P9_TA(2021)0345

Medborgardialoger och medborgarnas deltagande i EU:s beslutsfattande

Europaparlamentets resolution av den 7 juli 2021 om medborgardialoger och medborgarnas deltagande i EU:s beslutsfattande (2020/2201(INI))

(2022/C 99/11)

Europaparlamentet antar denna resolution

—	med beaktande av artikel 10.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—	med beaktande av artikel 11 i EU-fördraget,

—	med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om Europaparlamentets ståndpunkt om konferensen om Europas framtid (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 18 juni 2020 om Europaparlamentets ståndpunkt om konferensen om Europas framtid (2),

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för framställningar,

—	med beaktande av yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för konstitutionella frågor (A9-0213/2021), och av följande skäl:

Valresultatet från valet till Europaparlamentet 2019 gav en positiv signal om att EU-medborgarna i allt högre grad intresserar sig för utvecklingen på EU-nivå och att de anser att EU-lagstiftningen påverkar deras vardag. Det totala valdeltagandet 2019 var 50,6 procent, det högsta sedan 1994 och en markant ökning från 2014, då valdeltagandet låg på 42,6 procent. Även om valdeltagandet 2019 var högre bland alla befolkningsgrupper, leddes ökningen av den yngre generationen, med stora ökningar bland personer under 25 år och mellan 25 och 39 år. Trots den allmänna ökningen av valdeltagandet kvarstår stora skillnader mellan de enskilda medlemsstaterna.

Enligt Eurobarometern om medborgarengagemang från juni 2020 (3) betraktades röstande i valet till Europaparlamentet av 55 procent av de svarande som det effektivaste sättet att se till att ens röst hörs av beslutsfattare på EU-nivå. Även om avsikten är att kontinuerligt förbättra det sätt på vilket demokratin fungerar i EU visar flera Eurobarometerundersökningar att medborgarna inte är nöjda med hur demokratin fungerar. Denna uppfattning syns i mätningar inte bara på EU-nivå utan även på nationell nivå. En betydande andel av EU-medborgarna känner sig inte hörda och anser att EU är en avlägsen entitet.

C.	Artiklarna 10 och 11 i EU-fördraget och artiklarna 20, 21, 24, 227 och 228 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör grunden för medborgarnas deltagande i utformningen av EU:s politik och lagstiftning.

D.	I artikel 10.3 i EU-fördraget fastställs att varje medborgare ska ha rätt att delta i unionens demokratiska liv och att besluten ska fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

Enligt artikel 11.1 och 11.2 i EU-fördraget ska institutionerna på lämpligt sätt ge medborgarna och de representativa sammanslutningarna möjlighet att ge uttryck för och offentligt diskutera sina åsikter på alla unionens åtgärdsområden och att upprätthålla en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället.

F.	I punkt 19 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (4) understryks att offentliga samråd och samråd med berörda parter utgör en väsentlig del i ett väl underbyggt beslutsfattande och i arbetet med att förbättra lagstiftningens kvalitet.

G.	Enligt artikel 165.2 i EUF-fördraget ska främja utvecklingen av ungdoms- och ungdomsledarutbyte och stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv.

EU-medborgare kan endast på vissa villkor väcka talan direkt vid Europeiska unionens domstol (domstolen) för att hävda sina rättigheter enligt fördragen, däribland stadgan om de grundläggande rättigheterna. Demokratiska val till Europaparlamentet är det viktigaste nedifrån-och-upp-instrumentet för medborgarna i EU, medan andra medel, närmare bestämt det europeiska medborgarinitiativet, klagomål till Europeiska ombudsmannen och framställningar till parlamentet, som är viktiga komplement till parlamentarismen, måste stärkas.

Hittills har sex framgångsrika medborgarinitiativ genomförts, senast initiativen ”Minority Safepack” och ”End the Cage Age”. Förordning (EU) 2019/788 (5) om medborgarinitiativet, som trädde i kraft i januari 2020, syftar till att göra det lättare för medborgarna att uppmana kommissionen att föreslå lagstiftningsakter inom de behörighetsområden där unionen har befogenhet att agera. Initiativet ”Minority Safepack” var det första medborgarinitiativ som debatterades i parlamentet på grundval av denna förordning om medborgarinitiativet, och fick överväldigande stöd av parlamentet i december 2020 med 76 procent av de avgivna rösterna. Inverkan av medborgarinitiativ är dock liten, delvis på grund av kommissionens bristande uppföljning.

J.	Europeiska ombudsmannens rekommendationer är inte rättsligt bindande, men efterlevnaden av resultaten är genomgående hög.

K.	Unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt att göra framställningar till Europaparlamentet enligt artiklarna 24 och 227 i EUF-fördraget när ärendet direkt berör dem och hör till unionens verksamhetsområden.

Offentliga samråd online som genomförs av kommissionen riktar sig främst till en viss målgrupp, får inte stor spridning och är ibland för kortvariga, vilket innebär att de inte når någon betydande andel av befolkningen. I en omfattande översyn från 2019 av kommissionens samrådspolitik 2019 rekommenderade revisionsrätten att kommissionen skulle förbättra sina insatser för att nå ut till medborgarna, för att främja ett ökat deltagande.

