Yttrande från Europeiska regionkommittén – Jämställdhet och klimatförändringarna: mot en integrering av jämställdhetsperspektivet i den europeiska gröna given

(2022/C 270/05)

Föredragande: Kata TÜTTŐ (HU–PES), ledamot, stadsfullmäktige, Budapest, Ungern

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén (ReK) slår återigen fast att jämställdhet mellan könen är ett europeiskt kärnvärde och en av Europeiska unionens grundläggande principer, som fastställs i fördragen och erkänns i artikel 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Enligt artikel 8 i EUF-fördraget ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och främja jämlikhet.

2.

Jämställdhet, trygg och anpassningsbar anställning samt balans mellan arbete och privatliv bekräftas i principerna 2, 5 och 9 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017.

3.

Kommittén är medveten om att klimatpolitiken påverkar kvinnor och män på olika sätt samt att jämställdhet och kvinnors egenmakt måste främjas för att klimatåtgärder ska bli effektiva (1). I detta sammanhang betonar vi att det är av grundläggande betydelse att se till att kvinnor deltar i utformningen av strategier och åtgärder för krishantering för att vi ska kunna uppnå ett mer demokratiskt och inkluderande Europa.

Klimatförändringarna ur ett jämställdhetsperspektiv

4.

Faror orsakade av klimatförändringar, global uppvärmning, förlust av biologisk mångfald och miljöförstöring påverkar de fattigaste och mest sårbara befolkningsgrupperna i länderna på det södra halvklotet och i EU mest. Vi menar att klimatförändringarna medför komplexa faror som förvärrar långvariga socioekonomiska klyftor och befintliga obalanser, däribland bristande jämställdhet. Kommittén betonar därför att klimatpolitik och klimatåtgärder som åsidosätter jämställdhetsanalyser och jämställdhetsperspektivet riskerar att öka de sociala skillnaderna.

5.

Kommittén menar att kvinnor och flickor på global nivå är mer sårbara för följderna av klimatförändringar och miljöförstöring och att de samtidigt är starka aktörer som kan spela en framträdande roll i omställningen till klimatneutralitet och i anpassningen till klimatförändringarnas konsekvenser. Mot bakgrund av sina specifika erfarenheter och perspektiv kan män och kvinnor ofta komplettera varandra med olika innovativa tänkesätt och kreativa idéer. En klimatpolitik som vilar på jämställdhetsanalyser och där olika könsidentiteter erkänns kan tillämpas bredare i hela samhället. I detta avseende stöder vi det gemensamma uttalandet från den skotska regeringen och UN Women vid COP26 om att kvinnors och flickors roll ska stärkas när det gäller att ta itu med klimatförändringarna (2).

6.

Kvinnor bör få större egenmakt när det gäller klimatförändringarna genom bättre utbildning och kunskap om klimatrelaterade tekniker, åtgärder och insatser och genom att deras roll i beslutsfattandet beträffande dessa områden främjas.

7.

ReK framhåller att det finns betydande kopplingar mellan kön, klimatförändringar och andra miljörelaterade problem. Kvinnor och män påverkas sannolikt på olika sätt av klimatförändringarnas följder beroende på sin specifika livssituation och olika möjligheter att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna på individnivå, har olika uppfattningar om och inställningar till alternativen för att begränsa klimatförändringarna och påverkas på olika sätt av klimatpolitikens socioekonomiska följder. Vi anser att kvinnor och flickor kan vara drivande i att få till stånd beteendeförändringar.

Integrering av jämställdhetsperspektivet

8.

ReK betonar att jämställdhetsintegrering, dvs. att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar förberedandet, utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av politik, lagstiftningsåtgärder och utgiftsprogram, är ett värdefullt verktyg för att uppnå jämställdhet, och beklagar djupt att det inte utnyttjas.

9.

Även om man i jämställdhetsstrategin 2020–2025 (3) medger att åtgärderna och programmen inom ramen för den europeiska gröna given kan få olika följder för kvinnor och män, integreras inte jämställdhetsperspektivet uttryckligen i alla de större kommissionsinitiativen, trots att det utlovats (4). Vi hänvisar till Europaparlamentets resolution om den europeiska gröna given, där man ”betonar behovet av ett jämställdhetsperspektiv på åtgärder och mål i den gröna given, inbegripet jämställdhetsintegrering och jämställdhetsorienterade åtgärder” (5).

