P9_TA(2021)0454

Stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser

Europaparlamentets resolution av den 11 november 2021 om tillämpning av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (2021/2018(INI))

(2022/C 205/04)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 2 och 10.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—	med beaktande av artiklarna 224 och 325 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (1) (förordningen), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/673 av den 3 maj 2018 (2) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2019/493 av den 25 mars 2019 (3), särskilt artikel 38.1,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget (4) (budgetförordningen),

—	efter samråd med myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (myndigheten) och dess årliga verksamhetsrapporter,

—	med beaktande av rapporten från Europaparlamentets generalsekreterare till presidiet av den 19 april 2021 om finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser på europeisk nivå,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av budgetkontrollutskottets yttrande,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A9-0294/2021), och av följande skäl:

A.	Starka politiska partier och stiftelser på EU-nivå är avgörande för utvecklingen av en verkligt offentlig sfär inom EU.

B.	De europeiska politiska partierna bör spela en mer central roll i valet till Europaparlamentet och bidra till att skapa politisk medvetenhet om EU och uttrycka EU-medborgarnas vilja. Politisk mångfald är avgörande för den offentliga debatten och för att uttrycka medborgarnas val.

C.	Partier kan inte betraktas som opartiska enheter i den politiska konkurrensen, och finansieringen av dem kan inte reduceras till opolitiska utgifter.

I de europeiska politiska stiftelsernas mandat ingår att öka den politiska medvetenheten om och bidra till debatten om EU-politiska frågor och den europeiska integrationsprocessen, och inom denna ram utvecklar de också erbjudanden som inte enbart riktar sig till ett visst partis medlemmar eller väljare, utan är öppna för alla på samma villkor.

E.	De europeiska politiska partierna och stiftelserna bör samarbeta med sina nationella medlemspartier och partner för att hjälpa dem att föra unionen och dess politik närmare medborgarna och stärka den demokratiska legitimiteten.

F.	De europeiska politiska partierna bör samarbeta med sina motsvarande nationella motparter för att underlätta ett interaktivt deltagande i EU-frågor.

För att de europeiska politiska partierna och stiftelserna ska fortsätta att vara medvetna om och ge uttryck för unionsmedborgarnas vilja är det mycket viktigt att deras roll och funktion inte begränsas till frågor av uteslutande europeisk betydelse på unionsnivå. Dessa europeiska politiska partier och stiftelser bör tillåtas att använda sina medel för att finansiera all verksamhet som bidrar till att informera EU-medborgarna och öka medvetenheten om frågor som rör EU:s politik.

H.	Tillräckliga ekonomiska medel är en förutsättning för att europeiska politiska partier och stiftelser ska kunna utföra sina uppgifter, och fullständig transparens och ansvarsskyldighet bör vara ett villkor för att de ska komma i åtnjutande av offentliga medel från unionens budget.

Europeiska politiska partier och stiftelser kan spela en roll när det gäller att främja EU:s politik gentemot grannländerna inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och som en del av unionens yttre förbindelser. De bör därför vara öppna för medlemskap för partier eller enskilda från dessa länder och få bidrag från dem, förutsatt att fullständig transparens och efterlevnad av artikel 325 i EUF-fördraget och unionens bestämmelser om bekämpning av bedrägeri och korruption säkerställs.

J.	Det bör vara möjligt för europeiska politiska partier och stiftelser att ha ytterligare inkomstkategorier utöver bidrag och donationer.

K.	Om medfinansieringssatsen för europeiska politiska partier anpassas till den nivå som gäller för politiska stiftelser förhindras en ackumulering av skulder.

Systemet för administrativ kontroll av utgifter bör förenklas, med vederbörlig respekt för öppenhet och korrekt användning av offentliga medel, och kravet på redovisning i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna bör slopas eftersom det inte speglar de europeiska politiska partiernas och stiftelsernas karaktär och utgör en onödig tidskrävande och kostsam börda.

M.	Genom att anpassa överföringsperioden för europeiska politiska stiftelser till de krav som ställs på politiska partier skulle man undvika en andra revisionsnivå och därmed avsevärt minska stiftelsernas administrativa börda.

