EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 21.6.2021
COM(2021) 338 final
2021/0162(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2021) 160 final}
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 21.6.2021
COM(2021) 338 final
2021/0162(NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2021) 160 final}
2021/0162 (NLE)
Förslag till
RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
om godkännande av bedömningen av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens 1 , särskilt artikel 20,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Covid-19-utbrottet har haft en störande inverkan på Österrikes ekonomi och har ökat de utmaningar som fanns före pandemin. År 2019 var Österrikes bruttonationalprodukt (BNP per capita) 144 % av EU-genomsnittet. Österrikes BNP i fasta priser minskade med 6,6 % under 2020 och enligt kommissionens vårprognos 2021 förväntas BNP minska med sammanlagt 3,4 % under perioden 2020–2021. Långvariga aspekter med inverkan på de ekonomiska resultaten på medellång sikt omfattar i synnerhet ekonomiska och finanspolitiska utmaningar kopplade till en åldrande befolkning, en jämförelsevis låg produktivitetstillväxt, ett relativt högt skattetryck på arbete och en suboptimal användning av arbetskraftspotentialen.
(2)Den 9 juli 2019 och den 20 juli 2020 riktade rådet rekommendationer till Österrike inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rådet rekommenderade särskilt att man skulle förenkla och rationalisera de statsfinansiella relationerna och ansvarsfördelningen, säkerställa att hälso- och sjukvårdssystemen, systemen för långvarig vård och omsorg, samt pensionssystemet är hållbara, skatteväxla bort från arbete och göra skattemixen mer gynnsam för hållbar tillväxt, säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av likviditets- och stödåtgärder för ekonomin som svar på pandemin, förbättra arbetsmarknadsresultaten för lågutbildade personer, stödja heltidsarbete bland kvinnor, säkerställa lika möjligheter inom utbildning och höja nivån på grundläggande färdigheter för mindre gynnade grupper, inbegripet personer med migrantbakgrund, fokusera på investeringar i hållbar grön och digital omställning, inbegripet i företag, forskning, innovation, energi och transporter, samt minska den administrativa bördan och regelbördan för företag. Kommissionen har bedömt framstegen med genomförandet av dessa landsspecifika rekommendationer vid den tid då återhämtnings- och resiliensplanen lämnades in och anser att rekommendationen om att vidta nödvändiga åtgärder för att på ett ändamålsenligt sätt hantera covid-19-pandemin, upprätthålla ekonomin och stödja den påföljande återhämtningen har genomförts fullt ut. Betydande framsteg har gjorts när det gäller rekommendationen om att säkerställa ett ändamålsenligt genomförande av likviditets- och stödåtgärder, särskilt för små och medelstora företag.
(3)[I rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet 2 rekommenderades medlemsstaterna i euroområdet att vidta åtgärder, inbegripet genom sina återhämtnings- och resiliensplaner, för att bland annat säkerställa en politisk inriktning som stöder återhämtningen och ytterligare förbättra konvergensen, resiliensen och en hållbar och inkluderande tillväxt. Rådet rekommenderade också att de nationella institutionella ramarna skulle stärkas för att säkerställa makroekonomisk stabilitet och för att fullborda EMU och stärka eurons internationella ställning.] [Om rådets rekommendation inte har antagits när genomförandebeslutet antas ska detta skäl tas bort].
(4)Den 30 april 2021 lämnade Österrike in sin nationella återhämtnings- och resiliensplan till kommissionen i enlighet med artikel 18.1 i förordning (EU) 2021/241. Före inlämnandet hade en samrådsprocess genomförts i enlighet med den nationella rättsliga ramen med lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter. Det nationella egenansvaret för återhämtnings- och resiliensplanerna är förutsättningen för att genomförandet av dem ska lyckas och ge en bestående inverkan på nationell nivå och trovärdighet på europeisk nivå. Kommissionen har med stöd av artikel 19 i den förordningen bedömt återhämtnings- och resiliensplanens relevans, ändamålsenlighet, effektivitet och enhetlighet i enlighet med bedömningsriktlinjerna i bilaga V till samma förordning.
(5)För att stödja återhämtningen i efterdyningarna av covid-19-krisen bör återhämtnings- och resiliensplanerna syfta till att uppnå de allmänna målen i faciliteten för återhämtning och resiliens, som inrättades genom förordning (EU) 2021/241, och i EU:s återhämtningsinstrument, som inrättades genom rådets förordning (EU) 2020/2094 3 . De bör främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att bidra till de sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241.
(6)Genomförandet av medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner utgör en samordnad insats för investeringar och reformer i hela unionen. Genom att reformerna och investeringarna samordnas och genomförs samtidigt och genom att gränsöverskridande projekt genomförs kommer dessa insatser att ömsesidigt förstärka varandra och skapa positiva spridningseffekter i hela unionen. Därför kommer omkring en tredjedel av facilitetens inverkan på medlemsstaternas tillväxt och jobbskapande att uppstå genom spridningseffekter från andra medlemsstater.
Ett balanserat svar som bidrar till de sex pelarna
(7)Återhämtnings- och resiliensplanen utgör i enlighet med artikel 19.3 a och avsnitt 2.1 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ett övergripande och tillräckligt balanserat svar på den ekonomiska och sociala situationen och bidrar därigenom på lämpligt sätt till samtliga sex pelare som avses i artikel 3 i förordning (EU) 2021/241, med beaktande av den berörda medlemsstatens särskilda utmaningar och ekonomiska tilldelning.
(8)Den österrikiska återhämtnings- och resiliensplanen innehåller en balanserad blandning av investeringar och reformer som omfattar fyra huvudområden av betydelse för Österrike: i) hållbar återhämtning, ii) digital återhämtning, iii) kunskapsbaserad återhämtning, och iv) rättvis återhämtning. Tyngdpunkten i planen ligger på den gröna och digitala omställningen, inbegripet stora investeringar på områden som värmerenovering, utsläppsfria transporter och bredbandsinfrastruktur med hög kapacitet. Planen innehåller åtgärder som säkerställer betydande bidrag till alla de sex pelarna genom både reformer och investeringar. Varje pelare omfattas av ett stort antal åtgärder som säkerställer att pelarens mål stöds av verksamhet inom minst ett område som är relevant för Österrike. Två pelare (grön omställning, smart och hållbar tillväxt för alla) stöds av åtgärder på alla fyra relevanta områden och tre pelare (digital omställning, social och territoriell sammanhållning, politik för nästa generation) stöds av åtgärder på tre områden. I enlighet med den övergripande inriktningen i den österrikiska planen stöder det största antalet åtgärder smart och hållbar tillväxt för alla, tätt följt av antalet åtgärder till stöd för den gröna omställningen och den sociala och territoriella sammanhållningen.
(9)Åtgärder till stöd för smart och hållbar tillväxt för alla ingår i hela planen och omfattar två planerade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse som omfattar framtidsorienterad teknik (mikroelektronik och vätgas), en miljösocial skattereform, åtgärder för att stärka företagens finansieringsmöjligheter genom en investeringsbonus, stöd för att minska energifattigdomen och åtgärder för att liberalisera företagsklimatet. Social och territoriell sammanhållning stöds av åtgärder för att reformera pensionssystemet som förväntas bidra till att minska skillnaderna i pension mellan kvinnor och män och fattigdomen bland äldre, och genom investeringar i t.ex. fortbildnings- och omskolningsverksamhet, utbildningsbonus och tidigt stöd till gravida kvinnor med sämre förutsättningar.
(10)Resiliens inom hälso- och sjukvård, liksom ekonomisk, social och institutionell resiliens omfattas av åtgärder såsom inrättandet av det första österrikiska institutet för precisionsmedicin och en nationell utbyggnad av särskilt stöd till mindre gynnade unga mödrar och deras familjer i syfte att minska risken för social utestängning. Särskilda utbildningsåtgärder förväntas bidra till att förbättra elevernas digitala färdigheter och hjälpa till att återfå förlorade möjligheter till lärande på grund av nedstängningarna, och på så sätt bidra till att stärka nästa generation.
Ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna
(11)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 b och avsnitt 2.2 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 bidra till att effektivt ta itu med alla eller en betydande del av de utmaningar (betyg A) som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer, inbegripet finanspolitiska aspekter, som riktats till Österrike eller utmaningar som identifierats i andra relevanta dokument som officiellt antagits av kommissionen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Rekommendationerna som gäller de omedelbara finanspolitiska insatserna mot pandemin kan anses falla utanför tillämpningsområdet för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan, oavsett det faktum att Österrike i allmänhet har handlat lämpligt och i tillräcklig grad när det gäller det omedelbara behovet av att stödja ekonomin med hjälp av finanspolitiska medel under 2020 och 2021, i enlighet med bestämmelserna i den allmänna undantagsklausulen.
(12)Planen omfattar ett stort antal ömsesidigt förstärkande reformer och investeringar som på ett ändamålsenligt sätt bidrar till att hantera alla eller en betydande del av de ekonomiska och sociala utmaningar som beskrivs i de landsspecifika rekommendationerna till Österrike. Planerade ändringar av skattesystemet bör utformas för att minska Österrikes utsläpp av växthusgaser och samtidigt bidra till skatteväxling bort från arbete och beakta ekologiska och sociala aspekter. Kvinnors deltagande på heltid på arbetsmarknaden förväntas gynnas av ett förbättrat utbud av bra barnomsorg i tidig ålder. Den sedan länge erkända utmaningen med skillnader i pension mellan kvinnor och män hanteras också genom åtgärder i planen. Investeringar i energieffektivitet, förnybara energikällor, utfasning av fossila bränslen i industrin, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi, och därmed sammanhängande reformer, inbegripet en översyn av stödramen för förnybara energikällor och utfasningen av oljeuppvärmningssystem, förväntas främja den gröna omställningen.
(13)Planen tar också upp några av de sociala och ekonomiska utmaningar som har uppstått eller förvärrats under covid-19-krisen. En rad aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder syftar till att ta itu med det ökade behovet av hjälp till lågutbildade och öka möjligheterna på arbetsmarknaden för mindre gynnade grupper. Dessa åtgärder omfattar en utbildningsbonus och en enda kontaktpunkt för sådana långtidsarbetslösa som har flera hinder för sysselsättning och integration. Elever som har påverkats negativt av bristen på fysisk närvaro i klassen bör ha möjlighet att delta i kompletterande lärandemiljöer som gör det möjligt för dem att förbättra sina kunskaper och säkerställa tillfredsställande läranderesultat. Kultursektorn, som har drabbats av stängningen av kulturlokaler, bör dra nytta av stödåtgärder som digitalisering av kulturföremål och renovering av kulturplatser. Engångsprincipen förväntas lätta och förenkla den administrativa bördan för företagen eftersom den syftar till att minska den administrativa bördan och efterlevnadskostnader som beror på inkompatibla it-system, samtidigt som investeringar uppmuntras.
Bidrag till tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomisk, social och institutionell resiliens
(14)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 c och avsnitt 2.3 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 ha hög inverkan (betyg A) genom att stärka medlemsstatens tillväxtpotential, jobbskapande och ekonomiska, sociala och institutionella resiliens, bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, bland annat genom att främja barn- och ungdomspolitik, och lindra covid-19-krisens ekonomiska och sociala konsekvenser, och därigenom öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och konvergensen inom unionen.
(15)Simuleringar som kommissionen gjort visar att planen har potential att öka Österrikes BNP med mellan 0,4 och 0,7 % till 2026 4 . De åtgärder i den österrikiska planen som förväntas ha en positiv inverkan på den sociala sammanhållningen och bidra till att minska de sociala och ekonomiska riskerna för utsatta grupper är särskilt sådana som förbättrar utsatta gruppers utsikter till deltagande på arbetsmarknaden. Lågutbildade, arbetslösa och personer utanför arbetskraften kan dra nytta av åtgärder för fortbildning och omskolning, som förväntas förbättra deras anställbarhet. Enklare tillgång till sociala stödåtgärder genom en enda kontaktpunkt bör göra det möjligt för dem som drabbats hårdast av krisen att övervinna utmaningarna och öka möjligheterna till socialt deltagande.
(16)Särskilda åtgärder planeras för barn och ungdomar så att de kan övervinna effekterna av övergången till distansundervisning. Alla elever och studerande kunde inte dra nytta av online-utbildning, och vissa av dem har därför upplevt avbrott i sina lärandeprocesser. Utbudet av extra utbildningstimmar riktar sig till dem som drabbats hårdast av krisen. Åtgärder i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter omfattar, förutom förbättrad tillgång till utbildning av god kvalitet, även det ökade utbudet av tidig barnomsorg och åtgärder för att förbättra pensionssystemets jämlikhet och bidra till bättre jämställdhet mellan kvinnor och män.
Inte orsaka betydande skada
(17)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 d och avsnitt 2.4 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 säkerställa att ingen åtgärd för genomförande av reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen orsakar betydande skada för miljömål (betyg A) i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 5 (principen om att inte orsaka betydande skada).
(18)Bedömningen har genomförts i enlighet med Europeiska kommissionens tekniska vägledning om att inte orsaka betydande skada (2021/C 58/01). Den omfattar de sex miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, nämligen begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser, omställning till en cirkulär ekonomi, förebyggande och begränsning av föroreningar samt skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. För de åtgärder där en risk identifierats har denna risk hanterats genom särskilda och relevanta åtgärder för att säkerställa fullständig efterlevnad av principen. När det gäller ekonomiskt stöd för att omvandla industrin i en klimatneutral riktning bör ett delmål etableras för att säkerställa att tillhörande kriterier för stödberättigande inkluderas i de offentliggjorda ansökningsomgångarna för storskaliga omställningsprojekt i industrier som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem.
Bidrag till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald
(19)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 e och avsnitt 2.5 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) förväntas bidra till den gröna omställningen, inbegripet biologisk mångfald, eller som hanterar de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder klimatmålen står för ett belopp som motsvarar 58,7 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241. I enlighet med artikel 17 i förordning (EU) 2021/241 är återhämtnings- och resiliensplanen förenlig med informationen i den nationella energi- och klimatplanen för 2021–2030.
(20)Hälften av delar som ingår i planen omfattar investeringar som förväntas bidra till klimatmålen med tydlig inriktning på att minska koldioxidutsläppen. Åtgärderna är således förenliga med de utmaningar som identifierats i Österrikes nationella energi- och klimatplan och förväntas bidra till energi- och klimatmålen för 2030. Planen är särskilt inriktad på hållbar rörlighet, byggande och industri, som räknas till Österrikes största utsläppskällor av växthusgaser. När det gäller rörlighet bör vissa åtgärder bidra till elektrifiering av fordon som används i kollektivtrafiken, medan andra förväntas göra kollektivtrafiknätet mer attraktivt och uppmuntra människor att övergå från privata transporter till kollektivtrafik. Utsläpp från industrin, inbegripet från tunga industrier (såsom anläggningar som omfattas av EU:s utsläppshandelssystem) och utsläpp från företagens transporter, bör hanteras genom ett investeringsstödprogram. Dessutom förväntas utsläppen från byggnader minska i och med en särskild stödordning för att främja att gas- och oljeuppvärmningssystem ersätts med mer hållbara uppvärmningsanordningar.
(21)Planen förväntas uppfylla miljömålen genom sina åtgärder för att stödja den cirkulära ekonomin, den biologiska mångfalden och klimatanpassningen. Den förväntas medverka till att uppfylla unionens miljöpolitiska mål och bidra till att förbättra, skydda och återställa Österrikes biologiska mångfald, naturliga kolsänkor och Natura 2000-nätverk och därigenom bidra till EU:s och medlemsstaternas strategier för biologisk mångfald. En ny särskild markskyddsstrategi förväntas minska markanvändningen.
Bidrag till den digitala omställningen
(22)Återhämtnings- och resiliensplanen innehåller i enlighet med artikel 19.3 f och avsnitt 2.6 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 åtgärder som i stor utsträckning (betyg A) bidrar till den digitala omställningen eller till hanteringen av de utmaningar som följer av omställningen. Åtgärderna som stöder de digitala målen står för ett belopp som motsvarar 52,8 % av planens totala tilldelning, beräknat i enlighet med metoden i bilaga VII till förordning (EU) 2021/241.
(23)Österrikes plan förväntas bidra till digitaliseringen av landet genom att stödja en utbredd utbyggnad av gigabit-kapabla accessnät och genom att landet säkerställer att de områden som för närvarande är eftersatta, mindre gynnade eller avlägsna får bättre nätverk. Åtgärderna i planen är förenliga med andra österrikiska ramar som fastställer de digitala målen för 2030 och 2050, såsom bredbandsstrategin 2030 (Breitbandstrategie 2030) och den digitala handlingsplanen Österrike (Digitaler Aktionsplan Austria). Den österrikiska återhämtnings- och resiliensplanen bör säkerställa att eleverna har relevant digital utrustning och förväntas också förbättra deras digitala färdigheter och underlätta en ökad användning av digitala verktyg och metoder i undervisnings- och lärandemiljöer. Detta förväntas bidra till att hantera utmaningar som har förstärkts på grund av covid-19-pandemin, såsom svårigheten att tillhandahålla digital utbildning för alla studerande under nedstängningar.
Bestående inverkan
(24)Återhämtnings- och resiliensplanen förväntas i enlighet med artikel 19.3 g och avsnitt 2.7 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) ha en bestående inverkan på Österrike.
(25)Den österrikiska planen innehåller ett stort antal reformer som kan stödja varaktiga strukturförändringar. Häri ingår reformen av hälso- och sjukvårdssystemet med större vikt vid primärvården och stödet till mödra- och barnavård. Andra åtgärder som ingår i planen förväntas vidare minska företagens administrativa börda och bidra till digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.
(26)Planen innehåller flera investeringar som förväntas få bestående inverkan, särskilt i samband med den gröna och den digitala omställningen. Åtgärderna för att öka användningen av förnybara energikällor inbegriper en övergång till miljövänliga uppvärmningssystem. Byggnadsrenoveringar bör minska energiförbrukningen och de därmed sammanhängande utsläppen. Investeringar i bredband med hög kapacitet och andra infrastrukturåtgärder förväntas underlätta införandet av digital teknik och stödja privata hushåll, näringslivet och den offentliga förvaltningen när det gäller att på bästa sätt utnyttja de tekniska framstegen. Planens bestående inverkan kan också förstärkas genom synergieffekter mellan planen och andra program, inbegripet de sammanhållningspolitiska fonderna, i synnerhet genom att på ett meningsfullt sätt ta itu med de territoriella utmaningarna och främja en balanserad utveckling.
Övervakning och genomförande
(27)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 h och avsnitt 2.8 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att säkerställa en effektiv övervakning och ett effektivt genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen, inbegripet den planerade tidsplanen, delmålen och målen samt de relaterade indikatorerna.
(28)Det övergripande genomförandet av den österrikiska planen bör övervakas av det österrikiska finansministeriet. Lämpliga arrangemang har införts för att fastställa hur andra ministerier och organ bör ansvara för genomförandet, övervakningen och rapporteringen av de åtgärder som de ansvarar för. Delmålen och målen i den österrikiska planen utgör ett lämpligt system för övervakning av planens genomförande. De är tillräckligt tydliga och heltäckande för att säkerställa att slutförandet av dem kan följas och kontrolleras. Delmål och mål är också av betydelse för redan genomförda åtgärder som är berättigade i enlighet med artikel 17.2 i förordningen. För att motivera en begäran om utbetalning måste dessa delmål och mål ha uppnåtts på ett tillfredsställande sätt över tid.
(29)Kontrollmekanismer, datainsamling och ansvarsområden som de österrikiska myndigheterna beskriver verkar vara tillräckligt starka för att på ett tillräckligt sätt motivera begäran om utbetalningar så snart delmålen och målen har bedömts vara uppfyllda.
(30)Medlemsstaterna bör säkerställa att ekonomiskt stöd inom ramen för faciliteten kommuniceras och bekräftas i enlighet med artikel 34 i förordning (EU) 2021/241. Tekniskt stöd kan begäras inom ramen för instrumentet för tekniskt stöd för att bistå medlemsstaterna vid genomförandet av deras plan.
Kostnader
(31)Den motivering som lämnats för de uppskattade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 i och avsnitt 2.9 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i måttlig utsträckning (betyg B) rimlig och trovärdig, överensstämmer med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.
(32)Österrike har lämnat individuella kostnadsberäkningar för alla 33 investeringar i återhämtnings- och resiliensplanen. Österrike har lämnat tillräcklig information och tillräckliga bevis för att de uppskattade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen som ska finansieras enligt förordning (EU) 2021/241 inte kommer att täckas av befintlig eller planerad unionsfinansiering.
(33)På grundval av en bedömning av enskilda kostnadsberäkningar och tillhörande styrkande handlingar förefaller den uppskattade totala kostnaden för planen vara rimlig och trovärdig. Huvuddelen av de enskilda kostnadsberäkningar som lämnats in tillsammans med planen bedöms vara rimliga, begripliga och baserade på sunda underliggande antaganden. Merparten av kostnadsberäkningarna i den österrikiska planen bedöms vara rimliga, underbyggda av referenskostnader för de viktigaste kostnadsdrivande faktorerna, stödda av tydliga bevis och i linje med jämförbara reformer eller investeringar. Slutligen överensstämmer de uppskattade totala kostnaderna för återhämtnings- och resiliensplanen med principen om kostnadseffektivitet och står i proportion till den förväntade nationella ekonomiska och sociala effekten.
Skydd av ekonomiska intressen
(34)De arrangemang som föreslås i återhämtnings- och resiliensplanen är i enlighet med artikel 19.3 j och avsnitt 2.10 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 lämpliga arrangemang (betyg A) för att förebygga, upptäcka och åtgärda korruption, bedrägerier och intressekonflikter vid användning av medel som tillhandahålls inom ramen för den förordningen och arrangemangen förväntas på ett ändamålsenligt sätt bidra till att dubbelfinansiering från den förordningen och andra unionsprogram undviks. Detta görs utan att det påverkar tillämpningen av andra instrument och verktyg för att främja och verkställa efterlevnaden av EU-lagstiftningen, inbegripet att förebygga, upptäcka och korrigera korruption, bedrägerier och intressekonflikter, för att skydda unionens finanser i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092.
(35)Planen innehåller en detaljerad beskrivning av kontrollsystemet och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa genomförandet av åtgärderna i enlighet med alla tillämpliga regler. Systemet bygger på robusta processer och strukturer där finansministeriet är det centrala samordningsorganet. Systemet omfattar tydligt identifierade aktörer, och de ansvariga ministerierna ansvarar för att övervaka och kontrollera genomförandeorganen i de fall där de inte själva genomför åtgärderna. De ansvariga ministerierna kontrolleras av sina interna revisionsenheter. Det centrala revisionsorganet är den nationella revisionsrätten.
(36)I det revisions- och kontrollsystem som fastställs i planen anges tydligt hur de relevanta funktionerna har separerats. Den beskriver ansvarsområdena inom det interna kontrollsystemet och ger den centrala revisionsmyndighetens rättsliga mandat och belyser dess oberoende i förhållande till regeringen. Genomförandeorganens ansvar för att samla in och lagra uppgifter om slutliga stödmottagare och annan relevant information, inbegripet arrangemangen för att göra informationen tillgänglig för revisionsorganen, anges tydligt i planen, som också föreskriver användning av lämpliga register och databaser.
(37)I planen anges tydligt att det österrikiska revisions- och kontrollsystemet har tillräcklig administrativ kapacitet för att genomföra planen. Befintliga strukturer med erfarenhet av förvaltning av EU-medel bör få i uppdrag att vidta nödvändiga åtgärder.
Planens enhetlighet
(38)Planen innehåller i enlighet med artikel 19.3 k och avsnitt 2.11 i bilaga V till förordning (EU) 2021/241 i stor utsträckning (betyg A) åtgärder för genomförandet av reformer och offentliga investeringsprojekt som utgör samordnade insatser.
(39)Planen innehåller en balanserad uppsättning reformer och investeringar som ömsesidigt förstärker varandra i stor utsträckning. Utformningen av planen säkerställer att både investeringar och reformer bidrar till det övergripande målet att ta itu med långvariga strukturella utmaningar och samtidigt ta itu med utmaningarna i samband med covid-19-pandemin. Planen ger incitament till förmån för den gröna eller digitala omställningen, t.ex. att ett koldioxidpris införs eller uppvärmningssystem för fossila bränslen ersätts, samtidigt som man tar hänsyn till de sociala konsekvenserna genom att bekämpa energifattigdom. Planen tillhandahåller omskolning och fortbildning för huvudsakligen lågutbildade personer, samtidigt som de befintliga hindren för deltagande i sådan verksamhet minskas. Strukturella förändringar förväntas förenkla företagens administrativa börda genom gemensamma digitala kontaktpunkter, samtidigt som investeringarna leder till en storskalig ökning av den digitala kapaciteten.
Jämställdhet och likabehandling
(40)Den österrikiska planen innehåller en serie åtgärder som förväntas hantera landets utmaningar när det gäller jämställdhet och lika möjligheter för alla. Jämställdhetshänsyn återspeglas i hela planen. Åtgärderna omfattar reformer och investeringar för att öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom att öka tillgången till förskoleverksamhet och barnomsorg. Hälsobehoven hos mindre gynnade gravida kvinnor tas också upp i planen. Inom forskningssektorn ingår mål för kvinnor som tar examen i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Åtgärderna i samband med förändringarna av pensionssystemet förväntas minska skillnaderna i pension mellan kvinnor och män. Dessutom innehåller planen åtgärder för att förbättra utbildningsresultaten och kompetensnivån för grupper som har sämre förutsättningar, t.ex. personer med invandrarbakgrund.
Självbedömning av säkerhet
(41)En självbedömning av säkerhet har inte lämnats eftersom det inte har ansetts tillämpligt av Österrike, i enlighet med artikel 18.4 g i förordning (EU) 2021/241.
Gränsöverskridande projekt och projekt som omfattar flera länder
(42)I den österrikiska planen ingår två planerade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse. Genom projektet för mikroelektronik och konnektivitet förväntas områden som kraftelektronik, sensorer och processteknik stärkas, medan andra områden, som innovativ nätverks- och mikroelektronikteknik, bör utvecklas ytterligare för att stödja Europas strategiska oberoende och energieffektiva lösningar. Projektet för att bygga ett europeiskt ekosystem för vätgas förväntas stödja vätgasproduktion, lagring och industriell tillämpning, särskilt i energiintensiva industrier och inom rörlighetssektorn. Detta förväntas bidra till EU:s klimatmål.
Samrådsprocess
(43)På grundval av sammanfattningen av samrådsprocessen från Österrike, rådfrågades lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer, ungdomsorganisationer och andra berörda parter inför utarbetandet av planen. Planen presenterar utförligt omfattningen av de 174 bidrag som mottagits från 148 olika enheter senast den 26 februari 2021. I planen anges också vilka av de åtgärder som ingår i planen som stöddes av de berörda parterna. För att säkerställa de berörda aktörernas egenansvar är det mycket viktigt att involvera alla berörda lokala myndigheter och parter, inbegripet arbetsmarknadens parter, under hela genomförandet av de investeringar och reformer som ingår i planen.
