P9_TA(2021)0236

Utmaningar för organisatörer av idrottsevenemang i den digitala miljön

Europaparlamentets resolution av den 19 maj 2021 med rekommendationer till kommissionen om utmaningar för organisatörer av idrottsevenemang i den digitala miljön (2020/2073(INL))

(2022/C 15/03)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av artikel 114 i EUF-fördraget,

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 8, 11, 16, 17.2, 47 och 52,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/790 av den 17 april 2019 om upphovsrätt och närstående rättigheter på den digitala inre marknaden och om ändring av direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG (1),

—	med beaktande av kommissionens förklaring om organisatörer av idrottsevenemang, som fogats till Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 26 mars 2019 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (2),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/789 av den 17 april 2019 om fastställande av bestämmelser för utövandet av upphovsrätt och närstående rättigheter tillämpliga på vissa av sändarföretagens onlinesändningar och vidaresändningar av radio- och tv-program och om ändring av rådets direktiv 93/83/EEG (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1128 av den 14 juni 2017 om gränsöverskridande portabilitet för innehållstjänster online på den inre marknaden (4),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (5) (Ipred-direktivet),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (direktiv om elektronisk handel) (6),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (7),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster) (8),

—

med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2018/334 av den 1 mars 2018 om åtgärder för att effektivt bekämpa olagligt innehåll online (9) och kommissionens meddelande av den 28 september 2017 till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Hantering av olagligt innehåll online, Mot ett ökat ansvar för onlineplattformar (COM(2017)0555),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 november 2017 till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om vägledning om vissa aspekter av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (COM(2017)0708),

—

med beaktande av samförståndsavtalet av den 25 juni 2018 om marknadsföring och immateriella rättigheter på internet, som kom till stånd med hjälp från Europeiska kommissionen, och kommissionens rapport om hur samförståndsavtalet om marknadsföring och immateriella rättigheter på internet fungerar (SWD(2020)0167),

—	med beaktande av artiklarna 47 och 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för kultur och utbildning,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A9-0139/2021), och av följande skäl:

A.	Idrotten spelar en viktig roll för unionens sociala, kulturella och ekonomiska välstånd och främjar de gemensamma värdena solidaritet, mångfald och social delaktighet, samt bidrar på ett betydande sätt till ekonomin och den sociala utvecklingen.

Enligt artikel 165 i EUF-fördraget ska unionen bidra till att främja europeiska idrottsfrågor och ska då beakta idrottens specifika karaktär. Idrottens bidrag till uppnåendet av unionens övergripande mål, såsom miljöskydd, digitalisering och delaktighet, bör också beaktas, och unionen bör sträva efter att ytterligare utveckla och bevara idrottens europeiska dimension i den digitala miljön.

Dessutom främjar och sprider idrotten värden såsom ömsesidig respekt och förståelse, solidaritet, jämställdhet, delaktighet, mångfald, rättvisa, samarbete och medborgardeltagande, samtidigt som den i hög grad bidrar till utbildningsmässiga och kulturella värden och kan betraktas som ett kulturellt och socialt behov. Det är mycket viktigt att dessa värden främjas av idrottsevenemangens organisatörer, mediebolag, mellanhänder på internet, nationella myndigheter och andra berörda aktörer i idrottsbranschen. Unionens idrottspolitik måste stödja både den professionella idrottens och amatöridrottens syften och mål, och den kan bidra till att lösa gränsöverskridande utmaningar.

Idrotten fungerar som en drivkraft för integration. Berörda aktörer inom idrotten, kommuner och idrottsrörelsen i sig bör samarbeta för att uppnå en mer hållbar och inkluderande idrott genom att underlätta deltagande i idrottsevenemang för alla utan undantag, i synnerhet för personer med sämre möjligheter och oberoende av deras ålder, kön, funktionsnedsättning eller etniska ursprung.

E.	Supporterkulturen är en oumbärlig del av idrottsupplevelsen och inte bara en bakgrund för marknadsföring av en produkt.

F.	Idrottsrelaterade branscher står för 2,12 procent av unionens BNP och 2,72 procent av sysselsättningen inom unionen. Idrottsevenemang har en betydande territoriell inverkan i termer av deltagande och ekonomi.

Gräsrotsidrott utgör grunden för den professionella idrotten eftersom de små idrottsklubbarna är ryggraden i gräsrotsidrotten, i hög grad bidrar till unga idrottares utveckling och i huvudsak bygger på ideellt arbete. 35 miljoner amatörer bidrar till att utveckla breddidrotten och sprida idrottens ideal.

