P9_TA(2021)0014

Mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2019

Europaparlamentets resolution av den 20 januari 2021 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2019 (2020/2208(INI))

(2021/C 456/09)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter,

—	med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna),

—	med beaktande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt dess principer 2, 3, 11 och 17,

—	med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—	med beaktande av artiklarna 17 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som offentliggjordes den 28 juni 2016,

—	med beaktande av FN:s 17 mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling,

—	med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och de allmänna kommentarerna från FN:s kommitté för mänskliga rättigheter,

—	med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och de allmänna kommentarerna från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

—	med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och de allmänna rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av diskriminering av kvinnor,

—	med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989 och dess två fakultativa protokoll, som antogs den 25 maj 2000,

—	med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning av den 30 mars 2007,

—	med beaktande av FN:s generalförsamlings politiska förklaring om hiv och aids On the Fast Track to Accelerating the Fight against HIV and to Ending the AIDS Epidemic by 2030, som antogs den 8 juni 2016,

—	med beaktande av FN:s förklaring om rättigheter för personer som tillhör nationella eller etniska, religiösa och språkliga minoriteter, som antogs den 18 december 1992,

—

med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 22 december 2018 om en global uppmaning till konkreta åtgärder för en fullständig eliminering av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och därmed besläktad intolerans samt omfattande genomförande och uppföljning av Durbanförklaringen och Durbanhandlingsprogrammet,

—	med beaktande av FN:s generalförsamlings beslut av den 28 maj 2019, där den 22 augusti fastslogs som den internationella dagen till minne av offren för våldshandlingar på grund av religion eller övertygelse,

—	med beaktande av FN: s säkerhetsråds resolution 2467 av den 29 april 2019 om konfliktrelaterat sexuellt våld,

—	med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet och EU:s strategi för kvinnor, fred och säkerhet 2019–2024,

—	med beaktande av EU:s och FN:s Spotlight-initiativ för avskaffande av alla former av våld mot kvinnor och flickor,

—	med beaktande av Pekingplattformen och handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling samt resultaten från deras översynskonferenser,

—	med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 190 av den 21 juni 2019 om våld och trakasserier,

—	med beaktande av ILO:s hundraårsdeklaration om framtidens arbetsliv av den 21 juni 2019,

—	med beaktande av samförståndsavtalet av den 16 augusti 2019 om samarbete mellan FN:s miljöprogram och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

—	med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, som antogs den 5 november 1992,

—	med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (nedan kallad Istanbulkonventionen) av den 11 maj 2011, som inte ratificerats av alla medlemsstater,

—	med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019 Hålla de mänskliga rättigheterna högt på EU:s dagordning av den 28 april 2015 (JOIN(2015)0016), som antogs av rådet den 20 juli 2015, och halvtidsöversynen av den från juni 2017 (SWD(2017)0254),

—	med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024, som antogs av rådet den 17 november 2020,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 18 februari 2019 om EU:s prioriteringar i FN:s forum för mänskliga rättigheter 2019,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juni 2019 om EU-åtgärder för en stärkt regelbaserad multilateralism,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 15 juli 2019 om EU:s prioriteringar i Förenta nationerna och vid FN:s generalförsamlings 74:e session,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 14 oktober 2019 om demokrati,

—	med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs den 24 juni 2013,

—	med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, som antogs den 24 juni 2013,

—	med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, som uppdaterades av rådet den 12 april 2013, om yttrandefrihet online och offline, som antogs av rådet den 12 maj 2014, och om människorättsförsvarare, som antogs av rådet den 14 juni 2004,

—	med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter – icke-diskriminering inom de yttre åtgärderna, som antogs av rådet den 18 mars 2019,

—	med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter – säkert dricksvatten och sanitet, som antogs av rådet den 17 juni 2019,

—	med beaktande av 2019 års översyn av riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som antogs av rådet den 16 september 2019,

—	med beaktande av kommissionens meddelande med titeln 2020 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2020)0660) av den 6 oktober 2020 och av den geopolitiska agendan för EU:s valperiod 2019–2024,

—	med beaktande av kommissionens rapport Legal gender recognition in the EU – The journeys of trans people towards full equality från juni 2020,

—

med beaktande av kommissionens gemensamma meddelande med titeln EU:s tredje handlingsplan för jämställdhet – En ambitiös agenda för jämställdhet och kvinnors egenmakt i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2020)0017) av den 25 november 2020, och rådets ordförandeskaps slutsatser av den 16 december 2020 om den tredje handlingsplanen för jämställdhet,

—	med beaktande av EU:s andra hbti-undersökning A long way to go for LGBTI equality av den 14 maj 2020 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA),

