avtalet om institutionell utveckling är särskilt användbart för större projekt eller investeringar i enskilda insatser som är funktionellt sammankopplade med varandra, vilket kräver ett integrerat tillvägagångssätt och användning av europeiska investeringsfonder och nationella fonder som också ingår i planer och operativa program som finansieras med nationella och europeiska medel. |
|
M6C1-3 |
Investering 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet. |
Mål |
Lokalvårdshem som ställs till förfogande och är tekniskt utrustade (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 350 |
Q2 |
2026 |
Minst 1 350 hälso- och sjukvårdsinrättningar i gemenskapen ska renoveras och utrustas tekniskt – för att säkerställa lika tillgång, territoriell närhet och kvalitet på vården för människor oavsett ålder och deras kliniska bild (kroniskt sjuka patienter, personer som inte är självförsörjande, personer med funktionsnedsättning, psykiskt lidande, fattigdom), genom aktivering, utveckling och aggregering av primärvårdstjänster och inrättande av hjälpcentraler (energieffektiva) för multiprofessionella insatser. Nya konstruktioner som finansieras av RRF ska uppfylla de relevanta kraven i fotnot 5 i bilaga VI till förordning (EU) 2021/241. |
|
M6C1-4 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Delmål |
Godkännande av riktlinjerna för den digitala modellen för genomförande av hemvård |
Riktlinjer som godkänts av hälsoministeriet |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Riktlinjerna ska rationalisera de processer som krävs för att förbättra vården i hemmet genom utveckling av teknik för fjärrövervakning och hemautomation. |
|
M6C1-5 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Delmål |
Avtal om institutionell utveckling som godkänts av hälsoministeriet och ministeriet för regioner |
Meddelande om godkänt kontrakt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för hemvård I avtalet om institutionell utveckling ska det för varje intervention eller insatskategori fastställas tidsplanen, avtalsparternas ansvar, kriterier för utvärdering och övervakning samt påföljder vid bristande efterlevnad. Där fastställs också villkoren för eventuell partiell indragning av medel för insatser eller tilldelning av relevanta resurser till en annan förvaltningsnivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. |
|
M6C1-6 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Mål |
Ytterligare personer som vårdas i hemmet (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
800 000 |
Q2 |
2026 |
Öka antalet personer som behandlas i hemvård till 10 % av befolkningen över 65 år (uppskattningsvis 1.5 miljoner människor 2026). För att uppnå detta mål är det nödvändigt att öka antalet personer över 65 som behandlas i hemvård med minst 800 000 till 2026. Integrerad vård i hemmet är en tjänst för personer i alla åldrar med en eller flera kroniska sjukdomar eller ett slutligt kliniskt tillstånd som kräver kontinuerlig och högt specialiserad professionell hälso- och sjukvård och social omsorg. |
|
M6C1-7 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Mål |
Samordningscentrum är fullt operativa (andra omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
600 |
Q2 |
2024 |
Den avgörande punkten i denna insats är inrättandet av minst 600 territoriella samordningscentrum (”Centrali Operative Territoriali”) (1 för varje 100 000 invånare) med uppgift att samordna och koppla samman de olika hälso- och sjukvårdstjänsterna, socialvården och sjukhusvården samt nätverket för nödsituationer, i syfte att säkerställa kontinuitet, tillgänglighet och integrering av vården. |
|
M6C1-8 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Mål |
Minst ett projekt per region (med beaktande av både projekt som kommer att genomföras i den enskilda regionen och projekt som kan utvecklas som en del av konsortier mellan regioner). |
Program/projekt som tilldelas regionerna |
Nummer |
0 |
20 |
Q4 |
2023 |
Den nationella strategin för telemedicin ska främja och finansiera utveckling och utvidgning av nya telemedicinska projekt och lösningar inom regionala hälso- och sjukvårdssystem och utgör därför en viktig (teknisk) möjliggörande faktor för genomförandet av den förstärkta distansvården på hälsoområdet, med särskilt fokus på kroniska patienter. |
|
M6C1-9 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Mål |
Antal personer som får hjälp av telemedicinska verktyg (tredje omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
200 000 |
Q4 |
2025 |
Minst 200 000 personer med hjälp av telemedicinska verktyg Insatsen omfattar finansiering av särskilda forskningsinitiativ om digital hälso- och sjukvårdsteknik. |
|
M6C1-10 |
Investering 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen). |
Delmål |
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo) |
Meddelande om godkännande av avtalet om institutionell utveckling |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar tillsammans med andra berörda enheter för gemenskapens sjukhus Avtalet om institutionell utveckling ska innehålla en förteckning över alla lämpliga platser som fastställts för investeringarna samt de skyldigheter som varje region ska åta sig för att garantera att det planerade resultatet uppnås. Om någon region bryter mot reglerna ska hälsoministeriet gå vidare till kommissionären ad acta. När det gäller anläggningarnas teknikpark, dvs. alla verktyg, licenser och sammanlänkningar, ska företräde ges till aggregerade upphandlingsmetoder. |
|
M6C1-11 |
Investering 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen). |
Mål |
Lokalsjukhus renoverade, sammankopplade och tekniskt utrustade (första omgången) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
400 |
Q2 |
2026 |
Minst 400 gemenskapssjukhus renoverade, sammanlänkade och tekniskt utrustade Lokala sjukhus är hälso- och sjukvårdsinrättningar för patienter som efter en episod av smärre sjuklighet eller återfall av kroniska sjukdomar kräver lågintensiva och kortvariga kliniska ingrepp som potentiellt kan tillhandahållas i hemmet, men som får tillträde till dessa inrättningar på grund av att bostaden inte är lämplig (strukturell och/eller familj). |
P. OMRÅDE 6 DEL 2: Innovation, forskning och digitalisering av nationella hälso- och sjukvårdstjänster
Denna del av den italienska planen för återhämtning och resiliens syftar till att säkerställa de nödvändiga förutsättningarna för ökad motståndskraft hos den nationella hälso- och sjukvården genom i) Ersättning av föråldrad hälso- och sjukvårdsteknik på sjukhus. utveckling av en betydande strukturell förbättring av säkerheten i sjukhusbyggnader. iii) Förbättring av systemen för hälsoinformation och digitala verktyg. främjande och stärkande av den vetenskapliga forskningen. förbättring av de mänskliga resurserna.
Investeringarna och reformerna inom ramen för denna del ska bidra till att följa de landsspecifika rekommendationer som riktades till Italien 2020 och 2019 om behovet av att ”stärka hälso- och sjukvårdssystemets motståndskraft och kapacitet när det gäller hälso- och sjukvårdspersonal, kritiska medicinska produkter och kritisk infrastruktur” (de landsspecifika rekommendationerna 1 och 2020), att ”inrikta investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster” (de landsspecifika rekommendationerna 3 och 2020) och att ”fokusera investeringsrelaterad ekonomisk politik på forskning och innovation, särskilt på [...] förstärkt digital infrastruktur för att säkerställa tillhandahållandet av grundläggande tjänster, även med beaktande av regionala skillnader” (landsspecifika rekommendationerna 3 och 2019).
P.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS).
Reformen syftar till att omorganisera nätverket av vetenskapliga institut för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) för att i) förbättra kvaliteten på det nationella hälso- och sjukvårdssystemet, ii) förbättra förhållandet mellan hälso- och sjukvård och forskning och iii) se över den rättsliga ordningen för IRCCS och forskningspolitiken inom det italienska hälsoministeriets behörighetsområde.
Reformen ska förbättra styrningen av de offentliga IRCCS-systemen genom att i) stärka den strategiska förvaltningen, ii) bättre definiera befogenheter och behörighetsområden och iii) på ett övergripande sätt fastställa reglerna för ställningen för den vetenskapliga direktören för de offentliga IRCCS-systemen och för forskningspersonalen.
Slutligen en särskild delåtgärd som differentierar IRCCS på grundval av deras verksamhet (en specialist eller generalist), skapar ett integrerat nätverk av IRCCS och underlättar utbytet av sakkunskap mellan IRCCS själva och de andra strukturerna i det italienska NHS.
Investering 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS.
Denna investering består i att stärka det biomedicinska forskningssystemet genom två handlingslinjer: a) Finansiering av projekt för koncepttest till stöd för utveckling av teknik med låg teknisk mognadsgrad samt främjande av tekniköverföring till industrin, b) finansiering av forskningsprogram/projekt på området sällsynta sjukdomar, sällsynta cancerformer och andra sjukdomar med stor inverkan på hälsan.
P.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M6C2-1 |
Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) och hälsovårdsministeriets forskningspolitik för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård. |
Delmål |
Ikraftträdandet av det lagstiftningsdekret som syftar till en omorganisation av de bestämmelser som reglerar de vetenskapliga instituten för sjukhusvård och sjukhusvård (IRCSS) |
Bestämmelse i dekretet om ikraftträdande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Reformen ska omorganisera IRCCS-nätverket för att förbättra kvaliteten på och kvaliteten på NHS, förbättra förhållandet mellan hälsa och forskning, se över IRCC:s rättsliga system och forskningspolitiken inom ramen för det italienska hälsoministeriets behörighet. Reformen omfattar åtgärder för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård, II) förbättra styrningen av de offentliga IRCCS-systemen genom att förbättra den strategiska förvaltningen och bättre definiera befogenheter och behörighetsområden. |
|
M6C2-2 |
Investering 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS. |
Mål |
Forskningsprojekt som finansierats om sällsynta cancerformer och sjukdomar |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
100 |
Q4 |
2025 |
Tilldelning av medel till forskningsprogram/forskningsprojekt om sällsynta sjukdomar och sällsynta cancerformer. Dessa sjukdomar, som är mycket komplexa ur biomedicinsk synvinkel och ofta uttryck för flera organ, kräver en blandning av hög klinisk kompetens och avancerad diagnostik och forskning, och kräver spetsteknik och samordning av samarbetsnätverk på nationell och europeisk nivå.
Minst 100 forskningsprojekt ska ha fått en första delfinansiering. |
|
M6C2-3 |
Investering 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS. |
Mål |
Forskningsprojekt som finansierats om sjukdomar med stor inverkan på hälsan |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
324 |
Q4 |
2025 |
Finansiering ges till forskningsprogram/forskningsprojekt om sjukdomar med stor inverkan på hälsan.
Minst 324 forskningsprojekt ska ha fått en första delfinansiering. |
P.3. Beskrivning av reformer och investeringar avseende lånet
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning.
Denna investering består i en förbättring av digitaliseringen av hälso- och sjukvården för att öka personalens produktivitet, förbättra processernas kvalitet, säkerställa patientsäkerhet och tillhandahållande av tjänster av hög kvalitet. Investeringen har tre inriktningar:
1.Modernisering av omfattande hälso- och sjukvårdsutrustning genom att ersätta föråldrade modeller med avancerade tekniska modeller.
2.Information om processerna för ”Dipartimenti Emergenza e accettazione” (DEA) 1:a nivån och DEA 2:a nivå.
3.Ökning av antalet bäddar i intensiv- och halvintensiva vårdinrättningar
Investering 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus
Denna investering består i att anpassa sjukhusen till bestämmelserna om jordbävningssäkring. För detta ändamål planeras två olika typer av investeringar:
1.Åtgärder för seismisk uppgradering och förbättring av sjukhusanläggningar som identifierats i undersökningen av de behov som uttryckts av regionerna.
2.Fleråriga insatser som syftar till att renovera och modernisera den fysiska och tekniska ramen för de offentliga hälsofastigheterna.
Investering 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering.
Denna investering består i att avsevärt förbättra den tekniska infrastruktur som ligger till grund för vårdutbudet, hälsoanalysen och den italienska NHS prediktiva kapacitet. Investeringen består av två olika projekt:
1.Stärka infrastrukturen och användningen av befintliga elektroniska patientjournaler. Detta ska uppnås genom att den blir en helt digital och inhemsk datamiljö som därmed är homogen, konsekvent och bärbar över hela det nationella territoriet. Europeiska byrån för de mänskliga rättigheterna ska ha följande tre huvuduppgifter: först ska den ge hälso- och sjukvårdspersonal möjlighet att räkna med samma källa till klinisk information om en patients hela sjukdomshistoria. för det andra ska det bli medborgarnas och patienternas tillgång till de grundläggande tjänster som tillhandahålls av de nationella och regionala hälso- och sjukvårdssystemen. för det tredje ska hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ha befogenhet att använda kliniska data för att utföra hälsoanalyser och förbättra hälso- och sjukvården.
2.Stärka hälso- och sjukvårdsministeriets infrastruktur och tekniska och analytiska instrument för att övervaka de grundläggande biståndsnivåerna, dvs. de tjänster som garanteras av NHS i hela landet, och planera hälso- och sjukvårdsstöd och hälso- och sjukvårdstjänster i linje med befolkningens behov och utvecklingen av demografiska, innovativa och epidemiologiska trender. Detta centrala och primära mål för det italienska hälsoministeriet uppnås genom att man uppnår följande och integrerar 4 delmål: (i) Att stärka det italienska hälsoministeriets infrastruktur genom att integrera kliniska uppgifter från EHR med kliniska, administrativa och kostnadsrelaterade uppgifter i det nya hälsoinformationssystemet (NSIS) och med annan information och data om hälsa i hälsomodellen för att övervaka den brottsbekämpande myndigheten och säkerställa hälsoövervakning och övervakning. II) förbättring av insamling, behandling och generering av NSIS-uppgifter på lokal nivå, omstrukturering och standardisering av den regionala och lokala processen för datagenerering i syfte att förbättra NSIS-verktyget för mätning av NHS kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet. iii) Utveckling av avancerade analysverktyg för att bedöma komplexa fenomen och prognostisering av scenarier för att förbättra den centrala kapaciteten att planera hälso- och sjukvården och upptäcka nya sjukdomar. (IV) inrättande av en nationell plattform där utbud och efterfrågan på telemedicintjänster från ackrediterade leverantörer kan tillgodoses.
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal.