10.

Kommittén betonar att könskonsekvensbedömningar är en viktig del av EU:s verktygslåda för jämställdhetsintegrering och att de inte till fullo utnyttjas, eftersom insamling och användning av data, statistik och information som är könsuppdelade och intersektionella alltför ofta saknas. Kommittén uppmanar kommissionen att följa EIGE:s vägledning för konsekvensbedömningar ur ett jämställdhetsperspektiv (6), och betonar att insamlade data från medlemsstaterna borde inkludera mer heltäckande jämställdhetsindikatorer, utan att detta medför en ökad administrativ börda för lokala och regionala myndigheter.

11.

Kommittén välkomnar att en arbetsgrupp för jämlikhet (7) inrättats för att säkerställa integrering av jämlikhet, inklusive jämställdhet och jämlik könsfördelning, i all EU-politik, från utformning till genomförande, och uppmanar EU att underlätta utbytet av bästa praxis mellan nationella, regionala och lokala myndigheter samtidigt som en toppstyrd strategi undviks.

12.

ReK hävdar att kvinnors deltagande i klimatförändringsrelaterat beslutsfattande är ännu en viktig faktor för större jämställdhetsorientering och effektivitet inom klimatpolitik och klimatprogram. Kvinnors deltagande måste främjas genom åtgärder i alla EU-institutioner, regeringsorgan och offentliga myndigheter på alla förvaltningsnivåer. Rådet uppmanas att häva blockeringen av direktivet om kvinnor i styrelser (8).

13.

ReK betonar att återhämtningen efter pandemin utgör ett tillfälle att bygga upp ett nytt normaltillstånd och omdirigera resurser till ett klimatneutralt och jämställt samhälle. Vi uppmuntrar användningen av verktyg för jämställdhetsintegrering i genomförandet av planerna för återhämtning och resiliens, eftersom de inte bara bör ligga till grund för återhämtningen utan också för ett hållbart, rättvist och jämlikt samhälle.

14.

ReK vill se förstärkta forskningsinsatser som syftar till att identifiera hinder för deltagande i beslutsfattande och för att undersöka hur könsstereotyper påverkar människors konsumtion och livsstil. Kommittén uppmuntrar till att modeller som GAMMA (Gender Assessment Method for Mitigation and Adaptation) används för att få fram bättre data.

15.

Utifrån en jämställdhetsmedveten infallsvinkel kan man bättre bemöta alla medborgares behov och förmåga. Lokala och regionala myndigheter är bäst lämpade att integrera sociala frågor i klimatåtgärderna eftersom de är den förvaltningsnivå som står medborgarna närmast och spelar en viktig roll i genomförandet av lagstiftningen. Kvinnors deltagande måste främjas på alla institutionella nivåer, med början på EU-nivå.

16.

Den europeiska klimatpakten bör återspegla detta jämställdhetsorienterade synsätt så att den påverkar klimatåtgärderna och klimatpolitiken genom att den omfattar särskilda utåtriktade åtgärder som syftar till att informera om, utbilda och utbyta kunskaper om jämställdhetsperspektivet.

17.

ReK understryker vikten av ett partsöverskridande samarbete mellan de icke-statliga organisationer och civila organisationer som arbetar med jämställdhet och miljöfrågor och av att ta fram gemensamma informationskampanjer och utbildningsprogram.

Gröna jobb

18.

ReK välkomnar att en grön, digital och inkluderande återhämtning skapar möjligheter till nya arbetstillfällen eller till återintegrering av långtidsarbetslösa kvinnor i den digitala ekonomin. Vi menar att vägen till en hållbar koldioxidsnål ekonomi inrymmer ett jämställdhetsperspektiv, som kan hindra att befintlig ojämlikhet vidmakthålls.

19.

Kommittén betonar att kvinnors bidrag till grön ekonomisk verksamhet är av största vikt för att uppnå en rättvis och hållbar utveckling och bör synliggöras och främjas. Kvinnor och flickor kan också dra nytta av det gröna företagandets möjligheter och bli gröna arbetsgivare snarare än arbetstagare, under förutsättning att detta inte leder till att de som arbetstagare hamnar i en otrygg situation på grund av att de tvingas bli egenföretagare.

