EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 5.5.2021

COM(2021) 223 final

2021/0114(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden

{SEC(2021) 182 final} - {SWD(2021) 99 final} - {SWD(2021) 100 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Europeiska unionen (EU) är nära sammankopplad med den globala ekonomin. EU:s handel med varor och tjänster uppgick 2019 1 till ett värde av 5 984 miljarder euro, vilket innebär att EU svarar för 16,4 % av den totala världshandeln. Till följd av detta står handeln för nästan 35 % av EU:s bruttonationalprodukt (BNP), och 35 miljoner arbetstillfällen i EU är beroende av export. Flödet av produkter, tjänster och kapital till och från EU bidrar till EU:s tillväxt genom att öka konkurrenskraften, skapa arbetstillfällen, stimulera innovation och öppna nya marknader 2 .

Under 2017 var EU-28 destination för en tredjedel av världens investeringsstock och inom EU fanns omkring 100 000 företag som ägdes av utländska enheter 3 . Utländska direktinvesteringar är en välkommen källa till sysselsättning (16 miljoner arbetstillfällen 4 ), tillväxt och konkurrenskraft.

En stark, öppen och konkurrenskraftig inre marknad gör det möjligt för både europeiska och utländska företag att konkurrera på grundval av meriter, i den mån lika villkor på den inre marknaden säkerställs. Den 10 mars 2020 lade kommissionen därför fram en ny industristrategi för EU 5 , som anger en färdplan för att den europeiska industrin ska kunna leda den gröna och digitala omställningen på grundval av konkurrens, öppna marknader, världsledande forskning och teknik samt en stark inre marknad. EU eftersträvar en modell för ett öppet strategiskt oberoende 6 genom att utforma ett system för global ekonomisk styrning och utveckla ömsesidigt gynnsamma bilaterala relationer, samtidigt som unionen skyddar sin inre marknad mot illojala metoder och marknadsmissbruk. I det meddelande om översyn av handelspolitiken som antogs den 18 februari 2021 beskrivs hur EU kan föra en öppen, hållbar och bestämd handelspolitik, som bygger på öppenhet som ett strategiskt val och samtidigt utrustas med verktyg för att bekämpa illojala handelsmetoder 7 .

Under de senaste åren verkar utländska subventioner i vissa fall ha haft en snedvridande effekt på EU:s inre marknad och skapat ojämlika konkurrensvillkor. Även om det fortfarande råder en allmän brist på tillförlitliga uppgifter om subventioner som beviljas av tredjeländer, finns det ett växande antal fall där utländska subventioner verkar ha underlättat förvärv av EU-företag, påverkat investeringsbeslut, snedvridit handeln med tjänster eller på annat sätt påverkat förmånstagarnas beteende på EU-marknaden, till förfång för rättvis konkurrens 8 .

I detta sammanhang kan utländska subventioner utformas på olika sätt, t.ex. som nollräntelån, obegränsade statliga garantier, skattebefrielser eller skattenedsättningar för utländska investeringar eller utländsk handel eller särskild statlig finansiering. I många fall skulle sådana subventioner vara problematiska om de beviljades av EU-medlemsstater och bedömdes enligt EU:s regler om statligt stöd.

Sedan 2017 har EU aktivt deltagit i trepartssamtal med USA och Japan för att förbättra det multilaterala samarbetet på ett antal nyckelområden. I juni 2018 gav Europeiska rådet kommissionen i uppdrag att fortsätta moderniseringen av WTO för att uppnå målen att göra WTO mer relevant och anpassningsbart till en föränderlig värld och göra WTO mer ändamålsenligt 9 . I januari 2020 10 enades höga handelsföreträdare för EU, USA och Japan om behovet av att stärka Världshandelsorganisationens (WTO) regler om industrisubventioner. I detta sammanhang avser EU att påbörja arbetet med att utveckla WTO-regler för att ta itu med en rad konkurrenssnedvridningar till följd av statliga ingripanden i ekonomin, inbegripet industrisubventioner, i enlighet med bilagan till meddelandet om översyn av handelspolitiken 11 .

Med tanke på utmaningen att finna en multilateral lösning på subventioner inom en rimlig tidsram åtog sig kommissionen (som en del av den nya industristrategin för EU) att undersöka hur man bäst kan stärka EU:s mekanismer och verktyg för att bekämpa subventioner 12 . Den 17 juni 2020 antog kommissionen en vitbok om utländska subventioner 13 för att undersöka frågan, inleda en offentlig debatt och föreslå möjliga lösningar. I vitboken och, mer ingående, avsnitt 2 i den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag beskrivs en lucka i EU:s regler för konkurrens, handel och offentlig upphandling, som i praktiken hindrar EU från att vidta åtgärder när utländska subventioner orsakar snedvridningar på den inre marknaden, inbegripet genom att finansiera koncentrationer eller upphandlingsbud.

I vitboken noteras att medan stöd från medlemsstaternas myndigheter omfattas av EU:s kontroll av statligt stöd finns det inget jämförbart system för stöd som beviljas av länder utanför EU. Detta missgynnar företag som bedriver ekonomisk verksamhet i EU utan subventioner i förhållande till mottagare av utländska subventioner.

I vitboken identifieras också problem i samband med tillgången till finansiering i EU för aktörer som får utländska subventioner, vilket skulle kunna snedvrida konkurrensen om EU-medel. I den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag konstateras att alla unionsåtgärder som tar itu med de snedvridande effekterna av utländska subventioner vid offentlig upphandling kommer att tillämpas på EU:s budgetutgifter inom ramen för delad förvaltning som distribueras genom offentlig upphandling. Den direkta förvaltningen av EU-medel omfattas av EU:s budgetförordning. Kommissionen kommer att undersöka möjligheten att föreslå medlagstiftarna ändringar av budgetförordningen under nästa översyn, för att ta hänsyn till effekterna av utländska subventioner. I den mån EU-finansiering sker genom offentlig upphandling inom ramen för delad förvaltning kommer potentiella snedvridningar att åtgärdas genom bestämmelserna om offentlig upphandling i detta förslag.

På senare tid har flera medlemsstater lagt fram förslag till åtgärder för att komma till rätta med potentiella snedvridningar till följd av utländska subventioner 14 . Vidare har den tyska monopolkommissionen föreslagit ett instrument för utländskt statligt stöd som hanterar de negativa effekterna av utländska subventioner på den inre marknaden 15 .

Medlagstiftarna har också vid flera tillfällen tagit upp frågan om utländska subventioner. Rådet hänvisade till kommissionens vitbok i sina slutsatser av den 11 september 2020 16 , och i sina slutsatser av den 1–2 oktober 2020 17 efterlyste Europeiska rådet ”ytterligare instrument för att ta itu med de snedvridande effekterna av utländska subventioner på den inre marknaden”. I sitt betänkande om konkurrenspolitiken från februari 2020 18 uppmanade Europaparlamentet kommissionen att ”undersöka möjligheten att lägga till en pelare till EU:s konkurrenslagstiftning som ger kommissionen lämpliga utredningsverktyg i ärenden där ett företag anses ha agerat snedvridande till följd av statligt stöd eller [...] ha gjort överdrivna vinster på grundval av en dominerande marknadsställning i sitt hemland”. I en gemensam skrivelse till kommissionens verkställande vice ordförande Vestager och Dombrovskis och kommissionsledamot Breton 19 uttryckte en grupp bestående av 41 ledamöter av Europaparlamentet starkt stöd för ett instrument för att ta itu med företag från tredjeländer som har fått betydande statligt stöd.

Såsom tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2020–2021 beskrivs i detta förslag till förordning därför inslagen i ett nytt verktyg för att ta itu med luckorna i lagstiftningen och säkerställa lika villkor på den inre marknaden. I meddelandet om översyn av handelspolitiken nämns också detta förslag i punkt 3.2.6 om att skärpa fokuset på genomförande och efterlevnadskontroll och säkerställa lika villkor.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Förslaget är förenligt med den nya industristrategin och översynen av handelspolitiken eftersom det bidrar till att säkerställa EU:s konkurrenskraft och öppna strategiska oberoende genom att stärka EU:s mekanismer och verktyg för att bekämpa subventioner. Förslaget tar också hänsyn till målen för den europeiska gröna given. Det kommer att skapa en konsekvent, ändamålsenlig och proportionerlig ram för att hantera sådana snedvridningar på den inre marknaden som i nuläget inte kan åtgärdas.

Förslaget kompletterar det ändrade förslaget till ett instrument för internationell upphandling 23 , som syftar till att uppmuntra handelspartner att förhandla med EU om öppnandet av deras upphandlingsmarknader för EU-företag. Förslaget till ett instrument för internationell upphandling, i den version som lagts fram av kommissionen, syftar till att förbättra tillträdet till marknader för offentlig upphandling utanför EU. Det kommer dock inte att ta itu med sådana snedvridningar av upphandlingsprocesser på den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner till företag som deltar på EU:s upphandlingsmarknader 24 .

Förslaget är förenligt med EU:s handelspolitik och kompletterar befintliga handelsinstrument. Genom det multilaterala WTO‑avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder (subventionsavtalet), bilaterala frihandelsavtal och EU:s antisubventionsförordning 25 regleras användningen av subventioner i fråga om tillämpningsområde och vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka effekten av dessa subventioner. Åtgärder för att motverka illojala metoder utformas vanligen som extra importtullar för att undanröja den skada som vållas av de subventioner som beviljas av andra WTO-länder. EU:s antisubventionsregler behandlar dock endast den skada som vållas av import av varor till EU som gynnas av utländska subventioner. På internationell nivå kan EU väcka talan mot en WTO-medlem för överträdelser av subventionsavtalet, men avtalets tillämpningsområde är också begränsat till handel med varor. WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal (Gats) innehåller ett inbyggt mandat att utarbeta regler för subventioner på tjänstehandelsområdet, men hittills har inga sådana regler utarbetats.

Detta förslag kompletterar förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar 26 , vars syfte är att fastställa de sannolika effekterna av utländska direktinvesteringar för säkerhet och allmän ordning i unionen genom att beakta effekter på bland annat kritisk infrastruktur, kritisk teknik och kritiska insatsvaror. I motsats till detta behandlar innevarande förslag särskilt de snedvridningar av systemet med lika villkor som orsakas av utländska subventionerade investeringar på den inre marknaden, däribland när det gäller strategiska industrier, kritiska tillgångar och kritisk teknik.

Förslaget är förenligt med andra EU-instrument, inbegripet EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Den föreslagna förordningen skulle införa regler för utländska subventioner som har en snedvridande inverkan på den inre marknaden, inbegripet situationer där en subventionerad investerare planerar att förvärva något i EU eller delta i ett förfarande för offentlig upphandling i EU. I artikel 207.1 i EUF-fördraget anges att tillämpningsområdet för unionens gemensamma handelspolitik bland annat täcker åtgärder som ska vidtas i samband med subventioner, utländska direktinvesteringar och handel med varor och tjänster. Följaktligen ingår den föreslagna förordningen till stor del i tillämpningsområdet för artikel 207.2 i EUF-fördraget, där det föreskrivs att åtgärder ska vidtas för att fastställa inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken ska genomföras.

Samtidigt kan den föreslagna förordningen även tillämpas på viss verksamhet som bedrivs av en enhet som redan är etablerad i en medlemsstat i en annan medlemsstat, såsom förvärv av en annan enhet i en annan medlemsstat eller deltagande i ett offentligt anbudsförfarande i en annan medlemsstat. I detta avseende kan den föreslagna förordningen inverka på etableringsrätten och den fria rörligheten för varor och tjänster inom unionen. Mot bakgrund av detta bör förslaget även grundas på artikel 114 i EUF-fördraget, som föreskriver beslut om åtgärder för tillnärmning av sådana bestämmelser i lagar och andra författningar i medlemsstaterna som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera. Även om det hittills inte finns några nationella regler om utländska subventioner har flera medlemsstater 28 uppgett att de ser ett behov av att ta itu med de snedvridningar som orsakas av utländska subventioner. Det kan inte uteslutas att åtminstone vissa medlemsstater, i avsaknad av åtgärder på EU-nivå, kan besluta att anta nationell lagstiftning. Följaktligen, och för att undvika onödiga hinder till följd av skillnader i nationell lagstiftning, bör kommissionen föreslå EU-omfattande lagstiftning om snedvridande utländska subventioner.

Det föreslås därför att förslaget grundas på artiklarna 207 och 114 i EUF-fördraget.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

EU har exklusiv befogenhet när det gäller handelspolitiken. Om förslaget endast grundar sig på artikel 207 i EUF-fördraget skulle således EU-institutionerna, snarare än medlemsstaternas regeringar, kunna införa ny lagstiftning om snedvridande utländska subventioner.

Å andra sidan gäller delad befogenhet för den inre marknaden. I samband med ett förslag som grundar sig på artikel 114 i EUF-fördraget kan därför medlemsstaterna också lagstifta och anta rättsligt bindande akter, såvida inte förslagets mål bättre kan uppnås på EU-nivå. Hittills har inga medlemsstater antagit nationell lagstiftning för att ta itu med potentiella snedvridande effekter av utländska subventioner. Dessutom har flera medlemsstater i stället uppmanat kommissionen att föreslå lagstiftning på detta område 29 .

Målen med förslaget kan inte uppnås av medlemsstaterna själva. Utländska subventioner orsakar snedvridningar på den inre marknaden, bland annat i samband med förvärv i EU och offentlig upphandling. Situationen är jämförbar med statligt stöd som beviljas av EU-medlemsstater och som till sin natur har effekter i mer än en medlemsstat. På samma sätt kan snedvridningar som orsakas av utländska subventioner ha en unionsdimension genom att beröra flera medlemsstater.

Att ta itu med snedvridande utländska subventioner på EU-nivå gör det möjligt för potentiella mottagare av utländska subventioner att i förväg känna till de regler som kommissionen kommer att tillämpa för att bedöma förekomsten av utländska subventioner och eventuella snedvridningar som de kan orsaka. Detta garanterar förutsägbarhet och ökar systemets rättssäkerhet i alla medlemsstater.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget syftar till att upprätthålla lika villkor på den inre marknaden så att den inte snedvrids av utländska subventioner. Det är därför inriktat på två frågor: att identifiera snedvridande utländska subventioner och avhjälpa de snedvridningar som de orsakar.

När det gäller koncentrationer och offentlig upphandling föreskriver förslaget ett system för förhandsanmälan av de största och potentiellt mest snedvridande fallen. Denna förhandsmetod säkerställer en systematisk identifiering av snedvridande utländska subventioner i situationer där de största ekonomiska värdena står på spel. I alla andra marknadssituationer, däribland mindre koncentrationer och mindre upphandlingsförfaranden, omfattas sådana subventioner av ett förfarande på eget initiativ som gör att kommissionen kan fokusera på de mest relevanta fallen. På grundval av relevant marknadsinformation kommer övervakningsmyndigheten sedan att bedöma graden av snedvridning. I vilket fall som helst är utländska subventioner på mindre än 5 miljoner euro sannolikt inte snedvridande.

De gottgörande åtgärderna i förslaget bygger på åtgärder som tillämpas inom ramen för EU:s kontroll av statligt stöd för att undanröja det statliga stödets snedvridande effekt. Eftersom de utländska subventionernas potentiellt snedvridande effekt på den inre marknaden liknar effekten av statligt stöd, tillhandahåller verktygslådan för statligt stöd en effektiv uppsättning åtgärder för att avhjälpa snedvridningar som orsakas av utländska subventioner. Vid stora koncentrationer och upphandlingsförfaranden säkerställer förhandsmetoden att åtgärder kan beslutas innan transaktionerna avslutas, vilket ger rättssäkerhet för de berörda företagen.