Utvecklingen av den digitala miljön och den nya tekniken har gjort det lättare för alla supportrar att få tillgång till sändningar av idrottsevenemang på alla typer av enheter, och har samtidigt ökat den potentiella exponeringen för olagligt innehåll och bidragit till att ett ökat antal personer kan få tillgång till sådana sändningar, samt har erbjudit möjligheter för idrott som traditionellt inte visats i sändningar, så att den synliggjorts i högre grad. Den har dessutom främjat utvecklingen av nya affärsmodeller online och skapat nya sätt att generera intäkter. Samtidigt har den underlättat olaglig onlineöverföring av idrottssändningar och piratkopiering på internet inom och utanför unionen, vilket skadar både den professionella idrotten och gräsrotsidrotten och utgör ett hot mot såväl anordnande av idrottsevenemang som evenemangens hållbarhet i sig samt mot den finansiella stabiliteten inom hela idrottssektorn.

Skyddet av immateriell egendom är en grundläggande rättighet som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Innebörden av de grundläggande rättigheter som fastställs i stadgan samt deras räckvidd ska fastställas i enlighet med motsvarande rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

J.	Supporterkulturen – som bygger på friheten att dela och uppleva idrottshändelser både i realtid och före eller efter direktsända idrottsevenemang – utgör en viktig del av idrottens roll i det europeiska samhället.

Olaglig överföring av idrottsevenemang och spridning av olagligt innehåll online orsakar inte bara betydande ekonomisk skada för idrottssektorn – vilket i sin tur leder till förluster i abonnemangs- och reklamintäkter – utan skadar även slutanvändarna, däribland supportrar och konsumenter, till exempel på grund av att dessa slutanvändare faller offer för stöld av personuppgifter, sabotageprogram eller andra onlinerelaterade former av skada eller nackdelar. Olagliga sändningar av idrottsevenemang är ofta en del av de kriminella organisationernas växande verksamhet. Piratkopiering på internet påverkar inte bara direktsända idrottsevenemang som är tillgängliga genom abonnemangstjänster, utan även fritt tillgängliga sändningar av idrottsevenemang.

Covid-19-pandemin och begränsningarna av tillgången till idrottsevenemang har lett till minskad försäljning av biljetter till idrottsevenemang och samtidigt skapat möjligheter att utveckla abonnemang på idrottskanaler och att öka online- och tv-publiken samt den olagliga direktuppspelningen av idrottsevenemang.

Vid sändningar av idrottsevenemang ligger, till skillnad från andra sektorer, det mesta av värdet i det faktum att det rör sig om direktsändning, och större delen av detta värde försvinner i och med att evenemanget avslutas. Olagliga direktuppspelningar av sändningar av idrottsevenemang är som mest skadliga under de första trettio minuterna efter det att de först lagts ut på nätet. Följaktligen krävs – dock uteslutande i detta sammanhang – omedelbara reaktioner för att stoppa olagliga onlineöverföringar av idrottsevenemang.

Åtgärderna bör inriktas på källan till de olagliga direktuppspelningarna av innehållet, dvs. på dem som möjliggör de olagliga webbplatserna i fråga, och inte på enskilda användare, till exempel supportrar och konsumenter, som oavsiktligt och utan att vara medvetna om det är inblandade i olaglig direktuppspelning.

O.	Under de senaste åren har nya multimediekanaler spritts för olaglig distribution av direktsända idrottsevenemang. Bland dessa multimediekanaler märks inte minst den olagliga användningen av IP-tv, på grund av den ökande volymen.

Man bör göra åtskillnad mellan å ena sidan olaglig överföring av ett helt idrottsevenemang och å andra sidan korta sekvenser som delas bland och av supportrar som en del av supporterkulturen, för att belysa incidenter med exempelvis hatpropaganda och rasism. Sådana olagliga överföringar bör även åtskiljas från innehåll som delas på laglig väg inom ramen för inskränkningar och undantag som föreskrivs i upphovsrättslagstiftningen, eller innehåll som delas av journalister i syfte att informera allmänheten i enlighet med direktivet om audiovisuella medietjänster. Åtgärder som syftar till att skydda sändningsrättigheter mot olaglig användning och piratkopiering får inte inverka negativt på pressfriheten eller nyhetsmediernas möjligheter att informera allmänheten.

