P9_TA(2021)0293

Systematiskt förtryck i Belarus och dess konsekvenser för säkerheten i Europa efter bortföranden från ett civilt EU-flygplan som stoppats av de belarusiska myndigheterna

Europaparlamentets resolution av den 10 juni 2021 om systematiskt förtryck i Belarus och dess konsekvenser för säkerheten i Europa efter bortföranden från ett civilt EU-flygplan som stoppats av de belarusiska myndigheterna (2021/2741(RSP))

(2022/C 67/15)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av sina tidigare resolutioner om Belarus,

—	med beaktande av Europeiska rådets slutsatser om Belarus av den 12 oktober 2020 och den 24 maj 2021,

—	med beaktande av uttalandena från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, på EU:s vägnar, av den 24 maj 2021 om den omdirigering till Minsk som Ryanairs flight FR4978 tvingades göra den 23 maj 2021,

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 27 maj 2021 från G7-ländernas utrikesministrar och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om Belarus,

—

med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2021/908 av den 4 juni 2021 om ändring av beslut 2012/642/Gusp om restriktiva åtgärder med anledning av situationen i Vitryssland (1), varigenom rådet införde ett förbud mot överflygning av EU:s luftrum och mot tillträde till unionens flygplatser för belarusiska lufttrafikföretag av alla slag,

—	med beaktande av uttalandet från kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 26 mars 2021 om EU:s stöd till den internationella ansvarsskyldighetsplattformen för Belarus,

—	med beaktande av rapporten av den 5 november 2020 från rapportören för Moskvamekanismen inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om påstådda människorättskränkningar i samband med presidentvalet den 9 augusti 2020 i Belarus,

—	med beaktande av Chicagokonventionen angående internationell civil luftfart och Montrealkonventionen om bekämpande av brott mot den civila luftfartens säkerhet,

—	med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och av alla människorättskonventioner som Belarus är part i,

—	med beaktande av att Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet 2020 tilldelades den demokratiska oppositionen i Belarus,

—	med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Den 23 maj 2021 tvingades ett polskregistrerat flygplan som användes för Ryanairs flight FR4978, ett internationellt passagerarflyg mellan två EU-huvudstäder (Aten till Vilnius), medan det befann sig i belarusiskt luftrum, att dirigera om på order av Aleksandr Lukasjenko och eskorterades av ett belarusiskt stridsflygplan till den nationella flygplatsen i Minsk under den falska förevändningen att ett bombhot förelåg, vilket äventyrade säkerheten för mer än 170 passagerare och besättningen ombord, många av dem EU-medborgare.

B.	De belarusiska myndigheterna fann inga explosiva anordningar men frihetsberövade två passagerare – den belarusiske medborgaren Raman Pratasevitj och dennes flickvän Sofia Sapega, en rysk medborgare och student vid det europeiska universitetet för humaniora i Vilnius.

Raman Pratasevitj är en belarusisk journalist och aktivist och tidigare chefredaktör för den inflytelserika kanalen Nexta Telegram, som spelade en avgörande roll för att informera befolkningen om de övergrepp som begåtts av myndigheterna och för att mobilisera protesterna i Belarus efter det falska presidentvalet den 9 augusti 2020, vilket bidrog till att avslöja regimens systematiska förtryck och allvarliga människorättskränkningar. Raman Pratasevitj har levt i exil i EU sedan 2019 för att undvika falska anklagelser och hade beviljats politisk asyl i EU.

Den belarusiska regimens olagliga frihetsberövande och omänskliga behandling av Raman Pratasevitj, inbegripet framtvingade erkännanden i en iscensatt intervju som sänts i den belarusiska statstelevisionen, ger anledning till mycket stor oro hos det internationella samfundet och understryker det brådskande behovet av samordnade internationella åtgärder, särskilt eftersom Belarus är det enda europeiska land som fortfarande tillämpar dödsstraff och därför inte är medlem av Europarådet. Raman Pratasevitj verkade inte vara en person som skulle göra frivilliga erkännanden, och alla påtvingade erkännanden är förbjudna enligt konventionen mot tortyr. Hans advokater får fortfarande inte träffa honom och Aleksandr Lukasjenko hotade att bjuda in utredare från den ryskockuperade Donbassregionen för att förhöra honom. Raman Pratasevitj har förts upp på terroristbevakningslistan och riskerar därmed att utsättas för dödsstraff.