Denna investering består i att öka stipendierna för den särskilda kursen i allmänmedicin. lansera en utbildningsplan om säkerhet i fråga om sjukhusinfektioner för all personal inom NHS. aktivering av en utbildningsväg för personal med topproller inom NHS-organ i ledande och digitala färdigheter och finansiering av specialiserade medicinska utbildningskontrakt.
P.4. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende lånet
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
M6C2-4 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Delmål |
Rekonstruktionsplan godkänd av hälsoministeriet/de italienska regionerna |
Meddelande om godkännande |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2021 |
Godkännande av omorganisationsplanen för att stärka NHS-sjukhusens kapacitet att på lämpligt sätt hantera pandemiska nödsituationer genom att öka antalet bäddar i intensiv- och underintensiva vårdinrättningar. Omorganisationsplanen för sjukhusen ska öka antalet tillgängliga bäddar i intensiv- och halvintensivvårdsenheterna på NHS-sjukhusen.
|
|
M6C2-5 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Delmål |
Godkännande av avtalet om institutionell utveckling |
Meddelande från hälsoministeriet och de italienska regionerna om undertecknandet av avtalet om institutionell utveckling
|
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2022 |
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo), med det italienska hälsoministeriet som ansvarig och verkställande myndighet och deltagande av regionala förvaltningar och andra viktiga aktörer. Avtalet om institutionell utveckling är det verktyg som fastställs i gällande nationell lagstiftning (kombinerade bestämmelser i artikel 1 och artikel 6 i lagstiftningsdekret nr 88 av den 2011 maj 31, och artikel 7 i lagstiftningsdekret nr 91 av den 2017 juni 20, genom lag nr 123 av den 3 augusti 2017) för att påskynda genomförandet av strategiska projekt som är funktionellt sammankopplade med varandra. Det institutionella utvecklingsavtalet ska innehålla en förteckning över alla lämpliga platser som fastställts för investeringarna samt de skyldigheter som varje region ska åta sig för att garantera att det förväntade resultatet uppnås. Om någon region bryter mot reglerna ska hälsoministeriet gå vidare till kommissionären ad acta. |
|
M6C2-6 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Mål |
Stor sanitär utrustning i drift |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
3 100 |
Q4 |
2024 |
Hälsoministeriet har gjort en utvärdering där det övergripande kravet på ny stor sanitär utrustning har identifierats i 3 133 enheter för att ersätta föråldrad eller föråldrad teknik (över 5 år). Antalet och typerna av utrustning som ska bytas ut är följande: 340 CT (datortomografi) med 128 skivor, 190 NMR (kärnmagnetisk resonans) vid 1.5 T, 81 linjära acceleratorer, 937 fasta röntgensystem, 193 Angiografi, 82 Gammakameror, 53 Gammakameror/CT (datortomografi), 34 PET (positronemissionstomografi) CT (datortomografi), 295 Mammografi, 928 Ultraljud).
|
|
M6C2-7 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt |
Meddelande om alla tilldelade offentliga kontrakt. |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q4 |
2022 |
Offentliggörande av anbudsförfaranden (Beaktande ramavtal), ingående av kontrakt med tjänsteleverantörer och digitalisering av sjukhus klassificerade som DEA I och DEA II) Avtalen ska omfatta inköp av databehandlingscentrum (DPC), inklusive IKT och eventuella kompletterande arbeten, som krävs för datorisering av hela sjukhusstrukturen, b) inköp av hårdvara och/eller programvara, elektromedicinsk teknik samt ytterligare teknik och eventuella kompletterande arbeten som krävs för datorisering av sjukhusavdelningar. Bedömningen av den nuvarande digitaliseringsnivån, som föregår genomförandet av insatsen, ska göra det möjligt att finjustera denna utvärdering i enlighet med de verkliga behoven i varje region/sjukhus. |
|
M6C2-8 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Mål |
Sjukhusen digitaliseras (DEA – Nivå I och II) |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
280 |
Q4 |
2025 |
Varje digitaliserat sjukhus ska ha ett databehandlingscentrum (DPC) som krävs för datorisering av hela sjukhusstrukturen och tillräcklig maskin- och/eller programvara, elektromedicinsk teknik samt ytterligare teknik som krävs för datorisering av varje sjukhusavdelning. |
|
M6C2-9 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Mål |
Extra sängar i ICU och delintensivvård
|
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
7 700 |
Q2 |
2026 |
Minst 3 500 intensivvårdssängar och 4 200 sängar i det halvintensiva området med tillhörande ventilationsutrustning ska byggas upp (vilket motsvarar en ökning på cirka 70 % av antalet bäddar som fanns redan under pandemin).
|
|
M6C2-10 |
Investering 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus |
Mål |
Antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar är slutförda |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
109 |
Q2 |
2026 |
Minst 109 åtgärder mot seismisk aktivitet på sjukhus slutförs för att anpassa dem till bestämmelserna om jordbävningssäkring.
. |
|
M6C2-11 |
Investering 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering. |
Mål |
Allmänpraktiserande läkare som matar in elektroniska patientjournaler.
|
Ej tillämpligt |
Procent |
0 |
85 |
Q4 |
2025 |
Detta mål ska uppnås genom en ökning av antalet typer av digitala handlingar som digitaliseras i EHR och genom specialiststöd och utbildning för att genomdriva den digitala kompetenshöjningen hos allmänpraktiserande läkare i hela landet. |
|
M6C2-12 |
Investering 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering. |
Delmål |
Systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för driftskompatibilitet för elektroniska patientjournaler är fullt funktionsdugliga.
|
Idrifttagande av sjukförsäkringskortsystemet
|
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Ej tillämpligt |
Q2 |
2026 |
Idrifttagande av sjukförsäkringssystemet och infrastrukturen för driftskompatibilitet för elektroniska patientjournaler: Införande av en central databas, interoperabilitet och tjänsteplattform, i enlighet med standarden för snabba hälso- och sjukvårdsresurser, som utnyttjar redan befintliga erfarenheter på detta område och säkerställer standarder för lagring, säkerhet och interoperabilitet. |
|
M6C2-13 |
Investering 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering. |
Mål |
Alla regioner har antagit och använder EHR |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
21 |
Q2 |
2026 |
Alla regioner ska skapa, fylla i och använda den elektroniska patientjournalen. Planen omfattar särskilt följande: Integrering/inmatning av dokument i EHR ska börja med digitalt inhemska dokument. Tillfällig migration/översättning av befintliga eller gamla pappersbaserade dokument ska ingå i insatsens omfång. Ekonomiskt stöd till vårdgivare för att uppdatera sin utrustning och se till att hälso- och sjukvårdsuppgifter, metadata och dokumentation genereras som digitalt inhemska. — Ekonomiskt stöd till vårdgivare som är villiga att anta nationella plattformar, interoperabilitet och UI-/UX-standarder. Kompetensstöd (humankapital) för vårdgivare och regionala hälsomyndigheter för att genomföra infrastruktur- och dataförändringar för att anta det nationella elektroniska hälsoregistret. |
|
M6C2-14 |
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal. |
Mål |
Stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
1 800 |
Q2 |
2023 |
Denna investering ska öka stipendierna för den särskilda utbildningen i allmänmedicin och garantera slutförandet av 3 treåriga utbildningscykler. |
|
M6C2-15 |
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal. |
Mål |
Ytterligare stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas. |
Ej tillämpligt |
Nummer |
1 800 |
2 700 |
Q2 |
2024 |
Denna investering ska öka stipendierna för den särskilda utbildningen i allmänmedicin och garantera slutförandet av 3 treåriga utbildningscykler. |
|
M6C2-16 |
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal. |
Mål |
Utbildning i ledarskapsförmåga och digital kompetens för anställda vid den nationella hälso- och sjukvården |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
4 500 |
Q2 |
2026 |
Utbildning i ledarskapsförmåga och digital kompetens ges till 4 500 anställda vid den nationella hälso- och sjukvården. Denna investering ska aktivera en utbildningsväg för personal med topproller inom NHS-organen för att göra det möjligt för dem att förvärva nödvändiga ledarskaps- och digitala färdigheter och färdigheter för att möta aktuella och framtida hälsoutmaningar i ett integrerat, hållbart, innovativt, flexibelt och resultatorienterat perspektiv. |
|
M6C2-17 |
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal. |
Mål |
Antal finansierade läkar- kontrakt för specialistutbildning |
Ej tillämpligt |
Nummer |
0 |
4 200 |
Q2 |
2026 |
Genom denna investering finansieras avtal om specialiserad medicinsk utbildning som gör det möjligt att finansiera ytterligare 4 200 utbildningskontrakt för en fullständig studiecykel (5 år). |
AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD
Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen
Den beräknade totala kostnaden för Italiens plan för återhämtning och resiliens är 191 499 177 889 EUR.
1.Ekonomiskt bidrag
De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:
1.1.Första delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-51 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av primärlagstiftning om styrningen av den italienska planen för återhämtning och resiliens |
|
M1C1-52 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av primärlagstiftning om förenkling av administrativa förfaranden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens. |
|
M1C1-53 |
Investering 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens. |
Delmål |
Ikraftträdande av primärlagstiftning för att tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens |
|
M1C1-68 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Databassystem för revision och kontroller: information för övervakning av genomförandet av RRF |
|
M1C1-69 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av förordningen om förenkling av systemet för offentlig upphandling |
|
M1C1-1 |
Reform 1.1: IKT-upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftningsdekret om reform 1.1 ”IKT-upphandling” |
|
M1C1-2 |
Reform 1.3: Molntjänster i första hand och interoperabilitet |
Delmål |
Ikraftträdande av lagdekret om reform 1.3 ”Cloud First and Interoperability” |
|
M1C1-29 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Delmål |
Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftning för reformen av civilrätten |
|
M1C1-30 |
Reform 1.5: Reform av straffrätten |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör straffrättsliga reformer |
|
M1C1-31 |
Reform 1.6: Reform av insolvensreglerna |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftning som möjliggör insolvensreformer |
|
M1C1-32 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls-, straff- och förvaltningsdomstolar |
Delmål |
Ikraftträdande av särskild lagstiftning om rekrytering inom ramen för den nationella återhämtningsplanen för återhämtning och resiliens |
|
M1C1-54 |
Investering 1.9: Tillhandahålla tekniskt bistånd och stärka kapacitetsuppbyggnaden för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens. |
Mål |
Avslutad rekrytering av experter för genomförandet av den italienska planen för återhämtning och resiliens |
|
M1C1-55 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Utvidga den metod som tillämpas på Italiens plan för återhämtning och resiliens till att även omfatta den nationella budgeten för att öka utnyttjandet av investeringar |
|
M1C1-71 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av alla lagar, förordningar och genomförandeakter (inklusive sekundärlagstiftning) som krävs för systemet för offentlig upphandling |
|
M1C1-100 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Ikraftträdande av lagbestämmelser som förbättrar effektiviteten i utgiftsöversynen – förstärkning av finansministeriet |
|
M1C1-101 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Delmål |
Antagande av en översyn av möjliga åtgärder för att minska skatteundandragande |
|
M1C2-1 |
Investering 1: Övergång 4.0 |
Delmål |
Ikraftträdande av rättsakter för att göra skatteavdrag under övergången 4.0 tillgängliga för potentiella stödmottagare och inrättande av en vetenskaplig kommitté |
|
M1C3-8 |
Investering 4.1: digitala knutpunkter för turism |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för utveckling av portalen för digital turism |
|
M2C2-7 |
Reform 1.2 Ny lagstiftning för att främja produktion och konsumtion av förnybar gas |
Delmål |
Ikraftträdandet av ett lagdekret för att främja användningen av förnybar gas för användning av biometan inom transport-, industri- och bostadssektorerna och ett genomförandedekret som fastställer villkoren och kriterierna för dess användning och det nya incitamentsystemet. |
|
M2C2-37 |
Reform 4.1 Smartare förfaranden för projektutvärdering inom sektorn för lokala kollektivtrafiksystem med fasta installationer och inom sektorn för snabba masstransporter |
Delmål |
Ikraftträdande av en lagdekret |
|
M2C2-41 |
Investering 5.3 Elektriska bussar |
Delmål |
Ikraftträdande av ett ministerdekret som fastställer mängden tillgängliga resurser för att uppnå syftet med interventionen (bussförsörjningskedjan) |
|
M2C3-1 |
Investering 2.1 – Förstärkning av Ecobonus och sismabonus för energieffektivitet och byggnadssäkerhet |
Delmål |
Ikraftträdande av förlängningen av Superbonus |
|
M2C4-3 |
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster” |
Delmål |
Reform av den rättsliga ramen för bättre förvaltning och hållbar vattenanvändning |
|
M3C2-3 |
Reform 2.1 – Genomförande av en enda tullkontaktpunkt (”Sportello Unico Doganale”) |
Delmål |
Ikraftträdande av dekretet om den gemensamma tullenheten (Sportello Unico Doganale) |
|
M4C1-1 |
Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggöra reformer av universitetsexamina, Reform 4.1: Ph.D. Programreform |
Delmål |
Ikraftträdande av reformerna av systemet för högre utbildning för att förbättra utbildningsresultaten (primärrätt) om a) möjliggörande av universitetsexamina, grupper med universitetsexamen. reform av doktorandprogram |
|
M4C1-2 |
Investering 1.7: Stipendier för tillträde till universitet |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerdekret om reform av stipendier för att förbättra tillgången till högre utbildning |
|
M5C1-1 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Delmål |
Ikraftträdandet av det interministeriella dekretet om inrättande av ett nationellt program för garanterad anställbarhet för arbetstagare och ett interministeriellt dekret om upprättande av en nationell plan för ny kompetens |
|
M5C2-1 |
Reform 1 – Ramlag för funktionshinder |
Delmål |