Positiv bedömning
(44)Efter kommissionens positiva bedömning av den österrikiska återhämtnings- och resiliensplanen då det konstaterades att planen på ett tillfredsställande sätt uppfyller bedömningskriterierna i förordning (EU) 2021/241, i enlighet med artikel 20.2 och bilaga V i den förordningen, ska det i detta beslut anges vilka reformer och investeringsprojekt som är nödvändiga för att genomföra planen, relevanta delmål, mål och indikatorer samt vilket belopp som unionen ställt till förfogande för planens genomförande i form av icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd.
Ekonomiskt bidrag
(45)Den totala kostnaden för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan beräknas uppgå till 4 499 475 001 EUR. Eftersom återhämtnings- och resiliensplanen på ett tillfredsställande sätt uppfyller de bedömningskriterier som anges i förordning (EU) 2021/241 och de beräknade totala kostnaderna för planen dessutom är högre än det högsta ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Österrike bör det ekonomiska bidrag som tilldelas för Österrikes återhämtnings- och resiliensplan vara lika med det totala ekonomiska bidrag som är tillgängligt för Österrike. Genomförandet av Österrikes plan mobiliserar därmed ytterligare belopp utöver EU-stödet vilket kommer att täckas med den nationella budgeten.
(46)I enlighet med artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 ska beräkningen av det högsta ekonomiska bidraget för Österrike uppdateras senast den 30 juni 2022. I enlighet med artikel 23.1 i den förordningen bör därmed ett belopp avseende Österrike göras tillgängligt för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. När det högsta ekonomiska bidraget har uppdaterats ska rådet, på kommissionens förslag, om nödvändigt och utan onödigt dröjsmål ändra detta beslut för att inkludera det uppdaterade högsta ekonomiska bidraget.
(47)Det stöd som ska tillhandahållas kommer att finansieras genom att kommissionen lånar upp medel på unionens vägnar på grundval av artikel 5 i rådets beslut (EU, Euratom) 2020/2053 6 . Stödet bör betalas ut i delbetalningar när Österrike på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen.
(48)Österrike har begärt att 13 % av det ekonomiska bidraget ska betalas ut i form av förfinansiering. Detta belopp bör göras tillgängligt för Österrike med förbehåll för ikraftträdandet av detta beslut och i enlighet med det finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241.
(49)Detta beslut bör inte påverka resultatet av eventuella förfaranden för tilldelning av unionsmedel från något annat unionsprogram än förordning (EU) 2021/241 eller av förfaranden som rör snedvridningar av den inre marknadens funktion som kan komma att inledas, särskilt enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Beslutet befriar inte medlemsstaterna från kravet att i enlighet med artikel 108 i fördraget till kommissionen anmäla alla planerade statliga stödåtgärder.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Godkännande av bedömningen av återhämtnings- och resiliensplanen
Härmed godkänns bedömningen av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan på grundval av kriterierna i artikel 19.3 i förordning (EU) 2021/241. Reformer och investeringsprojekt i återhämtnings- och resiliensplanen, arrangemangen och tidsplanen för övervakning och genomförande av planen, inbegripet relevanta delmål och mål, relevanta indikatorer för att mäta uppnåendet av planerade delmål och mål, samt arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till relevanta underliggande data anges i bilagan till detta beslut.
Artikel 2
Ekonomiskt bidrag
1.Unionen ska göra ett ekonomiskt bidrag i form av icke återbetalningspliktigt stöd motsvarande 3 461 398 824 EUR 7 tillgängligt för Österrike. Ett belopp om 2 230 734 344 EUR ska finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande senast den 31 december 2022. Om den uppdatering av beräkningen som föreskrivs i artikel 11.2 i förordning (EU) 2021/241 resulterar i ett belopp för Österrike som är lika med eller högre än detta belopp ska ett ytterligare belopp om 1 230 664 480 EUR finnas tillgängligt så att det kan bli föremål för ett rättsligt åtagande från och med den 1 januari 2023 till och med den 31 december 2023.
2.Kommissionen ska göra unionens ekonomiska bidrag tillgängligt för Österrike i delbetalningar i enlighet med bilagan till detta beslut. Ett belopp om 449 981 847 EUR, motsvarande 13 % av det ekonomiska bidraget, ska göras tillgängligt i form av förfinansiering. Förfinansieringen och delbetalningarna får betalas ut av kommissionen i en eller flera trancher. Storleken på trancherna ska vara beroende av tillgången till finansiella medel.
3.Förfinansieringen ska verkställas med förbehåll för ikraftträdandet av, och i enlighet med, det finansieringsavtal som föreskrivs i artikel 23.1 i förordning (EU) 2021/241. Förfinansieringen ska räknas av genom proportionella avdrag från delbetalningarna.
4.Delutbetalningarna ska verkställas i enlighet med finansieringsavtalet på villkor att det finns tillgängliga medel och att kommissionen fattar ett beslut i enlighet med artikel 24 i förordning (EU) 2021/241 om att Österrike på ett tillfredsställande sätt har uppnått de relevanta delmål och mål som fastställts för genomförandet av återhämtnings- och resiliensplanen. Med förbehåll för ikraftträdandet av de rättsliga åtaganden som avses i punkt 1 ska delmål och mål ha uppnåtts senast den 31 augusti 2026 för att kunna användas som grund för utbetalning.
Artikel 3
Adressat
Beslutet riktar sig till Republiken Österrike.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordföranden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 21.6.2021
COM(2021) 338 final
BILAGA
till
förslaget till rådets genomförandebeslut
om godkännande av bedömningen av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan
{SWD(2021) 160 final}
Innehåll
DEL 1: HÅLLBAR ÅTERHÄMTNING
A. UNDERORDNAD DEL 1.A Renoveringsvåg
B. UNDERORDNAD DEL 1.B Miljövänlig mobilitet
C. UNDERORDNAD DEL 1.C Biologisk mångfald och cirkulär ekonomi
D. UNDERORDNAD DEL 1.D Omvandling till klimatneutralitet
DEL 2: DIGITAL ÅTERHÄMTNING
E. UNDERORDNAD DEL 2.A Utbyggnad av bredband31
F. UNDERORDNAD DEL 2.B Digitalisering av skolor37
G. UNDERORDNAD DEL 2.C Digitalisering av offentlig förvaltning42
H. UNDERORDNAD DEL 2.D Digital och ekologisk omvandling av företag48
DEL 3: KUNSKAPSBASERAD ÅTERHÄMTNING54
I. UNDERORDNAD DEL 3.A Forskning54
J. UNDERORDNAD DEL 3.B Omskolning och fortbildning62
K. UNDERORDNAD DEL 3.C Utbildning66
L. UNDERORDNAD DEL 3.D Strategisk innovation72
DEL 4: BARA ÅTERKRAV77
M. UNDERORDNAD DEL 4.A Hälsa77
N. UNDERORDNAD DEL 4.B Resilienta kommuner83
O. UNDERORDNAD DEL 4.C Konst och kultur91
P. UNDERORDNAD DEL 4.D Resiliens genom reformer97
BILAGA
AVSNITT 1: REFORMER OCH INVESTERINGAR I ÅTERHÄMTNINGS- OCH RESILIENSPLANEN
1.Beskrivning av reformer och investeringar
DEL 1: HÅLLBAR ÅTERHÄMTNING
A. UNDERORDNAD DEL 1.A Renoveringsvåg
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: klimatförändringar, energieffektivitet, användning av förnybar energi, resurseffektivitet, luftföroreningar, energifattigdom, social ojämlikhet, skapande av arbetstillfällen.
Den underordnade delens mål är att i) främja den gröna omställningen genom att stödja ersättning av klimatskadliga olje- och gasuppvärmningssystem med förnybar teknik och ii) stärka den sociala motståndskraften genom att stödja komplexa värmerenoveringar av bostäder för att minska låginkomsthushållens energikostnader. I kölvattnet av covid-19-krisen syftar den också till att bidra till en återhämtning av sysselsättningen, på grund av renoveringarnas multiplikatoreffekter på skapandet av arbetstillfällen.
Denna underordnade del bidrar till att ta itu med den landsspecifika rekommendationen om att upprätthålla ekonomin och stödja återhämtning (landsspecifik rekommendation 1 från 2020), inrikta investeringarna på grön omställning, ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3 från 2020) och investeringsrelaterad ekonomisk politik för hållbarhet (landsspecifik rekommendation 3 från 2019).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
A.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 1.A.1 lagen om förnybar värme
Syftet med reformen är att skapa ramvillkor för att ersätta föråldrade värmesystem. Med utgångspunkt i en befintlig reform som förbjuder värmepannor som drivs med fossila bränslen i nybyggda byggnader ska lagen om förnybar värme reglera utfasningen av föråldrade uppvärmningssystem i befintliga byggnader från och med 2025 och uppmuntra till att de ersätts med förnybar energi eller fjärrvärme. Dessutom ska reformen skapa en gemensam plattform, i samarbete med delstaterna och de sociala organisationerna, för att samordna kompletterande åtgärder mot energifattigdom, inbegripet finansiering och konsulttjänster för låginkomsthushåll.
Lagen om förnybar värme ska antas senast den 31 mars 2022. De återstående delarna av reformen ska genomföras senast den 31 december 2022.
Investering: 1.A.2 utbyte av olje- och gasuppvärmningssystem
Syftet med investeringen är att öka andelen värmesystem som bygger på förnybar energi i bostadshus och på så sätt minska värmerelaterad energiförbrukning, växthusgasutsläpp och luftföroreningar.
Investeringen består av ett stödsystem för privatpersoner för att ersätta värmesystem för fossila bränslen med biomassabaserade värmare, värmepumpar eller anslutningsdon till fjärrvärme.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.
Investering: 1.A.3 bekämpning av energifattigdom
Syftet med investeringen är att bidra till att minska energiförbrukningen i byggnader och samtidigt stödja en rättvis omställning. Investeringen ska stödja termisk renovering av bostäder i låginkomsthushåll som är utsatta för energifattigdom, och på så sätt minska deras energiförbrukning och energikostnader på ett hållbart sätt. Åtgärden är inriktad på låginkomsthushåll som bor i äldre byggnader och som inte har råd att själva bidra till befintliga nationella och regionala system till stöd för energieffektivitetsåtgärder.
Investeringen består av ett integrerat stödsystem som ska tillhandahålla skräddarsytt stöd och finansiering för renovering av familjehus, inbegripet värmeisolering av väggar och tak, utbyte av fönster och värmare samt planeringsstöd. En del av investeringen ska inriktas på konsulttjänster och medvetandehöjande åtgärder, i samarbete med icke-statliga organisationer på det sociala området, på grundval av den reform som ingår i denna underordnade del.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 31 mars 2022 och ska vara avslutat senast den 31 december 2025.
A.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
1 |
1.A.1 lagen om förnybar värme |
Delmål |
Ikraftträdande av lagen om förnybar värme |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av lagen om förnybar värme |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Ikraftträdande av lagen om förnybar uppvärmning för att reglera utfasningen av värmare som använder flytande eller fasta fossila bränslen i befintliga byggnader |
|
2 |
1.A.1 lagen om förnybar värme |
Delmål |
Utbildning för energikonsulter |
Lansering av utbildning för energikonsulter för rådgivning till låginkomsthushåll och energifattiga hushåll |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
I samråd med delstaterna och de sociala icke-statliga organisationer som deltar i projektet ska energikonsulter erbjudas utbildning för rådgivning till låginkomsthushåll och energifattiga hushåll. |
|
3 |
1.A.2 utbyte av olje- och gasuppvärmningssystem |
Mål |
Utbyte av värmesystem |
- |
Nummer |
0 |
6 360 |
Q4 |
2021 |
Minst 6 360 projekt för utbyte av värmesystem har genomförts och granskats. |
|
4 |
1.A.2 utbyte av olje- och gasuppvärmningssystem |
Mål |
Utbyte av värmesystem |
- |
Nummer |
6 360 |
15 900 |
Q4 |
2023 |
Minst 15 900 projekt för utbyte av värmesystem har genomförts och granskats. |
|
5 |
1.A.2: Utbyte av värmesystem för olja och gas |
Mål |
Utbyte av värmesystem |
- |
Nummer |
15 900 |
31 800 |
Q2 |
2026 |
Minst 31 800 projekt för utbyte av värmesystem har genomförts och granskats. |
|
6 |
1.A.3 bekämpning av energifattigdom |
Delmål |
Fastställande av finansieringsprioriteringar |
Beslut om finansieringsriktlinjer för att säkerställa en genomsnittlig minskning av primärenergin med minst 30 % |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Klimatministeriet har antagit och offentliggjort finansieringsvillkor och prioriteringar i finansieringsriktlinjerna för stödordningen för värmerenovering av bostäder i låginkomsthushåll. Finansieringsriktlinjerna ska säkerställa en genomsnittlig minskning på minst 30 % av primärenergiförbrukningen i de byggnader som ska renoveras. |
|
7 |
1.A.3 bekämpning av energifattigdom |
Mål |
Godkända värmerenoveringsprojekt |
- |
Nummer |
0 |
1 000 |
Q4 |
2023 |
Minst 1 000 renoveringsprojekt som BMK godkänt inom ramen för stödordningen. |
|
8 |
1.A.3 bekämpning av energifattigdom |
Mål |
Projekt för värmerenovering slutförda |
- |
Nummer |
0 |
2 250 |
Q4 |
2025 |
Minst 2 250 värmerenoveringsprojekt som slutförts som en del av stödsystemet |
B. UNDERORDNAD DEL 1.B Miljövänlig mobilitet
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: utfasning av fossila bränslen i transportsektorn, hållbar infrastruktur, klimatvänlig rörlighet.
Den underordnade delens mål är att främja miljövänlig rörlighet genom att utveckla nödvändig infrastruktur och stimulera användningen av hållbara transportmedel.
Den underordnade delen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att inrikta investeringarna på den gröna omställningen (landsspecifik rekommendation 3 från 2020) och investeringsrelaterad ekonomisk politik för hållbarhet (landsspecifik rekommendation 3 från 2019).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
B.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 1.B.1 mobilitetsöversiktsplan 2030
Syftet med denna reform är att minska koldioxidutsläppen i transportsektorn och skapa en enhetlig strategi för att uppnå klimatneutralitet.
Reformen består i att lägga fram en masterplan för rörlighet, som ska innehålla en strategi för hållbar rörlighet fram till 2030, och det därpå följande genomförandet av den planerade verksamheten. Detta inbegriper omfattande åtgärder för e-mobilitet, inbegripet utveckling av infrastruktur som cykelvägar. Den ska åtföljas av inrättandet av ett övervakningssystem för utvärdering av framstegen.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 30 september 2023 och ska vara avslutat senast den 30 september 2025.
Reform: 1.B.2 införande av klimatbiljett 1-2-3
Syftet med denna reform är att underlätta hållbar kollektivtrafik mellan regioner genom att skapa ett rimligt prissatt, enkelt och konsekvent biljettutbud.
Reformen består i att utveckla ett fast abonnemang som är giltigt i alla regioner i Österrike, i syfte att sänka kostnaderna och stimulera användningen av kollektivtrafik.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas senast den 30 september 2021 och ska vara slutfört senast den 31 december 2021 för den nationella och/eller regionala klimatbiljettkategorin. Alla biljetter för 1–2 – 3 förväntas finnas tillgängliga efter 2021.
Investering: 1.B.3 utsläppsfria bussar
Syftet med denna investering är att minska kollektivtrafiksystemets utsläpp genom att öka användningen av utsläppsfria bussar.
Investeringen består i att tillhandahålla finansiering för att byta till bussar som ska utrustas med teknik med nollutsläpp av koldioxid. Detta ska åtföljas av utveckling av den infrastruktur som krävs för att bussarna ska kunna användas i kollektivtrafiken, inbegripet laddnings- och tankstationer. Detta är avsett att stödja övergången från bussar som för närvarande drivs med fossila bränslen till utsläppsfria bussar som drivs med förnybar energi. Investeringen ska förvaltas genom inbjudningar att anmäla intresse som gör det möjligt för transportföreningar, transportföretag och andra potentiella stödmottagare att lämna in sina ansökningar. De stödberättigande projekten ska omfatta utsläppsfria bussar och infrastruktur för att driva bussarna. Om driftsförfarandena tillåter det ska den understödda infrastrukturen för tankning och laddning också kunna användas av andra typer av fordon (tung trafik och fjärrtrafik) och vara tillgänglig för allmänheten. Förutsatt att dessa minimikriterier är uppfyllda ska projekten rangordnas enligt miljömässiga, ekonomiska och andra kriterier för kvalitetsbedömning som inbegriper genomförande i ett övergripande transportkoncept.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas till och med den 31 mars 2022 och ska vara avslutat senast den 30 juni 2026.
Investering: 1.B.4 utsläppsfria nyttofordon
Syftet med denna investering är att minska utsläppen från transporter genom att öka andelen utsläppsfria nyttofordon.
Investeringen består i att tillhandahålla finansiering för övergång till kommersiella fordon som ska vara utrustade med teknik med nollutsläpp av koldioxid och drivas med förnybar energi. Från och med 2022 ska den befintliga finansieringsordningen åtföljas av en ny investeringsordning, som ska förvaltas genom inbjudningar att anmäla intresse som gör det möjligt för företag och näringslivsorganisationer, offentliga myndigheter och sammanslutningar att lämna in sina ansökningar. Stödberättigande projekt ska omfatta utsläppsfria nyttofordon i kategori N1 och den infrastruktur som krävs för att driva fordonen. Om driftsförfarandena tillåter det ska den understödda infrastrukturen för tankning och laddning också kunna användas av andra fordonstyper och vara tillgänglig för allmänheten. Under förutsättning att dessa minimikriterier är uppfyllda ska projekten rangordnas enligt miljömässiga, ekonomiska och andra kriterier för kvalitetsbedömning inom den nya investeringsordningen.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.
Investering: 1.B.5. Byggande av nya järnvägar och elektrifiering av regionala järnvägar
Syftet med denna investering är att förbättra det transeuropeiska nätet längs korridoren för stomnätet mellan Östersjön och Adriatiska havet och den intraregionala konnektiviteten i Österrike genom kollektivtrafik.
Investeringen består i att bygga en ny järnvägslinje (Koralmbahn) mellan Steiermark och Kärnten. Denna nya järnvägslinje ska skapa en förbindelse och ytterligare kapacitet för järnvägstransporter. Det omfattar också elektrifiering av befintliga regionala järnvägslinjer i Kärnten, som ligger längs den nya järnvägslinjen. Koralmtunneln ska ingå i Koralmbahn, men själva Koralmtunneln omfattas inte av planen för återhämtning och resiliens.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
B.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
9 |
1.B.1 mobilitetsöversiktsplan 2030 |
Delmål |
Genomförandet av masterplanen för rörlighet har inletts |
Slutförande av flera steg i huvudplanen för rörlighet |
- |
- |
- |
Q3 |
2023 |
Följande strategiska dokument inom ramen för huvudplanen för rörlighet har offentliggjorts: – Ett påskyndat mobilitetsprogram för förnybar energi – En gemensam mobilitetstrategi – Generalplan för godstrafik – Generalplan för digital omställning inom mobilitet – Mobilitetsstrategin inom ramen för FTI 2040 – FTI-luftfartsstrategi Dessutom har ett lagstiftningspaket som inför en klimatkontroll av befintlig lagstiftning för rörlighetssektorn antagits och Alpkonventionen (transportprotokollet) har genomförts. |
|
10 |
1.B.1 mobilitetsöversiktsplan 2030 |
Delmål |
Minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn |
Bestående trendmässiga förändringar i minskningen av koldioxidutsläppen inom transportsektorn (permanent minskning under toppen 2019, inklusive en allmän nedåtgående trend), enligt övervakningen av 2030 års generalplan för rörlighet |
- |
- |
- |
Q3 |
2025 |
Utvärdering av indikatorerna i 2030 års huvudplan för rörlighet för att visa dess effekter och underliggande orsaker och för att visa att en hållbar förändring i minskningen av koldioxidutsläppen i transportsektorn har uppnåtts. Detta görs i samband med den närmaste prognosen för Österrikes växthusgasutsläpp. En permanent minskning av koldioxidutsläppen, inbegripet en allmän nedåtgående trend under toppen 2019 (med beaktande av eventuella särskilda effekter av covid-19), ska visas inom ramen för övervakningen av Masterplan för rörlighet 2030. |
|
11 |
1.B.2 införande av klimatbiljett 1–2 – 3 |
Delmål |
Lagens ikraftträdande |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av lagen om införande av klimatbiljett |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Den federala lagen om införande av klimatbiljetten har trätt i kraft. Lagen ska föreskriva en allmän regel för fastställande av maxtaxor i enlighet med förordning (EU) nr 1370/2007. Lagen ska fastställa den territoriella, trafikmässiga, personliga och tidsmässiga räckvidden samt priset för klimatbiljetten 1–2 – 3. |
|
12 |
1.B.2 införande av klimatbiljett 1–2 – 3 |
Delmål |
Införande av klimatbiljett för 1–2 – 3 |
De första klimatbiljetterna för 1–2 – 3 ska introduceras på marknaden. |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Nationella och/eller regionala kategorier av klimatbiljetten 1–2 – 3 är tillgängliga för kunder att köpa och använda. |
|
13 |
1.B.3 utsläppsfria bussar |
Delmål |
Lansering av stödprogrammet för utsläppsfria bussar |
Inbjudan att anmäla intresse har offentliggjorts. |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Inbjudan att anmäla intresse har utlysts. Ansökningsomgången ska göra det möjligt för transportföreningar, transportföretag och andra potentiella stödmottagare att lämna in sina ansökningar (via avräkningskontorets digitala inlämningsportal). De stödberättigande projekten ska omfatta utsläppsfria bussar och infrastruktur för att driva bussarna. |
|
14 |
1.B.3 utsläppsfria bussar |
Delmål |
Sista ansökningsomgången klar |
Sista inbjudan att anmäla intresse från potentiella stödmottagare slutförd |
- |
- |
- |
Q4 |
2024 |
Den sista inbjudan att anmäla intresse från potentiella stödmottagare har slutförts. De stödberättigande projekten ska omfatta utsläppsfria bussar och den infrastruktur som krävs för deras drift. |
|
15 |
1.B.3 utsläppsfria bussar |
Mål |
Bussar utrustade med utsläppsfri teknik |
- |
Nummer |
0 |
682 |
Q2 |
2026 |
På grundval av bidragsöverenskommelser har stödmottagarna anskaffat och tagit emot minst 682 bussar med utsläppsfri teknik. |
|
16 |
1.B.3 utsläppsfria bussar |
Delmål |
Infrastruktur finns på plats |
Den infrastruktur som krävs för att omvandla 682 bussar i den österrikiska reguljära trafiken till utsläppsfria bussar har byggts. |
- |
- |
- |
Q2 |
2026 |
På grundval av bidragsöverenskommelser har stödmottagarna installerat den laddningsinfrastruktur (över natten/pant och tillfällig belastning vid hållplatser), kontaktledningar och tankstationer för väte som krävs för drift av minst 682 utsläppsfria bussar. |
|
17 |
1.B.4 utsläppsfria nyttofordon |
Delmål |
Lansering av stödprogrammet |
Lansering av stödprogrammet för utsläppsfria nyttofordon och deras laddningsinfrastruktur (E-Mobilitäts-offensiv 2021 för företag). |
- |
- |
- |
Q1 |
2021 |
Stödprogrammet har inletts. Den ska göra det möjligt för företag och andra näringslivsorganisationer, offentliga myndigheter och sammanslutningar att ta del av alla nödvändiga handlingar och lämna in sina ansökningar (via avräkningskontorets digitala inlämningsportal). Stödberättigande projekt ska omfatta utsläppsfria nyttofordon och den infrastruktur som krävs för att driva dessa fordon. |
|
18 |
1.B.4 utsläppsfria nyttofordon |
Delmål |
Sista ansökningsomgången klar |
Sista inbjudan att anmäla intresse från potentiella stödmottagare slutförd |
- |
- |
- |
Q4 |
2024 |
Den sista inbjudan att anmäla intresse från potentiella stödmottagare har slutförts. Bland de projekt som kan komma i fråga ingår utsläppsfria nyttofordon och den infrastruktur som krävs för att driva dessa fordon. |
|
19 |
1.B.4 utsläppsfria nyttofordon |
Mål |
Fordon utrustade med utsläppsfri teknik |
- |
Nummer |
0 |
2 767 |
Q2 |
2026 |
På grundval av bidragsöverenskommelser har stödmottagarna anskaffat och tagit emot minst 2767 nyttofordon i N1 med utsläppsfri teknik. |
|
20 |
1.B.4 utsläppsfria nyttofordon |
Delmål |
Infrastruktur finns på plats |
Den infrastruktur som behövs för övergången från 2 767 nyttofordon till utsläppsfria nyttofordon har byggts. |
- |
- |
- |
Q2 |
2026 |
På grundval av bidragsöverenskommelser har stödmottagarna installerat den laddningsinfrastruktur och de tankstationer för väte som krävs för driften av minst 2 767 utsläppsfria nyttofordon. |
|
21 |
1.B.5 uppförande av nya järnvägar och elektrifiering av regionala järnvägar |
Delmål |
Pågående byggprojekt |
Byggandet av järnvägsstationen i Lavanttal inleds |
- |
- |
- |
Q1 |
2020 |
Byggandet inleddes i mars 2020 för stationen i Lavanttal, en ny regional järnvägsstation i Kärnten längs Koralmbahn. Stationen ska möjliggöra en förbindelse mellan Koralmbahn och Lavanttalbahn. |
|
22 |
1.B.5 uppförande av nya järnvägar och elektrifiering av regionala järnvägar |
Delmål |
Elektrifiering |
Idrifttagande av stationen i Lavanttal och elektrifiering av den regionala järnvägslinjen inklusive matarförbindelsen i Kärnten till Koralmtunneln |
- |
- |
- |
Q4 |
2023 |
Matarlinjerna till Koralmtunneln i provinsen Kärnten samt de regionala sträckorna ”Bleiburger Schleife” och ”Lavanttalbahn” som är kopplade till Koralmbahn har elektrifierats. Detta innebär att infrastrukturförhållandena är på plats för att den regionala trafiken ska kunna styras elektriskt i Kärnten. Lavanttalstationen har färdigställts och tas i drift. |
|
23 |
1.B.5 uppförande av nya järnvägar och elektrifiering av regionala järnvägar |
Delmål |
Slutförande av byggprojektet |
Idrifttagande av Koralmbahn inklusive hela sträckan Steiermark till Koralmtunnel |
- |
- |
- |
Q4 |
2025 |
Koralmbahn har tagits i drift, inklusive öppnandet av Koralmtunneln. Matarförbindelsen till Koralmtunneln i delstaten Steiermark har tagits i drift. Tillsammans med Koralmtunneln finns det krav på infrastruktur för långdistanstrafik Wien-Villach via Graz. |
C. UNDERORDNAD DEL 1.C Biologisk mångfald och cirkulär ekonomi
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: förebyggande, sortering och återvinning av plastavfall, övergång till en cirkulär ekonomi och främjande av biologisk mångfald.
