Yttrande från Europeiska regionkommittén – Det nya europeiska Bauhaus. Vackert, hållbart, tillsammans

(2022/C 301/04)

Föredragande: Kieran MCCARTHY (IE–EA), Ledamot av en lokal fullmäktigeförsamling: Cork City Council Referensdokument Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: Det nya europeiska Bauhaus – Vackert, hållbart, tillsammans COM(2021) 573 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Presentation av det nya europeiska Bauhaus

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar kommissionens ämnesövergripande initiativ det nya europeiska Bauhaus, som bidrar till genomförandet av EU:s gröna giv genom att föra den närmare medborgarna och tillföra en viktig kulturell dimension. Detta sker genom att det genom initiativet skapas vackra, hållbara och inkluderande utrymmen och platser, produkter och levnadssätt som underlättar partnerskap och som lyfter fram fördelarna med den gröna omvandlingen och omställningen med hjälp av konkreta erfarenheter på lokal nivå.

2.

En rad förespråkare, aktörer, civilsamhällesorganisationer, nätverk, kollektiv, regionala nav och plattformar och levande laboratorier är entusiastiska över och visar ett mycket starkt stöd för initiativet. Det finns ett löpande intresse för och pågår ett arbete med att stimulera kreativitet samt att delta i, sammanlänka och utforma värdena och principerna för det framtida nya europeiska Bauhaus.

3.

ReK välkomnar att de lokala och regionala myndigheternas roll i genomförandet av Bauhausinitiativets principer erkänns, eftersom de är väl lämpade att bidra till den politiska utvecklingen och genomförandet av initiativet, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

4.

Runt om i EU går städer och regioner i spetsen för kulturledd utveckling och den lokala och regionala nivån har ett centralt ansvar för en hållbar stads-, regional- och kulturpolitik. Därför har lokala och regionala förtroendevalda en avgörande roll när det gäller att göra Bauhausinitiativet mer tillgängligt och göra allmänheten delaktig i omvandlingsprocessen för att påskynda genomförandet av initiativet.

5.

Vi stöder helhjärtat Bauhausinitiativet som en viktig möjlighet att utnyttja regionernas och kommunernas kreativa potential, och därigenom skapa accepterade och hållbara lösningar som kommer att göra den gröna given till en framgång.

6.

Kommittén erkänner den ämnesövergripande karaktären hos Bauhausinitiativet, som infogats i en rad EU-program och EU-finansieringsområden. Det kommer dock att krävas fortsatt engagemang från nuvarande och framtida partner.

7.

ReK bekräftar initiativets första grundläggande princip om att stödja en platsbaserad strategi på flera nivåer. I detta sammanhang påpekar kommittén att förändringar sker på lokal och regional nivå, där också platskänslan är förankrad.

8.

Det är glädjande att kommissionens vision är att landsbygdsområdena ska vara företrädda i det nya europeiska Bauhaus. De olika förklaringarna (1) och landsbygdspakten utgör en ram för den framtida politiken och de framtida åtgärderna för landsbygdsutveckling i Europa och är ett mycket viktigt verktyg för att Bauhausinitiativet ska nå ut till landsbygdsområdena, som också skulle kunna ses som ”försöksområden” för småskaliga omvandlingsprojekt.

9.

Initiativet skulle kunna bli ett viktigt verktyg i återhämtningen genom att tillhandahålla arbetstillfällen lokalt och främja en attitydförändring i riktning mot hållbar och effektiv territoriell planering, som kommer att påverka och förbättra beteendet och mobiliteten i samhället.

Problemområden

10.

Kommittén är bekymrad över att det inte anges tydligt i meddelandet hur de lokala och regionala myndigheternas engagemang ska säkerställas. Vi efterlyser specifika förslag om hur de lokala och regionala myndigheterna och ReK ska involveras i genomförandet av initiativet, samtidigt som hänsyn tas till principen om geografisk balans så att lokala och regionala myndigheter i hela EU finns representerade.

11.

ReK bör, tillsammans med övriga EU-institutioner, ingå i det möjliggörande nätverket av Bauhausinitiativets nyckelpartner som kommer att utveckla och testa politiska instrument och finansieringsinstrument.

12.

ReK och andra EU-institutioner bör involveras i rundabordsdiskussionen på hög nivå om det nya europeiska Bauhaus.

13.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna kommer att avgöra på vilken nivå EU och medlemsstaterna använder de politiska verktyg och lagstiftningsåtgärder som föreslås för genomförandet av Bauhausinitiativet.

