P9_TA(2021)0504

Utmaningar och framtidsutsikter för multilaterala system för vapenkontroll och nedrustning med avseende på massförstörelsevapen

Europaparlamentets resolution av den 15 december 2021 om utmaningar och framtidsutsikter för multilaterala system för vapenkontroll och nedrustning med avseende på massförstörelsevapen (2020/2001(INI))

(2022/C 251/06)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2019 om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för Europeiska unionen (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2020 med rekommendationer till kommissionen om en ram för etiska aspekter av artificiell intelligens, robotteknik och tillhörande teknik (2),

—

med beaktande av sin rekommendation av den 21 oktober 2020 till rådet och kommissionens vice ordförande/den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende förberedelsen av den tionde granskningskonferensen för icke-spridningsfördraget, kärnvapenkontroll och möjligheter till kärnvapennedrustning (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 20 januari 2021 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken – årsrapport 2020 (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om autonoma vapensystem (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om rekommendationerna från konferensen om utvärdering av icke-spridningsfördraget avseende upprättande av en massförstörelsevapenfri zon i Mellanöstern (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning (7),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (8) (förordning om produkter med dubbla användningsområden),

—	med beaktande av de årliga lägesrapporterna om genomförandet av Europeiska unionens strategi mot spridning av massförstörelsevapen (särskilt rapporterna från 2019 (9) och 2020 (10)),

—	med beaktande av rådets beslut 2010/212/Gusp av den 29 mars 2010 om Europeiska unionens ståndpunkt inför 2010 års utvärderingskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (11),

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/1656 av den 6 november 2020 om unionens stöd för Internationella atomenergiorganets (IAEA) verksamhet i fråga om nukleärt fysiskt skydd och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (12),

—

Med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/901 av den 29 juni 2020 om unionens stöd för den verksamhet som bedrivs av den förberedande kommissionen för organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO) i syfte att stärka dess övervaknings- och kontrollkapacitet och inom ramen för genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (13),

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2019/938 av den 6 juni 2019 till stöd för en förtroendeskapande process för att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från kärnvapen och alla andra slags massförstörelsevapen (14),

—

med beaktande av rådets förordning (EU) 2018/1542 av den 15 oktober 2018 om restriktiva åtgärder mot spridning och användning av kemiska vapen (15) och rådets genomförandeförordning (EU) 2020/1480 av den 14 oktober 2020 om genomförande av förordning (EU) 2018/1542 om restriktiva åtgärder mot spridning och användning av kemiska vapen (16),

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2020/906 av den 29 juni 2020 om ändring av beslut (Gusp) 2019/615 om unionsstöd till verksamheten inför 2020 års granskningskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (17),

—	med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2019/97 av den 21 januari 2019 till stöd för konventionen om biologiska vapen och toxinvapen inom ramen för EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen (18),

—	med beaktande av Nordatlantiska rådets uttalande av den 15 december 2020 om ikraftträdandet av fördraget om förbud mot kärnvapen,

—	med beaktande av Nordatlantiska rådets uttalande av den 3 februari 2021 om utvidgandet av Start-avtalet,

—	med beaktande av Natos 16:e årliga konferens om massförstörelsevapen, vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning den 10 november 2020,

—	med beaktande av Nordatlantiska rådets uttalande av den 18 juni 2021 om fördraget om observationsflygningar,

—	med beaktande av Natos generalsekreterares uttalande av den 2 augusti 2019 om att INF-avtalet har urholkats,

—	med beaktande av Natos generalsekreterares tal den 10 november 2020 vid den 16:e årliga konferensen om massförstörelsevapen, vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning,

—	med beaktande av FN:s agenda för nedrustning från 2018 Securing our common future (inte översatt till svenska) (”Säkra vår gemensamma framtid”),

—	med beaktande av FN:s generalsekreterare António Guterres uttalande av den 24 oktober 2020 om ikraftträdandet av fördraget om förbud mot kärnvapen,

—	med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling, särskilt mål 16, som syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen för en hållbar utveckling,

—	med beaktande av beslutet av den 21 april 2021 från konferensen för de stater som är parter i Organisationen för förbud mot kemiska vapen om Arabrepubliken Syriens innehav och användning av kemiska vapen,

—	med beaktande av den gemensamma övergripande handlingsplanen från 2015,

—	med beaktande av E3-uttalandet (19) av den 19 augusti 2021 om den gemensamma övergripande handlingsplanen,

—	med beaktande av IAEA:s 64:e generalkonferens den 21–25 september 2020 i Wien,

—	med beaktande av det tal som Republiken Frankrikes president höll den 7 februari 2020 om Frankrikes försvars- och avskräckningsstrategi,

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet från Förenta staternas respektive Rysslands president den 16 juni 2021 om strategisk stabilitet,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0324/2021), och av följande skäl:

Massförstörelsevapen, särskilt kärnvapen, utgör ett allvarligt hot mot människors säkerhet på lång sikt. En stabil och övergripande struktur för vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning som bygger på bindande fördrag och kraftfulla förtroendebyggande mekanismer och förstärks av ett tillförlitligt och insynsvänligt kontrollförfarande är avgörande för att bygga och upprätthålla fred, stabilitet, förutsägbarhet, säkerhet, hållbar utveckling och ekonomiska och sociala framsteg, trappa ned de befintliga spänningarna mellan stater och minska sannolikheten för väpnade konflikter med oförutsägbara och katastrofala humanitära, miljömässiga, sociala och ekonomiska följder.