Medborgardialoger som genomförs av kommissionen är ett sätt att snarare informera medborgarna än att engagera dem i en debatt om deras vision och vad de skulle vilja se förändras inom EU, och de tillhandahåller inte någon mekanism för återkoppling för att informera medborgarna om resultaten av deras deltagande.

De befintliga verktygen för deltagande, såsom det europeiska medborgarinitiativet, offentliga samråd och medborgardialoger, fungerar för närvarande inte på ett sätt som innebär att de utgör tillräckliga medel för medborgarna när det gäller att påverka EU:s beslutsfattande. Detta beror till stor del på bristen på effektiv uppföljning av beslutsprocessen på institutionell nivå.

De flesta formerna för deltagande utnyttjas sällan av enskilda medborgare. Enskilda medborgare är i stor utsträckning omedvetna om de befintliga instrumenten för deltagande och är därför underrepresenterade bland de synpunkter och data som samlas in genom de befintliga instrumenten. Medborgarnas deltagande ersätter inte det organiserade civila samhället.

P.	De nuvarande verktygen för deltagande maximerar inte medborgarnas möjligheter att delta när det gäller att stärka EU:s demokratiska legitimitet och bidrar därför i otillräcklig grad till att öka medborgarnas känsla av egenansvar i förhållande till ett EU som återspeglar deras behov och visioner.

Q.	En reform av de befintliga instrumenten för deltagande, samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas åt de mest underrepresenterade grupperna i samhället, särskilt ungdomar, och vidareutveckling av ett europeiskt offentligt rum kan bidra till att stärka EU:s demokratiska legitimitet.

Att förbättra medborgarnas deltagande och öppenheten på EU-nivå är avgörande för att föra unionen närmare medborgarna och öka medborgarnas tillit till och förtroende för EU:s institutioner och uppnå en verklig demokrati på flera nivåer. En brist på öppenhet hindrar den offentliga debatten om varje form av rättsakt. Alla berörda parter har inte lika tillgång till EU:s institutioner eller information om deras arbete. Kommissionen bör föra öppna, tydliga och regelbundna dialoger med medborgarna och det civila samhällets organisationer. EU bör se till att det civila samhället kan delta aktivt i den offentliga debatten och har kapacitet att påverka politik och beslutsfattande.

S.	Det finns ett behov av att stärka den europeiska dimensionen i medborgarutbildningen genom att förbättra medborgarnas förståelse av EU, så att de kan delta.

Det finns ett växande behov av utbildning i EU-medborgarskap i alla medlemsstater. I detta sammanhang bör det arbete som utförs av det civila samhällets organisationer inom samhällsutbildning och samhällsundervisning ges erkännande, och en helhetssyn på medborgarutbildning, som omfattar både formell och icke-formell utbildning och undervisning, bör uppmuntras.

U.	Befintliga framgångsrika projekt för medborgardeltagande, såsom European HomeParliaments och EU:s ungdomsdialog, har visat att medborgarna skulle vilja delta regelbundet i EU:s beslutsprocesser.

V.	Rådet är fortfarande en sluten institution, vilket bekräftas av Europeiska ombudsmannens undersökning OI/2/2017/TE av rådets brist på transparens när det gäller allmänhetens tillgång till dess lagstiftningshandlingar och dess beslutsprocess.

W.	OECD definierar öppen förvaltning som en styrelsekultur baserad på innovativ och hållbar offentlig politik och praxis som bygger på principerna om transparens, ansvarsskyldighet och deltagande och som främjar demokrati och tillväxt för alla.

X.	De europeiska medborgarsamråd som genomfördes av medlemsstaterna 2018 om Europas framtid har visat sig vara ett effektivt verktyg för att samarbeta med medborgarna i EU-frågor. Bristen på konkret uppföljning av och kontinuitet i processen ledde till blandade resultat från denna deltagandeinsats.

Y.	Konferensen om Europas framtid bör inbegripa så mycket offentligt deltagande som möjligt och skulle kunna vara en värdefull erfarenhet av att samarbeta med medborgarna för att förstå vad de verkligen förväntar sig av EU och institutionernas arbete.

Europaparlamentet betonar behovet av att reflektera över hur unionen kan bli mer effektiv när det gäller att samarbeta med medborgarna i enlighet med unionens grundläggande principer om representativ demokrati. Parlamentet anser att medborgarna bör ha mer att säga till om i EU:s beslutsfattande för att göra unionen mer lyhörd för medborgarnas åsikter och mer motståndskraftig, demokratisk och effektiv. Parlamentet anser i detta avseende att fördragsändringar inte bör uteslutas på förhand, även om sådana inte bör vara ett mål i sig, och att konferensen om Europas framtid bör ge tillfälle att skapa en konstruktiv dialog med medborgarna om dessa nyckelfrågor.

Europaparlamentet anser att alla eventuella reformer av unionen som syftar till att göra den mer social, rättvis, sammanhållen, enad, fokuserad, kapabel, suverän och ansvarstagande stärks genom direkta kontakter med medborgarna genom deltagandemekanismer.