Den underordnade delens mål är att främja övergången från Österrikes linjära ekonomi till en cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp, förbättra retursystemen och öka kvoten återanvändbara dryckesförpackningar, bygga och utrusta sorteringsanläggningar för att öka sorteringsproduktionen, främja reparationer av elektrisk och elektronisk utrustning och stödja bevarandet och återställandet av den biologiska mångfalden i Österrike.
Den underordnade delen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att inrikta investeringarna på den gröna omställningen (landsspecifik rekommendation 3 2020) och investeringsrelaterad ekonomisk politik för hållbarhet (landsspecifik rekommendation 3 från 2019).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
C.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 1.C.1 rättslig ram för höjda insamlingsnivåer för dryckesförpackningar och tillhandahållande av återanvändbara dryckesbehållare i detaljhandeln
Syftet med denna reform är att öka återanvändnings-, insamlings- och återvinningsgraden för dryckesförpackningar och behållare.
Reformen består av lagändringar på två områden. Den första delen ska fastställa en rättslig ram som ska tillhandahålla ett effektivt retursystem för engångsförpackningar av plast och drycker av metall och, i slutändan, öka materialåtervinningskvoten för dessa material. Detta kompletteras av rättsliga ändringar på området för avfallshantering, vilket ska öka utbudet av återanvändbara dryckesbehållare i detaljhandelssektorn.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 31 december 2021 och ska vara avslutat senast den 31 augusti 2026.
Investering: 1.C.2 fond för biologisk mångfald
Syftet med denna investering är att stödja bevarandet och återställandet av den biologiska mångfalden i Österrike.
Investeringen består i att inrätta en fond för biologisk mångfald, som ska finansiera projekt för bevarande av biologisk mångfald, återställande av skadade ekosystem, medvetandehöjande åtgärder och genomförande av övervakning av biologisk mångfald. Berättigade stödmottagare ska omfatta företag, icke-statliga organisationer, privata hushåll och offentliga organ.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 31 mars 2022 och ska vara avslutat senast den 31 december 2025.
Investering: 1.C.3 investeringar i omvända försäljningssystem och åtgärder för att öka återanvändningskvoten för dryckesbehållare
Investeringen ska främja retursystem i detaljhandelssektorn samt åtgärder för att öka återanvändningskvoten för dryckesbehållare.
Investeringen består i att stödja inköp och renovering av retursystem i detaljhandelssektorn. Detta ska göra det lättare för konsumenterna att returnera engångsdryckesbehållare och leda till att återtagningsprocessen automatiseras. Stöd ska också ges till investeringar i konstruktion och utbyggnad av påfyllnings- och tvättanläggningar, inköp av ny förpackningsutrustning och återanvändbara standardbehållare och lådor.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 31 mars 2024 och ska vara avslutat senast den 31 mars 2026.
Investering: 1.C.4 eftermodifiering av befintlig utrustning och uppförande av nya sorteringsanläggningar
Investeringen ska öka kapaciteten och djupet för sortering av plastavfall i Österrike.
Investeringen består i att bygga nya och eftermodifiera befintliga sorteringsanläggningar för plastavfall för att öka mängden återvunnet material.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 30 september 2022 och ska vara avslutat senast den 31 augusti 2026.
Investering: 1.C.5 främjande av reparation av elektrisk och elektronisk utrustning (reparationsbonus)
Investeringen ska öka antalet renoverade och reparerade elektriska och elektroniska produkter.
Investeringen består i att skapa ett stödprogram för att stimulera reparation av elektrisk och elektronisk utrustning. Systemet med reparationsbonussystem ska tillhandahålla finansiering till hushållen i form av kuponger, som ska täcka en del av kostnaderna för reparation eller förnyelse av valutrustning och elektronisk utrustning.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 31 mars 2022 och ska vara avslutat senast den 31 augusti 2026.
C.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
24 |
1.C.1 rättslig ram för höjda insamlingsnivåer för dryckesförpackningar och tillhandahållande av återanvändbara dryckesbehållare i detaljhandeln |
Delmål |
Ikraftträdande av den ändrade lagen om avfallshantering |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den ändrade lagen om avfallshantering |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Genom ändringen av avfallslagen fastställs den rättsliga grunden för att öka insamlingsnivåerna för dryckesförpackningar av plast och leveranser av återanvändbara dryckesbehållare inom detaljhandeln. Detta inbegriper kvoter för separat insamling av engångsflaskor för drycker, krav på tydlig märkning av dryckesförpackningar som vid försäljningsstället erbjuds som engångsförpackningar eller återanvändbara dryckesförpackningar samt konkreta mål för utvecklingen av återanvändbara system för dryckesförpackningar. slutdistributörerna ska vara skyldiga att erbjuda ett minsta antal återanvändbara dryckesförpackningar på försäljningsstället. |
|
25 |
1.C.1 rättslig ram för höjda insamlingsnivåer för dryckesförpackningar och tillhandahållande av återanvändbara dryckesbehållare i detaljhandeln |
Delmål |
Genomförandeförordningens ikraftträdande |
Ikraftträdande av tillämpningsförordningen för höjda insamlingsnivåer för dryckesförpackningar av plast |
- |
- |
- |
Q1 |
2023 |
I genomförandeförordningen fastställs den underrättsliga grunden för att öka insamlingsnivåerna för dryckesförpackningar av plast. |
|
26 |
1.C.1 rättslig ram för höjda insamlingsnivåer för dryckesförpackningar och tillhandahållande av återanvändbara dryckesbehållare i detaljhandeln |
Mål |
Återanvändningsbar kvot |
- |
Procent |
19 |
25 |
Q1 |
2026 |
Minst 25 % av volymen av alla drycker som såldes 2025 släpptes ut på marknaden i återanvändbara behållare, jämfört med 19 % 2019. |
|
27 |
1.C.2 fond för biologisk mångfald |
Delmål |
Ikraftträdande av den rättsliga ramen för fonden för biologisk mångfald |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den rättsliga ramen för fonden för biologisk mångfald och den nationella strategin för biologisk mångfald fram till 2030 |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Genom den federala lagen (ändring av miljöfederationens lag) inrättades fonden för biologisk mångfald och dess mål och genomförandeformer fastställdes. |
|
28 |
1.C.2 fond för biologisk mångfald |
Delmål |
Slutförande av inbjudan att lämna projektförslag för att återställa prioriterade skadade ekosystem och skydda utrotningshotade arter och livsmiljöer |
Inbjudan att lämna projektförslag har slutförts och projekten har tilldelats |
- |
- |
- |
Q1 |
2023 |
På grundval av finansieringsriktlinjerna, som ska specificera arten och omfattningen av stödberättigade projekt och potentiella stödmottagare, har genomförandeorganet genomfört en inbjudan att lämna projektförslag för återställande av skadade ekosystem och skydd av utrotningshotade arter och livsmiljöer. Finansiering av projekt för övervakning av biologisk mångfald har beviljats på grundval av en befintlig landsomfattande strategi. |
|
29 |
1.C.2 fond för biologisk mångfald |
Mål |
Projekt för biologisk mångfald slutförda |
- |
Nummer |
0 |
20 |
Q4 |
2025 |
Minst 20 godkända projekt för återställande, art- och livsmiljöskydd har slutförts av stödmottagarna. en övervakningsrapport om den biologiska mångfaldens tillstånd och trender har utarbetats. |
|
30 |
1.C.3 investeringar i omvända försäljningssystem och åtgärder för att öka återanvändningskvoten för dryckesbehållare |
Mål |
Återtagningssystem |
- |
Nummer |
0 |
5 000 |
Q1 |
2024 |
Företag i detaljhandelssektorn har köpt minst 5 000 nya omvända försäljningsautomater eller uppgraderat befintliga i fråga om effektiv retur- och datakonnektivitet. |
|
31 |
1.C.3 investeringar i omvända försäljningssystem och åtgärder för att öka återanvändningskvoten för dryckesbehållare |
Mål |
Ökad insamlingsnivå |
- |
Procent |
70 |
80 |
Q1 |
2026 |
Minst 80 % av alla plastdryckesförpackningar som släpptes ut på marknaden 2025 samlades in separat, jämfört med 70 % 2018. |
|
32 |
1.C.4: Ombyggnad av befintliga sorteringsanläggningar och uppförande av nya sorteringsanläggningar |
Mål |
Ansökningar om bygglov eller eftermontering |
- |
Nummer |
0 |
3 |
Q3 |
2022 |
De behöriga myndigheterna har mottagit minst tre ansökningar från offentliga och/eller privata avfallshanteringsföretag om tillstånd för uppförande eller eftermontering av sorteringsanläggningar för plastavfall. |
|
33 |
1.C.4: Ombyggnad av befintliga sorteringsanläggningar och uppförande av nya sorteringsanläggningar |
Mål |
Idrifttagande av anläggningar |
- |
Nummer |
0 |
3 |
Q1 |
2025 |
Minst tre nya eller eftermonterade sorteringsanläggningar för plastavfall är i drift, material levereras och sorteras. |
|
34 |
1.C.4: Ombyggnad av befintliga sorteringsanläggningar och uppförande av nya sorteringsanläggningar |
Mål |
Sorteringsdjup |
- |
Procent |
33 |
50 |
Q1 |
2026 |
I hela landet ska minst 50 % av det österrikiska plastavfallet sorteras för ytterligare återvinning, jämfört med 33 % 2018. |
|
35 |
1.C.5 främjande av reparation av elektrisk och elektronisk utrustning (reparationsbonus) |
Delmål |
Lansering av stödprogrammet för reparationsbonus |
Stödprogrammet för reparationsbonus ska vara öppet för ansökningar. |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
De organisatoriska arrangemangen och de tekniska förfarandena för lanseringen av programmet för reparationsbonus har slutförts. finansieringsprogrammet ska offentliggöras och öppnas för ansökningar. |
|
36 |
1.C.5 främjande av reparation av elektrisk och elektronisk utrustning (reparationsbonus) |
Mål |
Reparerad eller förnyad elektrisk eller elektronisk utrustning |
- |
Nummer |
0 |
200 000 |
Q1 |
2024 |
Minst 200 000 elektriska eller elektroniska enheter har reparerats eller förnyats, relevant information från stödmottagarna har samlats in och överförts av det kontor som behandlar finansieringen. |
|
37 |
1.C.5 främjande av reparation av elektrisk och elektronisk utrustning (reparationsbonus) |
Mål |
Ökat antal reparerade eller förnyade elektriska eller elektroniska produkter |
- |
Nummer |
200 000 |
400 000 |
Q1 |
2026 |
Minst 400 000 elektriska eller elektroniska enheter har reparerats eller förnyats, relevant information från stödmottagarna har samlats in och överförts av det kontor som behandlar finansieringen. |
D. UNDERORDNAD DEL 1.D Omvandling till klimatneutralitet
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: elproduktion från förnybara energikällor, integrering av energisystem, begränsning av klimatförändringar, utfasning av fossila bränslen och minskning av industrins energiintensitet.
Den underordnade delens mål är att stödja utvecklingen av förnybara energikällor och utfasningen av fossila bränslen i industrisektorer i Österrike.
Den underordnade delen bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationerna om att inrikta investeringarna på grön omställning, ren och effektiv produktion och användning av energi ( landsspecifik rekommendation 3 från 2020) och investeringsrelaterad ekonomisk politik för hållbarhet, landsspecifik rekommendation 3 från 2019.
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
D.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Den underordnade delen består av en reform av den nationella stödramen för förnybar energi och av en investering som syftar till att minska industriutsläppen. Båda åtgärderna bidrar till en grön omställning och begränsning av klimatförändringarna.
Reform: 1.D.1 lag om utbyggnad av förnybara energikällor
Målet med reformen är att bidra till en ökning av andelen förnybar energi i elförsörjningen till 100 % senast 2030, vilket innebär att 27 TWh elproduktionskapacitet från förnybara energikällor ska läggas till senast 2030. Reformen utgör en central regeringsprioritering inom energipolitiken som spelar en avgörande roll på Österrikes väg mot klimatneutralitet senast 2040. Reformen innebär en översyn av det nationella stödsystem som bygger på marknadspremier och investeringar för vindkraft, vattenkraft, solenergi, biomassa, förnybara gaser, inklusive väte. De delar av reformen som rör vätgas är förenliga med investeringsåtgärden 3.D.2 IPCEI Hydrogen.
Lagen om utvidgning av förnybara energikällor ska antas senast den 31 december 2021 1 .
Investering: 1.D.2 omvandling av industrin till klimatneutralitet
Investeringsåtgärden syftar till att påskynda utfasningen av fossila bränslen i industrin, öka dess resurs- och energieffektivitet, stödja industriella miljöinnovationer och avancerad teknik som minskar miljöpåverkan från behandling av farligt avfall.
Investeringen består av en anbudsinfordran som är inriktad på storskaliga omvandlingsprojekt inom industrier som också omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 30 september 2021 och ska vara avslutat senast den 30 juni 2026.
D.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
38 |
1.D.1 lag om utbyggnad av förnybara energikällor |
Delmål |
Ikraftträdande av lagen om utvidgning av förnybara energikällor |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av lagen om utvidgning av förnybara energikällor |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Lagen om utvidgning av förnybara energikällor, som fastställer ramvillkor och finansiering av elproduktion från förnybara energikällor. |
|
39 |
1.D.1 lag om utbyggnad av förnybara energikällor |
Mål |
Ytterligare produktionskapacitet för förnybar el |
- |
Antal i MWh |
0 |
1 100 |
Q4 |
2023 |
Ytterligare produktionskapacitet från förnybara källor på minst 1 100 MWh har installerats. |
|
40 |
1.D.1 lag om utbyggnad av förnybara energikällor |
Mål |
Nyinstallerad produktionskapacitet för vätgas |
- |
Antal i MWh |
0 |
200 |
Q4 |
2025 |
Produktionskapacitet för vätgas från förnybara källor på minst 200 MWh har installerats. |
|
41 |
1.D.2 omvandling av industrin till klimatneutralitet |
Delmål |
Antagande av regleringskriterier och finansieringsriktlinjer |
Ändring av finansieringsriktlinjerna, inklusive fastställande av kriterier för stödberättigande för bedömning av betydande minskningar av växthusgasutsläpp |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Ändring av de rättsliga kriterierna och finansieringsriktlinjerna Umweltförderung im Inland (på grundval av Umweltförderungsgesetz) för miljöstöd till stöd för större projekt och åtgärder för anläggningar som omfattas av utsläppshandelssystemet, inbegripet kriterier för stödberättigande som säkerställer att de utvalda projekten överensstämmer med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01). Ändringen kommer att antas och offentliggöras av klimatministeriet (BMK). |
|
42 |
1.D.2 omvandling av industrin till klimatneutralitet |
Mål |
Genomförande av projekt för minskade koldioxidutsläpp |
- |
Nummer |
0 |
15 |
Q4 |
2024 |
Minst 15 projekt för att minska koldioxidutsläppen från industriproduktionen har slutförts inom ramen för stödsystemet. |
|
43 |
1.D.2 omvandling av industrin till klimatneutralitet |
Mål |
Slutförande av projekt för minskade koldioxidutsläpp |
- |
Nummer |
15 |
20 |
Q2 |
2026 |
Minst 20 projekt för att minska koldioxidutsläppen från industriproduktionen har slutförts inom ramen för stödsystemet. |
DEL 2: DIGITAL ÅTERHÄMTNING
E. UNDERORDNAD DEL 2.A Utbyggnad av bredband
Denna underordnade del i den österrikiska planen för återhämtning och resiliens är inriktad på Österrikes eftersläpning i utbyggnaden av gigabit-accessnät. Österrike har en särskilt låg täckning av fasta nät med mycket hög kapacitet, som uppgick till 39 % 2020, jämfört med EU-genomsnittet på 59 % 2 .
Den underordnade delen syftar till att säkerställa en utbredd tillgång till gigabit-accessnät och inrättandet av nya symmetriska gigabitanslutningar i områden med särskilda socioekonomiska drivkrafter, såsom offentliga institutioner och företag. Den underordnade delens mål är därför att tillhandahålla effektiv bredbandsanslutning till rimligt pris i hela Österrike, särskilt genom att säkerställa digital inkludering av landsbygdsområden.
Den underordnade delen bidrar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna om ytterligare investeringar i infrastruktur, inbegripet bredband på landsbygden (landsspecifik rekommendation från 2020, skäl 21) och säkerställande av höghastighetsförbindelser i landsbygdsområden (landsspecifik rekommendation från 2019, skäl 15).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
E.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 2.A.1 upprättande av plattformen internetinfrastruktur Österrike (PIA) 2030
Enligt reformen ska en plattform inrättas i syfte att samordna berörda aktörer (t.ex. den federala regeringen, delstaterna, kommunerna, företagen och medborgarna) och utveckla rättsliga, regleringsmässiga och tekniska åtgärder för bredbandsutbyggnad. Dessutom ska plattformen genomföra rekommendationerna från verktygslådan för konnektivitet. Reformen ska minska byråkratin och förenkla förfarandena för bredbandsutbyggnad.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 31 december 2021 och ska vara avslutat senast den 31 december 2023.
Investering: 2.A.2 omfattande tillgång till gigabit-accessnät och skapande av nya symmetriska gigabitanslutningar
Investeringen består av de två finansieringsdirektiven, Access and OpenNet, i Österrikes bredbandsprogram 2030. Båda finansieringsdirektiven har som mål att förbättra tillgången till bredband i de områden i Österrike som på grund av ett marknadsmisslyckande inte är eller inte är tillräckligt utvecklade av den privata sektorn. Åtgärden ska öka tillgången till gigabit-kapabla accessnät, som ett resultat av RRP-stödet, till att täcka minst 50 % av de österrikiska hushållen 3 . Båda direktiven har som mål att fördubbla den befintliga nedladdnings- och uppladdningshastigheten på minst 100 Mbit/s symmetriskt. Dessutom måste de finansierade accessnäten kunna uppgraderas till symmetriska gigabithastigheter utan ytterligare investeringar i den passiva infrastrukturen. Tillträdesdirektivet syftar till vertikalt integrerade teleoperatörer, medan OpenNet-direktivet riktar sig till leverantörer som enbart tillhandahåller tjänster i grossistledet.
Utbyggnaden av mobilnät ska uteslutas från investeringen. Dessutom förväntas tillgången på telekomoperatörernas tjänster öka, vilket förväntas stimulera grossistmarknaden och säkerställa konkurrens på slutkundsmarknaden.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 31 december 2021 och ska vara avslutat senast den 31 augusti 2026.
E.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
44 |
2.A.1 Inrättande av plattformen internetinfrastruktur Österrike (PIA) 2030 |
Delmål |
Arbetsprogram för plattformen internetinfrastruktur Österrike (PIA 2030) för att samordna samverkan mellan alla berörda parter |
Offentliggörande av arbetsprogrammet med åtgärder för att minska byråkratin och förenkla förfarandena för bredbandsutbyggnad |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Antagande av programmet för konsekvensbedömning 2030 för att inrätta en arbetsgrupp som ska samordna alla berörda parter. Arbetsgruppens mål är att utveckla rättsliga, regleringsmässiga och tekniska åtgärder i samband med bredbandsutbyggnad och att genomföra verktygslådan för konnektivitet. |
|
45 |
2.A.1 upprättande av plattformen internetinfrastruktur Österrike (PIA) 2030 |
Delmål |
Genomförande av plattformens åtgärder för att minska byråkratin och förenkla förfarandena för bredbandsutbyggnad |
Offentliggörande av en rapport som ska bekräfta genomförandet av plattformens åtgärder för att minska byråkratin och förenkla förfarandena för bredbandsutbyggnad. |
- |
- |
- |
Q4 |
2023 |
Ett fullständigt genomförande av arbetsprogrammet med åtgärder för att minska byråkratin och förenkla förfarandena för bredbandsutbyggnad samt genomförandesteg i direktivet om kostnadsminskning ska kompletteras med en utvärdering av genomförandet i form av en rapport. |
|
46 |
2.A.2 omfattande tillgång till gigabit-accessnät och skapande av nya symmetriska gigabitanslutningar |
Mål |
Tillgång till bredband för 46 % av hushållen |
- |
% av österrikiska hushåll |
43 |
46 |
Q3 |
2022 |
Minst 46 % av alla österrikiska hushåll ska ha tillgång till gigabitanslutningar (jämfört med 43 % under Q3 2020) till följd av det bredbandsprojekt som finansieras genom RRP, enligt bedömningen i de bredbandsrapporter som offentliggjorts av de österrikiska myndigheterna. |
|
47 |
2.A.2 omfattande tillgång till gigabit-accessnät och skapande av nya symmetriska gigabitanslutningar |
Mål |
Tillgång till bredband för 48 % av hushållen |
- |
% av österrikiska hushåll |
46 |
48 |
Q3 |
2024 |
Minst 48 % av alla österrikiska hushåll ska ha tillgång till gigabitanslutningar (jämfört med 46 % under Q3 2022) till följd av det bredbandsprojekt som finansieras genom RRP, enligt bedömningen i de bredbandsrapporter som offentliggjorts av de österrikiska myndigheterna. |
|
48 |
2.A.2 omfattande tillgång till gigabit-accessnät och skapande av nya symmetriska gigabitanslutningar |
Mål |
Tillgång till bredband för 50 % av hushållen |
- |
% av österrikiska hushåll |
48 |
50 |
Q3 |
2026 |
Minst 50 % av alla österrikiska hushåll ska ha tillgång till gigabit-anslutningar (jämfört med 48 % under Q3 2024) till följd av de bredbandsprojekt som finansieras inom ramen för RRP, enligt bedömningen i de bredbandsrapporter som offentliggjorts av de österrikiska myndigheterna. |
F. UNDERORDNAD DEL 2.B Digitalisering av skolor
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: stödja den digitala övergången i skolorna, samtidigt som lika tillgång och lika möjligheter respekteras, genom att förse eleverna med nödvändig digital utrustning, med början på högstadienivå.
Den underordnade delens mål är ett hållbart genomförande av IT-stödd undervisning i alla högstadieskolor under samma ramvillkor för alla elever. I samband med den digitala övergången till skolan syftar den underordnade delen dessutom till att tillhandahålla behovsbaserade tjänster samt skapa lika möjligheter för alla och öka den digitala kompetensen hos lärare och elever med början på högstadienivån.
Den underordnade delen behandlar de landsspecifika rekommendationerna om ökad hållbarhet (landsspecifik rekommendation 3 från 2019) och om att förbättra tillhandahållandet av och hållbarheten hos systemet för långvarig vård och omsorg (landsspecifik rekommendation 1 från 2020).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
F.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 2.B.1 rättvis och lika tillgång för elever till grundläggande digital kompetens
Syftet med reformen är att fastställa ramvillkor och tillhandahålla stödåtgärder för att möjliggöra rättvis och lika tillgång till grundläggande digital kompetens för alla elever i grundskolan.
Reformen består av ett antal stödåtgärder som underlättar digitaliseringen i skolorna på ett övergripande sätt. Den ska omfatta olika verksamheter för att se till att lärarna får tillräckliga fortbildningsmöjligheter för att förbättra sina digitala färdigheter och bredda sina kunskaper om digitala metoder och åtgärder som ska tillämpas i undervisningen. För att säkerställa optimal användning av de digitala slutanvändarenheter som tillhandahålls eleverna ska denna reform bidra till att förbättra infrastrukturen i de olika skolbyggnaderna. Dessutom ska reformen tillhandahålla digitala lösningar för att förenkla det pedagogiska och administrativa utbytet genom en portal som konsoliderar alla viktiga tillämpningar för utbildning och administration. Slutligen ska reformen säkerställa en vidareutveckling av en redan befintlig portal med digitalt undervisningsmaterial och digitala läromedel och erbjuda tillgång till utbildningstillämpningar. Reformen ska utvärderas efter fyra år i syfte att förlänga och ytterligare förbättra den.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2025.
Investering: 2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever
Syftet med investeringen är att tillhandahålla pedagogiska och tekniska krav för IT-stödda lektioner på alla skolorter genom att tillhandahålla digital utrustning till alla elever på högstadie- och gymnasienivå. Alla elever förväntas ha tillgång till digital utbildning på rättvisa och lämpliga ramvillkor. Det centrala tillhandahållandet av enheter och enhetlig utrustning i de deltagande lektionerna sätter pedagogiska mål i centrum för undervisningen utan att elevernas sociala bakgrund påverkas.
Åtgärden består av en stegvis utbyggnad av den digitala utrustningen. Varje år ska varje elev i en årskurs (femte klass, det första året på högstadiet) få en digital enhet. Detta förväntas gynna minst 80 000 elever per år. Under det första genomförandeåret (2021/22) ska två årgångar av eleverna (dvs. även elever med sjätte klass utöver elever i femte klass) få den digitala utrustningen.
Genomförandet av åtgärden förväntas inledas den 31 december 2021 och ska vara avslutat senast den 31 december 2024.
F.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
.
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
49 |
2.B.1 rättvis och lika tillgång för elever till grundläggande digital kompetens |
Delmål |
Ikraftträdande av lagen om digitalisering av skolor |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagen om digitalisering av skolor. |
- |
- |
- |
Q1 |
2021 |
Lagen om digitalisering av skolor har trätt i kraft och utgör ramen för bättre fortbildning för lärare, förbättrad skolinfrastruktur, inrättande av pedagogiska och administrativa portal samt förbättring av en utbildningsportal. |
|
50 |
2.B.1 rättvis och lika tillgång för elever till grundläggande digital kompetens |
Delmål |
Genomförandeförordningens ikraftträdande |
Offentliggörande av tillämpningsförordningen till lagen om digitalisering av skolor |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Genomförandeförordningen för lagen om digitalisering av skolor träder i kraft. |
|
51 |
2.B.1 rättvis och lika tillgång för elever till grundläggande digital kompetens |
Delmål |
Utvärdering av lagen om digitalisering av skolor |
Utvärderingen av lagen har slutförts och offentliggjorts av det ansvariga ministeriet. |
- |
- |
- |
Q2 |
2025 |
Det ansvariga ministeriet ska offentliggöra den lagstadgade utvärderingen av åtgärden. |
|
52 |
2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever |
Delmål |
Beslut om tilldelning av anbud för digitala slutanvändarenheter |
Beslutet om tilldelning av den offentliggjorda upphandlingen för de digitala enheterna har slutförts och offentliggjorts. |
- |
- |
- |
Q2 |
2021 |
Det ansvariga ministeriet ska offentliggöra tilldelningsbeslutet efter det Europaomfattande anbudsförfarandet för digitala slutanvändarenheter för elever och se till att kontraktet för tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever har tilldelats. |
|
53 |
2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever |
Mål |
Digitala enheter för de första två åren av gymnasiet |
- |
Procentandel av elever i 5:e och 6:e klass |
0 |
100 |
Q4 |
2021 |
Leveransen av enheterna för 5:e och 6:e klass (första och andra året av den lägre sekundärnivån) ska vara slutförd. |
|
54 |
2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever |
Mål |
Digitala enheter för de återstående klasserna i högstadieskolorna |
- |
procentandel elever i de första fyra högstadierna |
0 |
100 |
Q4 |
2023 |
Leveransen av enheter för de nya 5:e och 6:e klasserna ska vara slutförd, så att elever under de första fyra åren av högstadie- och gymnasieskolan har utrustats med en enhet. |
|
55 |
2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever |
Mål |
Digitala terminaler för det första året av den nya skolcykeln på högstadie- och gymnasienivå |
- |
Procentandel av elever i 5:e klass |
0 |
100 |
Q4 |
2024 |
Leveransen av enheterna för det första året av den nya fyraåriga cykeln har slutförts. |
G. UNDERORDNAD DEL 2.C Digitalisering av offentlig förvaltning
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på utmaningen med att säkerställa en digital omställning inom den offentliga förvaltningen, vilket har blivit allt viktigare mot bakgrund av covid-19-pandemin.
