Yttrande från Europeiska regionkommittén – Rapport från kommissionen om konkurrenspolitiken 2020

(2022/C 97/10)

Föredragande:	Tadeusz TRUSKOLASKi (PL–EA), borgmästare, Białystok
Referensdokument:	COM(2021) 373 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Inledning

Europeiska regionkommittén (ReK) anser att den europeiska inre marknaden är en av Europeiska unionens (EU) största landvinningar och att EU:s konkurrenspolitik syftar till att upprätthålla en öppen marknadsekonomi med fri, rättvis och effektiv konkurrens, som bidrar till en effektiv resursfördelning och främjar innovation.

Kommittén uppskattar de ansträngningar som kommissionen och Europaparlamentet hittills gjort för att inrätta en tydlig, öppen och ändamålsenlig konkurrenspolitik för EU.

ReK betonar att det är av avgörande betydelse att EU:s konkurrensregler stäms av mot dess industri-, miljö-, klimat- och socialpolitik, dess digitala politik och dess internationella handelspolitik för att garantera lika villkor inom alla sektorer och därmed säkerställa global konkurrenskraft, och på så sätt bidra till de små och medelstora företagens utveckling.

Kommittén välkomnar förordning (EU) 2019/452 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen, och även kommissionens vitbok om att skapa lika villkor vad gäller utländska subventioner.

Vi instämmer i de uttalanden som framhåller att konsumenter har begränsad tillgång till fullständig information online om produkter och tjänster på grund av det begränsade antalet tillgängliga digitala ekosystem och plattformar, som i liten utsträckning är översatta till landets språk.

ReK välkomnar att kommissionen uppmärksammar initiativet om viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse.

Målen för EU:s konkurrenspolitik bör ta särskild hänsyn till behoven hos de små och medelstora företagen, även på landsbygden och i mindre utvecklade områden, så att rättvisa och lika villkor skapas till förmån för alla EU-medborgare.

Vi betonar att det är särskilt viktigt för lokala och regionala myndigheter att se till att EU:s konkurrenspolitik förbättras, eftersom likabehandling av företag är en avgörande faktor och utgör en prioritet avseende den inre marknadens funktion.

EU:s konkurrenskraft och företagsstödet i samband med pandemin

Kommittén anser att covid-19-relaterat stöd uteslutande ska få beviljas företag som drabbats av pandemins omedelbara ekonomiska konsekvenser och som därigenom blivit olönsamma.

10.

Vi påpekar att tillfälliga ekonomiska åtgärder för att hantera pandemin inte bör användas av olönsamma företag som inte åtagit sig att uppnå EU:s klimatmål, som genomgår en konkurs eller en omfattande omstrukturering eller som är i behov av omstrukturering, såvida dessa processer inletts före pandemin.

11.

ReK hänvisar till de huvudlinjer för en global bolagsskattereform som antogs av OECD:s/G20:s inkluderande ramverk i oktober 2021. Kommissionen uppmanas att så snart förhandlingarna slutförts föreslå konkreta åtgärder för att genomföra de nya reglerna i EU. Kommittén uppmanar med kraft till att man ska verka för en vidareutveckling av den globala skattelagstiftningen som tar hänsyn till företag av alla storlekar.

12.

Offentligt stöd bör utformas och beviljas på ett sätt som är både öppet och socialt, ekonomiskt och miljömässigt ansvarsfullt.

13.

Kommittén välkomnar de begränsningar som redan införts av kommissionen när det gäller bland annat utbetalning av utdelningar och bonusar eller inlösen av aktier i företag som får stöd.

14.

Vi uppmuntrar inrättandet av mekanismer för att underlätta verksamhet vid konjunkturnedgångar till följd av ekonomiska och andra kriser (som i fallet med covid-19-pandemin), samtidigt som man minskar andelen direkt finansiering som på ett konstlat sätt stör marknadsrelationerna.