Ramlagen träder i kraft för att stärka funktionshindrades självständighet. |
|
M5C2-5 |
Investeringar 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering |
Delmål |
Den operativa planens ikraftträdande. |
|
Delbetalning, belopp |
11 494 252 874 EUR |
1.2.Andra delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M2C4-5 |
Investering 3.2: Digitalisering av nationalparker |
Delmål |
Ikraftträdande av den administrativa förenklingen och utvecklingen av digitala tjänster för besökare i nationalparker och marina skyddsområden |
|
M5C2-9 |
Investering 3 – Bostad först och servicecenter |
Delmål |
Den operativa planen för projekt på första- och poststationeringsanläggningar som fastställer kraven för projekt som kan läggas fram av lokala enheter träder i kraft och ansökningsomgången inleds. |
|
M1C1-33 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Inledande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
|
M1C1-56 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av bemyndigandelagstiftningen för reformen av den offentliga sysselsättningen |
|
M1C1-70 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av översynen av lagen om offentlig upphandling (D.Lgs. n. 50/2016) |
|
M1C1-103 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning och bestämmelser samt slutförande av administrativa processer för att uppmuntra efterlevnad av skatteregler och förbättra revisioner och kontroller |
|
M1C1-104 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Antagande av besparingsmål för utgiftsöversyner för åren 2023–2025 |
|
M1C3-11 |
Investering 2.1 – attraktionskraft hos en liten historisk stad |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av resurser till kommuner för att göra små historiska städer attraktiva |
|
M2C1-1 |
Reform 1.1 – Nationell strategi för cirkulär ekonomi |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerdekretet om antagande av den nationella strategin för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1-2 |
Reform 1.3 – Tekniskt stöd till lokala myndigheter |
Delmål |
Godkännande av avtal om utarbetande av handlingsplanen för kapacitetsuppbyggnad till stöd för lokala offentliga myndigheter |
|
M2C1-11 |
Investering 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar |
Delmål |
Lansering av webbplattform och avtal med författare |
|
M2C2-18 |
Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga FoU-kontrakt till forskningsprojekt om väte |
|
M2C2-21 |
Reform 3.2 Åtgärder för att främja vätgasens konkurrenskraft |
Delmål |
Ikraftträdande av skatteincitament |
|
M2C2-38 |
Investeringar 5.1 Förnybara varor och batterier |
Delmål |
Ikraftträdande av ett ministerdekret |
|
M2C2-42 |
Investering 5.4 Stöd till nystartade företag och riskkapital som är aktiva i den ekologiska omställningen |
Delmål |
Undertecknande av finansieringsavtalet |
|
M2C3-4 |
Reform 1.1: Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet |
Delmål |
Förenkling och påskyndande av förfaranden för insatser för energieffektivitet |
|
M2C4-1 |
Reform 2,1. Förenkling och påskyndande av förfarandena för att genomföra insatser mot hydrogeologisk instabilitet |
Delmål |
Ikraftträdande av förenklingen av den rättsliga ramen för bättre hantering av hydrologiska risker |
|
M2C4-4 |
Reform 4.2 Åtgärder för att säkerställa fullständig förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster |
Delmål |
Ikraftträdande av den nya rättsliga ramen för bevattningsändamål |
|
M4C1-3 |
Reform 2.1: Rekrytering av lärare |
Delmål |
Reformen av läraryrket träder i kraft. |
|
M4C1-4 |
Investering 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar |
Delmål |
Skola 4.0-planen för att främja den digitala övergången i det italienska skolsystemet har antagits |
|
M4C2-4 |
Reform 1.1: Genomförande av FoU-stödåtgärder för att främja förenkling och rörlighet |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerdekret om förenkling och rörlighet inom forskning & D med anknytning till den ordinarie finansieringsfonden. |
|
Delbetalning, belopp |
11 494 252 874 EUR |
1.3.Tredje delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M2C4-2 |
Reform 4.2 ”Åtgärder för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster” |
Delmål |
Ikraftträdande av reformen för att säkerställa full förvaltningskapacitet för integrerade vattentjänster |
|
M1C1-3 |
Investering 1.1: Digital infrastruktur |
Delmål |
Slutförande av Polo Strategico Nazionale (PSN) |
|
M1C1-4 |
Investeringar 1.3.1: Nationell digital dataplattform |
Delmål |
Nationell digital dataplattform i drift |
|
M1C1-5 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Inrättande av den nya nationella byrån för it-säkerhet |
|
M1C1-6 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Inledande införande av nationella cybersäkerhetstjänster |
|
M1C1-7 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Start av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering |
|
M1C1-8 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Aktivering av en central revisionsenhet för PSNC & NIS-säkerhetsåtgärder |
|
M1C1-9 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Mål |
Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T1 |
|
M1C1-10 |
Reform 1.2: Stöd till omvandling |
Delmål |
Ikraftträdande av omvandlingsteamet och det nya företaget |
|
M1C1-34 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar |
Mål |
Inledande av rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar |
|
M1C1-35 |
Reform 1.7: Reform av skattedomstolarna |
Delmål |
Omfattande reform av skattedomstolarna i första och andra instans |
|
M1C1-36 |
Reformerna 1.4, 1.5 och 1.6: Reform av civil- och straffrätten samt insolvensreformen |
Delmål |
Ikraftträdande av delegerade akter för civil- och straffrättsliga reformer och insolvensreformen |
|
M1C1-57 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av administrativa förfaranden för den förenklingsreform som syftar till att genomföra RF |
|
M1C1-102 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Antagande av en rapport om effektiviteten i de metoder som används av utvalda offentliga förvaltningar för att utarbeta och genomföra sparplaner |
|
M1C1-105 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Fler ”överensstämmelsebrev” |
|
M1C1-106 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Minskning av antalet falska positiva ”fullgörandebrev” |
|
M1C1-107 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” |
|
M1C2-6 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2021 |
|
M1C2-7 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av alla energirelaterade genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning (om nödvändigt) |
|
M1C2-8 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2021 |
|
M1C3-6 |
Reform 3.1: Lägsta miljökriterier för kulturevenemang |
Delmål |
Ikraftträdande av ett dekret om fastställande av sociala och miljömässiga kriterier vid offentlig upphandling av offentligt finansierade kulturevenemang |
|
M2C1-3 |
Investering 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial |
Delmål |
Offentliggörande av slutlig rangordning inom ramen för incitamentsystemet för logistik |
|
M2C1-4 |
Investering 2.2: Agri-solar Park |
Mål |
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen |
|
M2C2-8 |
Investering 2.1 Stärka smarta nät |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för att öka nätkapaciteten |
|
M2C2-12 |
Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft |
Delmål |
Tilldelning av projekt för att öka elnätets motståndskraft |
|
M3C2-1 |
Reform 1.1 – Förenkling av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen |
Delmål |
Ikraftträdande av lagändringar som rör förenklingen av förfarandena för den strategiska planeringsprocessen |
|
M3C2-2 |
Reform 1.2 – Konkurrenskraftig tilldelning av koncessioner i italienska hamnar |
Delmål |
Ikraftträdande av förordningen om hamnkoncessioner |
|
M3C2-4 |
Reform 1.3 – Förenkling av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar |
Delmål |
Ikraftträdande av förenklingen av tillståndsförfarandena för kallstrykningsanläggningar |
|
M4C1-5 |
Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet” |
Delmål |
Ikraftträdande av reformerna av grundskole- och gymnasieutbildningen för att förbättra utbildningsresultaten |
|
M4C1-6 |
Reform 2.2: Avancerad högre utbildning och fortbildning för skolledare, lärare, administrativ och teknisk personal |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftning som syftar till att bygga upp ett utbildningssystem av hög kvalitet för skolan. |
|
M4C2-1 |
Investering 1.2: Finansiering av projekt som läggs fram av unga forskare |
Mål |
Antal studenter som beviljats forskningsbidrag |
|
M5C1-2 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Delmål |
Alla planer för de offentliga arbetsförmedlingarna träder i kraft på regional nivå |
|
M5C1-6 |
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna |
Mål |
De offentliga arbetsförmedlingarna genomför den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023. |
|
M5C1-8 |
Reform 2 – Odeklarerat arbete |
Delmål |
En nationell plan och en färdplan för att bekämpa odeklarerat arbete inom alla ekonomiska sektorer träder i kraft. |
|
M5C1-12 |
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering |
Delmål |
Ikraftträdandet av ett system för jämställdhetscertifiering och åtföljande incitamentsmekanismer för företag. |
|
M5C2-7 |
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning |
Mål |
De sociala distrikten har genomfört minst ett projekt för renovering av bostadsutrymmen och/eller tillhandahållande av IKT-utrustning till funktionshindrade, åtföljt av utbildning i digital kompetens. |
|
M5C3-1 |
Investering 1.1.1 – Inre områden: Förbättring av samhällets sociala tjänster och infrastrukturer |
Delmål |
Tilldelning av anbud för insatser för att förbättra sociala tjänster och infrastrukturer i Innerområden och för stöd till apotek i kommuner med färre än 3000 invånare |
|
M6C2-1 |
Reform 1: Se över och uppdatera den nuvarande rättsliga ramen för de vetenskapliga instituten för hotell- och restaurangverksamhet (IRCCS) och hälsovårdsministeriets forskningspolitik för att stärka kopplingen mellan forskning, innovation och hälso- och sjukvård. |
Delmål |
Ikraftträdandet av det lagstiftningsdekret som syftar till en omorganisation av de bestämmelser som reglerar de vetenskapliga instituten för sjukhusvård och sjukhusvård (IRCSS) |
|
Delbetalning, belopp |
11 494 252 874 EUR |
1.4.Fjärde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-11 |
Investering 1.6.6 Digitalisering av finanspolisen |
Mål |
Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T1 |
|
M1C1-37 |
Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten |
Delmål |
Den civilrättsliga och straffrättsliga reformen träder i kraft |
|
M1C1-58 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av rättsakter om reformen av den offentliga sysselsättningen |
|
M1C1-72 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Delmål |
Åtgärder för att minska sena betalningar från den offentliga förvaltningen till företag godkänns |
|
M1C1-73 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av reformen av lagen om offentlig upphandling |
|
M1C1-74 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Delmål |
Ikraftträdande av alla nödvändiga genomförandeåtgärder och sekundärlagstiftning för reformen om förenkling av reglerna för offentlig upphandling |
|
M1C1-109 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Inlämning av de första förhandsifyllda momsdeklarationerna |
|
M2C2-14 |
Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas |
|
M2C2-16 |
Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet |
Delmål |
Tilldelning av resurser för vätgasprovning för järnvägsmobilitet |
|
M2C2-20 |
Reform 3.1 Administrativ förenkling och minskning av rättsliga hinder för vätgasutbyggnad |
Delmål |
Ikraftträdande av nödvändiga lagstiftningsåtgärder |
|
M2C2-27 |
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M1 |
|
M2C2-33 |
Investering 4.4.2 Förnyelse av den regionala kollektivtrafikflottan med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för regional kollektivtrafik med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
|
M2C3-2 |
Investering 2.1 – Förstärkning av Ecobonus och sismabonus för energieffektivitet och byggnadssäkerhet |
Mål |
Renovering av byggnader Superbonus och sismabonus T1 |
|
M4C1-9 |
Investering 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för att bygga, renovera och garantera säkerheten i förskolor, förskolor och förskoleverksamhet och barnomsorg |
|
M5C2-3 |
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande |
Delmål |
Ikraftträdande av en ramlag som stärker åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande |
|
M5C3-8 |
— 1.3 – strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn |
Mål |
Utbildningsstöd till minderåriga (första omgången) |
|
Delbetalning, belopp |
2 298 850 575 EUR |
1.5.Femte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-12 |
Investeringar 1.3.2: Gemensam digital ingång |
Mål |
Gemensam digital ingång |
|
M1C1-13 |
Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien |
Delmål |
Rörlighet som en tjänst M1 |
|
M1C1-14 |
Investering 1.6.5 Digitalisering av Högsta förvaltningsdomstolen |
Mål |
Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T1 |
|
M1C1-38 |
Reform 1.8: Digitalisering av rättsväsendet |
Delmål |
Digitalisering av rättssystemet |
|
M1C1-59 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Ikraftträdande av strategisk personalförvaltning inom den offentliga förvaltningen |
|
M1C1-75 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Fullt fungerande nationellt e-upphandlingssystem |
|
M1C1-76 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
|
M1C1-77 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
|
M1C1-78 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
|
M1C1-79 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas |
|
M1C1-80 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas |
|
M1C1-81 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas |
|
M1C1-82 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
|
M1C1-83 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas |
|
M1C1-84 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet |
|
M1C1-85 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen |
|
M1C1-86 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Tjänstemän som utbildats genom strategin för professionalisering av offentliga köpare |
|
M1C1-87 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem |
|
M1C1-110 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Omklassificering av den allmänna statsbudgeten, med hänvisning till miljöutgifter och utgifter som främjar jämställdhet |
|
M1C2-4 |
Reform 1: Reform av systemet för industriell äganderätt |
Delmål |
Ikraftträdande av ett lagdekret som syftar till att reformera den italienska lagen om industriell äganderätt och de relevanta genomförandeakterna |
|