Utvärdering av förordningens tillämpning

Europaparlamentet påminner om att förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser är den rättsliga ram som fastställer deras rättigheter och skyldigheter. Parlamentet betonar att den finansiering som beviljas enligt förordningen utgör en del av Europeiska unionens allmänna budget och därför bör genomföras i enlighet med budgetförordningen, med betoning på den allmänna principen om sund ekonomisk förvaltning.

Europaparlamentet noterar att 2018 var det första året för genomförandet av förordningen. Parlamentet välkomnar den årliga verksamhetsrapport för 2019 som lagts fram av myndigheten. Parlamentet noterar de viktigaste aktiviteterna och utmaningarna under 2019. Parlamentet noterar att myndigheten genomförde sin första granskning av räkenskaperna för europeiska politiska partier och stiftelser i samband med valet till Europaparlamentet 2019, för att säkerställa efterlevnad av förordningen, medan Europaparlamentets generaldirektorat för ekonomi såg till att budgetförordningen följdes. Parlamentet välkomnar att myndigheten inte behövde ålägga sanktioner mot något europeiskt politiskt parti eller någon europeisk politisk stiftelse under 2019. Parlamentet noterar dessutom att myndigheten intervenerade i förfaranden vid Europeiska unionens tribunal och samarbetade med medlemsstaterna för att inrätta ett nätverk av nationella kontaktpunkter och dataskyddsmyndigheter.

Europaparlamentet påminner om att det enligt artikel 38 i förordningen ska anta en rapport om tillämpning av förordningen senast i slutet av 2021, och att kommissionen ska lägga fram en rapport om samma fråga senast sex månader därefter, vilken måste åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av förordningen. Parlamentet noterar att kommissionens färdplan bland annat syftar till att skärpa de finansiella bestämmelserna och tillämpningsföreskrifterna, minska den administrativa bördan, öka transparensen och stärka EU-medborgarnas verkliga valrepresentation. Parlamentet påpekar dessutom vikten av att ta itu med risken för utländsk inblandning och överträdelser av dataskyddsreglerna.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens tillkännagivande av en ny europeisk handlingsplan för demokrati, inklusive ett lagstiftningsförslag för att säkerställa större transparens i samband med betald politisk reklam och en översyn av lagstiftningen om finansiering av europeiska politiska partier och stiftelser. Parlamentet upprepar sitt förslag om ändring av förordningen, såsom det uttrycktes i dess resolution av den 26 november 2020 om utvärdering av valet till Europaparlamentet (5), med avseende på deltagande i val till Europaparlamentet, insyn i finansieringen och förbud mot donationer från privata och offentliga organ från länder utanför EU.

Europaparlamentet konstaterar att förordningen har förbättrat ställningen för europeiska politiska partier och stiftelser jämfört med den tidigare rättsliga ram som inrättades genom förordning (EG) nr 2004/2003 (6), särskilt genom att erkänna att dessa enheter är juridiska personer i unionen och genom att inrätta en oberoende myndighet.

Europaparlamentet erkänner rollen för myndigheten, som har tagit på sig de uppgifter som den anförtrotts enligt förordningen.

Europaparlamentet konstaterar dock att ett antal administrativa och politiska hinder fortfarande hindrar europeiska politiska partier och stiftelser från att nå sin fulla potential som aktiva och synliga aktörer i den europeiska demokratin, både på europeisk nivå och i EU:s medlemsstater.

Europaparlamentet understryker vikten av registrering av europeiska politiska partier och stiftelser, eftersom det kräver efterlevnad av alla villkor i förordningen, särskilt respekten för unionens värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, och ställer som villkor för berättigande till finansiering från unionens budget att detta krav uppfylls, liksom behovet av att säkerställa full transparens.

Europaparlamentet anser i detta avseende att förordningen bör ändras för att klargöra att respekten för EU:s grundläggande värden bör gälla både det europeiska politiska partiet självt och dess medlemspartier.

10.

Europaparlamentet välkomnar förstärkningen av bestämmelserna om övervakning av europeiska politiska partiers och stiftelsers respekt för unionens grundläggande värden och för förfarandet för att hantera överträdelser, inklusive sanktioner och återvinning av medel.

11.

Europaparlamentet anser att den senaste ändringen av förordningen, genom vilken det infördes sanktioner för överträdelser av dataskyddsreglerna, var ett första användbart steg men bör stärkas ytterligare.

12.

Europaparlamentet anser att det nuvarande systemet för kontroll av efterlevnaden av reglerna för användning av stöd och bidrag måste förbättras i fråga om tydlighet, effektivitet och snabbhet.