14.

ReK betonar att covid-19 kommer att ha fortsatt inverkan på medellång och lång sikt och att detta bör beaktas i genomförandet av initiativet. Hänsyn måste tas till pandemins negativa effekter på fattigdom, sociala frågor och sysselsättning vid genomförandet av initiativet.

15.

Vi uppmanar kommissionen att se till att lokala och regionala myndigheter står i centrum för strategin genom att tillhandahålla tekniskt stöd, lämplig finansiering och flexibilitet. Bauhausinitiativets framgång kommer att vara avhängig av dess hållbarhet och genomförbarhet, där skillnaderna mellan landsbygdsområden och städer bör beaktas.

Finansiering av det nya europeiska Bauhaus

16.

Tillräckliga medel från statsbudgetarna och EU:s sammanhållningspolitiska program bör tilldelas den lokala och regional nivån. Vi efterlyser dock en balans mellan kreativa synergier inom kulturrörelsen för det nya europeiska Bauhaus och parametrarna för EU-finansierade program.

17.

Ytterligare medel skulle kunna användas för att betala för externt bistånd för att främja kunskapsutbyte och för att utforska kompetensen hos befintlig personal inom den offentliga sektorn i ett ömsesidigt och smidigt utbyte med privata och lokala aktörer samt aktörer i den tredje sektorn.

18.

Tidigare erfarenheter, utmärkelser och resurser som fokuserar på kvalitet, estetik och samhällsfrågor på ett cirkulärt sätt skulle kunna fungera som incitament för investerare och gräsrotsfinansiärer.

19.

Kommittén uppmanar till offentlig-privata partnerskap och investeringar på det bredare området kultur och kulturarv, något som efterlystes i Europa Nostras Venediguppmaning (2).

20.

Faciliteten för återhämtning och resiliens också är en möjlighet att stödja Bauhausinitiativet inom medlemsstaterna och de lokala myndigheterna.

21.

Bauhausinitiativet bör anpassas till den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och det europeiska stadsinitiativet och lämplig finansiering bör tillhandahållas för att täcka driftskostnaderna för lokala och regionala myndigheter som bidrar till initiativet. ReK efterlyser ambitiösa färdplaner för genomförandet av initiativet, som kan användas inom ramen för målen för hållbar utveckling.

22.

Den geografiska balansen samt den klimatmässiga, ekonomiska, sociala och kulturella mångfalden i EU bör, tillsammans med finansieringsmöjligheterna och tilldelningen av medel, beaktas vid utformningen och genomförandet av strategier, projekt och åtgärder inom det nya europeiska Bauhaus, samtidigt som territoriell sammanhållning fortsatt bör vara ett av de viktigaste målen.

Indikatorer:

23.

Vi betonar att de lokala och regionala myndigheterna, inom ramen för sina befogenheter, bör övervaka i vilken utsträckning de nationella regeringarna använder Bauhausinitiativet i olika program, verktyg och förfaranden, och förväntar oss att kommissionen lägger fram tydliga indikatorer för denna övervakning.

24.

Kommittén är bekymrad över att det inte finns några indikatorer i EU:s nuvarande finansieringscykel (2021–2027) för att mäta framstegen. Detta är en försummad möjlighet.

25.

Bauhausinitiativets grundprinciper bör utvecklas i partnerskap med lokala och regionala förvaltningar och integreras som kvalitetskriterier för EU:s finansieringsprogram med direkt eller indirekt inverkan på den bebyggda miljön, stads- och landsbygdsutveckling, kulturarv och kulturlandskap.

26.

En regional resultattavla bör tas fram för Bauhausinitiativet i syfte att inrätta en stark regional övervakningspolitik som säkerställer att initiativet genomförs på alla nivåer och att de regionala investeringarna baseras på dess principer.

27.

De lokala och regionala myndigheterna ansvarar för stora bestånd av lokala offentliga byggnader och offentliga platser i städerna, och spelar en viktig reglerings- och finansieringsroll vid renovering av dessa byggnader och stadsområden. De lokala och regionala myndigheterna bör därför fokusera på att identifiera flaskhalsar i regelverket samt bidra till att förenkla det och utforma nya regleringsstrategier.

28.

Kommittén har varit involverad i att utarbeta och stödja klimat-, energi- och miljöstrategier på lokal och regional nivå. Arbetsgruppen om den gröna given på lokal nivå skulle kunna användas för att främja Bauhausinitiativets principer och övervaka framstegen.