Europaparlamentet understryker att det finns en underliggande spänning mellan visionen om ett EU centrerat kring medlemsstaterna och ett EU som är centrerat kring EU:s institutioner, vilken kan överbryggas genom att man utvecklar en strategi och instrument för en europeisk medborgarunion.

Europaparlamentet påpekar att de befintliga instrumenten för deltagande har olika brister och därför bör förbättras och nya utvecklas för att göra medborgarnas deltagande mer tillgängligt, inkluderande, meningsfullt och effektivt. Parlamentet anser att det för att underlätta allmänhetens deltagande i bredare politiska debatter och ge medborgarna möjlighet att påverka politiska resultat, med synergieffekter i befintliga mekanismer, är absolut nödvändigt att medborgarnas engagemang struktureras på ett sätt som motsvarar medborgarnas förväntningar. Parlamentet anser att denna nedifrån och upp-baserade deltagaragenda bör komplettera den representativa demokratin i EU.

Europaparlamentet framhåller medborgarinitiativets betydelse som det enda deltagandeverktyg på EU-nivå som har kapacitet att möjligen ge upphov till lagstiftning. Parlamentet begär att det svar som ges till detta ska stärkas genom antagandet av en parlamentsresolution för varje framgångsrikt medborgarinitiativ. Parlamentet konstaterar att kommissionen till fullo måste uppfylla sin rättsliga skyldighet att ange tillräckliga skäl till varför den har vidtagit eller inte har vidtagit åtgärder med avseende på ett medborgarinitiativ, och anser att detta måste vara mer omfattande för att säkerställa att medborgarna får en korrekt bild av vad man kan förvänta sig av att engagera sig i eller starta ett medborgarinitiativ. Parlamentet beklagar att kommissionen inte följer upp framgångsrika medborgarinitiativ genom lagstiftningsåtgärder. Parlamentet anser, i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) 2019/788, att om kommissionen inom de fastställda tidsfristerna inte har offentliggjort sina avsikter, eller i ett meddelande har angett att den inte avser att vidta några åtgärder beträffande ett europeiskt medborgarinitiativ som uppfyller de formella kraven och är förenligt med fördragen, särskilt unionens grundläggande värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget, skulle parlamentet, i enlighet med artikel 222 i arbetsordningen, kunna besluta att följa upp medborgarinitiativet med ett initiativbetänkande som avser lagstiftning (INL). Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att åta sig att lägga fram ett lagstiftningsförslag efter det att parlamentet antagit ett sådant INL-betänkande. Parlamentet föreslår i detta avseende att det nuvarande ramavtalet mellan parlamentet och kommissionen ändras. Parlamentet begär att förordningen om medborgarinitiativet ändras för att uppmuntra kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om det medborgarinitiativ som läggs fram uppfyller de relevanta kraven.

Europaparlamentet påpekar att kommissionen, till följd av revisionsrättens rapport (6), där man erkände ändamålsenligheten i kommissionens offentliga samråd och med tanke på medborgarnas tillfredsställande uppfattning, bör förbättra sin offentliga samrådsprocess för att främja ett större deltagande från medborgarnas sida och bättre övervaka och bedöma deras bidrag.

Europaparlamentet påpekar att det nuvarande konceptet och den nuvarande praxisen för medborgardialogerna bör stärkas och uppdateras.

Europaparlamentet understryker fördelarna med att samarbeta med medborgarna och det civila samhället i utvecklingen av ett europeiskt offentligt rum och när det gäller att komplettera den demokratiska legitimitet som EU har genom sina representativa institutioner och demokratiska förfaranden.

Europaparlamentet understryker att inte alla berörda parter, särskilt medborgare och grupper i det civila samhället, är lika politiskt aktiva, högljudda eller inflytelserika. Parlamentet anser därför att EU:s deltagandedemokrati kräver stöd till icke-organiserade medborgare och främjande av deras tillgång till valmässiga och deltagandebaserade möjligheter inom och utanför EU-kanalerna.

10.

Europaparlamentet anser att medborgarnas förtroende för EU:s institutioner är av grundläggande betydelse för demokratin, en god samhällsstyrning och ett effektivt beslutsfattande. Parlamentet anser att EU:s institutioner måste sträva efter högsta möjliga normer för öppenhet, ansvarstagande och integritet. Parlamentet betonar att medborgarnas tillgång till EU-institutionernas handlingar är av grundläggande betydelse för en deltagandedemokrati. Parlamentet uppmanar särskilt rådet att öka öppenheten i sin beslutsprocess och tillgången till handlingar.

11.

Europaparlamentet understryker potentialen hos ny teknik som kan erbjuda nya sätt att samarbeta med medborgarna, säkerställa en effektiv nedifrån-och-upp-strategi och förbättra medborgarnas förmåga att ställa institutioner till svars.

12.

Europaparlamentet betonar att en öppen förvaltning, som kombinerar åtgärder för ökad transparens och ansvarsskyldighet och verktyg för delaktighet, är ett bra svar på det demokratiska underskott som uppstår till följd av EU-medborgarnas upplevda brist på inflytande över EU:s beslutsfattande.

13.

Europaparlamentet välkomnar det planerade inrättandet av ett EU-organ för etiska frågor som en oberoende myndighet som ska främja öppenhet och insyn i EU-institutionerna.

14.