—	med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 30 juli 2020 om den roll som EU:s särskilda sändebud spelar för främjandet av religions- och trosfrihet utanför EU,

—	med beaktande av rapporterna från EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU och av rapporterna från Europaparlamentets tvärpolitiska grupp för religions- och trosfrihet och religiös tolerans,

—	med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2019,

—	med beaktande av sin resolution av den 13 september 2017 om korruption och mänskliga rättigheter i tredjeländer (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2018 om kränkningar av urbefolkningarnas rättigheter i världen, inklusive markrofferi (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2019 om EU:s riktlinjer och mandatet för EU:s särskilda sändebud för främjandet av religions- och trosfrihet utanför EU (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2020 om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området – årsrapport 2018 (4), och sina tidigare resolutioner om föregående årsrapporter,

—	med beaktande av alla de resolutioner som parlamentet antog 2019 om kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt av demokratiska och rättsstatliga principer (”brådskande resolutioner”) i enlighet med artikel 144 i arbetsordningen,

—	med beaktande av sitt Sacharovpris för tankefrihet, som 2019 tilldelades Ilham Tohti, uigurisk människorättsförsvarare, professor i ekonomi, förespråkare av rättigheter för Kinas uiguriska minoritet och politisk fånge i Kina,

—	med beaktande av artikel 54 i arbetsordningen,

—	med beaktande av yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A9-0259/2020), och av följande skäl:

2019 års högtidlighållande av 10-årsdagen för EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna har påmint unionen om dess åtagande och fördragsenliga skyldighet att beslutsamt eftersträva åtgärder för att skydda, främja och förverkliga de mänskliga rättigheterna, både inom och utanför unionens gränser. Vid detta tillfälle bekräftade EU sitt åtagande att förbli en inflytelserik aktör på världsscenen och att fortsatt ha en ledande roll som global försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter.

Jämställdhet är ett av EU:s grundläggande värden och rätten till likabehandling och icke-diskriminering är en grundläggande rättighet som fastställs i fördragen och stadgan om de grundläggande rättigheterna, och jämställdhetsintegrering bör därför genomföras och integreras som en övergripande princip i EU:s samtliga verksamhet och politik.

Kristna är den mest förföljda religiösa gruppen i världen och utgör 80 procent av alla förföljda troende. Denna förföljelse täcker allt från rutinmässig diskriminering i samband med utbildning, anställning och det sociala livet till begränsningar av alla uttrycksformer och rentav fysiska angrepp på kristna grupper. Detta uppfyller närapå den internationella definition av folkmord som antagits av FN.

D.	I 25 år har nu Pekingdeklarationen och handlingsplanen från 1995 lyft fram vikten av lika rättigheter och möjligheter för kvinnor samt deras jämlika deltagande i beslutsfattande och i den demokratiska processen för att befästa demokratin.

Bristen på kvinnor som deltar i utvecklingen av artificiell intelligens (AI) ökar risken för partiskhet. Det är viktigt med vetenskaplig utbildning för att man ska kunna skaffa sig färdigheter, anständigt arbete och jobb som innebär en framtid, liksom det är att krossa sådana könsstereotyper som betraktar dessa områden som typiskt maskulina, för att kvinnor ska kunna åtnjuta sina mänskliga rättigheter till fullo.

Under högtidlighållandet av 30-årsdagen för FN:s konvention om barnets rättigheter i november 2019 betonade EU sitt åtagande att utveckla en övergripande strategi för barns och föräldrars rättigheter och sätta dem i centrum för EU:s politik. Parlamentet stod värd för en konferens den 20 november 2019 där man specifikt tog upp en rad olika frågor om, bland annat utmaningar för skyddet av barns rättigheter i en ständigt föränderlig digital värld, särskilt i fråga om förbud mot åtkomst till barnpornografi och bekämpning av trakasserier och våld, undanröjande av hinder för ett obegränsat åtnjutande av barns rättigheter samt hantering av de väpnade konflikternas föränderliga karaktär och deras inverkan på barnens framtid, inbegripet den effekt som dessa konflikter har på deras utveckling, utbildning och senare liv, med hänsyn tagen till uttalandena från de barn som deltog i diskussionen.

Den kris som utlöstes av den globala covid-19-pandemin och de sätt på vilka de olika länderna har reagerat på den, de ökade klyftorna och de svårigheter den har orsakat, särskilt för de mest utsatta och marginaliserade grupperna samt för kvinnor, och dess inverkan på internationella förbindelser, den regelbaserade internationella ordningen och konflikter, får alltihop långsiktiga konsekvenser för alla frågor som rör respekten för de mänskliga rättigheterna.