20.

Tekniken kommer att spela en mer framträdande roll i allas våra liv och det är avgörande att tekniksektorn liknar det samhälle den tjänar. Vi anser att man bör införa och ge ekonomiska anslag till utbildningsprogram som omfattar specialiserad digital och teknisk kunskap för kvinnor och flickor som en utmärkt möjlighet att påskynda innovation i klimat- och energiomställningen genom att man förbättrar könsfördelningen i dessa sektorer och säkerställer lika tillgång till yrkesmöjligheterna (9).

21.

ReK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se jämställdhet som en viktig pusselbit i den digitala omställningen. Man bör beakta jämställdhetsperspektivet när åtgärder för digital utbildning utvecklas, främja mentorsprogram med kvinnliga förebilder inom IKT, undanröja medveten och omedveten könsdiskriminering i algoritmer, förebygga nätvåld, utnyttja insatser och program inom Erasmus+, främja det livslånga lärandet inom vuxenutbildningen, särskilt i avlägsna områden, samt förebygga digital utestängning.

22.

ReK anser att distansarbete har potential att leda till en bättre balans mellan arbete och privatliv, speciellt för kvinnor, förutsatt att familjer har tillgång till ekonomiskt överkomlig och högkvalitativ barnomsorg under alla arbetstider, inklusive fritidsverksamhet för äldre barn, samt under förutsättning att särskild uppmärksamhet tillägnas kvinnors ökade utsatthet för våld från partner (10). Det är viktigt att den senaste tekniska utrustningen och höghastighetsinternet finns tillgängliga för distansarbete till en överkomlig kostnad och att WIFI4EU-programmet utvidgas till avlägsna områden. ReK vill att direktivet från 2019 om balans mellan arbete och privatliv skyndsamt genomförs till fullo.

Hållbar kollektivtrafik och mobilitet

23.

ReK betonar att man i utformningen och planeringen av städernas transportsystem i större utsträckning bör ta hänsyn till obalansen mellan könen, eftersom kvinnor tenderar att använda sig av kollektivtrafik oftare. Vi påpekar att säkerhet och trygghet är viktiga aspekter som bör förbättras. I mobilitetsmönster (inklusive tidtabeller) och beslut om rutters lämplighet måste man ta hänsyn till att män och kvinnor använder transporter på olika sätt (mer pendling för män och kortare resor med flera stopp för kvinnor) och att de har olika roller på arbetsmarknaden och i omsorgsekonomin. Kommittén menar att kollektivtrafiktjänsternas kapacitet vid lågtrafik, samt deras tillförlitlighet och flexibilitet, måste anpassas bättre till alla människors mobilitetsmönster oavsett kön och ålder, samtidigt som varje kommun, region och land bör organisera sin kollektivtrafik utifrån de olika behoven och förhållandena i både stads- och landsbygdsområden.

24.

ReK anser att enkla, kostnadseffektiva och reproducerbara initiativ, som att tillåta nattbussar att stanna på begäran eller att tillhandahålla väl upplysta separata cykelbanor och gångvägar, skulle kunna bidra till en mer hållbar, säker och inkluderande mobilitet.

25.

Initiativ såsom ”Kvinnor och transporter – EU-plattform för förändring” kan bidra till att fler kvinnor får arbete inom transportsektorn och utgör ett bra forum för utbyte av bästa praxis. Vi efterlyser en uppföljning genom transportsektorns mångfaldsambassadörer.

26.

Kommittén uppmanar kommissionen att planera hur städer ska kopplas samman med avlägsna områden och hur man kan trygga tillgänglighet och förbindelser samt ökad användning av rena fordon, tåg och elhybridbussar för längre sträckor. Vi tror på digitala lösningar för att köpa biljetter via olika appar och är medvetna om insatserna i den nya EU-agendan för städer.

Energifattigdom

27.

Kommittén är djupt oroad över den kraftiga ökningen i priserna på el och gas till de högsta nivåerna på flera årtionden i alla medlemsstater, vilket försätter många kvinnor och män i energi- och mobilitetsfattigdom. Vi uppmanar EU att vidta långsiktiga motåtgärder, inbegripet att undersöka orsakerna till de stigande energipriserna.

28.