Åtgärderna i förslaget är proportionerliga, eftersom de uppnår sitt syfte genom att på ett målinriktat sätt lägga en börda endast på företag som får utländska subventioner och som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. Förslaget kräver samarbetsvilja från de företag som är föremål för utredning, men de administrativa kostnaderna kommer att vara rimliga och proportionerliga. Kostnader uppstår genom att det krävs vissa resurser för att förbereda anmälningar av stora subventionerade koncentrationer eller inom ramen för stora förfaranden för offentlig upphandling, kommunicera med kommissionen och svara på förfrågningar om information.

•Val av instrument

Endast ett lagstiftningsinstrument kan på ett ändamålsenligt sätt lösa de problem som identifierats. En förordning är nödvändig, eftersom den är direkt tillämplig i medlemsstaterna, fastställer samma nivå av rättigheter och skyldigheter för privata parter och möjliggör en enhetlig och ändamålsenlig tillämpning av reglerna i hela EU. En förordning är det lämpligaste instrumentet för att hantera utländska subventioners potentiella snedvridningar av den inre marknaden.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Kommissionen har genomfört ett brett 30 samråd om förslaget:

–Den 17 juni 2020 antog och offentliggjorde kommissionen en vitbok om utländska subventioner , som inledde ett 14 veckor långt offentligt samråd som avslutades den 23 september 2020 31 .

–Den 6 oktober 2020 inledde kommissionen ett samråd med berörda parter om en inledande konsekvensbedömning med en beskrivning av möjliga policyalternativ, deras potentiella konsekvenser och andra aspekter som ska bedömas i en detaljerad konsekvensbedömningsrapport.

–Mellan oktober 2020 och januari 2021 anordnade kommissionen ett antal bilaterala riktade samråd med företrädare för de mest relevanta berörda parterna 32 .

–Kommissionen förde en strukturerad dialog med medlemsstaterna, särskilt genom rådets arbetsgrupper och expertgruppen för offentlig upphandling, och bilaterala och multilaterala utbyten och konferenser bidrog till utformningen av policyalternativen.

I allmänhet visade de offentliga samråden att det fanns ett starkt stöd för åtgärder för att ta itu med snedvridande utländska subventioner på den inre marknaden. Nästan alla svarande som lämnade synpunkter på den inledande konsekvensbedömningen stödde lagstiftningsåtgärder på EU-nivå, eventuellt kompletterade med internationella regler.

De svar som inkom under samrådet om vitboken var mycket relevanta för utarbetandet av förslaget. Nästan alla berörda parter i EU, inklusive medlemsstaterna, välkomnade initiativet och var eniga om behovet av åtgärder. Majoriteten höll med om omfattningen av den strategi som beskrivs i vitboken, men betonade behovet av en proportionerlig åtgärd för att inte strypa utländska investeringar, en oro som också uttrycktes av berörda parter utanför EU. Många av de svarande framhöll behovet av att ta itu med bristen på insyn i utländska subventioner.

För att hantera snedvridande utländska subventioner och samtidigt minimera den administrativa bördan för företag och offentliga myndigheter föreslås relativt höga tröskelvärden för anmälan av subventionerade koncentrationer och förfaranden för offentlig upphandling, så att endast de potentiellt mest snedvridande subventionerna fångas upp. Kommissionen kan på eget initiativ sätta igång ärenden som ligger under tröskelvärdena. För att öka rättssäkerheten för företag som bedriver ekonomisk verksamhet i EU föreslås likaledes en miniminivå under vilken utländska subventioner sannolikt inte kommer att snedvrida den inre marknaden. Detta är positivt särskilt för små och medelstora företag. Med tanke på de många önskemålen om konsekvens i tillämpningen av rättsakten föreslås det att kommissionen ska vara ansvarig för att se till att förordningen efterlevs.

Dessutom användes återkoppling från de riktade samråden för att ta fram exempel på typer av subventioner, berörda sektorer och konkreta snedvridande effekter. Dessa diskuterades i konsekvensbedömningen och användes för att utforma förslaget.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Detta initiativ stöds av en konsekvensbedömning. Dessutom genomförde kommissionen flera samråd under 2020 (se ovan). Det gemensamma forskningscentrumets interna ekonomiska forskning gav ytterligare underlag för konsekvensbedömningen. Medlemsstaterna konsulterades vid flera möten i rådets arbetsgrupper för konkurrens och offentlig upphandling samt vid expertgruppsmöten. Slutligen bidrog ett antal medlemsstaters ståndpunktsdokument om hantering av utländska subventioner 33 och flera rapporter och studier 34 till instrumentets utformning.

•Konsekvensbedömning

Den konsekvensbedömning som ligger till grund för förslaget behandlades av kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll, som avgav ett positivt yttrande med reservationer den 5 mars 2021. Nämndens yttrande och rekommendationer och en beskrivning av hur de har beaktats finns i bilaga 1 till den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag. Bilaga 3 till konsekvensbedömningen innehåller en översikt över vem som skulle påverkas av detta förslag och hur.

Kommissionen undersökte olika policyalternativ för att uppnå initiativets allmänna mål, dvs. att säkerställa lika villkor på den inre marknaden för företag som får utländska subventioner och företag som inte gör det:

Alternativ 1 –    Att göra ingenting (status quo).

Alternativ 2 –    Att utfärda en vägledning om vilken information om offentligt stöd som ska lämnas vid en anmälan av ett förvärv.

Alternativ 3 –    Att ändra den befintliga lagstiftningen.

Alternativ 4 –    Att utarbeta ett nytt EU-rättsligt instrument med alternativ för olika parametrar.

I den inledande konsekvensbedömningen föreslogs ett femte alternativ, som skulle innebära att de internationella reglerna ändrades. I konsekvensbedömningen togs detta femte alternativ inte med utan i stället ingick dess väsentliga delar i grundscenariot, eftersom kommissionen under alla omständigheter kommer att driva ett sådant politiskt initiativ, nämligen att främja utvecklingen av internationella regler för att hantera de negativa effekterna av subventioner. Alternativen 2 och 3 förkastades i ett inledande skede, eftersom de sannolikt inte skulle vara ändamålsenliga. Följaktligen behandlades endast alternativ 4 mer ingående.

Alternativ 4 innehöll flera alternativ som analyserades. Dessa alternativ gällde följande parametrar:

i) Utredningsmetod.

ii) Behörighetsnivå.

iii) Tröskelvärde under vilket utländska subventioner inte skulle anses vara snedvridande.

iv) Bedömningskriterier.

v) Ett avvägningstest för att väga negativa och positiva effekter mot varandra.

vi) Gottgörande åtgärder.

På grundval av bedömningen av konsekvenserna av alternativ 4 kombinerades delalternativen för ovanstående parametrar för att utforma möjliga åtgärdspaket för alla tre områden där snedvridande subventioner kan förekomma, dvs. koncentrationer, förfaranden för offentlig upphandling och andra marknadssituationer.

Det rekommenderade alternativet för vart och ett av områdena kan presenteras som ett utredningsverktyg på tre olika nivåer med följande komponenter:

·Komponent 1: Ett anmälningsbaserat utredningsverktyg för koncentrationer där EU-objektets omsättning överstiger 500 miljoner euro och de utländska ekonomiska bidragen överstiger 50 miljoner euro.

·Komponent 2: Ett anmälningsbaserat utredningsverktyg för anbud i offentliga upphandlingar med ett kontraktsvärde som överstiger 250 miljoner euro.

·Komponent 3: Ett utredningsverktyg på eget initiativ för alla andra marknadssituationer och för koncentrationer och förfaranden för offentlig upphandling under tröskelvärdena för komponenterna 1 och 2.

Kommissionen föreslås bli den myndighet som kontrollerar att förordningen efterlevs. Utländska subventioner på mindre än 5 miljoner euro anses sannolikt inte vara snedvridande.

Det rekommenderade alternativet motsvarar i stort sett den strategi som presenteras i vitboken, med två huvudundantag 35 :

·I vitboken angavs att medlemsstaterna skulle kunna ha en roll i granskningen av förfaranden för offentlig upphandling, men förslaget innebär att alla komponenter ska skötas på EU-nivå. Detta är ett svar på den utbredda oron hos berörda parter för att ett nytt instrument för utländska subventioner skulle tillämpas på ett inkonsekvent sätt i medlemsstaterna och överbelasta de nationella myndigheterna 36 .

·Det rekommenderade alternativet innehåller mer detaljerade uppgifter än vitboken, särskilt om tröskelvärden för anmälan och det tröskelvärde under vilket utländska subventioner inte skulle anses snedvrida den inre marknaden. Dessa tröskelvärden är också ett svar på den utbredda oron hos berörda parter för den administrativa bördan och ligger i linje med synpunkter från flera berörda parter 37 om att det tröskelvärde under vilket subventioner inte anses vara snedvridande bör vara högre än 200 000 euro under en treårsperiod, vilket ursprungligen föreslagits.

Förhandsanmälningar av de största och potentiellt mest snedvridande fallen kommer att säkerställa en systematisk identifiering av snedvridande utländska subventioner i situationer där de största ekonomiska värdena står på spel. I alla andra marknadssituationer (inklusive mindre koncentrationer och mindre upphandlingsförfaranden) skulle snedvridande utländska subventioner identifieras genom ett förfarande på eget initiativ. Denna strategi gör det möjligt för övervakningsmyndigheten att rikta sin uppmärksamhet på de mest relevanta fallen. Det rekommenderade alternativet tillhandahåller också en ändamålsenlig verktygslåda med gottgörande åtgärder för att avhjälpa de snedvridningar som orsakas av utländska subventioner.

Fördelarna med det rekommenderade alternativet förväntas inbegripa lika villkor på den inre marknaden mellan företag som får utländska subventioner och företag som inte gör det. Detta kommer att förbättra de sistnämnda företagens konkurrenskraft. Företag, särskilt de som får stora utländska subventioner, kan ådra sig vissa administrativa kostnader när de utarbetar anmälningar eller efterkommer en begäran om information. Dessa kostnader är dock rimliga och proportionerliga.

Policyalternativens konsekvenser för olika kategorier av berörda parter beskrivs i detalj i bilaga 3 till konsekvensbedömningen. I möjligaste mån är bedömningen både kvalitativ och kvantitativ. Med tanke på den höga tröskel under vilken subventioner inte anses snedvrida den inre marknaden och de höga föreslagna tröskelvärdena för anmälan av subventionerade koncentrationer och offentliga upphandlingstransaktioner kommer detta initiativ inte att innebära någon ytterligare börda för små och medelstora företag. Bördan för kommissionen av att genomföra detta initiativ är rimlig (främst omfördelning av befintliga tjänster eller inrättande av nya tjänster) jämfört med nyttan för ekonomin.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förslaget berör inte Refit-programmet, eftersom det rör ett område där det för närvarande inte finns någon EU-lagstiftning (eller nationell lagstiftning).

Med tanke på de höga tröskelvärdena för anmälan av subventionerade koncentrationer och offentliga upphandlingstransaktioner innehåller detta förslag främst åtgärder som kommer att gälla för mottagare av stora utländska subventioner, som sannolikt också är de mest snedvridande. Detta begränsar den administrativa bördan för företag och offentliga myndigheter. På grund av de höga föreslagna tröskelvärdena för anmälan kommer vidare små och medelstora företag inte att drabbas av ytterligare administrativa bördor till följd av att de måste lämna in anmälningar.

Genom att avhjälpa de snedvridande effekterna av utländska subventioner på den inre marknaden kommer förslaget att skapa lika villkor för företag som får utländska subventioner och företag som inte gör det, vilket förbättrar konkurrenskraften för företag i EU. Med tanke på den begränsade administrativa bördan för företagen och den tydliga ram som detta förslag fastställer anses risken för att det nya instrumentet kommer att inverka negativt på handels- och investeringsflödena vara låg. Bortsett från den risk som följer av den administrativa bördan kan det nya instrumentet minska antalet koncentrationer genom att förhindra subventionerade koncentrationer. Detta är dock den avsedda effekten och torde uppvägas av fördelarna med att återställa icke-snedvridna prissignaler och företagsvärderingar och underlätta koncentrationer som tidigare hindrats.

Förslaget är internetanpassat och lämpligt för både fysiska och digitala miljöer.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget är förenligt med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och respekterar näringsfriheten. Införandet av ett nytt lagstiftningsinstrument för att hantera snedvridande utländska subventioner förutsätter att man säkerställer full respekt för de grundläggande rättigheterna till rättvisa förfaranden och god förvaltning.

När kommissionen agerar inom ramen för lagstiftningsinstrumentet skulle dess utredningsbefogenheter omfattas av fullständiga rättigheter i fråga om rättvisa förfaranden, såsom rätten till ett motiverat beslut och tillgång till rättslig prövning, inbegripet möjligheten att bestrida åtgärder för efterlevnadskontroll och sanktionsåtgärder. Dessa rättigheter gäller vid administrativa förfaranden.

4.BUDGETKONSEKVENSER

För att uppnå målen för detta initiativ på effektivast möjliga sätt är det nödvändigt att finansiera ett antal åtgärder på kommissionsnivå, däribland omfördelning av befintliga tjänster eller inrättande av nya tjänster motsvarande omkring 145 heltidsekvivalenter 38 . Personalutgifterna för perioden 2021–2027 kommer att uppgå till cirka 80,490 miljoner euro. Övriga administrativa utgifter beräknas uppgå till 0, 800 miljoner euro under samma period. Driftsutgifterna, som kommer att finansiera nödvändig it-infrastruktur, studier och samråd för att säkerställa en ändamålsenlig efterlevnadskontroll för instrumentet, kommer att uppgå till cirka 7,825 miljoner euro. Beslut om it-utveckling och upphandling måste godkännas på förhand av Europeiska kommissionens styrelse för informationsteknik och cybersäkerhet. Övriga anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program budgeteras till omkring 1,225 miljoner euro.

De totala administrativa utgifterna för genomförandet av förslaget under perioden 2021–2027 kommer således att uppgå till 90,340 miljoner euro, varav en del kommer att finansieras genom programmet för den inre marknaden. Finansieringen kommer att stödja utredningar och åtgärder för efterlevnadskontroll, övervakningsverksamhet och marknadsundersökningar. Den kommer också att stödja en regelbunden översyn av särskilda bestämmelser, en utvärdering av förordningen och en fortlöpande utvärdering av de vidtagna åtgärdernas ändamålsenlighet och effektivitet. En detaljerad översikt över kostnaderna finns i den finansieringsöversikt som åtföljer detta initiativ.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Övervakning och utvärdering utgör en viktig del av förslaget. Övervakningen kommer att ske fortlöpande och bygga på operativa mål och särskilda indikatorer. Den regelbundna och fortlöpande övervakningen kommer att omfatta följande huvudaspekter:

i) Antalet snedvridande utländska subventioner (baserat på de undersökta fallen).

ii) De ålagda gottgörande åtgärdernas ändamålsenlighet.

Dessutom kan kommissionen övervaka utvecklingen i fråga om snedvridande utländska subventioner i samband med en marknadsundersökning.

Förslagets ändamålsenlighet och effektivitet kommer att övervakas med hjälp av på förhand fastställda indikatorer för att fastställa om ytterligare regler kan behövas (t.ex. när det gäller efterlevnadskontroll), i syfte att säkerställa att utländska subventioner inte längre snedvrider den inre marknaden. Följaktligen kommer åtgärdens effekter att bedömas inom ramen för en utvärdering och vid behov kommer en översynsklausul att aktiveras, vilken gör det möjligt för kommissionen att vidta lämpliga åtgärder, inbegripet lagstiftningsförslag.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Kapitel 1 innehåller allmänna bestämmelser, bland annat förordningens innehåll och tillämpningsområde (artikel 1). Där fastställs när en utländsk subvention anses förekomma (artikel 2), på vilka villkor den anses snedvrida den inre marknaden (artikel 3) och vilka typer av subventioner som mest sannolikt har en snedvridande effekt (artikel 4). Där beskrivs också den avvägning som kommissionen gör (artikel 5) innan den ålägger gottgörande åtgärder och möjliga typer av gottgörande åtgärder och åtaganden (artikel 6).