15.

ReK påpekar att den störning av verksamhetsvillkoren som bland annat orsakas av olika typer av kriser stimulerar företagen att omorganisera marknaden på ett sätt som är oförenligt med EU:s konkurrenspolitik, vilket till exempel leder till ingående av avtal om produktionsvolym och/eller till ökad lönsamhet. Detta är dock förbjudet enligt EU:s konkurrensregler och leder i slutändan till att kostnaderna för krisen förs över på konsumenterna.

16.

Kommittén betonar att det främsta målet, även under krisförhållanden, fortsatt är att säkerställa att konsumenterna kan dra nytta av konkurrensutsatta marknader med rättvisa priser och ett brett urval av produkter av hög kvalitet.

17.

Säkerställandet av lika villkor för företag på den europeiska inre marknaden är avgörande, särskilt för små och medelstora företag, bland annat när det gäller skapande av innovation, utveckling av ny grön teknik och skapande av hållbara arbetstillfällen i EU.

18.

Kommittén uppmanar kommissionen att övervaka användningen och fördelningen av olika EU-medel som svar på covid-19-krisen, bland annat via medlemsstaternas nationella planer för återhämtning och resiliens, som måste vara förenliga med EU:s konkurrensregler och regler för statligt stöd.

19.

Vi förväntar oss förhandsåtgärder i fråga om krisstrategier. Planeringen inom ramen för konkurrenspolitiken måste vara enhetlig och konsekvent i ett långsiktigt beslutsperspektiv.

Nya områden på den europeiska marknaden

20.

ReK välkomnar kommissionens förslag till rättsakt om digitala marknader och betonar det brådskande behovet av att skapa ett rättvist företagsklimat för företagsanvändare som är beroende av grindvakter i syfte att säkerställa fri konkurrens även online.

21.

Kommittén uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att öka sina insatser för att främja tekniköverföring, i syfte att stödja uppbyggnaden av värdekedjor i EU och maximera användningen av tillgängligt kapital. Mindre utvecklade regioner, perifera regioner, de yttersta randområdena och öregioner bör ges särskilt stöd.

22.

Vi betonar att digitaliseringen är särskilt viktig för små och medelstora företag, eftersom den ger tillgång till större marknader och undanröjer problem när det gäller den fysiska planeringen som är en följd av geografiska nackdelar. EU-medel bör beviljas små och medelstora företag, särskilt dem på landsbygden och i mindre utvecklade områden så att de kan digitalisera sin verksamhet. Dessutom bör små och medelstora företag få information om möjligheter på EU-nivå i fråga om digitalisering. De lokala och regionala myndigheterna skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att sprida denna information.

23.

ReK anser att den utveckling av EU som leder till en digital omvandling kräver att åtgärder vidtas mot monopolstrukturer.

24.

Kommittén vill uppmärksamma den särskilda betydelsen av förbudet mot missbruk av en dominerande ställning (artikel 102 i EUF-fördraget) när det gäller verksamhet som bedrivs av såväl externa aktörer som aktörer från EU. Detta förbud är särskilt viktigt inom nya marknadssektorer med dynamisk tillväxt, som i lägre utsträckning är formaliserade och övervakade.

25.

Vi påpekar att de ekonomiska sanktionerna vid överträdelser av konkurrensvillkoren bara är en del av lösningen och att framför allt den nya rättsakten om digitala marknader måste leda till att grindvakterna inte längre använder sig av otillåtna metoder för att vinna en konkurrensfördel. Vi kritiserar att kostnaderna i samband med konkurrensböter förs över på konsumenterna, vilket gör att de enda som drabbas i slutändan är EU-medborgarna.

26.