Till exempel har den kris som orsakats av pandemin lett till att de flesta länder har vidtagit nödåtgärder som inneburit inskränkningar av friheten att åtnjuta åtskilliga mänskliga rättigheter, inte minst rörelse- och mötesfriheten, eller införande av nya övervakningsmetoder i syfte att förhindra en spridning av covid-19-viruset. Dessa åtgärder har med rätta väckt frågor som rört åtgärdernas nödvändighet, laglighet, proportionalitet, icke-diskriminerande karaktär, varaktighet och konsekvenser, för att man velat skydda de grundläggande friheterna på kort och längre sikt. Pandemin har även åtföljts av ytterligare negativa trender som undergräver demokratin och krymper utrymmet för det civila samhället i vissa länder.

Den globala lågkonjunktur som orsakats av pandemin kan leda till att staterna prioriterar att stimulera ekonomisk verksamhet och locka till sig investeringar. Detta får inte ske på bekostnad av deras ambitioner i fråga om politiska mål och standarder för vissa andra områden, exempelvis skydd av mänskliga rättigheter, klimatåtgärder och kampen mot fattigdom, särskilt fattigdom bland barn och deras familjer.

J.	Den globala ökningen av auktoritära och populistiska rörelser utgör ett hot mot unionens grundläggande värden och principer.

Icke-liberala regimer rör sig i ökad utsträckning bort från vägen mot mogen demokrati och västvärldens demokratiska standard och förstärker positioner som ger upphov till kontinuerliga och avsiktliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Dessa icke-liberala regimer begränsar grundläggande rättigheter och friheter och skapar på så sätt ett falskt intryck av vallegitimitet i val som inte kan anses vara fria, rättvisa eller insynsvänliga.

Miljörelaterade nödsituationer, inbegripet klimatförändringar och avskogning, är en följd av människans handlingar och ger upphov till kränkningar av de mänskliga rättigheterna inte bara för de människor som påverkas direkt, utan också för mänskligheten som helhet. Det är viktigt att erkänna kopplingen mellan mänskliga rättigheter och miljöskydd. För att förebygga spänningar i vissa regioner är det av helt avgörande vikt att säkerställa tillgången till vatten.

Ökad samstämmighet mellan EU:s inre och yttre politik samt mellan olika delar av EU:s yttre politik är en ofrånkomlig förutsättning för att unionen ska få en framgångsrik och effektiv politik på människorättsområdet. Politik till stöd för mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer och kampen mot straffrihet bör integreras i all annan EU-politik med inriktning på omvärlden, såsom utveckling, migration, säkerhet, terrorismbekämpning, kvinnors rättigheter och jämställdhet, utvidgning och handel. Ett mer konsekvent agerande borde göra det möjligt för EU att reagera snabbt i ett tidigt skede av människorättskränkningar och bli en mer trovärdig människorättsaktör på det globala planet.

Full respekt för mänskliga rättigheter och europeiska standarder hos EU:s partner och grannar, inbegripet inom ramen för hanteringen av flyktingkrisen och migrationen, är en av unionens främsta prioriteringar. Situationen för de mänskliga rättigheterna, som har påverkats av covid-19-pandemin, är ett bekymmer i grannländer, som måste vidta lämpliga åtgärder i detta sammanhang och samarbeta med sina respektive civila samhällen, vilka inbegriper EU-vänliga och demokratiskt sinnade personer.

O.	Reseförbud för att hindra människorättsförsvarare från att delta vid internationella evenemang har använts av alltfler länder, framför allt i Asien, Mellanöstern, Afrika och Latinamerika.

Mänskliga rättigheter och demokrati: allmänna trender och viktiga utmaningar

Europaparlamentet välkomnar reaktionerna på covid-19-pandemin från de länder där rätten till liv och hälsa har satts som överordnat krav. Parlamentet betonar samtidigt att det är ytterst viktigt att säkerställa att människor har en tillräckligt hög levnadsstandard. Parlamentet betonar att alla åtgärder som svar på pandemin måste bygga på och vara förenliga med mänskliga rättigheter och principer om icke-diskriminering, och bör garantera framsteg mot målen för hållbar utveckling.

Europaparlamentet betonar att man måste säkerställa fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna och efterlevnad av principen om att de mänskliga rättigheterna är universella och oförytterliga, odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade, och fördömer alla försök att relativisera dem.