I de nuvarande spända europeiska och globala geopolitiska sammanhangen har viktiga vapenkontrollfördrag som trädde i kraft i slutet av det kalla kriget nyligen försvagats eller avvecklats. Spänningar och en brist på förtroende mellan parterna i icke-spridningsfördraget har ökat under senare år, vilket har förvärrats av allt sämre bilaterala förbindelser mellan Förenta staterna och Ryssland och därpå följande åtgärder som Ryssland har vidtagit för att ompröva nukleära aspekter av sin militära doktrin. Ett nytt internationellt klimat som bygger på allt fler maktkamper har vuxit fram. I denna nya miljö, där den nödvändiga stabiliteten och förutsägbarheten för den europeiska och globala säkerhetsstrukturen inte garanteras, har EU inlett en reflektionsprocess om möjliga sätt att stärka sitt strategiska oberoende. I en värld med globalt ömsesidigt beroende är förnyade globala insatser för vapenkontroll och nedrustning avgörande för EU:s säkerhet. Förenta staterna och Ryska federationen åtog sig den 16 juni 2021 att inleda en integrerad strategisk stabilitetsdialog.

EU strävar efter att vara en global aktör för fred och stöder den regelbaserade internationella ordningen. Vapenkontroll och icke-spridning av kärnvapen ingår i EU-projektets själva kärna och har ingått där sedan allra första början, särskilt genom inrättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Genom sin strategi mot spridning av massförstörelsevapen bidrar EU till avrustning och förebyggande av användning och spridning av massförstörelsevapen. Strategin bör också inriktas på nya hot såsom autonoma vapensystem samt ny och omstörtande teknik.

Under de mer än femtio år som icke-spridningsfördraget har existerat har det med sina tre ömsesidigt förstärkande pelare visat sig vara och förblir en hörnsten för den globala strukturen för kontroll av kärnvapen och ett effektivt verktyg för att upprätthålla internationell fred och säkerhet, genom att säkerställa att det stora flertalet signatärstater fullgör sina icke-spridningsskyldigheter genom att tillämpa strikta säkerhetskontroller och normer mot förvärv av kärnvapen. Vi förväntar oss att artikel 6 i icke-spridningsfördraget uppfylls. Den 10:e granskningskonferensen för icke-spridningsfördraget har skjutits upp på grund av covid-19-pandemin.

E.	Det finns ingen internationell mekanism som reglerar exporten av höganrikat uran för atomubåtar.

F.	IAEA har spelat en avgörande roll i genomförandet av icke-spridningsfördraget. Tilläggsprotokollet utvidgar avsevärt IAEA:s möjligheter att kontrollera olagliga kärntekniska anläggningar.

G.	Spänningarna och bristen på förtroende mellan parterna i icke-spridningsfördraget har ökat under de senaste åren.

Fördraget om förbud mot kärnvapen trädde i kraft den 22 januari 2021 till följd av en rörelse som spänner över olika länder och regioner i syfte att uppmärksamma de katastrofala humanitära konsekvenserna av all användning av kärnvapen. Tre av EU:s medlemsstater är parter i detta fördrag. Sex EU-medlemsstater deltog i förhandlingarna om fördraget om förbud mot kärnvapen i FN:s generalförsamling, och fem röstade för antagandet av det nya fördraget. Inga Natomedlemmar och ingen stat som innehar kärnvapen är parter i fördraget. Det finns ingen rådsståndpunkt om fördraget om förbud mot kärnvapen. Det är önskvärt att alla stater som är parter i icke-spridningsfördraget och alla kärnvapenstater engagerar sig och deltar aktivt, för att uppnå meningsfulla resultat i de globala nedrustningsinsatserna.

Den gemensamma övergripande handlingsplanen är ett resultat av den multilaterala diplomati som leddes av EU. Parterna i 2015 års gemensamma övergripande handlingsplan – EU, Kina, Ryssland, Iran och Förenta staterna – har inlett indirekta förhandlingar för ett återupptaget genomförande från Irans och Förenta staternas sida av den gemensamma övergripande handlingsplanen. 2018 återinförde Förenta staterna sanktioner och avskaffade Iran begränsningar för sin produktion av anrikat uran. Iran har upphört att tillämpa tilläggsprotokollet och genomföra den ändrade koden 3.1 i tilläggsavtalen till Irans avtal om skyddsåtgärder, samtidigt som landets program för att anrika uran till vapenklass intensifieras. Detta utgör ett allvarligt hot mot regional och internationell fred och säkerhet och mot insatser för global nedrustning och icke-spridning. Irans regering och nya president måste fortfarande visa sin avsikt att iaktta den gemensamma övergripande handlingsplanen och sträva efter ett konstruktivt och fredligt engagemang i EU.

Fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT) har ännu inte ratificerats överallt. Åtta stater, däribland Förenta staterna och Kina, måste fortfarande ratificera fördraget för att det ska träda i kraft. EU har konsekvent främjat fördragets bidrag till fred, säkerhet, nedrustning och icke-spridning.

K.	Nedrustningskonferensen har efter 25 år av stillastående har förhandlingar ännu inte formellt inletts om det föreslagna fördraget om förbud för framställning av klyvbart material för kärnvapen, som skulle förbjuda framställning av klyvbart material för kärnvapen och andra kärnladdningar.

Efter det att avtalet om medeldistanskärnvapen (INF-avtalet) fullständigt misslyckats, till följd av att Förenta staterna i augusti 2019 dragit sig tillbaka från det efter att Ryssland ihållande underlåtit att efterleva sina skyldigheter enligt INF-avtalet genom att placera ut det kärnvapendugliga SSC-8-robotsystemet, är det inte längre förbjudet för Förenta staterna och Ryssland att framställa och använda denna kategori av vapen eller att vara delaktiga i en ny kapprustning, särskilt i Europa och Asien. Rysslands aggressiva beteende i grannskapet har ökat hotet om militär konfrontation. Ryssland har nyligen flyttat flera kärnvapendugliga system för ballistiska robotar som tros kunna överskrida en räckvidd på 500 km, nära sin gräns mot EU.

M.	Förenta staterna och Ryska federationen har enats om att förlänga Start-avtalet med fem år.

N.	De frivilliga ensidiga åtgärderna, presidenternas initiativ (Presidential Nuclear Initiatives), har lett till betydande minskningar av både den amerikanska och den ryska utplacerade arsenalen.