ReK understryker att kommissionens generaldirektorat för konkurrens omfattar ett direktorat för digitala frågor och att det under de senaste åren har genomfört flera branschutredningar (t.ex. branschutredningen om e-handeln och branschutredningen om konsumentsektorn sakernas internet), vilket även har lett till förslaget till rättsakt om digitala marknader. Vi förväntar oss att generaldirektoratet för konkurrens införlivar resultaten av antitrustutredningarna i genomförandet av rättsakten om digitala marknader.

27.

Kommittén håller med Europaparlamentet om att de resurser som kommissionens generaldirektorat för konkurrenspolitik (GD Konkurrens) för närvarande förfogar över är otillräckliga med tanke på arbetsbördan och utmaningarna.

28.

Vi är medvetna om de utmaningar som utformningen och genomförandet av konkurrenspolitiken innebär, särskilt när det gäller den digitala marknaden där det förekommer koncentration, aggregering och användning av data på nollprismarknader och där orättvisa prisalgoritmer används, särskilt av stora plattformar. Vi välkomnar i detta sammanhang att rättsakten om digitala marknader bl.a. syftar till att tjänster och produkter som grindvaktsplattformar själva erbjuder ska behandlas på samma sätt som liknande tjänster och produkter som tredje part erbjuder på grindvaktens plattform, för att på så sätt säkerställa fri konkurrens.

29.

ReK förväntar sig att kommissionen vidtar åtgärder för att anpassa registret över organisationer som bedriver lobbyverksamhet för särskilda digitala lösningar på icke-EU-aktörers vägnar och för att skapa insyn i deras finansieringskällor.

30.

Kommittén välkomnar kommissionens bedömning av behovet av nya verktyg för att säkerställa effektiviteten i EU:s konkurrenspolitik. De behövs särskilt på nya marknadsområden som håller på att växa fram och som inte har beskrivits i så hög grad.

31.

Vi håller med om att konsumenterna har otillräcklig kontroll över sina egna data och sin digitala identitet, särskilt som de flesta leverantörer av digitala tjänster kräver samtycke – utan att konsumenterna egentligen ges ett val om de inte vill förlora tillgång till vissa tjänster.

32.

ReK uppmuntrar kommissionen att utarbeta lagstiftning som tvingar datainnehavare att radera data när konsumenterna inte har använt deras tjänster under en viss tidsperiod (t.ex. ett år).

33.

Kommittén uttrycker sitt stöd för åtgärder till förmån för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, som fortfarande är nödvändiga för att ett antal samhällen i Europa ska överleva, särskilt i isolerade, avlägsna eller perifera regioner i unionen.

34.

Vi påpekar att vissa oligopolistiska strukturer har utvecklats på området finansiella tjänster och att vissa stora teknikföretag har blivit viktiga aktörer på marknaden för finansiella tjänster, vilket kräver kontroll- och säkerhetsåtgärder för konsumenterna. Vi understryker i detta sammanhang vikten av att artikel 102 i EUF-fördraget tillämpas även på onlinetjänster, så att små leverantörer från städer och regioner som erbjuder sina tjänster och produkter online inte missgynnas i konkurrenshänseende.

35.

ReK uppmanar kommissionen att se över konsumentkreditdirektivet, eftersom det befintliga konsumentskyddet är otillräckligt och tillgången till information för att öka medvetenheten om hur olika faktorer påverkar produktvariationerna är bristfällig.

36.

Kommittén uppmanar kommissionen att utreda orättvisa klausuler och metoder, särskilt i konsumentavtal inom banksektorn, eftersom banksektorn, trots sin avsevärda betydelse, måste behandlas på samma sätt som andra marknadsområden.

37.

Vi betonar behovet av att skydda skattebetalare och bankkunder från bördan att rädda det finansiella systemet.

EU:s konkurrenspolitik gentemot tredjeländer

38.

Kommittén ställer sig bakom Europaparlamentets uppmaning om att stärka de handelspolitiska skyddsinstrumenten för att bekämpa illojala handelsmetoder och skydda den europeiska industrins konkurrenskraft.

39.