Energifattigdom drabbar kvinnor i oproportionerligt hög grad på grund av strukturella ojämlikheter i inkomstfördelning, socioekonomisk status och omsorgsklyftan mellan könen.

29.

ReK hänvisar till Europaparlamentets resolution (11) i vilken EU uppmanas att införa ett jämställdhetsperspektiv i all sin energipolitik och sina energiprogram, med särskilt fokus på kvinnor och flickor, som ställs inför fattigdom, social utestängning och marginalisering.

30.

Vi uppmuntrar EU:s rådgivningscentrum för energifattigdom (EPAH) att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sina indikatorer och när data används och samlas in.

31.

ReK upprepar att energifattigdom är en stor samhällsutmaning med sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser, som snarast måste hanteras på alla styresnivåer. Vi understryker därför att kampen mot energifattigdom kräver olika politiska verktyg, där man beaktar aspekter som rör såväl energieffektivitet som socialt skydd.

32.

Kommittén välkomnar initiativ såsom EU-plattformen för förändring och priset till kvinnor inom energisektorn som ett sätt att främja jämställdhet, samt förslaget om en social klimatfond som syftar till att väga upp de socioekonomiskt obalanserade följderna av att utsläppshandelssystemet utvidgas till transporter och byggnader. Vi betonar att man i genomförandet av den sociala klimatfonden och Fonden för en rättvis omställning måste ta hänsyn till jämställdhetsaspekter. Kommittén välkomnar GD Energis kommande lansering av en plattform för jämlikhet i energisektorn.

Jämställdhetsbudgetering

33.

Kommittén påminner om att jämställdhetsbudgetering innebär att alla beslut om inkomster och utgifter genom hela budgetförfarandet genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

34.

Vi noterar med oro slutsatserna från två studier som Europaparlamentet genomfört 2015 och 2017 och som belyser att jämställdhetsbudgetering inte tillämpas i tillräcklig utsträckning i praktiken och påvisar att inga framsteg gjorts i fråga om jämställdhetsbudgetering mellan 2015 och 2017 (12).

35.

Kommittén är oroad över att jämställdhetsintegrering inte finns med bland de elva bedömningskriterier som fastslås i förordningen om faciliteten för resiliens. Vidare anser Europeiska revisionsrätten (13) att EU:s budget inte integrerar jämställdhetsperspektivet eftersom viktiga delar såsom jämställdhetsanalys, könsrelaterade mål, indikatorer och redovisningsskyldighet genom rapportering till stor del saknas.

36.

ReK beklagar att det nyligen offentliggjorda meddelandet ”Strategi för att finansiera omställningen till en hållbar ekonomi” (14) inte omfattar ett jämställdhetsperspektiv, särskilt med tanke på att inkludering är ett av fyra huvudområden inom vilket ytterligare åtgärder krävs för att det finansiella systemet fullt ut ska kunna stödja ekonomins omställning till hållbarhet.

37.

Vi uppmanar kommissionen och rådet att ställa sig bakom jämställdhetsbudgetering samt att se till att det tillämpas på hela EU-budgeten och att Europeiska revisionsrättens rekommendationer genomförs fullt ut, bland annat i halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen och genomförandet av faciliteten för återhämtning och resiliens.

38.

ReK hänvisar till sitt yttrande ”En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025” (15), där man efterfrågar en tydligare koppling mellan jämställdhetsstrategin och EU:s främsta politiska prioriteringar, särskilt omställningen till en klimatneutral ekonomi. Vi välkomnar kommitténs yttrande ”Jämställdhetsdimensionen i struktur- och sammanhållningsfonderna 2021–2027, med särskild tonvikt på utarbetandet av de operativa programmen” (16), där det betonas att jämställdhet bör ses som ett övergripande kriterium för utarbetandet av sammanhållningspolitiska program, ett mål som ska eftersträvas genom programmen och en kraftfull faktor som bidrar till uppnåendet av sammanhållningspolitikens mål om en hållbar och balanserad utveckling.

Internationell nivå

39.

ReK välkomnar att Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) har antagit en jämställdhetspolicy (17) och en genomförandeplan för jämställdhetsintegrering i sitt arbete.

40.