Markbaserade ballistiska robotar och kryssningsrobotar med en räckvidd på mellan 500 och 5 500 km anses vara särskilt farliga på grund av deras korta flygtid, dödlighet och manöverduglighet, svårigheten att skjuta ned dem och deras förmåga att bära kärnstridsspetsar. Under de senaste åren har en ny generation kryssningsrobotar och taktiska robotar vuxit fram.

Under de senaste åren har Kina avsevärt intensifierat utvecklingen av sin konventionella kapacitet, missilkapacitet och kärntekniska kapacitet. Kina har visat brist på transparens och ovilja att inleda samtal om sitt möjliga deltagande i multilaterala instrument för kärnvapenkontroll, vilket har gjort det möjligt för landet att utan hinder bygga upp ett lager bestående av en stor arsenal av tekniskt avancerade medeldistansrobotar (IRBM), såsom Dong-Feng 26-robotar. EU bör samarbeta med likasinnade partner för att inleda intensiv diplomati med Kina i syfte att utveckla en fungerande struktur för vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning och skydda EU:s säkerhetsintressen.

Både Frankrike och Förenade kungariket, som de enda europeiska länderna med kärnvapen, delar uppfattningen att en trovärdig miniminivå för kärnvapenavskräckning är avgörande för Europas och Natos kollektiva säkerhet. Efter Förenade kungarikets utträde ur EU är Frankrike i dagsläget den enda EU-medlemsstaten med kärnvapen och fortsätter att modernisera och förnya sin kärnvapenarsenal. Frankrikes president Emmanuel Macron föreslog 2020 att man skulle inleda en ”strategisk dialog” med villiga europeiska partner om den potentiella roll som Frankrikes kärnvapenavskräckning spelar för ”vår kollektiva säkerhet”. Förenade kungariket har meddelat att landet kommer att höja taket för sin totala kärnvapenarsenal med mer än 40 procent, till att ha 260 operativt tillgängliga stridsspetsar och att landet kommer att göra sin kärnkraftsposition mer ogenomskinlig genom att inte längre deklarera siffror om sin arsenal.

R.	Israel är inte part i icke-spridningsfördraget.

S.	Ett antal övriga stater har förvärvat den vetenskapliga, tekniska och industriella kapacitet som krävs för att tillverka ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Indien och Pakistan har uppgett sig ha kärnvapen. Ingetdera landet är part i icke-spridningsfördraget.

T.	Risken för att en kärnvapenarsenal tas över av terroristorganisationer är en källa till oro. Olaglig spridning bland pariaregimer utgör fortfarande en risk, vilket tydliggörs av Abdul Qadeer Khan-nätverket.

U.	Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler innefattar en dimension som avser icke-spridning av robotar trots att den inte är rättsligt bindande.

Syftet med fördraget om observationsflygningar, som har varit i kraft 2002, var att bygga upp tillit, förtroende och ömsesidig förståelse mellan Ryssland och Förenta staterna och dess europeiska allierade. Ryssland har under många år underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt fördraget om observationsflygningar. Förenta staterna och Ryssland frånträdde successivt fördraget.

Konventionen om kemiska vapen är världens första multilaterala nedrustningsavtal som föreskriver kontrollerbart avskaffande av en hel kategori massförstörelsevapen. Under det senaste årtiondet har den rättsliga normen mot användning av kemiska vapen brutits flera gånger, bland annat av den syriska regeringen och Ryssland. Konventionen om kemiska vapen måste anpassas till nya industriella produktionsprocesser, en innovativ kemisk industri och uppkomsten av nya aktörer.

EU har fullt ut engagerat sig i internationella insatser för att förbättra biosäkerheten och den biologiska mångfalden genom genomförandet av konventionen om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTV-konventionen). 13 länder är ännu inte parter i BTV-konventionen. BTV-konventionen antogs utan kontrollmekanismer för säkerställande av efterlevnaden. Förhandlingarna om ett kontrollprotokoll avbröts för 20 år sedan.

Demokratiska folkrepubliken Koreas (Nordkoreas) aktiviteter och program för ballistiska robotar, kärnvapen och massförstörelsevapen, liksom spridningen och exporten av dessa vapen, utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet och mot insatser för global nedrustning och icke-spridning. Nordkoreas ledning försöker ofta använda sitt kärnvapenprogram för att tvinga fram politiska och ekonomiska eftergifter från det internationella samfundet, samtidigt som landet fortsätter att torgföra sin teknik för kort- och medeldistansrobotar tillsammans med sitt kärntekniska kunnande.

Z.	Framväxten av humanitär nedrustning har på ett positivt sätt utmanat de traditionella nedrustningsmetoder som är ett arv efter det kalla kriget.

AA.	Antalet kvinnor som deltar i insatser för att utrota massförstörelsevapen är fortfarande alarmerande lågt, bland annat när det gäller diplomati för icke-spridning och nedrustning.

AB.

Klimatrelaterade risker kan inverka negativt på EU:s strategiska säkerhetsmiljö. Insatser för nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen bidrar starkt till hållbar utveckling, global säkerhet, förutsebarhet, långsiktig stabilitet och skydd av försörjningsmöjligheter, miljön och planeten.

AC.

Covid-19-pandemin har visat på behovet av att öka EU:s beredskap och medvetenhet inom det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) försvaret, öka samarbetet mellan och investeringarna i civila och militära sektorer på CBRN-området, utveckla förebyggande åtgärder och återhämtningsåtgärder inom ramen för EU:s befintliga civilskyddsmekanism, bygga upp en pool av CBRN-expertis för EU och främja kopplingen mellan hälsa och säkerhet.