Europaparlamentet uppmärksammar det nya programmet Medborgarskap, jämlikhet, rättigheter och värden, som förväntas ge större synlighet och genomslag åt verksamhet som bidrar till medborgardialoger och medborgerligt engagemang i deltagardemokratier. Parlamentet betonar hur viktigt det är att säkerställa kontinuitet och ökade resurser för ”medborgardelen” i detta program, inklusive vänorts- och åminnelseverksamhet. Parlamentet gläder sig över att det i detta program har införts verksamhet som syftar till att i större utsträckning främja europeiska värden, till exempel genom att öka medvetenheten om den gemensamma europeiska historien. Parlamentet begär att det inom det nya programmet snabbt inrättas en ”grupp för civil dialog”.

15.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja utbyten mellan medborgare i olika länder på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, särskilt genom nätverk av städer och regioner, och genom att underlätta en interregional dialog. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillräcklig finansiering för detta ändamål genom delen ”Medborgarnas engagemang och deltagande” i programmet Medborgarskap, jämlikhet, rättigheter och värden.

16.

Europaparlamentet betonar att förbättrad information om medborgarnas farhågor kommer att hjälpa EU-institutionerna i deras ansträngningar att vara uppmärksamma och lyhörda för dessa farhågor, genom att säkerställa lämpliga kanaler för att nå ut till medborgarna och samla in synpunkter och genom att tillhandahålla lämplig uppföljning i den efterföljande beslutsprocessen. Parlamentet efterlyser förbättrade mekanismer för deltagande så att medborgarnas deltagande kan påverka EU:s beslutsfattande på ett meningsfullt sätt.

17.

Europaparlamentet understryker behovet av att engagera i synnerhet ungdomar i en politisk debatt om Europas framtid och konsekvent involvera dem i mekanismer för deltagande och regelbundna medborgardialoger, eftersom dagens beslut kommer att avgöra deras framtid. Parlamentet betonar behovet av att identifiera nya kommunikations- och interaktionsmetoder som är anpassade till ungdomars intressen.

18.

Europaparlamentet lovordar de barnspecifika samråd som genomförts av kommissionen och stöder inrättandet av en EU-plattform för barns deltagande i framtiden. Parlamentet välkomnar att ungdomar har inkluderats i den digitala plattformen och medborgarpanelerna vid konferensen om Europas framtid. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna att skapa sätt att säkerställa liknande strukturell samverkan med barn och ungdomar i framtiden, med mekanismer för adekvat återkoppling.

19.

Europaparlamentet vill att ungdomar och ungdomsorganisationer verkligen ska involveras i planeringen, genomförandet och utvärderingen av evenemang och program. Parlamentet lovordar de insatser som gjorts av EU:s ungdomsdialog för att inkludera ungdomar och ungdomsorganisationer i utformningen av politik och beslutsfattande. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att åta sig att vidta konkreta åtgärder på grundval av resultaten av EU:s ungdomsdialog.

20.

Europaparlamentet betonar behovet av att samarbeta med utbildningsinstitutioner och medborgarutbildningsorganisationer för att se till att ett aktivt europeiskt medborgarskap blir en del av läroplanen i hela EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla stöd för att komplettera utbildningsprogram i alla medlemsstater, särskilt genom att stödja utvecklingen av en gemensam läroplan för europeisk och global medborgarutbildning, främja en bättre förståelse av befintliga EU-institutioner och av medlemsstaternas historia och kulturer samt uppmuntra ett objektivt och kritiskt tänkande om fördelarna med Europeiska unionen. Parlamentet föreslår att moduler om EU:s funktionssätt och historia ska ingå i läroplanerna, och uppmanar kommissionen att föreslå riktlinjer för sådana moduler.

21.

Europaparlamentet påminner om ”Förklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning”, som antogs av EU:s utbildningsministrar den 17 mars 2015. I denna förklaring efterlystes stärkta utbildningsinsatser på europeisk, nationell, regional och lokal nivå för att slå vakt om den mångfald som präglar våra samhällen.

22.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera en årlig olympisk EU-tävling om hur EU fungerar och om dess historia, för ungdomar på gymnasienivå, i yrkesutbildning och inom andra utbildningsstrukturer, i syfte att öka intresset, deltagandet och debatten om EU-frågor. Parlamentet betonar att programmet Erasmus + också bör användas för att förbättra utbildningen i det europeiska medborgarskapet, särskilt bland studenter och ungdomar. Parlamentet upprepar att kommissionen på ett bättre sätt måste stödja EU-frågor och befintliga studieprogram i och utanför Europa, med utgångspunkt i det framgångsrika programmet Erasmus+.

23.

Europaparlamentet anser att säkerställandet av ungdomars deltagande kommer att vara en viktig del av de långvariga effekterna av medborgardialoginitiativen. Parlamentet betonar därför vikten av att fokusera på ungdomar i all utbildningsverksamhet inom EU och föreslår att verktyg för ungdomars engagemang främjas, med särskilt fokus på sociala medier, mobilappar, mobilspel, frågesporter och andra ungdomsvänliga format. Parlamentet välkomnar icke-hierarkiska utbildningsprogram, såsom Europeiska ungdomsparlamentet och EU:s ungdomsdialog, som exempel på god praxis.