Att ett civilt flygplan stoppats är statsterrorism och utgör en allvarlig överträdelse av internationella konventioner på flygsäkerhetsområdet, och belyser vilka internationella konsekvenser det kontinuerliga och oupphörliga förtrycket i Belarus kan få för säkerheten i Europa och visar otvetydigt att regimen har blivit ett hot mot internationell fred och säkerhet. Tvångslandningen av planet, som är ett fall av statsunderstödd terrorism, och gripandet av en så kallad fiende till den belarusiska regimen syftade till att skicka en signal till alla dess motståndare, särskilt dem som lever i utlandet, att regimen är fast besluten att jaga dem och att de inte är säkra i utlandet.

Internationella civila luftfartsorganisationen håller på att göra en utredning. Utöver Raman Pratasevitj och Sofia Sapega lämnade även flera oidentifierade personer planet i Minsk. Ryssland har frihetsberövat flera belarusiska oppositionsaktivister som flytt till Moskva, och fortsätter att stödja den belarusiska regimen, även ekonomiskt.

De belarusiska myndigheterna har fortsatt sitt förtryck mot det fredliga belarusiska folket, och många medborgare trakasseras, grips och döms för att de uttrycker motstånd mot regimen eller mot de utbredda människorättskränkningar som äger rum i Belarus. Över 34 000 belarusier beräknas ha varit frihetsberövade vid någon tidpunkt för att ha protesterat mot regimen, före och efter valet den 9 augusti 2020. Det finns över 470 politiska fångar i Belarus, däribland sju minderåriga. Omkring 3 000 politiskt motiverade brottmål har inletts mot demonstranter, och det finns 4 600 påståenden om tortyr, våld och misshandel.

Människorättssituationen i Belarus fortsätter att försämras och antalet politiska fångar ökar. Människorättsförsvarare har dokumenterat hundratals fall av tortyr och misshandel och flera människor saknas eller har hittats döda. Omänsklig behandling, tortyr och avsiktlig vägran att tillhandahålla medicinsk vård fortsätter i belarusiska förvarsenheter och fängelser, där flera demonstranter, såsom Vitold Asjurak, dog under misstänkta omständigheter, medan andra, såsom 17-årige Dzmitrij Stachovskij och Stepan Latypov, trakasserades och hotades tills de försökte begå självmord.

Den 25 maj 2021 dömdes aktivisterna i European Belarus, Jauhen Afnahel, Paval Juchnevitj, Maksim Vinjarski och Andrej Vojnitj, oppositionsledaren Paval Sevjarynets, bloggaren Dzmitryj Kazlou och samhällsaktivisten Iryna Sjtjasnaja till mellan fyra och sju års fängelse på falska anklagelser om extremism. Den 2 juni 2021 dömdes den politiska fången Dzmitrij Furmanau, tillsammans med Jauhen Raznitjenka och Uladzimir Kniha, till upp till fyra års fängelse i det så kallade Tichanouskij-fallet. Den 3 juni 2021 dömde domstolen en femte grupp av åtalade, som bestod av de politiska fångarna Aljaksandr Chrapko, Radzivon Medusjeuskij och Ihar Vinakurau, Andrej Aniskevitj, Alena Lojka, Halina Khuhunova, Andrej Njamirskij, Dzmitrij Kurhanau, Katsiaryna Smirnova, Mikita Uvarau, Safija Nisjt, Siarhej Ksenzjuk och Illja Palchouskij, till straff på mellan 18 månader i husarrest och upp till ett års fängelse i det så kallade dansprotestmålet. Den 3 juni 2021 dömdes den politiska fången Siarhej Pjarfilijeu till två års fängelse och hans son Stanislau Pjarfilijeu till två års begränsad frihet (husarrest).

De belarusiska myndigheterna fortsätter med sina tillslag mot och trakasserier av oberoende belarusiska reportrar och försöker medvetet att hindra objektiv rapportering. Hundratals journalister greps, däribland två Belsat-journalister som senare dömdes. Dussintals har tagits i förvar och utsatts för våld, och flera har bötfällts. Journalister har frihetsberövats i avvaktan på rättegång och åtalats för brott. Det har ofta rapporterats att myndigheterna har dragit tillbaka ackrediteringen för journalister, däribland korrespondenter från utländska medier, varav flera har gripits och utvisats från Belarus. Den 18 maj 2021 slog de belarusiska myndigheterna till mot den största oberoende belarusiska nyhetssajten Tut.by:s kontor, grep flera av de anställda och blockerade dess webbplats.