Den underordnade delens mål är att främja digitaliseringen av den offentliga förvaltningen, vilket förväntas bidra till att stimulera den ekonomiska dynamiken och påskynda återhämtningen. Detta mål sträcker sig längre än den omedelbara hanteringen av krisen och förväntas få långsiktiga konsekvenser för förvaltningens utveckling samt för konkurrenskraften, ekonomin och samhället.
Den underordnade delen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att minska den administrativa bördan och regelbördan (landsspecifik rekommendation 3 från 2020).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
G.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 2.C.1 föreslagen lagstiftning för engångsprincipen: Ändring av lagen om företagstjänstportalen
Reformen syftar till att ytterligare minska byråkratin för företagare och medborgare genom att införa åtgärder för att genomföra engångsprincipen, och därigenom minska dubbelrapportering och multipel rapportering.
Reformen omfattar en ändring av lagen om portalen för företagstjänster (Unternehmensserviceportalgesetz), som ska ligga till grund för ytterligare relevanta lagstiftningsåtgärder. Tillämpningen av engångsprincipen ska bli obligatorisk i administrativa förfaranden som föreskrivs i de nya lagstiftningsåtgärderna. Inrättandet av den grundläggande infrastrukturen för förvaltningar inom regionala myndigheter för att kunna utforma rapporteringsprocesser och rapporteringstjänster i enlighet med engångsprincipen ska finansieras under 2021 av digitaliseringsfonden (se investeringar 2.C.2), medan den under de följande åren förväntas finansieras genom den federala finansramlagen. Som ett första steg ska företagare på nationell nivå dra nytta av åtgärden. I ett andra steg från och med 2023, till följd av förordningen om en gemensam digital ingång, ska även företagare på unionsnivå dra nytta av detta. I ett senare skede kan tjänsterna också erbjudas medborgarna.
Genomförandet av reformen förväntas inledas den 30 september 2021 och ska vara slutfört senast den 31 december 2023.
Investering: 2.C.2 digitalisering av offentlig förvaltning
Investeringen syftar till att bidra till utvecklingen av medborgarcentrerad serviceinriktad förvaltning med en modern digital infrastruktur. Målet är att påskynda digitaliseringen i den federala förvaltningen genom att finansiera projekt med effekter över avdelningsgränserna. Det finns för närvarande ett ökat behov av konsolidering i den österrikiska federala förvaltningens IT-landskap, som är mycket heterogen. Avdelningarna använder ofta olika datacentraler, programvara, hårdvara och tjänsteleverantörer. Konsekvenserna är t.ex. påverkbara kostnader och varierande kvalitet. Investeringen ska bidra till att lösa dessa problem genom att genomföra it-konsolidering i den federala regeringen, utveckla it-tjänster för medborgare och företag och optimera förfarandena.
Investeringen består i att finansiera projekt som lagts fram av federala avdelningar och valts ut av den särskilda arbetsgruppen. Minst hälften av dessa medel ska användas för avdelningsövergripande projekt för att genomföra it-konsolidering i den federala regeringen. Övriga medel ska användas för projekt med en tvärsektoriell inverkan på utvecklingen av medborgar- och företagstjänster och för projekt som syftar till att påskynda och förbättra förfarandenas effektivitet. Exempel på möjliga projekt är elektronisk identitet (e-ID), införande av en gemensam digital ingång, utveckling av företagstjänstportalen och genomförande av engångsprincipen.
Investeringen ska ha genomförts senast den 31 december 2023.
G.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
,
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
56 |
2.C.1 föreslagen lagstiftning för engångsprincipen: Ändring av lagen om företagstjänstportalen |
Delmål |
Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om företagstjänstportalen. uppgradering av relevant it-infrastruktur. |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av ändringen av företagstjänstportalen. grundläggande IT-infrastruktur har reglerats och uppgraderats. |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Ändringen om att införa engångsprincipen i lagen om företagstjänstportalen har trätt i kraft. Databasen för informationsskyldighet (IVDB) är tillgänglig på pilotbasis. Verktyget ska ge en översikt över alla uppgifter som finns tillgängliga i förvaltningen (datakarta), vilket gör det möjligt att utvärdera tillgången till data mellan olika avdelningar. Registret och systemnätverket (RSV) finns tillgängliga i en basversion tillsammans med andra anslutna register för att säkerställa driftskompatibilitet och datautbyte. |
|
57 |
2.C.1 föreslagen lagstiftning för engångsprincipen: Ändring av lagen om företagstjänstportalen |
Delmål |
Länkning av register till register- och systemnätverket (RSV), förberedelse av en gemensam digital ingång (SDG), ministeriernas start av databasen för informationsskyldighet (IVDB) |
Register har kopplats samman för den gemensamma digitala ingången (SDG). Ministerierna har varit skyldiga att fylla i databasen för informationsskyldighet (IVDB). |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
Förordningen om databasen för informationsskyldighet (IVDB) är i kraft och ålägger ministerierna att fylla i databasen med informationsskyldigheter som härrör från befintliga lagar och andra författningar. Registren har kopplats in enligt den tidsplan för registrering som antagits av styrkommittén för engångsprincipen. |
|
58 |
2.C.1 föreslagen lagstiftning för engångsprincipen: Ändring av lagen om företagstjänstportalen |
Delmål |
Upprättande av den tekniska systemanslutningen för engångsprincipen |
Kraven i förordning (EU) 2018/1724 om en gemensam digital ingång har uppfyllts, vilket bekräftas i en rapport som ska skickas till kommissionen. |
- |
- |
- |
Q4 |
2023 |
Den tekniska systemanslutningen för engångsprincipen har upprättats och uppfyller kraven i den gemensamma digitala ingången (SDG) som fastställs i förordning (EU) 2018/1724. |
|
59 |
2.C.2 digitalisering av offentlig förvaltning |
Delmål |
Ikraftträdande av lagen om digitaliseringsfonden |
Bestämmelse i lagen om digitaliseringsfonden som anger dess ikraftträdande |
- |
- |
- |
Q2 |
2021 |
Lagen om digitaliseringsfonden har trätt i kraft. Den ska inrätta digitaliseringsfonden i syfte att påskynda digitaliseringen av den federala förvaltningen. |
|
60 |
2.C.2 digitalisering av offentlig förvaltning |
Delmål |
Utvalda projekt |
Urval av projekt för att utveckla en modern digital infrastruktur inom den offentliga förvaltningen i fyra delar. Offentliggörande av urvalsbesluten av den ansvariga arbetsgruppen. |
- |
- |
- |
Q2 |
2022 |
Projekten har valts ut och urvalsbesluten har offentliggjorts. Av de 160 000 000 EUR som anslås till åtgärden ska minst 80 000 000 EUR avsättas för avdelningsövergripande projekt för att genomföra it-konsolidering. De återstående medlen ska öronmärkas för projekt med en tvärsektoriell inverkan på utvecklingen av medborgar- och företagstjänster och för projekt som syftar till att påskynda och förbättra förfarandenas effektivitet. |
|
61 |
2.C.2 digitalisering av offentlig förvaltning |
Mål |
Slutförande av finansierade projekt avseende digitalisering av offentlig förvaltning |
- |
procentandel avslutade projekt |
0 |
100 |
Q4 |
2023 |
Alla projekt som finansieras genom digitaliseringsfonden ska slutföras. Genomförandeavdelningarna ska rapportera om slutförandet av projekten till arbetsgruppen för digitalisering, med företrädare för förbundskanslerns kansli, ministeriet för ekonomi, konst, kultur, offentlig förvaltning och idrott samt ministeriet för digitala och ekonomiska frågor. |
H. UNDERORDNAD DEL 2.D Digital och ekologisk omvandling av företag
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på utmaningarna i samband med främjandet av företagens digitala och gröna omställning.
Den underordnade delen syftar till att påskynda digitaliseringen och den ekologiska omvandlingen av österrikiska företag, särskilt genom att uppmuntra företagens investeringar på dessa prioriterade områden.
Den underordnade delen bidrar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna för att stimulera digitaliseringen av företag (landsspecifik rekommendation 3 från 2019) och fokusera investeringarna på den gröna och digitala omställningen, särskilt på innovation, hållbara transporter, ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifik rekommendation 3 från 2020).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
H.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering: 2.D.1 digitalisering av små och medelstora företag
Syftet med investeringen är att hjälpa små och medelstora företag att få råd om digitaliseringens tillstånd och möjligheter i sin verksamhet och att hjälpa dem att utforma, genomföra och utöka sina digitaliseringsprojekt för att förbli konkurrenskraftiga på den framtida digitaliserade marknaden.
Investeringen består av två stödprogram: KMU.DIGITAL och KMU.E-Commerce. KMU.DIGITAL ska tillhandahålla både rådgivningsstöd och genomförandestöd för konkreta digitaliseringsprojekt. Rådgivningsstödet omfattar individanpassad rådgivning till österrikiska små och medelstora företag från auktoriserade konsulter om fyra ämnen: i) affärsmodeller och processer (inbegripet resursoptimering), ii) e-handel och marknadsföring på nätet, iii) it- och it-säkerhet och iv) digital förvaltning. Genomförandestödet finansierar genomförandet av digitaliseringsprojekt för vilka rådgivningsstöd tillhandahölls. KMU.E-Commerce ska stödja små och medelstora företag i genomförandet av konkreta e-handelsprojekt och tillhandahålla finansiering för nya investeringar i e-handel och relaterade tjänster från externa leverantörer till 20 % (upp till högst 12 000 EUR per mottagare).
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2023.
Investering: 2.D.2 digitala investeringar i företag
Syftet med investeringen är att uppmuntra företagens investeringar i digitalisering och att styra dem mot framåtblickande prioriterade områden.
Investeringen består av ett investeringsbidrag på 14 % som beviljas företag för investeringar inom de prioriterade digitaliseringsområdena. Stöd ska beviljas för nya materiella och immateriella investeringar i avskrivningsbara kapitaltillgångar i företag som är permanent etablerade i Österrike. Genom att specificera de stödberättigade områden som ska stödjas med investeringspremien ska åtgärden särskilt uppmuntra investeringar i digitalisering av affärsmodeller och affärsprocesser, inbegripet för Industri 4.0 och e-handel, samt investeringar i införande eller förbättring av it- och it-säkerhetsåtgärder. Lagen om investeringsbidrag och respektive riktlinjer för finansiering 4 utesluter klimatskadliga investeringar, t.ex. i utrustning eller anläggningar som direkt använder fossila bränslen, samtidigt som det fastställs att betalningar ska villkoras av att bevis läggs fram som utesluter negativa effekter på miljö- och klimatmålen. Lagen om investeringsbidrag ska ändras för att öka den tillgängliga budgeten för stöd med beaktande av RRP-fonderna.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025.
Investering: 2.D.3 gröna investeringar i företag
Syftet med investeringen är att uppmuntra företagens investeringar i ekologisk omställning och styra dem mot framåtblickande prioriterade områden.
Investeringen består av ett investeringsbidrag på 14 % som beviljas företag för investeringar inom de prioriterade områdena grön omställning, såsom värmerenoveringar av byggnader, värmeoptimering och andra energisparåtgärder, produktion av förnybar energi, solcells- och ellagringssystem, utsläppsfria fordon och laddningsstationer. Stöd ska beviljas för nya materiella och immateriella investeringar i avskrivningsbara kapitaltillgångar i företag som är permanent etablerade i Österrike. Lagen om investeringsbidrag och respektive riktlinjer för finansiering 5 utesluter klimatskadliga investeringar, t.ex. i utrustning eller anläggningar som direkt använder fossila bränslen, samtidigt som det fastställs att betalningar ska villkoras av att bevis läggs fram som utesluter negativa effekter på miljö- och klimatmålen.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2025.
H.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
62 |
2.D.1 digitalisering av små och medelstora företag |
Delmål |
Godkännande och offentliggörande av relevanta riktlinjer och kontrakt för KMU.DIGITAL 3.0 |
Godkännande och offentliggörande av finansieringsriktlinjerna och ingående av avtal med den österrikiska handelskammaren (WKÖ) och Austria Wirtschaftsservice GmbH (AWS) för KMU.DIGITAL 3.0 |
- |
- |
- |
Q1 |
2021 |
De relevanta avtalen om KMU.DIGITAL 3.0 har ingåtts med WKÖ eller AWS och motsvarande finansieringsriktlinjer har godkänts och offentliggjorts. |
|
63 |
2.D.1 digitalisering av små och medelstora företag |
Delmål |
Godkännande och offentliggörande av relevanta riktlinjer och kontrakt för KMU.E-Commerce |
Godkännande och offentliggörande av finansieringsriktlinjer och ingående av avtal med AWS |
- |
- |
- |
Q1 |
2021 |
Det relevanta avtalet om KMU.E-Commerce har ingåtts med AWS och de relevanta finansieringsriktlinjerna har godkänts och offentliggjorts. |
|
64 |
2.D.1 digitalisering av små och medelstora företag |
Mål |
Slutförande av digitaliseringsprojekt för små och medelstora företag |
- |
Nummer |
0 |
15 300 |
Q4 |
2023 |
Minst 15 300 digitaliseringsprojekt ska slutföras av små och medelstora företag enligt det rapporteringssystem som drivs av WKÖ och AWS. |
|
65 |
2.D.2 digitala investeringar i företag |
Delmål |
Ikraftträdande av ändringen av lagen om investeringsbidrag för att återspegla budgetökningen till följd av RRP |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av ändringen av lagen om investeringsbidrag |
- |
- |
- |
Q2 |
2021 |
Ikraftträdande av ändringen av lagen om investeringsbidrag som föreskriver en budgetökning för att återspegla tillgången till RRP-medel för stöd till stödberättigande digitala investeringar från företag |
|
66 |
2.D.2 digitala investeringar i företag |
Mål |
Investeringar i digitalisering i minst 3 000 företag inom ramen för RRP |
- |
Antal företag som fått stöd |
0 |
3 000 |
Q1 |
2023 |
Stöd till minst 3 000 företag för deras digitala investeringar (t.ex. i hårdvara, programvara, digital infrastruktur och e-handel). |
|
67 |
2.D.2 digitala investeringar i företag |
Mål |
Investeringar i digitalisering i minst 7 000 företag inom ramen för RRP |
- |
Antal företag som fått stöd |
3 000 |
7 000 |
Q1 |
2025 |
Stöd till minst 7 000 företag för deras digitala investeringar (t.ex. i hårdvara, programvara, digital infrastruktur och e-handel). |
|
68 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
Delmål |
Ikraftträdande av ändringen av lagen om investeringsbidrag för att återspegla budgetökningen till följd av RRP |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av ändringen av lagen om investeringsbidrag |
- |
- |
- |
Q2 |
2021 |
Ikraftträdande av ändringen av lagen om investeringsbidrag som föreskriver en budgetökning för att återspegla tillgången till RRP-medel för att stödja företagens gröna investeringar |
|
69 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
Mål |
Investeringar i e-mobilitet |
- |
Antal utsläppsfria fordon Antal laddningsstationer |
0 0 |
20 000 100 |
Q4 |
2023 |
Minst 20 000 utsläppsfria fordon har köpts och 100 laddningsstationer har installerats av företag |
|
70 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
Mål |
Investeringar i värmerenovering av byggnader |
- |
Antal företag som fått stöd |
0 |
1 000 |
Q1 |
2025 |
Stöd till minst 1 000 företag för deras investeringar i värmerenovering |
|
71 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
Mål |
Investeringar i solenergi |
- |
Antal företag som fått stöd |
0 |
10 800 |
Q1 |
2025 |
Stöd till minst 10 800 företag för deras investeringar i solenergi och ellagring |
|
72 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
Mål |
Investeringar i energibesparingar för att stödja minst 1 300 företag inom ramen för RRP |
- |
Antal företag som fått stöd |
0 |
1 300 |
Q1 |
2025 |
Stöd till minst 1 300 företag för deras investeringar i energibesparingar |
DEL 3: KUNSKAPSBASERAD ÅTERHÄMTNING
I. UNDERORDNAD DEL 3.A Forskning
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: att främja forsknings-, innovations- och teknikpolitiken i Österrike.
Den underordnade delens mål är att stärka forsknings-, innovations- och forskningspolitiken i Österrike genom att utveckla forsknings-, innovations- och teknikstrategin 2030 och därmed sammanhängande riktade investeringar. Dessutom förväntas åtgärderna stärka Österrikes internationella ställning som en plats för innovation och forskning.
Den underordnade delen stöder genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för att öka investeringarna i forskning och innovation och förbättra de innovativa resultaten (de landsspecifika rekommendationerna 3 från 2019 och 2020).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
I.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 3.A.1 forsknings-, innovations- och teknikstrategi 2030 (RTI-strategi 2030)
Syftet med denna reform är att utforma den övergripande ramen för Österrikes forsknings-, innovations- och teknikpolitik under de kommande tio åren. Målet är att bli en internationell innovationsledare och att stärka Österrike som en plats för forskning, innovation och innovation, att fokusera på effektivitet och spetskompetens samt att fokusera på kunskap, talang och färdigheter. Genomförandet av reformen organiseras genom lagen om forskningsfinansiering och idrifttagandet med treåriga pakter för forskning, teknik och innovation. De investeringar som ingår i denna underordnade del kompletterar den RTI-pakt för 2021–2023 som antogs 2020 och kommer att omfattas av de framtida pakterna. ”RTI-strategin 2030” ska genomföras före utgången av 2030.
Genomförandet av den del av reformen som ingår i planen för återhämtning och resiliens ska vara slutfört senast den 31 december 2025.
Investering: 3.A.2 Quantum Austria – Främjande av kvantvetenskap
Syftet med denna investering är att underlätta framtidsorienterad, omdanande och innovativ grundforskning och avancerad forskning och att placera Österrike bland de EU-länder som framgångsrikt använder kvantvetenskap för innovativa produkter och tjänster.
Investeringen består i finansiering av forskningsinfrastrukturer (inklusive utveckling av programvara) och forskningssamarbete i syfte att utvidga kunskapsbasen för (vidare) utveckling av tekniska koncept för kvantdatorteknik, simulering och kommunikation, inrättande eller utveckling av teknik för hela kvantvetenskapsområdet, särskilt hårdvara och programvara för kvantdatorteknik, simulering och kommunikation. Investeringen förväntas också stärka det gränsöverskridande samarbetet (t.ex. mellan tyskspråkiga länder) och uppnå eller utöka anpassningen till relevanta europeiska initiativ och projekt.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 mars 2026.
Investering: 3.A.3 österrikiska institutet för precisionsmedicin
Syftet med denna investering är att inrätta ett centrum för precisionsmedicin på universitetsområdet vid medicinska universitetet i Wien. På grund av den omedelbara närheten till Wiens största sjukhus, som också är ett av världens största sjukhus, AKH (Wiens allmänna sjukhus), förväntas institutet omedelbart översätta vetenskapliga resultat till förmån för patienterna.
Investeringen består av en ny byggnad som ska byggas för detta nya forskningscentrum. Investeringarna omfattar både strukturell och nödvändig infrastruktur och digital utrustning för forskning.
Genomförandet av investeringen förväntas inledas den 30 juni 2022 och ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.
Investering: 3.A.4 (digital) forskningsinfrastruktur
Den strategiska utvecklingen av forskningsinfrastrukturer är ett viktigt insatsområde i Österrikes forsknings-, teknik- och innovationsstrategi (RTI) 2030 för att komma ikapp det främsta internationella området och stärka Österrike som en plats för RTI.
Investeringen består av finansiering av (digitala) forskningsprojekt för de österrikiska universiteten. En inbjudan att anmäla intresse kommer att inrättas för att möjliggöra finansiering av högkvalitativ och konkurrenskraftig infrastruktur vid österrikiska universitet och ge dem möjlighet att delta i stora internationella forskningsinfrastrukturer.
Genomförandet av investeringen förväntas inledas den 31 december 2022 och ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
I.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
73 |
3.A.1 RTI-strategi 2030 |
Mål |
Slutförande av resultat- och finansieringsöverenskommelser |
_ |
Undertecknade resultat-/finansieringsöverenskommelser |
22 |
54 |
Q4 |
2024 |
Undertecknande av 54 års resultat- och finansieringsavtal med centrala forskningsinstitut, forskningsfinansieringsorgan och offentliga universitet. |
|
74 |
3.A.1 RTI-strategi 2030 |
Delmål |
Godkännande av den tredje RTI-pakten |
Förbundsregeringens offentliggörande av den tredje RTI-pakten på deras webbplats. |
- |
- |
- |
Q4 |
2025 |
Förbundsregeringens godkännande och offentliggörande av den tredje RTI-pakten, i enlighet med 2020 års lag om forskningsfinansiering, med angivande av forskningsfinansiering och detaljerade forsknings- och innovationsprioriteringar för en period på tre år. Det bidrar således till att genomföra målen och verksamhetsområdena för RTI-strategin. |
|
75 |
3.A.2 Quantum Austria – Främjande av kvantvetenskap |
Delmål |
Inbjudan till intresseanmälan (BMBWF). Identifiering av verkställande organ |
Mottagande av intresseanmälningar. |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Alla intresseanmälningar från berörda parter inom RTI-sektorn har mottagits och resolutionsbyrån (-organen) har utsetts. |
|
76 |
3.A.2 Quantum Austria – Främjande av kvantvetenskap |
Delmål |
Interimsrapport |
Utarbetande av interimsrapporten |
- |
- |
- |
Q4 |
2024 |
De verkställande organen utarbetar interimsrapporten på grundval av projektdata. Interimsrapporten visar de framsteg som hittills gjorts i ansökningsomgångarna och, om möjligt, i projekten. |
|
77 |
3.A.2 Quantum Austria – Främjande av kvantvetenskap |
Delmål |
Avslutande av projekt med överföring till universitetsaktiviteter |
Avslutande av projektstatus som möjliggör överföring till normal drift av forskningsenheterna vid universiteten |
- |
- |
- |
Q1 |
2026 |
Som en del av förberedelserna och förhandlingarna om resultatavtalen med forskningsinstitut ska både anpassningen av den tekniska infrastrukturen och överföringen av verksamheten till forskningsinstitutionerna ingå i ministeriets resultatavtal (BMBWF). |
|
78 |
3.A.3 österrikiska institutet för precisionsmedicin |
Delmål |
Godkännande av planering på ministernivå (BMBWF & BMF) |
Ministergodkännande av förbundsministeriet för utbildning, vetenskap och forskning (BMBWF) i samförstånd med förbundsfinansministeriet och offentliggörande av godkänd planering inom det österrikiska fastighetsprogrammet |
- |
- |
- |
Q2 |
2022 |
Godkännande av projektet av ministeriet för utbildning, vetenskap och forskning (BMBWF). Projektet ska samtidigt ingå i den österrikiska byggnadsplanen. I planen anges och beskrivs alla offentliga byggplaner för universiteten. |
|
79 |
3.A.3 österrikiska institutet för precisionsmedicin |
Delmål |
Byggstart för Institutet för precisionsmedicin |
Offentliggörande av ministergodkännande på ministeriets webbplats för att påbörja byggverksamhet |
- |
- |
- |
Q4 |
2023 |
Byggnadsarbetena har påbörjats fysiskt. Byggstarten förväntas präglas av ett ceremoniellt evenemang eller pressevenemang. |
|
80 |
3.A.3 österrikiska institutet för precisionsmedicin |
Delmål |
Institutet för precisionsmedicin slutfört |
Byggnadsarbetena har slutförts och en rapport om färdigställande har godkänts. |
- |
- |
- |
Q2 |
2026 |
Projektet ska slutföras på grundval av fastställda kontrakts- och planeringsprinciper i enlighet med bygglov och i enlighet med kraven i upphandlingslagstiftningen samt principerna om öppenhet och likabehandling. , |
|
81 |
3.A.4 (digital) forskningsinfrastruktur |
Delmål |
Beslut om bidrag till universitet som investerar i digital forskningsinfrastruktur |
Offentliggörande av beslut om tilldelning genom den upphandlande myndigheten |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
Beslut om tilldelning av projekt för digital infrastruktur som ska genomföras av universiteten ska offentliggöras på ministeriets webbplats. |
|
82 |
3.A.4 (digital) forskningsinfrastruktur |
Delmål |
Lägesrapport med 50 % av investeringarna slutförda |
Sammanfattande rapport från det tilldelande ministeriet (BMBWF) |
- |
- |
- |
Q3 |
2025 |
Det ministerium som ansvarar för åtgärden (det federala ministeriet för utbildning, vetenskap och forskning (BMBWF)) ska utfärda en intermistisk lägesrapport som visar att alla projekt pågår och att hälften av investeringarna har slutförts. Detta ska grundas på de obligatoriska årliga lägesrapporter som lämnas in av alla godkända projekt som dokumenterar framstegen och säkerställer att tilldelningsvillkoren uppfylls. |
|
83 |
3.A.4 (digital) forskningsinfrastruktur |
Delmål |
Slutrapport med 100 % av investeringarna slutförda |
Slutrapport från det tilldelande ministeriet (BMBWF) |
- |
- |
- |
Q3 |
2026 |
Det ministerium som ansvarar för åtgärden (det federala ministeriet för utbildning, vetenskap och forskning (BMBWF)) ska utfärda en slutrapport till Europeiska kommissionen som visar att alla investeringar har genomförts korrekt. Denna rapport ska baseras på de obligatoriska års- och slutrapporterna från alla beviljade projekt, inklusive detaljerade projektresultat och en uppdelning av de medel som använts. |
J. UNDERORDNAD DEL 3.B Omskolning och fortbildning
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: integration av lågutbildade på arbetsmarknaden, omskolning och fortbildning, förberedelse för framtida utmaningar på arbetsmarknaden.
