P9_TA(2021)0347

Den gamla kontinentens åldrande – möjligheter och utmaningar i samband med politiken för åldrande efter 2020

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om den gamla kontinentens åldrande – möjligheter och utmaningar i samband med politiken för åldrande efter 2020 (2020/2008(INI))

(2022/C 99/13)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 6, 153, 156 och 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan), särskilt artiklarna 21, 23, 24, 25, 26, 31, 32, 33, 34 och 35,

—	med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

—	med beaktande av EU-domstolens dom om att principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder är en allmän princip i unionsrätten, i egenskap av ett särskilt fall av likabehandling (1),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 7 juni 2010 om ett aktivt åldrande,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 9 september 2020 om mänskliga rättigheter, deltagande och välbefinnande för äldre personer i den digitala tidsåldern,

—	med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

—	med beaktande av den politiska deklarationen och det internationella handlingsprogrammet från Madrid om åldrandefrågor, som antogs vid den andra världskonferensen om åldrandefrågor den 8–12 april 2002,

—	med beaktande av den ministerdeklaration som antogs vid den fjärde ministerkonferensen från FN:s ekonomiska kommission för Europa om åldrande i Lissabon den 22 september 2017, A Sustainable Society for All Ages: Realizing the potential of living longer,

—	med beaktande av rapporten från FN:s oberoende expert om äldres åtnjutande av alla mänskliga rättigheter om hur coronaviruset (covid-19) påverkar äldres åtnjutande av alla mänskliga rättigheter som lämnats in till FN:s generalförsamlings 75:e session den 21 juli 2020,

—	med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 940/2011/EU av den 14 september 2011 om Europaåret för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna (2012) (2) samt av kommissionens ursprungliga meddelande av den 6 september 2010 om detta (COM(2010)0462),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna (3),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (4),

—	med beaktande av sina resolutioner av den 7 september 2010 om kvinnornas roll i ett åldrande samhälle (5) och av den 15 november 2018 om omsorgstjänster i EU för förbättrad jämställdhet (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om inrättande av gynnsamma arbetsmarknadsvillkor för balans mellan arbetsliv och privatliv (9),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om behovet av en EU-strategi för att sätta stopp för och förebygga pensionsklyftan mellan kvinnor och män (10),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 november 2017 om regioners användning av sammanhållningspolitiska instrument för att hantera demografiska förändringar (11),

—	med beaktande av sin ståndpunkt, som antogs vid första behandlingen den 28 mars 2019, om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus+”, unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013 (12),

—	med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet (13) som fastställer principen om icke-diskriminering på grund av religion, övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning i arbetslivet,

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 2 juli 2008 till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426), och till parlamentets ståndpunkt av den 2 april 2009 om detta (14),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 oktober 2006, Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter (COM(2006)0571),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 15 december 2006, European Economy – the impact of ageing on public expenditure: projections for the EU-25 Member States on pensions, healthcare, long-term care, education and unemployment transfers (2004-2050),

—	med beaktande av rapporten från kommissionen och kommittén för socialt skydd i rådet (sysselsättning och sociala frågor) av den 7 oktober 2014, Adequate social protection for long-term care needs in an ageing society,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017Ett initiativ för bättre balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (COM(2017)0252),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 24 november 2017, The 2018 Ageing Report: Underlying Assumptions & Projection Methodologies,

—	med beaktande av kommissionens interinstitutionella dokument av den 25 maj 2018, The 2018 Ageing Report: Economic & Budgetary Projections for the 28 EU Member States (2016-2070),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2020, En jämlikhetsunion: jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152),

—	med beaktande av kommissionens rapport av den 17 juni 2020 om de demografiska förändringarnas konsekvenser (COM(2020)0241),

—	med beaktande av Världshälsoorganisationens (WHO) rapport av den 1 april 2002, Active Ageing: A Policy Framework,

—	med beaktande av WHO:s rapport av den 1 oktober 2007, Global Age-Friendly Cities: A Guide,

—	med beaktande av WHO:s världsrapport av den 30 september 2015 om åldrande och hälsa,

—	med beaktande av WHO:s globala strategi och handlingsplan om åldrande och hälsa för 2016–2020 och FN:s beslut att utlysa 2021–2030 till årtiondet med hälsosamt åldrande,

—	med beaktande av FN:s principer för äldre personer som antagits genom generalförsamlingens resolution 46/91 av den 16 december 1991,

—	med beaktande av FN:s Global AgeWatch Index 2015,

—	med beaktande av FN:s rapport från 2019, World Population Ageing,

—	med beaktande av att aktivt åldrande utgör ett av de viktigaste inslagen i Europa 2020-strategin,

—	med beaktande av den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft,

—	med beaktande av Förenade kungarikets jämlikhetslag från 2010, som gör det olagligt att diskriminera människor med anledning av könskorrigering, sexuell läggning och kön,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1158 av den 20 juni 2019 om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare och om upphävande av rådets direktiv 2010/18/EU (15) (direktivet om balans mellan arbete och privatliv),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

—	med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A9-0194/2021), och av följande skäl:

Allmänna anmärkningar

A.	Europas åldrande befolkning är ett demografiskt fenomen som inbegriper en minskning av både födelse- och dödstalen och en högre förväntad livslängd.

Befolkningen i EU minskar. År 1960 utgjorde befolkningen i de nuvarande EU-länderna 13,5 procent av världens befolkning. Motsvarande siffra för 2018 är 6,9 procent, och den förväntas utgöra omkring 4 procent av världsbefolkningen år 2070 (16). Denna situation beror bland annat på att födelsetalen sjunker i EU jämfört med andra regioner i världen, med en åldrande befolkning som följd, vilket påverkar åldersfördelningen och den relativa andelen av olika åldersgrupper och bidrar till att den demografiska pyramiden vänds upp och ned. Den demografiska omställningen är ett universellt fenomen och EU:s minskande andel av världens befolkning avspeglar att denna globala process har börjat tidigare här (17). Äldre personers aktiva deltagande i samhället bör inte underskattas. Över 20 procent av personerna i åldern 65–74 år och omkring 15 procent av personerna över 75 år deltar i formell och/eller informell frivillig verksamhet (18).

Den aktuella demografiska situationen har stor inverkan på EU:s sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållning. EU måste integrera demografiska aspekter i all sin politik. Befolkningen i arbetsför ålder (personer mellan 15 och 64 år) förväntas minska markant, från 333 miljoner år 2016 till 292 miljoner år 2070. Enligt prognoserna kommer människor som är 80 år och äldre att utgöra 14,6 procent av befolkningen år 2100 (19).

D.	Jämställdhet är ett grundläggande värde för EU, erkänt i fördragen och i stadgan. EU har åtagit sig att integrera jämställdheten i all sin verksamhet.

Den långa livslängden utgör en anmärkningsvärd kollektiv bedrift som understöds av betydande framsteg i fråga om ekonomisk och social utveckling och hälsa, vilket medfört kraftigt förbättrad livskvalitet och bidragit till att den förväntade livslängden för män och kvinnor har ökat med i genomsnitt tio år under de senaste 50 åren. Medellivslängden förväntas öka från 78,3 till 86,1 år för män och från 83,7 till 90,3 år för kvinnor mellan 2016 och 2070. Ökningen av den förväntade livslängden måste under alla omständigheter betraktas som en faktor som hör samman med samhällets utveckling och aldrig som en belastning. Uppgifter visar att år 2018 var det uppskattade antalet friska levnadsår 64,2 för kvinnor och 63,7 för män (20). Gapet mellan den förväntade livslängden och antalet friska levnadsår är emellertid oroväckande och det krävs omedelbara åtgärder.

Ett längre och hälsosammare liv är värdefullt både för enskilda personer och för samhällena, och skapar nya möjligheter för äldre att delta och inkluderas i det ekonomiska och sociala livet. Socialt engagemang vid högre ålder bidrar i sin tur till individens hälsa och välmående. Det finns ett samband mellan lång livslängd och social status. Att delta i en rad sociala aktiviteter såsom frivilligarbete, idrott och hobbyer, plus regelbunden kontakt med släktingar och vänner, brukar ha positiv inverkan på de äldres allmänna hälsa och förebygger att de bli isolerade.

Den naturliga förändringen av befolkningen i EU har varit negativ sedan 2012, med fler dödsfall (4,7 miljoner) än födslar (4,2 miljoner) registrerade år 2019. Födelsetalen i EU sjunker, och 2018 hade det gått ned till 1,55. Detta är kopplat till ett antal olika faktorer, däribland förbättrad hälsa och höjda utbildningsnivåer (21), men även till den allmänna socioekonomiska situationen, inbegripet osäkerhet och minskade inkomster, vilket påverkar alla grupper men framför allt ungdomar, särskilt deras livskvalitet, balans mellan arbetsliv och privatliv och livsplanering. De demografiska förändringarna kan påverka EU:s ekonomiska och sociala hållbarhet på medellång och lång sikt. Tillgången till offentliga tjänster av god kvalitet är en avgörande faktor för livskvaliteten. De demografiska förändringarnas ekonomiska och sociala konsekvenser understryker behovet av att stärka de sociala trygghetssystemen och hälso- och sjukvårdssystemen.

Det finns forskning som pekar på ett samband mellan födelsetal och politik som uppmuntrar bättre arbetstillfällen, skäliga arbets- och levnadsförhållanden, flexibla arbetsformer, skäligt stöd till familjer, finansiellt stöd under föräldraledighet, både för kvinnor och män, barnomsorg av god kvalitet från tidig ålder och mer jämlik fördelning av omsorgsansvaret mellan män och kvinnor.

Fler kvinnor (31,3 %) än män (8,7 %) deltidsarbetar, och detta berör också äldre kvinnor (49,8 % av äldre män, jämfört med 64,1 % av äldre kvinnor). År 2018 uppgick antalet ordinarie arbetstimmar i EU-28 i genomsnitt till 30,3 timmar i veckan för män mellan 65 och 74 år och 24,1 timmar i veckan för kvinnor i samma ålder, och män förväntas ingå i arbetskraften i 38,6 år medan motsvarande siffra för kvinnor är 33,7 år (22).

J.	För att sysselsättningsklyftan mellan könen ska kunna stängas måste grundläggande sociala rättigheter tillgodoses och grundläggande social service tillhandahållas.

K.	Sysselsättningen bland kvinnor mellan 55 och 64 år är lägre (52,4 %) än bland män (65,4 %), och det är mest sannolikt att det är kvinnorna som tillhandahåller informella omsorgstjänster i hemmet (23).

Det totala antalet personer i arbetsför ålder (15–64 år) i EU kommer att minska med 20,8 miljoner mellan 2005 och 2030 allteftersom babyboomgenerationen går i pension, vilket kommer att leda till ökad press på medlemsstaternas hälso- och sjukvård och pensionssystem. Den totala försörjningskvoten för äldre förväntas uppgå till 57 % år 2100, vilket nästan är dubbelt jämfört med 2019 (31 %).

M.	Mellan 2001 och 2018 ökade medianåldern i EU-28 från 38,3 år till 43,1 år (24). År 2018 var 19 % av EU-medborgarna 65 år eller äldre och deras behov bör beaktas vid den politiska beslutsprocessen på EU-nivå samt på nationell och regional nivå.

Livet kantas av förändringar såsom förlust av en partner, släktingar eller vänner, försämrad hälsa, ändrade vanor, arbetsmönster och finansiell situation. Äldre personer är särskilt utsatta för social utestängning och isolering. Ett ökande antal vuxna i EU upplever social isolering (75 miljoner människor – 18 % av befolkningen). Risken för social isolering är högst bland äldre, medan känslan av ensamhet är mest framträdande i åldersgruppen 26–45 år (25).