I kapitel 2 regleras granskning på eget initiativ av subventioner. Närmare bestämt fastställs det att kommissionen på eget initiativ får granska information från vilken källa som helst om påstådda snedvridande utländska subventioner (artikel 7), inom ramen för en preliminär granskning (artikel 8) eller i samband med en fördjupad utredning (artikel 9). Därefter fastställs regler för olika verktyg som kan användas i samband med förfaranden enligt förordningen, däribland interimistiska åtgärder (artikel 10) och begäran om information (artikel 11) från kommissionens sida. Dessutom kommer kommissionen att kunna genomföra inspektioner på plats inom unionen (artikel 12) och på annat håll (artikel 13). Om det berörda företaget inte samarbetar kan kommissionen fatta ett beslut på grundval av tillgängliga uppgifter (artikel 14). Den kan ålägga böter och viten (artikel 15) för överträdelser av förfarandereglerna, såsom lämnande av oriktig, ofullständig eller vilseledande information i samband med en utredning, och vid bristande efterlevnad av kommissionsbeslut om åläggande av gottgörande eller interimistiska åtgärder eller åtaganden. Den kan också återkalla ett tidigare beslut och fatta ett nytt beslut (artikel 16) om det berörda företaget agerar i strid med sina åtaganden eller om det visar sig att det tidigare beslutet grundades på ofullständig, oriktig eller vilseledande information.

Kapitel 3 innehåller särskilda regler för koncentrationer. I synnerhet fastställs villkoren för när en utländsk subvention i samband med en koncentration anses snedvrida den inre marknaden (artikel 17), definieras vad en koncentration är (artikel 18) och anges när en koncentration ska anmälas (artikel 19). Det innehåller närmare uppgifter om anmälningsskyldigheten genom att definiera begreppet kontroll (artikel 20) och ange hur man ska beräkna omsättningen (artikel 21) och nivån på det ekonomiska bidraget (artikel 22). Där anges när en koncentration ska skjutas upp och tidsfristerna för detta (artikel 23). Där anges vilka förfaranderegler i kapitel 2 som gäller för anmälda koncentrationer under en preliminär granskning och en fördjupad utredning, anpassade till ett anmälningssystem (artikel 24). De böter och viten (artikel 25) som anges i kapitel 2 ska också tillämpas på anmälda koncentrationer, kompletterat med möjligheten att ålägga böter och viten om en anmälan innehåller oriktig eller vilseledande information eller vid underlåtenhet att lämna en anmälan eller att efterleva ett beslut om uppskjutande av en koncentration eller ett beslut om förbud mot en koncentration.

Kapitel 4 innehåller särskilda bestämmelser om förfaranden för offentlig upphandling. I synnerhet fastställs villkoren för när en utländsk subvention ska anses snedvrida den inre marknaden i ett förfarande för offentlig upphandling (artikel 26), tröskelvärdena för anmälan (artikel 27) och de fall när en anmälan inom ramen för ett sådant förfarande är obligatorisk (artikel 28). Där anges vilka förfaranderegler i kapitel 2 som ska tillämpas på anmälda ekonomiska bidrag i förfaranden för offentlig upphandling och tidsfristerna för att inleda och avsluta en fördjupad utredning (artikel 29). Där beskrivs de typer av beslut som kommissionen kan anta (artikel 30) och när tilldelningen av ett offentligt kontrakt till potentiellt subventionerade anbudsgivare i förfaranden för offentlig upphandling bör skjutas upp (artikel 31). Slutligen föreskrivs det att böter och viten kan åläggas i enlighet med kapitel 2, kompletterat med möjligheten att göra det om en anmälan innehåller oriktig eller vilseledande information eller vid underlåtenhet att lämna en anmälan (artikel 32).

Kapitel 5 innehåller gemensamma förfarandebestämmelser. Där beskrivs förhållandet mellan granskning på eget initiativ, anmälan av en koncentration och anmälan av offentlig upphandling (artikel 33). Där föreskrivs en möjlighet att inleda en marknadsundersökning (artikel 34) och anges preskriptionsfrister (artikel 35). Det innehåller också en skyldighet att offentliggöra beslut som antas enligt förordningen (artikel 36) och anger till vem sådana beslut ska riktas (artikel 37). I flera bestämmelser fastställs förfarandegarantier gentemot kommissionen, särskilt rätten till försvar (artikel 38) och skyddet av tystnadsplikten (artikel 39).

I kapitel 6 beskrivs förhållandet mellan förordningen och andra rättsliga instrument (artikel 40).

Kapitel 7 innehåller ytterligare allmänna bestämmelser, såsom kommittéförfarandet för beslut (artikel 41) och möjligheten att anta genomförandebestämmelser (artiklarna 42 och 43) och delegerade akter (artikel 44), i enlighet med särskilda regler om delegering av befogenheter (artikel 45). Dessutom finns det en bestämmelse om översyn av förordningen (artikel 46). Slutligen innehåller förordningen vissa övergångsbestämmelser (artikel 47) och anger när den träder i kraft och när den ska börja tillämpas (artikel 48).

2021/0114 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 114 och 207,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 39 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)En stark, öppen och konkurrenskraftig inre marknad gör det möjligt för både europeiska och utländska företag att konkurrera på grundval av meriter. Unionen gynnas av ett sofistikerat och ändamålsenligt system för kontroll av statligt stöd som syftar till att säkerställa rättvisa villkor för alla företag som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. Detta system för kontroll av statligt stöd hindrar medlemsstaterna från att bevilja statligt stöd som på ett otillbörligt sätt snedvrider konkurrensen på den inre marknaden.

(2)Samtidigt kan företag få subventioner från tredjeländer, som tillhandahåller offentliga medel som sedan används exempelvis för att finansiera ekonomisk verksamhet på den inre marknaden inom alla sektorer av ekonomin, såsom deltagande i förfaranden för offentlig upphandling eller förvärv av företag, däribland företag med strategiska tillgångar såsom kritisk infrastruktur och innovativ teknik. Sådana subventioner omfattas för närvarande inte av unionens regler om statligt stöd.

(3)Utländska subventioner kan snedvrida den inre marknaden och undergräva systemet med lika villkor för ekonomiska verksamheter i unionen. Detta kan särskilt ske i samband med koncentrationer som medför en förändring av kontrollen över företag i EU, i de fall sådana koncentrationer helt eller delvis finansieras genom utländska subventioner, eller om företag som gynnas av utländska subventioner tilldelas offentliga kontrakt i unionen.

(4)Det finns inga befintliga unionsinstrument som hanterar snedvridningar som orsakas av utländska subventioner. Handelspolitiska skyddsinstrument gör det möjligt för kommissionen att agera när subventionerade varor importeras till unionen, men inte när utländska subventioner ges i form av subventionerade investeringar eller när det gäller tjänster och finansiella flöden. Enligt WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder kan unionen inleda ett förfarande för tvistlösning mellan stater i samband med vissa utländska subventioner som beviljas av WTO-medlemmar, dock begränsat till varor.

(5)Befintliga unionsinstrument måste därför kompletteras med ett nytt verktyg för att på ett ändamålsenligt sätt hantera snedvridningar på den inre marknaden som orsakas av utländska subventioner och säkerställa lika villkor. Det nya verktyget kompletterar i synnerhet unionens regler om statligt stöd, som hanterar snedvridningar på den inre marknaden som orsakas av subventioner från medlemsstaterna.

(6)Regler och förfaranden för att utreda utländska subventioner som faktiskt eller potentiellt snedvrider den inre marknaden bör fastställas, och i relevanta fall bör dessa snedvridningar gottgöras. Utländska subventioner kan snedvrida den inre marknaden om det företag som gynnas av subventioner från utlandet bedriver ekonomisk verksamhet i unionen. I denna förordning bör det därför fastställas regler för alla företag som bedriver ekonomisk verksamhet i unionen. Med tanke på betydelsen av den ekonomiska verksamhet som bedrivs av små och medelstora företag och deras bidrag till uppfyllandet av unionens viktigaste politiska mål ägnas särskild uppmärksamhet åt denna förordnings inverkan på deras intressen.

(7)För att säkerställa lika villkor på hela den inre marknaden och en konsekvent tillämpning av denna förordning bör kommissionen vara den enda myndighet som är behörig att tillämpa denna förordning. Kommissionen bör ha befogenhet att på eget initiativ granska alla utländska subventioner i den mån de omfattas av denna förordning och inom alla sektorer av ekonomin, på grundval av information från alla tillgängliga källor. För att säkerställa en ändamålsenlig kontroll när det särskilt gäller stora koncentrationer (sammanslagningar och förvärv) och förfaranden för offentlig upphandling över vissa tröskelvärden, bör kommissionen ges befogenhet att granska utländska subventioner på grundval av en förhandsanmälan från företaget till kommissionen.

(8)Med utländska subventioner inom ramen för denna förordning bör man avse en intervention som uppfyller tre kumulativa villkor.

(9)Det bör förekomma ett ekonomiskt bidrag som direkt eller indirekt tillhandahålls av offentliga myndigheter i ett tredjeland. Det ekonomiska bidraget kan beviljas genom offentliga eller privata enheter. Huruvida en offentlig enhet tillhandahåller ett ekonomiskt bidrag bör avgöras från fall till fall med vederbörlig hänsyn till sådana faktorer som den berörda enhetens egenskaper och den rättsliga och ekonomiska miljö som råder i det land där enheten verkar, inbegripet statens roll i ekonomin. Ekonomiska bidrag kan också beviljas genom en privat enhet, om dess åtgärder kan tillskrivas tredjelandet i fråga.

(10)Ett sådant ekonomiskt bidrag bör innebära en förmån för ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. Ett ekonomiskt bidrag som gynnar en enhet som bedriver icke-ekonomisk verksamhet utgör inte en utländsk subvention. Förekomsten av en förmån bör fastställas på grundval av jämförande riktmärken, såsom privata investerares investeringspraxis, de räntor som kan erhållas på marknaden, en jämförbar skattebehandling eller vad som utgör skälig ersättning för en viss vara eller tjänst. Om det inte finns några tillgängliga direkt jämförbara riktmärken kan befintliga riktmärken justeras eller alternativa riktmärken fastställas på grundval av allmänt accepterade bedömningsmetoder.

(11)Förmånen bör beviljas ett enskilt företag eller en enskild bransch eller flera företag eller branscher. Förmånen kan anses vara fastställd rättsligt eller i praktiken.

(12)När väl förekomsten av en utländsk subvention har fastställts bör kommissionen bedöma om den utländska subventionen snedvrider den inre marknaden. Till skillnad från statligt stöd som beviljas av en medlemsstat är utländska subventioner i allmänhet inte förbjudna. Subventioner i form av exportfinansiering kan vara särskilt oroande på grund av deras snedvridande effekter. Detta är inte fallet om sådan finansiering tillhandahålls i linje med OECD-överenskommelsen om riktlinjer för statsstödda exportkrediter. Kommissionen bör från fall till fall bedöma om en utländsk subvention snedvrider den inre marknaden.

(13)Bristen på insyn när det gäller många utländska subventioner och affärsvärldens komplexitet kan göra det svårt att otvetydigt identifiera eller kvantifiera vilken påverkan en viss utländsk subvention får på den inre marknaden. För att fastställa snedvridningen förefaller det därför nödvändigt att använda en icke-uttömmande uppsättning indikatorer. Vid bedömningen av i vilken utsträckning en utländsk subvention kan förbättra det berörda företagets konkurrensläge och därigenom faktiskt eller potentiellt inverka negativt på konkurrensen på den inre marknaden, skulle kommissionen kunna beakta vissa indikatorer, däribland, men inte begränsat till, subventionens belopp och art, syftet med och villkoren för den utländska subventionen samt dess användning på den inre marknaden.

(14)Vid tillämpningen av dessa indikatorer skulle kommissionen kunna beakta olika faktorer såsom subventionens storlek i absoluta tal eller i förhållande till marknadens storlek eller investeringens värde. Till exempel är det sannolikt att en koncentration där en utländsk subvention täcker en betydande del av objektets inköpspris är snedvridande. På liknande sätt är det sannolikt att utländska subventioner som täcker en betydande del av det uppskattade värdet på ett kontrakt som ska tilldelas i ett förfarande för offentlig upphandling orsakar snedvridningar. Om en utländsk subvention beviljas för driftskostnader förefaller det mer sannolikt att den orsakar snedvridningar än om den beviljas för investeringskostnader. Utländska subventioner till små och medelstora företag kan anses vara mindre benägna att orsaka snedvridningar än utländska subventioner till stora företag. Dessutom bör hänsyn tas till marknadens särdrag, särskilt konkurrensvillkoren på marknaden, såsom inträdeshinder. Utländska subventioner som leder till överkapacitet genom att upprätthålla olönsamma tillgångar eller uppmuntra investeringar i kapacitetsökningar som annars inte skulle ha skett kommer sannolikt att orsaka snedvridningar. En utländsk subvention till en mottagare som inte har mycket verksamhet på den inre marknaden, mätt i exempelvis omsättning i unionen, ger mindre sannolikt upphov till snedvridningar än en utländsk subvention till en mottagare som har mer betydande verksamhet på den inre marknaden. Slutligen bör det som en allmän regel anses osannolikt att utländska subventioner som inte överstiger 5 miljoner EUR skulle snedvrida den inre marknaden i den mening som avses i denna förordning.

(15)Liksom i fråga om vissa typer av statligt stöd är det sannolikt att även vissa kategorier av utländska subventioner, såsom obegränsade garantier, orsakar snedvridningar på den inre marknaden på grund av sin art. För sådana kategorier bör det inte krävas en detaljerad bedömning baserad på indikatorer. Ett företag skulle under alla omständigheter kunna visa att den berörda utländska subventionen inte kommer att snedvrida den inre marknaden om man ser till de särskilda omständigheterna i fallet.

(16)Kommissionen bör ta hänsyn till en utländsk subventions positiva effekter på utvecklingen av den berörda subventionerade ekonomiska verksamheten. Kommissionen bör väga dessa positiva effekter mot de negativa effekterna av en utländsk subvention i form av snedvridningar på den inre marknaden, för att i tillämpliga fall fastställa lämpliga gottgörande åtgärder eller godta åtaganden. Avvägningen kan också leda till slutsatsen att några gottgörande åtgärder inte bör åläggas. Kategorier av utländska subventioner som mest sannolikt snedvrider den inre marknaden har troligen inte mer positiva än negativa effekter.

(17)När kommissionen granskar en utländsk subvention på eget initiativ bör den ha befogenhet att ålägga ett företag gottgörande åtgärder för att avhjälpa alla snedvridningar till följd av en utländsk subvention på den inre marknaden. Gottgörande åtgärder bör vara proportionerliga och lämpliga för att avhjälpa snedvridningen i fråga. De bör innefatta beteenderelaterade eller strukturella korrigerande åtgärder eller återbetalning av den utländska subventionen.

(18)Det berörda företaget bör kunna erbjuda åtaganden för att avhjälpa den snedvridning som orsakas av den utländska subventionen. Om kommissionen anser att de erbjudna åtagandena till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälper snedvridningen, bör den kunna godta dem och göra dem bindande genom ett beslut.

(19)Det berörda företaget bör kunna erbjuda sig att återbetala subventionen jämte lämplig ränta. Kommissionen bör godta en återbetalning som erbjuds som ett åtagande om den kan förvissa sig om att återbetalningen till fullo avhjälper snedvridningen, utförs på ett transparent sätt och sker i praktiken, samtidigt som den beaktar risken för att denna förordnings mål kringgås.