29.

En dialog mellan lokala och regionala myndigheter om öppna innovativa koncept och processer, ämnesövergripande strategier och befogenheter är av avgörande betydelse. Detta bör inbegripa det nya europeiska Bauhaus på ReK:s plattform för kunskapsutbyte, programmet Vetenskapen möter regionerna och samarbetsprojekt som finansieras genom andra EU-program.

30.

Vi framhåller att Bauhausinitiativet bör främja jämställdhet. Jämställdhet bör vara ett övergripande kriterium och är en kraftfull och nödvändig faktor för en hållbar och balanserad utveckling av sammanhållningspolitiken.

Bauhausfestivalen, priser och laboratoriekonceptet

31.

ReK välkomnar det första Bauhauspriset och föreslår att man kartlägger synergier med befintliga utmärkelser för bostäder, kulturarv, samtida arkitektur och landskap. Vi efterlyser också spridning av god praxis från Europaåret för kulturarv 2018.

32.

Kommittén konstaterar att inrättandet av den europeiska spetskompetensstämpeln är ett första steg mot ett Bauhausmärke, men är bekymrad över att människor kanske förväntar sig att Bauhausmärket tilldelats särskild finansiering. Användningen av en särskild märkning, något som ReK förespråkade 2021, skulle kunna betraktas som ett konkret bidrag från ReK till utvecklingen av Bauhausinitiativet.

33.

Vi välkomnar Bauhauslaboratoriet och dess metod för gemensamt skapande, men efterlyser ytterligare information om hur det ska fungera och anser att ReK bör vara en aktiv medlem av Bauhauslaboratoriet och dess ledning.

34.

ReK anser att laboratoriet bör testa de resultat/åtgärder som väljs ut i samband med den första prisomgången, och att det skulle kunna främja dessa och göra prototyper av dem.

35.

Vi är redo att samarbeta med de nationella regeringarna, genom ReK:s regionala nav, för att utveckla så kallade regelsandlådor och testa nya regleringsstrategier.

36.

Bauhausinitiativet bör bygga vidare på befintlig god praxis i EU:s städer och regioner och skapa en resursplattform som är tillgänglig för allmänheten.

37.

ReK välkomnar Bauhausfestivalen som ett konkret och synligt sätt att ytterligare främja de lokala och regionala myndigheternas och allmänhetens engagemang och lyfta fram projekt på lokal och regional nivå.

38.

Kommittén framhåller det framgångsrika arbete som utförts av Urbact, europeiskt territoriellt samarbete och Horisont 2020 för att utarbeta effektiva interaktiva verktyg som bör användas när så är lämpligt.

39.

Bauhausinitiativet bör ansluta sig till Horisont 2020-uppdragen, särskilt de uppdrag som avser klimatanpassning och klimatneutrala och smarta städer.

40.

Vi upprepar den möjliga fördelen med att använda EGTS-instrumentet (europeiska grupperingar för territoriellt samarbete) för projekt för flernivåstyre som omfattar flera länder eller en euroregion.

41.

Bauhausinitiativet kopplar samman de tre pelarna i EU-agendan för städer (bättre lagstiftning, bättre finansiering och bättre kunskap) (3) och syftar till att förverkliga dem.

42.

ReK noterar de pågående innovativa åtgärderna i städerna (Urban Lab of Europe) och det kommande europeiska stadsinitiativet. Bauhausinitiativet bör kopplas till partnerskapen inom EU-agendan för städer, eftersom man inom denna agenda har arbetat med koncept med anknytning till den gröna given och Bauhausinitiativet i nästan fyra år.

43.

Initiativet har en roll att spela i genomförandet av Leipzigstadgan från 2021 och Ljubljanaförklaringen från samma år, där man efterlyser integrerade strategier, en platsbaserad strategi, flernivåstyre samt metoder för deltagande och gemensamt skapande.

44.

De europeiska kulturhuvudstäderna, de europeiska innovationshuvudstäderna, de europeiska ungdomshuvudstäderna och de europeiska miljöhuvudstäderna kan spela en viktig roll när det gäller att främja det nya europeiska Bauhaus.

45.

Kommittén välkomnar inrättandet av nationella kontaktpunkter för Bauhausinitiativet och anser att de bör ha ett nära samarbete med lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter, inbegripet det civila samhället, för att säkerställa att Bauhausrörelsen kan fortsätta att växa nedifrån och upp.

46.