Europaparlamentet uttrycker mycket stor oro över den sänkning av normerna för demokrati och mänskliga rättigheter och av åtnjutandet av grundläggande friheter som krisen har medfört i vissa länder. Parlamentet anser att denna tillbakagång främst beror på ökad förekomst av auktoritära styren samt krisens förödande ekonomiska och sociala konsekvenser och på att dessa används som förevändning för att manipulera såväl statliga institutioner som tidsramar för val, sätta stopp för de aktiviteter som människorättsförsvarare, särskilt försvarare av minoriteter, politiska motståndare, medier eller företrädare för det civila samhället utför och begränsa de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna, bland annat rättigheter för personer eller grupper som utsätts för diskriminering, exempelvis religiösa minoriteter och trosminoriteter, och hbti-personer, för ändamål som inte har med pandemin att göra. Parlamentet betonar i detta hänseende den ökade förekomsten av hatpropaganda, baserat på ras, etnicitet, religion eller kast, och av desinformation, inriktningen på utsatta grupper som anklagas för att sprida viruset, den ökade förekomsten av våld i hemmet och könsrelaterat våld samt den bristande jämställdheten mellan könen. Parlamentet uttrycker sin oro över fall av diskriminering i fördelningen av stöd som rör covid-19-pandemin. Parlamentet förkastar allt avvisande av stöd under åberopande av omständigheter, inbegripet på grund av religion. Parlamentet belyser även med oro användningen av digital teknik som har till syfte att begränsa pandemin genom att spåra medborgare och samla in deras privata uppgifter, i strid med de mänskliga rättigheterna.

Europaparlamentet bekräftar att staterna inte får utnyttja covid-19-pandemin för att konsolidera auktoritär makt, försvaga demokratin och rättsstaten eller trampa på de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över skärpningen av åtgärder som vidtagits av auktoritära regimer i syfte att kväva avvikande meningar och minska handlingsutrymmet för det civila samhället. Parlamentet betonar vikten av det civila samhället, som gör det möjligt att flexibelt, effektivt och i tid kunna bemöta regimer som kränker folkrätt, mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Parlamentet är oroat över det faktum att covid-19-relaterade nödåtgärder ofta inte åtföljs av tydliga skyldigheter att återkalla åtgärderna när krisen är över.

Europaparlamentet påminner om att allmän tillgång till hälso- och sjukvård är en mänsklig rättighet och stöder alla framsteg i riktning mot allmän hälso- och sjukvård som en viktig faktor för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar EU:s globala reaktion på covid-19-pandemin, som bygger på ”Team Europe”-strategin, med fokus på att uttrycka solidaritet och tillhandahålla konkret stöd till partner, i synnerhet de mest sårbara och drabbade länderna.

Europaparlamentet noterar med oro bristerna i många staters hälso- och sjukvårdsystem, som undergräver människors rätt till både fysisk och psykisk hälsa och till hjälp, samt bristerna när det gäller förebyggande åtgärder för att undvika smittspridning, vattenrelaterade och sanitära åtgärder, information och icke-diskriminering avseende tillgång och rättigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att vacciner mot covid-19 bör göras tillgängligt i hela världen och att EU kommer att arbeta hårt för att så ska bli fallet.

Europaparlamentet påminner om att staterna i samband med covid-19-pandemin måste se till att deras reaktioner innefattar ett könsmedvetet och intersektionellt tillvägagångssätt i syfte att garantera alla kvinnors och flickors rätt att leva utan diskriminering och våld samt tillgång till de tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa som de behöver.

Europaparlamentet påminner om att pandemin också har lett till minskad övervakning och dokumentering av kränkningar av de mänskliga rättigheterna på global nivå. Parlamentet stöder internationella insatser för att utvärdera de olika nationella svaren på pandemin vad gäller begränsningar av politisk, social och ekonomisk frihet och för att arbeta för att inrätta en gemensam människorättsbaserad ram som kommer att underbygga framtida svar på hälsokriser. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang verktyget Global Monitor, som utvecklas av kommissionen och Internationella institutet för demokrati och fria val (IDEA).

Europaparlamentet fördömer skarpt de många fall av diskriminering, intolerans, förföljelse och avrättningar med anknytning till ras, etnicitet, nationalitet, social klass, funktionsnedsättning, kast, religion, övertygelse, språk, ålder, kön, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper som fortsatt förekommer i många länder och samhällen. Parlamentet beklagar djupt att intoleranta och hatiska uttalanden och åtgärder riktas mot specifika personer eller samhällen. Parlamentet anser att förekomsten av rasism, antisemitism och främlingsfientlighet i många länder är oacceptabel. Parlamentet insisterar på att regeringar världen över tydligt fördömer och tillämpar nolltolerans mot rasism och diskriminering.

10.