(20)Såvida inte de berörda företagen erbjuder åtaganden som till fullo och på ett ändamålsenligt sätt skulle avhjälpa den konstaterade snedvridningen bör kommissionen ha befogenhet att förbjuda en koncentration eller en tilldelning av ett offentligt kontrakt innan den äger rum. Om koncentrationen redan har genomförts, särskilt i fall där ingen förhandsanmälan krävdes eftersom tröskelvärdena för anmälan inte uppnåddes, kan snedvridningen ändå vara så betydande att den inte kan avhjälpas genom beteenderelaterade eller strukturella åtgärder eller genom återbetalning av subventionen. I sådana fall bör kommissionen kunna besluta att avhjälpa snedvridningen genom att ålägga de berörda företagen att upplösa koncentrationen.

(21)Kommissionen bör ha befogenhet att på eget initiativ granska all information om utländska subventioner. Det är därför nödvändigt att inrätta ett förfarande som består av två steg, nämligen en preliminär granskning och en fördjupad utredning.

(22)Kommissionen bör ges tillräckliga utredningsbefogenheter för att samla in all nödvändig information. Den bör därför ha befogenhet att begära information från alla företag eller företagssammanslutningar under hela förfarandet. Dessutom bör kommissionen ha befogenhet att ålägga böter och viten för underlåtenhet att i tid lämna den begärda informationen eller för inlämning av ofullständig, oriktig eller vilseledande information. Kommissionen skulle också kunna rikta frågor till medlemsstater eller tredjeländer. Vidare bör kommissionen ha befogenhet att göra utredningsbesök i företagets lokaler i unionen eller, om det berörda företaget och det berörda tredjelandet ger sitt samtycke, i företagets lokaler i tredjeland. Kommissionen bör också ha befogenhet att fatta beslut på grundval av tillgängliga uppgifter om företaget i fråga inte samarbetar.

(23)När det är nödvändigt för att omedelbart återupprätta konkurrensen på den inre marknaden och för att förhindra irreparabel skada bör kommissionen dessutom ha befogenhet att anta interimistiska åtgärder.

(24)I samtliga fall där kommissionen, till följd av en preliminär granskning, har tillräckliga indikationer på att det förekommer en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden, bör kommissionen ha befogenhet att inleda en fördjupad utredning för att samla in ytterligare relevant information som behövs för att bedöma den utländska subventionen och möjliggöra för berörda parter att utöva sin rätt till försvar.

(25)Kommissionen bör avsluta en fördjupad utredning genom att anta ett beslut.

(26)Kommissionen bör ha lämpliga instrument för att säkerställa åtagandens och gottgörande åtgärders ändamålsenlighet. Om ett berört företag inte efterlever ett beslut med åtaganden, ett beslut om åläggande av gottgörande åtgärder eller ett beslut om interimistiska åtgärder bör kommissionen ha befogenhet att ålägga böter och viten.

(27)För att säkerställa en korrekt och ändamålsenlig tillämpning av denna förordning bör kommissionen ha befogenhet att återkalla ett beslut och anta ett nytt, om beslutet grundats på ofullständig, oriktig eller vilseledande information eller om ett företag agerar i strid med sina åtaganden eller de gottgörande åtgärder som ålagts.

(28)Med tanke på koncentrationers potentiellt betydande inverkan på den inre marknaden bör kommissionen ha befogenhet att, efter en anmälan, granska information om utländska ekonomiska bidrag i samband med en föreslagen koncentration. Företag bör inte tillåtas genomföra koncentrationen innan kommissionens granskning har avslutats.

(29)Denna granskning av kommissionen bör följa samma förfarande som det förfarande där en utländsk subvention granskas på kommissionens eget initiativ, med förbehåll för justeringar för att återspegla koncentrationernas särdrag.

(30)Det är nödvändigt att finna en balans mellan kravet på ett ändamålsenligt skydd av den inre marknaden och behovet av att begränsa den administrativa bördan för företag som omfattas av denna förordning. Därför bör endast koncentrationer som uppfyller de kombinerade tröskelvärden som definieras i denna förordning på grundval av storleken på omsättningen i unionen och subventionens storlek vara föremål för obligatorisk förhandsanmälan.

(31)I de fall tröskelvärdena för anmälan inte uppnås bör kommissionen kunna kräva anmälan av potentiellt subventionerade koncentrationer som ännu inte genomförts eller anmälan av potentiellt subventionerade anbud före tilldelningen av ett offentligt kontrakt, om den anser att koncentrationen eller anbudet skulle motivera en förhandsgranskning med tanke på dess inverkan i unionen. Kommissionen bör också ha möjlighet att på eget initiativ granska redan genomförda koncentrationer eller tilldelade offentliga kontrakt.

(32)Vid en granskning av en koncentration bör bedömningen av huruvida det förekommer en snedvridning på den inre marknaden begränsas till den aktuella koncentrationen, och endast utländska subventioner som beviljats under de tre år som föregått koncentrationen bör beaktas vid bedömningen.

(33)Behovet av att ta itu med snedvridande utländska subventioner är särskilt framträdande inom offentlig upphandling, med tanke på dess ekonomiska betydelse på den inre marknaden och det faktum att den finansieras med skattemedel. Kommissionen bör ha befogenhet att, efter en anmälan före tilldelningen av ett offentligt kontrakt eller en koncession, granska information om utländska ekonomiska bidrag till de deltagande företagen i samband med ett förfarande för offentlig upphandling. Förhandsanmälningar bör vara obligatoriska över ett tröskelvärde som fastställs i denna förordning, för att fånga upp ekonomiskt betydelsefulla fall och samtidigt minimera den administrativa bördan och undvika att hindra små och medelstora företags deltagande i offentlig upphandling. Denna skyldighet att lämna en förhandsanmälan när ett tröskelvärde överskrids bör också gälla för sådana grupper av ekonomiska aktörer som avses i artikel 26.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU 40 , artikel 19.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU 41 och artikel 37.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU 42 . Den bör också gälla för huvudunderleverantörerna och huvudleverantörerna till ett företag.

(34)I de fall ett utländskt ekonomiskt bidrag anmäls i samband med ett förfarande för offentlig upphandling bör bedömningen begränsas till det förfarandet.

(35)Det bör säkerställas att principerna för offentlig upphandling, särskilt i fråga om proportionalitet, icke-diskriminering, likabehandling och öppenhet, respekteras när det gäller alla företag som deltar i ett förfarande för offentlig upphandling, oberoende av de utredningar som inletts och pågår i enlighet med denna förordning.

(36)Utländska subventioner som gör det möjligt för ett företag att lämna ett anbud som är otillbörligt fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna bör anses faktiskt eller potentiellt skapa en snedvridning i ett förfarande för offentlig upphandling. Dessa snedvridningar bör därför bedömas på grundval av den icke-uttömmande uppsättning indikatorer som beskrivs i skälen 13 och 14 samt begreppet otillbörligt fördelaktigt anbud. Indikatorerna bör göra det möjligt att fastställa hur den utländska subventionen snedvrider konkurrensen genom att förbättra ett företags konkurrensläge och möjliggöra för företaget att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud. Företag bör ges möjlighet att motivera varför ett anbud inte bör anses vara otillbörligt fördelaktigt, inbegripet genom att åberopa de faktorer som avses i artikel 69.2 i direktiv 2014/24/EU. Ett förbud mot tilldelning av ett kontrakt bör endast gälla om den fördelaktiga karaktären hos det anbud som gynnas av utländska subventioner inte kan motiveras, anbudet skulle tilldelas kontraktet och det företag som lämnat in anbudet inte erbjudit åtaganden som anses lämpliga och tillräckliga för att till fullo och på ett ändamålsenligt sätt undanröja snedvridningen.

(37)Med hänsyn till arten av mekanismen för förhandsgranskning av koncentrationer och tilldelningar av kontrakt vid offentlig upphandling och behovet av rättssäkerhet när det gäller dessa specifika transaktioner, bör kommissionen inte på eget initiativ kunna göra en ny granskning av en koncentration eller ett anbud vid offentlig upphandling som anmälts och bedömts inom ramen för respektive förfarande. Ekonomiska bidrag som kommissionen informerats om genom anmälningsförfarandet kan dock också vara relevanta utanför koncentrations- eller upphandlingsförfarandet. För att samla in information om utländska subventioner bör kommissionen kunna inleda utredningar avseende vissa sektorer av ekonomin, särskilda typer av ekonomisk verksamhet eller användningen av särskilda utländska stödinstrument.

(38)Av samma skäl är det lämpligt att fastlägga preskriptionsfrister för åläggande och verkställighet av böter och viten.

(39)För öppenhetens och rättssäkerhetens skull är det lämpligt att offentliggöra alla beslut som antas av kommissionen, antingen i sin helhet eller i sammanfattad form.

(40)Vid offentliggörandet av sina beslut bör kommissionen iaktta reglerna om tystnadsplikt, inbegripet skyddet av samtliga konfidentiella uppgifter, affärshemligheter och personuppgifter, i enlighet med artikel 339 i fördraget.

(41)I fall där information som av ett företag uppgetts vara konfidentiell eller en affärshemlighet inte verkar omfattas av kravet på tystnadsplikt bör det finnas en mekanism som ger kommissionen möjlighet att avgöra i vilken utsträckning sådan information kan lämnas ut. I varje sådant beslut om att avvisa en begäran om konfidentiell behandling av information bör det anges en period vid vars utgång informationen kommer att lämnas ut, så att uppgiftslämnare kan ta tillvara det rättsliga skydd som står till deras förfogande, inklusive eventuella interimistiska åtgärder.

(42)De företag eller företagssammanslutningar som berörs av en utredning enligt denna förordning bör ha möjlighet att lämna synpunkter. Samtidigt som de berörda företagens rätt till försvar säkerställs är det väsentligt att affärshemligheter skyddas.

(43)Unionens genomförande av denna förordning bör vara förenligt med unionsrätten och WTO-avtalet och med åtaganden enligt andra handels- och investeringsavtal i vilka unionen eller medlemsstaterna är parter.

(44)Inskränkningar av rättigheter enligt artiklarna 34, 49, 56 och 63 i fördraget kan motiveras av behovet av att undvika illojal konkurrens, förutsatt att sådana inskränkningar, liksom andra restriktioner av de grundläggande friheterna, följer de allmänna principerna i unionsrätten, exempelvis i fråga om proportionalitet, rättssäkerhet och grundläggande rättigheter.

(45)Genomförandet av denna förordning kan överlappa sektorsbestämmelser, särskilt på sjö- och lufttransportområdet. Det är därför nödvändigt att klargöra förhållandet mellan denna förordning och sektorsspecifika instrument som behandlar utländska subventioner, dvs. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1035 43 , rådets förordning (EEG) nr 4057/86 44 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/712 45 .

(46)Om kommissionen antar ett beslut vid utgången av en fördjupad utredning bör, innan beslutet fattas, medlemsstaterna involveras på lämpligt sätt genom ett rådgivande förfarande i enlighet med artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 46 . Valet av detta förfarande är motiverat med hänsyn till medlemsstaternas roll när det gäller instrument för konkurrens och statligt stöd, som också syftar till att skapa lika villkor på den inre marknaden.

(47)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter i enlighet med artikel 291 i fördraget. Dessa befogenheter bör utövas för att fastställa formen på och innehållet i anmälningar av koncentrationer och ekonomiska bidrag i samband med förfaranden för offentlig upphandling, närmare uppgifter om utlämnande av uppgifter, insynskravens form och innehåll, beräkning av tidsfrister, villkor och tidsfrister för åtaganden samt närmare regler om förfarandestegen i utredningar i samband med förfaranden för offentlig upphandling. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med förordning (EU) nr 182/2011.

(48)I syfte att säkerställa lika villkor på den inre marknaden även på lång sikt och med tanke på att säkerställa tillräcklig täckning av ärenden som utreds både till följd av anmälningar och på eget initiativ, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av tröskelvärdena för anmälningar i samband med koncentrationer och förfaranden för offentlig upphandling, undantagande av vissa kategorier av företag från anmälningsskyldigheterna enligt denna förordning och ändring av tidsfristerna för preliminära granskningar och fördjupade utredningar av anmälda koncentrationer eller anmälda ekonomiska bidrag i samband med ett förfarande för offentlig upphandling. När det gäller ekonomiska bidrag i samband med ett förfarande för offentlig upphandling bör befogenheten att anta sådana akter utövas på ett sätt som tar hänsyn till små och medelstora företags intressen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under förberedelsen av dessa akter, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 47 . För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(49)Om en koncentration är anmälningspliktig enligt denna förordning bör de ekonomiska bidrag till någon av parterna i koncentrationen som beviljats under de tre år som föregår den dag då denna förordning börjar tillämpas omfattas av denna förordning. I samband med ett förfarande för offentlig upphandling bör denna förordning också tillämpas på de ekonomiska bidrag som ett företag beviljats under de tre år som föregår den dag då denna förordning börjar tillämpas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel 1: Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

(1)I denna förordning fastställs regler och förfaranden för att utreda utländska subventioner som snedvrider den inre marknaden och för att gottgöra sådana snedvridningar. Sådana snedvridningar kan uppstå i samband med all ekonomisk verksamhet, särskilt vid koncentrationer och förfaranden för offentlig upphandling.

(2)Denna förordning tar itu med utländska subventioner som beviljas företag som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden. Ett företag som förvärvar kontroll över eller går samman med ett företag som är etablerat i unionen eller ett företag som deltar i ett förfarande för offentlig upphandling ska anses bedriva ekonomisk verksamhet på den inre marknaden.

Artikel 2

Förekomst av en utländsk subvention

(1)Vid tillämpning av denna förordning ska en utländsk subvention anses förekomma om ett tredjeland tillhandahåller ett ekonomiskt bidrag som innebär en förmån för ett företag som bedriver ekonomisk verksamhet på den inre marknaden och som rättsligt eller i praktiken är begränsat till ett enskilt företag eller en enskild bransch eller flera företag eller branscher.

(2)I denna förordning gäller följande:

(a)Ett ekonomiskt bidrag ska innefatta följande:

i) Överföring av medel eller förpliktelser, såsom kapitaltillskott, bidrag, lån, lånegarantier, skattemässiga incitament, kvittning av driftsförluster, ersättning för ekonomiska ålägganden påförda av myndigheter, skuldavskrivning, konvertering av skulder till aktier eller skuldomläggning.

ii) Avstående från intäkter som annars skulle ha mottagits.

iii) Tillhandahållande av varor eller tjänster eller inköp av varor och tjänster.

(b)Det ekonomiska bidrag som tillhandahålls av tredjelandet ska inbegripa ekonomiska bidrag från

i) den centrala regeringen och myndigheterna på alla andra nivåer,

ii) utländska offentliga enheter vars agerande kan tillskrivas tredjelandet, med beaktande av sådana faktorer som enhetens egenskaper och den rättsliga och ekonomiska miljö som råder i den stat där enheten verkar, inbegripet statens roll i ekonomin, eller

iii) varje privat enhet vars agerande kan tillskrivas tredjelandet, med beaktande av alla relevanta omständigheter.

Artikel 3

Snedvridningar på den inre marknaden

(1)En snedvridning på den inre marknaden ska anses förekomma om en utländsk subvention kan förbättra det berörda företagets konkurrensläge på den inre marknaden och om den därigenom faktiskt eller potentiellt inverkar negativt på konkurrensen på den inre marknaden. Huruvida det förekommer en snedvridning på den inre marknaden ska avgöras på grundval av indikatorer som kan innefatta följande:

(a)Subventionens belopp. 

(b)Subventionens art.

(c)Situationen för företaget och på de berörda marknaderna.

(d)Omfattningen av det berörda företagets ekonomiska verksamhet på den inre marknaden.

(e)Syftet med och villkoren för den utländska subventionen samt dess användning på den inre marknaden.