Människorättsförsvarare, oppositionspolitiker, företrädare för det civila samhället, fackliga företrädare och andra aktivister utsätts systematiskt för hot, trakasserier och inskränkningar av sina grundläggande friheter. Det finns inget som tyder på att de belarusiska myndigheterna utreder de tusentals rapporter om polisbrutalitet som lämnats in sedan mitten av augusti 2020, eller morden på demonstranter. Den utbredda straffriheten för människorättskränkningar befäster det belarusiska folkets desperata situation. Frånvaron av rättsstatliga principer är ett hinder för deras rätt till en rättvis rättegång.

L.	Enligt den belarusiska studentföreningen, som är en oberoende studentförening, har över 460 studenter frihetsberövats, varav nästan en tredjedel är kvinnor, och över 150 studenter har godtyckligt stängts av från universiteten, och många har flytt till grannländer av rädsla för sin säkerhet.

M.	Den 31 maj 2021 skärpte de belarusiska myndigheterna de redan stränga resereglerna ytterligare, vilket gör det nästan omöjligt för belarusiska medborgare att lämna landet, även för dem som har permanent uppehållstillstånd utomlands.

Det finns ett växande förtryck mot företrädare för den polska minoriteten i Belarus, bland annat gripandet av och domen mot ordföranden för Polackernas förbund i Belarus, Andżelika Borys, och frihetsberövandet av journalisten, bloggaren och medlemmen av Polackernas förbund i Belarus, Andrzej Poczobut. Det polska skolsystemet i Belarus utsätts för allt större tryck från regimen. Dessa åtgärder har åtföljts av antipolsk propaganda på statlig tv. Lukasjenko har infört en ny helgdag i Belarus, den 17 september, till minne av Sovjets invasion av Polen 1939.

O.	Belarus har tagit kärnkraftverket i Astravets i kommersiell drift utan att följa alla säkerhetsrekommendationer i EU:s stresstestrapport från 2018, och kärnkraftverket i Astravets är därför inte säkert och utgör ett allvarligt kärnsäkerhetshot mot hela Europa.

P.	Europeiska unionen har hittills infört sanktioner mot 88 belarusiska enskilda personer och sju enheter, däribland Aleksandr Lukasjenko.

Europaparlamentet fördömer skarpt kapningen och tvångslandningen den 23 maj av Ryanairs flight FR4978 i Minsk och de belarusiska myndigheternas frihetsberövande av journalisten Raman Pratasevitj och hans flickvän Sofia Sapega. Parlamentet anser att denna avskyvärda handling är en kränkning av folkrätten som utgör statsterrorism.

Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Raman Pratasevitj och Sofia Sapega samt av alla andra journalister och politiska fångar i Belarus.

Europaparlamentet påminner om rådets beslut att stärka befintliga restriktiva åtgärder genom att införa ett förbud för belarusiska lufttrafikföretag av alla slag att ta sig in i EU:s luftrum och få tillträde till EU:s flygplatser, och rekommenderar rådet att utarbeta en plan för att underlätta belarusiska medborgares försök att lämna landet. Parlamentet uppmanar Internationella civila luftfartsorganisationen och Europeiska byrån för luftfartssäkerhet att utreda och vidta lämpliga åtgärder mot denna oacceptabla incident, som äventyrar internationella normer och standarder. Parlamentet framhåller att denna allvarliga händelse avsevärt skadade tilliten och att varje stat bör agera ansvarsfullt i fullgörandet av sina skyldigheter enligt Chicagokonventionen så att flygtrafik kan bedrivas tryggt och säkert. Parlamentet uppmanar Ryanair att samarbeta och dela med sig av all relevant information om denna incident till myndigheterna.