Europaparlamentet understryker det enorma och ökande hot mot de mänskliga rättigheterna som klimatförändringarna, miljöförstöringen och förlusten av biologisk mångfald medför genom att människor berövas den grundläggande rätten till liv, särskilt på grund av ökad svält i världen, ekonomisk och social ojämlikhet, begränsningar av tillgången till vatten och ytterligare dödsfall till följd av undernäring samt ökad spridning av sjukdomar. Parlamentet betonar att klimatförändringarna även undergräver åtnjutandet av andra mänskliga rättigheter, inbegripet rätten till livsmedelstrygghet, säkert dricksvatten och sanitet, hälso- och sjukvård, lämpliga bostäder, självbestämmande, arbete och utveckling. Parlamentet uppmärksammar dessutom de risker som klimatförändringarna innebär för fred och säkerhet, eftersom osäker livsmedelsförsörjning och vattenbrist kan leda till konkurrens om naturresurser och i senare led till instabilitet och konflikter inom och mellan stater. Parlamentet riktar särskild uppmärksamhet mot den koppling som finns mellan å ena sidan naturresursrofferi och å andra sidan direkt eller indirekt finansiering av konflikter, krig och våld, bland annat genom vissa aktörer från den privata sektorn. Parlamentet framhåller att de minst utvecklade länderna är de som är mest sårbara för klimatförändringar, eftersom de har svårast att stå emot deras förödande konsekvenser, trots att de ger upphov till mindre växthusgasutsläpp än rikare länder som har mindre sannolikhet att påverkas av klimatförändringar.

11.

Europaparlamentet bekräftar att åtgärder för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna samt klimat- och miljöåtgärder är sammanlänkade, särskilt eftersom internationell människorättslagstiftning ger tillgång till rättsmedel och rättsliga verktyg för att avhjälpa de skador som orsakas av klimatförändringarna, genomföra åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och hålla länder, företag och individer ansvariga för respektive åtgärder som svar på klimatförändringarna och åtgärder som bidrar till ytterligare olaglig miljöförstöring.

12.

Europaparlamentet betonar att biologisk mångfald och mänskliga rättigheter hänger samman med och är beroende av varandra, och erinrar om att mänskliga rättigheter innebär att staterna är skyldiga att skydda den biologiska mångfald som utgör en förutsättning för rättigheterna, bland annat genom att låta invånarna medverka vid beslutsfattande som rör biologisk mångfald och genom att erbjuda tillgång till effektiva rättsmedel i fall som berör förlust och försämring av biologisk mångfald. Parlamentet uttrycker sitt stöd till det framväxande normativa arbetet på internationell nivå mot miljöbrott. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och medlemsstaterna att främja erkännandet av miljömord som ett internationellt brott inom ramen för Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

13.

Europaparlamentet understryker behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt stöd till miljö- och klimatflyktingar. Parlamentet anser att det är viktigt med arbete på internationell nivå så att vi inom FN får en definition av begreppet ”miljöflykting” och kan få till stånd en folkrättslig ram och anta ett gemensamt tillvägagångssätt för skydd av dem som måste lämna sina hemorter. Parlamentet inser att klimatförändringarnas följdverkningar för miljön kan ge ytterligare näring åt tvångsförflyttningar och betonar därför att man snabbt måste genomföra en politik som, i enlighet med Parisavtalet, begränsar klimatförändringarnas konsekvenser.

14.

Europaparlamentet uttrycker stor oro över avskogningen, den olagliga gruvdriften och framställningen av olaglig narkotika, särskilt i Amazonas 2019, med tanke på att skogarna bidrar till att begränsa klimatförändringarna genom att absorbera och lagra koldioxid. Parlamentet betonar att urbefolkningar ofta har varit de första offren för avskogning, som äventyrar deras rätt till bland annat mark och tillgång till livsviktiga resurser. Parlamentet understryker i detta hänseende rätten att fastställa och inrätta prioriteringar och strategier för egen utveckling och för användning av deras mark, territorier och andra resurser. Parlamentet betonar att straffrihet för kränkningar av urbefolkningars rättigheter är en drivkraft bakom avskogningen och anser därför att ansvarsskyldighet för dessa överträdelser är avgörande. Parlamentet konstaterar att olaglig utvinning av naturresurser kan leda till allvarliga negativa konsekvenser för lokalsamhällenas sociala, ekonomiska, kulturella, medborgerliga och politiska rättigheter, inbegripet den grundläggande rätten till befolkningars självbestämmande och principen om permanent suveränitet över deras naturresurser.

15.