Över 50 procent av omsorgsgivarna under 65 år kombinerar omsorg med arbete. Såsom kommissionen ofta påpekat är omsorgsansvar en av huvudorsakerna till kvinnors lägre arbetsmarknadsdeltagande, i och med att kvinnor antingen går ner i arbetstid eller helt och hållet slutar förvärvsarbeta, vilket leder till att EU går miste om 370 miljarder euro per år. Beräkningar visar att 80 procent av all omsorg i EU tillhandahålls av anhörigvårdare, som i flertalet fall är kvinnor (75 procent), vilket tyder på att det finns en ojämn könsfördelning inom omsorgen vilken i sin tur kraftigt påverkar pensionsklyftan mellan könen. Det är särskilt problematiskt med omsorg som ges av informella omsorgsgivare utan något formellt anställningsavtal, då det gör att de hamnar utanför arbetsmarknaden och utan varje möjlighet till regularisering. Detta får dubbla negativa konsekvenser, i och med att dessa anhörigvårdare (som mestadels är kvinnor) brukar vara lågavlönade, saknar socialt skydd, inte betalar några socialförsäkringsavgifter och således, när de lämnar arbetslivet, antingen inte får någon pension alls eller bara minimipension, vartill kommer att det blir till skada för staten och dess av frågan berörda institutioner, som går miste om de socialförsäkringsavgifter och skatter som betalas av arbetsgivare och arbetstagare.

Personer med funktionsnedsättning eller personer som tillhör etniska, rasrelaterade, språkliga, sexuella eller andra minoriteter i alla åldrar har dolt eller döljer delar av sin identitet på grund av rädsla eller hot om förkastelse eller övergrepp. Äldre med funktionsnedsättning eller av annan ras, etniskt eller socialt ursprung, med andra genetiska drag, annat språk eller annan sexuell läggning möter mer diskriminering, stigmatisering och förfaranden mot sin vilja och löper högre risk för socialt utanförskap.

Q.	Covid-19 får också stora konsekvenser för befolkningsstrukturen. Många äldre har avlidit och, som det antyds av vissa studier, har coronaviruset starkt påverkat befolkningstrender inom EU, till exempel genom minskad medellivslängd och familjeplanering.

Könsskillnader med anknytning till sociokulturella faktorer påverkar hälsa och ojämlikhet i hälsa, och detta bör vederbörligen beaktas vid utformandet av vår politik för åldrande. Vissa sjukdomar och sjukdomstillstånd som förknippas med ålder, såsom depression och hjärt-kärlsjukdomar påverkar kvinnor och män på olika sätt. Vissa sjukdomar och sjukdomstillstånd drabbar kvinnor mera än män. Hit hör Alzheimers sjukdom eller demens, bröstcancer, inkontinens, osteoporos och osteoartrit. I och med att genomsnittsåldern i våra samhällen stiger kommer dessa sjukdomar att bli vanligare.

De demografiska förändringarna påverkar inte alla länder och regioner på samma sätt, utan har allvarligare konsekvenser för regioner som redan ligger efter, och förvärrar redan befintlig territoriell och social ojämlikhet. Landsbygden, avlägsna områden och de yttersta randområdena, inbegripet öar, påverkas mest av avfolkningen ; det är främst unga människor och kvinnor som flyttar från dessa områden, vilket medför att en ökande andel äldre människor bor där och kan öka risken för social isolering. I vissa regioner löper landsbygdsbefolkningen mindre risk för fattigdom och socialt utanförskap än stadsbefolkningen (26).

T.	Antalet äldre personer (80 år och äldre) i EU kommer att öka med 57,1 procent mellan 2010 och 2030 (27), vilket kommer att få stora konsekvenser för de sociala trygghetssystemen.

U.	Nedstängningsåtgärderna till följd av covid-19 har, tillsammans med den ekonomiska recessionen, oproportionerligt hårt drabbat kvinnor, på grund av att omsorgsansvaret är ojämnt fördelat, specialisering inom olika sektorer råder och våldet i nära relationer ökat.

V.	Mellan 2000 och 2015 ökade befolkningen i EU av de som är 60 år eller äldre i städerna med 68 procent, och på landsbygden med 25 procent.

Enligt det europeiska observationsnätverket för territoriell utveckling och sammanhållning kommer befolkningen i europeiska tätorter att öka med 24,1 miljoner invånare fram till 2050, och utgöra nästan hälften av den totala befolkningen i EU. Samtidigt kommer befolkningen på landsbygden att minska med 7,9 miljoner invånare.

Överlag är det mera sannolikt att äldre kvinnor än äldre män har stora svårigheter med att komma åt basvaror och grundläggande tjänster, såsom hälso- och sjukvårdstjänster, långvarig vård och omsorg och drägliga bostäder. Detta beror på en rad faktorer som lönegapet och pensionsklyftan mellan kvinnor och män, samt på att kvinnor lever längre och fler äldre kvinnor än äldre män lever ensamma (28).

Det är mer sannolikt att äldre personer upplever begränsad åtkomst till internet samt inte är medvetna om och saknar kunskaper om befintlig och framväxande teknik. Endast 35 procent av alla personer i åldern 55–74 år har grundläggande digitala färdigheter, att jämföra med 82 procent av personerna i åldern 16–24 (29) och därför är äldre personer mer sårbara för utestängning, inbegripet digital utestängning. Både social och digital utestängning av äldre personer har förvärrats av nedstängningen och de sociala åtgärder som medlemsstaterna har vidtagit som svar på covid-19-pandemin. Tillgänglig och användarvänlig teknik kan bidra till att övervinna dessa utmaningar. Rådet har behandlat dessa problem 2020 och antagit slutsatser om mänskliga rättigheter, deltagande och välbefinnande för äldre personer i den digitala tidsåldern.

I vissa regioner i EU minskade befolkningen med upp till 15 procent mellan 1998 och 2018 på grund av en hastig avfolkning och åldrande befolkning. De hastiga demografiska förändringarna ger upphov till oproportionerligt stora anpassningskostnader. Nästan två tredjedelar av de regioner som upplever en snabb befolkningsminskning är regioner med låg BNP per capita (30). En åldrande befolkning innebär en minskad befolkning i arbetsför ålder och kan leda till att antalet kommuner och byar i EU minskar. Beslut att slå samman kommuner och byar eller att låta dem uppgå i andra kommuner eller städer kan också leda till att kommuner och byar försvinner helt och hållet.

AA.

I all politik som behandlar demografiska möjligheter och utmaningar måste det antas ett inkluderande, rättighets- och evidensbaserat och människocentrerat arbetssätt, och man måste upprätthålla principerna om jämlikhet – särskilt jämställdhet – och icke-diskriminering, och slå vakt om kvinnors rättigheter, däribland deras sexuella och reproduktiva samt ekonomiska rättigheter. Kampen mot demografiska utmaningar får inte på något sätt undergräva individens reproduktiva oberoende. Tillgång till tjänster och artiklar för sexuell och reproduktiv hälsa är väsentligt för det fysiska, psykiska och sociala välmåendet.

AB.

I vissa medlemsstater finns det tendenser till att de demografiska förändringarna används som slagträ för att undergräva sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och därmed bidrar till att urholka de personliga friheterna. All politik som tar itu med de demografiska förändringarna måste vara rättighetsbaserad, människocentrerad, skräddarsydd och evidensbaserad och måste upprätthålla sexuella och reproduktiva rättigheter.

AC.

EU:s politiska strategier och åtgärder vad gäller åldrande och demografiska förändringar måste vara helt i linje med EU-strategin för jämställdhet 2020–2025. Det finns ett nära samband mellan demografiska utmaningar och jämställdhetsintegrering, vilket bör avspegla sig i de relevanta politiska åtgärderna.

AD.

Statistiken över tidsanvändning visar att omsorgsarbetet är ojämnt fördelat mellan könen överallt i Europa. Oberoende av betydande nationella skillnader sett till omfattningen på välfärdstjänsterna och den sociala servicen och variationerna i fråga om kvinnlig förvärvsfrekvens har kvinnorna en oproportionerligt stor del av omsorgsansvaret, vilket får stora konsekvenser för deras insatser på arbetsmarknaden och deras beslut om att skaffa barn.

AE.	Särskild uppmärksamhet bör ägnas mycket gamla personer för att man när det är nödvändigt ska kunna hjälpa de som inte längre klarar sig själva och förhindra att de blir isolerade.

AF.	Andelen pensionärer som är 65 eller äldre år som löper risk för fattigdom i EU har ökat gradvis sedan 2013.

AG.

Äldre personer bidrar till samhället och har fortsatt att göra det under covid-19-pandemin, inbegripet som anställda, omsorgsgivare eller frivilligarbetare. Exempelvis har en hel del äldre sjukvårdspersonal som redan varit pensionerade återvänt för att hjälpa till vid insatser för att begränsa pandemin. Informella omsorgsgivare, som till största delen är kvinnor, har ökat sina insatser för att kompensera för de minskade utbildnings-, barnomsorgs- och långtidsvårdtjänsterna under pandemin.

AH.	En åldrande befolkning kan vara en källa till kunskap om lokala traditioner, mat och levnadssätt på landsbygden, som i sin tur kan användas för att utveckla lokal turism och lokala företag.

AI.	Den kommande långsiktiga visionen för landsbygden kommer att forma EU:s strategi för att hantera de demografiska förändringarnas inverkan på vår socioekonomiska struktur.

AJ.	Generationsskifte är ett av de särskilda målen för den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020. Kunskapsöverföring och lärande mellan generationerna är avgörande för att stärka samarbetet och solidariteten mellan generationerna och på så sätt överbrygga generationsklyftan.

Hälsa och omsorg

AK.	Vederbörlig hänsyn bör alltid tas till de etiska risker som uppkommer genom användning av teknik inom hälsovården.

AL.

WHO definierar hälsosamt åldrande som processen för att utveckla och behålla den funktionsförmåga som möjliggör välbefinnande i hög ålder. Det finns ett samband mellan uppfattad hälsa och inkomst. År 2017 uppfattade mindre än en tredjedel (32,4 procent) av de äldre i den första inkomstkvintilen (de 20 procent av befolkningen som har lägst inkomster) sin hälsa som god eller mycket god, vilket kan jämföras med 54,7 procent av de äldre som tillhörde de 20 procent av befolkningen som hade de högsta inkomsterna (31). Enligt den europeiska hälsoenkäten har de flesta äldre personer drabbats av sjukdomar eller kroniska tillstånd, och endast var nionde uppgav sig vara fri från sådana besvär. Många funktionsnedsättningar uppstår eller förvärras i högre ålder. Nästan hälften av de äldre i EU (65 år och äldre) rapporterade svårigheter med minst en personlig aktivitet eller hushållssyssla (32). Cirka en fjärdedel av EU:s befolkning upplevde långvariga begränsningar till följd av hälsoproblem 2018 (33). Cirka 15 procent av alla vuxna över 60 år har en psykisk sjukdom.

AM.

I de flesta utvecklade länder anses äldre personer utgöra de som är 65 år eller äldre. Åldersgruppen 65+ är mycket heterogen, med betydande skillnader när det gäller hälsa, livsstil, civilstånd samt levnadsförhållanden och sociala förhållanden. Därför bör generaliseringar undvikas. Att lägga fokus på 65 år som den övre åldersgränsen för uppgiftsinsamling motsvarar ofta inte verkligheten när det gäller äldres ekonomiska och sociala verksamheter, vilket leder till ofullständiga och felaktiga uppgifter. Äldre personer saknas i många fall vid insamling av statistik och uppgifter, då det är vanligt att inte samla in statistik för personer över 65 år. Detta är inte längre lämpligt med tanke på den stora andel av befolkningen som lever till en högre ålder.