24.

Europaparlamentet understryker den akademiska världens, forskarnas och universitetens betydelse för att förbättra medborgarnas kunskaper om mekanismer för deltagande i EU i syfte att öka deras deltagande i EU:s beslutsprocess.

25.

Europaparlamentet framhåller att effektiva medborgardialoger och ett aktivt medborgardeltagande är starkt kopplade till medborgarutbildningens europeiska dimension. Parlamentet betonar därför behovet av att stärka medborgarutbildningens europeiska dimension för att göra det möjligt för medborgarna att delta och agera som informerade medborgare och fullt ut delta i det civila livet och samhällslivet på både EU-nivå och medlemsstatsnivå, baserat på förståelse av politiska, rättsliga, sociala och ekonomiska begrepp och strukturer samt global utveckling och hållbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande europeisk strategi för att stärka medborgarskapskompetensen i EU och utveckla stödåtgärder som syftar till att ge alla människor som är bosatta i EU lika tillgång till medborgarutbildning så att de kan utöva sina politiska rättigheter.

26.

Europaparlamentet föreslår att ett europeiskt nätverk för medborgarutbildning inrättas för att tillhandahålla en plattform för utbyte av bästa praxis och kunskap om metoder för att stärka medborgarutbildningens europeiska dimension. Parlamentet betonar behovet av nya modeller och instrument för medborgarutbildning.

27.

Europaparlamentet framhåller mediernas roll när det gäller att forma medborgarnas åsikter om EU:s politik och om EU i sig. Parlamentet betonar behovet av att upprätthålla ett oberoende och diversifierat medielandskap i hela Europa, men anser att större ansträngningar bör göras för att bekämpa desinformation och felrapportering i medierna om EU-frågor, särskilt genom ökat stöd till faktabaserade, alleuropeiska medieprojekt.

28.

Europaparlamentet understryker att tillgång till pålitlig, oberoende och saklig information om Europeiska unionen och dess politik och beslutsprocesser är en medborgerlig rättighet. Parlamentet är medvetet om att det finns ett behov av att fastställa diversifierad tillgång till ett neutralt, oberoende och informativt gemensamt europeiskt nyhetscentrum, vars innehåll ska vara tillgängligt på EU:s alla officiella språk, och av att utveckla en proaktiv kommunikation med EU-medborgarna. Parlamentet påminner också om värdet av de befintliga medieföretagen. Parlamentet anser att det är nödvändigt att konkret ta itu med spridningen av felaktig information och desinformation, särskilt i kristider då behovet av vederhäftig, tillförlitlig och aktuell information är som störst. Parlamentet betonar att mediernas oberoende är avgörande för dessa processer. Parlamentet ser gärna att man i onlineplattformarnas verksamhet inför återkoppling uppifrån och ner, faktakontroll och innehållsmoderering i samband med felaktig information och desinformation, dock utan att tumma på de medborgerliga rättigheterna och yttrandefriheten. Parlamentet anser därför att det är mycket viktigt att stärka utbildningen av journalister för att främja ett oberoende och kritiskt tänkande.

29.

Europaparlamentet välkomnar målet i den europeiska handlingsplanen för demokrati att förbättra medborgarnas deltagande i demokratiska system genom ett välgrundat beslutsfattande. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa ungdomars deltagande och medborgarengagemang för personer från missgynnade miljöer inom ramen för Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren. Parlamentet välkomnar de åtgärder för att stärka mediefriheten, yttrandefriheten och kvalitetsjournalistiken som aviserats inom ramen för den europeiska handlingsplanen för demokrati. Parlamentet ser fram emot kommissionens förslag till praktiska och effektiva verktyg för att förbättra säkerheten för journalister, som alltför ofta utsätts för hot och otillbörlig skrämseltaktik, vilket begränsar medborgarnas rätt till information. Parlamentet noterar med oro bristen på konkreta förslag för att säkerställa konstnärlig frihet och ge skydd åt censurerade och åtalade konstnärer, och uppmanar kommissionen att vidareutveckla detta område inom ramen för handlingsplanen.

30.

Europaparlamentet erkänner att alla EU-medborgare har rätt att begära och få information från EU-institutionerna på ett av EU:s officiella språk. Parlamentet påpekar att en verklig dialog och ett aktivt och välinformerat deltagande av EU-medborgarna i EU:s beslutsfattande endast är möjligt om det inte finns några språkbarriärer, och uppmanar därför kommissionen att göra mycket större ansträngningar för att kommunicera med medborgarna på alla officiella EU-språk. Om man vill stärka delaktigheten, medvetenheten och synligheten måste det bli lättare att komma åt innehåll på nätet. Parlamentet föreslår att alla EU-webbplatser ska vara användarvänliga och tillgängliga på alla officiella EU-språk.

31.

Europaparlamentet påminner om att EU:s politik och lagstiftning oftast genomförs av lokala och regionala myndigheter och att de har kapacitet att lättare nå ut till och spela en central roll när det gäller att informera medborgarna om EU, eftersom de är den förvaltningsnivå som ligger närmast medborgarna. Parlamentet betonar att ett första steg skulle kunna vara att öka anslagen till EU-institutionernas sambandskontor och förbindelsekontor och att utveckla deras territoriella nätverk i hela Europa.

