P9_TA(2021)0515

Situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 16 december 2021 om situationen vid den ukrainska gränsen och i de ryskockuperade områdena i Ukraina (2021/3010(RSP))

(2022/C 251/17)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner och rapporter om Ukraina och Ryssland,

—	med beaktande av FN-stadgan, FN:s havsrättskonvention, den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

—	med beaktande av Helsingforsslutakten av den 1 augusti 1975 och efterföljande dokument,

—	med beaktande av Parisstadgan för ett nytt Europa av den 19–21 november 1990,

—	med beaktande av Minsköverenskommelsen av den 19 september 2014 och åtgärdspaketet för genomförande av Minskavtalen, som antogs och undertecknades i Minsk den 12 februari 2015 och godkändes i sin helhet genom FN:s säkerhetsråds resolution 2202 (2015) av den 17 februari 2015,

—	med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Ukraina, å andra sidan, särskilt avdelning II om politisk dialog och konvergens på området för utrikes frågor och säkerhet (1),

—	med beaktande av den första dialogen om cybersäkerhet mellan EU och Ukraina som hölls den 3 juni 2021,

—	med beaktande av Förenta staternas och Ukrainas stadga om strategiskt partnerskap som undertecknades den 10 november 2021 av den amerikanska utrikesministern Antony Blinken och den ukrainska utrikesministern Dmytro Kuleba,

—	med beaktande av uttalandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, efter rådets (utrikes frågor) möte den 13 december 2021 om att alla angrepp mot Ukraina kommer att få politiska konsekvenser och medföra höga ekonomiska kostnader för Ryssland,

—	med beaktande av uttalandet från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg efter Natos utrikesministermöte den 30 november 2021,

—	med beaktande av G7-utrikesministrarnas uttalande av den 12 december 2021 om Ryssland och Ukraina,

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 12 oktober 2021 från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, Europeiska rådets ordförande Charles Michel och kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efter det 23:e toppmötet mellan EU och Ukraina,

—	med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 9 december 2021 om problem med militariseringen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol i Ukraina samt delar av Svarta havet och Azovska sjön,

—	med beaktande av Budapestmemorandumet om säkerhetsgarantier av den 5 december 1994,

—	med beaktande av EU:s politik med avseende på krisen i Ukraina, inbegripet dess restriktiva åtgärder, som har varit i kraft sedan 2014,

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.	Enligt FN-stadgan och folkrättens principer ska alla stater ”i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld mot någon stats territoriella integritet eller politiska oberoende”.

Mot bakgrund av en kris vid gränsen mellan EU och Belarus har Ryska federationen stadigt ökat sin militära närvaro längs Ukrainas gränser, där det för närvarande finns omkring 100 000 soldater, och i regionerna Donetsk och Luhansk i Ukraina, som i dag är ockuperade av ryskstödda styrkor, och har avsevärt utökat sin militära verksamhet i det ockuperade Krim och i Svartahavsbäckenet. Denna militära uppbyggnad bekräftas av färska kommersiella satellitbilder. Den senaste tidens uppbyggnad anses vara mer omfattande än den förra militära uppbyggnaden i våras.

Enligt amerikanska underrättelserapporter skulle Ryssland denna gång kunna sätta in upp till 175 000 soldater fram till början av 2022. Denna offensiva utveckling kan antingen tolkas som förberedelser för en militär offensiv aggression på flera fronter eller som ett hot om att använda våld mot grannlandet Ukraina i syfte att inkräkta på landets suveränitet och politiska oberoende, vilket strider mot Ryska federationens internationella skyldigheter. Aljaksandr Lukasjenka har tillkännagett sitt fulla stöd till Ryssland i händelse av militära aktioner mot Ukraina.

Den senaste tidens ryska trupprörelser nära den ukrainska gränsen har åtföljts av ökad inblandning och desinformationskampanjer från ryska proxyaktörer och medier i EU, Ukraina och även i Ryssland. Dessa hybridmetoder har inkluderat en ökad mängd innehåll som är nedsättande gentemot Nato och Ukraina, försök att lägga skulden för en eventuell framtida rysk militär upptrappning på Ukraina och Nato, samt spridning av felaktig information, inbegripet personligen från president Putin och före detta president Medvedev.

Det har gått mer än sex år sedan Minskavtalen antogs och över sju år sedan Ryssland olagligen annekterade Krimhalvön och sedan det krig som Ryssland för i Ukraina bröt ut. Fler än 14 000 människor har mist livet under den pågående konflikten, och den har lett till att närmare två miljoner människor nu är internflyktingar. Försörjningsmöjligheterna för befolkningen i de ryskkontrollerade och annekterade områdena i Ukraina och de omgivande regionerna fortsätter att påverkas allvarligt. Ryssland är part i konflikten och kan därför inte agera som medlare.