13.

Europaparlamentet anser att det är en källa till förvirring och rättsosäkerhet att låta europeiska politiska partier och stiftelser omfattas av EU-regler och nationella regler som fastställs i olika rättsliga instrument. Parlamentet föreslår därför att man ytterligare harmoniserar och stärker reglerna för europeiska politiska partier och stiftelser för att säkerställa en övergripande EU-rättslig ram för europeiska politiska partier och stiftelser som särskilt tar upp villkoren för registrering, struktur och verksamhet, synlighet och transparens samt sanktioner.

14.

Europaparlamentet betonar att finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser måste vara transparent, måste omfattas av artikel 325 i EUF-fördraget, inte kan missbrukas och uteslutande måste stödja politiska program och politisk verksamhet i enlighet med unionens grundläggande principer i artikel 2 i EU-fördraget.

Identifierade problem

15.

Europaparlamentet påminner om att det i förordningen fastställs att de nationella medlemspartierna på sina webbplatser ska visa deras europeiska partis logotyp, politiska program och webblänk ”på ett klart synligt och användarvänligt sätt” för att det europeiska politiska partiet ska få tillgång till medel. Parlamentet är bekymrat över att de nationella medlemspartierna, enligt European Democracy Consultings Logos-projekt, till övervägande del misslyckas med att ordentligt genomföra förordningens krav på att visa logotypen, eftersom endast 15 % av medlemspartierna visar logotypen på ett tydligt och användarvänligt sätt.

16.

Europaparlamentet understryker behovet av att göra definitionen av indirekt finansiering från europeiska politiska partier och stiftelser till nationella motsvarigheter och medlemmar mer exakt och enklare, i syfte att inte hindra deras nödvändiga samarbete när det gäller att främja och förklara EU:s politik, liksom deras engagemang för EU-medborgarna.

17.

Europaparlamentet betonar att förbudet mot finansiering av folkomröstningskampanjer om EU-frågor strider mot syftet med europeiska politiska partier och stiftelser.

18.

Europaparlamentet framhåller att finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser till sin natur är kopplad till registreringskriterierna i förordningen. Parlamentet erkänner behovet av att se till att kriterierna för registrering och medlemskap möjliggör en inkluderande och verklig representation av politiska partier som är aktiva på EU-nivå, samtidigt som man undviker att hindra mindre politiska partiers demokratiska representation på samma nivå. Parlamentet påminner om de debatter som hållits i dess utskott för konstitutionella frågor om tröskeln för registrering och medborgarstöd. Parlamentet konstaterar att det efter brexit finns ett ökat behov av att se över olika kategorier av partimedlemskap och uttagandet av medlemsavgifter. Parlamentet föreslår därför en översyn av registreringskraven och representationskriterierna, inklusive en diskussion om direkt medlemskap för medborgarna.

19.

Europaparlamentet beklagar den snäva tolkning av begreppet medlemskap som fastställs i rättspraxis, och beklagar även bristen på tydliga definitioner av villkoren för medlemskap i europeiska politiska partier samt bristen på differentierad tillhörighet till europeiska politiska stiftelser i förordningen. Parlamentet konstaterar att detta inte medger flexibilitet i de europeiska politiska partiernas och stiftelsernas interna organisation, särskilt när det gäller associerade medlemmar och partner till europeiska politiska stiftelser, inbegripet sådana från tidigare medlemsstater och andra europeiska länder. Parlamentet är bekymrat över att denna snäva tolkning utan goda skäl hindrar europeiska politiska partier från att få finansiella bidrag från sådana medlemmar. Parlamentet anser att formerna för medlemskap och anslutning till europeiska politiska stiftelser, liksom forskningspartnerskap med dem, också bör klargöras.

20.

Europaparlamentet anser att förbudet mot partiöverskridande medlemskap och medlemskap mellan stiftelser bör förtydligas och utvidgas.

21.

Europaparlamentet understryker att inkomstkategorierna definieras alltför snävt i förordningen och att de i synnerhet inte tar hänsyn till andra möjliga lagligt förvärvade egna medel.

22.

Europaparlamentet betonar att den medfinansieringsnivå som införts, särskilt för europeiska politiska partier, har visat sig vara mycket svår att uppnå.

23.