Europaparlamentet välkomnar medborgarnas, särskilt de yngre generationernas, växande förhoppningar om och mobilisering för politiska och samhälleliga förändringar som främjar respekt för mänskliga rättigheter, demokratisk samhällsstyrning, jämlikhet och social rättvisa, ambitiösare klimatåtgärder och bättre miljöskydd. Parlamentet framhåller att det under 2019 växte fram massiva proteströrelser i världens alla regioner, vilket återspeglar dessa förhoppningar och samtidigt kräver förändringar av samhällenas institutionella och ekonomiska ordning, åtgärder för att motverka klimatförändringar och stöd till utvecklingen av ett rättvisare samhälle världen över. Parlamentet fördömer att människor i många länder förvägras rätten att demonstrera på ett fredligt sätt genom juridiska, administrativa och andra åtgärder som t.ex. våldsamma ingripanden mot demonstrationer, trakasserier och godtyckliga frihetsberövanden. Parlamentet betonar att hundratals fredliga demonstranter greps under 2019, och att många av dem utsattes för misshandel och godtyckliga frihetsberövanden och tvingades att betala höga böter i rättegångar under vilka processrättsliga miniminormer inte garanterades. Parlamentet betonar vikten av att bevara protesternas fredliga natur och uttrycker sin oro över vissa extremistgrupper som har utnyttjat sociala rörelsers demonstrationer och uttrycksformer för att utföra dessa genom våld och störningar av medborgarnas vardagsliv. Parlamentet uppmanar regeringarna att inte utöva oproportionerligt våld mot fredliga demonstranter och att hålla alla förövare av sådana handlingar ansvariga.

16.

Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt med politiska svar på samhällenas, familjernas och invånarnas berättigade krav, inom ramen för en inkluderande dialog som leder till en positiv förändring. Parlamentet fördömer samtidigt undertryckande av fredliga rörelser, särskilt genom sådant övervåld från säkerhetstjänstemäns sida som vissa regeringar har riktat mot sina befolkningar i syfte att kväva avvikande och kritiska röster.

17.

Europaparlamentet betonar att mord, fysiska och kränkande angrepp, fängslanden, dödshot, trakasserier, hotelser och begränsningar av yttrandefriheten alltjämt tillämpas systematiskt runt om i världen mot människorättsförsvarare, bland annat kvinnliga människorättsförsvarare, försvarare av rättigheter som avser religion eller trosuppfattning, lokalsamhällen, urbefolkningar, miljö- och markförsvarare, icke-statliga organisationer, aktivister inom det civila samhället, visselblåsare och journalister. Parlamentet noterar att kvinnliga människorättsförsvarare utsätts för könsrelaterade hot.

18.

Europaparlamentet är djupt oroat över att vissa länder använder repressiv lagstiftning om it-säkerhet och terrorismbekämpning för att komma åt människorättsförsvarare. Parlamentet understryker att det förekommer politiska tendenser i riktning mot en djupare nationalism och missbruk av religion för politisk vinning, vilket leder till intolerans.

19.

Europaparlamentet betonar att det är EU-institutionernas skyldighet att aktivt stödja organisationer och enskilda som arbetar för att försvara demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet kräver rättvisa och ansvarsskyldighet för alla angrepp mot människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar EU att stödja och skydda människorättsförsvarare i all deras mångfald. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att parlamentet agerar för att göra deras röster hörda och för att sätta press på tredjeländers myndigheter att omedelbart och ovillkorligt frige människorättsförsvarare som frihetsberövats till följd av sin aktivism. Parlamentet stöder europeiska politiska stiftelsers arbete med att stärka demokratiska processer och främja en ny generation politiska ledare världen över.

20.

Europaparlamentet är allvarligt oroat över det ihållande gissel som krig, militära konflikter och långvarig ockupation eller annektering av territorier innebär, som ger upphov till allvarliga kränkningar av internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, särskilt folkmord, massmord, tvångsförflyttningar av civilbefolkningen, däribland religiösa minoriteter, och sexuellt våld, i synnerhet mot kvinnor och barn. Parlamentet fördömer skarpt diktatoriska eller auktoritära makters medverkan i krig genom ombud och betonar att framförhandlade politiska lösningar är en förutsättning för hållbar fred. Parlamentet uttrycker djup oro över de ökade politiska spänningarna på internationell nivå och i vissa regioner runt om i världen, över icke-statliga väpnade gruppers och terroristorganisationers ökade aktivitet och över eskaleringen av våld mellan olika befolkningsgrupper.

21.

Europaparlamentet beklagar djupt att samtidigt som FN firade sitt sjuttiofemårsjubileum 2020 vidtog ett antal regeringar, inspirerade av inåtvända attityder, åtgärder för att motverka multilateralism och internationellt samarbete till förmån för fred, konfliktlösning och skydd av de mänskliga rättigheterna på grundval av de mål och principer som ligger till grund för den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, internationell rätt, FN-stadgan och Helsingforsslutakten. Parlamentet kritiserar bristen på gemensamt internationellt ledarskap från demokratiska länder för att konsekvent reagera på allvarliga kränkningar av internationell människorättslagstiftning och gå samman för att främja mänskliga rättigheter och demokrati samt upprätthålla de regelbaserade internationella systemen, samt uppmanar EU och medlemsstaterna att ta ansvar för detta ledarskap.