(2)En utländsk subvention snedvrider sannolikt inte den inre marknaden om dess totala belopp understiger 5 miljoner EUR under en sammanhängande period på tre räkenskapsår.

Artikel 4

Kategorier av utländska subventioner som mest sannolikt snedvrider den inre marknaden

En utländsk subvention som ingår i någon av följande kategorier kommer mest sannolikt att snedvrida den inre marknaden:

(1)En utländsk subvention som beviljas ett företag i svårigheter, dvs. ett företag som sannolikt kommer att bli tvunget att lägga ned sin verksamhet på kort eller medellång sikt utan subventioner, såvida det inte finns en omstruktureringsplan som kan leda till långsiktig lönsamhet för företaget och som inbegriper ett betydande eget bidrag från företaget.

(2)En utländsk subvention i form av en obegränsad garanti för företagets skulder eller förpliktelser, dvs. utan någon begränsning av garantins belopp eller varaktighet.

(3)En utländsk subvention som direkt underlättar en koncentration.

(4)En utländsk subvention som gör det möjligt för ett företag att lämna ett otillbörligt fördelaktigt anbud, på grundval av vilket företaget skulle tilldelas ett offentligt kontrakt.

Artikel 5

Avvägning

(1)Om det är motiverat ska kommissionen väga de negativa effekterna av en utländsk subvention i form av snedvridningar på den inre marknaden mot positiva effekter på utvecklingen av den berörda ekonomiska verksamheten.

(2)Kommissionen ska beakta avvägningen mellan de negativa och positiva effekterna när den fattar beslut om huruvida gottgörande åtgärder ska åläggas eller åtaganden godtas och om vilken art och nivå dessa gottgörande åtgärder eller åtaganden ska ha.

Artikel 6

Åtaganden och gottgörande åtgärder

(1)För att avhjälpa den snedvridning på den inre marknaden som faktiskt eller potentiellt orsakas av en utländsk subvention får kommissionen ålägga gottgörande åtgärder. Det berörda företaget kan också erbjuda åtaganden.

(2)Åtaganden eller gottgörande åtgärder ska till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälpa den snedvridning på den inre marknaden som orsakas av den utländska subventionen.

(3)Åtaganden eller gottgörande åtgärder kan bestå av följande:

(a)Att på rättvisa och icke-diskriminerande villkor erbjuda tillträde till infrastruktur som förvärvats med hjälp av eller fått stöd genom snedvridande utländska subventioner, såvida inte ett sådant rättvist och icke-diskriminerande tillträde redan föreskrivs i gällande unionslagstiftning.

(b)Att minska kapacitet eller marknadsnärvaro.

(c)Att avstå från vissa investeringar.

(d)Att på rättvisa, rimliga och icke-diskriminerande villkor bevilja licenser för tillgångar som förvärvats eller utvecklats med hjälp av utländska subventioner.

(e)Att offentliggöra resultat av forskning och utveckling.

(f)Att avyttra vissa tillgångar.

(g)Att begära att de berörda företagen upplöser koncentrationen.

(h)Att återbetala den utländska subventionen jämte lämplig ränta.

(4)Kommissionen får införa krav på rapportering och öppenhet.

(5)Om ett företag erbjuder åtaganden som till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälper snedvridningen på den inre marknaden, får kommissionen godta dem och göra dem bindande för företaget genom ett beslut med åtaganden i enlighet med artikel 9.3.

(6)Om det berörda företaget föreslår att återbetala den utländska subventionen, jämte lämplig ränta, ska kommissionen godta återbetalningen som ett åtagande om den kan förvissa sig om att återbetalningen är transparent och sker i praktiken, samtidigt som den beaktar risken för kringgående.

Kapitel 2: Granskning på eget initiativ av utländska subventioner

Artikel 7

Granskning på eget initiativ av utländska subventioner

Kommissionen får på eget initiativ granska information från vilken källa som helst om påstått snedvridande utländska subventioner.

Artikel 8

Preliminär granskning

(1)Kommissionen ska inhämta all information som den anser nödvändig för att preliminärt bedöma om det ekonomiska bidrag som granskas utgör en utländsk subvention och om det snedvrider den inre marknaden. I detta syfte får kommissionen särskilt

(a)begära information i enlighet med artikel 11,

(b)utföra inspektioner inom och utanför unionen i enlighet med artikel 12 eller 13.

(2)Om kommissionen på grundval av den preliminära granskningen anser att det finns tillräckliga indikationer på att ett företag har beviljats en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden, ska den

(a)anta ett beslut om att inleda en fördjupad utredning (beslut om inledande av en fördjupad utredning), som ska innehålla en sammanfattning av relevanta sakliga och rättsliga omständigheter och en preliminär bedömning av förekomsten av en utländsk subvention och av den faktiska eller potentiella snedvridningen på den inre marknaden,

(b)informera det berörda företaget, och

(c)offentliggöra ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning där berörda parter, medlemsstaterna och det berörda tredjelandet inbjuds att lämna skriftliga synpunkter inom en föreskriven tidsfrist.

(3)Om kommissionen efter en preliminär bedömning drar slutsatsen att det inte finns tillräckliga skäl för att inleda en fördjupad utredning, antingen på grund av att det inte förekommer någon utländsk subvention eller på grund av att det inte finns några indikationer på en faktisk eller potentiell snedvridning på den inre marknaden, ska den avsluta den preliminära granskningen och informera det berörda företaget.

Artikel 9

Fördjupad utredning

(1)Under den fördjupade utredningen ska kommissionen ytterligare bedöma den utländska subvention som snedvrider den inre marknaden och som identifierats i beslutet om inledande av en fördjupad utredning, genom att inhämta all information som den anser nödvändig i enlighet med artiklarna 11, 12 och 13.

(2)Om kommissionen konstaterar att en utländsk subvention snedvrider den inre marknaden i enlighet med artiklarna 3–5 får den ålägga gottgörande åtgärder (beslut om åläggande av gottgörande åtgärder).

(3)Om kommissionen konstaterar att en utländsk subvention snedvrider den inre marknaden i enlighet med artiklarna 3–5 och det berörda företaget erbjuder åtaganden som kommissionen anser vara lämpliga och tillräckliga för att till fullo och på ett ändamålsenligt sätt avhjälpa snedvridningen, får den genom ett beslut göra dessa åtaganden bindande för företaget (beslut med åtaganden). Ett beslut om att godta återbetalning av en utländsk subvention i enlighet med artikel 6.6 ska betraktas som ett beslut med åtaganden.

(4)Kommissionen ska anta ett beslut om att inte göra invändningar om den konstaterar att

(a)den preliminära bedömning som anges i dess beslut om inledande av en fördjupad utredning inte kan bekräftas, eller

(b)en snedvridning av den inre marknaden uppvägs av positiva effekter i den mening som avses i artikel 5.

Artikel 10

Interimistiska åtgärder

Kommissionen får anta interimistiska åtgärder om

(1)det finns indikationer på att ett ekonomiskt bidrag utgör en utländsk subvention och snedvrider den inre marknaden, och

(2)det finns en allvarlig risk för att konkurrensen på den inre marknaden drabbas av en väsentlig och irreparabel skada.

Artikel 11

Begäran om information

(1)Kommissionen får begära att ett berört företag lämnar all nödvändig information.

(2)Kommissionen får också begära sådan information från andra företag eller företagssammanslutningar.

(3)En begäran om information som riktas till ett företag eller en företagssammanslutning ska

(a)innehålla uppgift om dess rättsliga grund och syfte, specificera vilken information som krävs och fastställa en lämplig tidsfrist inom vilken informationen ska lämnas,

(b)innehålla en förklaring om att om den information som lämnas är oriktig, ofullständig eller vilseledande kan böter och viten enligt artikel 15 åläggas,

(c)innehålla en förklaring om att bristande samarbete från det berörda företagets sida i enlighet med artikel 14 gör det möjligt för kommissionen att fatta ett beslut på grundval av tillgängliga uppgifter.

(4)På begäran av kommissionen ska medlemsstaterna förse kommissionen med all information som den behöver för att kunna fullgöra de uppgifter som den tilldelas genom denna förordning.

(5)Kommissionen får också begära att ett berört tredjeland lämnar all nödvändig information.

Artikel 12

Inspektioner inom unionen

(1)Kommissionen får utföra nödvändiga inspektioner hos företag.

(2)Om kommissionen utför en sådan inspektion ska de tjänstemän som kommissionen bemyndigat att utföra en inspektion ha befogenhet att

(a)beträda vilka lokaler och vilken mark som helst som används av det berörda företaget,

(b)granska räkenskaperna och andra affärshandlingar och göra eller begära kopior av dessa,

(c)begära att företagets företrädare eller medarbetare förklarar fakta eller dokument som har samband med föremålet för och syftet med inspektionen och registrera deras svar,

(d)försegla samtliga företagslokaler, räkenskaper eller affärshandlingar så länge och i den omfattning som krävs för inspektionen.

(3)Det berörda företaget ska gå med på inspektioner som beordrats genom ett beslut av kommissionen. De tjänstemän och andra medföljande personer som kommissionen bemyndigat att utföra en inspektion ska utöva sina befogenheter mot uppvisande av ett kommissionsbeslut som

(a)anger föremålet för och syftet med inspektionen,

(b)innehåller en förklaring om att bristande samarbete från det berörda företagets sida i enlighet med artikel 14 gör det möjligt för kommissionen att fatta ett beslut på grundval av tillgängliga uppgifter,

(c)hänvisar till den möjlighet att ålägga böter och viten som föreskrivs i artikel 15.

(4)I god tid före inspektionen ska kommissionen anmäla inspektionen till den medlemsstat på vars territorium den ska utföras.

(5)Kommissionens tjänstemän samt tjänstemän som bemyndigats eller utsetts av den medlemsstat på vars territorium inspektionen ska utföras ska, på begäran av medlemsstaten eller kommissionen, aktivt bistå de tjänstemän och andra medföljande personer som kommissionen har bemyndigat. De ska för detta ändamål ha de befogenheter som anges i punkt 2.

(6)Om de tjänstemän eller andra medföljande personer som kommissionen bemyndigat konstaterar att ett företag motsätter sig en inspektion i den mening som avses i denna artikel, ska den berörda medlemsstaten lämna dem nödvändigt bistånd och, när det är lämpligt, begära handräckning av polisen eller annan motsvarande verkställande myndighet, för att de ska kunna utföra sin inspektion.

(7)På begäran av kommissionen ska en medlemsstat på sitt eget territorium utföra inspektioner eller andra utredningsåtgärder enligt sin nationella lagstiftning för att fastställa om det förekommer en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden.

Artikel 13

Inspektioner utanför unionen

För att fullgöra sina skyldigheter enligt denna förordning får kommissionen utföra inspektioner på ett tredjelands territorium, förutsatt att det berörda företaget har gett sitt samtycke och tredjelandets myndigheter har underrättats officiellt och gått med på inspektionen. Artikel 12.1, 12.2 och 12.3 a och b ska tillämpas på motsvarande sätt.

Artikel 14

Bristande samarbete

(1)Kommissionen får fatta ett beslut enligt artikel 8 eller 9 på grundval av tillgängliga uppgifter, om ett berört företag eller ett tredjeland

(a)lämnar ofullständig, oriktig eller vilseledande information som svar på en begäran om information enligt artikel 11,

(b)underlåter att lämna den begärda informationen inom den tidsfrist som fastställts av kommissionen,

(c)vägrar att gå med på en inspektion av kommissionen inom eller utanför unionen som beordrats enligt artikel 12 eller 13, eller

(d)på annat sätt hindrar en preliminär granskning eller en fördjupad utredning.

(2)Om ett företag eller en företagssammanslutning, en medlemsstat eller ett tredjeland har lämnat oriktig eller vilseledande information till kommissionen, ska denna information lämnas utan beaktande.

(3)Om ett berört företag, inbegripet ett offentligt företag som direkt eller indirekt kontrolleras av staten, underlåter att lämna den information som krävs för att avgöra om ett ekonomiskt bidrag innebär en förmån för företaget, kan det anses ha mottagit en sådan förmån.

(4)Om tillgängliga uppgifter används kan resultatet av förfarandet bli mindre gynnsamt för det berörda företaget än om det hade samarbetat.

Artikel 15

Böter och viten

(1)Kommissionen får genom ett beslut ålägga böter och viten om ett berört företag eller en företagssammanslutning uppsåtligen eller av oaktsamhet

(a)lämnar oriktig, ofullständig eller vilseledande information som svar på en begäran som lämnats enligt artikel 11, eller inte lämnar informationen inom den föreskrivna tidsfristen,

(b)vid inspektioner enligt artikel 12 lägger fram nödvändiga räkenskaper eller andra affärshandlingar som rör verksamheten i ofullständig form,

(c)som svar på en fråga som ställts i enlighet med artikel 12.2 c

i) ger ett oriktigt eller vilseledande svar,

ii) underlåter att inom en av kommissionen fastställd tidsfrist rätta ett oriktigt, ofullständigt eller vilseledande svar från en medarbetare, eller

iii) underlåter eller vägrar att ge ett fullständigt svar angående fakta i samband med föremålet för och syftet med en inspektion som beordrats genom ett beslut som antagits enligt artikel 12.3,

(d)vägrar att gå med på inspektioner som beordrats enligt artikel 12 eller har brutit förseglingar som anbringats i enlighet med artikel 12.2 d.

(2)Böter som åläggs i de fall som avses i punkt 1 får inte överstiga 1 % av det berörda företagets eller den berörda företagssammanslutningens sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret.

(3)Viten som åläggs i de fall som avses i punkt 1 får inte överstiga 5 % av det berörda företagets eller den berörda företagssammanslutningens genomsnittliga sammanlagda dagsomsättning under det föregående räkenskapsåret för varje arbetsdag som dröjsmålet varar, beräknat från den dag som anges i beslutet, till dess att företaget eller sammanslutningen lämnar fullständig och riktig information i enlighet med kommissionens begäran.

(4)Innan kommissionen antar ett beslut i enlighet med punkt 1 ska den fastställa en slutgiltig tidsfrist på två veckor för att erhålla den information som saknas från det berörda företaget eller den berörda företagssammanslutningen.

(5)Om ett berört företag inte efterlever ett beslut med åtaganden enligt artikel 9.3, ett beslut om interimistiska åtgärder enligt artikel 10 eller ett beslut om åläggande av gottgörande åtgärder enligt artikel 9.2, får kommissionen genom ett beslut ålägga

(a)böter på högst 10 % av det berörda företagets sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret, och

(b)viten som inte överstiger 5 % av det berörda företagets genomsnittliga sammanlagda dagsomsättning under föregående räkenskapsår för varje dag av bristande efterlevnad, från och med dagen för kommissionens beslut om åläggande av sådana viten, till dess att kommissionen konstaterar att det berörda företaget efterlever beslutet.

(6)Vid fastställandet av böters eller vitens belopp ska hänsyn tas till överträdelsens art, allvarlighet och varaktighet, med vederbörlig hänsyn till principerna om proportionalitet och lämplighet.

Artikel 16

Återkallelse

Kommissionen får återkalla ett beslut som fattats enligt artikel 9.2, 9.3 eller 9.4 och anta ett nytt beslut i följande fall:

(1)Om det berörda företaget agerar i strid med sina åtaganden eller de gottgörande åtgärder som ålagts.

(2)Om beslutet grundats på ofullständig, oriktig eller vilseledande information.

Kapitel 3: Koncentrationer

Artikel 17

Snedvridningar på den inre marknaden som orsakas genom utländska subventioner vid koncentrationer

Vid en koncentration ska bedömningen av huruvida det förekommer en snedvridning på den inre marknaden i den mening som avses i artikel 3 eller 4 begränsas till den aktuella koncentrationen. Endast utländska subventioner som beviljats under de tre kalenderår som föregår ingåendet av avtalet, tillkännagivandet av det offentliga budet eller förvärvet av en kontrollerande andel ska beaktas vid bedömningen.