M1C2-9 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2022 |
|
M1C2-10 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2022 |
|
M1C3-4 |
Investering 1.3: Förbättra energieffektiviteten på biografer, teatrar och museer |
Mål |
Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutade (första omgången) |
|
M1C3-7 |
Investering 3.3: Kapacitetsuppbyggnad för kulturaktörer för att hantera den digitala och gröna omställningen. |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt med den genomförande organisationen/stödmottagarna för alla insatser för att hantera den digitala och gröna omställningen för kulturaktörer |
|
M1C3-10 |
Reform av 4.1 års förordning om reglering av yrken som turistguider. |
Delmål |
Definition av en nationell standard för turistguider |
|
M2C1-5 |
Investering 2.2: Agri-solar Park |
Mål |
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen |
|
M2C2-1 |
Investering 1.3 Främjande av innovativa system (inklusive offshore-system) |
Delmål |
Tilldelning av projektet för utveckling av offshore-infrastruktur |
|
M2C2-4 |
Investering 1.4 Utveckling av biometan, i enlighet med kriterierna för att främja den cirkulära ekonomin |
Mål |
Ytterligare produktion av biometan |
|
M2C2-22 |
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen) |
Mål |
Ytterligare cykelbanor T1 |
|
M2C2-24 |
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelväg) – Investering 4.2 Utveckling av snabba masstransportsystem (tunnelbana, spårvagn, expressbuss) |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av cykelbanor, tunnelbanor, trådbusslinjer och bergbanor i storstadsområden |
|
M2C2-32 |
Investering 4.4.1 Förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med rena bränslefordon |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med fordon med rena bränslen |
|
M2C4-6 |
Investering 3.2: Digitalisering av nationalparker |
Mål |
Administrativ förenkling och utveckling av digitala tjänster för besökare till nationalparker och marina skyddsområden |
|
M3C2-6 |
Investering 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten |
Mål |
Digitalisering av flygledningstjänsten: platser utrustade med flygledningssystem |
|
M4C1-10 |
Reform 2.1: Rekrytering av lärare. Reform 1.3: Omorganisation av skolsystemet. Reform 1.2: Reform av systemet för högre yrkesutbildning (ITS). Reform 1.1: Reform av tekniska institut och yrkesinstitut. Reform 1.4: Reform av ”orienteringssystemet”. Reform 1.5: Reform av grupper med universitetsexamen. Reform 1.6: Möjliggörande av reformer av universitetsexamina |
Delmål |
Ikraftträdande av förordningar för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av alla åtgärder som rör reformer av grundskole-, gymnasie- och högskoleutbildning, vid behov |
|
M4C1-11 |
Investering 1.7: Stipendier för tillträde till universitet |
Mål |
Stipendium från universitet |
|
M5C1-16 |
Investeringar 4 – Samhällsomfattande tjänster |
Mål |
Människor har deltagit i programmet för samhällsomfattande tjänster och erhållit relevant certifiering under treårsperioden 2021–2023. |
|
M5C3-3 |
Investering 1.1.2: Inre områden – Territoriella närhälso- och sjukvårdsinrättningar |
Mål |
Stöd till apotek på landsbygden i kommuner med färre än 3 000 invånare (första omgången) |
|
Delbetalning, belopp |
8 045 977 011 EUR |
1.6.Sjätte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-15 |
Investering 1.6.6 Digitalisering av finanspolisen |
Mål |
Finanspolisen – Inköp av professionella datavetenskapstjänster T2 |
|
M1C1-16 |
Investering 1.6.5 Digitalisering av Högsta förvaltningsdomstolen |
Mål |
Högsta förvaltningsdomstolen – Domstolshandlingar tillgängliga för analys i datalager T2 |
|
M1C1-39 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för tvistemåls- och brottmålsdomstolar |
Mål |
Slutförande av rekryteringsförfarandena för tvistemåls- och brottmålsdomstolar |
|
M1C1-40 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Avslutande av rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
|
M1C1-41 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Minskning av eftersläpande ärenden vid regionala förvaltningsdomstolar |
|
M1C1-42 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen |
|
M1C1-108 |
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper |
Delmål |
Godkännande av begreppsramen, uppsättningen av standarder för periodiserad redovisning och den flerdimensionella kontoplanen |
|
M1C1-111 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2023, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 för 2023. |
|
M1C1-112 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Förbättra skatteförvaltningens operativa kapacitet i enlighet med intäktskontorets prestationsplan 2021–2023. |
|
M1C2-2 |
Investering 1: Övergång 4.0 |
Mål |
Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021–2022 |
|
M1C3-9 |
Investering 4.1: Digitala knutpunkter för turism |
Mål |
Deltagande av turistaktörer i knutpunkten för digital turism |
|
M2C2-6 |
Reform 1.1 Förenkling av tillståndsförfarandena för anläggningar som drivs med förnybar energi på land och till havs och en ny rättslig ram för att stödja produktionen från förnybara källor samt tids- och stödberättigandeutsträckningen av de nuvarande stödsystemen |
Delmål |
Ikraftträdande av en rättslig ram för förenkling av tillståndsförfarandena för uppbyggnadsstrukturer för förnybar energi på land och till havs |
|
M2C2-29 |
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur |
Mål: |
Antal snabba laddningsstationer längs frigångar |
|
M2C2–29a |
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur |
Mål: |
Antal snabba laddningsstationer i stadsområden |
|
M2C2-31 |
Investering 4.4.3 Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot |
|
M3C2-5 |
Investeringar 2.1 – Digitalisering av logistikkedjan |
Mål |
Digitalisering av logistikkedjan |
|
M4C1-8 |
Investering 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för insatser för att bygga och renovera idrottsanläggningar och gym i enlighet med utbildningsministeriets dekret |
|
M5C1-9 |
Reform 2 – Odeklarerat arbete |
Delmål |
Fullständigt genomförande av åtgärderna i den nationella planen i linje med färdplanen |
|
M5C2-2 |
Reform 1 – Ramlag för funktionshinder |
Delmål |
Ramlagens ikraftträdande och regeringens antagande av lagstiftningsdekret som utvecklar bestämmelserna i ramlagen för att stärka självständigheten för personer med funktionsnedsättning. |
|
M5C2-4 |
Reform 2 – Reformen för äldre personer som inte är självförsörjande |
Delmål |
Ikraftträdandet av lagstiftningsdekret som utvecklar ramlagens bestämmelser för att stärka åtgärderna till förmån för äldre personer som inte är självförsörjande. |
|
M5C3-5 |
Investment1.2: Förstärkning av tillgångar som förverkats på grund av organiserad brottslighet |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för ingripanden i tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet |
|
Delbetalning, belopp |
2 298 850 575 EUR |
1.7.Sjunde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-17 |
Investering 1.1: Digital infrastruktur |
Mål |
Migration till Polo Strategico Nazionale T1 |
|
M1C1-18 |
Investeringar 1.3.1: Nationell digital dataplattform |
Mål |
API:er i den nationella digitala dataplattformen T1 |
|
M1C1-19 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Mål |
Stöd till uppgradering av säkerhetsstrukturer T2 |
|
M1C1-20 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Fullständigt införande av nationella cybersäkerhetstjänster |
|
M1C1-21 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Slutförande av nätverket av laboratorier för säkerhetskontroll och cybersäkerhetscertifiering, utvärderingscentrum |
|
M1C1-22 |
Investering 1.5: It-säkerhet |
Delmål |
Fullständig drift av den centrala revisionsenheten för PSNC & NIS-säkerhetsåtgärder med minst 30 slutförda inspektioner |
|
M1C1-43 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål för allmänna tvistemålsdomstolar (första instans) |
|
M1C1-44 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål vid appellationsdomstolen i tvistemål (andra instans) |
|
M1C1-60 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Slutföra genomförandet (inklusive alla delegerade akter) av förenklingen och digitaliseringen av en uppsättning av 200 kritiska förfaranden som påverkar medborgare och företag. |
|
M1C1-88 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för centrala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
|
M1C1-89 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för regionala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
|
M1C1-90 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
|
M1C1-91 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för de offentliga hälso- och sjukvårdsförvaltningarna att betala företag minskas |
|
M1C1-92 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för de centrala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas |
|
M1C1-93 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för de regionala offentliga förvaltningarna att betala företag minskas |
|
M1C1-94 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet förseningsdagar för lokala offentliga förvaltningar att betala företag minskas |
|
M1C1-95 |
Reform 1.11: Minskning av sena betalningar från offentliga förvaltningar och hälsomyndigheter |
Mål |
Det genomsnittliga antalet dagar för att hälso- och sjukvårdsförvaltningarna ska betala företag minskas |
|
M1C1-96 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Genomsnittlig tid mellan offentliggörandet och tilldelningen av kontraktet |
|
M1C1-97 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Genomsnittlig tid mellan tilldelningen av kontraktet och förverkligandet av infrastrukturen |
|
M1C1-98 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Tjänstemän som utbildats genom strategin Professionalisering av offentliga upphandlare |
|
M1C1-99 |
Reform 1.10: Reform av den rättsliga ramen för offentlig upphandling |
Mål |
Upphandlande myndigheter som använder dynamiska inköpssystem |
|
M1C1-113 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Fler ”överensstämmelsebrev” |
|
M1C1-114 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Ökning av skatteintäkterna från ”fullgörandebrev” |
|
M1C2-11 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2023 |
|
M1C2-12 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av alla genomförandeåtgärder (inbegripet sekundärlagstiftning, om nödvändigt) för ett effektivt genomförande och en effektiv tillämpning av de åtgärder som härrör från den årliga konkurrenslagen från 2023 |
|
M2C1-6 |
Investering 2.2: Agri-solar Park |
Mål |
Fördelning av resurser till stödmottagarna i procent av de totala finansiella medel som avsatts för investeringen |
|
M2C1-7 |
Investering 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna |
Mål |
Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin |
|
M2C2-9 |
Investering 2.1 Stärka smarta nät |
Mål |
Smarta elnät - Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi |
|
M2C2-25 |
Investering 4.2 Utveckling av system för snabb masstransport (tunnelbana, spårvagn, expressbuss) |
Mål |
Antal km kollektivtrafikinfrastruktur T1 |
|
M2C2-28 |
Investering 4.3 Installation av laddningsinfrastruktur |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt alla offentliga kontrakt för installation av laddningsinfrastruktur M2 |
|
M2C2-34 |
Investering 4.4.1 Förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med fordon med rena drivmedel — |
Mål |
Antal utsläppsfria bussar T1 |
|
M2C2–34a |
Investering 4.4.2 Förnyelse av den regionala kollektivtrafikflottan med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
Mål |
Antal utsläppsfria tåg T1 |
|
M2C2-40 |
Investeringar 5.1.3 Batteriindustrin |
Mål |
Energiproduktionskapacitet för producerade batterier |
|
M4C1-7 |
Investering 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång |
Mål |
Studenter eller ungdomar som har deltagit i mentorsverksamhet eller orienteringskurser efter avslutad utbildning |
|
M4C1-12 |
Investering 4.1: Utökning av antalet doktorander och deras karriärmöjligheter (forskningsinriktade, offentliga förvaltningar och kulturarv) |
Mål |
Stipendier för doktorander per år (över tre år) |
|
M4C1-13 |
Investering 2.1: Integrerad digital undervisning och utbildning om den digitala omvandlingen för skolpersonal |
Mål |
Utbildning av skolledare, lärare och administrativ personal |
|
M4C1-14 |
Reform 2.1: Rekrytering av lärare |
Mål |
Lärare som rekryterats inom ramen för det reformerade rekryteringssystemet |
|
M4C1-15 |
Investering 1.7: Stipendier för tillträde till universitet |
Mål |
Stipendier för tillträde till universitet |
|
M4C2-3 |
Investering 3.3: Införande av innovativa doktriner som svarar mot företagens innovationsbehov och främjar företagens rekrytering av forskare. |
Mål |
Antal stipendier för innovativa doktorsexamina |
|
Delbetalning, belopp |
6 321 839 080 EUR |
1.8.Åttonde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-23 |
Investeringar 1.4.6: Rörlighet som tjänst för Italien |
Delmål |
Rörlighet som en tjänst – lösningar |
|
M1C1-24 |
Investeringar 1.7.1: Digital medborgartjänst |
Mål |
Medborgare som deltar i utbildningsinitiativ som tillhandahålls av icke-vinstdrivande certifierade enheter och volontärer |
|
M1C1-25 |
Investeringar 1.6.6: Digitalisering av finanspolisen |
Delmål |
Utveckla de operativa informationssystem som används för att bekämpa ekonomisk brottslighet. |
|
M1C1-61 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Slutföra genomförandet (inklusive alla delegerade akter) av förenklingen och digitaliseringen av ytterligare 50 kritiska förfaranden som direkt påverkar medborgarna. |
|
M1C1-62 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Öka utnyttjandet av investeringar |
|
M1C1-115 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2024, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022 och 2023 för 2024 |
|
M1C2-3 |
Investering 1. Övergång 4.0 |
Mål |
Skattelättnad under övergångsperioden 4.0 som beviljats företag på grundval av skattedeklarationer som lades fram 2021-2023 |
|
M4C1-16 |
Investering 3.1: Nya färdigheter och nya språk |
Mål |
Skolor som har aktiverat vägledningsprojekt inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik under 2024/25 |
|
M4C1-17 |
Investering 3.1: Nya färdigheter och nya språk |
Mål |
Årliga språk- och metodkurser för lärare
|
|
M5C1-10 |
Reform 2 – Odeklarerat arbete |
Mål |
Ökat antal yrkesinspektioner |
|
M5C3-6 |
Investering 1.2: förbättring av tillgångar som konfiskerats från organiserad brottslighet |
Mål |
Återanvändning av tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet (första omgången) |
|
Delbetalning, belopp |
2 298 850 575 EUR |
1.9.Nionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-116 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt” |
|
M1C2-5 |
Investering 6. Investeringar i systemet för industriell äganderätt |
Mål |
Projekt som stöds av finansieringsmöjligheter kopplade till industriella egenskaper |
|