F.	Genomförandet av åtgärdspaketet för genomförandet av Minskavtalen från februari 2015 har drabbats av allvarliga bakslag, särskilt på grund av de ensidiga åtgärder som Ryssland vidtagit i strid med sina åtaganden enligt avtalen.

G.	Sedan 2014 har det rapporterats om anställda i det ryska privata militära företaget Wagner-gruppen som strider sida vid sida med pro-ryska separatister i östra Ukraina, från början omkring 250 stridande och nu uppåt 2 500 personer.

I den senaste rapporten från FN:s övervakningsuppdrag för mänskliga rättigheter i Ukraina, som offentliggjordes den 1 december 2021, konstateras det att fientligheterna i Donbasskonfliktområdet har trappats upp och att antalet civila dödsoffer på den ukrainska sidan och skador på infrastruktur har ökat. I rapporten noteras också att domstolarna i de självutnämnda Donbassrepublikerna har fortsatt att döma civila för konfliktrelaterade brott utan en rättvis rättegång.

I.	Det finns över 160 olagliga fängelser i de ryskockuperade områdena på ukrainskt territorium i regionerna Donetsk och Luhansk, där mer än 3 000 personer har hållits olagligt fängslade och utsatts för tortyr och omänsklig behandling sedan konflikten bröt ut.

J.	Ryssland fortsätter att bryta mot vapenvilan i Donbass, med 2 346 attacker mot ukrainska positioner, vilket har till att 65 ukrainska soldater dödats och 261 skadats, däribland 29 soldater från den ukrainska försvarsmakten som dödades av krypskyttar mellan den 27 juli 2020 och den 2 december 2021.

I april 2021 stängde det ryska försvarsministeriet ensidigt vattnen runt Kertjsundet för icke-kommersiella fartyg från andra länder, och hindrade därigenom fartyg från att passera fritt till och från Azovska sjön. Trots att Ryssland hade meddelat att man skulle häva restriktionerna i oktober 2021 är de fortfarande i kraft. Dessa hinder har negativa konsekvenser för Ukrainas hamnar i Azovska sjön och för den internationella sjöfarten i Svarta havet.

L.	Rysslands president Putin undertecknade ett dekret den 15 november 2021 om förenklade handelsregler i syfte att tillåta tillträde för varor till och från regionerna Donetsk och Luhansk, som för tillfället inte kontrolleras av regeringen i Ukraina.

I Förenta staternas och Ukrainas stadga om strategiskt partnerskap av den 10 november 2021 föreskrivs det att Förenta staterna och Ukraina avser att fortsätta med en rad omfattande åtgärder för att förhindra externa direkta och hybrida angrepp mot Ukraina och att ställa Ryssland till svars för sådana angrepp och överträdelser av internationell rätt.

Den 1 december 2021 krävde president Putin rättsligt bindande garantier från Nato om att Nato inte kommer att genomföra någon ytterligare utvidgning österut. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg förklarade den 30 november 2021, efter mötet med Natos utrikesministrar, att Ryssland varken har veto eller någon rätt att blanda sig i denna process, med hänvisning till Ukrainas potentiella medlemskap i Nato.

Europaparlamentet stöder Ukrainas oberoende, suveränitet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för EU:s linje att inte erkänna den olagliga annekteringen av Autonoma republiken Krim och staden Sevastopol. Parlamentet fördömer Rysslands direkta och indirekta inblandning i den väpnade konflikten i östra Ukraina, liksom de ihållande människorättskränkningar som begåtts i dessa territorier och i det annekterade Krim.

Europaparlamentet fördömer Rysslands nuvarande omfattande militära uppbyggnad längs gränserna med Ukraina och avvisar alla ryska motiveringar för detta. Parlamentet påminner om att detta är den andra gången i år som något sådant händer. Parlamentet understryker att samtidigt med denna militära uppbyggnad har den krigshetsande retoriken från rysk sida ökat dramatiskt.

Europaparlamentet kräver att Ryska federationen omedelbart och fullständigt ska dra tillbaka sina militära styrkor, upphöra med att hota Ukrainas territoriella integritet, vilket har en destabiliserande effekt i och utanför hela regionen, upphöra med alla åtgärder som ytterligare förvärrar konflikten och trappa ned spänningarna i linje med Rysslands internationella åtaganden. Parlamentet betonar att man behöver finna en politisk lösning på konflikten.