Artikel 18

Definition av och anmälningströsklar vid koncentrationer

(1)Vid tillämpning av denna förordning ska en koncentration anses förekomma om en varaktig förändring av kontroll beror på något av följande:

(a)Att två eller flera tidigare självständiga företag eller delar av företag slås samman.

(b)Att en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett företag eller ett eller flera företag genom förvärv av värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på annat sätt direkt eller indirekt förvärvar kontroll helt eller delvis över ett eller flera andra företag.

(2)Bildandet av ett gemensamt företag som på varaktig basis fyller en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner ska utgöra en koncentration enligt punkt 1.

(3)Vid tillämpning av artikel 19 ska en ”anmälningspliktig koncentration” anses förekomma om, i en koncentration,

(a)det förvärvade företaget eller minst ett av de samgående företagen är etablerat i unionen och har en sammanlagd omsättning i unionen på minst 500 miljoner EUR, och

(b)de berörda företagen under de tre kalenderår som föregår anmälan mottagit ett sammanlagt ekonomiskt bidrag från tredjeländer på mer än 50 miljoner EUR.

(4)Vid bildandet av ett sådant gemensamt företag som avses i punkt 2 ska en ”anmälningspliktig koncentration” anses förekomma om

(a)det gemensamma företaget eller ett av dess moderföretag är etablerat i unionen och har en sammanlagd omsättning i unionen på minst 500 miljoner EUR, och

(b)det gemensamma företaget och dess moderföretag under de tre kalenderår som föregår anmälan mottagit ett sammanlagt ekonomiskt bidrag från tredjeländer på mer än 50 miljoner EUR.

Artikel 19

Förhandsanmälan av koncentrationer

(1)Anmälningspliktiga koncentrationer ska anmälas till kommissionen innan de genomförs och efter ingåendet av avtalet, tillkännagivandet av det offentliga budet eller förvärvet av en kontrollerande andel.

(2)De berörda företagen får också anmäla en planerad koncentration när de för kommissionen visar att de har en ärlig avsikt att ingå ett avtal eller, när det gäller ett offentligt bud, när de offentligt har tillkännagett en avsikt att lägga ett sådant bud, förutsatt att det avtal de avser att ingå eller det bud de avser att lägga skulle leda till en anmälningspliktig koncentration enligt punkt 1.

(3)En koncentration som består av en företagssammanslagning enligt artikel 18.1 a eller ett förvärv av gemensam kontroll enligt artikel 18.1 b ska anmälas gemensamt av parterna i företagssammanslagningen respektive av dem som förvärvar gemensam kontroll. I övriga fall ska anmälan göras av den person eller det företag som helt eller delvis förvärvar kontroll över ett eller flera företag.

(4)Om de berörda företagen inte fullgör sin anmälningsskyldighet får kommissionen granska en anmälningspliktig koncentration i enlighet med denna förordning genom att begära att koncentrationen anmäls. I så fall ska kommissionen inte vara bunden av de tidsfrister som avses i artikel 23.1 och 23.4.

(5)Kommissionen får begära en förhandsanmälan av en koncentration som inte är anmälningspliktig i den mening som avses i artikel 18 när som helst innan koncentrationen genomförs, om kommissionen misstänker att de berörda företagen kan ha gynnats av utländska subventioner under de tre år som föregått koncentrationen. Vid tillämpning av denna förordning ska en sådan koncentration anses vara en anmälningspliktig koncentration.

Artikel 20

Definition av kontroll

(1)Vid tillämpning av artikel 18 ska kontroll anses uppstå genom rättigheter, avtal eller andra medel som, antingen var för sig eller tillsammans och med hänsyn till alla faktiska eller rättsliga förhållanden, ger möjlighet att utöva ett avgörande inflytande på ett företag, särskilt genom

(a)äganderätt eller nyttjanderätt till ett företags samtliga tillgångar eller en del av dessa,

(b)rättigheter eller avtal som ger ett avgörande inflytande på sammansättningen av ett företags organ och dessas voteringar eller beslut.

(2)Kontroll ska anses förvärvas av personer eller företag som

(a)är innehavare av rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt de berörda avtalen, eller

(b)utan att vara innehavare av rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt sådana avtal har befogenhet att utöva de rättigheter som grundar sig på dessa.

Artikel 21

Beräkning av omsättningen

(1)Begreppet sammanlagd omsättning ska omfatta de berörda företagens intäkter under föregående räkenskapsår från försäljning av produkter och tillhandahållande av tjänster inom ramen för företagens ordinarie verksamhet efter avdrag för försäljningsrabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som direkt hänför sig till omsättningen. I ett berört företags sammanlagda omsättning ska inte inräknas försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster mellan de företag som avses i punkt 4.

Omsättningen på den inre marknaden ska omfatta produkter som säljs och tjänster som tillhandahålls till företag eller konsumenter på den inre marknaden.

(2)Med avvikelse från punkt 1 gäller att, om koncentrationen består av förvärv av delar, oavsett om dessa utgör rättsliga enheter eller inte, av ett eller flera företag, ska i fråga om säljaren eller säljarna endast den omsättning som härrör från de delar som är föremål för koncentrationen tas med i beräkningen.

Två eller fler transaktioner i den mening som avses i första stycket vilka äger rum inom en tvåårsperiod mellan samma personer eller företag, ska dock behandlas som endast en koncentration, som uppstår på dagen för den senaste transaktionen.

(3)I stället för omsättning ska följande användas för följande kategorier av företag:

(a)För kreditinstitut och andra finansiella institut, det sammanlagda beloppet av följande intäkter enligt definitionen i rådets direktiv 86/635/EEG 48 , i tillämpliga fall efter avdrag av mervärdesskatt och andra skatter som har direkt anknytning till dessa intäkter:

i) Ränteintäkter och liknande intäkter.

ii) Intäkter från värdepapper:

–Intäkter från aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.

–Intäkter från ägarintressen.

–Intäkter från aktier och andelar i anknutna företag.

iii) Provisionsintäkter.

iv) Nettovinst av finansiella transaktioner.

v) Övriga rörelseintäkter.

(b)För försäkringsföretag, värdet av de tecknade bruttopremierna, som ska omfatta samtliga mottagna och utestående belopp enligt försäkringsavtal som har tecknats av försäkringsföretagen eller för deras räkning, inklusive utgående återförsäkringspremier, efter avdrag för skatter och skatteliknande avgifter som debiteras på grundval av de individuella premiebeloppen eller den totala premievolymen.

Vid tillämpning av led a ska omsättningen för ett kreditinstitut eller finansiellt institut på den inre marknaden omfatta de intäkter, enligt definitionen i det ledet, som erhålls av den filial eller den avdelning av institutet som är etablerad på den inre marknaden.

(4)Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska ett berört företags sammanlagda omsättning beräknas genom att omsättningen summeras för

(a)det berörda företaget,

(b)de företag i vilka det berörda företaget direkt eller indirekt

i) äger mer än hälften av kapital- eller rörelsetillgångarna,

ii) har befogenhet att utöva mer än hälften av rösträttigheterna,

iii) har befogenhet att utse mer än hälften av ledamöterna i styrelsen, direktionen eller organ som rättsligt företräder företagen,

iv) har rätt att leda företagens verksamhet,

(c)de företag som i det berörda företaget har någon av de rättigheter eller befogenheter som avses i led b,

(d)de företag i vilka ett företag som avses i led c har någon av de rättigheter eller befogenheter som avses i led b,

(e)de företag i vilka två eller flera företag som avses i leden a–d gemensamt har någon av de rättigheter eller befogenheter som avses i led b.

(5)När berörda företag gemensamt har de rättigheter eller befogenheter som anges i punkt 4 b ska, vid beräkningen av de berörda företagens sammanlagda omsättning,

(a)hänsyn tas till omsättningen från försäljning av produkter och tillhandahållande av tjänster mellan det gemensamma företaget och eventuella tredje företag, och denna omsättning ska fördelas lika mellan de berörda företagen,

(b)ingen hänsyn tas till omsättningen från försäljning av produkter eller tillhandahållande av tjänster mellan det gemensamma företaget och vart och ett av de berörda företagen eller ett annat företag som har anknytning till något av dem enligt punkt 4 b–e.

Artikel 22

Sammanläggning av ekonomiska bidrag

Det sammanlagda ekonomiska bidraget till ett berört företag ska beräknas genom att de respektive ekonomiska bidrag som mottagits från tredjeländer av alla företag som avses i artikel 21.4 a–e summeras.

Artikel 23

Uppskjutande av koncentrationer och tidsfrister

(1)En anmälningspliktig koncentration får inte genomföras före anmälan.

Dessutom ska följande tidsfrister gälla:

(a)Om kommissionen mottar en fullständig anmälan får koncentrationen inte genomföras under en period av 25 arbetsdagar efter mottagandet.

(b)Om kommissionen inleder en fördjupad utredning senast 25 arbetsdagar efter mottagandet av en fullständig anmälan, får koncentrationen inte genomföras under en period av 90 arbetsdagar efter det att den fördjupade utredningen har inletts, varvid denna period ska förlängas med 15 arbetsdagar om de berörda företagen erbjuder åtaganden i enlighet med artikel 6 i syfte att avhjälpa snedvridningen på den inre marknaden.

(c)Om koncentrationen har förklarats inte snedvrida den inre marknaden i enlighet med ett beslut enligt artikel 24.3 a eller b får den genomföras därefter.

Varje period ska inledas den arbetsdag som följer på den dag då en fullständig anmälan mottagits eller det relevanta kommissionsbeslutet antagits.

(2)Punkt 1 ska inte utgöra hinder för genomförandet av ett offentligt bud eller av en rad transaktioner med värdepapper, inklusive sådana som kan konverteras till andra värdepapper som är upptagna till handel på en marknad såsom en fondbörs, genom vilket kontroll förvärvas från diverse säljare, förutsatt att

(a)koncentrationen anmäls till kommissionen enligt artikel 19 utan dröjsmål, och

(b)förvärvaren inte utövar de rösträttigheter som följer med värdepapperen i fråga eller gör det endast för att upprätthålla det fulla värdet av sina investeringar, på grundval av en dispens som har beviljats av kommissionen i enlighet med punkt 3.

(3)Kommissionen får på begäran bevilja dispens från de skyldigheter som anges i punkt 1 eller 2. I begäran om dispens ska skälen för dispensen anges. När kommissionen fattar beslut om begäran ska den i synnerhet beakta hur uppskjutandet påverkar det eller de företag som berörs av koncentrationen eller tredje part och den risk för snedvridning på den inre marknaden som koncentrationen innebär. En sådan dispens får förenas med vissa villkor och skyldigheter för att säkerställa att den inre marknaden inte snedvrids. En dispens får begäras och beviljas när som helst, antingen före anmälan eller efter transaktionen.

(4)De tidsfrister som anges i punkt 1 b ska förlängas om de berörda företagen lämnar en begäran om detta senast 15 arbetsdagar efter det att en fördjupad utredning enligt artikel 8 har inletts. De berörda företagen får lämna in endast en sådan begäran. På samma sätt får kommissionen när som helst efter det att den fördjupade utredningen har inletts förlänga de tidsfrister som anges i punkt 1 b, med de berörda företagens samtycke. Den totala varaktigheten av en eller flera förlängningar enligt denna punkt får inte överstiga 20 arbetsdagar.

(5)De tidsfrister som anges i punkt 1 får i undantagsfall skjutas upp om företagen inte har lämnat den fullständiga information som kommissionen begärt enligt artikel 11 eller om de har vägrat att gå med på en inspektion som beordrats genom ett beslut enligt artikel 12.

(6)Kommissionen får anta ett beslut enligt artikel 24.3 utan att vara bunden av de tidsfrister som avses i punkterna 1 och 4 om

(a)den konstaterar att en koncentration har genomförts i strid med de åtaganden som är knutna till ett beslut enligt artikel 24.3 a, enligt vilket koncentrationen i avsaknad av dessa åtaganden skulle snedvrida den inre marknaden, eller

(b)ett beslut har återkallats i enlighet med artikel 24.1.

(7)Varje transaktion som utförs i strid med punkt 1 ska anses vara giltig först efter det att ett beslut enligt artikel 24.3 har antagits.

(8)Denna artikel ska inte påverka giltigheten av transaktioner med värdepapper, inklusive sådana som kan konverteras till andra värdepapper som är upptagna till handel på en marknad såsom en fondbörs, såvida inte köparen och säljaren var medvetna eller borde ha varit medvetna om att transaktionen genomfördes i strid med punkt 1.

Artikel 24

Förfaranderegler för preliminära granskningar och fördjupade utredningar av anmälda koncentrationer

(1)Artiklarna 8, 9.1, 9.3, 9.4, 10, 11, 12, 13, 14 och 16 ska tillämpas på anmälda koncentrationer.

(2)Kommissionen får inleda en fördjupad utredning enligt artikel 8.2 senast 25 arbetsdagar efter mottagandet av en fullständig anmälan.

(3)Efter den fördjupade utredningen ska kommissionen anta ett av följande beslut:

(a)Ett beslut med åtaganden enligt artikel 9.3.

(b)Ett beslut om att inte göra invändningar enligt artikel 9.4.

(c)Ett beslut om förbud mot en koncentration, om kommissionen konstaterar att en utländsk subvention snedvrider den inre marknaden i enlighet med artiklarna 3–5.

(4)Beslut enligt punkt 3 ska antas senast 90 arbetsdagar efter det att den fördjupade utredningen inletts, vilken period i tillämpliga fall får förlängas i enlighet med artikel 23.1 b, 23.4 och 23.5. Om kommissionen inte antar något beslut inom denna tidsfrist ska de berörda företagen få genomföra koncentrationen.

(5)I varje begäran om information som riktas till ett företag ska kommissionen ange huruvida tidsfrister kommer att skjutas upp i enlighet med artikel 23.5 om företaget inte lämnar fullständig information inom den föreskrivna tidsfristen.

(6)Om kommissionen konstaterar att en koncentration redan har genomförts och att den snedvrider den inre marknaden i enlighet med artiklarna 3–5 får den vidta någon av följande åtgärder:

(a)Kräva att de berörda företagen upplöser koncentrationen, särskilt genom att upplösa sammanslagningen eller avyttra alla aktier, andelar eller tillgångar som har förvärvats, för att återställa den situation som rådde innan koncentrationen genomfördes; i de fall den situation som rådde före koncentrationen inte kan återställas genom att koncentrationen upplöses får kommissionen vidta andra lämpliga åtgärder för att i största möjliga utsträckning uppnå ett sådant återställande.

(b)Beordra alla andra lämpliga åtgärder för att säkerställa att de berörda företagen upplöser koncentrationen eller vidtar andra återställande åtgärder i enlighet med kommissionens beslut.

De åtgärder som avses i leden a och b får åläggas antingen genom ett beslut enligt punkt 3 c eller genom ett separat beslut.

Kommissionen får anta någon av de åtgärder som avses i led a eller b om den konstaterar att en koncentration har genomförts i strid med ett beslut som fattats enligt punkt 3 a, enligt vilket koncentrationen i avsaknad av åtaganden skulle uppfylla kriteriet i punkt 3 c.

(7)Kommissionen får beordra sådana interimistiska åtgärder som avses i artikel 10 även i de fall

(a)en koncentration har genomförts i strid med artikel 19,

(b)en koncentration har genomförts i strid med ett beslut med åtaganden enligt punkt 3 a i denna artikel.

Artikel 25

Böter och viten som är tillämpliga vid koncentrationer

(1)Kommissionen får ålägga böter och viten i enlighet med artikel 15.

(2)Dessutom får kommissionen genom beslut ålägga berörda företag böter på högst 1 % av deras sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret, om de uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande information i en anmälan enligt artikel 19 eller i ett tillägg till en anmälan.