22.

Europaparlamentet beklagar djupt den svåra situationen för migranter och flyktingar runt om i världen, särskilt tvångsförflyttade kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning och kronisk sjukdom, personer med avvikande sexuell läggning och personer som tillhör förföljda etniska och religiösa minoriteter eller trosminoriteter, som är bland de mest utsatta. Parlamentet noterar att antalet internationella migranter under 2019 uppskattats till uppemot 272 miljoner (5), vilket motsvarar 3,5 procent av världens befolkning, varav fler än 20 miljoner var flyktingar (6) och att storskaliga tvångsförflyttningar och migrationshändelser har ägt rum under de senaste två åren. Parlamentet noterar ökningen av asylsökande som under 2019 sökte internationellt skydd i medlemsstaterna i EU-27 (7), till följd av förtryck och kränkningar av deras mänskliga rättigheter begångna av bland andra diktatoriska regimer som olagligt utövar den politiska makten. Parlamentet fördömer politiska åtgärder som urholkar migranters och flyktingars mänskliga rättigheter och äventyrar dessa människors säkerhet och liv. Parlamentet fördömer skarpt alla fall av diskriminering, intolerans, förföljelse och avrättningar med anknytning till migrations- eller flyktingstatus. Parlamentet fördömer den negativa trenden i fråga om trakasserier mot och kriminalisering av det arbete som utförs av dem som försvarar migranters och flyktingars mänskliga rättigheter och ger dessa människor sitt stöd.

23.

Europaparlamentet välkomnar att insatserna för att främja kvinnors och flickors rättigheter har fått en mer framträdande plats i världen. Parlamentet noterar dock att inget land i världen har uppnått jämställdhet ännu.

24.

Europaparlamentet betonar att det utbredda könsrelaterade våldet, däribland kvinnomord, och motsvarande diskriminering fortlever i världens alla regioner, även i EU, vilket beror på bristande jämställdhet, ojämlika könsnormer och ojämlik maktdynamik, kulturell praxis såsom kastbaserad diskriminering eller sedan länge etablerade diskriminerande rättssystem samt propaganda och desinformation som undergräver kvinnors rättigheter. Parlamentet fördömer utnyttjande av kvinnor genom människohandel och alla former av könsrelaterat våld, bland annat sexuellt, fysiskt och psykologiskt våld, som hör till de mest utbredda och systematiska människorättskränkningarna.

25.

Europaparlamentet belyser dessutom användningen av sexuellt våld mot kvinnor på grund av deras åsikter, religion, filosofiska inriktning, sexuella läggning eller aktivism för att försvara de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att kvinnor och flickor från etniska och religiösa minoriteter samt trosminoriteter är dubbelt sårbara för könsrelaterat våld och diskriminering. Parlamentet påminner om att våld mot lesbiska och bisexuella kvinnor i form av ”korrigerande våldtäkt” fortsätter att vara ett systematiskt problem i vissa länder på grund av socialt stigma och diskriminerande rättssystem.

26.

Europaparlamentet fördömer det pågående bakslaget för jämställdheten och kvinnors rättigheter, inbegripet alla försök att inskränka befintliga rättigheter och skydd inom området sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter, samt lagstiftning, politik och praxis som fortsätter att förneka eller begränsa dessa rättigheter i många av världens länder. Parlamentet fördömer i detta hänseende nekad tillgång till prismässigt överkomlig och omfattande sexualundervisning av hög kvalitet, tjänster för familjeplanering, moderna preventivmedel, säker och laglig abortvård och mödravård, övergrepp och felaktig behandling av kvinnor i samband med mödravård, graviditetsvård och vård efter förlossning samt påtvingade sexual- och reproduktionshälsoåtgärder som inte respekterar kvinnors fria och välinformerade samtycke. Parlamentet betonar behovet att skydda föräldrar i utsatta situationer, i synnerhet ensamstående föräldrar och personer med stor familj, för att hjälpa dem att undvika fattigdom och social utestängning. Parlamentet poängterar behovet att skapa en social och ekonomisk miljö och sociala och ekonomiska villkor som gör det möjligt för föräldrar att fortsätta sin yrkesmässiga utveckling.

27.

Europaparlamentet betonar behovet att skydda mödrar i utsatta situationer, särskilt ensamstående mödrar, för att undvika fattigdom och social utestängning. Parlamentet poängterar behovet att skapa en social och ekonomisk miljö och sociala och ekonomiska villkor som gör det möjligt för mödrar att fortsätta sin yrkesmässiga utveckling.