Kommittén välkomnar inrättandet av en särskild agenda inom UNFCCC-processen – det förstärkta Lima-arbetsprogrammet för jämställdhet och handlingsplanen för jämställdhet – för att se till att klimatpolitiken genomförs på ett mer jämställdhetsorienterat och jämställdhetsmedvetet sätt och se till att kvinnor kommer till tals i den globala diskussionen och de internationella förhandlingarna om klimatförändringar. Vi välkomnar särskilt utnämningen av nationella kontaktpunkter för jämställdhet och klimatförändringar (NGCCFP) för varje part.

41.

I Riokonventionerna (18) erkänns de betydande kopplingarna mellan jämställdhetsrelaterade frågor. Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking är den mest uttömmande källan till vägledning och inspiration för att uppnå jämställdhet, och särskilt område K (19) belyser de större riskerna för kvinnor och barn på grund av sköra ekosystem och naturens försämrade tillstånd, vilka förvärras av följderna av antropogena klimatförändringar.

42.

ReK efterlyser garantier för att sociala faktorer och jämställdhetsperspektivet beaktas i de nationellt fastställda bidragen och de regionalt och lokalt fastställda bidragen.

43.

ReK välkomnar Parisavtalets ingress, där man vill uppnå jämställdhet och främja kvinnors egenmakt för att bidra till att begränsa den globala uppvärmningen. I Parisavtalet erkänns med rätta att det behövs jämställdhetsorienterade åtgärder för anpassning (artikel 7.5) och kapacitetsuppbyggnad (artikel 11.2), men vi beklagar de otillräckliga åtgärderna för detta ändamål och bristen på en genomförandeplan.

---

(1)  Rådets slutsatser – Förberedelser inför mötena om Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) (Glasgow, 31 oktober–12 november 2021).

(2)  https://www.gov.scot/publications/glasgow-womens-leadership-statement-gender-equality-climate-change/.

(3)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52020DC0152&from=SV.

(4)  Den europeiska gröna given (COM(2019) 640 final), klimatmålsplanen för 2030 (COM(2020) 562 final) och den klimat- och energipolitiska ramen (COM(2014) 15 final). I ”En ren jord åt alla” (COM(2018) 773 final) nämns inte jämställdhet. I miljöhandlingsprogrammet (1386/2014/EU) hänvisas en gång till gravida kvinnor som en utsatt grupp. Detta trots att jämställdhetsintegrering är en skyldighet enligt fördragen, att ett ramverk för EU:s jämställdhetspolitik och jämställdhetsintegrering slås fast i jämställdhetsstrategin (COM(2020) 152) och att EU har åtagit sig att iaktta målen för hållbar utveckling (2015) och UNFCC:s handlingsplan för jämställdhet (2019). https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/jcms.13082.

(5)  EUT C 270, 7.7.2021, s. 2.

(6)  https://eige.europa.eu/gender-mainstreaming/toolkits/gender-impact-assessment/guide-gender-impact-assessment.

(7)  Union of equality: the first year of actions and achievements | European Commission (europa.eu).

(8)  Det skulle säkerställa att minst 40 % av icke verkställande ledamöter i bolagsstyrelser är kvinnor.

(9)  Framgångsrika exempel: Women and Girls in STEM Forum, Girls go circular (eit.girlsgocircular.eu), inrättandet av en resultattavla för kvinnor i den digitala sektorn som en del av Desi (index för digital ekonomi och digitalt samhälle).

(10)  https://www.unwomen.org/en/news/in-focus/in-focus-gender-equality-in-covid-19-response/violence-against-women-during-covid-19.

(11)  EUT C 76, 28.2.2018, s. 93.

(12)  https://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2020/660058/IPOL_BRI(2020)660058_EN.pdf.

(13)  https://www.eca.europa.eu/Lists/ECADocuments/SR21_10/SR_Gender_mainstreaming_SV.pdf.

(14)  https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/HTML/?uri=CELEX:52021DC0390&qid=1635262292392&from=SV

(15)  CDR 2016/2020.

(16)  CDR 2503/2021.

(17)  https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2020/05/IPCC_Gender_Policy_and_Implementation_Plan.pdf.

(18)  FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD), FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och FN:s konvention om bekämpning av ökenspridning (UNCCD).

(19)  https://beijing20.unwomen.org/sites/default/files/Headquarters/Attachments/Sections/CSW/PFA_E_Final_WEB.pdf.