Europaparlamentet upprepar sitt fulla engagemang för bevarandet av ändamålsenliga internationella vapenkontroll-, nedrustnings- och icke-spridningsordningar som en hörnsten i den globala och europeiska säkerheten. Parlamentet upprepar sitt stöd för strategier för att föra minskandet och skrotandet av alla kärnvapenarsenaler framåt och skapa villkor för att åstadkomma en värld som är fri från kärnvapen och CBRN-vapen.; Parlamentet begär en förnyad multilateral ordning för vapenkontroll och nedrustning som inbegriper alla aktörer.

Europaparlamentet är oroat över den pågående urholkningen av den globala strukturen för icke-spridning, nedrustning och vapenkontroll, som förvärras av den snabba utvecklingen av nya, potentiellt destabiliserande system såsom AI-baserade vapensystem samt hypersonisk robot- och drönarteknik. Parlamentet betonar behovet av att särskilt ta itu med frågan om hypersonisk robotteknik, vilken ökar risken för att kärnvapen används som svar på en attack. Parlamentet befarar att frånträde eller utebliven förlängning av viktiga fördrag för vapenkontroll allvarligt skulle skada de internationella vapenkontrollsystem som har medfört en viss stabilitet, och skulle undergräva förbindelserna mellan kärnvapenstater. Parlamentet understryker det akuta behovet av att återupprätta förtroendet över nationsgränserna. Parlamentet är bestört över och motsätter sig starkt varje användning av massförstörelsevapen som ett sätt att lösa geopolitiska tvister.

Europaparlamentet är bekymrat över de omprövningsbeslut som fattats av flera stater när det gäller den nukleära aspekten av deras militära doktriner. Parlamentet uppmanar alla kärnvapenstater att leva upp till sitt ansvar och överväga att i sina militära och säkerhetsmässiga koncept, doktriner och strategier minska kärnvapnens roll och framskjutna position. Parlamentet välkomnar Förenta staternas avsikt att som en del av den pågående översynen av det amerikanska kärnvapenprogrammet (Nuclear Posture Review) bedöma möjliga sätt att minska kärnvapnens framträdande roll i sin nationella säkerhetsstrategi.

Europaparlamentet uttrycker på nytt sitt fulla stöd för icke-spridningsfördraget och dess tre ömsesidigt förstärkande pelare, som ett av de mest allmänt accepterade rättsligt bindande instrumenten och som en hörnsten i systemet för icke-spridning av kärnvapen. Parlamentet påminner om att icke-spridningsfördraget har bidragit till att en bred uppsättning normer för nedrustning och fredlig användning av kärnenergi upprätthållits, samtidigt som normen för icke-spridning av kärnvapen har genomdrivits. Parlamentet förväntar sig att kärnvapenstaterna med ärligt uppsåt vidtar åtgärder för att fullgöra sina fördragsstadgade skyldigheter att visa sitt genuina engagemang för kärnvapennedrustning, genom att vidta de konkreta åtgärder som fastställs i det slutliga fördraget från 2010 och genom att stärka icke-spridningsstandarden och utöka IAEA:s skyddsåtgärdskapacitet. Parlamentet varnar för att icke-spridningsfördragets framtid inte bör tas för given och uppmanar de stater som är parter i fördraget att göra sitt yttersta för att bidra till ett framgångsrikt och ambitiöst resultat av den kommande tionde granskningskonferensens alla pelare – nedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi – genom att enas om en väsentlig slutförklaring som ytterligare stärker fördraget och bidrar till att bevara den strategiska stabiliteten och hämma en ny kapprustning. Parlamentet uppmanar alla stater att underteckna, ansluta sig till och stå fast vid icke-spridningsfördraget. Parlamentet uppmanar den 10:e översynskonferensen att diskutera kryphålet i icke-spridningsfördraget när det gäller export av reaktorer för kärndrift för militära ändamål. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att skicka sina högst uppsatta politiker till granskningskonferensen. Parlamentet uppmanar därför alla stater som är parter i icke-spridningsfördraget att på ett konstruktivt sätt engagera sig inom ramen för detta fördrag och enas om realistiska, effektiva, påtagliga, ömsesidiga och kontrollerbara åtgärder som bidrar till att uppnå det gemensamma målet om kärnvapennedrustning.

Europaparlamentet insisterar på behovet av att se till att EU spelar en stark och konstruktiv roll för att utveckla och stärka de globala regelbaserade icke-spridningsinsatserna och den globala strukturen för vapenkontroll och nedrustning, med det långsiktiga målet att utplåna alla CBRN-vapen genom att använda alla tillgängliga styrmedel fullt ut. Parlamentet välkomnar det arbete som utförs på detta område av EU:s särskilda sändebud för nedrustning och icke-spridning. Parlamentet uppmanar rådet att förespråka att EU ska tala med en röst i internationella forum för nedrustning, icke-spridning och vapenkontroll och att främja förtroendeskapande åtgärder bland alla parter i icke-spridningsfördraget i syfte att lätta på spänningarna och minska misstron. Parlamentet understryker behovet av att utnyttja det arbete som utförts genom processen med den strategiska kompassen för att till fullo införliva frågor som rör spridning av massförstörelsevapen i den gemensamma överenskommelsen om hot och att uppnå en gemensam strategisk kultur i denna fråga. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att inleda en reflektionsprocess om konsekvenserna av brexit för dess nedrustnings- och icke-spridningspolitik.

Europaparlamentet välkomnar EU:s betydande fortsatta ekonomiska bidrag till bland annat FN:s kontor för nedrustningsfrågor, IAEA, Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW) och FN:s generalsekreterares mekanism för utredning av påstådd användning av kemiska och biologiska vapen.