M1C2-13 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Delmål |
Ikraftträdande av den årliga konkurrenslagen från 2024 |
|
M1C2-14 |
Reform 2: Årliga konkurrenslagar |
Mål |
Miljontals 2G-smarta mätare har installerats. |
|
M1C3-1 |
Investering 1.1: Digital strategi och plattformar för kulturarv |
Mål |
Användare som utbildats genom plattformen för e-lärande om kulturarv |
|
M1C3-2 |
Investment1.1: Digital strategi och plattformar för kulturarv |
Mål |
Digitala resurser som produceras och publiceras i det digitala biblioteket |
|
M1C3-5 |
Investment1.3: Förbättra energieffektiviteten på biografer, teatrar och museer |
Mål |
Inläggen på statliga museer och kulturplatser, teaterhallar och biografer avslutas (andra omgången) |
|
M2C2-30 |
Investering 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur |
Mål |
Antal snabba laddningsstationer längs frigångar |
|
M2C2–30a |
Investering 4.3: Installation av laddningsinfrastruktur |
Mål: |
Antal snabba laddningsstationer i stadsområden |
|
M2C2-39 |
Investeringar 5.1.1: Solcellsteknik |
Mål |
Produktionskapacitet för solcellspaneler |
|
M2C3-3 |
Investering 2.1 – Förstärkning av Ecobonus och sismabonus för energieffektivitet och byggnadssäkerhet |
Mål |
Renovering av byggnader Superbonus och sismabonus T2 |
|
M4C1-18 |
Investering 1.1: Plan för förskolor och förskolor samt förskoleverksamhet och barnomsorg |
Mål |
Nya platser för utbildning och barnomsorg (från noll till sex år) |
|
M4C1-19 |
Investering 3.2: Skola 4.0: innovativa skolor, ledningar, nya klassrum och workshoppar |
Mål |
Kurserna förvandlas till innovativa inlärningsmiljöer tack vare skolan 4.0. |
|
M4C1-20 |
Investering 1.5: Utveckling av systemet för högre yrkesutbildning (ITS) |
Mål |
Antal studenter som är inskrivna i yrkesutbildningssystemet (ITS) |
|
M4C2-2 |
Investering 2.2: Partnerskap inom forskning och innovation – Horisont Europa |
Mål |
Antal projekt från företag som fått stöd |
|
M5C1-3 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Mål |
Personer som omfattas av Garanteed Employability of Workers (GOL) -programmet. |
|
M5C1-4 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Mål |
Garanterad anställbarhet för arbetstagare som får stöd har deltagit i yrkesutbildning. |
|
M5C1-5 |
Reform 1 – aktiva arbetsmarknadsåtgärder och yrkesutbildning |
Mål |
De offentliga arbetsförmedlingarna i varje region har uppfyllt kriterierna för den väsentliga nivån på de offentliga arbetsförmedlingarnas tjänster enligt definitionen i Garanteed Employability of Workers (GOL) -programmet. |
|
M5C1-7 |
Investering 1 – Stärka de offentliga arbetsförmedlingarna |
Mål |
De offentliga arbetsförmedlingarna har slutfört den verksamhet som planeras i förstärkningsplanen under treårsperioden 2021–2023. |
|
M5C1-15 |
Investeringar 3 – Stärka det dubbla systemet. |
Mål |
Personer som har deltagit i det dubbla systemet och erhållit relevant certifiering under femårsperioden 2021–2025. |
|
M5C3-2 |
Investeringar 1.1.1: Inre områden: Förbättring av samhällets sociala tjänster och infrastrukturer |
Mål |
Nya och förbättrade sociala tjänster och infrastrukturer som är tillgängliga för mottagare av kommuner i inre områden och i södra Italien. |
|
M6C2-2 |
Investering 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS. |
Mål |
Forskningsprojekt som finansierats om sällsynta cancerformer och sjukdomar |
|
M6C2-3 |
Investering 2.1: Förstärkning och förbättring av den biomedicinska forskningen inom NHS. |
Mål |
Forskningsprojekt som finansierats om sjukdomar med stor inverkan på hälsan |
|
Delbetalning, belopp |
4 597 701 149 EUR |
1.10.Tionde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-117 |
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper |
Mål |
Offentliga organ som utbildats för övergången till det nya systemet för periodiserad redovisning |
|
M1C1-119 |
Reform 1.14: Reform av den subnationella finanspolitiska ramen |
Delmål |
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism |
|
M1C1-120 |
Reform 1.14: Reform av den subnationella finanspolitiska ramen |
Delmål |
Ikraftträdande av primär- och sekundärlagstiftning för genomförande av regional finanspolitisk federalism |
|
M3C2-7 |
Investering 2.2: Digitalisering av flygledningstjänsten |
Delmål |
Digitalisering av flygledningstjänsten: idrifttagande av nya verktyg |
|
M5C1-11 |
Reform 2 – Odeklarerat arbete |
Mål |
Minskad förekomst av odeklarerat arbete. |
|
M5C2-6 |
Investering 1 – Stöd till utsatta personer och förebyggande av institutionalisering. |
Mål |
Sociala distrikt uppnår minst ett av följande resultat: i) stöd till föräldrar, ii) äldres självständighet, iii) hemtjänster för äldre eller iv) stöd till socialarbetare för att förhindra utbrändhet. |
|
M5C2-8 |
Investering 2 – Självständighetsmönster för personer med funktionsnedsättning |
Mål |
Personer med funktionsnedsättning har renoverat bostaden och/eller fått tillgång till IKT-utrustning. Tjänsterna ska åtföljas av utbildning i digitala färdigheter. |
|
M5C2-10 |
Investering 3 – Bostad först och servicecenter |
Mål |
Personer som lever i allvarlig materiell fattigdom och som tagits i anspråk genom projekt på förskolor och postkontor i minst 6 månader. |
|
M1C1-26 |
Investering 1.1: Digital infrastruktur |
Mål |
Migration till Polo Strategico Nazionale T2 |
|
M1C1-27 |
Investeringar 1.3.1: Nationell digital dataplattform |
Mål |
API:er i den nationella digitala dataplattformen T2 |
|
M1C1-28 |
Investeringar 1.7.2: Nätverk av digitala tjänster för underlättande av digitala tjänster |
Mål |
Antal medborgare som deltar i nya utbildningsinitiativ som tillhandahålls av centrum för digital underlättande |
|
M1C1-45 |
Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten |
Mål |
Kortare handläggningstid i tvistemål |
|
M1C1-46 |
Reformerna 1.4 och 1.5: Reform av civil- och straffrätten |
Mål |
Kortare straffrättsliga förfaranden |
|
M1C1-47 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål för de allmänna tvistemålsdomstolarna (första instans) |
|
M1C1-48 |
Reform 1.4: Reform av civilrätten |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål vid den civilrättsliga appellationsdomstolen (andra instans) |
|
M1C1-49 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Minskning av eftersläpande mål vid regionala förvaltningsdomstolar (första instans). |
|
M1C1-50 |
Investering 1.8: Rekryteringsförfaranden för förvaltningsdomstolar |
Mål |
Minskning av eftersläpande ärenden för Högsta förvaltningsdomstolen |
|
M1C1-63 |
Reform 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Delmål |
Slutföra förenklingen och skapa en databas över alla förfaranden och tillhörande administrativa system med full rättslig giltighet på hela det nationella territoriet. |
|
M1C1-64 |
Investering 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Mål |
Utbildning |
|
M1C1-65 |
Investering 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Mål |
Utbildning |
|
M1C1-66 |
Investering 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Mål |
Utbildning |
|
M1C1-67 |
Investering 1.9: Reform av den offentliga förvaltningen |
Mål |
Utbildning |
|
M1C1-118 |
Reform 1.15: Reform av reglerna för offentliga räkenskaper |
Delmål |
Ikraftträdande av reformen av den periodiserade redovisningen för minst 90 % av hela den offentliga sektorn. |
|
M1C1-121 |
Reform 1.12: Reform av skatteförvaltningen |
Mål |
Minskning av skatteundandragande enligt indikatorn ”benägenhet att undgå skatt” |
|
M1C1-122 |
Reform 1.13: Reform av ramen för utgiftsöversynen |
Delmål |
Slutförande av den årliga utgiftsöversynen för 2025, med hänvisning till det besparingsmål som fastställdes 2022, 2023 och 2024 för 2025. |
|
M1C3-3 |
Investering 1.2: Avlägsnande av fysiska och kognitiva hinder i museer, bibliotek och arkiv för att möjliggöra bredare tillgång till och deltagande i kultur. |
Mål |
Insatser för att förbättra den fysiska och kognitiva tillgängligheten på kulturplatser |
|
M2C1-8 |
Investering 2.3: Innovation och mekanisering inom jordbruks- och livsmedelssektorerna |
Mål |
Stöd till investeringar i innovation i den cirkulära ekonomin och bioekonomin |
|
M2C1-9 |
Investering 2.2: Agri-solar Park |
Mål |
Solenergi inom jordbruket |
|
M2C1-10 |
Investering 2.1: Logistikplan för jordbruks-, fiske- och vattenbrukssektorerna, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial |
Mål |
Insatser för att förbättra logistiken inom sektorerna för livsmedel, fiske och vattenbruk, skogsbruk, blomsterodling och växtförökningsmaterial |
|
M2C1-12 |
Investering 3.3: Kultur och medvetenhet om miljöfrågor och utmaningar |
Mål |
Audiovisuellt material om miljöomställning |
|
M2C2-2 |
Investering 1.3: Främjande av innovativa system (även till havs) |
Mål |
Utveckling av offshore-infrastruktur |
|
M2C2-3 |
Investering 1.4: Utveckling av biometan, i enlighet med kriterier för att främja den cirkulära ekonomin |
Mål |
Ersättning av jordbrukstraktorer |
|
M2C2-5 |
Investering 1.4: Utveckling av biometan, i enlighet med kriterier för att främja den cirkulära ekonomin |
Mål |
Ytterligare produktion av biometan |
|
M2C2-10 |
Investering 2.1 Stärka smarta nät |
Mål |
Smarta elnät - Öka nätkapaciteten för distribution av förnybar energi |
|
M2C2-11 |
Investering 2.1 Stärka smarta nät |
Mål |
Smarta galler – elektrifiering av energiförbrukningen |
|
M2C2-13 |
Investering 2.2 Interventioner för att öka kraftnätets motståndskraft |
Mål |
Öka elnätets motståndskraft |
|
M2C2-15 |
Investering 3.3 Vätgasprovning för vägtransporter |
Mål |
Utveckling av laddningsstationer baserade på vätgas |
|
M2C2-17 |
Investering 3.4 Vätgasprovning för järnvägsmobilitet |
Mål |
Antal tankstationer för väte |
|
M2C2-19 |
Investering 3.5 Forskning och utveckling av vätgas |
Mål: |
Antal projekt för forskning och utveckling om väte |
|
M2C2-23 |
Investering 4.1 Investeringar i mjuk rörlighet (nationell plan för cykelvägen) |
Mål |
Ytterligare cykelbanor T2 |
|
M2C2-26 |
Investering 4.2 Utveckling av system för snabb masstransport (tunnelbana, spårvagn, expressbuss) |
Mål |
Antal km kollektivtrafikinfrastruktur T2 |
|
M2C2-35 |
Investering 4.4.1 Förnyelse av den regionala kollektivtrafikbussparken med fordon med rena drivmedel — |
Mål |
Antal utsläppsfria bussar T2 |
|
M2C2–35a |
Investering 4.4.2 Förnyelse av den regionala kollektivtrafikflottan med rena bränsletåg och samhällsomfattande tjänster |
Mål |
Antal utsläppsfria tåg T2 |
|
M2C2-36 |
Investering 4.4.3 Förnybar flotta för det nationella brandkårkommandot |
Mål |
Antal rena fordon för förnyelseflottan för det nationella brandkårkommandot |
|
M2C2-43 |
Investering 5.4 Stöd till nystartade företag och riskkapital som är aktiva i den ekologiska omställningen |
Mål |
Riskkapital som anskaffats för att stödja den ekologiska omställningen |
|
M4C1-21 |
Investering 1.2: Plan för förlängning av heltidsarbete |
Mål |
Strukturer för att ta emot elever efter skoltiden |
|
M4C1-22 |
Investering 1.3: Plan för förbättring av infrastrukturen för idrott i skolan |
Mål |
M² som har byggts eller renoverats ska användas som gym eller idrottsanläggningar. |
|
M4C1-23 |
Investering 3.4: Undervisning och avancerade universitetskunskaper |
Mål |
Nya doktorsexamina som delas ut för tre år i program för digitala och miljömässiga övergångar |
|
M4C1-24 |
Investering 1.6: Aktiv inriktning i övergången mellan skola och universitet |
Mål |
Studenter som har deltagit i övergångskurser mellan skola och universitet |
|
M4C1-25 |
Investering 1.4: Extraordinära insatser för att minska territoriella klyftor i primär- och tvåårskurserna på högstadie- och gymnasienivå och för att ta itu med avbruten skolgång |
Mål |
Skillnaden i skolavhopp i högstadie- och gymnasieutbildning år 2024 |
|
M4C1-26 |
Investering 3.3: Plan för säkerhet i skolbyggnader och strukturell rehabilitering |
Mål |
Kvadratmeter i renoverade skolbyggnader |
|
M5C1-13 |
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering |
Mål |
Företagen har fått intyg om jämställdhet. |
|
M5C1-14 |
Investering 2 – System för jämställdhetscertifiering |
Mål |
Företag som fått stöd genom det tekniska biståndet har erhållit jämställdhetscertifiering. |
|
M5C3-4 |
Investering 1.1.2: inre områden – lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för territoriell närhet |
Mål |
Stöd till apotek i kommuner med mindre än 3000 invånare (andra omgången) |
|
M5C3-7 |
Investering 1.2: förbättring av tillgångar som förverkats på grund av organiserad brottslighet |
Mål |
Återanvändning av tillgångar som förverkats från organiserad brottslighet (andra omgången) |
|
M5C3-9 |
Investering 1.3: Strukturerade sociopedagogiska insatser för att bekämpa utbildningsfattigdom i syd till stöd för den tredje sektorn |
Mål |
Utbildningsstöd till minderåriga (andra omgången) |
|
Delbetalning, belopp |
8 535 686 161 EUR |
2.Lån
De delbetalningar som avses i artikel 3.2 ska organiseras på följande sätt:
2.1.Första delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M4C2-10 |
Investering 2.1: IPCEI |
Delmål |
Utlysning av inbjudan att anmäla intresse för identifiering av nationella projekt, inklusive projekt på mikroelektronisk IPCEI |
|
M1C2-26 |
Investering 5.1: Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST |
Delmål |
Ikraftträdande av återfinansieringen av fond 394/81 och antagande av investeringspolitiken |
|
M1C2-27 |
Investering 5,1. Refinansiering och ommodellering av fond 394/81 som förvaltas av SIMEST |
Mål |
Små och medelstora företag som fick stöd från fond 394/81 |
|
M2C1-14 |
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Delmål |
Ministerdekretet träder i kraft. |
|
M2C4-8 |
Investeringar. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem |
Delmål |
Operativ plan för ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker |
|
M3C1-1 |
Reform 1.1 – Snabbare godkännandeförfarande för kontraktet mellan MIT och RFI |
Delmål |
Ikraftträdande av en lagändring om godkännandeförfarandet för Contratti di Programma (CdP) |
|
M3C1-2 |
Reform 1.2 – Snabbare godkännandeförfarande för projekt |
Delmål |
Ikraftträdande av en lagändring som förkortar tillståndstiden för projekt från 11 till sex månader |
|
M3C1-21 |
Reform 2.1 – Genomförande av det nyligen antagna dekretet om förenkling (omvandlat till lag nr 120 av den 11 september 2020) genom att utfärda ett dekret om antagande av riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar |
Delmål |
Ikraftträdande av ”Riktlinjer för klassificering och hantering av risker, utvärdering av säkerhet och övervakning av befintliga broar” |
|
M3C1-22 |
Reform 2.2 – Överföring av äganderätten till broar och viadukter från de låggradiga vägarna till de högre rankade vägarna |
Delmål |
Överlåta äganderätten till broar, viadukter och överfarter från de lågprioriterade vägarna till de högre (landsvägar och huvudvägar). |
|
M5C1–17 |
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag |
Delmål |
Fonden för stöd till kvinnors företagande antas. |
|
M1C3-22 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Investeringspolitik för |
|