Den underordnade delens mål är att förbättra färdighets- och kompetensnivån, särskilt hos lågutbildade, och att öka deras möjligheter på arbetsmarknaden, särskilt i en krissituation och under en period då nya kvalifikationer krävs. Att investera i de arbetslösas humankapital, särskilt för dem med låg kvalifikationsnivå, förväntas öka deras långsiktiga motståndskraft genom att minska sannolikheten för framtida arbetslöshet.
Den underordnade delen bidrar till att följa de landsspecifika rekommendationerna för att förbättra lågutbildade personers arbetsmarknadsresultat (landsspecifik rekommendation 2 från 2019) och vidta nödvändiga åtgärder för att minska de negativa effekterna av covid-19-pandemin (landsspecifik rekommendation 1 från 2020).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
J.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 3.B.1 utbildningsbonus
Syftet med denna reform är att förbättra incitamenten och de materiella ramvillkoren för långtidsarbetslösa att delta i organiserad utbildning eller utbildning. Reformen förväntas minska risken för att deltagarna slutar delta i sessionerna innan de avslutas. Reformen består av ett tillägg till arbetslöshetsersättningen. Tilläggsbeloppet baseras på ett fast dagligt belopp och beror på deltagande i en fullständig utbildnings- och kvalifikationssession med en varaktighet på minst fyra månader.
Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2021.
Investering: 3.B.2 främjande av omskolning och fortbildning
Syftet med denna investering är att förbättra de arbetslösas, särskilt lågutbildade, färdigheter och kompetens, att förbereda dem för de framtida utmaningarna på arbetsmarknaden och att göra dem mindre sårbara för framtida arbetslöshetsperioder.
Investeringen består av finansiering av omskolnings- och fortbildningsåtgärder som rör grundläggande kvalifikationer, elektronik och digital teknik, sjuksköterskor, sociala yrken och omsorgsyrken, miljö/hållbarhet, projektorienterade övergångsarbetsplatser samt ungdomscoachning. Finansieringen ska också inriktas på att erbjuda flexibla utbildningsmetoder och vara inriktad på att stödja kvinnor.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
J.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
84 |
3.B.1 utbildningsbonus |
Delmål |
Ikraftträdandet av lagen om arbetslöshetsförsäkring och offentliggörandet av finansieringsriktlinjerna på ministeriernas webbplats |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagen om arbetslöshetsförsäkring. offentliggörande av finansieringsriktlinjerna på ministeriernas webbplats |
- |
- |
- |
Q4 |
2020 |
Den rättsliga grunden för utbildningstillägget (avsnitt 20 (7) i lagen om arbetslöshetsförsäkring (AlVG) har trätt i kraft. Riktlinjerna för finansiering har antagits och offentliggjorts. |
|
85 |
3.B.1 utbildningsbonus |
Mål |
Utbetalda utbildningsbonusar |
- |
Nummer |
0 |
40 000 |
Q4 |
2021 |
Minst 40 000 personer har fått utbildningsbonusen |
|
86 |
3.B.1 utbildningsbonus |
Delmål |
Åtgärd för utbildningsbonus utvärderad |
Offentliggörande av utvärderingsrapporten |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Efter det att utbildningsbonusen har löpt ut ska åtgärden utvärderas med tanke på en eventuell förlängning som finansieras genom den nationella budgeten. Utvärderingsrapporten ska offentliggöras på det ansvariga ministeriets webbplats. |
|
87 |
3.B.1 främjande av omskolning och fortbildning |
Delmål |
Säkerställa förutsättningarna för omskolning och fortbildning |
De nödvändiga budgetanslagen fastställdes i december 2020 inom ramen för 2021 års budget och den federala budgetramslagen (BFRG). |
- |
- |
- |
Q4 |
2020 |
Den rättsakt som gjorde det möjligt att genomföra omskolnings- och fortbildningsåtgärderna ingick i den budgetramsakt som antogs i december 2020. |
|
88 |
3.B.2 främjande av omskolning och kompetenshöjning |
Delmål |
Första årliga översikten |
Den första årliga översiktsrapporten baserad på kvartalsvisa genomföranderapporter |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Årliga genomföranderapporter ska utfärdas av ministeriet på grundval av kvartalsvisa genomföranderapporter. De ska tillhandahålla detaljerad information om de utbildnings- och fortbildningsåtgärder som genomförts. |
|
89 |
3.B.2 främjande av omskolning och fortbildning |
Mål |
Personer som drar nytta av omskolning och fortbildning. |
- |
Nummer |
0 |
94 000 |
Q4 |
2024 |
Minst 94 000 personer ska ha gynnats av omskolnings- och kompetenshöjningsåtgärder under genomförandeperioden enligt vad som anges i den årliga genomföranderapport som utfärdas av det ansvariga ministeriet. |
K. UNDERORDNAD DEL 3.C Utbildning
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: riktad kompensation för brister i utbildning och lärande på grund av covid-19-krisen, kvantitativa och kvalitativa förbättringar av utbudet av grundläggande utbildning.
Syftet med den underordnade delen är att uppnå lika tillgång till utbildning genom att stärka förskoleverksamheten, särskilt för barn under 3 år, och genom extra stöd till elever för att kompensera för inlärningsförluster under pandemin i samband med en reform som ökar tillgången till utbildning.
Den underordnade delen bidrar till att ta itu med den landsspecifika rekommendationen med inriktning på att höja nivån på grundläggande färdigheter för missgynnade grupper, inbegripet personer med invandrarbakgrund (landsspecifik rekommendation 2 från 2019), utöka barnomsorgen (landsspecifik rekommendation 2 från 2019) och säkerställa lika möjligheter inom utbildning (landsspecifik rekommendation 2 från 2020).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
K.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 3.C.1 förbättrad tillgång till utbildning
Reformåtgärden utgör ramen för de två investeringsåtgärderna. Syftet är att förbättra de grundläggande färdigheterna hos missgynnade grupper för att garantera lika möjligheter inom utbildningen. Syftet är att skapa förutsättningar för att de investeringar som ingår i samma underordnade del ska genomföras framgångsrikt och för att öka andelen elever som avslutar grundskoleutbildning. Den beskriver samma villkor och åtgärder som investeringarna, men med en längre tidsram. Det kommer att vara beroende av investeringar utöver faciliteten för återhämtning och resiliens för den del av genomförandet som överstiger investeringarna i den underordnade delen.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 december 2025.
Investering: 3.C.2 åtgärdspaket för utbildning
Syftet med investeringen är att kompensera för ackumulerade utbildningsunderskott och potentiella förluster i utbildningen, under de långa perioderna av distansutbildning, under covid-19-pandemin. Fokus ligger särskilt på missgynnade elever, så att man undviker en ökning av befintliga ojämlikheter i utbildningsresultat.
Investeringen består av ett omfattande paket med ytterligare utbildningstimmar och en uppsättning enskilda stödåtgärder. Dessa stödåtgärder kan utformas individuellt och flexibelt på skolorten och bör gynna alla elever. Särskild uppmärksamhet ägnas elever i de sista årskurserna och elever med behov av ytterligare stöd.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 mars 2022.
Investering: 3.C.3 utvidgning av grundutbildningen
Syftet med investeringen är att utöka barnomsorgen, särskilt för barn under tre år och öppettiderna för de tre till sex åren, så att det blir lättare att förena arbete och familjeliv. Dessutom förväntas kvaliteten på förskoleverksamheten och barnomsorgen förbättras, med fokus på att förbättra förskoleverksamheten och barnomsorgen så tidigt som möjligt.
Investeringen består av finansiering för att utöka utbudet av lämplig förskoleverksamhet och barnomsorg för barn under tre år för att uppnå Barcelonamålet för barn under tre år (barnomsorgsgrad 33 %) 6 . Dessutom kommer incitament att skapas för att förlänga de grundläggande utbildningsanstalternas öppettider för tre till sex år. Kvaliteten på utbildning och barnomsorg fram till början av grundskolan ska utvecklas ytterligare, särskilt genom att förhållandet mellan personal och barn förbättras.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 september 2023.
K.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
90 |
3.C.1 förbättrad tillgång till utbildning |
Mål |
Elever som kan komma i fråga för uppflyttning från och med 5:e läsåret |
- |
Procentandel elever som har rätt till uppflyttning till nästa klass eller som avslutat en typ av skola |
92,4 (2018) |
94,7 |
Q4 |
2025 |
Totalt antal elever från femte läsåret som hade rätt till uppflyttning till nästa klass eller som avslutat en typ av skola i slutet av referensläsåret/totalt antal elever från och med det 5:e läsåret under referensåret. |
|
91 |
3.C.1 förbättrad tillgång till utbildning |
Mål |
Elever från invandrarbakgrund som har uppnått gymnasieexamen på nivå II |
- |
Procentandel elever med invandrarbakgrund som uppnår gymnasieexamen på nivå II |
65,4 (2018) |
67,9 |
Q4 |
2025 |
Elever med invandrarbakgrund (första och andra generationen) i åldern 20–24 år som har uppnått sekundär nivå II-examen som andel (i%) av alla personer med invandrarbakgrund (första och andra generationen) av den bofasta befolkningen i samma ålder. |
|
92 |
3.C.2 åtgärdspaket för utbildning |
Delmål |
Slutförande av åtgärdspaketet för utbildning och börja med åtgärder i skolorna |
Utforma, godkänna och inleda genomförandet av ett paket med stödåtgärder (åtgärdspaket för utbildning) inom ramen för skollagstiftningen. |
- |
- |
- |
Q2 |
2021 |
Utbildningspaketet för korrigerande åtgärder slutförs, inklusive den särskilda tilldelningen av resurser, och kan genomföras av delstaterna/regionala utbildningsmyndigheter (Bildungsdirektionen). Utformningen ska inriktas på skolplatsernas särskilda behov (behovsbaserad resursanvändning, särskilt för skolorter med ökat behov av stöd för elever, ökat behov av språkkunskaper eller särskilda socioekonomiska utmaningar). |
|
93 |
3.C.2 åtgärdspaket för utbildning |
Delmål |
Stödåtgärderna under läsåret är avslutade. Tillhandahållande av tilläggsklasser även under helgdagar |
Sammanfattande förklaring från utbildningsministeriet (BMBWF) |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Kompletterande lektioner har getts utanför skoltid, även under helgdagar. |
|
94 |
3.C.2 åtgärdspaket för utbildning |
Delmål |
Utvärdering av den ytterligare utplaceringen av lärare |
Utvärdering av åtgärdspaketet offentliggörs och innehåller en översikt över hur många timmar per vecka som har erbjudits. |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
En kort utvärderingsrapport ska offentliggöras på ministeriets webbplats. Den omfattar en översyn av resultaten av den slutliga redovisningen av projektet för korrigerande utbildning och inbegriper även användning av de timmar som tillhandahålls. |
|
95 |
3.C.3 utvidgning av grundutbildningen |
Mål |
Ökad barnomsorg för barn under tre år |
- |
% (procentandel) |
28 |
33 |
Q4 |
2023 |
Barnomsorgskvoten för barn under 3 år ska ökas med 1 procentenheter per delstat och år. det gemensamma målet är dock att sträva efter en ökning med 5 procentenheter. |
|
96 |
3.C.3 utvidgning av grundutbildningen |
Mål |
Öka andelen förskoleverksamhet för barn i åldern tre till sex år som är förenlig med föräldrars heltidsarbete |
- |
% (procentandel) |
46,8 |
52,8 |
Q4 |
2023 |
Utbudet av platser vid inrättningar för förskoleverksamhet för barn mellan tre och sex år ska öka och vara förenligt med föräldrarnas heltidsanställning. Ökningen ska åtföljas av årliga resursmål och resultatöversyner tillsammans med delstaterna. Uppgifterna om det utökade erbjudandet ska finnas tillgängliga i Statistik Austria. |
L. UNDERORDNAD DEL 3.D Strategisk innovation
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: digital omvandling, strategiska värdekedjor och autonomi i halvledarproduktionen i Europa. energiomvandling, uppbyggnad av vätgasekonomin i Europa, utfasning av fossila bränslen i energiintensiva sektorer.
Syftet med den underordnade delen är att i) främja Europas självständighet i produktionen av halvledare och stärka Österrikes ställning på detta område, och ii) främja integrerade projekt längs värdekedjan för vätgas för att påskynda energiomvandlingen och utfasningen av fossila bränslen i energiintensiva sektorer.
Den underordnade delen bidrar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna för att stimulera digitalisering av företag och hållbarhet (landsspecifik rekommendation 3 från 2019) och fokusera investeringarna i den gröna och digitala omställningen, särskilt på innovation, hållbara transporter, ren och effektiv produktion och användning av energi (landsspecifika rekommendation 3 från 2020).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
L.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Investering: 3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet
Investeringen i det planerade viktiga projektet av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) om mikroelektronik och konnektivitet, som ska genomföras som ett projekt som omfattar flera länder, syftar dels till att stärka områden inom mikroelektroniksektorn där Europa redan har goda resultat (såsom kraftelektronik, sensorer, processteknik), dels till att inrikta sig på områden där Europa för närvarande är beroende av import (såsom utveckling av innovativa nätverks- och mikroelektroniktekniker som bygger på mindre kombinationer och mikroelektronik). Ett centralt mål är därför att stärka Europas öppna strategiska oberoende. Dessutom förväntas planerade IPCEI-projekt utveckla mer energieffektiva lösningar och på så sätt bidra till uppnåendet av klimatmålen.
Investeringen omfattar finansiering av de utvalda projekten, efter en inbjudan att anmäla intresse, på områdena mikroelektronik och konnektivitet.
Genomförandet av investeringen förväntas inledas den 31 december 2021 och ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
Investering: 3.D.2 IPCEI väte
Det allmänna målet med den planerade investeringen är att bidra till att bygga upp ett nationellt och europeiskt vätgasekosystem för att bidra till uppnåendet av Österrikes och EU:s klimatmål. Österrikes ambition är att vara fast förankrad i värdekedjan för förnybar vätgas.
Den planerade investeringen syftar till att främja integrerade projekt längs värdekedjan för vätgas, särskilt när det gäller produktion, lagring och tillämpningar av vätgas. Efter en inbjudan till intresseanmälan ska investeringen tillhandahålla finansiering till utvalda projekt, med särskild inriktning på energiintensiva industri- och mobilitetssektorer som är svåra att fasa ut fossila bränslen samt på FoU/FID av delar.
Den planerade investeringen omfattar finansiering av de utvalda projekten efter en inbjudan att anmäla intresse, särskilt på områdena produktion, lagring och tillämpningar av vätgas.
Genomförandet av investeringen förväntas inledas den 30 september 2021 och ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
L.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
97 |
3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet |
Delmål |
Klimatrelaterade kriterier för stödberättigande som fastställs i ansökningsomgångens dokument |
Ansökningsomgångens dokument med kriterier för stödberättigande som säkerställer att investeringsverksamheten leder till påvisbara betydande minskningar av växthusgasutsläppen under hela livscykeln |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Dokument som rör den andra fasen av inbjudan att inkomma med intresseanmälan offentliggörs, inbegripet klimatrelaterade kriterier för stödberättigande, som ska tvinga potentiella stödmottagare att uttryckligen åta sig att minska växthusgasutsläppen inom sina projektportföljer och uppskatta omfattningen av minskningen av växthusgasutsläpp. Dessutom ska åtagandet om utsläppsminskningar vara en nyckelfaktor vid urvalet av projekt inom den efterföljande juryprocessen. |
|
98 |
3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet |
Delmål |
Nationellt urval av projekt för att stödja utvecklingen av innovativ mikroelektronik och konnektivitetsteknik |
Europeiska kommissionen kommer att underrättas om urvalsbeslutet |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
De österrikiska projekten för utveckling av innovativ mikroelektronik och konnektivitetsteknik har valts ut på grundval av rekommendationer från en oberoende expertpanel, efter inbjudan att lämna intresseanmälan i två steg. |
|
99 |
3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet |
Mål |
Minst 66 % av de godkända projekten inleddes |
- |
Procentandel |
0 |
66 |
Q2 |
2024 |
Minst 66 % av de godkända österrikiska projekten har inletts |
|
100 |
3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet |
Mål |
125 000 000 EUR och minst 80 % av det stöd som betalats ut för godkända projekt. |
- |
EUR (miljoner) |
0 |
125 |
Q3 |
2026 |
Den tillgängliga budgeten på 125 000 000 EUR har anslagits till godkända projekt (inklusive genomförandeorganets utgifter). Minst 80 % av budgeten har betalats ut till de stödmottagande företagen. |
|
101 |
3.D.2 IPCEI väte |
Delmål |
Nationellt urval av projekt för att stödja utvecklingen av produktion, lagring och tillämpningar av vätgas |
Europeiska kommissionen kommer att underrättas om urvalsbeslutet |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
De österrikiska projekten för verksamhet längs värdekedjan för vätgas, som omfattar produktion, lagring och tillämpningar av vätgas, har valts ut på grundval av rekommendationer från en oberoende expertpanel, efter inbjudan att lämna intresseanmälan i två steg. |
|
102 |
3.D.2 IPCEI väte |
Mål |
Minst 66 % av de godkända projekten inleddes |
- |
Procentandel |
0 |
66 |
Q2 |
2024 |
Minst 66 % av de godkända österrikiska projekten har inletts. |
|
103 |
3.D.2 IPCEI väte |
Mål |
125 000 000 EUR och minst 80 % av det stöd som betalats ut för godkända projekt. |
- |
EUR (miljoner) |
0 |
125 |
Q3 |
2026 |
Den tillgängliga budgeten på 125 000 000 EUR har anslagits till godkända projekt (inklusive genomförandeorganets utgifter). Minst 80 % av budgeten har betalats ut till de stödmottagande företagen. |
DEL 4: BARA ÅTERKRAV
M. UNDERORDNAD DEL 4.A Hälsa
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på de utmaningar som Österrikes hälso- och sjukvårdssektor står inför, särskilt den ineffektiva resursanvändningen inom sekundärvården.
Den underordnade delens mål är att främja hälso- och sjukvårdssektorns motståndskraft och samtidigt säkerställa allmän tillgång, högkvalitativ vård och hållbara tjänster.
Reformen syftar till att förbättra hållbarheten och motståndskraften inom hälso- och sjukvården genom att stärka folkhälsan och primärvården. Dessa mål förväntas uppnås genom ett ökat utbud av primärvårdsenheter, vilket innebär att vikten flyttas från sjukhusvård (reform 4.A.1 och Investering 4.A.2). Den underordnade delen omfattar också investeringar för att påskynda digitaliseringen inom hälso- och sjukvårdssektorn (4.A.3) och för att öka den sociala rättvisan inom denna sektor (4.A.4). Sammantaget förväntas den föreslagna moderniseringen av den österrikiska hälso- och sjukvårdssektorn ge låg tröskel för tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster och kontinuitet i vården samt minska belastningen på sjukhuskapaciteten på lång sikt.
Denna underordnade del bygger också på tidigare åtgärder för att stärka primärvårdsenheterna (med stöd från instrumentet för tekniskt stöd och Europeiska investeringsbanken).
Den underordnade delen bidrar till att följa tidigare landsspecifika rekommendationer om att förbättra hälso- och sjukvårdssystemets hållbarhet (landsspecifik rekommendation 1 från 2019 och landsspecifik rekommendation 1 från 2020), särskilt med tanke på en global pandemi.
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
M.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 4.A.1 förbättring av primärvården
Den österrikiska plattformen för primärvård är tänkt att fungera som ett informations- och kommunikationscentrum mellan hälso- och sjukvårdspersonal, patientorganisationer, utbildning, vetenskap, hälso- och sjukvårdssystemets offentliga förvaltning och andra aktörer inom hälso- och sjukvården. Det kommer också att främja social innovation inom primärvården i Österrike.
Åtgärdens övergripande mål är att göra arbetsvillkoren mer attraktiva för allmänpraktiserande läkare och andra vård- och socialyrken inom primärvården, särskilt på landsbygden. Förutom förbättrade hälso- och sjukvårdsbestämmelser syftar reformen också till att främja en kultur av interprofessionellt samarbete och ömsesidig förståelse av roller och kompetens mellan hälso- och sjukvården och de sociala yrkena inom primärvården.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
Investering: 4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt
Syftet med åtgärden är att snabbt expandera multiprofessionella primärvårdsenheter i Österrike och att säkerställa en låg tröskel för decentraliserad tillgång till tjänster för befolkningen, särskilt på landsbygden.
Investeringen består av två stora finansieringsdelar: För det första att investera i minst 60 nya primärvårdsenheter (Primärversorgungseinrichtungen/PVE) jämfört med januari 2021 och för det andra att finansiera olika projekt i befintliga primärvårdsmiljöer med fokus på miljömässig och social hållbarhet, digital och rumslig infrastruktur och utbildningsmöjligheter. Riktade åtgärder kommer att utarbetas och genomföras tillsammans med berörda aktörer, t.ex. kommunförbundet. När nya primärvårdsenheter inrättas (antingen i form av centrum eller nätverk) ska miljöaspekter också beaktas. Särskilt fokus ska läggas på att inrätta multiprofessionella primärvårdsnätverk i landsbygdsområden genom nära samarbete mellan respektive kommuner.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 31 augusti 2026.
Investering: 4.A.3 utveckling av den elektroniska passplattformen för barn, inklusive gränssnitten till de tidiga stödnätverken
Syftet med denna åtgärd är att genomföra ett screeningprogram för tidig upptäckt av hälsoriskfaktorer, sjukdomar och hälsoproblem under graviditet och tidig barndom fram till 62 månaders ålder. Detta ska skapa bättre hälsomöjligheter för gravida/ammande kvinnor och deras barn, särskilt för socialt missgynnade familjer.
Investeringen består i att utveckla en elektronisk dokumentations- och kommunikationsplattform med förenklad tillgång till testresultat för vårdpersonal och berörda kvinnor (gravida och ammande kvinnor). Tillgängligheten ska göras enkel så att även socialt missgynnade familjer eller mindre utbildade kvinnor med begränsade tyskspråkiga färdigheter kan använda moderbarnpasset som ett viktigt förebyggande verktyg.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 juni 2026.
Investering: 4.A.4 nationellt införande av ”tidigt stöd” för socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer
Syftet med åtgärden är att stödja familjer i utsatta situationer under och efter graviditeten. Det syftar till att främja jämlikhet i hälsa och social rättvisa.
Investeringen består av förebyggande åtgärder under hela den tidiga barndomen genom att man förbättrar och utvidgar redan befintliga stödåtgärder, inrättar regionala nätverk för ”tidigt stöd” och upprättar samarbete mellan alla relevanta institutioner och tjänster på området för tidig barndom i de distrikt (Bezirke – den österrikiska subregionala enheten) som ännu inte omfattas.
Genomförandet av åtgärden ska vara slutfört senast den 30 september 2024.
M.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer (för delmål) |
Kvantitativa indikatorer |
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
104 |
4.A.1 förbättring av primärvården |
Delmål |
Plattform för primärvård och därmed sammanhängande åtgärder |
Start av plattform/inkubator/accelerator |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
a) Plattformen för primärvård ska inrättas formellt och inleda sin verksamhet. |
|
b) Programmet för inkubatorer och acceleratorer för primärvårdsenheter har inletts. |
||||||||||
|
105 |
4.A.1 förbättring av primärvården |
Mål |
PR-evenemang inom ramen för plattformen/inkubatorprogrammet |
- |
Antal deltagare i evenemang |
0 |
100 |
Q4 |
2023 |
Minst 100 unga yrkesverksamma (t.ex. studenter, hälso- och sjukvårdspersonal och socialarbetare) ska delta i evenemang som främjar primärvården och som anordnas inom ramen för plattformen/inkubatorprogrammet. |
|
106 |
4.A.1 förbättring av primärvården |
Mål |
Medlemskap i primärvårdsplattformen. |
- |
Antal medlemmar i plattformen |
0 |
150 |
Q2 |
2026 |
Primärvårdsplattformen har minst 150 registrerade medlemmar. |
|
107 |
4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt |
Delmål |
Antagande och offentliggörande av riktlinjer för finansiering av primärvårdsprojekt |
Riktlinjer för finansiering antagna och offentliggjorda |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Finansieringsriktlinjerna för både inrättandet av nya primärvårdsenheter och projekt för befintlig primärvård ska antas och offentliggöras. |
|
108 |
4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt |
Mål |
Finansiering av primärvårdsprojekt |
- |
Antal projekt som fått stöd |
0 |
50 |
Q4 |
2023 |
Minst 50 projekt med anknytning till primärvård ska finansieras, varav minst 20 ska bestå av inrättningar för nya primärvårdsenheter (centrum och nätverk – även på landsbygden). |
|
109 |
4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt |
Mål |
Finansiering av primärvårdsprojekt |
- |
Antal projekt som fått stöd |
50 |
100 |
Q2 |
2025 |
Minst 100 projekt med anknytning till primärvård ska finansieras, varav minst 35 ska bestå av inrättningar för nya primärvårdsenheter (centrum och nätverk – även på landsbygden). |
|
110 |
4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt |
Mål |
Finansiering av primärvårdsprojekt |
- |
Antal projekt som fått stöd |
100 |
170 |
Q2 |
2026 |
Minst 170 projekt med anknytning till primärvård ska finansieras, varav minst 60 ska bestå av inrättningar för nya primärvårdsenheter (centrum och nätverk – även på landsbygden). |
|
111 |
4.A.3 utveckling av den elektroniska plattformen för ”moderbarnpasset” inklusive gränssnitten till de tidiga hjälpnäten |
Delmål |
Ikraftträdande av lagen om fastställande av ramen för det elektroniska ”moder-barnpasset” |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den lag som fastställer ramen för det elektroniska ”moder-barnpasset” |
- |
- |
- |
Q2 |
2023 |
På grundval av ett samråd med berörda parter har den rättsliga ramen för det elektroniska genomförandet av passet för mödrar/barn trätt i kraft. |
|
112 |
4.A.3 utveckling av den elektroniska plattformen för ”moderbarnpasset” inklusive gränssnitten till de tidiga hjälpnäten |
Delmål |
Tilldelning av det elektroniska programplaneringskontraktet för moderbarnpasset |
Offentliggörande av tilldelningen av det elektroniska programplaneringskontraktet för moderbarnpasset |
- |
- |
- |
Q4 |
2023 |
Tilldelningen ska ske efter ett anbudsförfarande för programmering av det elektroniska moder-/barnpasset. |
|
113 |
4.A.3 utveckling av den elektroniska plattformen för ”moderbarnpasset” inklusive gränssnitten till de tidiga hjälpnäten |
Mål |
Läkare och kvinnor som använder det elektroniska moder-/barnpasset |
- |
procentandel läkare |
0 |
90 |
Q2 |
2026 |
Minst 90 % av läkarna och kvinnorna i fråga använder det elektroniska moder-/barnpasset. |
|
114 |
4.A.4 nationellt införande av ”tidigt stöd” för socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer |
Delmål |
Identifiering och tilldelning av genomförandeorgan |
Lag(ar) som ger genomförandeorganen i uppdrag |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
Genomförandeorganen för att inrätta ett ”tidigt stöd” till socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer ska fastställas och utses. |
|
115 |
4.A.4 nationellt införande av ”tidigt stöd” för socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer |
Mål |
Nationellt införande av ”tidigt stöd” |
- |
procentandel av planerad nationell utbyggnad (närvaro i alla distrikt) |
0 |
75% |
Q3 |
2023 |
Minst 75 % av den planerade nationella utbyggnaden ska vara slutförd. Alla distrikt ska omfattas. |
|
116 |
4.A.4 nationellt införande av ”tidigt stöd” för socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer |
Mål |
Nationellt införande av ”tidigt stöd” |
- |
procentuell andel av den planerade nationella utbyggnaden |
0 |
100% |
Q3 |
2024 |
Det nationella införandet av ”tidigt stöd” till socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer har slutförts och är fullt operativt. |
N. UNDERORDNAD DEL 4.B Resilienta kommuner
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: i) återaktivering av stadskärnor, särskilt på landsbygden, ii) investeringar till stöd för den gröna omställningen, iii) behovsbaserat tillhandahållande och utvidgning av professionella omsorgstjänster.