Europaparlamentet anser att kravet på att räkenskaperna för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska upprättas både i enlighet med de nationella revisionsstandarderna i den medlemsstat där de är baserade och i enlighet med internationella redovisningsstandarder inte tillför något mervärde och medför onödiga kostnader och tidsfördröjningar.

24.

Europaparlamentet beklagar att en bristfällig utformning av förordningen begränsar de europeiska politiska partiernas förmåga att verkligen fullgöra sin roll som moderna politiska partier som knyter medborgarna till det politiska systemet. De europeiska politiska partierna är nämligen okända för medborgarna på grund av de begränsade möjligheterna till individuellt medlemskap och deras begränsade roll när det gäller att påverka beslutsfattandet och utformningen av de offentliga agendorna, och de mobiliserar därför inte tillnärmelsevis lika många aktivister som nationella och regionala partier.

25.

Europaparlamentet påpekar att myndigheten har begränsade befogenheter när det gäller att kontrollera om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse åsidosätter EU:s delade värden och hittills aldrig har inlett det komplicerade förfarandet för bristande efterlevnad. Parlamentet begär att inrättandet av myndigheten stärks för att bättre kunna övervaka alla kriterier som fastställs i förordningen, inbegripet respekten för unionens värden och den demokratiska styrningen av europeiska politiska partier och efterlevnaden av relevanta regler och genomförandet av sanktioner, samt för att säkerställa dess fullständiga oberoende och neutralitet.

26.

Europaparlamentet noterar med oro att flera befintliga transnationella politiska partier som är aktiva i EU-politiken och företrädda i Europaparlamentet inte får registrera sig officiellt som europeiska politiska partier på grund av oproportionerliga krav som fastställs i förordningen och som hindrar mindre politiska partiers demokratiska representation på EU-nivå.

Förslag till förbättringar

27.

Europaparlamentet anser att en tydlig uppsättning regler och villkor bör fastställas för att europeiska politiska partier och stiftelser och deras medlemmar gemensamt ska kunna organisera och samfinansiera verksamhet som rör EU-frågor. Parlamentet anser att det för sådan gemensam verksamhet bör krävas att det europeiska politiska partiets logotyp visas vid sidan av det nationella medlemspartiets logotyp.

28.

Europaparlamentet understryker att ingen regel bör hindra politiska partiers företrädare och medarbetare från att delta i evenemang som rör europeiska politiska stiftelser, vilket motiveras av deras natur.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tydliga krav och detaljerade riktlinjer för synligheten för det europeiska politiska parti där de är medlemmar, i syfte att säkerställa efterlevnaden av artikel 18.2 a i förordningen om att visa europeiska politiska partiers logotyper vid sidan av nationella eller regionala partiers logotyper.

30.

Europaparlamentet framhåller att man vid den första översynen av räkenskaperna konstaterade att det fanns utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller detaljnivån och jämförbarheten för den information som de europeiska partierna och stiftelserna blivit uppmanade att lämna in. Parlamentet välkomnar att det 2020 infördes mallar för att underlätta processen. Parlamentet noterar att merparten av de europeiska politiska partiernas och stiftelsernas ekonomiska resurser under 2019 gick till personal, möten och informationsinsamling.

31.

Europaparlamentet anser att sund ekonomisk förvaltning och transparens kräver strikta regler för utgifternas stödberättigande. Parlamentet efterlyser uttryckliga bestämmelser för verksamhet som bedrivs med större internationella organisationer och partner från länder utanför EU samt detaljerade regler för personal- och sammanträdeskostnader, särskilt i fråga om tak och upphandlingsförfaranden.

32.

Europaparlamentet begär att förbudet mot finansiering av folkomröstningskampanjer ska hävas så att europeiska politiska partier kan finansiera folkomröstningskampanjer som är kopplade till genomförandet av EU-fördraget eller EUF-fördraget.

33.

Europaparlamentet insisterar på att olika kategorier av medlemskap för partier, stiftelser och forskningspartnerskap med stiftelser ska erkännas, att medlemskap för medlemmar från Europarådets medlemsstater och andra europeiska länder ska tillåtas, att en kategori av forskningspartner ska inrättas för stiftelser och att europeiska politiska partier och stiftelser ska ha rätt att lagligen ta ut medlemsavgifter på grundval av en allmän bidragsordning som på samma sätt är tillämplig på alla deras medlemmar.