Europaparlamentet understryker den avgörande betydelsen av utbildning och medvetandehöjande åtgärder. Parlamentet vill därför att den tillgängliga expertisen inom icke-spridning och vapenkontroll, inbegripet på området kvantdatorteknik i EU, ska stärkas och att utbildningen av EU-personal och medlemsstaternas personal ska förbättras. Parlamentet understryker behovet av att stärka banden mellan den privata och den offentliga sektorn, den akademiska världen, tankesmedjor och det civila samhällets organisationer. Parlamentet välkomnar i detta avseende det fortsatta ekonomiska stödet till det europeiska nätverket för kärnutbildning, EU-konsortiet för icke-spridning och nedrustning och Europeiska centrumet för utbildning i kärnsäkerhet. Parlamentet understryker potentialen för samarbete mellan utbildningsprojekt och Europeiska säkerhets- och försvarsakademin. Parlamentet efterfrågar ytterligare investering i nedrustningsutbildning och underlättande av ungdomars engagemang.

Europaparlamentet understryker det utvidgade mandatet för transparensrapportering, samordning och verkställighet och det utvidgade tillämpningsområdet för skyldigheterna i förordningen om produkter med dubbla användningsområden.

Europaparlamentet uppmanar EU:s delegationer att sätta frågor om global och regional nedrustning, icke-spridning och vapenkontroll högt upp på dagordningen för den politiska dialogen med länder utanför EU, för att säkerställa att EU bidrar till insatser för att universalisera befintliga fördrag och styrmedel inom nedrustning, vapenkontroll och icke-spridning. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att arbeta ingående med att stärka utbildningen och kapacitetsuppbyggnaden hos våra närmaste partner, särskilt grannskapsländerna och utvidgningsländerna, på områdena nedrustning, icke-spridning och vapenkontroll. Parlamentet välkomnar EU:s bidrag till att mildra CBRN-riskerna i hela världen genom att ge stöd till partnerländer och lovordar EU:s initiativ om kompetenscentrum för begränsning av CBRN-risker, som finansieras inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

10.

Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sitt ledarskap när det gäller hjälp till offren och miljösanering som ett svar på konsekvenserna av kärnvapenprov i områden som påverkas av sådana prov. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att föreslå åtgärder som EU och dess medlemsstater kan vidta för att stärka EU:s roll i detta avseende.

11.

Europaparlamentet välkomnar Natos stöd till och underlättande av dialog mellan allierade och partner för att göra det möjligt för dem att fullgöra sina icke-spridningsskyldigheter. Parlamentet understryker att Natos allierade måste stå fast vid sitt åtagande att skapa förutsättningar för ytterligare minskning och långsiktig utplåning av kärnvapenarsenalen och att verka för en värld utan kärnvapen på grundval av ömsesidighet samt rättsligt bindande och verifierbara fördrag. Parlamentet understryker att alla stater måste inleda en konstruktiv och tillförlitlig dialog i denna fråga i relevanta internationella och bilaterala forum.

12.

Europaparlamentet betonar sitt fullständiga stöd för arbetet inom FN:s kontor för nedrustningsfrågor, FN:s generalsekreterares ambitiösa agenda för nedrustning och för de multilaterala samtalsdemokratiska förfarandena och förhandlingar som genomfördes i FN:s regi. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att alla intressenter, civilsamhället och den akademiska världen involveras och att medborgarna deltar i nedrustnings- och icke-spridningsdiskussioner på ett meningsfullt och balanserat sätt.

13.

Europaparlamentet stöder de förtroendeskapande åtgärder som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har antagit som viktiga bidrag till att begränsa missförstånd eller felberäkningar och säkerställa mer öppenhet och insyn. Parlamentet uppmuntrar alla kärnvapenstater att vidta nödvändiga åtgärder för att öka insynen i deras kärnvapenarsenaler.

14.

Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande att bidra till att upprätta en zon i Mellanöstern som är fri från massförstörelsevapen, i enlighet med resolutionen om Mellanöstern från 1995 års gransknings- och utvidgningskonferens mellan parterna i fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen, och EU:s främjande av förtroendebyggande åtgärder till stöd för denna process på ett fullständigt, kontrollerbart och oåterkalleligt sätt.

15.

Europaparlamentet är oroat över Nordkoreas fortsatta kärntekniska och ballistiska verksamhet i strid med ett flertal resolutioner från FN:s säkerhetsråd och över landets utveckling av ny kapacitet. Parlamentet upprepar sin önskan att arbeta för en fullständig, oåterkallelig och kontrollerbar kärnvapennedrustning på Koreahalvön och anser att EU bör fortsätta sina ansträngningar för att utplåna alla massförstörelsevapen på Koreahalvön. Parlamentet uppmanar med kraft Nordkorea att omedelbart upphöra med sin kärntekniska verksamhet och robotverksamhet och med andra program för massförstörelsevapen och bärarsystem, fullt ut följa alla relevanta resolutioner från FN:s säkerhetsråd, snarast underteckna och ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och återansluta sig till icke-spridningsfördraget.

16.

Europaparlamentet uppmanar de stater som står utanför icke-spridningsfördraget och som innehar kärnvapen att avstå från spridning av all militär kärnteknik och att bli part i icke-spridningsavtalet.

17.

Europaparlamentet noterar ikraftträdandet av fördraget om förbud mot kärnvapen och erkänner dess vision för en kärnvapenfri värld. Parlamentet påminner om att icke-spridningsfördragets roll som ett oumbärligt forum för att uppnå målet om kärnvapennedrustning och säkerställa internationell stabilitet och kollektiv säkerhet inte får försvagas. Parlamentet understryker vikten av icke-spridningsfördraget, i vilket 191 stater är parter, framhäver behovet av att säkerställa att det är effektivt och uppmanar därför alla stater som är parter i icke-spridningsfördraget att på ett konstruktivt sätt engagera sig inom ramen för detta fördrag och enas om realistiska, effektiva, påtagliga, ömsesidiga och kontrollerbara åtgärder som bidrar till uppnåendet av det slutliga, gemensamma långsiktiga målet om kärnvapennedrustning. Parlamentet anser att fördraget om förbud mot kärnvapen inte bör försvaga medlemsstaternas säkerhet.