Den underordnade delens mål är att i) Att göra stadskärnorna mer attraktiva och minska mobilitetsbegränsningarna genom att företag omflyttas. II) finansiera termisk renovering av företags- och kommunbyggnader och ge ytterligare incitament till lokala värmesystem och fjärrvärmesystem i stadskärnor/distrikt som tidigare var fossilbränsledrivna. och iii) förbättra kapaciteten att tillhandahålla målinriktade tjänster och motståndskraften hos systemet för långvarig vård och omsorg i Österrike.
Den underordnade delen består av två reformåtgärder: i) En ny strategi för markskydd och ii) en reform för att vidareutveckla vården. Det omfattar också två investeringar: i) Stöd till klimatförändringar i stadskärnor och ii) pilotprojektet om sjuksköterskor.
Den underordnade delen behandlar de landsspecifika rekommendationerna om ökad hållbarhet (landsspecifik rekommendation 3 under 2019) och om att förbättra tillhandahållandet av och hållbarheten hos systemet för långvarig vård och omsorg (landsspecifik rekommendation 1 från 2019).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
N.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 4.B.1 markskyddsstrategi
Syftet med att utveckla en markskyddsstrategi är att upprätta en ram för samförstånds- och samordningsprocesser med alla relevanta planeringsorgan (federal nivå, delstater och kommuner) för att komma överens om en strategisk vägledning för att begränsa markanvändningen. Det slutliga målet med strategin för markskydd är att gradvis minska markanvändningen i Österrike till 2.5 hektar per dag netto fram till 2030.
Det första steget i reformen är utvecklingen av och överenskommelsen om de viktigaste inslagen i en österrikisk markskyddsstrategi och en färdplan för dess genomförande. Dessa ska utvecklas av alla relevanta institutionella aktörer (federal nivå, delstater och kommuner) och ska överenskommas inom ramen för den österrikiska konferensen om fysisk planering (Österreichische Raumordnungskonferenz). De viktigaste inslagen i utvecklingen av genomförandestrategin ska vara fastställandet av konkreta milstolpar och överenskommelsen om ett indikatorbaserat övervakningssystem. Utöver det övergripande målet (minskning av markanvändningen till 2.5 hektar per dag) kommer ytterligare kvantifierbara mål och delmål att fastställas, på grundval av förhandlingar mellan delstater inom ramen för den österrikiska konferensen om fysisk planering. I slutet av genomförandet av reformen kommer Österrikes kvantitativa markskyddsstrategi, inklusive det övergripande målet att minska markanvändningen i Österrike till 2.5 hektar per dag fram till 2030, att antas.
Åtgärden ska träda i kraft senast den 31 december 2022.
Reform: 4.B.2 reform för att vidareutveckla vårdutbudet
Syftet med reformen är att ta itu med utmaningarna inom långtidsvården. På grund av de växande utmaningarna på området långtidsvård har den federala regeringen satt som mål att genomföra en grundläggande reform för att ytterligare utveckla vårdutbudet. I samarbete med delstaterna ska fokus ligga på personer i behov av vård och deras anhöriga och vårdgivare.
Reformen består av flera förberedande steg för en reform av långtidsvården som inleds 2024, inom nästa period i lagen om mellanstatliga finanspolitiska förbindelser. I arbetsgruppens rapport, som består av experter från alla förvaltningsnivåer och externa intressenter, fastställs målen för utvecklingen av det befintliga vårdsystemet. På grundval av denna rapport ska samtalen mellan den federala regeringen, stater, städer och kommuner leda till gemensamma strategier och reformprojekt inom ramen för styrningen av målen för långvarig vård och omsorg (Zielsteuerung Pflege), som en del av förberedelserna för en reform av tillhandahållandet av långtidsvård i samband med förhandlingarna om den finanspolitiska ramen. Huvudprinciperna för reformen av långtidsvården och ansvarsfördelningen mellan den federala nivån, delstaterna och kommunerna ska återspeglas i den mellanstatliga lagen om finanspolitiska förbindelser för nästa period (med början 2024).
Genomförandet av reformen förväntas inledas den 30 september 2021 och ska vara slutfört senast den 31 mars 2024. Förändringar i långtidsvården på plats kan komma att införas efter 2024.
Investering: 4.B.3 investeringar i klimatvänliga stadskärnor
Syftet med investeringen är att göra stadskärnorna mer attraktiva, särskilt på landsbygden, genom att stödja de ofta kostsamma investeringarna i nödvändiga åtgärder för att anpassa byggnaderna till den gröna omställningen, och därigenom förhindra att ny mark används utanför stadskärnan och på ett positivt sätt bidra till att minska rörligheten.
Investeringen består av flera delar som ska hjälpa entreprenörer att etablera sin verksamhet i stadskärnor och renovera offentliga byggnader i stadskärnor. De investeringsområden som ingår är värmerenovering av kommersiella och kommunala byggnader i stadskärnor och åtgärder för gröna fasader. Dessutom ska anslutning till högeffektiv fjärrvärme och återvinning av tidigare exploaterad mark finansieras.
Investeringen ska vara genomförd senast den 30 juni 2026.
Investering: 4.B.4 investeringar i genomförandet av sjuksköterskor
Målet med att inrätta sjuksköterskor i Österrike är att ge ett betydande bidrag till lokal, låg och behovsbaserad vård. sjuksköterskor i gemenskapen är centrala kontaktpersoner som samordnar olika tjänster (t.ex. terapier och sociala tjänster) och spelar en central roll på det förebyggande området.
Investeringen består i att inrätta ett nätverk av lokala sjuksköterskor nära sina patienter. Sjuksköterskor i gemenskapen är kvalificerade sjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet. Sjuksköterskor i gemenskapen med ytterligare relevanta kvalifikationer (t.ex. kurser i samhällssjuksköterskor, sjuksköterskor inom familjen, sjuksköterskor inom folkhälsa) ska företrädesvis anställas. Under projektets gång ska 150 sjuksköterskor utstationeras i hela landet som en del av pilotprojektet inom ramen för tidsbegränsade anställningsavtal.
Investeringen ska vara genomförd senast den 31 december 2024.
N.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
117 |
4.B.1 markskyddsstrategi |
Delmål |
Antagande av en färdplan för Österrikes markskyddsstrategi |
Offentliggörande av den antagna färdplanen |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
De viktigaste inslagen och färdplanen för markskyddsstrategin ska antas. De viktigaste inslagen i utarbetandet av strategin för genomförandet ska vara fastställandet av konkreta milstolpar, överenskommelsen om ett indikatorbaserat övervakningssystem. Utöver det övergripande målet (minskning av markanvändningen till 2,5 hektar per dag) ska ytterligare kvantifierbara mål och delmål fastställas, på grundval av förhandlingar mellan delstaterna inom ramen för Österrikes politiska konferens om fysisk planering (Österreichische Raumordnungskonferenz). |
|
118 |
4.B.1 markskyddsstrategi |
Delmål |
Antagande av Österrikes kvantitativa markskyddsstrategi |
Offentliggörande av den antagna markstrategin |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
Den kvantitativa strategin för markskydd ska antas. Den ska innehålla det övergripande målet att minska markanvändningen i Österrike till 2.5 hektar per dag netto fram till 2030. |
|
119 |
4.B.2 reform för att vidareutveckla vårdutbudet |
Delmål |
Pilotprojekt om kommunala sjuksköterskor som en del av reformen av vårdutbudet. |
Lansering av sjuksköterskemodellen som en del av reformen av vårdutbudet |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
I början av reformprocessen ska pilotprojektet ”sjuksköterskor” genomföras som ett pilotprojekt för reformen. På grundval av detta pilotprojekt ska en gemensam modell fa nationell utbyggnad av denna åtgärd utvecklas inom ramen för reformen för att ytterligare utveckla vårdutbudet. |
|
120 |
4.B.2 reform för att vidareutveckla vårdutbudet |
Delmål |
Principer för genomförande av målbaserad styrning vid långvarigt vårdbehov (Zielsteuerung Pflege) fastställs |
Offentliggörande av principerna |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
Principerna för den målbaserade styrningen av långtidsvården har antagits av partnerna i förhandlingarna om den finanspolitiska ramen (federal nivå, delstater och kommuner) och offentliggjorts. |
|
121 |
4.B.2 reform för att vidareutveckla vårdutbudet |
Delmål |
Börja genomföra de centrala delarna av reformen av långtidsvården |
Lagen om mellanstatliga finanspolitiska förbindelser för perioden från och med 2024 offentliggörs i Österrikes rättsinformationssystem. |
- |
- |
- |
Q1 |
2024 |
Huvudinslagen i reformen av långtidsvården ska återspeglas i den mellanstatliga lagen om finanspolitiska förbindelser (Finanzausgleichsgesetz), som ska ha trätt i kraft. |
|
122 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Delmål |
Antagande av finansieringsriktlinjer för de fyra insatsområdena |
Riktlinjer för finansiering har offentliggjorts |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Riktlinjerna för finansiering av renovering av byggnader i stadskärnor har antagits. Följande projekt ska vara stödberättigande: i) Värmerenovering av kommersiella och kommunala byggnader, ii) miljöanpassningsprojekt, iii) anslutning av byggnader till högeffektiv fjärrvärme och iv) återvinning av tidigare exploaterad mark. |
|
123 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Mål |
Projekt för värmerenovering slutförda |
- |
Antal värmerenoveringsprojekt |
0 |
100 |
Q4 |
2023 |
Minst 100 värmerenoveringsprojekt för företag och kommuner i stadskärnor har slutförts. |
|
124 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Mål |
Projekt för värmerenovering slutförda |
- |
Antal värmerenoveringsprojekt |
100 |
250 |
Q2 |
2026 |
Minst 250 värmerenoveringsprojekt för företag och kommuner i stadskärnor har slutförts. |
|
125 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Mål |
Projekt med gröna fasader slutförda |
- |
Antal gröna fasader |
0 |
60 |
Q4 |
2023 |
Minst 60 projekt för förgröning av tak och fasader har slutförts. |
|
126 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Mål |
Projekt med gröna fasader slutförda |
- |
Antal gröna fasader |
60 |
100 |
Q2 |
2026 |
Minst 100 projekt för förgröning av tak och fasader har slutförts. |
|
127 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Mål |
Projekt för anslutning till högeffektiv fjärrvärme slutförda |
- |
Antal projekt för anslutning till högeffektiv fjärrvärme |
0 |
1 150 |
Q4 |
2023 |
Minst 1 150 projekt för anslutning till högeffektiv fjärrvärme har slutförts. |
|
128 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Mål |
Projekt för anslutning till högeffektiv fjärrvärme slutförda |
- |
Antal projekt för anslutning till högeffektiv fjärrvärme |
1 150 |
2 490 |
Q2 |
2026 |
Minst 2 490 projekt för anslutning till högeffektiv fjärrvärme har slutförts. |
|
129 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Mål |
Projekt för tidigare exploaterad mark slutförda |
- |
Antal återvinningar av tidigare exploaterad mark |
0 |
30 |
Q4 |
2023 |
Minst 30 projekt för återvinning av tidigare exploaterad mark har slutförts. |
|
130 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
Mål |
Projekt för tidigare exploaterad mark slutförda |
- |
Antal återvinningar av tidigare exploaterad mark |
30 |
60 |
Q2 |
2026 |
Minst 60 projekt för återvinning av tidigare exploaterad mark har slutförts. |
|
131 |
4.B.4 investeringar i genomförandet av gemenskapens sjuksköterskor |
Mål |
Påbörjande av arbetet med sjuksköterskor |
- |
Antal nya sjuksköterskor som har börjat arbeta |
0 |
50 |
Q3 |
2021 |
Minst 50 sjuksköterskor har börjat arbeta. |
|
132 |
4.B.4 investeringar i genomförandet av gemenskapens sjuksköterskor |
Delmål |
Interimsutvärdering |
Interimistisk utvärderingsrapport framlagd |
Q4 |
2022 |
Interimistisk utvärderingsrapport och rekommendationer för ytterligare tillvägagångssätt från externa utvärderare |
|||
|
133 |
4.B.4 investeringar i genomförandet av gemenskapens sjuksköterskor |
Mål |
150 sjuksköterskor i gemenskapen verksamma på nationell nivå |
- |
Antal nya sjuksköterskor som är verksamma på nationell nivå. |
50 |
150 |
Q4 |
2024 |
Minst 150 sjuksköterskor är verksamma på nationell nivå. Den slutliga utvärderingen omfattar alla 150 KN |
O. UNDERORDNAD DEL 4.C Konst och kultur
Denna underordnade del i Österrikes plan för återhämtning och resiliens är inriktad på följande utmaningar: stöd till den gröna och digitala omställningen inom konst och kultur.
Den underordnade delens mål är att skapa incitament för en ekologiskt mer hållbar kultursektor och att påskynda sektorns digitala strukturomvandling, med särskilt fokus på digitaliseringen av kulturarvet.
Den underordnade delen behandlar landsspecifika rekommendationer om ekonomisk ekologisk hållbarhet (landsspecifik rekommendation 3 för 2019) och investeringar i den digitala omställningen (landsspecifik rekommendation 3 från 2020).
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
O.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 4.C.1 utveckling av ett program för byggnadskultur
Syftet med reformen är att upprätta en ram för Baukultur som kombinerar arkitektur av hög kvalitet och bebyggd miljö med beaktande av sociala, ekologiska, ekonomiska och kulturella aspekter. Syftet är att öka medvetenheten för att bygga upp kultur och att integrera aspekter av den gröna omställningen på detta område.
Reformen består huvudsakligen av den fjärde österrikiska byggnadsrapporten, som är avsedd att lägga grunden för en reform av byggnadskulturen i Österrike under de kommande åren och ange konkreta åtgärder för ett program för byggnadskultur. Reformen ska skapa bättre rättsliga, finansiella och strukturella ramvillkor för högkvalitativ byggnad. Förmågan att ansluta sig till europeiska krav spelar en viktig roll.
Genomförandereformen förväntas vara slutförd senast den 30 september 2021.
Reform: 4.C.2 utveckla en nationell strategi för digitalisering av kulturarvet
Syftet med reformen är att utvidga digitaliseringen inom konst och kultur och att främja den digitala omvandlingen av konst- och kultursektorn. Syftet är att göra kulturföremål synligare och att skapa nätverk mellan kulturinstitutioner.
Reformen består i att utveckla och anta en nationell strategi för digitalisering av kulturarvet. Denna strategi ska syfta till att främja ytterligare digital omvandling av konst- och kultursektorn i Österrike. Den ska främja digitaliseringen av kulturarvet, såsom samlingar och inventering av kulturinstitutioner. Strategiprocessen ska omfatta ett offentligt kick-off-evenemang, workshoppar och webbaserat stöd i delstaterna. Resultatet av processen ska vara beslutet och offentliggörandet av ett strategidokument. Strategin utgör också ramen för de investeringar i digitalisering som ingår i denna underordnade del.
Reformen förväntas vara genomförd senast den 31 mars 2023.
Investering: 4.C.3 renovering av Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers
Syftet med investeringen är att med utvalda renoveringsprojekt visa hur de kan bli modeller för att kombinera en levande byggnadskultur i syfte att skydda miljömedvetna monument. Dessutom bör genomförandet av de federala riktlinjerna för byggnadskultur visas tydligt.
Investeringen består i renovering av två historiska byggnader, där övergripande kvalitetskriterier samt aktuella deltagande- och planeringsförfaranden används, med beaktande av de federala riktlinjerna för byggnadskultur. Renoveringsåtgärderna ska bidra till en betydande ökning av energieffektiviteten i båda byggnaderna.
Genomförandet av investeringen förväntas vara slutfört senast den 30 juni 2026.
Investering: 4.C.4 digitaliseringsvågen av kulturarv
Syftet med investeringen är att inleda en stor digitaliseringsvåg inom kulturinstitutioner. Arkiven i de olika konst- och kulturavdelningarna bör i allt högre grad översättas till ett digitalt format och därmed göras tillgängliga för en bredare publik. Medvetenheten om behovet av ökad digital aktivitet hos österrikiska museer, österrikiska kulturarvsinstitut och kulturinstitutioner har ökat under covid-19-pandemin.
Investeringen består av en uppdatering av den befintliga plattformen Kulturpool till Kulturpool NEU och därmed en modern central digital plattform. Det bör också omfatta innovativa verktyg för att knyta kontakter med människor som hittills inte har varit i kontakt med kulturarvet, t.ex. yngre människor. För att göra detta arbete måste kulturinstitutionerna tillhandahålla lämpliga uppgifter. Kulturinstitutet ska självständigt besluta vilka föremål i deras samling de vill digitalisera. Kulturpool ska fungera som en central plattform som sammanför data från olika kulturarvsinstitutioner, gör dem digitalt tillgängliga och möjliggör en kombinerad överföring av dessa data.
Genomförandet av investeringen förväntas vara klart senast den 30 juni 2026.
Investering 4.C.5 investeringsfond för klimatvänliga kulturföretag
Syftet med investeringen är att stödja kulturinstitutioner, som ofta har liten kapacitet att investera i en mer ekologisk utformning av sina operativa strukturer. Åtgärden ska öka möjligheten att genomföra sådana investeringar och även öka medvetenheten om kostnadsbesparingar på medellång till lång sikt om sådana investeringar görs.
Investeringen består av finansiering på följande områden: förnybara energikällor (t.ex. solceller, värmepumpar eller biomassa). energibesparande åtgärder (t.ex. värmeoptimering eller ljusoptimering). cirkulär ekonomi (t.ex. minskad råvaruförbrukning). åtgärder för anpassning till klimatförändringarna (t.ex. gröna fasader för kylning).
Genomförandet av åtgärden förväntas vara avslutat senast den 30 september 2025.
O.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
134 |
4.C.1 utveckling av ett program för byggnadskultur |
Delmål |
Fjärde rapporten om byggnadskultur |
Rapporten om byggnadskultur har publicerats |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Den fjärde byggnadsrapporten har offentliggjorts. Den ska fastställa dagordningen för en reform av byggnadskulturen i Österrike för de kommande åren och ange konkreta åtgärder för ett program för byggnadskultur. |
|
135 |
4.C.2 utveckla en nationell strategi för digitalisering av kulturarvet |
Delmål |
Inledning av samrådsprocessen om en strategi för digitalisering av kulturarvet |
Offentliggörande av samrådsprocessen, inklusive lansering av webbenkäten |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Samrådsprocessen har inletts. Samrådet ska ske genom en webbenkät och särskilda workshoppar med berörda intressenter (t.ex. museer, utbildningsinstitutioner och bibliotek). |
|
136 |
4.C.2 utveckla en nationell strategi för digitalisering av kulturarvet |
Delmål |
Kulturministeriets (BMOESK) beslut om strategin för digitalisering av kulturarvet |
Strategin antas och offentliggörs |
- |
- |
- |
Q1 |
2023 |
Med beaktande av resultaten av samrådsprocessen har digitaliseringsstrategin antagits och offentliggjorts. |
|
137 |
4.C.3 renovering av Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers |
Delmål |
Genomförbarhetsstudier för Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers |
Genomförbarhetsstudier offentliggjorda |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Genomförbarhetsstudier för de två renoveringsprojekten har slutförts och finns tillgängliga. De ska omfatta en samling geografiska referensdata, mätning av egendom och byggnader, utarbetande av grundläggande rapporter med beaktande av skyddet av monument och energieffektivitet samt utnämning av en rådgivande planeringsnämnd för stöd till byggnadskultur till renoveringsprojekt. |
|
138 |
4.C.3 renovering av Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers |
Delmål |
Återöppnande av Prater Ateliers |
Överlåtelse av Prater Ateliers till konstnärerna |
- |
- |
- |
Q2 |
2024 |
Renoveringen av Prater Ateliers har slutförts och konstnärer får använda byggnaden. |
|
139 |
4.C.3 renovering av Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers |
Delmål |
Slutförande av återställandet av Volkskundemuseum |
Överlämnande till ägaren |
- |
- |
- |
Q2 |
2026 |
Byggprojektet vid Volkskundemuseum har slutförts och museet har öppnats på nytt för allmänheten, inklusive allmänhetens tillgång till forsknings- och utställningsinnehållet. |
|
140 |
4.C.4 digitaliseringsvågen av kulturarv |
Delmål |
Kulturpool Neu – webbaserad plattform för aggregering av data från olika kulturarvsinstitutioner |
Offentliggörande och lansering av plattformen Kulturpool NEU |
- |
- |
- |
Q1 |
2023 |
Plattformen Kulturpool NEU har lanserats med en ny, modern utformning. Den ska fungera som en central plattform som samlar data från olika kulturarvsinstitutioner och gör dem digitalt tillgängliga för allmänheten. |
|
141 |
4.C.4 digitaliseringsvågen av kulturarv |
Mål |
Programmet för digitalisering av kulturföremål och konst |
- |
Nummer |
0 |
400 000 |
Q4 |
2024 |
Minst 400 000 kultur- och konstföremål har digitaliserats (inklusive 300 analoga filmer och 15 000 3D-objekt). |
|
142 |
4.C.4 digitaliseringsvågen av kulturarv |
Mål |
Programmet för digitalisering av kulturföremål och konst |
- |
Nummer |
400 000 |
600 000 |
Q2 |
2026 |
Minst 600 000 kulturföremål och konstföremål har digitaliserats. (varav 500 analoga filmer och 25 000 3D-objekt) |
|
143 |
4.C.5 investeringsfond för klimatvänliga kulturföretag |
Delmål |
Ikraftträdande av finansieringsriktlinjerna för inrättandet av investeringsfonden |
Ikraftträdande av finansieringsriktlinjerna för inrättandet av investeringsfonden. |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
I och med ikraftträdandet av finansieringsriktlinjerna för inrättandet av en investeringsfond för klimatvänliga kulturföretag har den rättsliga grunden skapats för lanseringen av intresseanmälningar. Fonden ska ha mandat att investera på följande områden: förnybara energikällor (t.ex. solceller, värmepumpar eller biomassa). energibesparande åtgärder (t.ex. värmeoptimering eller ljusoptimering). cirkulär ekonomi (t.ex. minskad råvaruförbrukning). åtgärder för anpassning till klimatförändringarna (t.ex. gröna fasader för kylning) |
|
144 |
4.C.5 investeringsfond för klimatvänliga kulturföretag |
Delmål |
Första inbjudan att anmäla intresse |
Första inbjudan att anmäla intresse offentliggjordes |
- |
- |
- |
Q2 |
2022 |
Inbjudan till intresseanmälan har offentliggjorts. Potentiella sökande kan få tillgång till alla nödvändiga handlingar och uppgifter. Ansökningar kan göras online. |
|
145 |
4.C.5 investeringsfond för klimatvänliga kulturföretag |
Delmål |
Tilldelning av klimatvänliga kulturföretagsprojekt |
Offentliggörande av utvalda projekt |
- |
- |
- |
Q3 |
2025 |
Investeringsfondens finansiella volym för klimatvänliga kulturföretag har till fullo anslagits till stödberättigade projekt på följande områden: förnybara energikällor, energibesparande åtgärder, cirkulär ekonomi, och anpassningsåtgärder till klimatförändringarna. Medlen ska betalas ut på projektbasis beroende på projektets storlek och tidsplan. |
P. UNDERORDNAD DEL 4.D Resiliens genom reformer
Den nuvarande underordnade delen omfattar centrala reformer som kommer att öka Österrikes motståndskraft under de kommande åren. Reformåtgärderna kompletterar de reform- och investeringsåtgärder som ingår i de olika underordnade delarna och omfattar även ytterligare reformer för att ta itu med strukturella utmaningar och skapa ramvillkor för vissa områden.
De landsspecifika rekommendationernas bidrag till utmaningarna och målen för reformerna anges nedan för varje reformåtgärd.
Ingen åtgärd i denna underordnade del förväntas medföra betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852, med beaktande av beskrivningen av åtgärderna och de riskreducerande åtgärder som anges i planen för återhämtning och resiliens i enlighet med den tekniska vägledningen om principen om att inte orsaka betydande skada (2021/C58/01).
P.1. Beskrivning av reformer och investeringar avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
Reform: 4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling
Syftet med reformen är att genomföra utgiftsöversyner för offentliga utgifter i samband med den gröna och digitala omställningen. Utgiftsöversyner, som ämnesrelaterade budgetanalyspunkter, kompletterar den ordinarie budgetplaneringsprocessen och kan utgöra ett viktigt bidrag till att förbättra den federala budgetens effektinriktning. De ska för de analyserade politikområdena bidra till att bedöma om de avsedda målen uppnås och/eller i vilken utsträckning dessa mål uppnås på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
Reformen består av flera genomförandesteg. När det gäller inriktningen på grön omställning planeras utgiftsöversyner genomföras i moduler som bygger på varandra. Utgiftsöversynen för den digitala omställningen planeras efter det att digitaliseringsfondens åtgärder har genomförts (se 2.C.2 Digitaliseringsfonden för offentlig förvaltning).
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att förenkla och rationalisera de finanspolitiska förbindelserna och ansvarsområdena mellan olika myndighetsnivåer och anpassa finansierings- och utgiftsansvaret (landsspecifik rekommendation 1 från 2019).
Genomförandet av reformen förväntas inledas den 30 juni 2022 och ska vara slutfört senast den 31 december 2025.