32.

Europaparlamentet välkomnar Regionkommitténs yttrande av den 14 oktober 2020Lokala och regionala myndigheter i den permanenta dialogen med medborgarna (7). Parlamentet begär, utöver EU-omfattande verktyg för medborgarnas deltagande, inrättandet av ett nätverk av flernivåstyre som bör fungera som en överföringskedja mellan EU-institutionerna och medborgarna.

33.

Europaparlamentet upprepar behovet av att fullt ut engagera medborgarna i EU:s beslutsfattande för att stärka EU:s legitimitet och öka allmänhetens förtroende för institutionernas arbete. Parlamentet betonar därför vikten av permanenta mekanismer för deltagande för att ytterligare underlätta och uppmuntra medborgarnas deltagande i EU:s beslutsfattande utöver röstande och andra befintliga kanaler och instrument. Parlamentet stöder medvetandehöjande verksamhet angående dessa mekanismer för att maximera deras genomslagskraft och verkan. Parlamentet understryker behovet av sådana mekanismer på europeisk, nationell, regional och lokal nivå och av lämplig horisontell och vertikal samordning mellan institutioner på olika nivåer.

34.

Europaparlamentet betonar att regelbundna processer för deltagande bland medborgare kan tjäna olika syften, såsom att fastställa årliga politiska eller lagstiftningsmässiga prioriteringar, utarbeta specifika förslag i samband med särskilda frågor, diskutera institutionella frågor eller besluta om användningen av vissa offentliga medel. Parlamentet understryker dock att även om medborgarnas deltagande kommer att visa sig vara till nytta på vissa områden, är det viktigt att medborgarna har en tydlig förståelse av engagemangets resultat, inbegripet inneboende begränsningar, med lämpliga och transparenta uppföljningsförfaranden.

35.

Europaparlamentet noterar att mekanismerna för medborgardeltagande omfattar en lång rad verktyg som kompletterar varandra, såsom medborgarförsamlingar, medborgarinitiativ, offentliga samråd, medborgardialoger, medverkan i budgetplaneringen, folkomröstningar osv.

36.

Europaparlamentet påminner om att mekanismer för deltagande bör ge enskilda personer möjlighet att uttrycka sina idéer och farhågor. Parlamentet understryker att dessa dialoger måste uppmuntra till deltagande och vara inkluderande, öppna, överlagda, transnationella, transparenta, opartiska, ansvarsskyldiga, effektiva, synliga och engagerande.

37.

Europaparlamentet betonar att ett inkluderande tillvägagångssätt måste tillämpas för att man ska nå ut till så många människor som möjligt. Parlamentet understryker att man bör ha ett urval av deltagare som säkerställer en välbalanserad representation av befolkningen genom att använda lämpliga kommunikationsmekanismer för att nå ut till en diversifierad allmänhet, så att samhällets mångfald återspeglas fullt ut. Parlamentet betonar att alla medborgare bör ha lika tillgång till mekanismer för deltagande, även de som bor i missgynnade områden eller som är mindre exponerade för EU-information. Parlamentet efterlyser en utvidgning av mekanismerna för deltagande till att omfatta alla, även tredjelandsmedborgare som är bosatta i EU och EU-medborgare som är bosatta i en annan medlemsstat eller i ett land utanför EU, vilka bör erbjudas alternativa mekanismer som är anpassade till deras behov.

38.

Europaparlamentet betonar att medborgarna måste ha tillgång till mekanismer för deltagande på unionens alla officiella språk. Parlamentet påminner om att språkbarriärer bidrar till att göra EU-institutionerna avlägsna från medborgarna och hindrar utvecklingen av en verkligt inkluderande europeisk demokrati.

39.

Europaparlamentet understryker vikten av att ge personer med funktionsnedsättning full tillgång till alla de olika instrument som EU tillhandahåller medborgarna, särskilt genom systematisk tolkning och översättning till teckenspråk och lättläst språk.

40.

Europaparlamentet betonar att det civila samhällets organisationer, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter bör spela en viktig roll i alla instrument för deltagande. Parlamentet anser att ordentliga metoder som stöder deras deltagande är avgörande. Parlamentet understryker att Regionkommittén (ReK) och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) måste involveras för att dessa verktyg ska vara framgångsrika.

41.

Europaparlamentet betonar att för att en process för deltagande ska vara effektiv måste syftet med den samt dess regler och tidsramar kommuniceras från första början. Parlamentet understryker att kommunikationen om medborgarnas medverkan måste belysa vilken roll som varje mekanism spelar, annars kommer inte förväntningarna uppfyllas och till följd därav kommer deltagandet, och i sin tur legitimiteten, att minska.

42.

Europaparlamentet betonar behovet av en god balans mellan ett gemensamt format och olika nationella metoder för de regelbundet hållna medborgardialogerna för att ge medborgarna en europeisk ram som tar hänsyn till olika traditioner för överläggningar på nationell nivå.

43.

Europaparlamentet betonar att digital teknik bör vara ett komplement till instrument för personligt deltagande och särskilt bör användas för att uppmuntra deltagande bland befolkningsgrupper som har svårt att delta i traditionella instrument för deltagande.