18.

Europaparlamentet påminner om IAEA:s centrala roll som garant för deltagande staters efterlevnad av bestämmelserna i icke-spridningsfördraget. Parlamentet betonar att organets kontrollverksamhet är avgörande för att förhindra spridning av kärnvapen, och uppmanar de stater som ännu inte har ratificerat IAEA:s tilläggsprotokoll att göra det utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar de stater som har upphört att tillämpa tilläggsprotokollet att återgå till efterlevnad.

19.

Europaparlamentet framhåller IAEA:s avgörande roll när det gäller att övervaka och kontrollera Irans efterlevnad av kontrollavtalet, och lovordar särskilt den viktiga roll som IAEA har spelat sedan den 23 februari 2021, genom att genomföra en tillfällig bilateral teknisk överenskommelse med Iran som gör det möjligt för IAEA att fortsätta med sin nödvändiga kontroll- och övervakningsverksamhet.

20.

Europaparlamentet ger på nytt uttryck för sitt fullständiga stöd för den gemensamma övergripande handlingsplanen som en central del av den internationella strukturen för icke-spridning av kärnvapen. Parlamentet betonar att ett fullständigt genomförande av avtalet är avgörande för Europas säkerhet och för stabiliteten och säkerheten i Mellanöstern och resten av världen. Parlamentet välkomnar EU:s fortsatta kontakter med Iran i frågor som rör civilt kärntekniskt samarbete och de åtgärder som vidtagits för att genomföra projekt för att förbättra kärnsäkerheten enligt bilaga III till den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet uppmanar Iran att omedelbart upphöra med sin kärntekniska verksamhet som strider mot den gemensamma övergripande handlingsplanen, vilken bör gå hand i hand med hävandet av alla kärnteknikrelaterade sanktioner. Parlamentet uppmanar samtliga parter att återuppta förhandlingarna i syfte att återupprätta en fullständig och effektiv efterlevnad av avtalet.

21.

Europaparlamentet bekräftar att ikraftträdandet och ratificeringen av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar, såsom ett starkt tillits- och förtroendeskapande instrument, fortsätter att vara ett viktigt mål i EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen. Parlamentet konstaterar att fördraget har ratificerats av 170 stater och påpekar att åtta länder fortfarande måste göra detta för att fördraget ska träda i kraft. Parlamentet välkomnar EU:s diplomatiska ansträngningar för att nå ut till icke-signatärstater i syfte att säkra deras engagemang för ratificering och allmän anslutning till fördraget. Parlamentet välkomnar EU:s stöd, bland annat genom finansiella bidrag, till den verksamhet som bedrivs av den förberedande kommissionen för organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och som syftar till att stärka dess kontroll- och övervakningskapacitet. Parlamentet uppmanar alla stater som inte har undertecknat fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar att ansluta sig, och uppmanar med kraft alla stater som har undertecknat men inte ratificerat detta fördrag att göra det. Parlamentet uppmanar alla stater att avstå från kärnsprängningar.

22.

Europaparlamentet upprepar sitt långvariga stöd till inledandet av förhandlingar om fördraget om förbud för framställning av klyvbart material för kärnvapen, och uppmanar alla kärnvapenstater som ännu inte har gjort det att anta ett omedelbart moratorium för framställning av klyvbart material för kärnvapen och andra kärnladdningar.

23.

Europaparlamentet beklagar på nytt djupt dels att Förenta staterna och Ryska federationen frånträtt avtalet om medeldistanskärnvapen (INF-avtalet) till följd av Rysslands fortsatta underlåtenhet att följa det, dels bristen på kommunikation mellan parterna. Parlamentet är särskilt oroat över en eventuell återkomst av markbaserade medeldistansrobotar (IRBM) i det europeiska insatsområdet i sammanhanget efter INF-avtalet, och över en ny kapprustning och återmilitarisering i Europa. Parlamentet välkomnar Förenta staternas och Rysslands åtagande att fortsätta arbeta för att uppnå sina uttalade gemensamma mål att säkerställa förutsägbarhet på det strategiska området och minska riskerna för väpnade konflikter och hot om kärnvapenkrig. Parlamentet uppmanar med kraft båda sidor att utnyttja detta tillfälle för att lägga en ambitiös grund för att återuppta förhandlingarna om en ny struktur för vapenkontroll och riskreducerande åtgärder som tar hänsyn till den föränderliga geopolitiska situationen och framväxten av nya makter.

24.

Europaparlamentet uppmanar alla andra länder, särskilt Kina, som innehar eller håller på att utveckla system för interkontinentala robotar och medeldistansrobotar (IRBM), att engagera sig i insatser för att multilateralisera och universalisera det avtal som följer efter INF-avtalet, med beaktande av den senaste utvecklingen i vapensystem, och att aktivt delta i diskussioner om alla eventuella övriga avtal om vapenkontroll.

25.

Europaparlamentet noterar med oro den pågående moderniseringen och breddningen av Kinas kärnvapenarsenal, inbegripet hypersoniska kärnvapendugliga robotar. Parlamentet uppmanar Kina att aktivt och i god tro engagera sig i internationella förhandlingar om vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning.

26.

Europaparlamentet noterar med oro Rysslands ofta förekommande överträdelser av internationella normer och fördrag, tillsammans med landets alltmer fientliga kärnvapenretorik mot medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att upphöra med sin fientliga verksamhet och återigen efterleva internationella normer. Parlamentet är särskilt oroat över Rysslands kärnvapenprov och uppbyggnad av sin flotta av atomdrivna och konventionellt drivna isbrytare i Arktis. Parlamentet framhåller att sådan verksamhet strider mot målet att upprätthålla stabilitet och fred och även kan vara mycket farlig för den ömtåliga miljön i Arktis.

27.