Reform: 4.D.2 höjning av den faktiska pensionsåldern
Syftet med reformen är att höja den faktiska pensionsåldern genom att minska incitamenten för förtidspensionering och på så sätt bidra till att begränsa ökningen av de offentliga pensionsutgifterna, om än i begränsad omfattning. Genom att ersätta förtidspensionen (abschlagsfreie Vorzeitige Alterspension) med den så kallade ”premien för tidig start” (FrühstarterInnenbonus) inom ramen för lagen om ändring av socialförsäkringen från 2020 höjs den faktiska pensionsåldern, samtidigt som pensionsklyftan minskas och fattigdomen bland äldre minskar. Lagen antogs i november 2020 och kommer att träda i kraft i januari 2022.
i förtidspension utan avdrag (abschlagsfreie Vorzeitige Alterspension) föreskrevs en möjlighet att gå i pension utan avdrag före den lagstadgade pensionsåldern (män 65 år, kvinnor 60 år) när de fyller 45 år. Endast ett fåtal personer, mestadels med betydligt högre pensioner än genomsnittet, omfattades av denna regel. Tvärtom ska personer med den nya ”premien för tidig start” (FruehstarterInnenbonus) få en euro utöver pensionen för varje månad som de arbetade mellan 15 och 20 års ålder. För de fem åren fram till 20 års ålder uppgår tillägget till högst 60 EUR per månad (840 EUR per år) utöver det fastställda pensionsbeloppet. En förutsättning för att få den tidiga startpremien ska vara att minst 25 år av försäkring har fullgjorts. Bonusen ska därför också ge incitament att återgå till arbetet efter en period av barnomsorg.
Utöver ”förtidspension” ska den fulla pensionshöjningen under kalenderåret efter pensioneringen avskaffas och ersättas med en månatlig alikvot från och med 2022. Enligt den nya bestämmelsen är det endast pensionärer som gick i pension i januari föregående år som omedelbart kan komma i åtnjutande av den fulla ökningen. Därefter ska justeringen minskas på ett sådant sätt att de pensionärer som gick i pension i februari får 90 % av ökningen, de som går i pension i mars får 80 % osv. De som går i pension i november eller december måste vänta till året efter nästa år för att få sin första pensionshöjning.
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om pensionssystemets hållbarhet (landsspecifik rekommendation 1 från 2019).
Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2022.
Reform: 4.D.3 uppdelning av pensioner
Syftet med reformen är att mildra effekterna på ålderspensionernas andel av ålderspensionen av avbruten anställningstid, t.ex. på grund av omsorgsansvar. I Österrike är det främst kvinnor som avbryter sin anställning för att ta hand om barn, vilket leder till långsiktiga ekonomiska utmaningar vid pensionering på grund av att det saknas avgiftsperioder. Till följd av detta är pensionsklyftan mellan könen jämförelsevis stor och fattigdom bland äldre drabbar främst kvinnor. Den nya bestämmelsen ska göra det möjligt för den förälder som inte primärt ägnar sig åt barnomsorg att överföra pensionsrättigheter som härrör från anställning till den andra föräldern (med undantag för perioder för vilka tillgodohavanden för vård av barn har erhållits).
Reformen består av två delar. Det första är införandet av automatisk pensionsdelning för par med barn. Båda föräldrarnas avgiftsunderlag ska adderas och krediteras respektive pensionskonto med 50 % vardera. Den andra är att frivillig pensionsdelning ska vara möjlig även för alla former av partnerskap och oavsett föräldraskap.
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om pensionssystemets hållbarhet (landsspecifik rekommendation 1 från 2019).
Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2022.
Reform: 4.D.4 ram för styrning av klimatåtgärder
Syftet med reformen är att upprätta en sund rättslig ram för genomförandet av klimatmålen, som tydligt definierar minskningsbanan, fastställer sektorsspecifika mål och ansvarsområden och tillhandahåller kontrollåtgärder.
Reformen ingår i en bredare nationell budget för växthusgaser som är förenlig med Parisavtalet och som ska förankras i den nya klimatskyddslagen. Frågan om avsaknad av flernivåstyre ska särskilt tas upp genom följande åtgärder, som också återspeglas i delmålen: Inrättandet av ett medborgarråd för klimatfrågor (Klimarat), som inrättades för diskussion och utarbetande av förslag till de klimatskyddsåtgärder som krävs för att uppnå Österrikes klimatmål. Införandet av en kontaktpunkt för grön budgetering i det österrikiska finansministeriet med ansvar för genomförandet av standarder för grön budgetering i den österrikiska budgetprocessen, och en obligatorisk klimatkontroll för alla nya och befintliga lagar.
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att uppnå klimatmålen och Österrikes övergång till en klimatneutral ekonomi (landsspecifik rekommendation 3 från 2020).
Genomförandet av reformen förväntas inledas den 31 december 2021 och ska vara slutfört senast den 30 juni 2022.
Reform: 4.D.5 miljöskattereform
Det övergripande målet med miljöskattereformen är att bekämpa klimatförändringarna och bidra till att uppnå europeiska och nationella klimatmål. Efter det nyligen genomförda första steget av skattereformen behövs ytterligare incitament för klimatvänligt konsumentbeteende för att Österrike ska kunna uppnå sina klimatmål för 2030. Den kommande andra etappen av den miljösociala skattereformen förväntas vara ett viktigt komplement till investeringsincitament för klimatvänlig teknik (särskilt i del 1 Grön återhämtning i Österrikes plan för återhämtning och resiliens) och stöd för att utvidga den cirkulära ekonomin genom förmånlig skattebehandling av teknik och produkter med låga eller inga utsläpp. Skattereformen förväntas vara inkomstneutral genom att ge skattelättnader till företag och privata hushåll genom kompenserande åtgärder som har ytterligare positiva sociala och ekonomiska effekter, såsom sänkta skatter på arbete eller riktade konsumtionsbaserade bonusar.
Åtgärden ska införa en prissättning för koldioxidutsläpp, t.ex. genom koldioxidprissättning via befintliga skatter inom ramen för skattelagstiftningen eller ett nationellt system för handel med utsläppsrätter med priser som fastställs i början. Dessa åtgärder samordnas med instrument på europeisk nivå, så att dubbel prissättning utesluts. Prissättningen baseras dels på det mål om verkliga kostnader som fastställts i regeringsprogrammet, dels på de utsläppsminskningar som krävs för att uppnå klimatmålen. Reformen ska utformas så att den bidrar till årliga minskningar av växthusgasutsläppen med 2.6 miljoner ton koldioxidekvivalenter senast 2030 jämfört med 2019.
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att göra skattemixen mer effektiv och stödja hållbar tillväxt för alla (landsspecifik rekommendation 4 från 2020).
Genomförandet av reformen förväntas inledas den 30 juni 2021 och ska vara slutfört senast den 31 mars 2022.
Reform: 4.D.6 grön finansiering (dagordning)
Målet med agendan för grön finansiering är att inrätta en politisk ram och en övervakningsram som mobiliserar privat kapital för de investeringar som krävs för att uppnå klimat- och energimålen för 2030.
Åtgärderna i agendan för grön finansiering är inriktade på följande tre aspekter, under förutsättning att man aktivt bekämpar grönmålning: i) mobilisering av kapital för klimatskydd och hållbara investeringar, ii) förankring och hantering av klimatrelevanta risker i skyldigheterna avseende tillbörlig aktsamhet och iii) utveckling av enhetliga strategier och metoder samt vägledning.
Följande särskilda åtgärder ingår i agendan för grön finansiering: främja överenskommelsen om en ”grön stödfaktor” på EU-nivå och, på grundval av EU-avtalet, nationellt genomförande av ”grön stödfaktor” för att underlätta beviljandet av ”gröna lån”, utveckling av strategier och metoder för bättre riskhantering inom ramen för grön finansiering, t.ex. systematisk mätning och minskning av exponeringen för klimat- och miljörisker. samt vidareutveckling av lämpliga metoder och tillhörande vägledning.
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om behovet av betydande privata investeringar som behövs för Österrikes övergång till en klimatneutral ekonomi (landsspecifik rekommendation 3 från 2020).
Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 december 2022.
Reform: 4.D.7 nationell strategi för finansiell utbildning
Målet är att upprätta en nationell strategi för finansiell utbildning, som ännu inte finns. Den ska fastställa gemensamma mål och ett långsiktigt perspektiv som leder till en ökning av den finansiella utbildningen i Österrike och på vilken aktörer från den finansiella utbildningssektorn kan grunda sina egna program och åtgärder.
Reformen ska omfatta inrättandet av ett strategiskt koncept och inrättandet av en kompetensram. De ämnen som särskilt bör behandlas i strategin för finansiell utbildning är grundläggande finansiell utbildning i skolor och ungdomar, ökad kunskap om kapitalmarknaden hos befolkningen och ökad medvetenhet om betydelsen av framtida och äldreomsorg. Kvinnor identifierades som en av de specifika målgrupperna.
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om förbättrade utbildningsresultat i Österrike (landsspecifik rekommendation 2 från 2020).
Genomförandet av reformen förväntas inledas den 30 september 2021 och ska vara slutfört senast den 31 december 2022.
Reform: 4.D.8 startpaket
Målet är att ge hållbart stöd till tillväxtorienterade nystartade företag och att göra företagslokaliseringen mer attraktiv internationellt.
Reformen består i att införa en ny rättslig form (arbetstitel ”Austrian Limited”). Denna nya rättsliga form ska anpassas till behoven hos nystartade företag, innovativa små och medelstora företag och socialt entreprenörskap. För att stärka tillväxtfinansieringen ska ytterligare skatteincitament undersökas (möjligheten att kompensera förluster och skatteavdrag för tillväxtfinansiering). Dessutom måste reformen ses tillsammans med andra förenklingsåtgärder, såsom engångsprincipen och genomförandet av en uppskovsperiod (se nedan).
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att stimulera företagstillväxt och minska rättsliga hinder inom tjänstesektorn (landsspecifik rekommendation 3 från 2019).
Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2022.
Reform: 4.D.9 förstärkning av eget kapital
Syftet med åtgärden är att stärka de österrikiska företagens aktieställning genom att underlätta mobiliseringen av privat kapital i företag i form av eget kapital. I detta syfte är det första syftet att bedöma de österrikiska företagens ställning som eget kapital. Det ska särskilt klargöras inom vilka sektorer aktiepositionen är särskilt låg och även vilken roll företagets storlek spelar.
Reformåtgärden består i att omvandla statligt garanterade lån, som användes för att överbrygga flaskhalsar i likviditeten under covid-19-krisen, till egetkapitalinstrument eller aktieliknande instrument. Dessutom ska en bolagsform för investeringar i aktieinnehav i form av variabeln SICAV (société d’investissement à capital variable), ett system för kollektiva investeringar som redan är etablerat i andra europeiska länder, förankras i österrikisk bolagsrätt. Syftet är att göra fondandelar värdepapperiserbara och överlåtbara. Utformningen ska ta hänsyn till höga transparensstandarder, investerarskydd, förhindrande av penningtvätt och uteslutning av skattestruktureringsmodeller.
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att stimulera företagens tillväxt och minska de rättsliga hindren inom tjänstesektorn (landsspecifik rekommendation 3 från 2019).
Genomförandet av reformen förväntas inledas den 30 juni 2021 och ska vara slutfört senast den 31 mars 2022.
Reform: 4.D.10 arbetsmarknad: gemensam kontaktpunkt
Syftet med åtgärden är att tillhandahålla riktat stöd för att få långtidsarbetslösa som står inför flera hinder att komma tillbaka till arbetsmarknaden igen. Det samordnade stödet förväntas bidra till att undanröja dessa många hinder och underlätta tillgången till kvalifikationer och utbildning. Behovet av detta riktade stöd har också ökat under covid-19-pandemin.
Åtgärden består i att inrätta en gemensam kontaktpunkt för långtidsarbetslösa som står inför flera hinder för anställning och inträde på arbetsmarknaden. Utformningen och inrättandet av de gemensamma kontaktpunkterna ska ske i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och delstaterna. Denna gemensamma kontaktpunkt bör samordna och underlätta tillgången till lämpliga tjänster från olika stödinstitutioner.
Reformen bidrar till att följa den landsspecifika rekommendationen om att förbättra arbetsmarknadsresultaten för lågutbildade i nära samarbete med arbetsmarknadens parter (landsspecifik rekommendation 2 från 2019).
Genomförandet av reformen ska vara slutfört senast den 31 mars 2022.
Reform: 4.D.11 liberalisering av reglerna för företag
Syftet med tre riktade åtgärder är att bidra till att liberalisera ramvillkoren för handel och främja tillhandahållandet av företagsorienterade tjänster som också bidrar till den gröna och digitala omställningen.
Reformpaketet består av tre åtgärder: Undanröjandet av hinder för företagsöverlåtelser (lagen om uppskov) omfattar flera verksamheter som ska underlätta överlåtelse av företag till nya ägare (t.ex. nästa generation i ett familjeföretag). Ändringen av lagen om tillfällig trafik anpassar villkoren för taxiverksamhet och annan linjetrafik, vilket gör det möjligt att bedriva innovativ busstrafik. Den sista reformåtgärden i detta paket underlättar tillståndsförfarandet för laddningsstationer för elmotorfordon och för solcellssystem som en del av kommersiella anläggningar.
Reformerna bidrar till att ta itu med de landsspecifika rekommendationerna om att minska rättsliga hinder inom tjänstesektorn (landsspecifik rekommendation 3 under 2019) och minska den administrativa bördan och regelbördan (landsspecifik rekommendation 3 från 2020).
Undanröjandet av hinder för företagsöverlåtelser (lagen om uppskov) träder i kraft den 31 mars 2022. Lagen om tillfällig trafik skulle ha trätt i kraft den 31 mars 2021. Undantaget från kravet på tillstånd för installation av laddningsstationer för elfordon och solcellssystem skulle ha trätt i kraft den 31 mars 2021.
P.2. Delmål, mål, indikatorer och tidsplan för övervakning och genomförande avseende icke återbetalningspliktigt ekonomiskt stöd
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
Kvalitativa indikatorer
|
Kvantitativa indikatorer
|
Preliminär tidsplan för slutförande |
Beskrivning av varje delmål och mål |
|||
|
Måttenhet |
Utgångsvärde |
Målvärde |
Kvartal |
År |
||||||
|
146 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
Delmål |
Utgiftsöversyn av analysen av stödet till klimat- och energipolitiken och stimulanslandskapet. |
Spridning av rapporten |
- |
- |
- |
Q3 |
2022 |
Rapporten ska spridas internt. Denna rapport ska inriktas på analys av klimat- och energipolitiskt stöd och stimulanslandskap. På grundval av detta kan ytterligare finansiering och incitament i samband med deras inverkan på klimat- och energipolitiken undersökas. Det kommer att inbegripa mekanismer för klimatansvar för ministerierna och fastställande av specifika mål för minskade växthusgasutsläpp med givna budgettak. |
|
147 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
Delmål |
Utgiftsöversyn ”Identifiering av synergier med delstaternas finansieringslandskap” |
Spridning av rapporten |
- |
- |
- |
Q2 |
2023 |
Rapporten ska spridas internt. Denna rapport ska inriktas på att identifiera synergieffekter i delstaternas finansieringslandskap, inbegripet mekanismerna för klimatansvar mellan den federala nivån och delstaterna som en del av 2017 års lag om mellanstatliga finanspolitiska förbindelser (Finanzausgleichsgesetz från 2017), så att den kan ligga till grund för nästa period av lagen om mellanstatliga förbindelser. |
|
148 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
Delmål |
Utgiftsgranskningen Genomförandet av EU:s taxonomi på nationell nivå |
Spridning av rapporten |
- |
- |
- |
Q4 |
2024 |
Rapporten ska spridas internt. Denna rapport ska fokusera på kartläggningen av utmaningarna med att omdirigera finansiella flöden till klimatvänliga och hållbara investeringar och identifiera den offentliga sektorns hävstång på områdena finans-, reglerings- och skattepolitik. |
|
149 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
Delmål |
Utgiftsöversyn ”aktieinnehav i den offentliga sektorn” |
Spridning av rapporten |
- |
- |
- |
Q2 |
2025 |
Rapporten ska spridas internt. Denna rapport ska inriktas på att se över den offentliga sektorns politik för företagens deltagande i linje med den process som beskrivs i Österrikes nationella klimat- och energiplan. |
|
150 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
Delmål |
Utgiftsöversyn ”Hållbar offentlig upphandling” |
Spridning av rapporten |
- |
- |
- |
Q4 |
2025 |
Rapporten ska spridas internt. Denna rapport ska inriktas på att utvärdera status quo när det gäller hållbar upphandling, med beaktande av en effektiv användning av medlen. Dessutom ska den betona utvecklingen av potentialen för optimering av hållbar offentlig upphandling. |
|
151 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
Delmål |
Utgiftsöversyn Ytterligare framsteg i digitaliseringen av den offentliga förvaltningen |
Spridning av rapporten |
- |
- |
- |
Q3 |
2023 |
Rapporten ska spridas internt. Denna rapport ska fokusera på en utvärdering av digitaliseringsfondens effekter. |
|
152 |
4.D.2 höjning av den faktiska pensionsåldern |
Delmål |
Fastställande av den rättsliga grunden för avskaffande av förtidspension utan avdrag samt för införande av den tidiga startpremien och uppskjutande av den första höjningen av pensionen (Aliquotierung) |
Offentliggörande av 2020 års lag om ändring av socialförsäkringen i Österrikes rättsinformationssystem |
- |
- |
- |
Q4 |
2020 |
Ersättningen av ”förtidspension” med den så kallade ”premien för tidig start”, och avräkningen av pensionsökningen, antogs i november 2020 inom ramen för ändringen av lagen om socialförsäkringen från 2020 och kommer att träda i kraft från och med januari 2022. |
|
153 |
4.D.2 höjning av den faktiska pensionsåldern |
Delmål |
Effektivt genomförande av ”premien för tidig start” (ersättning av förtidspension utan avdrag) och senareläggning av den första höjningen av pensionen (Aliquotierung) |
Bestämmelser i 2020 års lag om ändring av socialförsäkringen för att inleda genomförandet |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
”Premien för tidig start” och Aliquotierung träder i kraft och förtidspensioneringen är inte längre tillgänglig. |
|
154 |
4.D.3 uppdelning av pensioner |
Delmål |
Förslag till lagstiftning |
Utarbetande av ett lagstiftningsförslag om att införa en uppdelning av pensionerna |
- |
- |
- |
Q2 |
2022 |
De viktigaste inslagen i reformen ska offentliggöras för samråd med berörda parter. |
|
155 |
4.D.3 uppdelning av pensioner |
Delmål |
Ikraftträdande av lagen om automatisk uppdelning av pensioner |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den lag som inför automatisk uppdelning av pensioner |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
Lagen om automatisk uppdelning av pensioner för par med barn och frivillig pensionsdelning för alla former av partnerskap träder i kraft. |
|
156 |
4.D.4 ram för styrning av klimatåtgärder |
Delmål |
Medborgarnas klimatråd (Klimarat) och kontaktpunkt för grön budgetering |
Offentlig rapportering om inrättandet av ett medborgarråd för klimatfrågor och en kontaktpunkt för grön budgetering. |
- |
- |
- |
Q4 |
2021 |
Ett medborgarnas klimatråd (Klimarat) inrättas, vilket framgår av den offentliga rapporteringen vid åtminstone dess konstituerande sammanträde. En kontaktpunkt för grön budgetering för att samordna genomförandet av standarder för grön budgetering i Österrike ska inrättas vid finansministeriet och offentliggöras. |
|
157 |
4.D.4 ram för styrning av klimatåtgärder |
Delmål |
Ikraftträdande av en lag om obligatorisk klimatkontroll för nya lagstiftningsförslag |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av en lag som inför en obligatorisk klimatkontroll för nya lagstiftningsförslag |
- |
- |
- |
Q2 |
2022 |
Klimatkontrollen ska bli bindande för alla lagstiftningsförslag. Det rättsliga genomförandet förväntas ske genom en ny klimatskyddslag. Den obligatoriska klimatkontrollen ska genomföras genom en ny bindande dimension i konsekvensbedömningen av lagstiftningen. Ministerierna har underrättats om detta. |
|
158 |
4.D.5 miljöskattereform |
Delmål |
Inledande av den andra etappen av arbetsgruppens arbete |
Arbetsgruppen för miljöskattereformer inleder arbetet med den andra etappen av miljöskattereformen |
- |
- |
- |
Q2 |
2021 |
Arbetsgruppen ska inleda sitt arbete med den andra etappen av miljöskattereformen. |
|
159 |
4.D.5 miljöskattereform |
Delmål |
Miljöskattereformens ikraftträdande |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av miljöskattereformen. |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Ikraftträdandet av den miljösociala skattereformen, inklusive ett pris på koldioxidutsläpp, som kommer att minska de årliga koldioxidutsläppen med minst 2.6 miljoner ton fram till 2030 (jämfört med 2019). |
|
160 |
4.D.6 grön finansiering (dagordning) |
Delmål |
Agendan för grön finansiering |
Offentliggörande av agendan för grön finansiering |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Agendan för grön finansiering ska offentliggöras. Den ska innehålla en konkret hänvisning till de planerade åtgärderna, såsom underlätta beviljandet av ”gröna lån” och utveckla strategier och metoder för bättre riskhantering inom ramen för grön finansiering (t.ex. systematisk mätning och minskning av exponeringen för klimat- och miljörisker). |
|
161 |
4.D.6 grön finansiering (dagordning) |
Delmål |
Användning av kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att mäta genomförandet |
Offentliggörande av indikatorbaserad rapport om genomförandet av agendan för grön finansiering |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
Rapporten ska innehålla en metod som bygger på kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att vägleda mätningen av hur framgångsrika åtgärderna för grön finansiering är. |
|
162 |
4.D.7 nationell strategi för finansiell utbildning |
Delmål |
Strategidokument |
Offentliggörande av strategidokumentet inklusive handlingsplan |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Det strategiska dokumentet ska färdigställas. Den ska fastställa gemensamma mål och långsiktiga visioner som leder till en ökning av den finansiella utbildningen i Österrike och på vilka aktörer inom finansiell utbildning kan grunda sina egna program och åtgärder. En ram för samarbete och samordning mellan offentliga och icke-offentliga aktörer inom finansiell utbildning förväntas också ingå. Dokumentet ska innehålla en handlingsplan för att genomföra strategin. |
|
163 |
4.D.7 nationell strategi för finansiell utbildning |
Delmål |
Slutförande av kompetensramen för finansiell utbildning |
Kompetensramen för finansiell utbildning översänds till Europeiska kommissionen. |
- |
- |
- |
Q4 |
2022 |
Kompetensramen ska inriktas på ökad grundläggande finansiell utbildning i skolor och för ungdomar, ökning av befolkningens kunskaper om kapitalmarknaden och ökad medvetenhet om betydelsen av framtida och äldre tjänster. Synergier förväntas också med agendan för grön finansiering (t.ex. ”Green Financial Literacy”). |
|
164 |
4.D.8 startpaket |
Delmål |
Startpaketet träder i kraft |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av startpaketet |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Ikraftträdande av en lag om införande av en ny bolagsform (preliminär titel: ”Austrian Limited”), som ska underlätta nystartade företag i ett tidigt skede. Den ska särskilt beakta behoven hos nystartade företag och innovativa små och medelstora företag. Den ska inbegripa flexibel fördelning av aktier till investerare och anställda. |
|
165 |
4.D.9 förstärkning av eget kapital |
Delmål |
Dekret om konvertering av statligt garanterade lån till eget kapital |
Offentliggörande av dekretet |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Det dekret som gör det möjligt att omvandla statligt garanterade lån till eget kapital ska vara i kraft. |
|
166 |
4.D.9 förstärkning av eget kapital |
Delmål |
Ikraftträdande av bolagsformen för investeringar i aktieinnehav (SICAV) |
Bestämmelse i lagen om ikraftträdande av bolagsformen för investeringar i aktieinnehav (SICAV) |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
En ändring av den österrikiska bolagsrätten träder i kraft för att införa SICAV-bolagets juridiska form för att underlätta kapitalinvesteringar i bolag. |
|
167 |
4.D.10 arbetsmarknad: gemensam kontaktpunkt |
Delmål |
Konceptuell utveckling |
Konceptet med en gemensam kontaktpunkt har utvecklats och vidarebefordrats till Europeiska kommissionen. |
- |
- |
- |
Q3 |
2021 |
Det interna konceptet, som ska utvecklas med deltagande av delstaterna och arbetsmarknadens parter, för inrättandet av den gemensamma kontaktpunkten ska finnas tillgängligt. Den ska göra införandet av den gemensamma kontaktpunkten operativ. |
|
168 |
4.D.10 arbetsmarknad: gemensam kontaktpunkt |
Delmål |
Driftsstart |
Den gemensamma kontaktpunkten är i drift |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Den gemensamma kontaktpunkten ska vara i drift och ha börjat erbjuda tjänster till arbetslösa. |
|
169 |
4.D.11 liberalisering av reglerna för företag |
Delmål |
Ikraftträdande av den tillfälliga transportlagen |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av den tillfälliga transportlagen. |
- |
- |
- |
Q1 |
2021 |
Lagen om tillfällig transport, genom vilken en bindande tariff för tillfällig transport (taxameterskyldighet) ska avskaffas, träder i kraft. |
|
170 |
4.D.11 liberalisering av reglerna för företag |
Delmål |
Undantag från tillståndskraven för laddningsstationer för elmotorfordon och solcellssystem i kommersiella anläggningar. |
Offentliggörande av dekretet om undantag från tillståndskravet för laddningsstationer för elmotorfordon och solcellssystem i kommersiella anläggningar |
- |
- |
- |
Q1 |
2021 |
Dekretet om att i princip undanta laddningsstationer för eldrivna motorfordon och solcellssystem i kommersiella anläggningar träder i kraft. |
|
171 |
4.D.11 liberalisering av reglerna för företag |
Delmål |
Ikraftträdande av lagen om uppskov |
Bestämmelse i lagen som anger ikraftträdandet av lagen om uppskov |
- |
- |
- |
Q1 |
2022 |
Lagen om undanröjande av hinder för företagsöverlåtelser (lagen om uppskov) träder i kraft. |
AVSNITT 2: EKONOMISKT STÖD
1.Beräknad total kostnad för återhämtnings- och resiliensplanen
Den beräknade totala kostnaden för Österrikes plan för återhämtning och resiliens är 4 449 475 001 EUR.
