Yttrande från Europeiska regionkommittén – Skydd av geografiska beteckningar för industri och hantverk i Europeiska unionen

(2022/C 61/06)

Rapportör: Martine PINVILLE (FR/SPE), Ledamot av regionrådet för regionen Nouvelle-Aquitaine

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar kommissionens tillkännagivande i handlingsplanen för immateriella rättigheter från november 2020 om att undersöka möjligheten att ta fram ett system för skydd av geografiska beteckningar i EU för andra produkter än jordbruksprodukter, och påminner om att kommittén redan uppmanat till en sådan undersökning i februari 2015 (1).

2.

Kommittén upprepar att enligt artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) är ett av de mål som ska beaktas för den inre marknadens utveckling att sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas, att artikel 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) syftar till att säkerställa ett enhetligt skydd av immateriella rättigheter i unionen på hela den inre marknaden, och slutligen att artikel 169 i EUF-fördraget säkerställer skyddet av konsumenternas rättigheter (inbegripet att främja deras rätt till information).

3.

ReK anser att begreppet ”geografiska beteckningar för industri och hantverk” är tydligare och mer exakt än ”geografiska beteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter”, och föredrar att använda detta begrepp.

4.

Kommittén välkomnar det mycket breda stödet för ett EU-initiativ för att inrätta ett system för skydd av geografiska beteckningar för industri och hantverk, både inom ramen för det offentliga samrådet om den inledande konsekvensbedömningen, som kommissionen lanserade i slutet av 2020, och vid samrådet med berörda parter den 19 maj 2021, innan detta yttrande utarbetades. ReK uppmanar följaktligen sina ledamöter och de berörda parterna på lokal och regional nivå att bekräfta detta stöd genom att aktivt delta i det offentliga samrådet om geografiska beteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter, som inleddes av kommissionen den 29 april 2021 och är öppet till och med den 22 juli 2021 (2).

5.

ReK beklagar bristen på harmonisering på EU-nivå vad gäller geografiska beteckningar för industri och hantverk, som lett till en rad olika nationella rättsliga instrument, vilket försvagar skyddet för produkter och företag.

6.

På EU-nivå skiljer sig den rättsliga behandlingen för närvarande åt beroende på typ av geografisk beteckning. EU reglerar endast skyddet av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för viner, aromatiserade viner, spritdrycker och jordbruksprodukter/livsmedel.

7.

ReK betonar att WTO (avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet)) samt Genèveakten inom Lissabonöverenskommelsen om ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, som EU nyligen anslutit sig till, inte gör någon åtskillnad mellan geografiska beteckningar beroende på produkttyp. Kommittén anser för övrigt att EU:s anslutning till Genèveakten gör att unionen måste ta itu med frågan om skydd av geografiska beteckningar för industri och hantverk.

8.

De företag som deltar i strategier och procedurer för geografiska beteckningar är i första hand mikroföretag samt små och mellanstora företag, som är starkt lokalt rotade, bland annat i landsbygdsområden, och har stor kunskap som grundas i områdets historia och som bildar genuina sektorskluster. En del av dessa har blivit världsledande aktörer som är särskilt viktiga för den europeiska ekonomins funktionssätt och för EU:s oberoende av de globala marknaderna.

9.

ReK konstaterar att de geografiska beteckningarna också återspeglar en förändring i konsumenternas efterfrågan i riktning mot ökad spårbarhet och transparens vad gäller produkters ursprung och tillverkningsprocess, och trenden med lokalt tillverkade produkter, som bara ökat till följd av covid-19-krisen.

10.

Kommittén anser att erkännandet av geografiska beteckningar för industri och hantverk bör höra till de europeiska programprioriteringar som håller på att utarbetas, till exempel i industristrategin, den gröna given och översynen av handelspolitiken, och även landsbygdsområdenas framtid och utvecklingen av korta leveranskedjor.

Behovet av en enhetlig europeisk ram med en territoriell dimension

11.

Ett sui generis-system för skydd av geografiska beteckningar för industri och hantverk skulle i synnerhet möjliggöra en förstärkning av det rättsliga skyddet för produkter med geografisk beteckning, även på internet; framtagande av hjälpverktyg i kampen mot förfalskning och illojal konkurrens; bevarande och skapande av arbetstillfällen och utbildning lokalt och regionalt; större transparens för konsumenten och ett verkligt erkännande av kunskaper, som i vissa fall är extraordinära.

12.

ReK inser att varumärkessystemet inte ger möjlighet till effektivt skydd av namn på produkter och medför en betydande kostnad för innehavarna.

13.

Kommittén ställer sig därför positiv till att skyddet av geografiska beteckningar utvidgas till industri- och hantverksprodukter inom ramen för en EU-förordning som skulle grunda sig på artikel 118 första stycket i EUF-fördraget. En sådan förordning skulle bygga på EU:s och medlemsstaternas delade befogenheter, och skulle uppfylla alla villkor för att vara förenlig med subsidiaritetsprincipen, i synnerhet med tanke på att den skulle skapa förutsättningar för ett likvärdigt och enhetligt skydd av geografiska beteckningar för industri och hantverk på hela den inre marknaden, samtidigt som snedvridningar av konkurrensen undviks.