Ett utbildningsprogram för 100 intresserade städer skulle kunna inrättas på grundval av Bauhausinitiativets principer. Detta skulle kunna ske med hjälp av metoderna i programmet för digitala städer eller programmet för 100 intelligenta städer och dess marknadsplatskoncept.

Bebyggd miljö, arkitektur och renoveringskoncept

47.

Den bebyggda miljön är en återspegling av ett samhälle och ansvaret för dess övergripande kvalitet vilar på offentliga myndigheter och berörda parter, inbegripet det civila samhället, i nära samarbete med allmänheten.

48.

Europas rika och mångskiftande kulturella och arkitektoniska arv är ett viktigt riktmärke för kvaliteten på vår bebyggda miljö när det gäller användarupplevelse och fysiska tillgångar.

49.

Vi välkomnar att Bauhausinitiativet erkänner stadsplaneringens avgörande roll för att uppnå en hållbar stadsutveckling.

50.

Det är glädjande att initiativet bekräftar behovet av en gemensam kultur av högkvalitativ arkitektur. Detta kommer att kräva ökad medvetenhet, informationsspridning och främjande av den roll som kultur och kulturarv, högkvalitativ arkitektur och bebyggd miljö spelar.

51.

Kommissionen bör hjälpa bygg- och anläggningssektorn att ta itu med ohållbar resursanvändning och avfall och främja cirkularitet, med fokus på återanvändning och återvinning av material. Detta skulle kunna ske genom att man täpper till kunskaps- och kompetensluckor och digitaliserar utformningen.

52.

ReK noterar att man genom Bauhausinitiativet kan hitta sätt att minska byråkratin i syfte att göra renoveringar enklare och mer kostnadseffektiva. För att ta itu med de utmaningarna i samband med renovering av mycket gamla byggnader och kulturarv krävs det att man anlitar arkitekter och andra experter samt högkvalificerade hantverkare (4).

53.

De lokala och regionala myndigheterna har tveklöst en central roll när det gäller att se till att byggnadsrenoveringar överensstämmer med reglerna för stadsplanering och markanvändning, främjar politiska åtgärder för att motverka avfolkning och uppfyller kraven på social rättvisa och miljöskydd. De metoder som medlemsstaterna tillämpar för renoveringsvågen får inte undergräva denna grundläggande samordningsroll.

54.

Vi efterlyser än en gång att den europeiska planeringsterminen ska ta större hänsyn till stadsfrågor: bostäder till rimliga priser, ojämlikhet och långsiktiga investeringar måste beaktas i samordningen av den ekonomiska och sociala politiken i EU.

55.

Kommittén välkomnar budskapet i det nya europeiska Bauhaus om att möjliggöra tillgång till anständiga bostäder till rimliga priser, särskilt för ungdomar och andra utsatta samhällsgrupper.

56.

Bauhausinitiativet måste knyta an till handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och förklaringen från det sociala toppmötet i Porto 2021, i syfte att bidra till diskussionen om subventionerade bostäder till rimliga priser för tiden efter covid-19 på EU-nivå.

57.

Vi efterlyser främjande av synergier mellan konst, arkitektur, landskaps- och inredningsarkitektur, fysisk planering, design och hantverk samt innovativa utbildningsmodeller för arkitekter och annat fackfolk.

58.

ReK efterlyser även att den europeiska kompetensagendan ska inbegripas för att bidra till att främja och förbättra förståelsen genom Bauhausinitiativet av regionala kompetensrelaterade behov och möjligheter på området stadsplanering, byggande och hållbar användning av byggmaterial, samt till att minska migrationen av kvalificerad arbetskraft som skulle kunna leda till nedgång i den lokala ekonomin när det gäller tillverkning. I detta avseende spelar den digitala agendan för Europa en viktig roll eftersom digital teknik kan ge medborgarna möjlighet att vara med och utforma sin miljö, och den är ett mycket viktigt verktyg i alla steg i utvecklingen av initiativ med koppling till det nya europeiska Bauhaus.

59.

Det bör ske ett samarbete mellan Bauhausinitiativet och tidigare partnerskap inom EU-agendan för städer, särskilt när det gäller kapaciteten för klimatåtgärder, förslaget om miljöanpassning av städer och användningen av offentliga platser. Partnerskapen för hållbar markanvändning och naturbaserade lösningar, den cirkulära ekonomin samt kultur och kulturarv är särskilt relevanta.

60.