Europaparlamentet efterlyser en grundlig bedömning av konsekvenserna av bortföranden av personer från ett nedtvingat civilt flygplan, inte bara för den internationella luftfarten och flygsäkerheten, utan även för den övergripande säkerheten i Europa och framför allt säkerheten för belarusiska och andra medborgare som befinner sig i exil eller söker skydd eller asyl i EU:s medlemsstater.

Europaparlamentet betonar att en sådan utredning bör undersöka om Ryssland har haft en roll i den belarusiska regimens terrorhandlingar. Om så anses vara fallet understryker parlamentet att varje rysk medborgare som varit direkt eller indirekt inblandad i operationen bör bli föremål för sanktioner inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag). Parlamentet framhåller betydelsen av EU:s bidrag till utredningen, bland annat genom att EU-organ som Europol, Eurojust och Europeiska åklagarmyndigheten deltar i gemensamma utredningsgrupper och insatser.

Europaparlamentet upprepar att det inte erkänner valet av Aleksandr Lukasjenko som Belarus president. Parlamentet anser att den nuvarande regimen i Belarus är illegitim, lagstridig och kriminell. Parlamentet fortsätter att stödja det belarusiska folket i deras legitima krav på och strävan efter fria och rättvisa val, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, demokratisk representation, politiskt deltagande och värdighet. Parlamentet fördömer angreppen mot tusentals belarusier som protesterade fredligt för att försvara sin rätt till frihet, demokrati och värdighet.

Europaparlamentet fördömer kraftfullt de belarusiska myndigheternas våld och förtryck och kräver att detta omedelbart ska upphöra, särskilt olagligt frihetsberövande, tortyr och misshandel i fängsligt förvar respektive lagföring av fredliga medborgare, och uttrycker sitt stöd och sin solidaritet med det belarusiska samhället. Parlamentet fördömer regimens systematiska repressiva åtgärder mot civila, åtgärder som genom våld, hot och andra former av påtryckningar har tvingat 14 000 belarusier att fly landet sedan det stulna valet i augusti 2020. Parlamentet upprepar att dessa ständiga repressiva åtgärder och tvångsförflyttningarna av civila utgör allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet beklagar att Belarus, som enda land i Europa, fortfarande tillämpar dödsstraff, och insisterar på att det omedelbart och permanent måste avskaffas. Parlamentet fördömer de åtgärder som nyligen vidtagits av de belarusiska myndigheterna och som hindrar de flesta av landets medborgare att lämna landet, däribland många som har permanenta uppehållstillstånd i andra länder.

Europaparlamentet fördömer de hårda och orättfärdiga domar som nyligen avkunnats mot ett stort antal politiska fångar och frihetsberövade personer, däribland oppositionsledaren Paval Sevjarynets, samt rättegångarna mot demokratiska oppositionsledare i Belarus såsom Viktar Babaryka, Mikalaj Statkevitj och Siarhej Tsichanouskij. Parlamentet beklagar domarna mot Paval Sevjarynets, Jauhen Afnahel, Andrej Vojnitj, Paval Juchnevitj, Dzmitryj Kazlou, Maksim Vinjarski och Iryna Sjtjasnaja i en rättegång bakom stängda dörrar i staden Mahiljou.

Europaparlamentet framhåller på nytt betydelsen av de oberoende belarusiska medierna och journalisterna och deras viktiga roll i det belarusiska samhället. Parlamentet fördömer åtgärderna för att stänga mediekanaler och blockera tillgången till internet samt situationen med journalister och bloggare som misshandlas, grips och hotas. Parlamentet understryker det belarusiska folkets rätt att få obehindrad tillgång till information.

10.

Europaparlamentet fördömer myndigheternas repressiva åtgärder och aggressiva handlingar mot företrädare för den polska minoriteten och mot det polska skolsystemet i Belarus. Parlamentet begär i detta sammanhang att Andżelika Borys, Andrzej Poczobut och andra politiska fångar ovillkorligen ska friges.

11.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaternas nationella diplomatiska representationer i Belarus att noga följa situationen och rättegångarna för enskilda politiska fångar i Belarus, inbegripet för Raman Pratasevitj och Sofia Sapega, att erbjuda dem stöd och att arbeta för deras frigivning. Parlamentet uppmanar i detta avseende Lukasjenkoregimen att omedelbart upphöra med alla åtgärder som syftar till att skrämma eller trakassera medlemmar av nationella och europeiska diplomattjänster, i linje med Belarus internationella skyldigheter enligt Wienkonventionerna om diplomatiska och konsulära förbindelser.