AN.

Även om den utbildningsmässiga könsklyftan är till kvinnors fördel i de flesta europeiska länder får kvinnor trots detta betala priset på arbetsmarknaden vid föräldraskap medan män får bonus för föräldraledighet i aktivitetsberäkningar och löner. Det måste komma fram vilka svårigheter kvinnor ställs inför när de vill förena moderskap med yrkeskarriär, varvid de får färre möjligheter både till att vara mamma och till att utveckla en yrkeskarriär. Svårigheterna med att få yrkesliv och moderskap att gå ihop brukar leda till att kvinnor antingen senarelägger barnafödandet, så att de kan få färre barn, eller till att de förblir barnlösa. Alla dessa faktorer leder till att födelsetalen minskar och understiger nettoreproduktionstalet, så att befolkningen åldras.

AO.

Antalet människor som är beroende av hjälp från andra eller har hälsobehov eller behov av långtidsvård ökar med åldern. Andelen enskilda som har behov av sådana tjänster är högre bland personer som är 80 år eller äldre. Beroendet av omsorg ökar på grund av åldrande, men påverkas även av andra omständigheter såsom socioekonomiska och miljörelaterade faktorer, utbildningsnivå, mellanmänskliga relationer och personligt välbefinnande. Behoven av omsorg och stöd är mångsidiga, och det är olika vilka medel som är lämpliga för att säkerställa oberoende och självständighet. Omsorgen om äldre vårdbehövande personer sköts till största delen av informella, vanligen oavlönade kvinnliga omsorgsgivare, som ofta själva är 60 år eller äldre.

AP.

De demografiska förändringarna medför press på de informella och formella omsorgssystemen, vilket förvärras av bristen på formell omsorgspersonal. Forskning från Eurofound visar att det behövs tillgång till hem- eller samhällsbaserad vård för personer med små behov av långtidsvård, inte bara som stöd till informella omsorgsgivare och för att förbättra livskvaliteten för vårdbrukarna, utan också för att snabbt urskilja och bemöta framväxande behov.

AQ.	Det finns ingen enhetlig definition av omsorgsberoende i EU. Högre ålder ska inte nödvändigtvis likställas med omsorgsberoende.

AR.

Vissa äldre personer kan inte utnyttja åtgärder och strategier för aktivt åldrande, bland annat på grund av omständigheter som deras bostadsort, deras hälsotillstånd, bristande motivation, ovana vid eller avsaknad av möjligheter till regelbundna fysiska, psykiska, kulturella eller sociala aktiviteter och rekreation. Äldre personer kan också ha svårt att få tillgång till idrotts- och kulturanläggningar samt mottagningar för rörelserehabilitering och brottas med finansiella svårigheter eller brist på aktiviteter som är anpassade efter deras individuella psykiska och fysiska kondition. En ändamålsenlig strategi för aktivt åldrande bör ha positiv inverkan på äldre personer, på samhället och på ekonomin som helhet.

AS.

Att skapa förutsättningar för ett hälsosamt åldrande och självständighet för kvinnor och män genom ett samlat förhållningssätt till ålderdom som en levnadsfas, samt att anpassa boende och lokalmiljön på ett sätt som gör det möjligt för äldre personer att stanna i hemmet och omgivningen så länge som möjligt, kommer att föra med sig systemomfattande och individuella fördelar.

AT.

Omsorg och stöd ska vara inriktat på att upprätthålla äldres oberoende, självständighet och välbefinnande. Idén om att åldras i hemmet i en åldersvänlig miljö har en avgörande betydelse för samhällsplaneringen och främjandet av övergången från institutionaliserad vård till samhällsbaserade tjänster. Möjligheterna att bibehålla oberoende och självständighet beror vidare på omständigheter såsom åldersvänliga miljöer, tillgänglighet, överkomliga tjänster, inbegripet hem- eller samhällsbaserad vård av god kvalitet. De demografiska förändringarna gör att det krävs lämpliga åtgärder som tillgodoser de särskilda behoven på hälso- och sjukvårdsområdet samt av stödtjänster och inrättningar.

AU.	Det blir vanligare med atypiskt arbete, som visserligen ger handlingsfrihet att utföra omsorgsuppgifter, men likväl inte alltid motsvarar de arbetande människornas behov och eftersom det inte går att få omsorgen ordnad från dag till dag får kvinnor det svårare att samtidigt arbeta och vara mamma.

AV.

Ansamlade hälsorisker, skador och kroniska sjukdomar under livet ökar risken för funktionsnedsättning. Äldre personer besöker oftare allmänläkare och medicinska specialister, men rapporterar även att de har större problem än genomsnittsbefolkningen att få tillgång till sjukvårdstjänster i vissa medlemsstater, bland annat beroende på kostnaderna för hälso- och sjukvård, långa avstånd och långa väntelistor (34). Att investera i vårdekonomin är avgörande för att säkerställa en anständig tillvaro för alla som behöver omsorg och omsorgsgivare. Personer i äldre åldersgrupper är mer sårbara och följaktligen mottagliga för sjukdomar samt för komplikationer och dödsfall kopplade till olika sjukdomar, däribland covid-19. Covid-19 har visat på behovet av mer stabila hälso- och sjukvårdssystem och mer intensivvårdskapacitet. I detta sammanhang är det angeläget att tillgången till läkarvård och tillhandahållande av personlig skyddsutrustning på inrättningar för långtidsvård säkerställs.

AW.

Covid-19-pandemin har visat att tillgängliga och högkvalitativa offentliga tjänster och omsorgstjänster är ett effektivt sätt att tillgodose befolkningens behov, inbegripet behoven bland äldre personer, som i ett antal fall under pandemin har utsatts för och fortfarande utsätts för åldersdiskriminering i tillgången till vård och omsorg, inbegripet hinder för medicinsk behandling i allmänhet. Covid-19-pandemin har gjort att bristen på adekvata bostäder, vårdinrättningar av god kvalitet och tillräckliga omsorgs- och stödtjänster åter igen har blivit synlig. Den högsta andelen infektioner med och dödsfall i covid-19 i EU har koppling till sjukhem och äldreboenden, hemtjänst för äldre och personer med funktionsnedsättning samt andra sociala tjänster (35). Många äldre personer har dött under pandemin för att många intensivvårdsavdelningar har varit överbelastade. I vissa fall har ett av de huvudsakliga kriterierna för tillgång till intensivvårdsbehandling varit patientens ålder. Många äldre har haft svårt att få tillgång till läkarvård som inte haft med covid-19 att göra, och vårdtjänsterna i allmänhet har minskats eller avstannat helt under pandemin.

AX.	Den åldrande befolkningen i EU medför nya utmaningar för jämställdheten, eftersom det fortfarande huvudsakligen är kvinnor som tillhandahåller omsorg (både avlönat och oavlönat) (36). Coronakrisen har förvärrat denna situation.

AY.	Äldre har mindre motståndskraft mot extrema väderfenomen, t.ex. upprepade värmeböljor.

Rätten att åldras med värdighet

AZ.

Ett anständigt liv kan garanteras om man säkerställer rätten att gå i pension vid en lämplig tid för arbetstagare, för att möjliggöra en hälsosam och självständig pensionstid. Rätten att gå i pension måste vara kopplad till arbetstid och inte vara beroende av variationer när det gäller förväntad livslängd eller andra anledningar som används för att sätta press på arbetstagare. Utnyttjande av pensionstiden bör grundas på en inkomst som möjliggör anständiga levnadsvillkor, inbegripet hälsoskydd, kulturell berikning och förvärv av nya färdigheter, vilket gör det möjligt för pensionärer att fullt ut vara delaktiga i den sociala miljö de bor i.

BA.

Ett anständigt liv, särskilt för äldre människor, kan inte särskiljas från rätten till tillgängliga bostäder som är sunda och bekväma och gör det möjligt för äldre att åldras med socialt skydd och familjeomsorg. Äldre personer har varit de första att vräkas i ett antal situationer som bland annat beror på press i samband med fastighetsspekulation. Det har ökat deras sociala isolering och funktionsberoende.

BB.

Kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom och socialt utanförskap, vilket bland annat beror på det ihållande problemet med sysselsättnings-, löne- och pensionsklyftan mellan könen, fler avbrott i karriären på grund av familje- och omsorgsansvar och mer deltidsarbete (37), eller ibland osäkra och tillfälliga anställningar (38), särskilt när det gäller ensamstående mödrar. Dessa faktorer gör det svårt för många kvinnor att spara pengar för senare i livet och gör dem särskilt sårbara för fattigdom när de är äldre.

BC.	Enligt Eurostat får kvinnor lägre pensioner än män i alla EU:s medlemsstater. För kvinnor som är 65 eller äldre år i EU är pensionen i genomsnitt 30 procent lägre än männens.

BD.

Enligt en Eurobarometerundersökning från 2019 känner sig 40 procent av människorna i EU diskriminerade på grund av ålder. Åldersdiskriminering förekommer på olika nivåer och visar sig i olika former, däribland i bemötandet mellan personer, den egna självuppfattningen och i förhållandet mellan generationerna. Det har visat sig att åldersdiskriminering försämrar hälsan och den förväntade livslängden, förhindrar fullständigt deltagande i det sociala, kulturella och medborgerliga livet och kan begränsa äldres tillgång till tjänster eller aktivt deltagande på arbetsmarknaden, både på nationell nivå och på EU-nivå, och tjänster på arbetsplatsen, vilket leder till marginalisering och social utestängning. Enligt den senaste europeiska undersökningen om arbetsvillkor var åldersdiskriminering den vanligaste formen av diskriminering på arbetsplatsen. Andra former av diskriminering som äldre personer framhävde omfattade tillgång till finansiella produkter och tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning och fritid (39). Att framgångsrikt motverka åldersdiskriminering och åldersstereotyper på arbetsmarknaden är avgörande för ett aktivt åldrande, för att skapa mer solidaritet mellan generationerna och för att ta till vara på erfarenheterna från äldre arbetstagare. I detta avseende är det avgörande att stärka lika tillgång till varor och tjänster.

BE.

Enligt WHO är aktivt åldrande processen att optimera möjligheterna till hälsa, delaktighet och säkerhet för att kunna förbättra livskvaliteten när människor åldras, så att de kan förverkliga sin potential för välmående under hela livet och delta i samhället utifrån sina behov, önskningar och förmågor, samtidigt som de får tillräckligt skydd, säkerhet och omsorg när de behöver stöd.

BF.

EU och flera medlemsstater deltar aktivt vid utarbetande av nya internationell instrument för att skydda äldres rättigheter. Sådana internationella överläggningar bör aktivt stödjas och uppmuntras. I direktiv 2000/78/EG inrättas en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, men där behandlas inte diskriminering på andra områden i det sociala livet och flerfaldig diskriminering.

BG.

Äldre personer utsätts ibland för våld, övergrepp och andra oroväckande handlingar, såsom bedrägerier och otillbörliga affärsmetoder samt berövande av rättskapacitet och medel för att sköta sina egna affärer. Fenomenet med övergrepp mot äldre bör omfattas bättre av data och forskning om förekomsten av det och sätt att förebygga det. Därför krävs det insatser för att ta fram mer övergripande uppgifter om felaktig behandling av äldre personer.

BH.	EU finansierar pilotinitiativ på området för att bekämpa brott mot äldre, t.ex. EUROPeAN, MILCEA och WeDO.

BI.	Äldre människor på landsbygden eller i avlägsna områden kan löpa större åldersrelaterade risker, såsom fattigdom, sämre tillgång till hälso- och sjukvård och tjänster av god kvalitet, mindre socialt stöd, färre möjligheter till socialt umgänge och bristande tillgång till kollektivtrafiktjänster.