Europaparlamentet understryker att den ryska militära uppbyggnaden också utgör ett hot mot den övergripande freden, stabiliteten och säkerheten i Europa, och uppmanar Ryssland att leva upp till sina internationella skyldigheter, såsom principerna och åtagandena inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om öppenhet i samband med militära rörelser, inbegripet Wiendokumentet. Dessutom uppmanar parlamentet med kraft Ryssland att fullgöra sin skyldighet enligt FN:s havsrättskonvention och garantera fri sjöfart och transitpassage genom det internationella Kertjsundet till hamnarna i Azovska sjön.

Europaparlamentet är djupt oroat över den fortsatta militariseringen av Azovska sjön, Svarta havet och Östersjöregionen, särskilt över militariseringen av Kaliningradområdet och det olagligt ockuperade Krim, inbegripet Ryska federationens utveckling av avregling (anti-access and area denial, A2/AD), vilket inbegriper användning av nya S-400-antiflygsystem, och en aldrig tidigare skådad uppbyggnad av konventionella styrkor och förberedelser för en eventuell utplacering av kärnvapen.

Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med folket i Ukraina, som har lidit svårt sedan 2014 till följd av kriget, åtföljt av en allvarlig ekonomisk kris, och som nu lever under hot om en fullskalig militär offensiv som sätter alla invånares liv i fara.

Europaparlamentet upprepar att en säkerhetsdialog mellan EU och Ukraina bör vara ambitiös och bidra till en samstämmig bedömning av säkerhetsutmaningarna på plats. Parlamentet betonar att vänligt sinnade länder bör stärka sitt militära stöd till Ukraina och sitt tillhandahållande av försvarsvapen, vilket är i linje med artikel 51 i FN-stadgan, som tillåter individuellt och kollektivt självförsvar. Parlamentet välkomnar det beslut som Europeiska unionens råd fattade den 2 december 2021 om att förse Ukraina med ett paket på 31 miljoner euro inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten för att bidra till att stärka motståndskraften och försvarskapaciteten. Parlamentet konstaterar att Ukrainas potentiella framtida deltagande i projekt inom ramen för permanent strukturerat samarbete (Pesco) avsevärt skulle förbättra Ukrainas nationella försvarskapacitet i linje med EU:s bästa praxis och standarder, såsom förklarats i associeringsavtalet.

Europaparlamentet understryker att en regelbundet återkommande rysk militär uppbyggnad vid den ukrainska gränsen är ett sätt att driva igenom politiska eftergifter från västvärlden på Ukrainas bekostnad. Parlamentet betonar att ett lands val av allianser inte får underställas ett tredjelands godkännande, och avvisar därför alla försök från Rysslands sida att inkludera vissa länder i sin ”inflytandesfär” och därmed forma deras framtid. Parlamentet påminner om att den ryska sidan skulle uppfatta kompromisser eller ett undfallande agerande från västvärldens sida som ett tecken på svaghet och endast känna sig stärkt att ytterligare trappa upp sin aggressiva strategi.

Europaparlamentet betonar att Rysslands militära upptrappning också är en del av en bredare strategi som även omfattar element av hybridkrigföring från Rysslands sida mot Europeiska unionen och dess likasinnade partner, som syftar till att orsaka kaos och förvirring i dess grannskap, vid dess gränser och inom Europeiska unionen. Parlamentet upprepar att Ryssland använder sig av en rad olika hot, däribland militära, digitala och energirelaterade hot samt desinformation, som utnyttjar EU:s öppna system för att försvaga det. Parlamentet anser att EU måste vara medvetet om sina egna och sina grannskapspartners sårbarheter, och stärka motståndskraften för att effektivt kunna motverka alla hybridattacker och förbättra samarbetet med sina partner, särskilt när det gäller desinformation, samt förbättra kapaciteten för fredlig konfliktlösning, med särskilt fokus på situationen för kvinnor och utsatta grupper i konfliktområden.

10.

Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen måste vara beredd att rikta en mycket stark varning till Ryska federationen om att militära fientligheter inte bara är oacceptabla, utan att de också medför ett högt ekonomisk och politiskt pris. Parlamentet välkomnar de senaste uttalandena från EU:s och G7-ländernas utrikesministrar, där de uttrycker sitt starka stöd för samordnade internationella åtgärder mot en eventuell militär aggression från Ryska federationens sida mot Ukraina.

11.

Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att se till att rådet hålls informerat om Ryska federationens militära åtgärder och förblir berett att snabbt enas om ytterligare gemensamma åtgärder, särskilt antagandet av stränga ekonomiska och finansiella sanktioner i nära samordning med Förenta staterna, Nato och andra partner, i syfte att ta itu med omedelbara och trovärdiga hot från Rysslands sida, i stället för att vänta på en ny invasion innan åtgärder vidtas. Parlamentet understryker behovet av en enhetlig strategi för avskräckande åtgärder från EU:s och dess partners sida. Parlamentet understryker att alla åtgärder bör vidtas i samordning med Ukraina.