M1C3-23 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Investeringspolitik för den nationella turistfonden. |
|
M1C3-24 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Investeringspolitik för Garantifond för små och medelstora företag. |
|
M1C3-25 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Investeringspolitik för Fondo rotativo |
|
M1C3-26 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Delmål |
Ikraftträdande av genomförandedekret om skattekredit för ombyggnad av logianläggningar, som innehåller |
|
M2C4-7 |
Reform 3.1: Antagande av nationella program för luftföroreningskontroll |
Delmål |
Ikraftträdande av ett nationellt luftvårdsprogram |
|
M2C4-12 |
Investering 2.1.b. Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Delmål |
Ikraftträdande av den reviderade rättsliga ramen för insatser mot översvämningar och hydrogeologiska risker |
|
M2C4-18 |
Investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden |
Delmål |
Ikraftträdande av de reviderade lagändringarna för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden |
|
M4C1-27 |
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder |
Delmål |
Ikraftträdande av lagstiftning för att ändra de nuvarande reglerna för studentbostäder. |
|
M5C3-10 |
Reform 1: Förenkling av förfarandena och förstärkning av kommissionären i de särskilda ekonomiska zonerna |
Delmål |
Förordningens ikraftträdande för att bara förenkla förfarandena och stärka kommissionärens roll i de särskilda ekonomiska zonerna |
|
M5C3-11 |
Investering 1.4: Infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerieförordningar om godkännande av en operativ plan för alla åtta särskilda ekonomiska zoner |
|
M6C2-4 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Delmål |
Rekonstruktionsplan godkänd av hälsoministeriet/de italienska regionerna |
|
Delbetalning, belopp |
12 643 678 161 EUR |
2.2.Andra delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C2-28 |
Investering 5.2: Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft |
Delmål |
Ikraftträdande av ett dekret som innehåller investeringspolicyn för utvecklingsavtalen |
|
M2C4-27 |
Reform 4,1. Förenkling av lagstiftningen och stärkta styrelseformer för genomförandet av investeringar i infrastruktur för vattenförsörjning |
Delmål |
Ikraftträdande av förenklingen av lagstiftningen för interventioner i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning |
|
M5C2-11 |
Investeringar 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för investeringar i stadsförnyelse för att minska marginalisering och social försämring, med projekt som ligger i linje med RRF-målen, inklusive DNSH-principen. |
|
M5C2-15 |
Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket |
Delmål |
Ministerdekretet om kartläggning av olagliga bosättningar träder i kraft genom ”Tavolo di contrasto allo sfruttamento lavorativo in agricoltura” och ministerdekretet om tilldelning av medel antas. |
|
M5C2-19 |
Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet |
Delmål |
Regioner och autonoma provinser (inklusive kommuner och/eller storstäder belägna i dessa områden) undertecknade avtalen om att bygga om och utöka subventionerade bostäder. |
|
M1C2-16 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för snabbare uppkopplingsprojekt |
|
M1C3-12 |
Investering 2.2 – Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: |
|
M1C3-13 |
Investering 2.3 – Program för att förbättra identiteten på platser, parker och historiska trädgårdar |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: |
|
M1C3-14 |
Investering 2.4 – Seismisk säkerhet på platser för religionsutövning, restaurering av FEC-kulturarv och skyddshamnar för konstverk |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: |
|
M1C3-15 |
Investering 1.3 – Förbättra energieffektiviteten i biografer, teatrar och museer |
Delmål |
Kulturministeriets förordning om tilldelning av medel träder i kraft: |
|
M1C3-35 |
Investering 4.3 Caput Mundi-Next Generation EU för stora turistevenemang |
Delmål |
Undertecknande av varje avtal om sex projekt mellan ett ministerium för turism och stödmottagare/genomförandeorgan |
|
M2C1-13 |
Reform 1.2 – Nationellt program för avfallshantering |
Delmål |
Ikraftträdande av ministerdekretet för det nationella programmet för avfallshantering |
|
M2C2-52 |
Investering 5.2 väte |
Delmål |
Tillverkning av elektrolysör |
|
M4C2-11 |
Investering 2.1: IPCEI |
Delmål |
Ikraftträdande av en nationell rättsakt om tilldelning av de medel som krävs för att ge stöd till projektdeltagare. |
|
M4C2-17 |
Investering 3.1: Fonden för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur. Investeringar |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för projekt avseende a) integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur |
|
M4C2-18 |
Investeringar 1.5: Inrätta och stärka ”innovationsekosystem för hållbarhet” och bygga upp ”territoriella ledare för forskning och utveckling” |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för projekt som rör innovationsekosystem. |
|
M4C2-19 |
Investeringar 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja skapandet av ”nationella FoU-ledare” om viss viktig möjliggörande teknik |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för projekt som rör nationella FoU-ledare om viktig möjliggörande teknik |
|
M4C2-20 |
Investering 3.2: Finansiering av nystartade företag |
Delmål |
Avtalet mellan it-regeringen och genomförandepartnern Cassa Depositi e Prestiti (CDP) om inrättande av det finansiella instrumentet undertecknades |
|
M6C1-1 |
Reform 1: Fastställande av en ny organisationsmodell för nätverk för territoriellt hälso- och sjukvårdsstöd. |
Delmål |
Ikraftträdande av den sekundärlagstiftning (ministerdekret) som avser reformen av hälso- och sjukvårdens organisation. |
|
M6C1-2 |
Investering 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet. |
Delmål |
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt |
|
M6C1-4 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Delmål |
Godkännande av riktlinjerna för den digitala modellen för genomförande av hemvård |
|
M6C1-5 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Delmål |
Avtal om institutionell utveckling som godkänts av hälsoministeriet och ministeriet för regioner |
|
M6C1-10 |
Investering 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen). |
Delmål |
Godkännande av ett institutionellt utvecklingskontrakt (Contratto Istituzionale di Sviluppo) |
|
M6C2-5 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Delmål |
Godkännande av avtalet om institutionell utveckling |
|
Delbetalning, belopp |
12 643 678 161 EUR |
2.3.Tredje delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M2C1-18 |
Investering 3.1: Gröna öar |
Delmål |
Direktorns ikraftträdande |
|
M2C1-20 |
Investering 3.2: Gröna samhällen |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för urval av gröna samhällen |
|
M5C2-17 |
Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond |
Delmål |
Fondens investeringsstrategi godkänns av finansministeriet. |
|
M1C1-123 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T1 |
|
M1C1-124 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T1 |
|
M1C3-30 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Mål |
Europeiska investeringsbankens tematiska fonder: Utbetalning till fonden av totalt 350 000 000 EUR. |
|
M1C3-31 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Mål |
Nationella turistfonden: Utbetalning till fonden av totalt 150 000 000 EUR för stöd till eget kapital. |
|
M2C3-9 |
Investering 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme |
Delmål |
Kontrakt till |
|
M2C4-19 |
Investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden |
Mål |
Växtträd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T1 |
|
M2C4-24 |
Investering 3,4. Sanering av förorenade områden utan ägare |
Delmål |
Rättslig ram för sanering av herrelösa områden |
|
M3C1-3 |
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania |
|
M3C1-12 |
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter |
|
M3C2-8 |
Investering 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar |
Mål |
Gröna hamnar: tilldelning av bygg- och anläggningsarbeten |
|
M4C1-28 |
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder |
Mål |
Nya sovplatser för studenter i studentbostäder |
|
M4C1-29 |
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder |
Delmål |
Ikraftträdande av reformen av lagstiftningen om bostäder för studenter. |
|
M5C2-13 |
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt |
Delmål |
Investeringsplanen för stadsförnyelseprojekt i storstadsområden träder i kraft. |
|
M6C2-7 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt |
|
Delbetalning, belopp |
10 344 827 586 EUR |
2.4.Fjärde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-125 |
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga upphandlingar för molntjänster för lokal offentlig förvaltning |
|
M1C2-22 |
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för satellitteknik- och rymdprojekt |
|
M2C2-48 |
Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys) |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för produktion av vätgas i övergivna industriområden |
|
M2C2-50 |
Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri |
Delmål |
Avtal för att främja övergången från metan till grön vätgas |
|
M5C2-21 |
Investering 7 – Idrott och social inkludering |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för projekt som rör idrott och social integration efter en offentlig inbjudan att lämna förslag. |
|
M1C3-20 |
Investering 3.2: Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà) |
Delmål |
Undertecknande av kontraktet mellan genomförandeenheten Istituto Luce Studios och företagen om uppförande av nio studior |
|
M2C4-21 |
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området |
Delmål |
Översyn av den rättsliga ramen för insatser för åternaturifiering av Po-området |
|
M4C2-12 |
2 – från forskning till företag – Investering 2.1: IPCEI |
Delmål |
Förteckningen över deltagare i IPCEI-projekt färdigställs senast den 30/06/2023. |
|
M4C2-16 |
2 – från forskning till företag – Investering 3.1: Fond för uppbyggnad av ett integrerat system för forsknings- och innovationsinfrastruktur |
Mål |
Antal finansierade infrastrukturer |
|
M5C1–18 |
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag |
Mål |
Företagen har fått ekonomiskt stöd genom fonden ”Impresa donna”. |
|
M6C2-14 |
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal. |
Mål |
Stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas. |
|
Delbetalning, belopp |
16 091 954 023 EUR |
2.5.Femte delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M2C3-5 |
Investering 1.1: Byggande av nya skolor genom byte av byggnad |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för byggande av nya skolor genom byte av byggnad för att uppgradera energi i skolbyggnader, efter ett offentligt anbudsförfarande. |
|
M2C4-28 |
Investering 4,1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning |
Delmål |
Tilldelning av (alla) offentliga kontrakt för investeringar i primärvatteninfrastruktur och för tryggad vattenförsörjning |
|
M2C4-30 |
Investering 4,2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät |
|
M1C1-126 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av Pagopas plattformstjänster T1 |
|
M1C1-127 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av ”IO” -app T1 |
|
M1C1-128 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T1 |
|
M1C1-129 |
Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet |
Mål |
Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T1 |
|
M1C1-130 |
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet |
Mål |
Digitaliserade domstolsärenden T1 |
|
M1C1-131 |
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet |
Delmål |
Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T1 |
|
M1C1-132 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INPS – Tjänster med ”Ett klick by design”/innehåll T2 |
|
M1C1-133 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INPS – Anställda med förbättrad kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) T2 |
|
M1C1-134 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T1 |
|
M1C1-135 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Försvarsministeriet – Digitalisering av förfaranden T1 |
|
M1C1-136 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Försvarsministeriet – Digitalisering av certifikat T1 |
|
M1C1-137 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Delmål |
Försvarsministeriet – idrifttagande av institutionella webbportaler och intranätportaler |
|
M1C1-138 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T1 |
|
M1C2-19 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Öar med ultrabredbandsuppkoppling. |
|
M2C1-15 |
Reform 1.2 |
Mål |
Minskning av olagliga deponier (T1) |
|
M2C1–15b |
Reform 1.2 |
Mål |
Minskning av olagliga deponier (T2) |
|
M2C1–15ter |
Reform 1.2 |
Mål |
Regionala skillnader i separat insamling |
|
M2C1–15 kvater |
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Delmål |
Ikraftträdande av kravet på separat insamling av biologiskt avfall |
|
M2C3-7 |
Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för uppförande av nya byggnader, ombyggnad och förstärkning av rättsväsendets fastighetstillgångar undertecknas av justitieministeriet efter ett offentligt anbudsförfarande. |
|
M2C4-10 |
Investering 2.1.a. Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för interventioner för riskhantering och minskning av hydrogeologiska risker |
|
M2C4-14 |
Investering 2.2: Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna |
Mål |
Slutförande av små arbeten för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna T1 |
|
M2C4-16 |
Investering 2.2: Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna |
Mål |
Slutförande av medelstora arbeten för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna T1 |
|
M2C4-33 |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för bevattningssystemets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
|
M2C4-36 |
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening |
Mål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för avloppsrening och rening |
|
M3C1-17 |
Investering 1.7 – Utvidgning, elektrifiering och tålighet för järnvägar i söder |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för uppgradering, elektrifiering och tålighet hos järnvägar i söder |
|
M4C2-5 |
Investering 1.1: Fonden för det nationella forskningsprogrammet (PNR) och forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN) |
Mål |
Antal beviljade forskningsprojekt |
|
M5C3-12 |
1.4 – infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen |
Mål |
Inledande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna. |
|
M6C1-8 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Mål |
Minst ett projekt per region (med beaktande av både projekt som kommer att genomföras i den enskilda regionen och projekt som kan utvecklas som en del av konsortier mellan regioner). |