Sysselsättning och aktiva äldre

BJ.

Enligt en Eurobarometerundersökning från 2012 var 60 procent av alla personer i EU emot en höjning av den lagstadgade pensionsåldern, medan 61 procent ansåg att alla bör ha möjlighet att fortsätta att arbeta efter lagstadgad pensionsålder. Beroende på ekonomiska behov skulle nästan hälften av arbetstagarna som är 50 år och äldre föredra att arbeta färre timmar, medan en betydande andel pensionärer skulle föredra att arbeta åtminstone ett par timmar i veckan (40). Att arbeta efter pensionsåldern är förknippat med strategier på arbetsplatsen till stöd för anställningsbarhet och arbetstagare som stannar längre på arbetet om de vill. Emellertid är andelen arbetslösa äldre arbetstagare som blir anställda någonstans extremt låg, och äldre arbetstagare löper hög risk att bli långtidsarbetslösa. Siffrorna för fattigdom och socialt utanförskap för personer mellan 55 och 64 år är högre än EU-genomsnittet för alla åldrar. 56 procent av människorna i EU är oroade över att deras inkomst inte kommer att räcka till när de blir äldre (41). Sannolikheten för att hitta ett nytt arbete minskar i takt med ökande ålder, delvis på grund av strukturella hinder, däribland åldersdiskriminering (42). Uppgifter visar på att människor som är pensionerade men väljer att fortsätter att arbeta i högre grad är tillfredsställda med livet än personer som helt har gått i pension i genomsnitt (43). Känslan av mening i livet brukar i allmänhet gå neråt efter 50 års ålder, men förblir mycket starkare för personer som fortsätter arbeta efter pensioneringen eller har ansvar för barnomsorg eller långtidsvård (44). Att bekämpa arbetslöshet bland äldre arbetstagare i EU är fortfarande mycket viktigt.

BK.

Lämpliga arbets- och anställningsförhållanden, däribland förbättrad hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, bättre balans mellan arbete och privatliv, en åldersanpassad arbetsmiljö, lägre kvantitativa krav och flexibla arbetstider kan möjliggöra och uppmuntra äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden om de vill.

BL.

Särskild uppmärksamhet behöver ägnas åt behoven hos arbetstagare som har mycket fysiskt och psykiskt krävande arbeten. Denna fråga kan lösas genom strategier för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, politik som gör det lättare att kombinera arbete och privatliv, tillgång till och användning av utbildningsmöjligheter på och utanför arbetet, stöd till utbyten mellan generationerna på arbetsplatserna och möjlighet till progressiv pensionering, vilket medför både individuella och sociala fördelar.

BM.

Ett äldre EU med mindre arbetsstyrka kan medföra press på de offentliga budgetarna och de sociala trygghetssystemen samt hälso- och sjukvårdssystemen. De totala kostnaderna för åldrandet (45) uppskattas uppgå till 26,7 procent av BNP 2070 (46). I en studie från 2018 som genomfördes för kommissionen om silverekonomin (personer som är 50 eller äldre) uppskattades att EU:s silverekonomi 2025 kommer att bidra till BNP med 6,4 miljarder euro och till 88 miljoner arbeten. Detta skulle motsvara 32 procent av EU:s BNP och 38 procent av sysselsättningen i EU (47).

BN.

Att främja ett livscykelperspektiv och göra arbetsgivare mer medvetna om betydelsen av åldersvänliga arbetsmiljöer är väsentligt för ett aktivt åldrande. Kampen mot ungdomsarbetslösheten och arbetslösheten bland äldre personer är fortsatt en central utmaning i många regioner. EU och medlemsstaterna måste fortfarande kunna bemöta utmaningar på arbetsmarknaden på lämpligt sätt. Det är nödvändigt att anpassa färdigheterna hos äldre arbetstagare, som särskilt hotas av ekonomisk omstrukturering, och att bedriva politik som stöder rörlighet på arbetsmarknaden för äldre, särskilt när det gäller återanställning.

BO.

Arbetsgivare är ofta motvilliga att ge tillräcklig utbildning till äldre arbetstagare. Livslångt lärande bidrar till aktivt åldrande och gör att människor kan arbeta och delta fullt ut i samhället. Parlamentet har antagit en resolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ”Erasmus+”.

BP.

Att säkerställa sysselsättning av hög kvalitet, inbegripet anständiga löner, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och en bra balans mellan arbete och privatliv för arbetstagare under hela deras yrkeskarriär är ett villkor för ett balanserat arbetsliv och ett aktivt och hälsosamt åldrande efter pensioneringen. Detta medför inte bara att förekomsten av risker i arbetet minskar, utan uppmuntrar och stödjer också hälsofrämjande vanor bland arbetstagarna och bemöter risker såsom psykosociala risker och muskel- och skelettsjukdomar. Äldre arbetstagares hälsa och prestationer avgörs inte av deras ålder utan av en rad närliggande faktorer, såsom individuell livsstil och exponering för faror på arbetsplatsen (48). Både arbetstillfällen av hög kvalitet och säkra och sunda arbetsplatser är viktigt inte bara för arbetstagarnas välmående, utan även för företagens konkurrenskraft och välfärdssystemens hållbarhet.

BQ.

De demografiska förändringarnas konsekvenser på arbetsmarknaden har visat hur viktigt det är att ytterligare förbättra företagslednings- och arbetsmetoderna, och även den betydande roll som digitala lösningar som distansarbete har, i synnerhet i samband med covid-19-pandemin, då de ger åtskilliga möjligheter att förbättra arbetsvillkoren för anställda, däribland de som är nära pensionsåldern, och tillhandahålla en mer inkluderande arbetsmiljö, särskilt gällande balans mellan arbete och privatliv och för personer med funktionsnedsättning.

BR.	Regioner med hög arbetslöshet kännetecknas av en äldre och minskande befolkning.

BS.	År 2019 utgjorde arbetstagare i åldersgruppen 55–64 år 59,1 procent av arbetskraften i EU (49). År 2016 var omkring en tredjedel av de ansvariga för familjejordbruk 65 år eller äldre och de flesta (57 %) var 55 år eller äldre. Endast en av tio ansvariga för jordbruksföretag var yngre än 40 år.

Lösningar för de demografiska förändringarna med stöd från EU-medel

BT.

Program, projekt och strategier som främjar aktivt åldrande bör återspeglas i alla politiska områden och medlemsstaterna bör använda sig av alla tillgängliga EU-instrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ (ESF+) och Fonden för ett sammanlänkat Europa för att lösa de demografiska utmaningarna. EU-medel underlättar tillhandahållande av grundläggande infrastruktur.

BU.

Initiativ som Access City Award uppmuntrar till anpassning av offentliga utrymmen efter de behov som äldre personer och personer med nedsatt rörlighet har, och har en positiv inverkan på deras självständighet. Genom sådana initiativ förbättras deras livskvalitet, säkerställs att de inkluderas socialt och garanteras deras likvärdiga åtnjutande av grundläggande rättigheter, men de kan även få positiva ekonomiska effekter.

BV.

Antalet enpersonshushåll har ökat med 19 procent sedan 2010. År 2019 var 40 procent av kvinnorna i EU i åldern 65 år eller äldre ensamstående, vilket är mer än dubbelt så högt som andelen ensamstående män (50). I många medlemsstater är bostäder för unga, ensamstående, äldre samt personer med funktionsnedsättningar, kroniska sjukdomar och funktionella begränsningar otillräckliga på grund av problem med tillgängligheten, låga kvalitetsstandarder eller höga levnads- och boendekostnader. Bostäder bör vara överkomliga, tillgängliga, säkra och bekväma och samtliga dessa faktorer är särskilt viktiga, inte enbart för äldre personer. Många äldre personer är mindre benägna att renovera sina bostäder om de inte äger bostaden.

BW.

De mänskliga rättigheterna är universella och oförytterliga, odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade och tillhör alla människor och alla generationer, utan diskriminering av någon som helst anledning. Äldre personer, inbegripet personer med funktionsnedsättning, är värdefulla för samhället och bör därför delta i samhället i största möjliga utsträckning och leva sina liv med värdighet och så självständigt som möjligt. Solidariteten mellan generationerna bör vara vägledande för EU:s återhämtning i syfte att uppnå ett mer rättvist, inkluderande och motståndskraftigt samhälle där ingen lämnas utanför.

BX.

Samtliga medlemsstater och EU är parter i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och följaktligen juridiskt skyldiga att garantera personlig självständighet, icke-diskriminering, fullständigt och faktiskt deltagande i samhället samt lika möjligheter och tillgänglighet. Det finns över 80 miljoner personer med funktionsnedsättning i Europeiska unionen, varav majoriteten är kvinnor och flickor, och de flesta funktionsnedsättningar kommer med åldern. Äldre personer med funktionsnedsättning löper större risk för fattigdom och diskriminering (51). Politiken för åldrande måste säkerställa skydd och social inkludering för personer med funktionsnedsättning, och även att de får tillgång till arbetsmarknad och tjänster. Rörlighet är nyckeln till att gynna en oberoende tillvaro och självständighet. Att säkerställa en fullt tillgänglig transportkedja från dörr till dörr är avgörande.

BY.

Neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom och andra former av demens, är fortfarande underdiagnostiserade i de flesta europeiska länder. Det finns tydliga indikationer på att den aktuella siffran på nio miljoner bekräftade fall av demens kommer att fördubblas till år 2050 (52). Den främsta orsaken till omsorgsberoende och funktionsnedsättning bland äldre personer i Europeiska unionen är demens, som för närvarande drabbar omkring tio miljoner personer och vars förekomst väntas fördubblas till år 2030.

BZ.	Den gemensamma jordbrukspolitiken är fortfarande det viktigaste instrumentet för att stödja landsbygdsekonomin och skapandet av arbetstillfällen på landsbygden.

CA.	En tryggad livsmedelsförsörjning i EU är beroende av ett fungerande generationsskifte inom jordbruket.

Bekämpning av diskriminering av äldre

Europaparlamentet betonar att värdesättande av äldre människor och bekämpning av diskrimineringen av dem enbart är möjligt genom politik för social, kulturell och ekonomisk delaktighet med fokus på att tillhandahålla rättvisa pensioner som säkerställer god livskvalitet. Parlamentet framhåller därför vikten av sociala trygghetssystem som är omfördelande och grundas på avgiftsfinansierad solidaritet mellan generationer och ger alla, oavsett deras egna bidrag (vilket t.ex. är särskilt relevant för kvinnor som har arbetat som omsorgsgivare), en anständig livskvalitet utan fattigdom och social utestängning.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa alla former av diskriminering av äldre personer, i synnerhet kvinnor, särskilt när det gäller sysselsättning, tillgång till finansiella produkter och tjänster, hälso- och sjukvård, bostäder, främjande av oberoende, utbildning och fritidsaktiviteter. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att främja en positiv bild av ålderdomen i samhället och äldres sociala delaktighet genom att stimulera till åldersvänliga miljöer i EU genom lämpliga åtgärder och att stödja utbyte av god praxis på alla förvaltningsnivåer och att stärka sitt stöd för silverekonomin i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp genomföranderapporten om direktiv 2000/78/EG efter 20 år i syfte att stärka ramverket för åldersdiskriminering på arbetsmarknaden och i yrkeslivet.

Europaparlamentet framhåller vikten av jämställdhet, jämställdhetsintegrering och skydd av minoriteters rättigheter vid hanteringen av demografiska utmaningar.

Europaparlamentet beklagar den befintliga pensionsklyftan mellan män och kvinnor och ber medlemsstaterna att lägga fram konkreta åtgärder för att hantera den, bland annat genom att bekämpa löneklyftan mellan män och kvinnor och öka kvinnors sysselsättningsgrad genom åtgärder för att skapa balans mellan arbete och privatliv, bekämpa utsatt och informellt arbete och säkerställa en minimiinkomst för alla.