12.

Europaparlamentet betonar att det nya paketet med sanktioner bör omfatta den ryska officerskåren och flaggofficerer som deltar i planeringen av en eventuell invasion, samt personer och oligarker i den ryska presidentens omedelbara närhet och deras familjer. Parlamentet kräver att sådana sanktioner ska innebära att man fryser finansiella och fysiska tillgångar i EU, inför reseförbud och utesluter Ryssland från SWIFT-betalningssystemet, vilket betyder att ryska företag utesluts från den internationella finansmarknaden och att köp av ryska statsobligationer på primär- och sekundärmarknaderna förbjuds, och att sanktionerna ska riktas mot viktiga sektorer inom den ryska ekonomin och strypa finansieringen av underrättelsetjänster och militären.

13.

Europaparlamentet understryker att EU:s första och omedelbara åtgärd i händelse av en rysk attack mot Ukraina bör vara att avbryta alla resemöjligheter och dra tillbaka undantaget från viseringskravet för innehavare av ryska diplomatpass, med undantag för ackrediterade diplomater.

14.

Europaparlamentet kräver att EU vidtar brådskande och trovärdiga åtgärder för att minska sitt beroende av import av rysk energi och uppmanar EU att visa större energisolidaritet med Ukraina, i enlighet med associeringsavtalet, genom att i högre grad koppla samman energiinfrastrukturer. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU-institutionerna och alla medlemsstater att se till att gasledningen Nord Stream 2 inte tas i bruk, oavsett om den vid någon tidpunkt uppfyller bestämmelserna i EU:s gasdirektiv (2). Parlamentet upprepar sin långsiktiga och grundläggande oro över de politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga riskerna i samband med Nord Stream 2-projektet. Parlamentet understryker att uppförandet av de kontroversiella kärnkraftverk som byggs av Rosatom behöver stoppas.

15.

Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna bör se till att de inte längre är platser som välkomnar ryska förmögenheter och investeringar av oklart ursprung, och att de därför bland annat bör inrätta en global mekanism för sanktioner mot korruption och konsekvent genomföra och verkställa befintliga direktiv mot penningtvätt. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att öka sina ansträngningar för att hejda Kremls strategiska investeringar inom EU som syftar till att störa samhällsordningen, undergräva demokratiska processer och institutioner samt sprida korruption, och att skapa större öppenhet, särskilt när det gäller medel som den ryska eliten placerar eller använder inom EU.

16.

Europaparlamentet understryker att det är viktigt att vidta kraftfulla åtgärder för att avskräcka Ryssland från att kringgå befintliga EU-sanktioner. EU bör i detta syfte se över och uppdatera sina tillämpliga förordningar för att täppa till flera kryphål och därmed göra sanktionerna effektivare och göra så att Ryssland får betala ett betydligt högre pris för sitt fientliga agerande.

17.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt möte den 16 december 2021 diskutera och ingående utvärdera alla tänkbara reaktioner på de ryska hoten mot säkerheten i Europa och att fortsätta sina tidigare diskussioner om en övergripande EU-strategi gentemot Ryssland. Parlamentet uppmanar EU och europeiska partner att diskutera långsiktiga planer för europeisk säkerhet i syfte att tillsammans hantera framtida militära hot på kontinenten. Parlamentet uttrycker sin oro över den pågående försämringen av grundpelarna i den internationella säkerhets- och vapenkontrollstrukturen, som har utsatts för manipulering och upprepade överträdelser från Rysslands sida. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i detta sammanhang därför betrakta Ryssland som ett allvarligt hot mot den europeiska kontinenten i den strategiska kompassen, vilket också angavs i rapporten från Natos reflektionsgrupp.

18.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att upphöra med ensidiga åtgärder som strider mot åtagandena inom ramen för Minskavtalen och hindrar deras fortsatta genomförande, förvärrar konflikten i östra Ukraina och ger upphov till internationella tvivel om Rysslands politiska vilja och förmåga att uppfylla sina åtaganden.