Vissa större idrottsevenemang är av allmänt intresse, och tillgång till information i realtid om dem bör därför garanteras för alla medborgare och inte vara föremål för otillbörliga eller olagliga restriktioner. Detta gäller även journalister och nyhetsreportrar som kan tillhandahålla sådan information i realtid. Medlemsstaterna bör stödja fritt tillgängliga sändningar av stora idrottsevenemang, som en form av populärkultur som spelar en viktig roll i människors liv.

Antalet rättsinnehavare, mellanhänder och andra tjänsteleverantörer som utvecklar programvaruverktyg med kapacitet att identifiera olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang med minsta möjliga felmarginal ökar stadigt. Samtidigt är tillförlitligheten i de anmälningar som utfärdas av dessa rättsinnehavare, mellanhänder och andra tjänsteleverantörer beroende av korrektheten och den tekniska kvaliteten hos de programvaruverktyg som de använder för att identifiera olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang.

De rättsinnehavare, mellanhänder och andra tjänsteleverantörer vars programvaruverktyg på ett effektivt och tillförlitligt sätt kan identifiera olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang bör betraktas som ”certifierade betrodda anmälare”. Det bör krävas att standarderna med avseende på kvalitet och korrekthet är uppfyllda för att rättsligt betraktas som en certifierad betrodd anmälare. Ett certifikat baserat på gemensamma unionskrav skulle vara det bästa alternativet för att säkerställa ett konsekvent och effektivt erkännande av betrodda anmälare.

T.	Unionen och medlemsstaterna bör främja forskning och innovation i syfte att utveckla bättre programvaruverktyg för att identifiera och rapportera om olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang.

Idrottsevenemang som sådana är inte föremål för upphovsrättsligt skydd enligt unionsrätten, men de har i sig en unik karaktär, och är i denna utsträckning originella, vilket kan göra dem till alster som förtjänar ett skydd jämförbart med det som ges upphovsrättsligt skyddade verk. Unionsrätten omfattar inget harmoniserat skydd för organisatörer av idrottsevenemang som sådana. Lagstiftningen i vissa medlemsstater omfattar däremot ett särskilt skydd för organisatörer av idrottsevenemang, vilket skapar osäkerhet om rättsläget och fragmentering av unionens regelverk.

Unionsrätten tillhandahåller en allmän ram för mekanismer för anmälning och åtgärd som gör det möjligt att avlägsna olaglig information som lagras av mellanhänder eller göra den oåtkomlig. Unionsrätten föreskriver civilrättsliga efterlevnadsåtgärder som rättsliga eller administrativa myndigheter kan vidta under vissa omständigheter för att förebygga eller förhindra immaterialrättsintrång.

W.	Den nuvarande rättsliga ramen tillåter dock inte de omedelbara åtgärder som krävs för att komma till rätta med olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang. Dessutom har en del medlemsstater antagit bestämmelser om mekanismer för anmälning och åtgärd vilka inte harmoniserats på unionsnivå.

Inledning och allmänna kommentarer

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på grundval av artikel 114 i EUF-fördraget, utan onödigt dröjsmål och efter att ha gjort den konsekvensbedömning som krävs, lägga fram lagstiftningsförslag, i enlighet med rekommendationerna i bilagan.

Europaparlamentet anser att idrotten i hög grad bidrar till social delaktighet, utbildning och fortbildning, jobbskapande, anställbarhet och folkhälsa i unionen. Parlamentet anser också att intäkterna från anordnandet av idrottsevenemang i större utsträckning bör bidra till finansieringen av idrottsaktiviteter som gynnar samhället, så att idrottens sociala betydelse återspeglas. I många europeiska länder är de medel som anslås till idrott på gräsrotsnivå direkt beroende av intäkterna från idrottens sändningsrättigheter. Parlamentet understryker därför behovet att stärka den ekonomiska solidariteten inom idrottens ekosystem och konstaterar att en del av dessa intäkter bör avsättas för idrottens utveckling på gräsrotsnivå, paraidrott och idrott som inte får samma uppmärksamhet i medierna.

Europaparlamentet påminner om det uttalande från kommissionen som fogats som en bilaga till Europaparlamentets resolution om upphovsrätt på den digitala inre marknaden, antagen i mars 2019, enligt vilket ”kommissionen [kommer] att bedöma de problem som arrangörer av idrottsevenemang har i den digitala miljön, särskilt i frågor som rör olagliga idrottsutsändningar via internet”.