Europaparlamentet betonar att en höjning av den lagliga pensionsåldern inte utgör ett tillfredsställande verktyg för att hantera och lösa den rådande ekonomiska och sociala krisen, eftersom den kan leda till en ytterligare försämring av äldre arbetstagares grundläggande rättigheter.

Europaparlamentet betonar att man för att erbjuda flera möjligheter till kvinnor på landsbygden måste låta det nuvarande delprogrammet för detta ändamål finnas kvar i den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet ber framför allt om stöd till kvinnor i form av åtgärder för att främja deras tillgång till mark, etableringsstöd och socialförsäkringsskydd.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utropa ett år för solidaritet mellan generationerna och aktivt åldrande som kompletterar och bygger vidare på målen och andan från den europeiska dagen för solidaritet mellan generationer och det europeiska året för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer 2012 för att öka medvetenheten om de problem som äldre personer möter och strategier för att mildra dem, undanröja stereotyper och fördomar, stärka banden och solidariteten mellan generationerna, motverka socialt utanförskap och hantera frågor kring sexuell hälsa. Parlamentet betonar vikten av detta initiativ, inte bara mot bakgrund av de demografiska förändringarna, utan också med tanke på covid-19-pandemin, som har drabbat sårbara grupper, inbegripet äldre personer och deras omsorgsgivare, särskilt hårt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samråda med akademiska experter och organisationer i det civila samhället när de tar i tu med de demografiska utmaningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt genomföra rådets slutsatser om mänskliga rättigheter, äldre personers deltagande och välbefinnande i digitaliseringseran, inbegripet skapandet av en ”plattform för ideellt arbete efter arbetslivet”, främjande av utbyte och broar mellan generationer.

Europaparlamentet erinrar om att lönegapet mellan könen resulterar i en pensionsklyfta mellan könen på 37 %, som härrör från en anhopning av jämställdhetsbrister under kvinnors arbetsliv och under perioder av arbetsmarknadsfrånvaro, som kvinnor påtvingas genom ett flertal former av bristande jämlikhet och av diskriminering. Parlamentet betonar att den demografiska förändringen kräver skyndsamma åtgärder mot denna klyfta, eftersom äldre kvinnor kommer att få leva med konsekvenserna av dem en lång tid framöver.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok av den 27 januari 2021 om åldrande: Främja solidaritet och ansvar mellan generationerna (COM(2021)0050). Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en EU-handlingsplan för demografiska förändringar och solidaritet mellan generationer med beaktande av särskilda åldersgruppers mångfald och komplexa situation samt skillnader mellan medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att en sådan plan bör vara socialt inkluderande och syfta till att möjliggöra ett värdigt, aktivt och friskt åldrande och bör utarbetas i linje med WHO:s årtionde för ett friskt åldrande tillsammans med representanter för alla generationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt äldre personers situation vid genomförandet av målen för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att utan vidare dröjsmål anta förslaget till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, vilket är väsentligt för kampen mot diskriminering på alla grunder och inom alla sociala sfärer och för bekämpandet av flera former av diskriminering.

10.

Europaparlamentet erinrar om att de demografiska förändringarna är en företeelse som inte bara rör äldre i landsbygdsområden utan faktiskt angår alla generationer oavsett bosättningsort. Parlamentet framhåller därför vikten av att tillhörande politik har ett livscykelperspektiv och omfattar alla regioner, inklusive stadsområden.

11.

Europaparlamentet anser att den långsiktiga visionen för landsbygden särskilt måste lägga vikt vid program för äldre människors aktiva deltagande i samhällslivet på landsbygden.

12.

Europaparlamentet betonar vikten av att utreda och förhindra våld mot äldre personer på ett bättre sätt.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ratificera och genomföra Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

Hälsa och långtidsvård för äldre personer

14.

Europaparlamentet framhåller att äldre kvinnor drabbas hårdare av kostnaderna för långtidsvården, eftersom de har längre medellivslängd och samtidigt sämre hälsa mot livets slut, så att de behöver mera omsorg och stöd under längre perioder. Parlamentet påminner också om att de allra flesta anhörigvårdarna är kvinnor, vilket leder till att framför allt äldre kvinnor i arbetsför ålder får färre möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och tjäna in egna pensionsrättigheter.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att trygga ett anständigt liv för omsorgsberoende personer och framhåller behovet av att främja strategier för personligt stöd av hög kvalitet för omsorgsberoende personer. Parlamentet betonar de specifika behoven hos personer med olika sjukdomar, bland annat neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers sjukdom och demens, från diagnos till behandling och långtidsvård, bör beaktas.

16.

Europaparlamentet påpekar vikten av flexibla arbetsformer för att kvinnor och män ska kunna förena arbete och familjeliv, och behovet av kampanjer för att höja medvetenheten om en jämn fördelning av hushållsarbete och vård och omsorg, bättre investeringar i vårdinfrastrukturer och lika, icke-överförbar och betald mamma- och pappaledighet för att göra framsteg mot en bättre fördelning av betalt och obetalt arbete mellan män och kvinnor.

17.

Europaparlamentet betonar att man måste bekämpa könsuppdelningen av arbetsmarknaden, särskilt av framtidsinriktade höglöneyrken inom t.ex. sektorn för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, IKT-sektorn och den digitala sektorn. Parlamentet betonar vikten av livslång utbildning inom dessa områden, också för äldre kvinnor för att de i högre grad ska kunna fortsätta sitt arbetsmarknadsdeltagande.

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lika tillgång till vård och omsorg, hälso- och sjukvård, inbegripet i hemmet, samt boende- eller samhällsbaserad långtidsvård och palliativ vård, utan diskriminering på någon som helst grund.

19.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skydda och förespråka sexuella och reproduktiva rättigheter och säkerställa allmän tillgång till tjänster och varor med anknytning till sexuell och reproduktiv hälsa.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inta ett evidens- och människorättsbaserat förhållningssätt till hanteringen av de demografiska utmaningarna i EU och att se till att alla EU-invånare till fullo kan förverkliga sin sexuella och reproduktiva hälsa och sina sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet fördömer alla försök att göra de demografiska förändringarna till slagträ för att undergräva jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, och uppmanar kommissionen och rådet att upprätthålla unionens värderingar härvidlag.

21.

Europaparlamentet understryker den stora vikten av att fullt ut skydda rätten till omsorg och stöd för äldre personer, möjliggöra deras tillgång till överkomliga, högkvalitativa och heltäckande vård- och stödtjänster, anpassade efter individuella behov och främja välbefinnande, självständighet, oberoende och delaktighet i samhället, utan någon form av diskriminering. Parlamentet understryker den viktiga roll som tillräckligt finansierade sociala trygghetssystem spelar när det gäller att göra omsorg överkomlig och verkligt tillgänglig.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en vårdgiv för Europa och ett europeiskt program för anhörigvårdare, med syfte att åstadkomma en övergång till en omsorgsekonomi, vilket förutsätter relevanta investeringar och lagstiftning på EU-nivå, ett helhetsgrepp på alla omsorgsbehov och omsorgstjänster och fastställande av kvalitetsriktlinjer för omsorg hela livet igenom, också för barn, äldre personer och personer med långvariga behov, i syfte att identifiera och erkänna olika slag av informell omsorg, dels att anhörigvårdare garanteras bl.a. ekonomiskt stöd, ledighet med lämplig längd och överkomligt prissatta tjänster.

23.

Europaparlamentet vill att det antas nödvändiga åtgärder för ökad sysselsättning bland kvinnor, såsom överkomligt prissatt vård och barnomsorg, lämpligt långa föräldraledigheter och flexibel arbetstid samt flexibla arbetsplatser, också för män. Parlamentet erinrar om att OECD beräknat att ett fullständigt lika arbetsmarknadsdeltagande skulle öka BNP per capita med 12,4 % fram till 2030.

24.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att följa en strategi enligt principen om hälsa inom alla politikområden och bedöma hälsokonsekvenserna av de val som träffas inom politiken på alla relevanta områden.

25.

Europaparlamentet påminner om att högre födelsetal kräver fler arbetstillfällen, stabila anställningar och bostäder, anständiga arbets- och levnadsvillkor, flexibla arbetsarrangemang, generöst familjestöd och betald föräldraledighet för båda föräldrarna, barnomsorg av hög kvalitet från och med de tidiga barndomsåren och en jämn fördelning av obetald omsorg och hushållsansvar mellan män och kvinnor. Parlamentet betonar att i ljuset av demografiska förändringar och ökningen av den förväntade livslängden, är det avgörande att säkerställa kvinnors fullständiga deltagande på arbetsmarknaden utan karriäravbrott, störningar eller övergångar till deltidsarbete och visstidsarbete, eftersom det kommer att minska kvinnors risk för fattigdom när de blir äldre. Parlamentet uppmanar därför med kraft medlemsstaterna att snabbt och fullständigt införliva direktivet om balans mellan arbete och privatliv och anmodar dem att gå längre än till de miniminormer som fastställts i direktivet.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att utforska användarvänlig, säker och tillgänglig digital teknik, distansvård och distansmedicin, särskilt i regioner som drabbas av demografisk nedgång och avlägsna regioner. Parlamentet understryker att användningen av sådan teknik bör vara helt förenlig med den befintliga ramen för dataskydd och att etiska frågor som hör samman med användningen av teknik i hälsosammanhang alltid bör beaktas. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta centrum för dagverksamhet för äldre nära skolor och förskolor, vilket kan bidra till att bygga broar mellan generationerna.

27.

Europaparlamentet anser att alla människor bör få välja tjänster av god kvalitet som är lämpliga för dem och deras familjer. Parlamentet anser att man vid utvecklingen av omsorgstjänster bör beakta alla kategorier av användare samt skillnaderna mellan dessa, liksom att användarna har högst olika syn på vilka typer av omsorgstjänster de behöver. Parlamentet konstaterar att omsorgstjänsterna bör utvecklas för att öka kontinuiteten i omsorgen, den preventiva hälsovården, rehabiliteringen och möjligheterna till ett självständigt liv.

28.

Europaparlamentet efterlyser ett regelverk som garanterar omsorgstjänster av god kvalitet, distansvård och distansmedicin genom att ge vårdpersonalen rättsliga garantier och fastställa nödvändiga krav för utbildning, i syfte att säkerställa hälso- och sjukvård samt primärvård för alla EU-medborgare, oavsett ålder, i alla geografiska områden.

29.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att stödja flexibla, lämpliga och skräddarsydda omsorgsmodeller, och betonar att ett aktivt hälsosamt åldrande, välbefinnande och anställbarhet för äldre personer i arbetsför ålder är avgörande för att säkerställa att de sociala trygghetssystemen och omsorgssystemen är hållbara. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja utvecklingen av åldersvänliga miljöer, familje- och samhällsbaserade vårdlösningar, inbegripet för personer med demens, utveckla ett offentligt nätverk av stödtjänster och medicinsk utrustning, främja mobilitet, självständigt boende, social delaktighet och självständighet och underlätta initiativ från det civila samhället och den sociala ekonomin i dessa frågor.

30.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad erkänna värdet av informell omsorg, förbättra det sociala skyddet för och olika former av stöd till informella omsorgsgivare, ge informella omsorgsgivare professionellt stöd, utbildning och kollegial rådgivning, och i nära samarbete med arbetsmarknadens parter införa olika former av tillfällig avlastning för familjemedlemmar som tar hand om äldre personer, särskilt de som behöver avlastningsvård och hemtjänst, och stödtjänster, inbegripet flexibla arbetsformer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att lägga fram riktade strategier för att hjälpa informella omsorgsgivare, erkänna deras bidrag till äldreomsorgen och lägga fram förslag om tillfredsställande avlastningstjänster. Parlamentet betonar att utförandet av informell omsorg bör vara ett val och att formella omsorgstjänster bör främjas.