Europaparlamentet välkomnar varmt Förenta staternas och Ryska federationens beslut att förlänga Start-avtalet som ett viktigt bidrag till icke-spridningsfördragets kommande 10:e granskningskonferens och till genomförandet av artikel VI i Start-avtalet. Parlamentet framhåller att förlängningen av detta skulle kunna utgöra grunden för förhandlingar om ett nytt vapenkontrollavtal som omfattar både utplacerade och icke-utplacerade vapen samt strategiska och icke-strategiska vapen. Parlamentet uppmanar båda signatärerna att grundligt bedöma alla alternativ när det gäller vilket tillämpningsområde, vilken utplacering och vilka vapenkategorier som ska omfattas, och efterlyser dialog med andra kärnvapenländer och deras deltagande i förhandlingar om eventuella nya vapenkontrollavtal, särskilt Kina, mot bakgrund av landets fortsatta ökning och modernisering av sin kärnvapenarsenal, samt Förenade kungariket och Frankrike. Parlamentet uppmanar alla kärnvapenstater att på nytt bekräfta principen att ett kärnvapenkrig inte kan vinnas och aldrig får utkämpas.

28.

Europaparlamentet betonar vikten av presidenternas initiativ, som syftar till att minska användningen av utplacerade kortdistansbaserade ”taktiska” kärnvapen. Parlamentet noterar med oro Rysslands pågående program för att modernisera sina icke-strategiska kärnvapen, som väcker frågor om landets överensstämmelse med målen i presidenternas initiativ. Parlamentet påminner om att presidenternas initiativ, trots att de inte är bindande, har spelat en avgörande roll för vapenkontrollstrukturen, och uppmanar både Förenta staterna och Ryska federationen att hålla fast vid sina åtaganden om icke-strategiska kärnvapen och öka öppenheten vad gäller respektive parters vapen, modernisering och utveckling av nya vapen.

29.

Europaparlamentet betonar att det internationella samfundet måste arbeta med åtgärder för att motverka risken för spridning av missiler. Parlamentet uppmanar stater som har ett betydande antal kryssningsrobotar att som ett första steg fokusera på förtroende- och öppenhetsåtgärder, däribland förhandlingar om och antagande av uppförandekoder för utplacering och användning av kryssningsrobotar. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att inleda en dialog med exportstaterna för att säkerställa att de fullt ut ansluter sig till och samordnar insatserna genom kontrollsystemet för missilteknik, det enda befintliga multilaterala arrangemang som omfattar överföring av missiler och missilrelaterad utrustning.

30.

Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts av vice ordföranden/den höga representanten i syfte att främja universaliseringen av Haag-uppförandekoden mot spridning av ballistiska missiler, som är det enda multilaterala instrumentet för transparens och förtroendeskapande med fokus på spridning av ballistiska missiler, för att ytterligare bidra till insatserna för att begränsa spridningen av ballistiska missiler som kan bära massförstörelsevapen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att leda insatserna för ökad samordning mellan Haag-uppförandekoden och andra instrument för vapenkontroll.

31.

Europaparlamentet betonar den avgörande roll som fördraget om observationsflygningar spelar i de transatlantiska förbindelserna och dess värdefulla bidrag till den globala vapenkontrollstrukturen och till förtroendeskapande åtgärder, öppenhet i fråga om den militära verksamhet som signatärstaterna bedriver och långsiktig europeisk och global stabilitet. Parlamentet framhåller att fördraget om observationsflygningar gav mindre europeiska stater kapacitet att övervaka sina grannar och ställa dem till svars för deras militära verksamhet. Parlamentet beklagar att den ryska statsduman nyligen antog ett lagförslag om utträde och att Förenta staterna frånträtt fördraget om observationsflygningar. Parlamentet uppmanar de återstående signatärerna att fortsätta att tillämpa fördraget. Parlamentet uppmanar med kraft Förenta staterna och Ryska federationen att återuppta dialogen i syfte att återansluta sig till fördraget och genomföra det fullt ut på ett effektivt och kontrollerbart sätt. Parlamentet uppmanar med kraft de återstående staterna att ytterligare stärka fördraget som en förtroendebyggande åtgärd genom att utvidga dess tillämpningsområde så att det inbegriper utbyte mellan forskare, krishanteringssamarbete, miljöövervakning och andra uppdrag.

32.

Europaparlamentet är oroat över det hot som kemisk krigföring utgör till följd av den mest betydande och ihållande användningen av kemiska vapen på årtionden. Parlamentet är särskilt oroat över vissa statliga och icke-statliga aktörers ökade förmåga att producera förbjudna kemiska agenser snabbare och med begränsade detektionsindikatorer. Parlamentet insisterar på behovet av att upprätthålla den globala etiska normen mot kemiska vapen genom att förhindra straffrihet för användning av dem. Parlamentet begär att EU:s nyligen antagna globala system för sanktioner avseende mänskliga rättigheter ska användas effektivt för att upprätthålla denna norm. Parlamentet välkomnar rådets antagande av ett övergripande sanktionssystem för att ta itu med de ökande överträdelserna i samband med produktionen, lagringen, användningen och spridningen av kemiska vapen. Parlamentet upprepar sin djupa oro över mordförsöken på Aleksej Navalnyj samt Sergej och Julia Skripal med användning av det förbjudna nervgiftet novitjok, som betraktas som kemiska vapen enligt konventionen om kemiska vapen. Parlamentet välkomnar de sanktioner som infördes mot ryska tjänstemän den 14 oktober 2020 som svar på denna uppenbara kränkning av internationella normer och Rysslands internationella åtaganden. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att lämna kritiska svar på förgiftningen av Kremlkritikern Aleksej Navalnyj, på begäran av en grupp bestående av 45 västländer enligt OPCW:s regler.

33.