Idrottsevenemang och immateriella rättigheter

Europaparlamentet konstaterar att idrottsevenemang som sådana inte kan vara föremål för upphovsrättsligt skydd. Parlamentet påminner om att unionsrätten, till skillnad från lagstiftningen i en del medlemsstater, inte föreskriver någon särskild rätt för organisatörer av idrottsevenemang. Parlamentet påminner om att vissa medlemsstater tillåter möjligheten att neka eller villkora tillträde till evenemang (”house right”), baserat på avtalsförhållande, och unionsrätten ger framställarna av de första upptagningarna av filmer en närstående rättighet när det gäller original och kopior av deras filmer. Parlamentet erkänner att rättsligt skydd, inbegripet immateriella rättigheter, är viktigt för organisatörer av idrottsevenemang, särskilt när det gäller licensiering av sändningsrättigheter för de idrottsevenemang där de utgör organisatörer, eftersom utnyttjandet av dessa rättigheter utgör en relevant inkomstkälla, åtföljt av sponsring, reklam och produktförsäljning.

Europaparlamentet understryker att intrång i sändningsrättigheter inom idrotten hotar dess finansiering på lång sikt.

Piratkopiering på internet av direktsända idrottsevenemang

Europaparlamentet anser att kampen mot piratkopiering på internet av idrottsevenemang som direktsänds och vars ekonomiska värde ligger i att de sänds direkt är den största utmaning som organisatörer av idrottsevenemang står inför och att detta kräver motåtgärder i form av lagstiftning på unionsnivå.

Europaparlamentet konstaterar att olaglig direktuppspelning av idrottsevenemang är en växande företeelse som skadar både idrotten som helhet och slutanvändarna, som kan drabbas av olika former av skada såsom identitetsstöld, sabotageprogram (till exempel från gratisappar, eller stöld av kreditkortsautentisering och andra personuppgifter) eller andra onlinerelaterade former av skada eller nackdelar.

Europaparlamentet noterar att organisatörer av idrottsevenemang investerar betydande ekonomiska, tekniska och mänskliga resurser för att ta itu med piratkopiering på internet och föra en dialog med tjänsteleverantörer.

Europaparlamentet anser samtidigt att organisatörer av idrottsevenemang bör bidra till en europeisk idrottsmodell som i sin tur främjar idrottens utveckling och är i linje med sociala och pedagogiska mål.

10.

Europaparlamentet understryker att det lagliga tillhandahållandet av idrottsinnehåll bör främjas bättre i unionen, och uppmanar kommissionen att vidta åtgärder som gör det lättare för konsumenterna att hitta lagliga sätt att få åtkomst till idrottsinnehåll på internet. Kommissionen uppmanas att på Agorateka.eu regelbundet uppdatera förteckningen över sådana sätt att få åtkomst till innehåll, och se till att denna plattform vidareutvecklas. Parlamentet betonar att ansvaret för olaglig sändning av idrottsevenemang ligger hos dem som tillhandahåller direktuppspelningar och plattformar, och inte hos supportrarna eller konsumenterna, som ofta oavsiktligt stöter på olagligt innehåll på internet och bör få ytterligare information om tillgängliga lagliga alternativ.

Behovet av effektivt upprätthållande av rättigheter

11.

Med tanke på den särskilda karaktären hos direktsändningar av idrottsevenemang och det faktum att deras värde i huvudsak är begränsat till den tidsperiod då det aktuella idrottsevenemanget pågår betonar Europaparlamentet att förfarandena för upprätthållande av rättigheter måste vara så snabba som möjligt. Parlamentet anser dock att den nuvarande rättsliga ramen för förelägganden och för mekanismer för anmälning och avlistning inte alltid i tillräcklig utsträckning garanterar ett effektivt och snabbt upprätthållande av rättigheterna till avhjälpande åtgärder med avseende på olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang. Parlamentet anser därför att konkreta åtgärder, skräddarsydda för direktsändningar av idrottsevenemang, bör antas snarast möjligt för att anpassa den nuvarande rättsliga ramen till – och göra den ändamålsenlig med avseende på – dessa specifika utmaningar.

12.