31.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla frivilligarbete och stöd för äldre personer, eftersom detta spelar en särskild roll i krissituationer, vilket covid-19-pandemin har tydliggjort.

32.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa fattigdom bland kvinnor, särskilt längre fram i livet, vilket inverkar negativt på kvinnornas sociala trygghet och på BNP-nivåerna inom EU och att säkerställa att arbetstagarna får lämpligt socialt skydd.

33.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa rehabiliterings- och återanpassningstjänster i syfte att stödja äldre arbetstagare att återgå till arbetsmarknaden efter hälsorelaterade avbrott i yrkeslivet om de så önskar, eftersom ett aktivt åldrande är avgörande för hälsan.

34.

Europaparlamentet betonar att det finns flera olika faktorer som lett fram till att fattigdom alltmer blir en kvinnofråga, såsom att det saknas jämställdhet i karriärutvecklingen, att kvinnor ofta har atypiska arbetsavtal, att det saknas social trygghet för partner som hjälper egenföretagare och att det råder fattigdom i hushåll med ensamma mammor.

35.

Europaparlamentet betonar att covid-19-pandemin är ett bevis på hur viktigt det är för medlemsstaterna att ha robusta hälso- och sjukvårdssystem som finns till för alla och som kan stå emot kriser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att det finns tillräckligt många yrkespersoner inom vård och omsorgen och säkerställa tillgång till geriatrisk vård i hela EU. Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa lämpliga arbets- och anställningsvillkor inom sjukvårds- och omsorgsyrken och investera i utbildning som ett sätt att garantera kvaliteten i den vård som tillhandahålls. Parlamentet efterlyser incitament för att börja arbeta inom äldreomsorgen.

Social trygghet och social integration

36.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att garantera äldre en rimlig levnadsstandard, och uppmuntrar dem i detta avseende att utbyta god praxis i synnerhet vad gäller ålderspension.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta rekommendationer för att minska risken för fattigdom bland och social utestängning av äldre, genom att fokusera särskilt på pensionsklyftan mellan kvinnor och män, äldre med funktionsnedsättning, äldre migranter, äldre romer, äldre som tillhör en etnisk, rasmässig, språklig eller sexuell minoritet samt andra grupper som påverkas oproportionerligt av fattigdom och social utestängning. Parlamentet uppmanar kommittén för socialt skydd att genomföra fler analyser av grupper som riskerar omfattande fattigdom och social utestängning.

Aktiva äldre

38.

Europaparlamentet betonar att inrättandet och genomförandet av åldersanpassade möjligheter till livslångt lärande utgör en viktig och oumbärlig del för att stärka social och ekonomisk hållbarhet samt egen välfärd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i kompetens och utbildning och utveckla formella, icke-formella och informella projekt för utbildning, vidareutbildning och livslångt lärande samt bättre integrationsmöjligheter för äldre personer, inbegripet utbildning på nätet, oavsett om de fortfarande är en del av arbetsmarknaden eller redan har gått i pension.

39.

Europaparlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att stärka äldre personers digitala kompetens, vilket inte enbart kan hjälpa dem att dra nytta av utbildning på nätet, utan även förbättrar deras tillgång till hälso- och sjukvård och andra digitala tjänster. Parlamentet efterlyser tillgängliga och överkomliga program för digitala färdigheter som är anpassade till äldre personers behov och uppmanar kommissionen att vidta särskilda åtgärder som riktar sig mot äldre. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att stödja initiativ till kompetensutveckling och omskolning, särskilt för utsatta grupper för att hjälpa människor att hitta ett arbete av hög kvalitet för att bemöta arbetsmarknadens behov, motverka den digitala klyftan och säkerställa att dessa personer anpassar sig effektivt och drar nytta av innovativa lednings- och arbetsmetoder och digitala lösningar såsom distansarbete.

40.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda Europeiska socialfonden+ och Europeiska regionala utvecklingsfonden för att stödja skapandet av arbetstillfällen av hög kvalitet, främja en bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillhandahålla arbetstillfällen i regioner med risk för avfolkning, med särskild uppmärksamhet på att förbättra kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar vikten av rådgivningstjänster, livslångt lärande och program för omskolning och kompetensutveckling av arbetstagare i alla åldrar.

41.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och Europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar att utveckla utbyten av praxis för att integrera äldre arbetssökande på arbetsmarknaden.

42.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande om rimliga löner till alla arbetstagare, antingen genom lagstadgade minimilöner eller kollektiva förhandlingar.

43.

Europaparlamentet understryker att hantering av demografiska förändringar bör följa en rättighetsbaserad strategi som främjar och skapar lika möjligheter, dialog och solidaritet i stället för konkurrens mellan människor i olika generationer.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att direktivet om balans mellan arbete och privatliv genomförs på korrekt sätt samt att stödja regionala och lokala initiativ och projekt som syftar till att skapa en bättre balans mellan arbete och privatliv för män och kvinnor.

45.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att inrätta ett program för ”digitala volontärer” (53) för att göra det möjligt för unga akademiker och erfarna pensionärer att utbyta sina digitala färdigheter med traditionella företag. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att utveckla frivilligarbete och mentorskap i syfte att överföra kunskap mellan generationerna för att motverka social utestängning och möjliggöra delning av kompetens och kunskaper, uppmuntra en ökning av yngre och äldre arbetstagares kompetens och bevarandet av traditionella hantverk som utgör en del av Europas kulturarv.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överbrygga den digitala klyftan och ytterligare undersöka möjligheterna till social delaktighet och integrering på arbetsmarknaden av äldre i arbetsför ålder, framför allt för dem som är bundna till hemmet, med hjälp av internet, annan informationsteknik och artificiell intelligens för att ta del av kultur, underhållning, utbildning, arbete kommunikation och medicinska ändamål, inbegripet distansvård och distansmedicin, på ett säkert sätt och säkerställa högsta möjliga skydd av personuppgifter, samtidigt som vikten av direkt personlig kontakt och en värdig och människocentrerad inställning erkänns. Parlamentet efterlyser i synnerhet strategier för att förbättra digitala färdigheter, konnektivitet och tillgång till utrustning vid långvarig vård och omsorg.

47.

Europaparlamentet konstaterar att förbättrad konnektivitet och tillgång till tjänster på landsbygden och i avlägsna områden är avgörande för att motverka avfolkningen i dessa regioner och den sociala och digitala utestängningen av den äldre befolkningen där. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att erkänna landsbygdens och de avlägsna områdenas betydelse, i all deras mångfald, och att utveckla deras potential genom att främja investeringar i den lokala ekonomin och entreprenörskap och genom att förbättra infrastrukturen i dessa områden.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas kamp mot fattigdomen, som framför allt drabbar ensamma mammor och ytterligare spätts på av krisen, vilket lett till större social utestängning.

49.

Europaparlamentet understryker den avgörande effekt som digital teknik i konstant utveckling har på människors dagliga liv och betonar därmed behovet av internet med hög kapacitet samt viktig och uppdaterad teknisk utrustning i skolan, på sjukhus och alla andra relevanta offentliga tjänsteinrättningar, bland annat genom effektiv e-förvaltning. Parlamentet anser att möjligheterna till livslångt lärande, i kombination med digitalisering, är väsentliga för att ge den åldrande befolkningen på landsbygden och i avlägsna områden olika möjligheter, inbegripet extrainkomst. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att stödja utbildnings- och fortbildningsprogram som hjälper den åldrande befolkningen att utveckla färdigheter och inhämta kunskaper på områden som e-handel, online-marknadsföring och IKT. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla hushåll har tillgång till internet med hög hastighet och digital utrustning samt främja förvärvet av digitala färdigheter, särskilt när det gäller utsatta grupper.

50.

Europaparlamentet anser att man i samband med EU:s gröna och digitala omställning bör utnyttja den fulla potentialen hos åldrande landsbygdssamhällen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att säkerställa tillgång till bredband och grundläggande tjänster på landsbygden, spridning av e-kompetens och nya strategier för hållbar utveckling, såsom konceptet smarta byar och omställning till hållbara livsmedelssystem.

51.

Europaparlamentet understryker att jordbrukets utveckling, digitalisering och specialisering innebär att såväl de som redan arbetar i sektorn som de som håller på att etablera sig i den behöver en lämplig digital, teknisk och ekonomisk utbildning, och begär att utbytesprogram, diskussioner, online-utbildningar och e-lärande ska främjas.

52.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till den specifika situationen för äldre arbetstagare på arbetsmarknaden genom åtgärder som individualiserad utbildning och optimerad arbetstid.

53.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna för att öka utnyttjandet av strukturfonderna för investeringar i offentlig barnomsorg, äldreomsorg och omsorg av beroende personer.

54.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja funktionen hos och utvecklingen av organisationer för äldre och andra former av socialt deltagande.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och kommittén för socialt skydd att i nästa rapport om pensionernas tillräcklighet mer ingående behandla olika former av atypiskt arbete på arbetsmarknaden och fullständigt undersöka pensionsklyftan mellan könen, i alla dess dimensioner och inom alla tre pelare av pensionssystemen. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att bedöma om minimipensionerna är tillräckliga, då ju dessa pensioner är särskilt viktiga för att fattigdom bland äldre ska kunna undvikas.

56.

Europaparlamentet understryker att den framväxande silverekonomin kan bli en av de viktigaste ekonomiska drivkrafterna, särskilt på landsbygden, samt att den kan ge hälso- och sjukvården och långtidsvården möjligheter genom att på ett mer effektivt sätt erbjuda vård av hög kvalitet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta silverekonomins potential i EU:s strategier och nationella strategier och att ytterligare främja den, bland annat vid turism och kulturella utbyten som riktar sig mot äldre personer.

57.

Europaparlamentet påminner om att de yttersta randområdena löper särskilt stor risk för avfolkning och kräver en särskild uppsättning åtgärder för att mildra de negativa demografiska förändringar som de ofta ställs inför. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda de struktur- och investeringsfonder som finns tillgängliga på ett proaktivt sätt för att ta itu med de utmaningar som dessa regioner står inför.

58.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att involvera organisationer som företräder och skyddar äldre personers intressen när de fatta beslut som påverkar dem.

59.

Europaparlamentet betonar att distansarbete kan erbjuda många möjligheter i avlägsna områden, eftersom det är ett av de bästa sätten för att använda digital teknik i syfte att befolkningen ska stanna kvar på landsbygden och i avlägsna områden samtidigt som lokala samhällen och deras ekonomi vinner på det. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en EU-agenda för distansarbete, med sikte på att utveckla en lagstiftningsram där det fastställs tydliga minimistandarder och villkor för distansarbete i hela EU.

60.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att integrera rättigheterna för äldre personer med funktionsnedsättning i all politik och alla program relaterade till funktionsnedsättning och åldrande samt säkerställa full överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Särskild politik och forskning

61.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda EU-medel och privata investeringar i kombination med nationella och lokala investeringar för att tillhandahålla överkomliga, lämpliga, trygga och tillgängliga bostäder och anpassa byggnader efter de behov som äldre, sårbara och missgynnade personer har. Parlamentet betonar att byggnader ska ha tillgänglighetsfunktioner och att en säker bostad är en bostad där man har minskat risken för att en fara uppstår och där det är lättare att reagera på den om den ändå uppstår. Parlamentet erinrar om att tillgängliga bostäder bör gå hand i hand med lämplig infrastruktur.

62.