ReK förväntar sig att arbete ska utföras i fråga om de två riktningarna för EU:s konkurrenspolitik så att det inom ramen för den inre marknaden finns garantier för frihet och mekanismer för att motverka koncentration, inbegripet skapandet av monopol, och att det skapas en balans mellan köpares och säljares marknadsstyrka, samtidigt som det i förhållande till tredjeländer (t.ex. Kina och Förenta staterna) tillämpas mekanismer som motsvarar modeller för exportfrämjande åtgärder.

40.

Kommittén påpekar att det i kampen mot monopolisering av den europeiska marknaden måste göras lika stora insatser gentemot aktörer från EU som gentemot andra aktörer. I dag finns det, särskilt på e-handelsområdet, ett antal funktionsstörningar till följd av amerikanska och kinesiska företags monopolisering av avancerad digital teknik.

41.

Vi förväntar oss att industripolitiken utvecklas på ett sådant sätt att den fungerar som ett verktyg för konvergens mellan regioner och stöder en effektiv geografisk omfördelning av resurser utan att snedvrida konkurrensen.

42.

ReK uppmanar kommissionen att uppmärksamma den roll som spelas av utländska statsägda företag, som stöds och subventioneras av sina regeringar på ett sätt som är förbjudet för EU-aktörer enligt EU:s inremarknadsregler.

43.

Kommittén kräver likabehandling av EU:s handelspartner och vi förväntar oss därför att kommissionen formaliserar regler som garanterar identiska villkor i fråga om marknadstillträde, konkurrens och statligt stöd. Varje överträdelse av villkoren bör medföra att handeln på särskilda villkor avbryts, så att hotet om sanktioner har ett inslag av incitament.

44.

De nuvarande konkurrensfrämjande åtgärderna visar att aktörer utanför EU inte följer samma regler och bland annat får starkt statligt stöd, inklusive ekonomiskt stöd. Detta kräver att EU:s konkurrenslagstiftning blir mer flexibel, särskilt när det gäller statligt stöd, eftersom karaktären på den konkurrens som europeiska företag utsätts för i tredjeländer, där andra regler gäller, inte beaktas tillräckligt i lagstiftningen.

45.

Vi uppmanar till att arbetet med EU:s handelspolitik intensifieras i stället för att man följer andra marknader, t.ex. Förenta staterna, eftersom den formel som hittills använts är förenlig med EU-medborgarnas övertygelse och med affärstraditionerna. EU måste stärka sin handelspolitik för att vara mer beslutsamt när det gäller ömsesidighet i fråga om marknadstillträde och kontroll av industrisubventioner.

46.

ReK uppmuntrar en utvidgning av modellen för kontroll av kapitalkoncentration. Uppmärksamhet bör ägnas åt dess ökande expansion, som inte bara leder till att marknadsmonopol skapas, utan även till att marknaderna blir allt mer mättade, såväl vertikalt som horisontellt, vilket har en negativ inverkan på minskningen av koncentrationen i värdekedjorna.

47.

För att uppnå målen när det gäller att ta itu med sociala orättvisor och klimatkrisen, höja miljönormerna, förbättra genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling samt genomföra politiska åtgärder i fråga om klimatet och konsumentskydd krävs det åtgärder för att strikt hantera alla överträdelser av gällande villkor i fråga om t.ex. produktion, sysselsättning eller miljö hos leverantörer utanför EU.

Framtiden för EU:s konkurrenspolitik

48.

Kommittén påpekar att bestämmelserna i handels- och samarbetsavtalet mellan EU och Förenade kungariket beträffande kontroll av statligt stöd/subventioner innebär betydande begränsningar för båda parter när det gäller offentliga subventioner. Bestämmelserna säkerställer visserligen att EU:s konkurrenslagstiftning fortsätter att fastställa normer för lika villkor, men i artiklarna 3.4.2 och 3.5 i avtalet föreskrivs att parterna måste förhindra vissa typer av subventioner om de har eller skulle kunna ha en ”väsentlig” inverkan på handeln eller investeringarna mellan parterna. ReK uppmanar därför kommissionen att noga övervaka Förenade kungarikets efterlevnad av dessa bestämmelser för att förhindra all subventionsdumpning från Förenade kungarikets sida.