12.

Europaparlamentet understryker det stora behovet av att bibehålla och öka kontakterna och samarbetet med företrädare för belarusiska demokratiska krafter i Minsk och i exil, särskilt med Svjatlana Tsichanouskaja och medlemmar av samordningsrådet och nationella krishanteringsrådet. Parlamentet ansluter sig därför till uppmaningen att deras företrädare bör bjudas in i samband med G7-toppmötet den 11–13 juni 2021 och toppmötet inom det östliga partnerskapet 2021, och rekommenderar att man fortsätter att bjuda in dem till bilaterala högnivåmöten på regeringsnivå, till parlamentariska sessioner och interparlamentariska möten, och att man inrättar Belarusgrupper i alla EU-medlemsstaters nationella parlament.

13.

Europaparlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt komplettera förteckningarna över personer och enheter som omfattas av EU:s sanktioner genom att inkludera personer och enheter som var inblandade i ingripandet för att tvinga ned Ryanairs flight FR4978 samt i frihetsberövandet av Raman Pratasevitj och Sofia Sapega. Parlamentet påminner om att journalisten Raman Pratasevitj riskerar dödsstraff.

14.

Europaparlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt gå vidare med det fjärde paketet med sanktioner mot personer och enheter som deltog i eller medverkade till valfusket, förtrycket, tortyren eller misshandeln och människorättskränkningarna i Belarus, inbegripet förföljelsen av oberoende journalister och bloggare, samt att inleda arbetet med ett kommande paket. Parlamentet efterlyser sanktioner mot ett betydligt större antal belarusiska tjänstemän, såsom åklagare, domare och anställda inom brottsbekämpande myndigheter som har del i förtrycket av regimkritiker och de orättfärdiga domar som avkunnats mot dessa, liksom mot poliser, fängelsepersonal, parlamentsledamöter och regeringsmedlemmar, samt sanktioner mot personer som arbetar för regimen på olika områden som propaganda, medier, desinformation och hatpropaganda och mot personer och enheter som stöder Lukasjenko och hans regim, såsom Marat Markov, som intervjuade Raman Pratasevitj på ONT-kanalen den 2 juni, och personer som deltog i incidenten den 23 maj, såsom underrättelsetjänstemän och luftfartsmyndigheter. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att fullt ut använda sig av möjligheterna till restriktiva åtgärder inom ramen för det globala EU-systemet för sanktioner avseende mänskliga rättigheter (EU:s Magnitskijlag).

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att strikt neka allt ekonomiskt stöd till den belarusiska regimen och att därför inte bevilja nya krediter till belarusiska banker och att stoppa alla investeringar i infrastrukturprojekt eller ekonomiska åtaganden i Belarus. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att förhindra att europeiska finansinstitut förvärvar obligationer eller andra finansiella instrument som utfärdats av den belarusiska staten och anknutna offentliga institutioner. Parlamentet välkomnar att Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling har avbrutit finansieringen av projekt inom Belarus offentliga sektor och efterlyser en undersökning av hur de outnyttjade medlen kan ges en ny inriktning mot det civila samhället och den privata sektorn, utan koppling till regimen. Parlamentet uppmanar Internationella valutafonden och EU:s medlemsstater att inte under några omständigheter ge direkt budgetstöd till regimen och att avstå från att använda den särskilda dragningsprocess som aviserats för 2021.

16.

Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till alla EU-företag med verksamhet i Belarus att uppvisa särskild aktsamhet och ta sitt ansvar för att respektera de mänskliga rättigheterna i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar dem också att avstå från nya investeringar och att också offentligt rikta protester mot de belarusiska myndigheterna angående de ständiga repressiva åtgärderna i landet.

17.