14.

ReK anser att de europeiska lokala och regionala myndigheterna är rika på industri- och hantverksprodukter som bygger på kunskaper som ofta nedärvts i generationer. Genom att värdesätta och skydda dessa produkter på lämpligt sätt skulle man kunna bidra till att bibehålla mervärde och arbetstillfällen som inte kan omlokaliseras, i synnerhet i landsbygdsområden, och skydda det lokala arvet.

15.

Kommittén betonar att om man stärker ställningen för de företag vars produkter fått geografiska beteckningar för industri och hantverk, skulle det bli möjligt att flytta tillbaka delar av deras produktionskedja, och på så sätt bidra till en återindustrialisering av området och en förstärkning av EU:s ekonomiska oberoende av de globala marknaderna.

16.

ReK betonar att konsekvensbedömningarna av de geografiska beteckningarna för jordbruksbaserade livsmedel har visat att dessa beteckningar även medför ökade inkomster för producenterna, ofta på landsbygden och i perifera områden. Inrättandet av ett europeiskt system för geografiska beteckningar för industri och hantverk bör också möjliggöra en sådan ökning, med positiva effekter för den territoriella sammanhållningen. Den studie som kommissionen offentliggjorde 2020 om de ekonomiska aspekterna av skydd av geografiska beteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter (3) visar dessutom att geografiska beteckningar förbättrar producenternas konkurrenskraft genom att öka produkternas synlighet och anseende samt konsumenternas vilja att betala för produkter vars egenskaper och ursprung är garanterade.

17.

Geografiska beteckningar för industri och hantverk hjälper till att strukturera och diversifiera det lokala kultur- och turismutbudet i ett helt område, genom exempelvis industriell turism, på grundval av utbyte av kunskaper och expertis.

18.

ReK understryker den roll som vissa lokala och regionala myndigheter kan spela, och redan spelar, när det gäller att stödja sektorer såväl i utarbetandet av geografiska beteckningar för industri och hantverk (samrådsperioden) som i genomförandet (framtagande av kommunikationsverktyg, stöd för certifiering, juridisk rådgivning etc.) och marknadsföringen av dem.

Praktiska aspekter i samband med registrering, kontroll och skydd av geografiska beteckningar för industri och hantverk

19.

Inom ramen för ett gemensamt system för alla geografiska beteckningar bör man i möjligaste mån bygga vidare på erfarenheterna med jordbruk och livsmedel och eftersträva en harmoniserad strategi mellan de olika systemen.

20.

ReK rekommenderar därför att man säkerställer samstämmighet mellan de två systemen genom att inrätta en solid samordningsmekanism mellan kommissionens berörda avdelningar, i synnerhet i samband med att ärendena granskas, för att undvika eventuella konflikter om användningen av namn. ReK anser även att geografiska beteckningar för industri och hantverk bör ingå i det europeiska registret GIview, som redan omfattar geografiska beteckningar för jordbruksprodukter.

21.

Kommittén upprepar sin ståndpunkt att skyddet av geografiska beteckningar för industri och hantverk inte bör vara tidsbegränsat, men att det däremot bör vara möjligt att upphäva skyddet på samma villkor som för geografiska beteckningar för jordbruksprodukter (4).

22.

ReK anser att en övergångsperiod behövs för de medlemsstater som redan har ett skyddssystem, för att göra det möjligt att anpassa de geografiska beteckningar som redan registrerats på nationell nivå och integrera dem i det nya europeiska systemet.

23.

Kommittén anser också att det vore lämpligt att införa ett samordnings- eller erkännandesystem som gör det möjligt att skydda de produkter som redan omfattas av en ursprungsbeteckning i vissa medlemsstater.

24.

Det är mycket viktigt att använda en obligatorisk EU-logotyp så att konsumenter och kunder kan känna igen/identifiera produkterna.

25.

ReK förespråkar att jordbruksmodellen med ett registreringsförfarande i två steg ska tillämpas på geografiska beteckningar för industri och hantverk: först på nationell eller regional nivå, beroende på den interna organisationen i landet, sedan på EU-nivå.

26.

Kommittén rekommenderar att registreringsförfarandet ska vara tidsbegränsat och förvaltas av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, under förutsättning att den får befogenhet att göra detta.

27.

ReK understryker att kopplingen mellan det geografiska området och produkten är grundläggande och också återspeglas i den avgörande betydelse som den mänskliga faktorn och kunskaper har för de geografiska beteckningarna för industri och hantverk. I vissa territorier har råvaran försvunnit eller är inte längre lämplig, men det har inte hindrat att företag och kunskaper upprätthålls, eller till och med utvecklas, för att produkter av hög kvalitet ska kunna tillverkas.

28.

Produktspecifikationerna för geografiska beteckningar för industri och hantverk måste vara transparenta och trovärdiga för att säkerställa konsumenternas förtroende. Produktspecifikationerna bör ange de olika tillverkningsstegen, var de utförts och t.o.m. kontrollen av dem samt information om efterlevnaden av målen för hållbar utveckling.