|
M1C2-29 |
Investeringar 5.2 Leveranskedjornas konkurrenskraft och motståndskraft |
Mål |
Undertecknade utvecklingskontrakt |
|
Delbetalning, belopp |
12 643 678 161 EUR |
2.6.Sjätte delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M2C4-35 |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1 |
Mål |
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2 |
|
M2C4-22 |
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området |
Mål |
Minskning av flodbäddens konstlade karaktär för åternaturifiering av Po-området T1 |
|
M2C4-37 |
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening |
Mål |
Åtgärder för avloppsrening och rening T1 |
|
M3C1-4 |
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods |
Delmål |
Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Salerno Reggio Calabria |
|
M3C1-5 |
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari och Palermo-Catania |
|
M3C1-7 |
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa |
Delmål |
Tilldelning av kontraktet för att bygga höghastighetsjärnväg på linjerna Verona-Brennero, Liguria-Alpi och Verona-Brennero |
|
M3C1-10 |
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt för att bygga förbindelserna i linjerna Roma-Pescara och Orte-Falconara |
|
M3C2-10 |
Reform 2.2: Inrättande av en nationell strategisk plattform för nätverket av hamnar och godstransportbyar i syfte att införa digitalisering av passagerar- och godstransporttjänster. |
Delmål |
Port Community System (system för hamnsamverkan) |
|
M6C1-7 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Mål |
Samordningscentrum är fullt operativa (andra omgången) |
|
M6C2-15 |
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal. |
Mål |
Ytterligare stipendier för särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare beviljas. |
|
Delbetalning, belopp |
10 344 827 586 EUR |
2.7.Sjunde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-139 |
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd |
Mål |
Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T1 |
|
M2C4-9 |
Investeringar. 1,1. Genomförande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem |
Mål |
Införande av ett avancerat och integrerat övervaknings- och prognossystem för att identifiera hydrologiska risker |
|
M1C1-140 |
Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster |
Mål |
Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T1 |
|
M1C1-141 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Digitalisering av försvarsministeriets förfaranden T2 |
|
M1C1-142 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Digitalisering av försvarsministeriets intyg T2 |
|
M1C1-143 |
Investering 1.6.4 – Digitalisering av försvarsministeriet |
Mål |
Försvarsministeriet – migrering av icke-uppdragskritiska tillämpningar till lösning för fullständigt skydd av information med hjälp av infrastruktur Openness (S.C.I.P.I.O.) T2 |
|
M1C3-18 |
Investering 2.3: Program för att förbättra platsernas identitet: parker och historiska trädgårdar |
Mål |
Antal omställda parker och historiska trädgårdar |
|
M1C3-27 |
Investering 4.3: Caput Mundi Next Generation EU för stora turistevenemang. |
Mål |
Antal |
|
M2C1-16 |
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Mål |
Olagliga deponier |
|
M2C1–16bis |
Investering 1.1 – Genomförande av nya anläggningar för avfallshantering och modernisering av befintliga anläggningar |
Mål |
Olagliga deponier |
|
M2C1–16ter |
Reform 1.2 |
Mål |
Regionala skillnader i andelen separat insamling |
|
M2C2-44 |
Investering 1.1 Utveckling av jordbrukets solenergisystem |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för installation av solcellspaneler i jordbrukets solenergisystem |
|
M2C4-20 |
Investeringar. 3.1: Skydd och förbättring av skogar i städer och stadsnära områden |
Mål |
Plantera träd för skydd och tillvaratagande av grönområden i städer och stadsnära områden T2 |
|
M2C4-31 |
Investering 4,2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät |
Mål |
Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T1 |
|
M2C4-34 |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Mål |
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1 |
|
M3C1-13 |
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) |
Mål |
1 400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter |
|
M3C1-15 |
Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar |
Mål |
700 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser |
|
M3C1-19 |
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning; i syd) |
Mål |
Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer |
|
M6C2-6 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Mål |
Stor sanitär utrustning i drift |
|
Delbetalning, belopp |
14 942 528 736 EUR |
2.8.Åttonde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M5C2-16 |
Investering 5 – integrerade planer för städer – Att åtgärda olagliga bosättningar för att bekämpa arbetskraftsexploatering inom jordbruket |
Mål |
Projektverksamheten slutförs i de områden som identifierats som olagliga bosättningar i de lokala planerna. |
|
M1C1-144 |
Investering 1.4.2 – Medborgarnas inkludering – förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster |
Mål |
Förbättrad tillgänglighet för digitala offentliga tjänster |
|
M1C3-16 |
Investering 2.1: Attraktionskraften hos små historiska städer |
Mål |
Insatser för att stärka kultur- eller turistplatser |
|
M2C4-26 |
Investering 3,5. Återställande och skydd av havsbottnen och de marina livsmiljöerna |
Mål |
Återställande och skydd av havsbottnar och marina livsmiljöer |
|
M4C2-6 |
Investering 1.1: Fonden för det nationella forskningsprogrammet (PNR) och forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN) |
Mål |
Antal projekt som tilldelats |
|
M4C2-7 |
Investering 1.1: Fonden för det nationella forskningsprogrammet (PNR) och forskningsprojekt av betydande nationellt intresse (PRIN). |
Mål |
Antal visstidsanställda forskare |
|
M4C2-8 |
Investering 1.3: Partnerskap som utvidgas till universitet, forskningscentrum, företag och finansiering av grundforskningsprojekt |
Mål |
Antal visstidsanställda forskare som anställts för vart och ett av de planerade partnerskap för grundforskning som ingåtts mellan forskningsinstitut och privata företag. |
|
M4C2-21 |
Investering 3.2: Finansiering av nystartade företag |
Mål |
Antal företag som fått stöd |
|
M4C2-22 |
Investering 2.1: IPCEI |
Mål |
Antal företag som fått stöd |
|
Delbetalning, belopp |
10 344 827 586 EUR |
2.9.Nionde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-145 |
Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR) |
Mål |
Nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR) |
|
M1C3-17 |
Investering – 2.2 Skydd och förbättring av landsbygdens arkitektur och landskap |
Mål |
Insatser för skydd och förbättring av landsbygdsarkitektur och landsbygdslandskap slutförda |
|
M1C3-19 |
Investering – 2.4 Seismisk säkerhet för gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skyddshamnar för konstverk (restaureringskonst) |
Mål |
Insatser för seismisk säkerhet på gudstjänstlokaler, restaurering av FEC:s (Fondo Edifici di Culto) kulturarv och skydd för slutförda konstverk |
|
M1C3-28 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Mål |
Antal turistprojekt som ska få stöd genom Europeiska investeringsbankens tematiska fonder |
|
M1C3-29 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Mål |
Europeiska investeringsbankens tematiska fonder: Utbetalning till fonden av totalt 350 000 000 EUR. |
|
M1C3-32 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Mål |
Mål: Antal företag som ska få stöd genom Fondo Rotativo (första omgången) |
|
M1C3-33 |
Investering 4.2: Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Mål |
Mål: Antal fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden |
|
M1C3-34 |
Investeringar 4.2 Medel för turismföretagens konkurrenskraft |
Mål |
Antal fastigheter som har byggts om för turism av den nationella turistfonden |
|
M2C1-17 |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för kommunalt avfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1–17a |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för förpackningsavfall i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1–17ter |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för träförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1–17quater |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för järnmetallförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1-quinquies |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för aluminiumförpackningar – Handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1-sexies |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för glasförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1-f |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för papper och kartong i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1-okties |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Mål |
Återvinningsgrad för plastförpackningar i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin |
|
M2C1-nonies |
Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Delmål |
Ikraftträdande av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier |
|
M2C1–17-decies |
Reform av det nationella programmet för cirkulär ekonomi 1.1. Investering 1.2 – flaggskeppsprojekt inom den cirkulära ekonomin |
Delmål |
Ikraftträdande av separat insamling av farliga avfallsfraktioner som produceras av hushåll och textilier |
|
M2C2-46 |
Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi |
Delmål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för beviljande av lån för genomförande av insatser för energisamhällen |
|
M2C4-13 |
Investering 2.1b – Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Mål |
Slutförande av insatser av typ E |
|
M3C1-8 |
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder resten av Europa |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på sträckan Liguria-Alpi |
|
M3C2-9 |
Investering 1.1: Gröna hamnar: insatser för förnybar energi och energieffektivitet i hamnar |
Delmål |
Gröna hamnar: slutförande av bygg- och anläggningsarbeten |
|
M4C2-9 |
Investering 1.4: Stärka forskningsstrukturerna och stödja skapandet av ”nationella FoU-ledare” om viss viktig möjliggörande teknik |
Delmål |
Tilldelning av kontrakt till forskningsstrukturerna och skapande av ”nationella FoU-ledare” för utvalda viktig möjliggörande teknik |
|
M4C2-13 |
Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor |
Mål |
Antal nya nav som ska skapas |
|
M4C2-14 |
Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor |
Mål |
Utbetalning av ett ekonomiskt värde på 600 000 000 EUR. |
|
M4C2-15 |
Investering 2.3: Förstärkning och sektoriell/territoriell utvidgning av tekniköverföringscentrum per industrisektor |
Mål |
Antal små och medelstora företag som får stöd |
|
M6C1-9 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Mål |
Antal personer som får hjälp av telemedicinska verktyg (tredje omgången) |
|
M6C2-8 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Mål |
Sjukhusen digitaliseras (DEA – Nivå I och II) |
|
M6C2-11 |
Investering 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering. |
Mål |
Allmänpraktiserande läkare som matar in elektroniska patientjournaler. |
|
Delbetalning, belopp |
10 344 827 586 EUR |
2.10.Tionde delbetalningen (lånestöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
M1C1-146 |
Investering 1.4.4 – Antagande av nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR) |
Mål |
Nationella plattformar för digital identitet (SPID, CIE) och det nationella registret (ANPR) |
|
M2C3-6 |
Investering 1.1: Byggande av nya skolor genom ersättning av byggnad |
Mål |
Minst 400 000 kvm nya skolor byggs genom ersättning av byggnad. |
|
M2C3-8 |
Investeringar 1.2 – Byggande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet |
Mål |
Uppförande av byggnader, omskolning och förstärkning av fastighetstillgångar inom rättsväsendet |
|
M2C3-10 |
Investering 3.1: Främjande av effektiv fjärrvärme |
Mål |
Uppbyggnad eller utbyggnad av fjärrvärmenät |
|
M2C4-11 |
Investering 2.1.a. Åtgärder för att minska översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
Mål |
Hantering av översvämningsrisker och hydrogeologiska risker |
|
M2C4-15 |
Investering 2.2: Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna |
Mål |
Slutförande av små arbeten för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna T2 |
|
M2C4-17 |
Investering 2.2: Insatser för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna |
Mål |
Slutförande av medelstora arbeten för resiliens, förbättring av territoriet och energieffektivitet i kommunerna T2 |
|
M2C4-23 |
Investering 3.3 Åternaturifiering av Po-området |
Mål |
Minskning av flodbäddens konstlikhet för åternaturifiering av Po-området T2 |
|
M2C4-25 |
Investering 3,4. Sanering av förorenade områden utan ägare |
Mål |
Återupplivande av platser som inte är herrelösa |
|
M2C4-29 |
Investering 4,1. Investeringar i primär vatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning |
Mål |
Investeringar i primärvatteninfrastruktur för tryggad vattenförsörjning |
|
M2C4-32 |
Investering 4,2. Minskning av förluster i vattendistributionsnät, inbegripet digitalisering och övervakning av nät |
Mål |
Insatser i vattendistributionsnät, inklusive digitalisering och övervakning av nät T2 |
|
M2C4–34a |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser |
Mål |
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T1 |
|
M2C4–35a |
Investering 4.3 Investeringar i bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2 |
Mål |
Insatser för bevattningsjordbrukets motståndskraft för bättre förvaltning av vattenresurser T2 |
|
M2C4-38 |
Investering 4.4 Investeringar i avloppsrening och rening |
Mål |
Åtgärder för avloppsrening och rening T2 |
|
M3C1-9 |
Investering 1.2 – Höghastighetsbanor i norr som förbinder till resten av Europa |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Brescia-Verona-Vicenza-Padova. Liguria-Alpi och Verona-Brennero |
|
M3C1-11 |
Investering 1.3 – Diagonala anslutningar |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på sträckan Roma-Pescara, Orte-Falconara e Taranto – Metaponto-Potenza-Battipaglia |
|
M3C1-14 |
Investering 1.4 – Införande av det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg (ERTMS) |
Mål |
3400 km järnvägslinjer utrustade med det europeiska systemet för förvaltning av järnvägstransporter |
|
M3C1-16 |
Investeringar 1.5 – förstärkning av storstadsknutpunkter och viktiga nationella kopplingar |
Mål |
1280 km uppgraderade banavsnitt byggda på storstadsknutpunkter och viktiga nationella förbindelser |
|
M3C1-18 |
Investering 1.6 – Stärka regionala linjer – Uppgradering av regionala järnvägar (förvaltning av RFI) |
Mål |
Uppgraderade regionala linjer klara för tillstånd och driftsfaser |
|
M3C1-20 |
Investering 1.8 – Uppgradering av järnvägsstationer (RFI-förvaltning; i syd) |
Mål |