Europaparlamentet uppmanar rådet att snabbt anta och genomföra ekonomiska sanktioner, som måste vara omfattande och så långt som möjligt ha en omedelbar effekt på den belarusiska regimen, dess anhängare och de ekonomiska aktörer som stöder regimen. Parlamentet anser att dessa ekonomiska sanktioner bör riktas mot statsägda och privata företag som direkt kontrolleras av regimen eller är nära förbundna med regimens affärsintressen eller företag som man vet har sagt upp anställda för att ha deltagit i strejker eller protester. Parlamentet efterlyser sektorsvisa sanktioner som särskilt inriktas på råolja och oljeprodukter, kaliumklorid, stål och träbearbetningsindustrin. Parlamentet efterlyser dessutom ett stopp för samarbetet med och finansieringen av belarusiska statsägda banker och en begränsning av krediterna från internationella banker till dotterbanker i Belarus, och att eventuellt tillfälligt stänga av Belarus från Swift-systemet. Parlamentet uppmanar EU-registrerade företag, särskilt Siemens AG, att sluta samarbeta med de belarusiska myndigheterna genom att dela med sig av teknik och knowhow. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att öka sina ansträngningar för att ta itu med den omfattande cigarettsmugglingen från Belarus till EU, som bidrar till att finansiera Lukasjenkoregimen. Parlamentet uppmuntrar till samordnade solidaritetsinsatser från EU:s sida för att kompensera för de ekonomiska svårigheterna för de medlemsstater som drabbas hårdast av de ekonomiska sanktionerna mot Belarus.

18.

Europaparlamentet välkomnar Europeiska rundradiounionens (EBU) beslut att dra in det belarusiska programföretaget BTRC:s medlemskap i EBU. Parlamentet begär att Belarus ska stängas av från internationella idrottsorgan och internationella idrottsevenemang, inklusive EM, VM och Tokyo-OS. Parlamentet uppmanar Europeiska fotbollsförbundet (Uefa) att frånta det statliga belarusiska tv-bolaget TVR dess sändningsrättigheter till fotbolls-EM 2020 och att i stället ge dem kostnadsfritt till det oberoende bolaget Belsat TV.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sitt samarbete i underrättelsefrågor avseende krisen i Belarus och att utvisa kända och misstänkta belarusiska underrättelsetjänstemän som är verksamma i unionen. Parlamentet uppmuntrar talmannen att begränsa tillträdet till parlamentet för personal vid Belarus ambassad i Bryssel, inbegripet tillträde fysiskt och på distans till möten som anordnas av Europaparlamentet, samt att se över parlamentets kommunikation med Belarus ambassad.

20.

Europaparlamentet är djupt oroat över Rysslands inblandning i och stöd till Lukasjenkos regim, inbegripet ekonomiskt stöd och nära samarbete mellan underrättelsetjänster.

21.

Europaparlamentet betonar behovet av internationellt engagemang, inbegripet diskussioner i FN och Nato. Parlamentet uppmanar EU att nära samordna sina åtgärder med Förenta staterna, G7-partnerna och andra likasinnade länder och att eftersträva bred samstämmighet från EU:s partner, särskilt europeiska grannländer såsom Ukraina, för att få största möjliga effekt av sanktionerna. Parlamentet påminner om den ukrainska regeringens beslut att ansluta sig till EU:s medlemsstater när det gäller transportsanktioner mot belarusiska flygbolag och uppmanar kommissionen och rådet att införa straffåtgärder mot Belavia och dess passagerare som flyger till det ryskannekterade Krim. Parlamentet välkomnar de kommande toppmötena mellan EU och USA och mellan USA och Ryssland och anser att de utgör viktiga tillfällen att samordna EU:s och dess partners ståndpunkter.

22.

Europaparlamentet betonar att även om sanktionsmekanismer är det bästa sättet för EU att på ett korrekt sätt hantera olagliga stater bör EU, utöver sanktionerna mot belarusiska statsägda företag, utnyttja befintliga interna påtryckningar i Belarus genom att stödja det civila samhället i Belarus.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att tillsammans med internationella partner inleda en internationell konferens på hög nivå om framtiden för det demokratiska Belarus om en lösning på krisen i Belarus, och om utredning och lagföring av brott som begåtts av de belarusiska myndigheterna mot det belarusiska folket och den demokratiska omvandlingen av Belarus. En sådan konferens, under ledning av EU och med deltagande av internationella finansinstitut, G7-länderna, EU:s medlemsstater och institutioner och andra som är villiga att utlova ett finansieringspaket på flera miljarder euro, kommer att stödja de framtida reformansträngningarna och omstruktureringen av ekonomin och skicka en stark signal om stöd till det belarusiska folket.