19.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Ryssland och ryskstödda separatister att ansluta sig till överenskommelsen om eldupphör. Parlamentet uppmanar Ryssland att på ett konstruktivt sätt engagera sig i Normandieformatet och trepartsgruppen för Ukraina, och att fullgöra sina internationella skyldigheter, särskilt enligt Minskavtalen och FN:s havsrättskonvention. Parlamentet kräver att alla olagligt frihetsberövade och fängslade ukrainska medborgare omedelbart ska friges. Parlamentet uppmanar rådet att även utvidga tillämpningsområdet för sina sanktioner till att omfatta påtvingade utfärdanden av pass, anordnande av olagliga val på Krim och beslutet att involvera invånarna i de icke regeringskontrollerade ukrainska områdena Donetsk och Luhansk i valet till statsduman i september 2021, och att höja det pris som Ryssland betalar för att blockera genomförandet av Minskavtalen och samtalen i Normandieformatet. Parlamentet uppmanar Internationella brottmålsdomstolen att utreda de brott som begåtts av den ryska sidan och dess ombud på Krimhalvön och i östra Ukraina. Parlamentet framhåller den roll som Internationella brottmålsdomstolen och mål där universell jurisdiktion gäller kan spela i detta avseende. Parlamentet anser att den politiska och militära ledningen för de facto-myndigheterna i de så kallade folkrepublikerna Luhansk och Donetsk bör bestraffas inom ramen för EU:s globala system för sanktioner avseende de mänskliga rättigheterna.

20.

Europaparlamentet betonar hur viktigt OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina är och att det kan fortsätta sitt arbete, utan några begränsningar, efter mars 2022 när dess nuvarande mandat förväntas upphöra. Parlamentet fördömer skarpt Rysslands handlingar som hindrar OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag från att utöva sin roll, genom att störa uppdragets obemannade luftfartyg och blockera observatörernas tillträde till de ockuperade områdena. Parlamentet beklagar Rysslands beslut att stoppa OSSE:s observatörsgrupp vid de ryska kontrollpunkterna i Gukovo och Donetsk.

21.

Europaparlamentet stöder kraftfullt Ukrainas ansträngningar att ställa ryska legosoldater som begått krigsförbrytelser inför rätta, och uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att i högre grad samarbeta i detta syfte.

22.

Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den internationella utredningen av omständigheterna kring den tragiska nedskjutningen av Malaysian Airlines flyg MH17, som skulle kunna utgöra en krigsförbrytelse, och upprepar sin begäran att de ansvariga ska ställas inför rätta.

23.

Europaparlamentet fördömer president Putins undertecknade av dekretet om förenklade handelsregler för att tillåta åtgärder för att öka tillträdet för varor till och från de för närvarande icke-regeringskontrollerade områdena Donetsk och Luhansk i Ukraina, och uppmanar Ryssland att upphäva dekretet. Parlamentet understryker att sådana ensidiga åtgärder kränker Ukrainas suveränitet och territoriella integritet, även när det gäller tullkontroll, och skulle öka spänningarna och förlänga status quo, samtidigt som de förhindrar den framtida återintegreringsprocessen.

24.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den internationella Krimplattformen och dess verksamhet. Parlamentet anser att den är ett viktigt verktyg för att behålla frågan om den olagliga annekteringen av Krimhalvön högt på den internationella dagordningen. Parlamentet välkomnar EU:s starka stöd för detta initiativ, och uppmanar EU att ytterligare bidra till utvecklingen av initiativets samråds- och samordningsformat. Parlamentet beklagar djupt att internationella organisationer och människorättsförsvarare fortfarande nekas tillträde till Krim.

25.

Europaparlamentet uppmanar det ryska folket att inte tro på den ständigt närvarande officiella propaganda som beskriver väst som det ryska folkets och den ryska statens fiender. Parlamentet påminner om att demokrati och frihet utgör ett hot endast mot den korrupta ryska eliten, inte mot folket. Parlamentet uttrycker en önskan om att inleda en dialog och bygga upp framtida förbindelser med ett demokratiskt Ryssland. Parlamentet påminner om att den aggressiva politik som förs externt och internt –”Kreml först och främst” – skadar det ryska folket.

26.

Europaparlamentet stöder de ukrainska myndigheternas ansträngningar att reformera landet i linje med bestämmelserna i associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att upprätthålla ett trovärdigt långsiktigt perspektiv för Ukrainas anslutning till EU i enlighet med artikel 49 i fördraget om Europeiska unionen, på samma sätt som för alla europeiska stater. Parlamentet understryker att sådana insatser är nödvändiga för att öka Ukrainas motståndskraft och mer effektivt motverka nuvarande och framtida ryska aggressionshandlingar.

27.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och Verchovna Rada samt Ryska federationens president, regering och parlament.

(1) EUT L 161, 29.5.2014, s. 3.

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas och om upphävande av direktiv 2003/55/EG (EUT L 211, 14.8.2009, s. 94).