Europaparlamentet vill att intrångsgörande direktsändningar av idrottsevenemang som mellanhänder på internet gör sig skyldiga till ska avlägsnas eller göras oåtkomliga omedelbart eller så snart som möjligt och under alla omständigheter inom högst 30 minuter efter mottagandet av en anmälan från rättsinnehavare eller från en certifierad betrodd anmälare om förekomsten av en sådan olaglig sändning. Parlamentet understryker att ”omedelbart” inom ramen för föreliggande resolution är avsett att förstås som omedelbart eller så snart som möjligt och under alla omständigheter inom högst 30 minuter efter mottagandet av en anmälan från rättsinnehavare eller från en certifierad betrodd anmälare.

13.

Europaparlamentet anser att avlistning i realtid bör vara det mål som eftersträvas vid intrångsgörande direktsändningar av idrottsevenemang, under förutsättning att det inte råder några tvivel om vem som är rättsinnehavare och att överföringen av det aktuella idrottsevenemanget inte är tillåten. Parlamentet betonar dock att sådana åtgärder måste respektera den allmänna rättsprincipen om att inte ålägga en allmän övervakningsskyldighet.

Gränsöverskridande upprätthållande av rättigheter

14.

Europaparlamentet understryker också att den allmänna ramen enligt unionsrätten inte tillämpas enhetligt på nationell nivå och att civilrättsliga förfaranden och mekanismer för anmälning och avlistning skiljer sig åt mellan medlemsstaterna. Parlamentet anser att verktygen för upprätthållande av rättigheter inte är effektiva sett ur ett gränsöverskridande perspektiv. Parlamentet efterlyser ytterligare harmonisering av förfaranden och rättsmedel i unionen för att, inom ramen för paketet om en rättsakt om digitala tjänster och andra potentiella lagstiftningsförslag, hantera den särskilda karaktären hos direktsändningar av idrottsevenemang.

15.

Europaparlamentet betonar att nationella organ och myndigheter med tillsynsansvar kämpar med utmaningar såsom brist på resurser och utbildad personal. Parlamentet understryker vikten av ett nära samarbete och utbyte av bästa praxis mellan berörda myndigheter på unionsnivå, nationella myndigheter och relevanta aktörer för att förbättra den övergripande rättsliga infrastrukturen i hela unionen.

Förfaranden för anmälning och åtgärd

16.

Europaparlamentet påminner om att det i direktivet om elektronisk handel föreskrivs att vissa tjänsteleverantörer online ska handla utan dröjsmål för att avlägsna olaglig information som de lagrat eller göra den oåtkomlig så snart de fått sådan kännedom eller blivit medvetna om detta, genom anmälningar som skickats till dem. Parlamentet vidhåller att förfarandet för anmälning och åtgärd bör ligga till grund för åtgärder mot olagligt innehåll i unionen. Parlamentet anser dock att det nuvarande förfarandet för anmälning och avlistning inte möjliggör ett snabbt upprätthållande av rättigheter på ett sätt som medför effektiva avhjälpande åtgärder, med tanke på den särskilda karaktären hos direktsända idrottsevenemang. Parlamentet understryker att varje bestämmelse som ska antas för reglering av en specifik fråga måste överensstämma med den allmänna ram som fastställs i relevant unionsrätt.

17.

Europaparlamentet påminner om sin resolution om en rättsakt om digitala tjänster: anpassning av handels- och civilrättsliga regler för kommersiella enheter som är verksamma på nätet (10), där kommissionen uppmanas att säkerställa att värdplattformar för innehåll skyndsamt vidtar åtgärder för att göra innehåll oåtkomligt eller avlägsna det. Parlamentet anser att det bör inrättas en mekanism som involverar certifierade betrodda anmälare och genom vilken olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang som anmäls av en certifierad betrodd anmälare omedelbart avlägsnas eller görs oåtkomliga, utan att det påverkar tillämpningen av en mekanism för klagomål och prövning.

18.

Europaparlamentet betonar att idrottsinnehåll ofta behandlas tekniskt, vilket inte lämnar något utrymme för tvivel om vem som har rätt att sända det på internet. Parlamentet understryker även att organisatörer av idrottsevenemang – i egenskap av rättsinnehavare – känner till samtliga officiella licensinnehavare, vilket gör det möjligt att upptäcka olagliga direktuppspelningstjänster utan att det råder några tvivel.

19.

Europaparlamentet insisterar på att leverantörer av direktuppspelningsservrar och direktuppspelningsplattformar bör införa särskilda verktyg eller åtgärder för avlistning för att inom ramen för sina tjänster avlägsna olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang eller göra dem oåtkomliga.