29.

ReK ägnar särskild uppmärksamhet åt innovation och forskning, som inte bör hindras av produktspecifikationerna. Det finns nämligen många innovativa företag (övergripande strategi, utformning, ursprunget för råvaror, social innovation, användning av biobaserade eller återvunna material, användning av teknik, patent etc.), som skapar territoriell dynamik och bevarar en personlig och professionell gemenskap kring sina produkter.

30.

Eftersom geografiska beteckningar är en officiell garanti är det nödvändigt att inrätta tillförlitliga kontroller av de berörda aktörerna för att kunna säkerställa att tillverkarna följer produktspecifikationerna och att konsumenterna skyddas och kan lita på produkterna.

31.

ReK rekommenderar i detta syfte att man väljer certifiering, eftersom det ger möjlighet att säkerställa en extern och oberoende kontroll till rimlig kostnad.

32.

Kommittén rekommenderar att samma skyddsnivå införs som för de geografiska beteckningarna för jordbruksprodukter. I synnerhet bör medlemsstaterna vidta lämpliga administrativa eller rättsliga åtgärder för att förebygga eller stoppa olaglig användning av geografiska beteckningar för industri och hantverk.

33.

Kommittén betonar att reglerna för skydd av geografiska beteckningar för industri och hantverk även bör omfatta skydd på internet.

34.

Grupper av producenter som innehar en geografisk beteckning utgör grunden för geografiska beteckningar för industri och hantverk, eftersom de säkerställer den geografiska beteckningens erkännande samt dess dagliga förvaltning. De bör ha en stor roll i övervakningen, skyddet och marknadsföringen av de geografiska beteckningarna.

35.

ReK upprepar sin ståndpunkt att det i särskilda och välmotiverade fall vore rimligt att se till att registrering av en geografisk beteckning beviljas en enskild enhet, under förutsättning att alla nya producenter som följer reglerna för den geografiska beteckningen beviljas åtkomst till den (5).

36.

ReK anser att kostnaderna i samband med ansöknings- och registreringsförfarandet inte bör vara avskräckande för producenterna och bör ta formen av ett engångsbelopp, såsom en registreringsavgift. I gengäld bör de kostnader som ska bäras av de behöriga myndigheterna på nationell nivå vara begränsade till att beordra, främja och, i förekommande fall, övervaka kontroller samt verkställa administrativa eller rättsliga åtgärder för att stoppa olaglig användning av geografiska beteckningar för industri och hantverk.

Handels- och konkurrensaspekter

37.

Produkter med geografiska beteckningar finns ofta i olika försäljningskedjor, såsom korta leveranskedjor, internet eller professionella leveranskedjor, till exempel hotell- och restaurangbranschen. Det skydd som geografiska beteckningar ger skulle göra det möjligt att utveckla marknaden, till exempel genom att integrera dessa produktgrupper i regionala och/eller nationella marknadsföringskampanjer, eller som en del av främjandet av industriell turism.

38.

I syfte att främja hållbar offentlig upphandling uppmanar ReK kommissionen att klargöra i vilken utsträckning man kan använda geografiska beteckningar för industri och hantverk i offentliga upphandlingsförfaranden i enlighet med objektiva miljökriterier, såsom korta leveranskedjor och internalisering av externa kostnader.

39.

ReK påminner om att många produkter med geografiska beteckningar för industri och hantverk exporteras och behöver skyddas både i och utanför Europa. I avsaknad av ett bredare skydd kan de kollektiva strategierna för geografiska beteckningar och de berörda företagen inte vara fullt effektiva. Detta underminerar skyddet av deras industriella äganderätt och medför fortsatt förfalskning och illojal konkurrens, som försvagar företagen, som ofta ligger i landsbygdsområden. Skyddet bör även utvidgas till att omfatta importerade produkter från tredjeländer som saluförs i EU.

40.

Avslutningsvis betonar ReK att en EU-förordning för geografiska beteckningar för industri och hantverk skulle göra det möjligt att inbegripa dessa produkter i förteckningen över de produkter som omfattas av EU:s handelsavtal med tredjeländer, och på så sätt säkerställa att de skyddas på viktiga marknader.

41.

ReK uppmanar därför kommissionen att utarbeta ett relevant förslag till förordning för att skydda geografiska beteckningar för industri och hantverk från Europeiska unionen och att lägga fram det för diskussion och beslut. I samband med detta ber vi kommissionen beakta de överväganden och rekommendationer som framförs i detta yttrande. Kommittén garanterar sitt aktiva samarbete och stöd.

---

(1)  ReK:s yttrande ECOS-V-064 COR-2014-05386-00-00-AC-TRA ”Utvidgning av skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter”.

(2)  https://ec.europa.eu/growth/content/commission-seeks-public-opinion-protection-industrial-designs-and-eu-wide-geographical_sv

(3)  Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag, ”Economic aspects of GI protection at EU level for non-agricultural products in the EU”, studie utförd av ECORYS, VVA och ConPolicy, 2020.

(4)  Ibid.

(5)  Ibid.