2.Ekonomiskt bidrag
De delbetalningar som avses i artikel 2.2 ska organiseras på följande sätt:
Första delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
21 |
1.B.5 uppförande av nya järnvägar och elektrifiering av regionala järnvägar |
M |
Pågående byggprojekt |
|
84 |
3.B.1 utbildningsbonus |
M |
Ikraftträdandet av lagen om arbetslöshetsförsäkring och offentliggörandet av finansieringsriktlinjerna på ministeriernas webbplats |
|
87 |
3.B.1 främjande av omskolning och fortbildning |
M |
Säkerställa förutsättningarna för omskolning och fortbildning |
|
152 |
4.D.2 höjning av den faktiska pensionsåldern |
M |
Fastställande av den rättsliga grunden för avskaffande av förtidspension utan avdrag samt för införande av den tidiga startpremien och uppskjutande av den första höjningen av pensionen (Aliquotierung) |
|
17 |
1.B.4 utsläppsfria nyttofordon |
M |
Lansering av stödprogrammet |
|
49 |
2.B.1 rättvis och lika tillgång för elever till grundläggande digital kompetens |
M |
Ikraftträdande av lagen om digitalisering av skolor |
|
62 |
2.D.1 digitalisering av små och medelstora företag |
M |
Godkännande och offentliggörande av relevanta riktlinjer och kontrakt för KMU.DIGITAL 3.0 |
|
63 |
2.D.1 digitalisering av små och medelstora företag |
M |
Godkännande och offentliggörande av relevanta riktlinjer och kontrakt för KMU.E-Commerce |
|
169 |
4.D.11 liberalisering av reglerna för företag |
M |
Ikraftträdande av den tillfälliga transportlagen |
|
170 |
4.D.11 liberalisering av reglerna för företag |
M |
Undantag från tillståndskraven för laddningsstationer för elmotorfordon och solcellssystem i kommersiella anläggningar |
|
52 |
2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever |
T |
Digitala enheter för de första två åren av gymnasiet |
|
59 |
2.C.2 digitalisering av offentlig förvaltning |
M |
Ikraftträdande av lagen om digitaliseringsfonden |
|
65 |
2.D.2 digitala investeringar i företag |
M |
Ikraftträdande av ändringen av lagen om investeringsbidrag för att återspegla budgetökningen till följd av RRP |
|
68 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
M |
Ikraftträdande av ändringen av lagen om investeringsbidrag för att återspegla budgetökningen till följd av RRP |
|
92 |
3.C.2 åtgärdspaket för utbildning |
M |
Slutförande av åtgärdspaketet för utbildning och börja med åtgärder i skolorna |
|
158 |
4.D.5 miljöskattereform |
M |
Inledande av den andra etappen av arbetsgruppens arbete |
|
119 |
4.B.2 reform för att vidareutveckla vårdutbudet |
M |
Pilotprojekt om kommunala sjuksköterskor som en del av reformen av vårdutbudet |
|
11 |
1.B.2 införande av klimatbiljett 1–2 – 3 |
M |
Lagens ikraftträdande |
|
41 |
.D.2 Att omvandla industrin till klimatneutralitet |
M |
Antagande av regleringskriterier och finansieringsriktlinjer |
|
50 |
2.B.1 rättvis och lika tillgång för elever till grundläggande digital kompetens |
M |
Genomförandeförordningens ikraftträdande. |
|
56 |
2.C.1 föreslagen lagstiftning för engångsprincipen: Ändring av lagen om företagstjänstportalen |
M |
Ikraftträdande av lagen om ändring av lagen om företagstjänstportalen. uppgradering av relevant it-infrastruktur |
|
101 |
3.D.2 IPCEI väte |
M |
Nationellt urval av projekt för att stödja utvecklingen av produktion, lagring och tillämpningar av vätgas |
|
122 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
M |
Antagande av finansieringsriktlinjer för de fyra insatsområdena |
|
131 |
4.B.4 investeringar i genomförandet av gemenskapens sjuksköterskor |
M |
Påbörjande av arbetet med sjuksköterskor |
|
134 |
4.C.1 utveckling av ett program för byggnadskultur |
M |
Fjärde rapporten om byggnadskultur |
|
167 |
4.D.10 arbetsmarknad: gemensam kontaktpunkt |
M |
Konceptuell utveckling |
|
162 |
4.D.7 nationell strategi för finansiell utbildning |
M |
Strategidokument |
|
165 |
4.D.9 förstärkning av eget kapital |
M |
Dekret om konvertering av statligt garanterade lån till eget kapital |
|
3 |
1.A.2 utbyte av olje- och gasuppvärmningssystem |
T |
Utbyte av värmesystem |
|
12 |
1.B.2 införande av klimatbiljett 1–2 – 3 |
M |
Införande av klimatbiljett för 1–2 – 3 |
|
24 |
1.C.1 rättslig ram för höjda insamlingsnivåer för dryckesförpackningar och tillhandahållande av återanvändbara dryckesbehållare i detaljhandeln |
M |
Ikraftträdande av den ändrade lagen om avfallshantering |
|
38 |
1.D.1 lag om utbyggnad av förnybara energikällor |
M |
Ikraftträdande av lagen om utvidgning av förnybara energikällor |
|
44 |
2.A.1 Inrättande av plattformen internetinfrastruktur Österrike (PIA) 2030 |
M |
Arbetsprogram för plattformen internetinfrastruktur Österrike (PIA 2030) för att samordna samverkan mellan alla berörda parter |
|
53 |
2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever |
T |
Digitala enheter för de första två åren av gymnasiet |
|
75 |
3.A.2 Quantum Austria – Främjande av kvantvetenskap |
M |
Inbjudan till intresseanmälan (BMBWF). Identifiering av verkställande organ |
|
85 |
3.B.1 utbildningsbonus |
T |
Utbetalda utbildningsbonusar |
|
93 |
3.C.2 åtgärdspaket för utbildning |
M |
Stödåtgärderna under läsåret är avslutade. Tillhandahållande av tilläggsklasser även under helgdagar |
|
97 |
3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet |
M |
Klimatrelaterade kriterier för stödberättigande som fastställs i ansökningsomgångens dokument |
|
98 |
3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet |
M |
Nationellt urval av projekt för att stödja utvecklingen av innovativ mikroelektronik och konnektivitetsteknik |
|
107 |
4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt |
M |
Antagande och offentliggörande av riktlinjer för finansiering av primärvårdsprojekt |
|
117 |
4.B.1 markskyddsstrategi |
M |
Antagande av en färdplan för Österrikes markskyddsstrategi |
|
137 |
4.C.3 renovering av Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers |
M |
Genomförbarhetsstudier för Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers |
|
143 |
4.C.5 investeringsfond för klimatvänliga kulturföretag |
M |
Ikraftträdande av finansieringsriktlinjerna för inrättandet av investeringsfonden |
|
156 |
4.D.4 ram för styrning av klimatåtgärder |
M |
Medborgarnas klimatråd (Klimarat) och kontaktpunkt för grön budgetering |
|
Delbetalning, belopp |
804 597 701 EUR |
||
Andra delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
1 |
1.A.1 lagen om förnybar värme |
M |
Ikraftträdande av lagen om förnybar värme |
|
6 |
1.A.3 bekämpning av energifattigdom |
M |
Fastställande av finansieringsprioriteringar |
|
13 |
1.B.3 utsläppsfria bussar |
M |
Lansering av stödprogrammet för utsläppsfria bussar |
|
27 |
1.C.2 fond för biologisk mångfald |
M |
Ikraftträdande av den rättsliga ramen för fonden för biologisk mångfald |
|
35 |
1.C.5 främjande av reparation av elektrisk och elektronisk utrustning (reparationsbonus) |
M |
Lansering av stödprogrammet för reparationsbonus |
|
86 |
3.B.1 utbildningsbonus |
M |
Åtgärd för utbildningsbonus utvärderad |
|
88 |
3.B.2 främjande av omskolning och kompetenshöjning |
M |
Första årliga översikten |
|
94 |
3.C.2 åtgärdspaket för utbildning |
M |
Utvärdering av den ytterligare utplaceringen av lärare |
|
135 |
4.C.2 utveckla en nationell strategi för digitalisering av kulturarvet |
M |
Inledning av samrådsprocessen om en strategi för digitalisering av kulturarvet |
|
153 |
4.D.2 höjning av den faktiska pensionsåldern |
M |
Effektivt genomförande av ”premien för tidig start” (ersättning av förtidspension utan avdrag) och senareläggning av den första höjningen av pensionen (Aliquotierung) |
|
159 |
4.D.5 miljöskattereform |
M |
Miljöskattereformens ikraftträdande |
|
160 |
4.D.6 grön finansiering (dagordning) |
M |
Agendan för grön finansiering |
|
164 |
4.D.8 startpaket |
M |
Startpaketet träder i kraft |
|
166 |
4.D.9 förstärkning av eget kapital |
M |
Ikraftträdande av bolagsformen för investeringar i aktieinnehav (SICAV) |
|
168 |
4.D.10 arbetsmarknad: gemensam kontaktpunkt |
M |
Driftsstart |
|
171 |
4.D.11 liberalisering av reglerna för företag |
M |
Ikraftträdande av lagen om uppskov |
|
60 |
2.C.2 digitalisering av offentlig förvaltning |
M |
Utvalda projekt |
|
78 |
3.A.3 österrikiska institutet för precisionsmedicin |
M |
Godkännande av planering på ministernivå (BMBWF & BMF) |
|
144 |
4.C.5 investeringsfond för klimatvänliga kulturföretag |
M |
Första inbjudan att anmäla intresse |
|
154 |
4.D.3 uppdelning av pensioner |
M |
Förslag till lagstiftning |
|
157 |
4.D.4 ram för styrning av klimatåtgärder |
M |
Ikraftträdande av en lag om obligatorisk klimatkontroll för nya lagstiftningsförslag |
|
32 |
1.C.4: Ombyggnad av befintliga sorteringsanläggningar och uppförande av nya sorteringsanläggningar |
T |
Ansökningar om bygglov eller eftermontering |
|
46 |
2.A.2 omfattande tillgång till gigabit-accessnät och skapande av nya symmetriska gigabitanslutningar |
T |
Tillgång till bredband för 46 % av hushållen |
|
146 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
M |
Utgiftsöversyn av analysen av stödet till klimat- och energipolitiken och stimulanslandskapet |
|
2 |
1.A.1 lagen om förnybar värme |
M |
Utbildning för energikonsulter |
|
57 |
2.C.1 föreslagen lagstiftning för engångsprincipen: Ändring av lagen om företagstjänstportalen |
M |
Länkning av register till register- och systemnätverket (RSV), förberedelse av en gemensam digital ingång (SDG), ministeriernas start av databasen för informationsskyldighet (IVDB) |
|
81 |
3.A.4 (digital) forskningsinfrastruktur |
M |
Beslut om bidrag till universitet som investerar i digital forskningsinfrastruktur |
|
104 |
4.A.1 förbättring av primärvården |
M |
Plattform för primärvård och därmed sammanhängande åtgärder |
|
114 |
4.A.4 nationellt införande av ”tidigt stöd” för socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer |
M |
Identifiering och tilldelning av genomförandeorgan |
|
118 |
4.B.1 markskyddsstrategi |
M |
Antagande av Österrikes kvantitativa markskyddsstrategi |
|
120 |
4.B.2 reform för att vidareutveckla vårdutbudet |
M |
Principer för genomförandet av målbaserad styrning vid långvarigt vårdbehov (Zielsteuerung Pflege) fastställs |
|
132 |
4.B.4 investeringar i genomförandet av gemenskapens sjuksköterskor |
M |
Interimsutvärdering |
|
155 |
4.D.3 uppdelning av pensioner |
M |
Ikraftträdande av lagen om automatisk uppdelning av pensioner |
|
161 |
4.D.6 grön finansiering (dagordning) |
M |
Användning av kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att mäta genomförandet |
|
163 |
4.D.7 nationell strategi för finansiell utbildning |
M |
Slutförande av kompetensramen för finansiell utbildning |
|
Delbetalning, belopp |
862 068 965 EUR |
||
Tredje delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
25 |
1.C.1 rättslig ram för höjda insamlingsnivåer för dryckesförpackningar och tillhandahållande av återanvändbara dryckesbehållare i detaljhandeln |
M |
Genomförandeförordningens ikraftträdande |
|
28 |
1.C.2 fond för biologisk mångfald |
M |
Slutförande av inbjudan att lämna projektförslag för att återställa prioriterade skadade ekosystem och skydda utrotningshotade arter och livsmiljöer |
|
66 |
2.D.2 digitala investeringar i företag |
T |
Investeringar i digitalisering i minst 3 000 företag inom ramen för RRP |
|
136 |
4.C.2 utveckla en nationell strategi för digitalisering av kulturarvet |
M |
Kulturministeriets (BMOESK) beslut om strategin för digitalisering av kulturarvet |
|
140 |
4.C.4 digitaliseringsvågen av kulturarv |
M |
Kulturpool NEU – webbaserad plattform för aggregering av data från olika kulturarvsinstitutioner |
|
111 |
4.A.3 utveckling av den elektroniska plattformen för ”moderbarnpasset” inklusive gränssnitten till de tidiga hjälpnäten |
M |
Ikraftträdande av lagen om fastställande av ramen för det elektroniska ”moder-barnpasset” |
|
147 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
M |
Utgiftsöversyn ”Identifiering av synergier med delstaternas finansieringslandskap” |
|
9 |
1.B.1 mobilitetsöversiktsplan 2030 |
M |
Genomförandet av masterplanen för rörlighet har inletts |
|
115 |
4.A.4 nationellt införande av ”tidigt stöd” för socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer |
T |
Nationellt införande av ”tidigt stöd” |
|
151 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
M |
Utgiftsöversyn Ytterligare framsteg i digitaliseringen av den offentliga förvaltningen |
|
4 |
1.A.2 utbyte av olje- och gasuppvärmningssystem |
T |
Utbyte av värmesystem |
|
7 |
1.A.3 bekämpning av energifattigdom |
T |
Godkända värmerenoveringsprojekt |
|
22 |
1.B.5 uppförande av nya järnvägar och elektrifiering av regionala järnvägar |
M |
Elektrifiering |
|
39 |
1.D.1 lag om utbyggnad av förnybara energikällor |
T |
Ytterligare produktionskapacitet för förnybar el |
|
45 |
2.A.1 upprättande av plattformen internetinfrastruktur Österrike (PIA) 2030 |
M |
Genomförande av plattformens åtgärder för att minska byråkratin och förenkla förfarandena för bredbandsutbyggnad |
|
54 |
2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever |
T |
Digitala enheter för de återstående klasserna i högstadieskolorna |
|
58 |
2.C.1 föreslagen lagstiftning för engångsprincipen: Ändring av lagen om företagstjänstportalen |
M |
Upprättande av den tekniska systemanslutningen för engångsprincipen |
|
61 |
2.C.2 digitalisering av offentlig förvaltning |
T |
Slutförande av finansierade projekt avseende digitalisering av offentlig förvaltning |
|
64 |
2.D.1 digitalisering av små och medelstora företag |
T |
Slutförande av digitaliseringsprojekt för små och medelstora företag |
|
69 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
T |
Investeringar i e-mobilitet |
|
79 |
3.A.3 österrikiska institutet för precisionsmedicin |
M |
Byggstart för Institutet för precisionsmedicin |
|
95 |
3.C.3 utvidgning av grundutbildningen |
T |
Ökad barnomsorg för barn under tre år |
|
96 |
3.C.3 utvidgning av grundutbildningen |
T |
Öka andelen förskoleverksamhet för barn i åldern tre till sex år som är förenlig med föräldrars heltidsarbete |
|
105 |
4.A.1 förbättring av primärvården |
T |
PR-evenemang inom ramen för plattformen/inkubatorprogrammet |
|
108 |
4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt |
T |
Finansiering av primärvårdsprojekt |
|
112 |
4.A.3 utveckling av den elektroniska plattformen för ”moderbarnpasset” inklusive gränssnitten till de tidiga hjälpnäten |
M |
Tilldelning av det elektroniska programplaneringskontraktet för moderbarnpasset |
|
123 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
T |
Projekt för värmerenovering slutförda |
|
125 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
T |
Projekt med gröna fasader slutförda |
|
127 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
T |
Projekt för anslutning till högeffektiv fjärrvärme slutförda |
|
129 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
T |
Projekt för tidigare exploaterad mark slutförda |
|
Delbetalning, belopp |
804 597 701 EUR |
||
Fjärde delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
30 |
1.C.3 investeringar i omvända försäljningssystem och åtgärder för att öka återanvändningskvoten för dryckesbehållare |
T |
Återtagningssystem |
|
36 |
1.C.5 främjande av reparation av elektrisk och elektronisk utrustning (reparationsbonus) |
T |
Reparerad eller förnyad elektrisk eller elektronisk utrustning |
|
121 |
4.B.2 reform för att vidareutveckla vårdutbudet |
M |
Börja genomföra de centrala delarna av reformen av långtidsvården |
|
99 |
3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet |
T |
Minst 66 % av de godkända projekten inleddes |
|
102 |
3.D.2 IPCEI väte |
T |
Minst 66 % av de godkända projekten inleddes |
|
138 |
4.C.3 renovering av Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers |
M |
Återöppnande av Prater Ateliers |
|
47 |
2.A.2 omfattande tillgång till gigabit-accessnät och skapande av nya symmetriska gigabitanslutningar |
T |
Tillgång till bredband för 48 % av hushållen |
|
116 |
4.A.4 nationellt införande av ”tidigt stöd” för socialt missgynnade gravida kvinnor, deras små barn och familjer |
T |
”Nationellt införande av stöd i ett tidigt skede” |
|
14 |
1.B.3 utsläppsfria bussar |
M |
Sista ansökningsomgången klar |
|
18 |
1.B.4 utsläppsfria nyttofordon |
M |
Sista ansökningsomgången klar |
|
42 |
1.D.2 omvandling av industrin till klimatneutralitet |
T |
Genomförande av projekt för minskade koldioxidutsläpp |
|
55 |
2.B.2 tillhandahållande av digitala slutanvändarenheter till elever |
T |
Digitala terminaler för det första året av den nya skolcykeln på högstadie- och gymnasienivå |
|
73 |
3.A.1 RTI-strategi 2030 |
T |
Slutförande av resultat- och finansieringsöverenskommelser |
|
76 |
3.A.2 Quantum Austria – Främjande av kvantvetenskap |
M |
Interimsrapport |
|
89 |
3.B.2 främjande av omskolning och fortbildning |
T |
Personer som drar nytta av omskolning och fortbildning. |
|
133 |
4.B.4 investeringar i genomförandet av gemenskapens sjuksköterskor |
T |
150 sjuksköterskor i gemenskapen verksamma på nationell nivå |
|
141 |
4.C.4 digitaliseringsvågen av kulturarv |
T |
Programmet för digitalisering av kulturföremål och konst |
|
148 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
M |
Utgiftsgranskningen Genomförandet av EU:s taxonomi på nationell nivå |
|
Delbetalning, belopp |
459 770 115 EUR |
||
Femte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
33 |
1.C.4: Ombyggnad av befintliga sorteringsanläggningar och uppförande av nya sorteringsanläggningar |
T |
Idrifttagande av anläggningar |
|
67 |
2.D.2 digitala investeringar i företag |
T |
Investeringar i digitalisering i minst 7 000 företag inom ramen för RRP |
|
70 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
T |
Investeringar i värmerenovering av byggnader |
|
71 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
T |
Investeringar i solenergi |
|
72 |
2.D.3 gröna investeringar i företag |
T |
Investeringar i energibesparingar för att stödja minst 1 300 företag inom ramen för RRP |
|
51 |
2.B.1 rättvis och lika tillgång för elever till grundläggande digital kompetens |
M |
Utvärdering av lagen om digitalisering av skolor |
|
109 |
4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt |
T |
Finansiering av primärvårdsprojekt |
|
149 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
M |
Utgiftsöversyn ”aktieinnehav i den offentliga sektorn” |
|
10 |
1.B.1 mobilitetsöversiktsplan 2030 |
M |
Minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn |
|
82 |
3.A.4 (digital) forskningsinfrastruktur |
M |
Lägesrapport med 50 % av investeringarna slutförda |
|
145 |
4.C.5 investeringsfond för klimatvänliga kulturföretag |
M |
Tilldelning av klimatvänliga kulturföretagsprojekt |
|
8 |
1.A.3 bekämpning av energifattigdom |
T |
Projekt för värmerenovering slutförda |
|
23 |
1.B.5 uppförande av nya järnvägar och elektrifiering av regionala järnvägar |
M |
Slutförande av byggprojektet |
|
29 |
1.C.2 fond för biologisk mångfald |
T |
Projekt för biologisk mångfald slutförda |
|
40 |
1.D.1 lag om utbyggnad av förnybara energikällor |
T |
Nyinstallerad produktionskapacitet för vätgas |
|
74 |
3.A.1 RTI-strategi 2030 |
M |
Godkännande av den tredje RTI-pakten |
|
90 |
3.C.1 förbättrad tillgång till utbildning |
T |
Elever som kan komma i fråga för uppflyttning från och med 5:e läsåret |
|
91 |
3.C.1 förbättrad tillgång till utbildning |
T |
Elever från invandrarbakgrund som har uppnått gymnasieexamen på nivå II |
|
150 |
4.D.1 utgiftsöversyn inriktad på grön och digital omvandling |
M |
Utgiftsöversyn ”Hållbar offentlig upphandling” |
|
Delbetalning, belopp |
287 356 322 EUR |
||
Sjätte delbetalningen (icke återbetalningspliktigt stöd):
|
Löpnummer |
Berörd åtgärd (reform eller investering) |
Delmål/mål |
Namn |
|
26 |
1.C.1 rättslig ram för höjda insamlingsnivåer för dryckesförpackningar och tillhandahållande av återanvändbara dryckesbehållare i detaljhandeln |
T |
Återanvändningsbar kvot |
|
31 |
1.C.3 investeringar i omvända försäljningssystem och åtgärder för att öka återanvändningskvoten för dryckesbehållare |
T |
Ökad insamlingsnivå |
|
34 |
1.C.4: Ombyggnad av befintliga sorteringsanläggningar och uppförande av nya sorteringsanläggningar |
T |
Sorteringsdjup |
|
37 |
1.C.5 främjande av reparation av elektrisk och elektronisk utrustning (reparationsbonus) |
T |
Ökat antal reparerade eller förnyade elektriska eller elektroniska produkter |
|
77 |
3.A.2 Quantum Austria – Främjande av kvantvetenskap |
M |
Avslutande av projekt med överföring till universitetsaktiviteter |
|
5 |
1.A.2: Utbyte av värmesystem för olja och gas |
T |
Utbyte av värmesystem |
|
15 |
1.B.3 utsläppsfria bussar |
T |
Bussar utrustade med utsläppsfri teknik |
|
16 |
1.B.3 utsläppsfria bussar |
M |
Infrastruktur finns på plats |
|
19 |
1.B.4 utsläppsfria nyttofordon |
T |
Fordon utrustade med utsläppsfri teknik |
|
20 |
1.B.4 utsläppsfria nyttofordon |
M |
Infrastruktur finns på plats |
|
43 |
1.D.2 omvandling av industrin till klimatneutralitet |
T |
Slutförande av projekt för minskade koldioxidutsläpp |
|
80 |
3.A.3 österrikiska institutet för precisionsmedicin |
M |
Institutet för precisionsmedicin slutfört |
|
106 |
4.A.1 förbättring av primärvården |
T |
Medlemskap i plattformen för primärvård |
|
110 |
4.A.2 finansiering av primärvårdsprojekt |
T |
Finansiering av primärvårdsprojekt |
|
113 |
4.A.3 utveckling av den elektroniska plattformen för ”moderbarnpasset” inklusive gränssnitten till de tidiga hjälpnäten |
T |
Läkare och kvinnor som använder det elektroniska moder-/barnpasset |
|
124 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
T |
Projekt för värmerenovering slutförda |
|
126 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
T |
Projekt med gröna fasader slutförda |
|
128 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
T |
Projekt för anslutning till högeffektiv fjärrvärme slutförda |
|
130 |
4.B.3 klimatvänliga stadskärnor |
T |
Projekt för tidigare exploaterad mark slutförda |
|
139 |
4.C.3 renovering av Volkskundemuseum Wien och Prater Ateliers |
M |
Slutförande av återställandet av Volkskundemuseum |
|
142 |
4.C.4 digitaliseringsvågen av kulturarv |
T |
Programmet för digitalisering av kulturföremål och konst |
|
48 |
2.A.2 omfattande tillgång till gigabit-accessnät och skapande av nya symmetriska gigabitanslutningar |
T |
Tillgång till bredband för 50 % av hushållen |
|
83 |
3.A.4 (digital) forskningsinfrastruktur |
M |
Slutrapport med 100 % av investeringarna slutförda |
|
100 |
3.D.1 IPCEI mikroelektronik och konnektivitet |
T |
125 000 000 EUR och minst 80 % av det stöd som betalats ut för godkända projekt. |
|
103 |
3.D.2 IPCEI väte |
T |
125 000 000 EUR och minst 80 % av det stöd som betalats ut för godkända projekt. |
|
Delbetalning, belopp |
243 008 020 EUR |
||
AVSNITT 3: YTTERLIGARE ARRANGEMANG
1.Arrangemang för övervakning och genomförande av återhämtnings- och resiliensplanen
Övervakningen och genomförandet av Österrikes återhämtnings- och resiliensplan ska ske enligt följande arrangemang:
-Finansministeriet ska säkerställa den övergripande samordningen av genomförandet och övervaknings- och kontrollsystemet. Uppgiftsfördelningen och förhållandet mellan övervakningen och revisions- och kontrollsystemen beskrivs på ett övergripande sätt i planen. Genomförande-, övervaknings- och kontrolluppgifterna för åtgärderna delegeras till de enskilda ministerierna, men det är uppenbart att finansministeriet ska ta fullt ansvar för att se till att alla krav i samband med genomförandet och övervaknings- och kontrollsystemet uppfylls.
-Finansministeriets samordnande funktion bygger på etablerade nationella mekanismer och föreskrifter. Relevanta nationella rättsliga bestämmelser och nationella mekanismer för övervakning och kontroll ska tillämpas, inklusive motsvarande rapporteringsskyldigheter. Utbetalningen av medel för åtgärder som ingår i planen till slutmottagarna ska i tillämpliga fall ske i enlighet med den rättsliga grunden för de allmänna finansieringsriktlinjerna (Förderrichtlinien). 7
2.Arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till uppgiftsunderlag
Finansministeriet ska ansvara för den övergripande samordningen och övervakningen av planen och dess genomförande. Den kan förlita sig på genomförandeministerierna för att kontrollera att åtgärderna genomförs korrekt inom deras ansvarsområden. De verkställande ministerierna har särskilda avdelningar för intern kontroll. Finansministeriet ska fungera som ett centralt samordningsorgan för att övervaka framstegen när det gäller delmål och mål, för övervakning och, i förekommande fall, genomförande av kontroll- och revisionsverksamhet samt för tillhandahållande av rapportering och ansökningar om utbetalningar. Den ska samordna rapporteringen av delmål och mål, relevanta indikatorer och kvalitativ finansiell information och andra uppgifter, t.ex. om slutmottagare. De olika ministerierna, eller i förekommande fall deras underordnade genomförandeorgan, ska koda relevanta uppgifter och rapportera de begärda uppgifterna till finansministeriet.
Österrike ska ha inrättat följande arrangemang för att ge kommissionen fullständig tillgång till underliggande relevanta data:
I enlighet med artikel 24.2 i förordning (EU) 2021/241 ska Österrike, när de relevanta överenskomna delmålen och målen i avsnitt 2.1 i denna bilaga har slutförts, lämna in en vederbörligen motiverad ansökan till kommissionen om utbetalning av det ekonomiska bidraget. Österrike ska se till att kommissionen på begäran har fullständig tillgång till de underliggande relevanta uppgifter som ligger till grund för ansökan om utbetalning, både för bedömningen av ansökan om utbetalning i enlighet med artikel 24.3 i förordning (EU) 2021/241 och för revision och kontroll.