Uppgraderade och tillgängliga järnvägsstationer |
|
M5C2-20 |
Investering 6 – Innovationsprogram för bostadskvalitet |
Mål |
Antal bostadsenheter som får stöd (både när det gäller byggande och renovering) och kvadratmeter av offentliga platser som får stöd |
|
M1C1-147 |
Investering 1.2 – möjliggörande av molntjänster för lokal förberedande åtgärd |
Mål |
Molnkapacitet för lokal offentlig förvaltning T2 |
|
M1C1-148 |
Investering 1.4.1 – Medborgarnas erfarenheter – Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster |
Mål |
Förbättring av kvaliteten på och användbarheten hos digitala offentliga tjänster T2 |
|
M1C1-149 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO”-appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av Pagopa-plattformstjänster T2 |
|
M1C1-150 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO”-appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av ”IO” -app T2 |
|
M1C1-151 |
Investering 1.4.3 – Antagande av fler Pagopa-plattformstjänster och ”IO” -appen. 1.4.5 – digitalisering av offentliga meddelanden |
Mål |
Ökning av antagandet av digitala offentliga meddelanden T2 |
|
M1C1-152 |
Investering 1.6.1 – Digitalisering av inrikesministeriet |
Mål |
Inrikesministeriet – fullständigt ombyggda och digitaliserade processer T2 |
|
M1C1-153 |
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet |
Mål |
Digitaliserade domstolsärenden T2 |
|
M1C1-154 |
Investeringar 1.6.2 – Digitalisering av justitieministeriet |
Mål |
Rättsdata – kunskapssystem för sjöar T2 |
|
M1C1-155 |
Investering 1.6.3 – Digitalisering av det nationella institutet för social trygghet (INPS) och det nationella institutet för försäkring mot olycksfall i arbetet (INAIL) |
Mål |
INAIL – Full ombyggda och digitaliserade processer/tjänster T2 |
|
M1C2-15 |
Investering 2: Innovation och teknik inom mikroelektronik |
Mål |
Produktionskapacitet för kiselkarbidsubstrat |
|
M1C2-17 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Bostadsenheter med konnektivitet på 1 Gbps |
|
M1C2-18 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Skolbyggnader och vårdinrättningar med konnektivitet på 1 Gbps |
|
M1C2-20 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Vägar och korridorer i förorter med 5G-täckning på 1 Gbit/s |
|
M1C2-21 |
Investering 3: Snabba internetanslutningar (ultrabredband och 5G) |
Mål |
Områden med marknadsmisslyckande med 5G-täckning på 1 Gbps |
|
M1C2-23 |
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi |
Mål |
Markteleskop, operativt SST-center, rymdfabrik och demonstrator för flytande framdrivning utplacerade |
|
M1C2-24 |
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi |
Mål |
Konstellationer eller bevis på koncept för konstellationer som används |
|
M1C2-25 |
Investering 4: Satellitteknik och rymdekonomi |
Mål |
Tjänster som tillhandahålls offentliga förvaltningar |
|
M1C3-21 |
Investering 3.2: Utveckling av filmindustrin (projektet Cinecittà) |
Mål |
Antal teatrar vars arbeten för omskolning, modernisering och uppförande har slutförts |
|
M1C3-36 |
Investering 4.3: Caput Mundi Next Generation EU för stora turistevenemang. |
Mål |
Antal |
|
M2C1-19 |
Investering 3.1: Gröna öar |
Mål |
Genomförande av integrerade projekt på små öar |
|
M2C1-21 |
Investering 3.2: Gröna samhällen |
Mål |
Genomförande av de insatser som lagts fram i de gröna gemenskapernas planer |
|
M2C2-45 |
Investering 1.1 Utveckling av jordbrukets solenergisystem |
Mål |
Installation av solcellspaneler i jordbrukets solenergisystem |
|
M2C2-47 |
Investering 1.2 Främjande av förnybara energikällor för energisamhällen och samverkande egenförbrukare av förnybar energi |
Mål |
Produktion av förnybar energi i energisamhällen och medverkande egenförbrukare av förnybar energi |
|
M2C2-49 |
Investering 3.1 Produktion av vätgas i förfallna områden (Hydrogen Valleys) |
Mål |
Slutförande av projekt om vätgasproduktion i industriområden |
|
M2C2-51 |
Investering 3.2 Vätgasanvändning i svårnedbrytbar industri |
Mål |
Införande av vätgas i industriprocesser |
|
M2C2-53 |
Investering 5.2 väte |
Mål |
Tilldelning av alla offentliga kontrakt för färdigställande av industrianläggningar för tillverkning av elektrolysör |
|
M3C1-6 |
Investering 1.1 – Höghastighetsförbindelser med järnväg i söder för passagerare och gods |
Mål |
Höghastighetståg för både passagerare och gods på linjerna Napoli-Bari, Salerno-Reggio Calabria, Palermo-Catania |
|
M4C1-30 |
Reform 1.7: Reform av lagstiftningen om bostäder för studenter och investeringar i studentbostäder |
Mål |
Inkvarteringsenheter för studenter som inrättats och tilldelats enligt det befintliga och det nya lagstiftningssystemet |
|
M5C1-19 |
Investeringar 5 – Inrättande av kvinnoföretag |
Mål |
Företag enligt definitionen i den relevanta investeringspolicyn har fått ekonomiskt stöd. |
|
M5C2-12 |
Investeringar 4 – Investeringar i projekt för stadsförnyelse som syftar till att minska marginalisering och social försämring |
Mål |
Projekt för stadsförnyelseinsatser som omfattar kommuner. |
|
M5C2-14 |
Investering 5 – Integrerade stadsplaner – allmänna projekt |
Mål |
Slutförande av integrerade planeringsåtgärder i storstäder |
|
M5C2-18 |
Investering 5 – integrerade planer för städer – EIB:s fondandelsfond |
Mål |
Monetärt värde av bidraget till den tematiska fonden och stöd till stadsprojekt. |
|
M5C2-22 |
Investering 7 – Idrott och social inkludering |
Mål |
Insatser i samband med kontrakt som rör idrottsanläggningar. |
|
M5C3-13 |
1.4 – infrastrukturinvesteringar för den särskilda ekonomiska zonen |
Mål |
Slutförande av infrastrukturinsatser i de särskilda ekonomiska zonerna. |
|
M6C1-3 |
Investering 1.1: Lokala hälso- och sjukvårdsinrättningar för att förbättra det territoriella hälso- och sjukvårdsstödet. |
Mål |
Lokalvårdshem som ställs till förfogande och är tekniskt utrustade (första omgången) |
|
M6C1-6 |
Investering 1.2: Hemma som första plats för vård och telemedicin. |
Mål |
Ytterligare personer som vårdas i hemmet (första omgången) |
|
M6C1-11 |
Investering 1.3: Förstärkning av den mellanliggande hälso- och sjukvården och dess inrättningar (gemenskapssjukhusen). |
Mål |
Lokalsjukhus renoverade, sammankopplade och tekniskt utrustade (första omgången) |
|
M6C2-9 |
Investering 1.1: Digital uppdatering av sjukhusens tekniska utrustning. |
Mål |
Extra sängar i ICU och delintensivvård |
|
M6C2-10 |
Investering 1.2: Mot ett säkert och hållbart sjukhus |
Mål |
Antiseismiska ingrepp i sjukhusanläggningar är slutförda |
|
M6C2-12 |
Investering 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering. |
Delmål |
Systemet med sjukförsäkringskort och infrastrukturen för driftskompatibilitet för elektroniska patientjournaler är fullt funktionsdugliga. |
|
M6C2-13 |
Investering 1.3: Förstärkning av den tekniska infrastrukturen och av verktygen för datainsamling, databehandling, dataanalys och simulering. |
Mål |
Alla regioner har antagit och använder EHR |
|
M6C2-16 |
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal. |
Mål |
Utbildning i ledarskapsförmåga och digital kompetens för anställda vid den nationella hälso- och sjukvården |
|
M6C2-17 |
Investering 2.2: Utveckling av yrkeskompetens, digital kompetens och ledarskapsförmåga hos hälso- och sjukvårdspersonal. |
Mål |
Antal finansierade läkar- kontrakt för specialistutbildning |
|
Delbetalning, belopp |
12 256 982 814 EUR |
AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG
1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
Övervakningen och genomförandet av Italiens återhämtnings- och resiliensplan ska ske enligt följande arrangemang:
I enlighet med lagdekret nr 77 av den 31 maj 2021 ska ett antal samordningsstrukturer inrättas för övervakning och genomförande av planen. Det rör sig i synnerhet om följande: i) En styrkommitté (”cabina di regia”) som inrättats under ministerrådets ordförandeskap och som har huvuduppgiften att styra och samordna genomförandet av planen. II) ett samrådsorgan för den sociala dialogen som består av företrädare för arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, inbegripet lokala enheter. iii) ett tekniskt sekretariat som inrättats vid ministerrådets ordförandeskap, åtminstone under planens löptid, för att stödja styrkommitténs och samrådsorganets verksamhet. en tillsynsenhet som inrättats vid avdelningen för rättsliga och lagstiftningsrelaterade frågor vid ministerrådets ordförandeskap, åtminstone under planens löptid, med uppgift att identifiera flaskhalsar i genomförandet som härrör från regleringsfrågor och att utarbeta förslag till lösningar, bland annat när det gäller översyn och rationalisering av regleringsbestämmelser. V) En central samordningsstruktur vid ekonomi- och finansministeriet, som har befogenhet att genomföra den övergripande samordningen och övervakningen av planens genomförande (även när det gäller delmål och mål), kontrollen av förfarandenas och utgifternas korrekthet och rapporteringen samt det tekniska och operativa stödet till genomförandefaserna. Denna centraliserade struktur ska fungera som en gemensam kontaktpunkt på nationell nivå för Europeiska kommissionen. Ekonomi- och finansministeriet ser också till att planens resultat utvärderas. Dessutom ska samordningsstrukturer fastställas på nivån för varje central förvaltning som ansvarar för de åtgärder som ingår i planen, med uppgift att förvalta, övervaka, rapportera och kontrollera relevanta interventioner, även när det gäller övervakningen av genomförandet och framstegen mot att uppnå delmål och mål. Slutligen ska efterlevnadsmekanismer i samband med genomförandeproblem, bland annat genom aktivering av substitutionsbefogenheter gentemot de förvaltningar som ansvarar för åtgärderna i planen, införas i syfte att garantera ett snabbt och effektivt genomförande av projekt och mekanismer för att lösa konflikter på förhand ska inrättas.
För att stärka den administrativa kapaciteten för övervakning och genomförande planeras rekryteringen av tillfällig personal, bland annat när det gäller centrala förvaltningar med ansvar för planens interventioner och för ekonomi- och finansministeriet (inbegripet när det gäller den centrala samordningsstrukturen och avdelningen för statens räkenskaper), i enlighet med lagdekret nr 80 av den 9 juni 2021, och när det gäller förvaltningar i södra Italien, som förväntas stärka humankapitalet i samband med planering och användning av EU-medel, särskilt i enlighet med lag nr 178 från 2020. Dessutom ska budgetmedel anslås för aktivering och drift av det tekniska sekretariatet och den regleringsenhet för rationalisering och förbättring av lagstiftningen som inrättats under ministerrådets ordförandeskap. Slutligen planeras tekniskt och operativt stöd till centrala och lokala förvaltningar vid genomförandet av projekt, bland annat genom användning av offentliga kapitalbolag, en pool av experter för tekniskt bistånd och möjligheten att anlita extern expertis. Dessa insatser ska åtföljas av åtgärder för att minska byråkratin och förenkla de administrativa förfarandena i enlighet med lagdekret nr 77 av den 31 maj 2021.
I bestämmelserna föreskrivs också att ett nytt integrerat IT-system (Regis) ska inrättas och att de nuvarande systemen ska anpassas till dess att Regis tas i drift. Den befintliga inspektionsenheten för finansiella förbindelser med Europeiska unionen (IGRUE), inom ekonomi- och finansministeriet, ska ha till uppgift att samordna revisionssystemen och genomföra kontrollerna med stöd av det statliga kontoret för territoriella räkenskaper (RTS). Förstärkta arrangemang med Guardia di Finanza och relevanta oberoende myndigheter såsom den nationella antikorruptionsbyrån ANAC ska ingås, vilket stärker den roll som det italienska rättssystemet redan tilldelar dessa myndigheter när det gäller skyddet av de offentliga finanserna, inklusive EU:s offentliga finanser.
2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag
Ekonomi- och finansministeriet är det centrala samordningsorganet för Italiens plan för återhämtning och resiliens och dess genomförande och ansvarar för den övergripande samordningen och övervakningen av planen. Den fungerar särskilt som ett samordnande organ för övervakning, bland annat av framstegen när det gäller delmål och mål, och, när så är lämpligt, genomförande av kontroll- och revisionsverksamhet samt för tillhandahållande av rapportering och ansökningar om utbetalningar. Den samordnar rapporteringen av delmål och mål, relevanta indikatorer, men även kvalitativ finansiell information och andra uppgifter, t.ex. om slutmottagare. Datakodning sker hos de centrala förvaltningar som ansvarar för planens åtgärder, som ska rapportera de nödvändiga uppgifterna till ekonomi- och finansministeriet.
I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Italien, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har slutförts, lämna in en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget och, i förekommande fall, av lånet. Italien ska se till att kommissionen på begäran har full tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revision och kontroll.
Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Inga betydande skada” (2021/C58/01).
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Orsaka ingen betydande skada” (2021/C58/01).
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Utom projekt inom ramen för denna åtgärd inom kraft- och/eller värmeproduktion samt tillhörande överförings- och distributionsinfrastruktur som använder naturgas och som uppfyller villkoren i bilaga III till den tekniska vägledningen ”Inga betydande skada” (2021/C58/01).
Om den verksamhet som får stöd uppnår beräknade växthusgasutsläpp som inte är betydligt lägre än de relevanta riktmärkena, bör en förklaring ges till varför detta inte är möjligt. Riktmärken som fastställts för gratis tilldelning för verksamhet som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, i enlighet med kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/447.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i befintliga anläggningar för mekanisk biologisk behandling, där åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten eller eftermodifiera källsorterat avfall för kompost och anaerob nedbrytning av biologiskt avfall, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, eller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller en förlängning av anläggningarnas livstid. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.
Detta undantag gäller inte åtgärder inom ramen för denna åtgärd i anläggningar som uteslutande är avsedda för behandling av farligt avfall som inte kan återvinnas, och inte heller befintliga anläggningar, om åtgärderna inom ramen för denna åtgärd syftar till att öka energieffektiviteten, samla in avgaser för lagring, användning eller återvinning av material från förbränningsaska, förutsatt att sådana åtgärder inom ramen för denna åtgärd inte leder till en ökning av anläggningarnas kapacitet för avfallshantering eller till att anläggningens livstid försvinner. för vilka bevis lämnas på anläggningsnivå.