44.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla tillgängliga, innovativa och inkluderande verktyg för medborgarnas deltagande och för medborgardialoger, med bättre användning av digital teknik för att göra det möjligt för alla medborgare (yngre och äldre, personer med funktionsnedsättning, rörliga EU-medborgare och människor som bor på landsbygden eller i glesbefolkade områden) att på ett effektivt sätt delta i EU:s beslutsfattande, med utgångspunkt i lärdomarna från det sätt på vilket covid-19-pandemin fungerat som en drivkraft för användningen av digitala verktyg. Parlamentet framhåller mervärdet av en obyråkratisk och heltäckande webbplats som informerar medborgarna om alla europeiska deltagandeinitiativ. Parlamentet understryker den avgörande roll som sociala medier spelar, särskilt för barn. Parlamentet betonar att syftet med sådana innovativa verktyg bör vara att stödja den representativa demokratin, och att öppenhet bör säkerställas på alla nivåer.

45.

Europaparlamentet efterlyser faktagranskning och moderering av desinformation som en del av funktionssättet för onlineplattformar som används för att samarbeta med medborgarna.

46.

Europaparlamentet påminner om att EU-institutionerna, innan någon process för deltagande inleds, måste åta sig att följa upp dess resultat enligt sina befogenheter och lagstiftningsförfaranden, eftersom medborgarnas missnöje ofta härrör från bristande uppföljning. Parlamentet betonar att medborgarna bör ha en tydlig förståelse för medborgarengagemang och strukturer för dialog så att förväntningarna motsvarar verkligheten, annars finns det en risk för att medborgarna förlorar sitt demokratiska inflytande. Parlamentet betonar att alla nya instrument för deltagande bör åtföljas av en omfattande kommunikationskampanj, med politiskt engagemang på hög EU-nivå och nationell nivå, i likhet med den framgångsrika valkampanjen inför valet till Europaparlamentet 2019.

47.

Europaparlamentet betonar att EU-institutionerna aktivt måste ge vägledning till deltagarna under hela deltagandeprocessen. Parlamentet understryker att resultatet av denna process måste vara tydligt definierat så att det kan bli föremål för en obligatorisk reaktion. Parlamentet föreslår att deltagarna ska få skriftlig återkoppling om varje förslag eller rekommendation på ett tydligt språk i slutet av sådana övningar, där EU-institutionerna klargör sin avsikt att genomföra förslaget eller rekommendationen eller motiverar sitt beslut att inte göra det. Parlamentet inser att det finns svårigheter och utmaningar att övervinna om mekanismerna för deltagande i högre grad ska bidra kvalitativt till demokratin och i sin tur till en känsla av egenansvar och europeisk identitet.

48.

Europaparlamentet framhåller behovet av att inrätta en ram för uppföljningen av medborgardialogerna för att på ett effektivt sätt beakta medborgarnas synpunkter. Parlamentet föreslår att en del av uppföljningen skulle kunna vara att omsätta resultatet i initiativbetänkanden och offentliga utfrågningar och att involvera medborgarna, inbegripet de mest underrepresenterade samhällsgrupperna, särskilt ungdomar, under alla dessa steg.

49.

Europaparlamentet anser att deltagandeprocesser för medborgare måste ske med högsta möjliga grad av öppenhet. Parlamentet konstaterar att transparens och öppna data stärker förtroendet för offentliga institutioner och därmed deras legitimitet. Parlamentet betonar att främjandet av EU-institutionernas demokratiska legitimitet genom allmänhetens deltagande kräver en större förståelse av EU:s beslutsfattande. Parlamentet efterlyser en standard för öppen förvaltning på EU-nivå som skulle kunna ligga till grund för andra myndighetsnivåer.

50.

Europaparlamentet föreslår att kommissionens webbplats ”Kom med synpunkter” blir en central samlande resurs som ger tillgång till alla verktyg för deltagande på EU-nivå. Parlamentet konstaterar att covid-19-pandemin har främjat användningen av digitala medier och onlinesystem för konferenser, och ser därför ytterligare möjligheter som digitaliseringen erbjuder för medborgarnas deltagande. Parlamentet påpekar att detta har hjälpt medborgarna att delta snabbare, i stor utsträckning och på ett mer inkluderande sätt i beslutsfattandet. Parlamentet anser att EU bör främja nya och innovativa sätt för medborgarnas deltagande och möjliggöra användning av digitala tekniska verktyg som underlättar flerspråkig dialog med medborgarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta till sig ytterligare digitala möjligheter för medborgarnas deltagande på alla officiella EU-språk, inklusive handledningar, tidigare exempel och information om relevant lagstiftning. Parlamentet anser att åtgärder bör vidtas för personer som är blinda eller synnedsatta eller personer med läsnedsättning.

51.

Europaparlamentet uppmuntrar att det inrättas ett oberoende forum för det civila samhället, akademiska partner och arbetsmarknadens parter för att övervaka processen samt EU-institutionernas uppföljning av den.

52.

Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av ett oberoende nätverk av organisationer i det civila samhället, baserat på frivilligt deltagande, för att sammanföra olika demokratiinitiativ, även mellan olika regioner, i syfte att underlätta informationsutbyte och kunskapsöverföring samt se till att bästa praxis används. Parlamentet anser att detta kommer att öka medborgarnas medvetenhet om EU:s beslutsförfaranden och säkerställa fler möjligheter för medborgarna att påverka beslutsfattandet.

53.

Europaparlamentet välkomnar förslaget från ordförandena för EESK och ReK om att inrätta en interinstitutionell arbetsgrupp för medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocesser.

54.

Europaparlamentet åtar sig att samarbeta med övriga EU-institutioner och berörda parter för att stärka ytterligare kanaler för medborgarinflytande, bland annat genom att utöka medborgardialogerna och inrätta en permanent mekanism för medborgarnas deltagande med en formellt bindande uppföljningsprocess.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett interinstitutionellt avtal om dialog med det civila samhället på grundval av artikel 11.2 i EU-fördraget, där det slås fast att institutionerna ska föra en öppen, tydlig och regelbunden dialog med de representativa sammanslutningarna och det civila samhället.

56.

Europaparlamentet understryker vikten av att på ett samordnat och konsekvent sätt främja medborgarengagemang och aktivt deltagande på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Parlamentet anser i detta sammanhang att rollen, verksamheten och oberoendet för kommissionens representationskontor och Europaparlamentets förbindelsekontor i medlemsstaterna bör stärkas, i syfte att främja medborgarengagemang, en direkt dialog med medborgarna, förmedling och spridning av information och kunskap om Europeiska unionen och dess politik genom en bred och väl samordnad användning av kommunikationsverktyg för medborgarnas digitala och fysiska deltagande.

57.

Europaparlamentet påpekar att Initiativet Ett nytt europeiskt Bauhaus är en nyhet som syftar till att uppmuntra och underlätta medborgarnas deltagande. Parlamentet framhåller att initiativet sammanför medborgare, sakkunniga, företag och institutioner och underlättar samtal om att göra morgondagens bostadsområden mer överkomliga och tillgängliga.

58.

Europaparlamentet föreslår att det införs mekanismer för medborgarnas deltagande i pilotprojekt, inbegripet ”medverkan i budgetplaneringen”, för att göra det möjligt att utforma utgiftssidan i unionens budget och crowdsourcing för att göra det möjligt för medborgarna att delta i utformningen av politiken tillsammans med EU:s beslutsfattare.

59.

Europaparlamentet betonar behovet av att underlätta medborgarnas deltagande, med tillräckligt engagemang från EU-institutionernas sida, i EU:s strukturreformer genom att reformera konventsmetoden i enlighet med artikel 48 i EU-fördraget. Parlamentet föreslår att detta diskuteras vid konferensen om Europas framtid.

60.

Europaparlamentet välkomnar konferensen om Europas framtid och anser att det är ett utmärkt tillfälle att direkt engagera medborgarna i en meningsfull dialog om Europas framtid och att reagera på deras krav.

61.

Europaparlamentet understryker vikten av ett balanserat deltagande av det civila samhällets organisationer vid sidan av institutionella företrädare i konferensen om Europas framtid. Parlamentet betonar behovet av en gedigen uppföljning av resultatet av konferensen, så att medborgarna hålls informerade om de olika stegen i den därav följande beslutsprocessen, och det säkerställs att dialogen med medborgarna är meningsfull och att den fortsätter efter att konferensen om Europas framtid formellt avslutats.

62.

Europaparlamentet betonar att agoror som anordnas inom ramen för konferensen om Europas framtid bör fungera som ett pilotprojekt för deras framtida institutionalisering som en permanent mekanism för medborgardeltagande i viktiga debatter.

63.

Europaparlamentet förväntar sig att konferensen om Europas framtid kommer att ge ett viktigt bidrag till vidareutvecklingen av medborgarnas deltagande i EU:s beslutsprocess och bana väg för inrättandet av nya permanenta mekanismer för medborgarnas deltagande.

64.

Europaparlamentet anser att konferensen om Europas framtid erbjuder ett tillfälle att diskutera möjliga mekanismer för medborgarnas aktiva deltagande i samrådsprocessen i syfte att påverka kommissionens årliga arbetsprogram och talet om tillståndet i unionen. Parlamentet konstaterar att en sådan mekanism skulle kunna fungera på årlig basis, med början under de första månaderna varje år med nationella och regionala agoror, som bör förbereda de prioriteringar som ska diskuteras i en gränsöverskridande europeisk Medborgarnas agora, som skulle kunna avslutas på Europadagen. Parlamentet påpekar att de prioriteringar som följer av den europeiska Medborgarnas agora bör läggas fram för EU-institutionerna för att bidra till den samrådsmekanism som leder fram till upprättandet av kommissionens årliga arbetsprogram.

65.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P9_TA(2020)0010.

(2) Antagna texter, P9_TA(2020)0153.

(3) Flash Eurobarometer FL4023

(4) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/788 av den 17 april 2019 om det europeiska medborgarinitiativet (EUT L 130, 17.5.2019, s. 55).

(6) Särskild rapport nr 14/2019, Kom med synpunkter!, Europeiska revisionsrätten, september 2019.

(7) EUT C 440, 18.12.2020, s. 49.