ReK betonar att Bauhausinitiativet är ett kraftfullt verktyg för att möjliggöra initiativ inom den sociala ekonomin, eftersom det bygger på samarbete och medborgardeltagande. Sådana initiativ stärker den sociala, ekonomiska, territoriella och kulturella sammanhållningen och ökar förtroendet på lokal nivå i hela EU.

Kvalitetsprinciper för kulturarvet

61.

Kommittén stöder ”Venediguppmaningen till en ny europeisk renässans” från Europa Nostra och dess förklaring om ett gemensamt arv och minne.

62.

Vi uppmanar till att kartlägga synergier mellan kvalitetsprinciperna enligt Davos Baukultur, Bauhausinitiativet och de europeiska kvalitetsprinciperna för EU-finansierade insatser med potentiell inverkan på kulturarvet, och att dessa synergier integreras i all EU-politik och alla finansieringsprogram.

63.

Kulturarvet är en viktig dimension av Bauhausinitiativet. Renoveringsvågen måste ha en ”själ” och en identitet, samtidigt som den främjar en helhetssyn på hur vi vill utveckla våra städer och regioner.

64.

ReK bör samarbeta med berörda parter för att främja ett Bauhauspris och en utmärkelse för ”Årets kulturarvsborgmästare”.

65.

Kulturarvet och EU:s gröna giv bör vara nära sammanlänkade, vilket visas genom grönboken om det europeiska kulturarvet (5).

66.

ReK håller med om att offentliga medel för kulturbaserade gröna strategier måste mobiliseras genom pilotprojekt och initiativ inom ramen för Bauhausinitiativet, som behandlar den gröna omställningens centrala kulturella aspekter och bygger på lokalsamhällenas och regionernas olika kapacitet.

Slutsatser

67.

ReK uppmanar kommissionen att skapa bättre kopplingar mellan det nya europeiska Bauhaus och befintliga begreppsmässiga, kulturrelaterade, estetiska och designinriktade ramar. Detta skulle omsätta principerna i handling och göra det möjligt för Bauhausinitiativet att utnyttja lokala och regionala myndigheters kreativa, kulturella och kulturarvsrelaterade potential i syfte att renovera och blåsa nytt liv i bostadsområden i hela EU. När det gäller Bauhauslaboratoriet föreslår ReK därför ett checksystem där intresserade städer och regioner kan få en check som ger dem rätt att få det stöd som behövs för att organisera ett Bauhauslaboratorium i sitt område. Ett villkor för att få en sådan check skulle vara att 1) Bauhauslaboratoriet bidrar till att ”gemensamt skapa, utveckla prototyper av och testa verktyg, lösningar och politiska åtgärder som kommer att underlätta omvandlingen på fältet” och 2) att resultaten av Bauhauslaboratoriet kommer att presenteras för region- eller stadsfullmäktige.

68.

Kommittén uppmanar till att kartlägga synergier mellan Bauhausinitiativet och processer för att göra människor engagerade i EU (såsom konferensen om Europas framtid) samt strategier och handlingsplaner som främjar arkitektonisk och estetisk kvalitet (såsom renoveringsvågen i EU-agendan för städer).

69.

Vi anser att Bauhausinitiativet måste bli en verklig rörelse som involverar lokala och regionala myndigheter och inte bara ytterligare ett toppstyrt projekt. Att skapa en europeisk miljömedveten livsstil är avgörande för alla städer och människor i EU. Det måste vara ett projekt för alla, inte bara ett fåtal. Egenansvaret måste utgå från enskilda personer på gräsrotsnivå, bortom de stora stadsområdena. Tillgänglighet för vanliga människor och organisationer i det civila samhället är en viktig positiv aspekt av Bauhausinitiativet. För att lyckas måste det vara socialt, kulturellt och territoriellt inkluderande.

---

(1)  T.ex. Cork 2.0-förklaringen 2016: ”Ett bättre liv i landsbygdsområden”.

(2)  ”Venediguppmaningen till en ny europeisk renässans”, där tanken är att möjliggöra närmare och starkare synergier mellan näringslivet och det breda kulturella, kulturarvsrelaterade och kreativa ekosystemet, bland annat genom att stärka en strategisk allians mellan den europeiska kulturarvsrörelsen och Europeiska investeringsbanken och dess institut.

(3)  I enlighet med Amsterdamfördraget.

(4)  I enlighet med Europa Nostras grönbok om det europeiska kulturarvet.

(5)  ”Putting Europe’s Shared Heritage at the Heart of the European Green Deal”, offentliggjort av Europa Nostra.