49.

Vi uppmuntrar till mer radikala åtgärder mot bojkotter samt mot förfalskningar och kopior för olovlig saluföring av medlemsstaternas produkter och tjänster på den globala marknaden. Det måste vara tydligt att EU-institutionerna stöder de små och medelstora företagen på utländska marknader.

50.

Vi framhåller behovet av en tydlig avgränsning mellan konkurrenspolitikens mål, som först och främst bör tillämpas på den europeiska inre marknaden, och en industripolitik som är inriktad på att stödja aktörer som konkurrerar på den globala marknaden.

51.

ReK anser att långsiktiga åtgärder inom ramen för EU:s konkurrenspolitik bör stärka mervärdeskedjornas motståndskraft i syfte att minska beroendet av aktörer från tredjeländer och, om detta inte är möjligt, garantera en hög grad av diversifiering av leverantörerna.

52.

Kommittén betonar att EU:s regler för konkurrens och statligt stöd måste vara förenliga med den europeiska gröna given, EU:s digitala strategi, den europeiska pelaren för sociala rättigheter och FN:s mål för hållbar utveckling. Att fastställa energimixen är medlemsstaternas befogenhet, men vi beklagar att ett antal medlemsstater inte gör statligt stöd avhängigt av sådana mål.

53.

Inom ramen för en pågående utvärdering av paketet om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse från 2012 som omfattar hälso- och sjukvård samt subventionerat boende har kommissionen nyligen låtit utarbeta en studie om marknadstrender på området hälso- och sjukvård och subventionerat boende samt konsekvenserna vad gäller statligt stöd (1). ReK välkomnar att studien i mångt och mycket styrker de krav som kommittén framför i sitt yttrande ”Statligt stöd och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse” (2) från oktober 2016. Det gäller särskilt följande två punkter: 1) taket för stöd av mindre betydelse på 500 000 euro är lätt att uppnå och med tanke på den totala ökningen av det statliga stödet till sektorerna bör en höjning av taket övervägas av proportionalitetsskäl; 2) definitionen av subventionerat boende anses vara otydlig, eftersom det inte finns någon gemensam definition av subventionerat boende i EU:s medlemsstater. Den nuvarande definitionen tycks dessutom vara föråldrad med tanke på att befolkningens behov av ekonomiskt överkomliga bostäder blir allt större. Vi upprepar följaktligen vår önskan om att definitionens alltför snäva hänvisning till ”missgynnade medborgare eller socialt utsatta grupper” stryks.

54.

Vi uppmanar kommissionen att övervaka och grundligt utreda hur finansiella aktörer, särskilt digitala plattformar, påverkar marknadskonkurrensen och konsumenternas beslut.

55.

EU:s ram för statligt stöd i syfte att stödja den gradvisa omställningen av de energiintensiva och utlandshandelsberoende råvaruindustrierna till koldioxidsnålare och koldioxidneutrala processer måste ses över i grunden. Utöver investeringsstöd behövs också stöd för driftskostnader. De europeiska och nationella stödprogrammen måste därför ha tillräckliga resurser och kunna kombineras. Projektbaserade klimatåtgärdsavtal, som omfattar en långsiktig statlig garanti för koldioxidpriset, kan också ge viktiga bidrag till industrins omvandling.

56.

ReK uppmärksammar behovet av att skapa och tillämpa ändamålsenliga verktyg för att sätta press på interna och externa aktörer som inte följer konkurrensreglerna.

57.