24.

Europaparlamentet påminner om sitt tidigare initiativ till ett högnivåuppdrag, med deltagande av f.d. högt uppsatta europeiska tjänstemän, för att utforska alla tänkbara sätt att stoppa våldet och frita politiska fångar och som skulle kunna bidra till att skapa en gynnsam miljö för en inkluderande inhemsk politisk dialog i Belarus.

25.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att öka det direkta stödet till och samarbetet med den belarusiska oppositionen, det civila samhället, människorättsförsvarare och oberoende medier, i och utanför Belarus, bland annat genom kapacitetsuppbyggnad och ekonomiskt stöd, och att öka stödet till det europeiska initiativet för demokrati och dess verksamhet på plats. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och andra internationella organisationer att ge ekonomiskt och tekniskt stöd till medieföretag och oberoende journalister för att göra det möjligt för dem att utföra sin uppgift att informera samhället om den pågående utvecklingen i Belarus. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sitt krav på ökat stöd till tv-kanalen Bielsat.

26.

Europaparlamentet åtar sig att bidra till att stärka de demokratiska krafternas kapacitet, stärka det civila samhällets roll, stödja en fullvärdig politisk dialog som leder till ett fredligt maktskifte i Belarus, liksom unga politiska ledare och människorättsförsvarare, genom parlamentets demokratistödsmekanismer.

27.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till en övergripande plan för ekonomiskt stöd på 3 miljarder euro till ett framtida demokratiskt Belarus. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ytterligare utveckla och främja denna plan och tydligt meddela att så snart demokratiska förändringar sker i Belarus kommer EU att vara redo att ge konkret stöd för att landet ska kunna gå mot reformer och modernisering. Parlamentet konstaterar att EU måste föreslå ett heltäckande åtgärdsbatteri för att förbereda de demokratiska krafterna i Belarus inför genomförandet av stödpaketet.

28.

Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med Förenta staterna, G7-partnerna och andra likasinnade länder för att frysa samarbetet med Lukasjenkos offentliga sektor och omorientera samarbetet till det belarusiska civilsamhället och belarusiska privata företag utanför regimens räckvidd.

29.

Europaparlamentet avvisar de oacceptabla hoten från Aleksandr Lukasjenko om att de belarusiska myndigheterna inte kommer att stoppa irreguljära migranter och narkotikahandel, och uttrycker sin oro över den ökade irreguljära migrationen från Belarus till EU och över de belarusiska myndigheternas potentiella inblandning i denna företeelse. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att följa utvecklingen på dessa områden och att vidta lämpliga åtgärder.

30.

Europaparlamentet fördömer det belarusiska ledarskapets missbruk av de brottsbekämpande myndigheterna för politiska ändamål. Parlamentet uppmanar Interpol att omedelbart och noggrant se över nuvarande och framtida begäranden från Belarus och att vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra att Belarus missbrukar Interpol för politiska ändamål.

31.

Europaparlamentet understryker behovet av en omfattande utredning av de brott som Lukasjenkoregimen begått mot det belarusiska folket, vilket bör avslutas med inrättandet av en internationell domstol för att lagföra dessa brott. Parlamentet uppmanar med kraft det internationella samfundet att, i avsaknad av de belarusiska myndigheternas vilja att införa rättsstatlighet och ansvarsskyldighet, vidta åtgärder för att säkra bevis för brott och säkerställa utredning och lagföring av de ansvariga i hela befälsordningen. Parlamentet välkomnar de initiativ som flera EU-medlemsstater har tagit för att tillämpa principen om universell jurisdiktion och förbereda rättegångar mot belarusiska förövare av förtryck, och uppmanar alla övriga EU-medlemsstater att följa deras exempel. Parlamentet efterlyser aktivt stöd till alla internationella initiativ som syftar till att ta itu med straffriheten i Belarus, såsom den internationella plattformen mot straffrihet och Justice Hub i Vilnius.

32.

Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen, rådet och medlemsstaterna att fortsätta att ta upp situationen i Belarus i alla relevanta europeiska och internationella organisationer, såsom OSSE, Europarådet, FN:s människorättsråd och FN:s övriga specialiserade organ, i syfte att säkerställa skyndsamma internationella åtgärder avseende situationen i Belarus och övervinna Rysslands och andra länders hinder för sådana åtgärder.