Europaparlamentet lovordar den avgörande roll som OPCW spelat för verifierad destruktion av kemiska agenser. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag utvecklingen och den storskaliga användningen av kemiska vapen av stater som är medlemmar i konventionen om kemiska vapen, och fördömer de många människorättskränkningar och grymheter som begåtts av Bashar al-Assads regim i Arabrepubliken Syrien. Parlamentet understryker att ansvarsskyldighet för sådana allvarliga överträdelser av konventionen om kemiska vapen måste säkerställas. Parlamentet välkomnar det beslut som fattades vid det tjugofemte mötet i konferensen för de stater som är parter i konventionen om kemiska vapen om att upphäva vissa av Syriens rättigheter och privilegier inom ramen för Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW). Parlamentet välkomnar EU:s fortsatta stöd till generalsekreterarens mekanism för utredning av påstådd användning av kemiska och biologiska vapen och toxinvapen, samtidigt som man betonar vikten av att säkerställa dess ansvarsskyldighet. Parlamentet fördömer försöken att undergräva mekanismens oberoende ställning genom att underställa den FN:s säkerhetsråd.

34.

Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för BTV-konventionen, som förbjuder användningen av farliga virus, bakterier och giftiga ämnen mot människor. Parlamentet välkomnar EU:s finansiella bidrag direkt till BTV-konventionen och till stöd för en förstärkt biosäkerhet utanför EU. Parlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/den höga representanten att fortsätta sina insatser för att främja universaliseringen av BTV-konventionen. Parlamentet betonar behovet av utökade insatser för att genomföra en rättsligt bindande mekanism för kontroll av efterlevnaden av icke-spridningsfördraget. Parlamentet uppmanar alla parter, inbegripet Förenta staterna, att återuppta förhandlingarna genom den tillfälliga arbetsgruppen för BTV-konventionen.

35.

Europaparlamentet understryker det viktiga arbete som EU:s satellitcentrum utför för att använda rymdtillgångar, satellitbilder och geospatiala underrättelser för att övervaka efterlevnaden av åtagandena om nedrustning och icke-spridning av massförstörelsevapen.

36.

Europaparlamentet konstaterar att det gjorts snabba framsteg i utvecklingen av AI-baserade system på det militära området. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till EU att inta en ledarroll i internationella regleringsinsatser för att säkerställa att utvecklingen och tillämpningen av AI för militär användning håller sig inom de strikta gränser som fastställs i internationell rätt, inbegripet internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning. Parlamentet uppmanar EU att också bana väg för globala förhandlingar för att uppdatera alla befintliga instrument för vapenkontroll, nedrustning och icke-spridning, så att AI-baserade system som används i krigföring beaktas. Parlamentet understryker att framväxande teknik som inte omfattas av internationell rätt bör bedömas utifrån humanitetsprincipen och allmänt gällande etiska normer. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och Europeiska rådet att anta en gemensam ståndpunkt om autonoma vapensystem vilken säkerställer meningsfull mänsklig kontroll över de kritiska funktionerna i vapensystem. Parlamentet insisterar på att EU stöder FN:s konvention om vissa konventionella vapen, där de höga fördragsslutande parterna bidrar till arbetet i gruppen med statliga experter på ny teknik med anknytning till dödliga autonoma vapensystem, för att nå samförstånd om ett rättsligt bindande instrument som skulle förbjuda helt autonoma vapen utan meningsfull mänsklig kontroll.

37.

Europaparlamentet uppmanar EU att öka sina investeringar i AI-kapacitet som motsvarar medlemsstaternas operativa koncept. Parlamentet understryker att AI:s allt större betydelse också kräver ökat samarbete med likasinnade partner.

38.

Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att kvinnor deltar i konferenser och forum för nedrustning och icke-spridning på ett jämställt, fullvärdigt och meningsfullt sätt, inbegripet diplomati för nedrustning och alla beslutsprocesser som rör nedrustning.

39.

Europaparlamentet påpekar att det behövs ytterligare åtgärder för att bekämpa finansieringen av massförstörelsevapen för att störa teknik- och kunskapsöverföringen till fientliga icke-statliga aktörer, och påpekar det möjliga hot som CBRN-terrorism utgör för vår kollektiva säkerhet. Parlamentet påpekar att EU måste främja ansvarsfull vetenskap för att förhindra missbruk av vetenskaplig forskning och vetenskapliga experiment. Parlamentet understryker behovet av att bekämpa smuggling av och olaglig handel med CBRN-material och av att förebygga avledningsrisker. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att ta itu med denna fråga i sitt förväntade gemensamma meddelande om en strategi till stöd för avväpning, demobilisering och återanpassning av f.d. stridande.

40.

Europaparlamentet betonar behovet av att öka insatserna för att ytterligare stärka EU:s beredskap och åtgärder mot CBRN-hot genom utveckling av sanerings-, lagrings- och övervakningskapacitet inom ramen för EU:s befintliga civilskyddsmekanism.

41.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet och kommissionen.

(1) EUT C 449, 23.12.2020, s. 149.

(2) EUT C 404, 6.10.2021, s. 63.

(3) EUT C 404, 6.10.2021, s. 240.

(4) EUT C 456, 10.11.2021, s. 78.

(5) EUT C 433, 23.12.2019, s. 86.

(6) EUT C 440, 30.12.2015, s. 97.

(7) EUT C 215, 19.6.2018, s. 202.

(8) EUT L 206, 11.6.2021, s. 1.

(9) EUT C 341, 13.10.2020, s. 1.

(10) EUT C 298, 26.7.2021, s. 1.

(11) EUT L 90, 10.4.2010, s. 8.

(12) EUT L 372 I, 9.11.2020, s. 4.

(13) EUT L 207, 30.6.2020, s. 15.

(14) EUT L 149, 7.6.2019, s. 63.

(15) EUT L 259, 16.10.2018, s. 12.

(16) EUT L 341, 15.10.2020, s. 1.

(17) EUT L 207, 30.6.2020, s. 36.

(18) EUT L 19, 22.1.2019, s. 11.

(19) Frankrike, Tyskland och Förenade kungariket.