Kommittén anser att en strikt och opartisk tillämpning av EU:s konkurrensregler av oberoende konkurrensmyndigheter är avgörande för europeiska företag som är verksamma på den inre marknaden och på internationell nivå, särskilt för små och medelstora företag, och uppmuntrar därför till större beslutsamhet vid införandet av sanktioner mot dem som bryter mot den förväntade ordningen.

58.

ReK upprepar sin uppmaning till en högre ambitionsnivå vid genomförandet av nya lösningar, särskilt sådana som rör den europeiska ekonomins klimatneutralitet, och till mod när det gäller att direkt förstärka den inre marknadens enhetlighet.

59.

Kommittén uppmuntrar åtgärder för att koppla samman sammanhållningspolitiken och konkurrenspolitiken, så att det slutliga stödet är kopplat till harmonisering av principer och regler för aktörer på den inre marknaden. ReK välkomnar i detta sammanhang den flexibilitet som införts i samband med covid-19-pandemin på området för statligt stöd till regionalpolitiken. Vi vill fästa uppmärksamheten på COTER-utskottets enkät bland myndigheter som handlägger strukturfonderna om genomförandet av de kompletterande åtgärderna inom CRII- och CRII+-programmen, var slutsats var att en majoritet av de myndigheter som handlägger strukturfonderna skulle stödja en tillfällig höjning av tröskelvärdet för statligt stöd av mindre betydelse.

60.

Samtidigt som vi konstaterar att europeiska företag måste kunna konkurrera på de globala marknaderna på lika villkor, uppmanar vi kommissionen att anpassa EU:s konkurrenspolitik och statliga stöd för att främja industriell utveckling, särskilt på områden med den största tekniska spetskompetensen, och att kraftfullt stödja europeiska företags expansion utanför den inre marknaden.

61.

ReK välkomnar kommissionens initiativ att föreslå ändringar av den allmänna gruppundantagsförordningen för att ytterligare underlätta offentligt stöd för EU:s gröna och digitala omställning (3). Att undanta vissa kategorier av stöd från anmälningsskyldigheten gör det mycket lättare för medlemsstaterna att snabbt bevilja stöd om villkoren för att begränsa snedvridningen av konkurrensen på den inre marknaden är uppfyllda.

62.

Kommittén understryker vikten av att EU förblir en öppen ekonomi och fortsätter att främja en fri, rättvis och hållbar internationell handel, som gynnar samtliga handelspartner. ReK stöder därför kommissionens ansträngningar för att reformera Världshandelsorganisationen (WTO), där målsättningen måste vara att blåsa nytt liv i och stärka organisationen, bland annat genom att modernisera dess arbetssätt och täppa till luckor i dess regelverk, så att WTO på ett lämpligt sätt kan ta sig an de rådande handelspolitiska utmaningarna.

63.

Vi uppmanar på nytt kommissionen att utarbeta mer flexibla och ändamålsenliga regler för offentligt stöd för att tillhandahålla regionala flygplatser ekonomiskt stöd i linje med bestämmelserna för Eruf och faciliteten för återhämtning och resiliens när det gäller perifera regioner, öregioner, de yttersta randområdena och mindre utvecklade regioner, när ett mer effektivt och hållbart alternativ inte finns att tillgå (4).

Bryssel den 2 december 2021.

Apostolos TZITZIKOSTAS

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) https://ec.europa.eu/competition-policy/system/files/2021-09/kd0621047enn_SGEI_evaluation.pdf.

(2) https://webapi2016.cor.europa.eu/v1/documents/cor-2016-01460-00-00-ac-tra-sv.docx/content.

(3) Europeiska kommissionens samråd den 6 oktober 2021 i syfte att anta den reviderade allmänna gruppundantagsförordningen under första halvåret 2022.

(4) COTER-VII-010, COR-2021-00471-00-00 Europeiska regionkommitténs yttrande ”Framtiden för regionala flygplatser – utmaningar och möjligheter”.