Europaparlamentet understryker den oumbärliga roll som regionala och lokala samhällen har för att på ett meningsfullt och hållbart sätt ta itu med de allt djupare demografiska frågorna på landsbygden och i avlägsna områden.

63.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja bästa praxis för en effektiv politik för åldrande.

64.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja initiativ för att stärka banden mellan generationerna och stödja äldre personer som av hälsoskäl eller ekonomiska skäl måste lämna sina hem att hitta överkomliga bostäder som tillgodoser deras behov.

65.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet vid reformer av pensionssystemen och anpassa pensionsåldern efter skillnaderna mellan kvinnors och mäns arbetsmönster samt efter att risken för arbetsmarknadsdiskriminering är större för äldre kvinnor.

66.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, såsom en del av sina nationella insatser mot covid-19, förebygga och åtgärda våld mot äldre kvinnor, också med hjälp av hjälplinjer och stödtjänster, och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt situationen på äldreboenden.

67.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta effektiva program som innehåller åldersdimensionen för att bekämpa våld mot kvinnor i syfte att förebygga fysiska, sexuella, psykologiska och ekonomiska övergrepp som äldre människor, varav de flesta är kvinnor, kan drabbas av. Europaparlamentet föreslår att det ska genomföras statistiska undersökningar om det ökade våldet mot äldre i syfte att belysa detta allvarliga problem, som äldre ofta inte är kapabla att anmäla utan accepterar som ett naturligt inslag i ålderdomen och den beroendeställning de befinner sig i. Parlamentet anser även att man från hela samhällets sida måste bekämpa våld mot äldre personer på ett mer effektivt sätt.

68.

Europaparlamentet framhåller att skyddade bostäder och stödbostäder kan bidra till avinstitutionaliseringen av vården. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforska möjligheterna att främja skyddade bostäder, stödbostäder och boenden mellan generationer samt bostadsanpassningar utifrån kvalitetskriterier.

69.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anordna informations- och utbildningskampanjer och att vidta åtgärder som riktar sig mot äldre personer om trafiksäkerhet, som visar hur fysiologiska förändringar och försämringen av psykomotoriska färdigheter påverkar trafikförmågan, och därmed förbättra säkerheten för alla vägtrafikanter.

70.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att öka anslagen från ESF+, Eruf och Fonden för en rättvis omställning till att vidareutbilda och omskola äldre arbetstagare, säkerställa lika tillgång till offentliga tjänster, med särskild tonvikt på att uppmuntra företag att anställa äldre arbetstagare samt anpassa infrastruktur, inbegripet transporter, och offentliga utrymmen efter äldres behov. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja investeringar i offentliga tjänster på landsbygden med hjälp av strukturfonder, vilket skulle locka den yngre generationen och öka välbefinnandet hos äldre som lever i dessa områden. Parlamentet uppmanar till större användning av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för att motverka isolering och social utestängning av äldre människor på landsbygden och mindre gynnade områden, med särskild fokus på områden som riskerar avfolkning. Medlemsstaterna uppmanas att dra nytta av de möjligheter som Next Generation EU erbjuder i detta avseende.

71.

Europaparlamentet understryker vikten av tillräckliga, tillförlitliga och jämförbara uppgifter på grundval av politik och åtgärder för att hantera demografiska utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över EU:s statistiska ram genom att höja den övre åldersgränsen för insamling av uppgifter, säkerställa inkludering av personer som bor på institutioner och tillhandahålla uppgifter som är uppdelade efter kön och ålder, med full respekt för standarder som rör integritet och grundläggande rättigheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att samla in mer uppgifter och öka sitt stöd till utvecklingen av forskning om hälsosamt åldrande och sjukdomar som hör ihop med hög ålder och levnadsvillkoren för äldre personer.

72.

Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter och uppmanar till skyndsamt och effektivt genomförande av de principer som anges i pelaren. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i syfte att förbättra och stärka äldre personers representation i EU:s lagstiftningsprocess och avspegla det befintliga Europeiska ungdomsparlamentet, överväga att finansiera ett motsvarande initiativ genom EU:s program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap.

73.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att rikta sina åtgärder mot att ge äldre personer fler friska år. Parlamentet framhåller i detta avseende vikten av program för livslångt främjande av och utbildning om hälsa, förebyggande av sjukdomar och regelbundna undersökningar samt av att ta nya initiativ såsom bättre politik för att förebygga sjukdom och effektivare hälso- och sjukvårdsprogram för att stimulera processen för ett friskt åldrande. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att aktivt engagera sig i WHO:s årtionde för ett friskt åldrande genom att upprätta planer för ett friskt åldrande i EU som omfattar tillgång till vård- och omsorgstjänster, såväl som hälsofrämjande och förebyggande strategier. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en ambitiös forskningsagenda för fysisk och psykisk hälsa som en del av programmet Horisont Europa. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att överväga att använda de medel som tillhandahålls från den fleråriga budgetramen och Next Generation EU för detta syfte.

74.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra utbyte mellan generationerna, bland annat genom att främja ungdomars frivilligarbete gentemot äldre och främja och finansiera generationsövergripande centrum, eftersom de kan vara avgörande för bekämpning av åldersdiskriminering och för att säkerställa social integration av äldre. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att inrätta centrum för samhällsomsorg och möjligheter till ideellt livslångt lärande riktade till äldre personer nära skolor och förskolor och arbeta för att främja band mellan generationer genom att uppmuntra utbyten mellan dessa tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja program, projekt och åtgärder som främjar äldre personers deltagande i samhället, kulturlivet och politiken.

75.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och stödja en inkluderande arbetsmarknad och samhällen som tillåter lika deltagande och utnyttjar allas kompetens och talanger. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla strategier för anställbarhet och karriärhantering för att förbereda sig inför en åldrande arbetskraft och mer volatila arbetsmarknader mot bakgrund av de ofta förekommande och djupa förändringarna på arbetsmarknaderna. Parlamentet understryker att sådana strategier bör omfatta främjande av utbildning, vidareutbildning och livslångt lärande för personer i alla åldrar, hälsosamma arbetsplatser som tillhandahåller skälig anpassning för anställda med hälsoproblem eller funktionsnedsättning, bättre balans mellan arbetsliv och privatliv samt främjande av utbyten mellan generationerna på arbetsplatsen. EU-plattformen för mångfaldsstadgor uppmanas vidare att fokusera mer på att främja mångfalden av ålder och (nedsatt) uppfattningsförmåga på arbetsplatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att betona psykosociala och fysiska åldersrelaterade risker för både kvinnor och män i den nya strategiska ramen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och understryker att hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är avgörande.

76.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta tillgång till arbete för personer som är 60 år eller äldre och vill arbeta, särskilt kvinnor, eftersom detta skulle öka deras livstidsinkomster och införa yrkesverksamhet på deltid med låg risk för äldre personer medan de fortfarande är friska och kan ta på sig ansvar. Parlamentet betonar vikten av att skapa betalda sysselsättningsmöjligheter för personer som redan har uppnått lagstadgad pensionsålder och som önskar stanna kvar eller vara aktiva i arbetslivet, inte bara för att erhålla en extrainkomst, utan också som ett sätt att hantera social utestängning. Parlamentet uppmuntrar vidare incitament till frivilligarbete och mentorskap i syfte att främja överföring av kunskaper mellan generationer. Parlamentet understryker att sådana åtgärder och aktiviteter inte får ske på bekostnad av unga arbetstagare eller långtidsarbetslösa.

77.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en EU-strategi för omsorgsgivare. Parlamentet betonar att det är nödvändigt med investeringar i omsorgstjänster, eftersom de inte bara ökar kvinnors sysselsättningsgrad, ger arbetstillfällen i den formella ekonomin för tidigare informella vårdgivare och främjar en balans mellan arbete och privatliv för kvinnor, utan också förbättrar levnadsvillkoren för äldre personer genom investeringar i inrättningar för långtidsvård, åtgärder för att förbättra den psykiska hälsan och bekämpa isolering och åtgärder för att förhindra och bekämpa våld mot äldre kvinnor, samt utgör en investering i människors hälsa och utbildning, för att säkerställa att de håller sig aktiva och vid god hälsa när de blir äldre. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en uppsättning indikatorer för tillgång till och hållbarhet hos systemen för äldreomsorg, samt en gemensam kvalitetsram för äldreomsorgstjänster och understryker vikten av att äldreomsorgen även fortsättningsvis är nationell kompetens.

78.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ägna större uppmärksamhet åt äldre personer som är särskilt sårbara för virusinfektioner, inklusive covid-19. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa den isolering, övergivenhet och social utestängning som många äldre har upplevt under covid-19-pandemin genom att främja informationskampanjer, bedriva forskning, underlätta utbyte av synpunkter och kombinera EU:s struktur- och investeringsfonder. Medlemsstaterna uppmanas vidare att säkerställa tillämpningen av patienträttigheter i den gränsöverskridande hälso- och sjukvården samt tillgången till säkra och ekonomiskt överkomliga läkemedel. Parlamentet framhåller att covid-19-pandemin har visat att det krävs mer solidaritet från EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och anta en EU-stadga för äldres rättigheter på grundval av artikel 25 i stadgan.

79.

Europaparlamentet erkänner den framträdande roll som sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna spela när det gäller att uppmuntra och stödja kvinnor på landsbygden och avlägsna områden med demografibetingade problem att bli mer anställbara och delaktiga. Medlemsstaterna uppmanas att utnyttja relevanta medel bättre i detta avseende.

80.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda sig av medel från React-EU för att hantera demografiska förändringar (54).

81.

Europaparlamentet betonar att ny teknik och innovativa metoder kan visa sig vara användbara för att minska kostnaderna för tjänster av allmänt intresse samtidigt som levnadsstandarden och kvaliteten på tjänsterna i avlägsna områden och glesbygden skyddas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och relevanta regionala och lokala samhällen att investera i okonventionella och innovativa åtgärder som är utformade för att tillhandahålla viktiga tjänster för befolkningen samt skapa en lämplig miljö för att locka människor att återvända och vända avfolkningen.

82.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra utbytet av bästa praxis om antagandet av lämpliga demografiska strategier och initiativ för att utnyttja möjligheterna från och ta itu med de utmaningar som EU:s åldrande befolkning medför.

83.

Europaparlamentet påminner om särdragen hos familjejordbruk, som blandar jordbruksverksamhet och familjeliv, och där äldre jordbrukare fortsätter att vara aktiva efter pensionsåldern.

84.

Europaparlamentet konstaterar att äldre människor, inklusive jordbrukare, kan bli den drivande kraften bakom en livskraftig silverekonomi på landsbygden, baserad på social innovation, inkluderande landsbygdssamhällen och en hälsosammare livsmiljö. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka denna potential när den utformar sin långsiktiga vision för landsbygden och ett aktivt åldrande.

85.

Europaparlamentet uppmanar offentliga institutioner att främja inrättandet av ett särskilt skyddssystem som beaktar den särskilda sorts arbetslöshet som drabbar lantarbetare till följd av det kraftigt säsongsbetonade arbetet. Parlamentet påpekar att detta skulle kunna ge de personer som väljer att arbeta inom jordbruket större trygghet.

86.

Europaparlamentet påpekar att en åldrande arbetskraft och avsaknaden av generationsskifte är ett större problem för jordbruket än för andra sektorer. För att vända denna trend anser parlamentet att man måste skapa nya yrken för att möjliggöra ett generationsskifte och säkra jordbruksyrkenas attraktionskraft och lönsamhet.

87.