34.

Europaparlamentet understryker behovet av en definition av medlemmar för att skapa rättssäkerhet när det gäller de olika typerna av medlemskap, medlemmarnas förhållande till det europeiska politiska parti de ansluter sig till och de krav som de måste uppfylla.

35.

Europaparlamentet föreslår att förbudet mot partiöverskridande medlemskap utvidgas till att omfatta ledamöter i nationella och regionala parlament och församlingar.

36.

Europaparlamentet stöder inrättandet av ytterligare inkomstkategorier för att täcka alla inkomstkällor för politiska partier och politiska stiftelser, snarare än enbart bidrag och donationer, såsom skapandet av en ny kategori av ”andra egna medel” som omfattar bidrag från gemensam verksamhet, försäljning av publikationer, deltagaravgifter för konferenser eller workshoppar eller annan verksamhet som är direkt kopplad till politiska åtgärder.

37.

Europaparlamentet ser gärna att den erforderliga satsen för egna medel när det gäller politiska partier sänks till 5 % i stället för 10 %, så att den anpassas till den sats som gäller för stiftelser.

38.

Europaparlamentet förespråkar en förlängning av överföringsperioden för stiftelser till att omfatta hela det påföljande året (N+1), så att den anpassas till den period som gäller för partier.

39.

Europaparlamentet begär att skyldigheten för europeiska politiska partier och stiftelser att lämna in sina årsredovisningar på grundval av de internationella redovisningsstandarderna, utöver de allmänt accepterade redovisningsprinciperna, avskaffas.

40.

Europaparlamentet påminner om den roll som andra organ för finansiell kontroll spelar inom sina respektive mandat, nämligen Europeiska revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet noterar, i samband med revision och kontroll, att det är viktigt att utgifter för europeiska politiska partier inte bara underställs ett internt revisionssystem och deras medlemmars beslut, utan även underställs en extern revisor, offentliga myndigheter och offentlig granskning.

41.

Europaparlamentet föreslår att de europeiska politiska partiernas och stiftelsernas utgifter ska omfattas av en mekanism för egenkontroll och ett internt revisionssystem, och stå under tillsyn av en extern revisor och av Europeiska revisionsrätten samt offentlig tillsyn.

42.

Europaparlamentet rekommenderar en harmoniserad tidsram för den rapportering och de kontroller som utförs av de europeiska politiska partierna, myndigheten respektive parlamentet för att undvika att de slutliga finansieringsbeloppen behöver beräknas på nytt, samtidigt som de tidsfrister som föreskrivs i de relevanta bestämmelserna beaktas.

43.

Europaparlamentet förespråkar ökad insyn i finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser genom att det införs en skyldighet för parlamentet att på ett användarvänligt sätt offentliggöra de årsredovisningarna som det mottar. Parlamentet understryker att informationen om registreringen och den ekonomiska situationen för europeiska politiska partier och stiftelser i största möjliga utsträckning bör vara allmänt tillgänglig samt fullständig och uppdaterad.

44.

Europaparlamentet anser att den information som parlamentet och myndigheten offentliggör bör presenteras i öppna och maskinläsbara format på ett användarvänligt sätt.

45.

Europaparlamentet anser att en förstärkt granskning från myndighetens sida av rapporterade sammanlagda donationer på mer än 3 000 EUR skulle göra betydande yttre påverkan på europeiska politiska partier mer transparent. Parlamentet anser att myndigheten bör inrikta sin granskning på fall där den konstaterar betydande och plötsliga ökningar av det sammanlagda antalet små donationer.

46.

Europaparlamentet anser dessutom att det för att stärka insynen i finansieringen är lämpligt att donationer från samma givare till ett europeiskt politiskt parti, dess nationella medlemspartier och deras regionala understrukturer offentliggörs av myndigheten. Parlamentet anser vidare att lämpliga instrument måste finnas på plats senast under budgetåret 2027 för att säkerställa att donationer inte ges till juridiskt oberoende enheter som ingår i samma europeiska politiska parti i syfte att kringgå transparensreglerna, när det totala värdet av dessa donationer överskrider de tröskelvärden som fastställs i transparensreglerna.

47.

Europaparlamentet förespråkar att man senast kalenderåret 2027 ser till att alla donationer från en givare till ett europeiskt politiskt parti enligt skattelagstiftningen likställs med donationer till nationella politiska partier i donatorns respektive bosättningsland.