(3)Kommissionen får genom beslut ålägga berörda företag böter på högst 10 % av deras sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret, om de uppsåtligen eller av oaktsamhet

(a)underlåter att anmäla en anmälningspliktig koncentration i enlighet med artikel 19 innan den genomförs, såvida de inte uttryckligen har tillåtits att genomföra koncentrationen enligt artikel 23,

(b)genomför en anmäld koncentration i strid med artikel 23,

(c)genomför en anmäld koncentration som förbjudits i enlighet med artikel 24.3 c.

Kapitel 4: Förfaranden för offentlig upphandling

Artikel 26

Snedvridningar på den inre marknaden som orsakas genom utländska subventioner vid förfaranden för offentlig upphandling

Med utländska subventioner som orsakar eller riskerar att orsaka en snedvridning i ett förfarande för offentlig upphandling avses utländska subventioner som gör det möjligt för ett företag att lämna ett anbud som är otillbörligt fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna. Bedömningen av huruvida det förekommer en snedvridning på den inre marknaden i enlighet med artikel 3 och huruvida ett anbud är otillbörligt fördelaktigt i förhållande till de berörda byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna ska begränsas till det aktuella förfarandet för offentlig upphandling. Endast utländska subventioner som beviljats under de tre år som föregått anmälan ska beaktas vid bedömningen.

Artikel 27

Definition av och anmälningströskel vid förfaranden för offentlig upphandling

(1)Vid tillämpning av artikel 28 avses med ett förfarande för offentlig upphandling 

(a)alla typer av tilldelningsförfaranden som anges i direktiv 2014/24/EU och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU för ingående av ett offentligt kontrakt enligt definitionen i artikel 2.1.5 i direktiv 2014/24/EU eller ett varu-, byggentreprenad- och tjänstekontrakt enligt definitionen i artikel 2.1 i direktiv 2014/25/EU,

(b)ett förfarande för tilldelning av en byggkoncession eller tjänstekoncession enligt definitionen i artikel 5.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU,

(c)förfaranden för tilldelning av koncessioner och kontrakt som avses i artikel 10.4 a i direktiv 2014/23/EU, artikel 9.1 a i direktiv 2014/24/EU och artikel 20.1 a i direktiv 2014/25/EU.

(2)Vid tillämpning av artikel 28 ska ett anmälningspliktigt utländskt ekonomiskt bidrag i ett förfarande för offentlig upphandling i EU anses förekomma om det uppskattade värdet av den offentliga upphandlingen är minst 250 miljoner EUR.

(3)Förfaranden för tilldelning av kontrakt som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG 49 ska inte omfattas av detta kapitel.

(4)I detta kapitel ska definitionerna av begreppen ”upphandlande myndighet” i artikel 6 i direktiv 2014/23/EU, artikel 2.1 i direktiv 2014/24/EU och artikel 3 i direktiv 2014/25/EU samt ”upphandlande enhet” i artikel 7 i direktiv 2014/23/EU och artikel 4 i direktiv 2014/25/EU gälla.

Artikel 28

Förhandsanmälan av utländska ekonomiska bidrag i samband med förfaranden för offentlig upphandling

(1)När ett företag lämnar in ett anbud eller en anbudsansökan i ett förfarande för offentlig upphandling ska det antingen anmäla till den upphandlande myndigheten eller enheten alla utländska ekonomiska bidrag som mottagits under de tre år som föregår anmälan eller bekräfta i en försäkran att de inte har mottagit några utländska ekonomiska bidrag under de tre senaste åren. Företag som inte lämnar någon sådan information eller försäkran får inte tilldelas kontraktet.

(2)Skyldigheten att anmäla utländska ekonomiska bidrag enligt denna punkt ska även gälla ekonomiska aktörer, grupper av ekonomiska aktörer som avses i artikel 26.2 i direktiv 2014/23/EU, artikel 19.2 i direktiv 2014/24/EU och artikel 37.2 i direktiv 2014/25/EU, huvudunderleverantörer och huvudleverantörer. En underleverantör eller leverantör ska betraktas som huvudunderleverantör eller huvudleverantör om dess deltagande säkerställer väsentliga delar av fullgörandet av kontraktet och under alla omständigheter när den ekonomiska andelen av dess bidrag överstiger 30 % av det uppskattade kontraktsvärdet.

(3)För grupper av ekonomiska aktörer, huvudunderleverantörer och huvudleverantörer ska den ledande ekonomiska aktören säkerställa anmälan.

(4)Den upphandlande myndigheten eller enheten ska utan dröjsmål vidarebefordra anmälan till kommissionen.

(5)Om det företag, de ekonomiska aktörer eller de grupper av ekonomiska aktörer som avses i punkt 1 underlåter att anmäla ett utländskt ekonomiskt bidrag, eller om en sådan anmälan inte vidarebefordras till kommissionen, får kommissionen inleda en granskning.

(6)Om kommissionen misstänker att ett företag kan ha gynnats av utländska subventioner under de tre år som föregått inlämningen av ett anbud eller en anbudsansökan i ett förfarande för offentlig upphandling, får den när som helst före tilldelningen av kontraktet begära att företaget anmäler de utländska ekonomiska bidrag som det mottagit i samband med ett förfarande för offentlig upphandling och som inte är anmälningspliktiga enligt artikel 27.2 eller som omfattas av punkt 5 i den här artikeln. När kommissionen har begärt att ett sådant ekonomiskt bidrag ska anmälas anses det vara ett anmälningspliktigt utländskt ekonomiskt bidrag i ett förfarande för offentlig upphandling.

Artikel 29

Förfaranderegler för preliminära granskningar och fördjupade utredningar av anmälda ekonomiska bidrag i samband med förfaranden för offentlig upphandling

(1)Artiklarna 8, 9.1, 9.3, 9.4, 11, 12, 13, 14, 16 och 22 ska tillämpas på anmälda ekonomiska bidrag i samband med förfaranden för offentlig upphandling.

(2)Kommissionen ska utföra en preliminär granskning senast 60 dagar efter det att den mottagit anmälan.

(3)Kommissionen ska besluta huruvida en fördjupad utredning ska inledas inom tidsfristen för att slutföra den preliminära granskningen och utan dröjsmål underrätta det berörda företaget och den upphandlande myndigheten eller enheten.

(4)Kommissionen får anta ett beslut om avslutande av en fördjupad utredning senast 200 dagar efter det att den mottagit anmälan. I undantagsfall får denna tidsfrist förlängas efter samråd med den berörda upphandlande myndigheten eller enheten.

Artikel 30

Beslut av kommissionen

(1)Om kommissionen efter en fördjupad utredning konstaterar att ett företag gynnas av en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden i enlighet med artiklarna 3–5 och om det berörda företaget erbjuder åtaganden som till fullo och på ett ändamålsenligt sätt undanröjer snedvridningen på den inre marknaden, ska den anta ett beslut med åtaganden i enlighet med artikel 9.3. Bedömningen enligt artikel 5 får inte leda till att företagets ursprungliga anbud ändras på ett sätt som är oförenligt med unionsrätten.

(2)Om det berörda företaget inte erbjuder åtaganden eller om kommissionen anser att de åtaganden som avses i punkt 1 varken är lämpliga eller tillräckliga för att till fullo och på ett ändamålsenligt sätt undanröja snedvridningen, ska kommissionen anta ett beslut som förbjuder tilldelning av kontraktet till det berörda företaget (beslut om förbud mot tilldelning av kontrakt).

(3)Om kommissionen efter en fördjupad utredning inte konstaterar att ett företag gynnas av en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden, ska den anta ett beslut i enlighet med artikel 9.4.

Artikel 31

Utvärderingar vid förfaranden för offentlig upphandling som involverar en anmälan och ett uppskjutande av tilldelning

(1)Utvärderingen av anbud i ett förfarande för offentlig upphandling kan fortsätta under preliminära granskningar och fördjupade utredningar. Kontraktet får inte tilldelas före utgången av den tidsfrist som anges i artikel 29.2.

(2)Om ett beslut om inledande av en fördjupad utredning fattas i enlighet med artikel 29.3 får kontraktet inte tilldelas ett företag som lämnat in en anmälan enligt artikel 28 förrän kommissionen fattar ett beslut enligt artikel 30.3 eller den tidsfrist som anges i artikel 29.4 löper ut. Om kommissionen inte har antagit något beslut inom denna tidsfrist får kontraktet tilldelas vilket företag som helst, även det företag som lämnat in en anmälan.

(3)Kontraktet får tilldelas ett företag som lämnar in en försäkran enligt artikel 28 innan kommissionen fattar något av de beslut som avses i artikel 30 eller innan den tidsfrist som anges i artikel 29.4 löper ut, endast om det vid utvärderingen av anbuden har fastställts att företaget i fråga under alla omständigheter har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet.

(4)Om kommissionen utfärdar ett beslut enligt artikel 30.2 om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet får kontraktet tilldelas det företag som har lämnat det näst bästa anbudet och som inte är föremål för ett beslut enligt artikel 30.2.

(5)Om kommissionen antar ett beslut i enlighet med artikel 30.1 eller 30.3 får kontraktet tilldelas vilket företag som helst som har lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, inbegripet, i tillämpliga fall, det eller de företag som har lämnat in en anmälan enligt artikel 28.

(6)I samtliga fall ska den upphandlande myndigheten eller enheten underrätta kommissionen om alla beslut som rör resultatet av förfarandet för offentlig upphandling.

(7)Principerna för offentlig upphandling, inbegripet proportionalitet, icke-diskriminering, likabehandling och öppenhet, ska iakttas när det gäller alla företag som deltar i ett förfarande för offentlig upphandling. En utredning av utländska subventioner enligt denna förordning får inte leda till att den upphandlande myndigheten eller enheten behandlar det berörda företaget på ett sätt som strider mot dessa principer.

(8)Varje tidsfrist ska inledas den arbetsdag som följer på den dag då en anmälan mottagits eller det relevanta kommissionsbeslutet antagits.

Artikel 32

Böter och viten som är tillämpliga vid ekonomiska bidrag i samband med förfaranden för offentlig upphandling

(1)Kommissionen får ålägga böter och viten i enlighet med artikel 15.

(2)Dessutom får kommissionen genom beslut ålägga berörda företag böter på högst 1 % av deras sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret, om de uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig eller vilseledande information i en anmälan enligt artikel 28 eller i ett tillägg till en anmälan.

(3)Kommissionen får genom beslut ålägga berörda företag böter på högst 10 % av deras sammanlagda omsättning under det föregående räkenskapsåret, om de uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att anmäla en subvention i enlighet med artikel 28 under ett förfarande för offentlig upphandling.

Kapitel 5: Gemensamma förfarandebestämmelser

Artikel 33

Förhållande mellan förfaranden

(1)Ett ekonomiskt bidrag som anmälts i samband med en koncentration enligt artikel 19 kan vara relevant och bedömas på nytt i förhållande till en annan ekonomisk verksamhet.

(2)Ett ekonomiskt bidrag som anmälts i samband med ett förfarande för offentlig upphandling enligt artikel 28 kan vara relevant och bedömas på nytt i förhållande till en annan ekonomisk verksamhet.

Artikel 34

Marknadsundersökning

(1)Om tillgängliga uppgifter styrker en rimlig misstanke om att utländska subventioner inom en viss sektor, för en viss typ av ekonomisk verksamhet eller som baseras på ett visst subventionsinstrument kan snedvrida den inre marknaden, får kommissionen utföra en marknadsundersökning av den specifika sektorn, den särskilda typen av ekonomisk verksamhet eller användningen av det berörda subventionsinstrumentet. Under denna marknadsundersökning får kommissionen begära att de berörda företagen eller företagssammanslutningarna lämnar nödvändig information och får även utföra nödvändiga inspektioner. Kommissionen får också begära att den berörda medlemsstaten eller det berörda tredjelandet lämnar information.

(2)Kommissionen får offentliggöra en rapport om resultaten av sin marknadsundersökning avseende vissa sektorer, särskilda typer av ekonomisk verksamhet eller särskilda subventionsinstrument och inbjuda berörda parter att lämna synpunkter.

(3)Kommissionen får använda information som erhållits från sådana marknadsundersökningar inom ramen för förfaranden enligt denna förordning.

(4)Artiklarna 11, 12, 13 och 15 i denna förordning ska tillämpas.

Artikel 35

Preskriptionsfrister

(1)Kommissionens befogenheter enligt artikel 9 ska omfattas av en preskriptionsfrist på tio år från och med den dag då en utländsk subvention beviljas det berörda företaget. Alla åtgärder som kommissionen vidtar enligt artikel 8, 11, 12 eller 13 med avseende på utländska subventioner ska avbryta preskriptionsfristen. Efter varje avbrott ska preskriptionsfristen börja löpa på nytt.

(2)Kommissionens befogenhet att ålägga böter och viten enligt artiklarna 15, 25 och 32 ska omfattas av en preskriptionsfrist på tre år från och med den dag då den överträdelse som avses i artikel 15, 25 eller 32 ägde rum. I händelse av fortsatta eller upprepade överträdelser ska preskriptionsfristen börja löpa den dag då överträdelsen upphör. Alla åtgärder som kommissionen vidtar med avseende på en överträdelse som avses i artikel 15, 25 eller 32 ska avbryta preskriptionsfristen för åläggande av böter eller viten. Efter varje avbrott ska preskriptionsfristen börja löpa på nytt.

(3)Kommissionens befogenhet att se till att beslut om åläggande av böter och viten enligt artiklarna 15, 25 och 32 efterlevs ska omfattas av en preskriptionsfrist på fem år från och med den dag då kommissionens beslut om åläggande av böter eller viten antogs. Alla åtgärder som vidtas av kommissionen, eller av en medlemsstat som agerar på kommissionens begäran, i syfte att driva in böter eller viten ska avbryta preskriptionsfristen. Efter varje avbrott ska preskriptionsfristen börja löpa på nytt.

Artikel 36

Offentliggörande av beslut

(1)Kommissionen ska offentliggöra ett sammanfattande meddelande om de beslut som antas i enlighet med artikel 8.2.

(2)Kommissionen ska i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra de beslut som antas enligt artiklarna 9.2, 9.3, 9.4, 24.3, 30.1, 30.2 och 30.3.

(3)Vid offentliggörandet av sammanfattande meddelanden och beslut ska kommissionen ta vederbörlig hänsyn till företagens berättigade intressen av att deras affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter skyddas.

Artikel 37

Beslutens adressater

(1)Beslut som antas enligt artiklarna 8, 9, 15, 24.3, 25, 30.1 och 32 ska riktas till de berörda företagen eller företagssammanslutningarna. Kommissionen ska utan dröjsmål delge adressaten beslutet och ge denne möjlighet att meddela kommissionen vilken information som den anser vara konfidentiell. Kommissionen ska förse den berörda upphandlande myndigheten eller enheten med en kopia av alla kommissionsbeslut som riktas till ett företag som deltar i ett förfarande för offentlig upphandling.

(2)Beslut som antas enligt artikel 30.2 och 30.3 ska riktas till den berörda upphandlande myndigheten eller enheten. Kommissionen ska förse ett företag som omfattas av ett förbud mot tilldelning av ett offentligt kontrakt med en kopia av det beslutet.

Artikel 38

Utlämnande av uppgifter och rätt till försvar

(1)Innan kommissionen antar ett beslut enligt artikel 9, 15, 24.3 c, 25, 30.2 eller 32 ska den ge det berörda företaget möjlighet att lämna synpunkter på de grunder på vilka kommissionen avser att anta sitt beslut.

(2)Kommissionen ska endast basera sitt beslut på grunder angående vilka de berörda företagen getts möjlighet att lämna synpunkter.

Artikel 39

Tystnadsplikt

(1)Information som inhämtats i enlighet med denna förordning får endast användas för de ändamål för vilka den inhämtades.