Europaparlamentet konstaterar att endast 11 procent av alla jordbruksföretag i Europeiska unionen drivs av jordbrukare som är yngre än 40 år (55). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att undanröja alla hinder för unga jordbrukares etablering i jordbrukssektorn, inbegripet svårigheterna att få tillgång till mark. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att främja nya former av samarbete mellan generationerna, såsom partnerskap, andelsjordbruk, långtidsarrenden och andra arrangemang som skulle kunna åtgärda bristen på mark och uppmuntra unga att bli jordbrukare.

88.

Europaparlamentet framhåller på nytt att några av hindren för generationsskifte inom jordbruket är kopplade till tillgång till mark och överlåtelse av jordbruksföretag från en generation till nästa. Parlamentet påminner om att äldre jordbrukare, som riskerar låga pensioner, inkomstbortfall (inklusive GJP-stöd) och social utestängning på landsbygden efter pensioneringen, tenderar att förbli aktiva och behålla gårdarna längre. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det behövs skräddarsydda politiska instrument för att garantera en smidig överlåtelse av jordbruksföretag och ett aktivt åldrande för äldre jordbrukare i landsbygdssamhällena.

89.

Europaparlamentet konstaterar att de nationella pensionssystemen i många medlemsstater inte ger pensionerade jordbrukare tillräckliga inkomster. Parlamentet beklagar att fortsatt arbete i jordbruksföretaget även efter den lagstadgade pensionsåldern, vilket fördröjer generationsskiftet, ofta är det enda sättet att hantera denna situation. Parlamentet betonar att stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken inte är avsett att ersätta ett pensionssystem.

90.

Europaparlamentet noterar att behovet av högkvalificerade unga yrkesverksamma inom jordbruket blir allt större, särskilt i regionerna, och påpekar att man behöver vidta alla åtgärder för att uppmuntra unga att studera till jordbruksyrken och underlätta överföringen av kunskap från den äldre till den yngre generationen.

91.

Europaparlamentet anser att jordbrukspartnerskap mellan äldre och yngre generationer är avgörande för att stärka solidariteten mellan generationerna, kunskapsöverföringen och det ömsesidiga lärandet, som är särskilt viktigt för införandet av ny teknik och digitala färdigheter i jordbruket.

92.

Europaparlamentet anser att familjemedlemmar med fast arbete inom jordbruksföretag utgör en stor merpart av arbetskraften inom jordbruket i Europa, men konstaterar att denna typ av arbetskraft har minskat kontinuerligt under flera år och förväntas minska ytterligare inom den närmaste framtiden. Parlamentet betonar att den ohejdbara utflyttningen från landsbygden i vissa delar av EU kommer att utmynna i ekonomiska, sociala och miljömässiga problem för landsbygden, problem som kräver en ambitiösare och mer samordnad politik.

93.

Europaparlamentet betonar att man behöver stödja landsbygden i dess mångfald, uppmuntra till investeringar i projekt som stöder lokala ekonomier, inbegripet bättre tillgång till transporter och bättre digital konnektivitet. Parlamentet anser att man måste komma ihåg att bibehållandet av sysselsättningen inom jordbruket har direkta konsekvenser för upprätthållandet av levande landsbygdsekonomier. Parlamentet anser dessutom att man inte får underskatta den utmaning som det innebär för jordbrukarna att förstå den roll som modern teknik och innovation spelar inom jordbruket och att ta del av denna teknik och innovation. Parlamentet framhåller därför vikten av livslång yrkesutbildning, rådgivningstjänster och kunskapsutbyte, både inom och utanför ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

94.

Europaparlamentet anser att kvinnors tillträde till jordbrukssektorn bör förenklas med hjälp av lämpligt utformade offentliga tjänster som gör det möjligt för dem att i större utsträckning arbeta inom jordbruket.

95.

Europaparlamentet konstaterar att en åldrande befolkning, särskilt i jordbruks- och landsbygdsområden, är en oundviklig trend som måste beaktas vid utformningen av den ekonomiska politiken och socialpolitiken. Parlamentet anser att frågan om en åldrande befolkning kräver en flerdimensionell strategi, och betonar vikten av att främja en bredare komplementaritet och synergi mellan politikområden och stödinstrument. Parlamentet påminner om att det måste till adekvata resurser och tjänster för att ge äldre människor en åldersanpassad miljö.

96.

Europaparlamentet betonar att ojämlik tillgång till mark, direktstöd och stöd, både mellan och inom EU:s medlemsstater, är några av de frågor som måste lösas för att hejda regional tillbakagång och uppmuntra äldre människor i pensionsåldern att lämna jordbruket och unga människor att etablera sig i jordbrukssektorn.

97.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till andelen äldre (över 65 år) på landsbygden när de utarbetar sina strategiska planer, och att överväga att införa åtgärder som omfattar eller riktar sig till äldre invånare på landsbygden, till exempel genom en mer flexibel inställning till de villkor som gäller för att denna åldersgrupp ska kunna delta på ett genuint och aktivt sätt i det ekonomiska livet i den berörda regionen.

98.

Europaparlamentet betonar att det i ljuset av den situation som covid-19-pandemin har gett upphov till är nödvändigt att satsa på en levande och dynamisk landsbygd och att avskaffa byråkrati och investera i infrastruktur och högkvalitativa tjänster på landsbygden, i syfte att hejda åldrandet i jordbrukssektorn och främja kvinnors roll som ansvariga för jordbruksföretag.

99.

Europaparlamentet konstaterar att ett effektivt mobilitetssystem är en av förutsättningarna för regional ekonomisk utveckling, territoriell sammanhållning och utvecklingen av regional potential. Parlamentet påpekar att man därför måste tillhandahålla den finansiering som krävs för att bygga ut och underhålla transportförbindelser, vilket skulle kunna uppmuntra den äldre generationen att stanna kvar längre inom jordbruket och locka ungdomar från regionala centrum att arbeta på landsbygden.

100.

Europaparlamentet framhåller den gemensamma jordbrukspolitikens roll och betydelse för att uppmuntra till ett generationsskifte inom jordbrukssektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina strategiska planer gynna åtgärder för att öka antalet unga jordbrukare och att främja överensstämmelse med andra tillgängliga instrument på nationell nivå och EU-nivå.

101.

Europaparlamentet framhåller den centrala roll som initiativ för lokalt ledd utveckling spelar för att bevara och återställa levande och blomstrande lokala landsbygdsekonomier, och behovet av att se till att Leader får tillräcklig finansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja Leaders kapacitet.

102.

Europaparlamentet noterar att tjänster som tillhandahålls av icke-statliga organisationer är mycket viktiga, särskilt för äldre personer. Parlamentet efterlyser en ökad finansiering av icke-statliga organisationers verksamhet i regionerna.

o o

103.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Dom av den 22 november 2005, Werner Mangold/Rüdiger Helm, C-144/04, ECLI: EU:C:2005:709.

(2) EUT L 246, 23.9.2011, s. 5.

(3) EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.

(4) EUT C 189, 4.6.2018, s. 1.

(5) EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 49.

(6) EUT C 363, 28.10.2020, s. 80.

(7) EUT C 74 E, 13.3.2012, s. 19.

(8) EUT C 76, 28.2.2018, s. 93.

(9) EUT C 204, 13.6.2018, s. 76.

(10) EUT C 331, 18.9.2018, s. 60.

(11) EUT C 356, 4.10.2018, s. 10.

(12) EUT C 108, 26.3.2021, s. 965.

(13) EUT L 303, 2.12.2000, s. 16.

(14) EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68.

(15) EUT L 188, 12.7.2019, s. 79.

(16) COM(2020)0241.

(17) FN, Changing population age structures and sustainable development: a concise report, 2017.

(18) Eurostat, Ageing Europe – statistics on social life and opinions, uppgifterna inhämtade i juli 2020.

(19) Eurostat, Population structure and ageing, uppgifterna inhämtade i augusti 2020.

(20) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 17 juni 2020 som medföljer dess rapport om de demografiska förändringarnas inverkan (SWD(2020)0109), s. 7.

(21) FN, Changing population age structures and sustainable development: a concise report, 2017, s. 11.

(22) Eurostat, Ageing Europe: Looking at the lives of older people in the EU, 2019.

(23) Eurostat, Ageing Europe: Looking at the lives of older people in the EU, 2019.

(24) Europaparlamentets utredningstjänst, Demographic outlook för the European Union, mars 2020, s. 3.

(25) EU Science Hub: kommissionens vetenskaps- och kunskapstjänst, How lonely are Europeans?, 12 juni 2019.

(26) Europaparlamentets utredningstjänst, Demographic outlook of the European Union, mars 2020, s. 16.

(27) Eurostats referensscenario.

(28) Eurostat, Ageing Europe: Looking at the lives of older people in the EU, 2019.

(29) Europeiska kommissionen, index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) 2020, s. 52.

(30) SWD(2020)0109, s. 42.

(31) Eurostat, Ageing Europe: Looking at the lives of older people in the EU, 2019, s. 53.

(32) Eurostat, Disability statistics – elderly needs for help or assistance, uppgifterna inhämtade i juni 2019.

(33) Eurostat, Functional and activity limitations statistics, uppgifterna inhämtade i december 2020.

(34) Eurostat, Ageing Europe: Looking at the lives of older people in the EU, 2019, s. 70.

(35) Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar m.fl., ”High impact of COVID-19 in long-term care facilities, suggestion for monitoring in the EU/EEA”, Eurosurveillance, vol. 25, utgåva 22, 4 juni 2020.

(36) Europeiska jämställdhetsinstitutet, Ageing societies, migration and climate change bring new challenges for gender equality, 10 december 2019.

(37) År 2018 arbetade 30,5 procent av kvinnorna och 9,2 procent av männen i EU-27deltid (Eurostat, arbetskraftsundersökning).

(38) Andelen personer med tidsbegränsade anställningsavtal i åldersgruppen 15–64 år har varit stabil de senaste åren. År 2018 uppgick den till 12,1 procent av den totala sysselsättningen. Andelen kvinnor är något högre (13,1 procent) än för män (11,2 procent) (Eurostat).

(39) Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, bulletinerna om coronaviruspandemins konsekvenser för grundläggande rättigheter i EU: nr 3 från juni 2020 med fokus på äldre personer och nr 6 av den 30 november 2020 med fokus på sociala rättigheter.

(40) Eurofound, artikel av den 19 maj 2021, Retirement.

(41) Eurofound, European Quality of Life Survey 2016, s. 79.

(42) Eurofound, European Quality of Life Survey 2016, s. 77.

(43) Eurofound, European Quality of Life Survey 2016, s. 15.

(44) Eurofound, European Quality of Life Survey 2016, s. 26.

(45) I 2018 års åldranderapport definieras att den sammanlagda kostnaden för den åldrande befolkningen beräknas på grundval av offentliga utgifter för pensioner, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg, utbildning och arbetslöshetsförmåner.

(46) Kommissionens interinstitutionella dokument av den 25 maj 2018, The 2018 Ageing Report: Economic & Budgetary Projections for the 28 EU Member States (2016-2070).

(47) Kommissionens rapport av den 12 april 2018 om silverekonomin.

(48) Europeiska arbetsmiljöbyråns rapport av den 4 oktober 2016, The ageing workforce: Implications for occupational safety and health – A research review.

(49) Eurostat, Employment rate of older workers, age group 55-64, hämtad den 2 juni 2021.

(50) COM(2020)0241, s. 10.

(51) COM(2020)0241, s. 22.

(52) Rapport av den 17 februari 2020 från Alzheimer Europe, Dementia in Europe Yearbook 2019: Estimating the prevalence of dementia in Europe.

(53) Kommissionens meddelande av den 10 mars 2020, En SMF-strategi för ett hållbart och digitalt EU (COM(2020)0103).

(54) COM(2020)0241, s. 20.

(55) Eurostat, Farmers and the agricultural labour force – statistics, uppgifterna inhämtade i november 2018.