Förelägganden om blockering

20.

Europaparlamentet konstaterar att förfarandena med förelägganden är relativt långdragna och vanligen får verkan efter det att sändningen har avslutats. Parlamentet påpekar att det finns metoder som utvecklats på nationell nivå, såsom direktförelägganden och dynamiska förelägganden, som har visat sig utgöra sätt att bekämpa piratkopiering av sändningar av idrottsevenemang på ett effektivare sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma effekterna av och lämpligheten i att införa förfaranden med förelägganden som syftar till att i realtid möjliggöra blockering av åtkomst till, eller avlägsnande av, olagligt direktsänt innehåll från idrottsevenemang online på grundval av modellen med order om direktblockering och dynamiska förelägganden.

21.

Europaparlamentet insisterar på att förfaranden med förelägganden för att avlägsna olagliga sändningar av idrottsevenemang online eller göra dem oåtkomliga – oavsett hur förfarandena genomförs – måste säkerställa att åtgärderna under alla omständigheter inriktas enbart på olagligt innehåll och inte leder till godtycklig och överdriven blockering av lagligt innehåll. Parlamentet hänvisar till rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, enligt vilken det faktum att ett visst innehåll är olagligt inte motiverar åtföljande blockering av lagligt innehåll på samma webbplats eller server.

Skyddsåtgärder

22.

Europaparlamentet inser att blockering i realtid skulle kunna påverka de grundläggande rättigheterna om blockeringen i fråga i undantagsfall gjorde lagligt innehåll oåtkomligt. Parlamentet betonar därför behovet av skyddsåtgärder för att säkerställa att den rättsliga ramen skapar rätt balans mellan behovet av effektiva åtgärder för upprätthållande av rättigheter och behovet att skydda tredje parts rättigheter. Parlamentet anser i detta avseende att åtgärderna för upprätthållande av rättigheter till skydd för direktsänt innehåll bör vara effektiva och proportionella, särskilt för småföretag, små och medelstora företag och nystartade företag, och bör inbegripa tillgång till effektiva rättsmedel, lämplig information om den påstådda överträdelsen för de berörda tjänsteleverantörerna och internetanvändarna samt adekvata skyddsåtgärder med avseende på skyddet av grundläggande rättigheter och personuppgifter.

Närstående rättighet och sui generis-rättighet för organisatörer av idrottsevenemang

23.

Europaparlamentet konstaterar att unionsrätten inte föreskriver någon till upphovsrätten närstående rättighet för organisatörer av idrottsevenemang, men att vissa medlemsstater i sin lagstiftning har infört särskilda rättigheter för organisatörer av idrottsevenemang, inbegripet en ny till upphovsrätten närstående rättighet.

24.

Europaparlamentet anser att införande i unionsrätten av en ny rättighet för organisatörer av idrottsevenemang inte kommer att utgöra en lösning vad gäller de utmaningar som de ställs inför till följd av en brist på effektiva och snabba åtgärder för upprätthållande av sina befintliga rättigheter.

Andra åtgärder

25.

Europaparlamentet efterlyser ett förstärkt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter, rättsinnehavare och mellanhänder. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att inom ramen för sitt ansvarsområde stödja medlemsstaterna i deras arbete för att förbättra befintlig infrastruktur och befintliga åtgärder.

Avslutande aspekter

26.

Europaparlamentet bedömer att det begärda förslaget inte får några ekonomiska konsekvenser.

o o

27.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och bifogade rekommendationer till kommissionen och rådet.

(1) EUT L 130, 17.5.2019, s. 92.

(2) EUT C 108, 26.3.2021, s. 231.

(3) EUT L 130, 17.5.2019, s. 82.

(4) EUT L 168, 30.6.2017, s. 1.

(5) EUT L 157, 30.4.2004, s. 45.

(6) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.

(7) EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

(8) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.

(9) EUT L 63, 6.3.2018, s. 50.

(10) Antagna texter, P9_TA(2020)0273.

BILAGA TILL RESOLUTIONEN:

REKOMMENDATIONER OM INNEHÅLLET I DET BEGÄRDA FÖRSLAGET

A. DET BEGÄRDA FÖRSLAGETS PRINCIPER OCH MÅL

För att tillhandahålla ett lämpligt och effektivt rättsligt skydd för rättigheter i samband med direktsända idrottsevenemang bör unionens nuvarande rättsliga ram ändras. Detta ska uppnås med beaktande av följande mål och principer:

—

Att förbättra och effektivisera unionens nuvarande rättsliga ram för upprätthållande av immateriella rättigheter i samband med direktsända idrottsevenemang, med beaktande av den särskilda karaktären hos sådana evenemang, i synnerhet deras kortvariga värde, på grundval av bästa praxis i medlemsstaterna.