(2)Kommissionen, dess tjänstemän och andra personer som arbetar under dess överinseende får inte röja information som omfattas av tystnadsplikt och som de har inhämtat enligt denna förordning.

(3)Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 får inte utgöra hinder för offentliggörande av statistik och rapporter som inte innehåller information som gör det möjligt att identifiera enskilda företag eller företagssammanslutningar.

Kapitel 6: Förhållande till andra instrument

Artikel 40

Förhållande till andra instrument

(1)Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av artiklarna 101, 102, 106, 107 och 108 i fördraget, rådets förordning (EG) nr 1/2003 50 och rådets förordning (EG) nr 139/2004 51 .

(2)Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 av den 8 juni 2016 52 .

(3)Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 53 .

(4)Denna förordning ska ha företräde framför Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1035 till dess att den förordningen blir tillämplig i enlighet med artikel 18 i den förordningen. Om en utländsk subvention efter detta datum ingår i tillämpningsområdet för både förordning (EU) 2016/1035 och den här förordningen, ska förordning (EU) 2016/1035 ha företräde. Bestämmelserna om offentlig upphandling och koncentrationer i denna förordning ska dock ha företräde framför förordning (EU) 2016/1035.

(5)Denna förordning ska ha företräde framför rådets förordning (EEG) nr 4057/86.

(6)Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/712. Anmälningspliktiga koncentrationer, enligt definitionen i artikel 18 i denna förordning, som inbegriper lufttrafikföretag ska omfattas av bestämmelserna i kapitel 3. Förfaranden för offentlig upphandling, enligt definitionen i artikel 27 i denna förordning, som inbegriper lufttrafikföretag ska omfattas av bestämmelserna i kapitel 4.

(7)En utredning enligt denna förordning får inte utföras och åtgärder får inte åläggas eller upprätthållas om sådana utredningar eller åtgärder skulle vara oförenliga med unionens förpliktelser enligt något relevant internationellt avtal som unionen har ingått. I synnerhet får inga åtgärder vidtas enligt denna förordning som skulle utgöra en särskild åtgärd mot en subvention i den mening som avses i artikel 32.1 i avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder. Denna förordning får inte hindra unionen från att utöva sina rättigheter eller fullgöra sina skyldigheter enligt internationella avtal.

Kapitel 7: Övergångs- och slutbestämmelser

Artikel 41

Kommittéförfarande för beslut

Beslut enligt artiklarna 9, 24.3 och 30 ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 43.2.

Artikel 42

Kommittéförfarande för genomförandeakter

(1)Kommissionen ges befogenhet att anta genomförandeakter med avseende på

(a)form, innehåll och förfaranden för anmälningar av koncentrationer enligt artikel 19,

(b)form, innehåll och förfaranden för anmälningar av utländska ekonomiska bidrag i samband med förfaranden för offentlig upphandling enligt artikel 28,

(c)närmare detaljer om utlämnande av uppgifter enligt artikel 38,

(d)form, innehåll och förfaranden för kraven på öppenhet,

(e)närmare regler om beräkning av tidsfrister,

(f)villkor och tidsfrister för att föreslå åtaganden enligt artikel 30,

(g)närmare regler om de förfarandesteg som avses i artiklarna 28, 29, 30 och 31 vid utredningar i samband med förfaranden för offentlig upphandling.

(2)De genomförandeakter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 43.2.

Artikel 43

Kommitté

(1)Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

(2)När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 44

Delegerade akter

(1)Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i syfte att

(a)ändra tröskelvärdena för anmälningar enligt artiklarna 18 och 27, mot bakgrund av kommissionens praxis under de fem första år då denna förordning tillämpas och med hänsyn till hur ändamålsenlig tillämpningen är,

(b)undanta vissa kategorier av berörda företag från anmälningsskyldigheten enligt artiklarna 19 och 28, mot bakgrund av kommissionens praxis under de fem första år då denna förordning tillämpas, om denna praxis gör det möjligt att identifiera ekonomisk verksamhet där det är osannolikt att utländska subventioner snedvrider den inre marknaden,

(c)ändra tidsfristerna för granskningar och fördjupade utredningar enligt artiklarna 24 och 29.

(2)De delegerade akter som avses i punkt 1 ska antas i enlighet med artikel 45.

Artikel 45

Utövande av delegeringen

(1)Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

(2)Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 44 ges till kommissionen tills vidare från och med två år efter den dag då denna förordning träder i kraft.

(3)Den delegering av befogenhet som avses i artikel 44 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

(4)Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

(5)Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

(6)En delegerad akt som antas enligt artikel 44 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 46

Översyn

Senast fem år efter det att denna förordning träder i kraft ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna förordning, åtföljd, om kommissionen anser det lämpligt, av relevanta lagstiftningsförslag.

Artikel 47

Övergångsbestämmelser

(1)Denna förordning ska tillämpas på utländska subventioner som beviljats under de tio år som föregår den dag då denna förordning börjar tillämpas, om sådana utländska subventioner snedvrider den inre marknaden efter det att denna förordning börjar tillämpas.

(2)Denna förordning ska tillämpas på utländska ekonomiska bidrag som beviljats under de tre år som föregår den dag då denna förordning börjar tillämpas, om sådana utländska ekonomiska bidrag har beviljats ett företag som anmäler en koncentration eller anmäler ekonomiska bidrag i samband med ett förfarande för offentlig upphandling enligt denna förordning.

(3)Denna förordning ska inte tillämpas på koncentrationer där avtalet ingicks, det offentliga budet tillkännagavs eller en kontrollerande andel förvärvades före den dag då förordningen börjar tillämpas.

(4)Denna förordning ska inte tillämpas på förfaranden för offentlig upphandling som inleds före den dag då förordningen börjar tillämpas.

Artikel 48

Ikraftträdande och tillämpningsdatum

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med [datum sex månader efter ikraftträdandet].

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden 

1.3.Typ av förslag eller initiativ 

☒ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 54  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Allmänt/allmänna mål:

1.4.2.Specifikt/specifika mål:

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Prestationsindikatorer

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet 

1.5.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.5.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

1.5.4.Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument

1.5.5.En bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning

1.6.Beräknad varaktighet för och beräknade budgetkonsekvenser av förslaget eller initiativet

◻ begränsad varaktighet

–◻    verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–◻    budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

☒ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period 2022–2025

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 55   

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–◻    av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som lämnar tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING 

2.1.Regler om uppföljning och rapportering 

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem 

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) 

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter 

Beskriv förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategin för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel 

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Förslagets beräknade budgetkonsekvenser på anslagen 

3.2.1.Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen 

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

–

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad output som finansieras med driftsanslag 

3.2.3.Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen 

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av anslag inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.1.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet vilka redan har avdelats för förvaltningen av åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen 

Förslaget/initiativet

–☒    kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen.

–◻    kräver en översyn av den fleråriga budgetramen.

3.2.5.Bidrag från tredje part 

Förslaget/initiativet

–☒    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna 

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–☒    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–☒    Påverkan på andra inkomster

–ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    DG Trade Statistical Guide, augusti 2020, ej inräknat handel inom EU;    
https://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2013/may/tradoc_151348.pdf  

(2)    Rapport från kommissionen om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla: Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen (COM(2017) 491 final).

(3)    Eurostat, Statistik över utländska dotterbolag, Utländsk kontroll av företag efter ekonomisk verksamhet och ett urval av kontrollerande länder (från och med 2008) [fats_g1a_08]. I siffran för 100 000 företag ingår Förenade kungariket som en del av EU-28. Preliminära uppgifter visar att denna siffra sannolikt inte kommer att ändras avsevärt för EU-27. Under 2018 ägdes uppskattningsvis 84 000 företag i EU-27 av utländska enheter (utom Förenade kungariket), medan det under perioden 2015–2017 fanns omkring 18 000 brittiskt ägda företag i EU-27-länder.

(4)    Arbetsdokument från kommissionens avdelningar om utländska direktinvesteringar i EU (SWD(2019) 108 final), som uppföljning av kommissionens meddelande Att välkomna utländska direktinvesteringar men samtidigt skydda grundläggande intressen (13 september 2017).

(5)    Meddelande från kommissionen: En ny industristrategi för EU (COM(2020) 102 final), i dess uppdaterade lydelse från 2021. Se även meddelandet från kommissionen: Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft (COM(2021) 32).

(6)    Meddelande från kommissionen: EU vid ett vägskäl – bygga upp och bygga nytt för nästa generation (COM(2020) 456 final). Se även meddelandet från kommissionen: Det europeiska ekonomiska och finansiella systemet: främja öppenhet, styrka och motståndskraft (COM(2021) 32).

(7)    Meddelande från kommissionen: Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021) 66 final).

(8)    I en färsk rapport från Europeiska revisionsrätten konstateras att vissa subventioner från den kinesiska staten skulle utgöra statligt stöd om de beviljades av en EU-medlemsstat, och noteras att denna ”skillnad kan snedvrida konkurrensen på EU:s inre marknad”; Europeiska revisionsrätten, EU:s åtgärder med anledning av Kinas statligt styrda investeringsstrategi, Översikt 03 (2020):    
https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/RW20_03/RW_EU_response_to_China_EN.pdf

(9)    Europeiska kommissionen: Diskussionsunderlag: Modernisering av WTO (september 2018).

(10)    Gemensamt uttalande från trepartsmötet mellan Japans, Förenta staternas och Europeiska unionens handelsministrar (Washington D.C. den 14 januari 2020).

(11)    Bilaga till meddelandet från kommissionen: Översyn av handelspolitiken – En öppen, hållbar och bestämd handelspolitik (COM(2021) 66 final).

(12)    En ny industristrategi för EU (COM(2020) 102 final), i dess uppdaterade lydelse från 2021.

(13)    Vitbok om att skapa lika villkor vad gäller utländska subventioner (COM(2020) 253 final).

(14)    Nederländerna har föreslagit att man riktar in sig på företag som får utländska subventioner eller har en oreglerad dominerande ställning på en marknad utanför EU, för att förhindra potentiellt störande beteende:    
https://www.permanentrepresentations.nl/documents/publications/2019/12/09/non-paper-on-level-playing-field .Frankrike, Tyskland, Italien och Polen har efterfrågat en anpassning av unionens konkurrensregler, särskilt för att beakta potentiella snedvridningar till följd av utländskt statligt stöd och skyddade utländska marknader:    
https://g8fip1kplyr33r3krz5b97d1-wpengine.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2020/02/Letter-to-Vestager.pdf.

(15)    Biennial Report XXIII of the Monopolies Commission (”Competition 2020”);    
https://www.monopolkommission.de/images/HG23/Main_Report_XXIII_Chinese_state_capitalism.pdf  

(16)    Europeiska unionens råd: Slutsatser om en fördjupad inre marknad för en kraftfull återhämtning och
ett konkurrenskraftigt, hållbart Europa (11 september 2020):    
https://www.consilium.europa.eu/media/45641/council-conclusions-on-a-deepened-single-market-for-a-strong-recovery-and-a-competitive-sustainable-europa.pdf  

(17)    Extra möte i Europeiska rådet (1 och 2 oktober 2020) – Slutsatser (2 oktober 2020):    
https://www.consilium.europa.eu/media/45910/021020-euco-final-conclusions.pdf  

(18)    Europaparlamentet: Betänkande om konkurrenspolitiken – årsrapport 2019 (A9–0022/2020, 25.2.2020):    
https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/A-9-2020-0022_EN.pdf  

(19)    Skrivelse till EU:s telekommunikations- och handelsministrar och kommissionsledamöterna Breton, Vestager och Dombrovskis (14.10.2020):    
https://reinhardbuetikofer.eu/2020/10/14/letter-to-eu-telecom-and-trade-ministers-and-to-european-commissioners-thierry-breton-margrethe-vestager-and-valdis-dombrovskis/

(20)    Artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget.

(21)    Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

(22)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65. Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

(23)

   Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillträdet för varor och tjänster från tredjeländer till unionens inre marknad för offentlig upphandling och förfaranden till stöd för förhandlingar om tillträde för varor och tjänster från unionen till tredjeländers marknader för offentlig upphandling (COM(2016) 34 final, 29 januari 2016). Förslaget diskuteras i rådet.

(24)    Efter kommissionens och Europeiska rådets uppmaning i mars 2019 att återuppta behandlingen för medlagstiftarna i nuläget konstruktiva diskussioner om instrumentet för internationell upphandling på grundval av kommissionens ändrade lagstiftningsförslag från 2016.

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).

(26)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79I , 21.3.2019, s. 1).

(27)    Som de omfattas av förordning (EU) 2016/1035 (som dock inte är tillämplig eftersom villkoren i artikel 18 inte är uppfyllda), förordning (EG) nr 1008/2008 och förordning (EU) 2019/712.

(28)    Bland annat Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Polen och Italien.

(29)    Se till exempel ovannämnda bidrag från Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Polen och Italien.

(30)    En detaljerad översikt över resultaten av samråden finns i bilagorna 2 och 6 till konsekvensbedömningen.

(31)     https://ec.europa.eu/info/law/better-regulation/have-your-say/initiatives/12621-Addressing-distortions-caused-by-foreign-subsidies  

(32)     https://ec.europa.eu/competition/international/overview/foreign_subsidies.html

(33)    Se fotnot 15.

(34)    Biennial Report XXIII of the Monopolies Commission (”Competition 2020”);    
https://www.monopolkommission.de/images/HG23/Main_Report_XXIII_Chinese_state_capitalism.pdf . Mercator Institute for China Studies (MERICS): Made in China 2025: The making of a high-tech superpower and consequences for industrial countries, MERICS Papers on China No 2 (december 2016):    
https://merics.org/sites/default/files/2020-04/Made%20in%20China%202025.pdf

(35)    Vissa berörda parter ställde sig tveksamma till den strategi som presenteras i vitboken, men majoriteten av berörda parter i EU (medlemsstaterna och andra berörda parter) och vissa berörda parter utanför EU stödde initiativet (se de bidrag som det hänvisas till i bilagorna 2 och 6 till konsekvensbedömningen).

(36)    Se t.ex. bidragen från Nederländerna, European Services Forum (ESF), European Semiconductor Industry Association (ESIA), myndighetsexpertgruppen för offentlig upphandling och andra berörda parter i bilagorna 2 och 6 till konsekvensbedömningen.

(37)    Exempelvis Tjeckien, Polen, European Round Table for Industry, Dansk Industri, Bundesverband der Deutschen Industrie och Eurometaux.

(38)    Se även konsekvensbedömningen (punkt 2 i bilaga III).

(39)    EUT C , , s. .

(40)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).

(41)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.

(42)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(43)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1035 av den 8 juni 2016 om skydd mot skadlig prissättning av fartyg (EUT L 176, 30.6.2016, s. 1).

(44)    Rådets förordning (EEG) nr 4057/86 av den 22 december 1986 om illojal prissättning inom sjöfartssektorn (EGT L 378, 31.12.1986, s. 14).

(45)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/712 av den 17 april 2019 om skydd av konkurrensen inom luftfarten och om upphävande av förordning (EG) nr 868/2004 (EUT L 123, 10.5.2019, s. 4).

(46)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(47)    Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(48)    Rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut (EGT L 372, 31.12.1986, s. 1).

(49)    Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).

(50)    Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 4.1.2003, s. 1).

(51)    Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).

(52)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (EUT L 176, 30.6.2016, s. 55).

(53)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/452 av den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen (EUT L 79I , 21.3.2019, s. 1).

(54)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(55)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(56)    Diff. = differentierade anslag / Icke-diff. = icke-differentierade anslag.

(57)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(58)    Kandidatländer och i tillämpliga fall potentiella kandidater i västra Balkan.

(59)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(60)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(61)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(62)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(63)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras. Ersätt ”n” med det förväntade första genomförandeåret (till exempel 2021). Detsamma för följande år.

(64)    Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.