48.

Europaparlamentet stöder idén om att öka betydelsen av de europeiska politiska partiernas egna medel vid beräkningen av det belopp som finansieras av unionen.

49.

Europaparlamentet anser, av rättssäkerhetsskäl och tydlighetsskäl, att alla bestämmelser som är tillämpliga på europeiska politiska partier och stiftelser, inklusive de som för närvarande ingår i budgetförordningen, bör samlas i en enda unionsrättsakt, nämligen förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

50.

Europaparlamentet anser att reglerna för stödberättigande utgifter är för snäva och att europeiska politiska partier och stiftelser bör tillåtas att finansiera all verksamhet som inte bara organiseras som ett internt evenemang utan också är öppen för allmänheten och som bidrar till att öka den politiska medvetenheten om EU och ge uttryck för unionsmedborgarnas vilja.

51.

Europaparlamentet föreslår att man inrättar en verklig EU-rättslig ställning och en EU-juridisk personlighet för europeiska politiska partier och stiftelser genom att fastställa minimivillkor för de europeiska politiska partiernas och stiftelsernas struktur och funktion, samtidigt som de görs mer oberoende av nationell lagstiftning.

52.

Europaparlamentet betonar särskilt behovet av att inkludera åtgärder för att se till att europeiska politiska partier inte klassificeras som utländska juridiska personer enligt nationell lagstiftning i medlemsstaterna.

53.

Europaparlamentet insisterar på att de europeiska politiska partierna och deras medlemmar måste ha en demokratisk struktur och respektera de värden som unionen bygger på, respektera demokratiska förfaranden och öppenhet när de väljer sina partiledare och kandidater till val samt hålla en demokratisk omröstning för antagandet av sina interna regler och politiska program.

54.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att se över förordningen i syfte att uppdatera reglerna om registrering, finansiering, politiska kampanjer och valkampanjer och medlemskap för att göra europeiska politiska partier till språkrör för medborgarna i EU:s politik och beslutsfattande och föra EU-medborgarna närmare EU:s beslutsfattande.

55.

Europaparlamentet efterlyser i synnerhet en översyn av förordningen för att förenkla registreringsvillkoren enligt artikel 3 i förordningen och öppna medlemskapet för alla EU-medborgare i syfte att möjliggöra en mer inkluderande representation av politiska partier som är aktiva på EU-nivå.

56.

Europaparlamentet anser att myndighetens hybridstatus bör klargöras och dess struktur omdefinieras, och att det också bör vara möjligt att överklaga myndighetens beslut, med tanke på att klagande enligt den nuvarande förordningen endast kan överklaga till Europeiska unionens domstol.

57.

Europaparlamentet föreslår att tydlig åtskillnad görs mellan avregistrering som en sista utväg och finansiella sanktioner, och att konsekvensen i systemet för finansiella sanktioner stärks.

58.

Europaparlamentet anser att samstämmigheten och rättssäkerheten i vissa bestämmelser i förordningen måste förbättras, att skälen till avregistrering måste vidareutvecklas och förtydligas, att det behövs gemensamma regler för avregistreringsbeslutens offentliggörande, ikraftträdande och verkan och att bestämmelserna om återkrav måste förtydligas.

59.

Europaparlamentet anser att finansieringsreglerna för europeiska politiska partier och deras stiftelser måste göras förenliga med en alleuropeisk valkretskampanj i samband med valet till Europaparlamentet.

60.

Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen skärper bestämmelserna om uppgiftsskydd genom att införa hänvisningar till de brott som definieras i artiklarna 3–6 i direktiv 2013/40/EU om angrepp mot informationssystem (7). Parlamentet välkomnar att myndigheten har inrättat ett nätverk av nationella dataskyddsmyndigheter för att göra det nya kontrollförfarandet fullt operativt.

61.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till dessa förslag när den utarbetar och lägger fram sitt förslag till förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

o o

62.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 317, 4.11.2014, s. 1.

(2) EUT L 114 I, 4.5.2018, s. 1.

(3) EUT L 85 I, 27.3.2019, s. 7.

(4) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.

(5) EUT C 425, 20.10.2021, s. 98.

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (EUT L 297, 15.11.2003, s. 1).

(7) EUT L 218, 14.8.2013, s. 8.