—	Att införa ett unionssystem som fastställer gemensamma kriterier för certifiering av ”betrodda anmälare”.

—

Att förtydliga den befintliga lagstiftningen och anta konkreta åtgärder för att säkerställa att olagligt onlineinnehåll i samband med direktsända idrottsevenemang omedelbart avlägsnas eller görs oåtkomligt, inbegripet olagligt onlineinnehåll i samband med direktsända idrottsevenemang vilket anmäls av en certifierad betrodd anmälare, i syfte att effektivt bekämpa olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang, samt att förstå ”omedelbart” som omedelbart eller så snart som möjligt och under alla omständigheter inom högst 30 minuter efter mottagandet av en anmälan från rättsinnehavare eller från certifierade betrodda anmälare.

—

Att betona att mellanhänder bör införa ändamålsenliga skyldigheter med avseende på att få kännedom om sina företagskunder, för att förhindra att deras tjänster missbrukas för olaglig direktuppspelning av idrottsevenemang; parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå sådana skyldigheter i den kommande rättsakten om digitala tjänster.

—	Att vid behov ytterligare harmonisera förfaranden och rättsmedel i unionen för att förbättra och stärka effektiviteten i åtgärderna för upprätthållande av rättigheter, även i gränsöverskridande sammanhang, utan att det påverkar tillämpningen av unionens allmänna ram.

—	Att utvärdera befintliga åtgärder för upprätthållande av rättigheter i syfte att förbättra dem och göra det möjligt att omedelbart avlista olagligt direktsänt idrottsinnehåll, inbegripet olagligt direktsänt idrottsinnehåll som anmälts av en certifierad betrodd anmälare.

—

Att harmonisera användningen av snabba och anpassningsbara blockeringsförfaranden i händelse av upprepade överträdelser som redan har fastställts, så att omedelbart avlägsnande av, eller blockerad åtkomst till, olagligt direktsänt idrottsinnehåll online möjliggörs, inbegripet när det olagliga innehållet anmälts av en certifierad betrodd anmälare, baserat på modellen med order om direktblockering och dynamiska förelägganden.

—	Att säkerställa att de åtgärder som föreslås tar hänsyn till överträdelsens räckvidd, omfattning och upprepade karaktär samt att rikta in sig på olagliga överföringar, så att upptagning och publicering av olagliga amatörfilmsekvenser från idrottsevenemang undantas.

—

Att säkerställa att de åtgärder som föreslås är proportionella och upprätthåller den rätta balansen mellan behovet av effektiva åtgärder för upprätthållande av rättigheter och behovet att skydda berörda tredjeparters rättigheter, till exempel rättigheterna för tjänsteleverantörer, supportrar och konsumenter.

—	Att klargöra att ansvaret för olagliga sändningar av idrottsevenemang inte ligger hos supportrarna och konsumenterna.

—	Att komplettera anpassningen av den rättsliga ramen med andra åtgärder än lagstiftning, inbegripet förstärkt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter, rättsinnehavare och mellanhänder.

B. FÖRESLAGNA ÅTGÄRDER

Utan att det påverkar de bestämmelser som förväntas komma att fastställas i relevant unionslagstiftning med angivande av allmänna regler för att bekämpa olagligt innehåll online, bör särskilda bestämmelser om rättigheter för organisatörer av idrottsevenemang införas i unionslagstiftningen, särskilt i syfte att

—

klargöra begreppet ”[handla] utan dröjsmål” som avses i artikel 14 i direktivet om elektronisk handel när det gäller mellanhänder på internet, så att ”utan dröjsmål” anses innebära omedelbart eller så snart som möjligt och under alla omständigheter inom högst 30 minuter efter mottagandet av en anmälan från rättsinnehavare eller från en certifierad betrodd anmälare,

—

fastställa en gemensam unionsstandard för kvalitet och teknisk tillförlitlighet hos programvaruverktyg som används av rättsinnehavare, mellanhänder och andra tjänsteleverantörer för att identifiera olagliga överföringar av direktsända idrottsevenemang, i syfte att skapa ett certifieringssystem för ”betrodda anmälare”,