33.

Europaparlamentet uppmuntrar EU:s medlemsstater att ytterligare underlätta förfarandena för att erhålla viseringar och bostäder för personer som flyr från Belarus av politiska skäl och för personer som behöver läkarvård till följd av att de har utsatts för våld, samt att erbjuda dem och deras familjer det stöd som krävs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra rekommendationerna från föredraganden för OSSE:s Moskvamekanism när det gäller beviljande av asyl vid förföljelse som omfattas av Genèvekonventionen och att ytterligare förenkla förfarandet för utfärdande av nödviseringar och tillhandahållandet av tillfälligt skydd i EU-länderna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att erbjuda stipendier till belarusiska studenter och forskare som stängts av från universitet och fängslats för sin prodemokratiska hållning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge ekonomiskt stöd till de institutioner i exil, såsom det europeiska universitetet för humaniora i Vilnius, som fostrar en ny generation belarusiska medborgare som utmanar landets korrupta och olagliga system.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och utrikestjänsten att samarbeta med internationella partner såsom OSSE:s Moskvamekanism och FN:s råd för mänskliga rättigheter, samt människorättsförsvarare och civilsamhället på plats för att se till att människorättskränkningar övervakas, dokumenteras och anmäls och att det därefter utkrävs ansvar samt rättvisa för offren. Parlamentet välkomnar inrättandet av den internationella ansvarsskyldighetsplattformen för Belarus och uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att stödja dess funktion. Parlamentet åtar sig att se till att Europaparlamentets plattform för bekämpning av straffrihet i Belarus fungerar effektivt och att samordna en snabb internationell reaktion på utvecklingen i Belarus.

35.

Europaparlamentet upprepar behovet av att alla medlemsstater intar en enad hållning i reaktionen på den statsterrorism som iscensatts av Alexander Lukasjenkos regim och som får stöd av Kreml. Parlamentet framhåller betydelsen av att EU bemöter desinformation i EU om situationen i Belarus liksom andra former av hybridhot från tredjeparter i detta avseende. Parlamentet uttrycker sin solidaritet med Lettland efter Belarus omotiverade utvisning av landets diplomater. Parlamentet fördömer den belarusiska riksåklagarens inledande av en brottsutredning mot Lettlands utrikesminister och huvudstaden Rigas borgmästare. Parlamentet fördömer alla belarusiska myndigheters försök att utöva påtryckningar på EU:s medlemsstater, inbegripet de belarusiska åklagarnas begäran om att förhöra Litauens före detta president Valdas Adamkus på grund av hans påstådda kopplingar till en polisbataljon som var underordnad SS och som genomförde bestraffande åtgärder i Belarus under andra världskriget.

36.

Europaparlamentet upprepar sin oro över den kommersiella driften av kärnkraftverket i Astravets, endast 4,5 mil från Vilnius, och understryker den risk det utgör för EU-länderna. Parlamentet betonar vikten av att ta itu med kärnsäkerhetshotet från kärnkraftverket i Astravets och beklagar att Belarus inte engagerar sig för kärnsäkerheten vid kärnkraftverket i Astravets på ett fullständigt transparent sätt och inte åtar sig att fullt ut genomföra rekommendationerna från europeiska högnivågruppen för kärnsäkerhet och avfallshantering (ENSREG) om en sakkunnigbedömning av anläggningen, samt efterlyser införandet av ett effektivt skydd mot direkt eller indirekt försäljning av belarusisk el från kärnkraftverket i Astravets till EU-marknaden.

37.

Europaparlamentet understryker att den rådande situationen är ett test på Europeiska unionens trovärdighet och dess utrikespolitiks ändamålsenlighet. Parlamentet erinrar om att situationen i Belarus, ett grannland och medlem i det östliga partnerskapet, direkt påverkar EU och att EU bör visa tillräckligt med beslutsamhet för att erbjuda konkret och långsiktigt stöd till de demokratiska krafter som strävar efter att ta frihet och demokrati till Belarus. Parlamentet uppmanar EU att inte tveka och att agera snabbt och proaktivt.

38.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Internationella civila luftfartsorganisationen, samt Republiken Belarus myndigheter.

(1) EUT L 197 I, 4.6.2021, s. 3.