—

föreskriva att anmälningar som utfärdas av certifierade betrodda anmälare anses vara korrekta och tillförlitliga, och att olagligt onlineinnehåll från direktsända idrottsevenemang vilket anmäls av en certifierad betrodd anmälare som en följd av detta omedelbart bör avlägsnas eller göras oåtkomligt, utan att det påverkar tillämpningen av mekanismer för klagomål och prövning,

—	möjliggöra omedelbara förfaranden för avlistning av olagligt innehåll från direktsända idrottsevenemang, under förutsättning att det inte råder några tvivel om vem som är rättsinnehavare och att överföringen inte är tillåten,

—

säkerställa att de åtgärder som ska vidtas av mellanhänderna är effektiva, motiverade, proportionella och tillräckliga med hänsyn till hur allvarlig och omfattande överträdelsen är, genom att till exempel se till att avlägsnandet av, eller blockeringen av åtkomsten till, olagligt innehåll inte kräver blockering av en hel plattform som innehåller lagliga tjänster,

—

vidta åtgärder som gör det lättare att hitta lagliga sätt att få åtkomst till idrottsinnehåll, bland annat genom att regelbundet uppdatera förteckningen över motsvarande leverantörer på Agorateka.eu och se till att tittarna informeras om sådana lagliga sätt och hur man använder dem för att få åtkomst till innehåll när blockeringsåtgärder tillämpas,

—

tillhandahålla och aktivt stödja lösningar för upprätthållande av rättigheter, såsom privata överenskommelser mellan berörda parter; i detta avseende bör kommissionen rapportera om och bedöma lämpligheten i och effekterna av att införa en skyldighet för leverantörer av innehållstjänster online att utföra omedelbara avlistningar för att inom ramen för sina tjänster avlägsna olagliga sändningar av idrottsevenemang eller göra dem oåtkomliga.

Direktiv 2004/48/EG bör ändras i syfte att

—	införa en möjlighet för den berörda rättsliga eller administrativa myndigheten att utfärda förelägganden med begäranden om att olagligt onlineinnehåll från direktsända idrottsevenemang ska göras oåtkomligt eller avlägsnas i realtid,

—

tillåta användning av förelägganden om blockering som tillämpas under hela direktsändningen av ett idrottsevenemang men som samtidigt är begränsade till den tidsperiod under vilken direktsändningen pågår, så att den intrångsgörande webbplatsen blockeras endast under den tid som evenemanget pågår; sådana förelägganden bör vara tillfälliga,

—

harmonisera lagstiftning som, när det gäller direktsända idrottsevenemang, möjliggör användning av förelägganden som bör resultera i att åtkomsten blockeras inte bara till den intrångsgörande webbplatsen, utan även till alla andra webbplatser som inbegriper samma intrång, oavsett vilket domännamn eller vilken IP-adress som används och utan att ett nytt föreläggande behöver utfärdas,

—

fastställa att avlägsnandet av det olagliga innehållet bör ske omedelbart, eller så snart som möjligt och under alla omständigheter inom högst 30 minuter efter mottagandet av en anmälan från rättsinnehavare eller från en certifierad betrodd anmälare, under förutsättning att sändningens olaglighet har anmälts av en certifierad betrodd anmälare eller, om det inte råder några tvivel, av rättsinnehavaren själv; en tydlig hänvisning bör ges till rättsinnehavarna eller de certifierade betrodda anmälarna för att förhindra avlägsnande av lagligt innehåll; i detta syfte bör blockering av åtkomst till eller avlägsnande av olagligt innehåll i princip inte kräva blockering av åtkomst till en värdserver som omfattar tjänster och innehåll av laglig karaktär,

—

stärka samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter, bland annat genom utbyte av uppgifter och bästa praxis och genom inrättande av ett aktivt och uppdaterat nätverk av nationella myndigheter; kommissionen bör bedöma mervärdet av att i varje medlemsstat utse en oberoende administrativ myndighet som skulle utöva en funktion i systemet för upprätthållande av rättigheter, särskilt med avseende på snabba upprätthållandeåtgärder, till exempel vid piratkopiering på internet av direktsänt idrottsinnehåll,

—	stärka samarbetet mellan mellanhänder och rättsinnehavare, bland annat genom att främja ingående av samförståndsavtal som skulle kunna inbegripa ett särskilt förfarande för anmälning och åtgärd.