28.

Europaparlamentet fördömer även regeringar världen över som motsätter sig – eller underblåser negativa reaktioner mot – kvinnors krav på lika rättigheter. Parlamentet understryker den framträdande roll som kvinnor har genom sin aktivism i politiska och sociala rörelser, och beklagar djupt det höga pris som de har betalat genom att utsättas för våld orsakat av brutalt förtryck och krig samt sexuellt utnyttjande under väpnade konflikter.

29.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över de fortsatta allvarliga kränkningarna av barns mänskliga rättigheter runt om i världen under 2019 – 30 år efter tillkomsten av konventionen om barnets rättigheter – i form av barnarbete, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, handel med och utnyttjande av barn, bland annat för sexuella ändamål, inkallelse eller värvning av barn till grupper, användning av barnsoldater i väpnade konflikter, sexuella övergrepp mot barn och prostitution, familjeseparationer och frihetsberövande av barn, bland annat av invandringsrelaterade skäl, samt de utmaningar som flickor ställs inför vad gäller sexuellt och könsrelaterat våld, olägliga graviditeter, hivinfektioner och avhopp från skolan. Parlamentet anser att det är beklagligt att många barn och ungdomar har tvingats börja arbeta i samband med pandemin, för att tillgodose grundläggande behov och stödja sina hushåll, och till följd av detta har slutat skolan. Parlamentet betonar att den här oönskade utvecklingen är en tillbakagång när det gäller barns skolutbildning

30.

Europaparlamentet uttrycker sin djupa sorg över samt fördömer de terroristattacker och bombningar som ägde rum under första halvåret 2019 riktade mot troende och deras platser för religionsutövning, som måste bevaras och skyddas. Parlamentet är bestört över att dessa fruktansvärda handlingar sammanföll med hatkampanjer understödda av vissa politiska ledare och terrorgrupper med syftet att förneka eller begränsa rätten till tanke-, samvets-, religions- eller trosfrihet. Parlamentet uppmanar staterna att främja tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet och skydda sårbara religions- och trosminoriteter genom att vidta skyndsamma åtgärder mot förövare av våld eller uppmaningar till hat.

Arbetet med att sätta främjande och skydd av demokrati och mänskliga rättigheter i centrum för EU:s utrikespolitik

31.

Europaparlamentet påminner om att unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, solidaritet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, såsom anges i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet betonar att främjande av dessa värden utåt och framförande av demokrati, rättsstaten och de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet samt respekt för principerna i FN-stadgan och internationell rätt utgör kärnan i EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget och unionens strategiska intresse, och detta bör återspeglas på ett konsekvent sätt i praktiken på alla områden av unionens förbindelser med tredjeländer.

32.

Europaparlamentet betonar vikten av att utrikestjänsten och kommissionen gör insatser för att på ett kraftfullt och uttryckligt sätt bekämpa och ta itu med kränkningar av de mänskliga rättigheterna oavsett var de sker, inbegripet i nära partnerländer, och att kontinuerligt öka medvetenheten och kunskaperna hos tjänstemän från EU och dess medlemsstater när det gäller mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen. Parlamentet påminner om att effektivt engagemang och meningsfull dialog med det civila samhället är en hörnsten i en framgångsrik människorättspolitik. Parlamentet uppmanar alla EU-delegationer och deras respektive kontaktpunkter för mänskliga rättigheter att konsekvent fullgöra sin skyldighet att träffa människorättsförsvarare, däribland kvinnliga människorättsförsvarare och medlemmar i det civila samhället, besöka frihetsberövade aktivister, demokratiskt oliktänkande och människorättsförsvarare, övervaka deras rättegångar och förespråka skydd för dem på plats. Parlamentet uppmanar även EU:s delegationer att underlätta sådana åtgärder när besökande parlamentsledamöter försöker genomföra dem inom ramen för Europaparlamentets officiella uppdrag Parlamentet betonar vikten av att inte bara ta itu med konsekvenserna utan även de bakomliggande orsakerna till kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

EU:s multilaterala arbete

33.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utarbeta en uttrycklig strategi för att motverka staternas ökade flykt undan och motstånd mot den internationella ramen för mänskliga rättigheter, i enlighet med åtagandena om multilateralism i handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati, samt försök på internationell nivå att undergräva konceptet mänskliga rättigheter enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att internationell människorättslagstiftning och utfästelserna om att uppnå målen för hållbar utveckling senast 2030 bör förbli hörnstenar. Parlamentet rekommenderar att EU fortsätter sina ansträngningar genom att samarbeta med länder och berörda parter oavsett om dessa eftersträvar samma värden som EU eller inte, i syfte att upprätthålla eller utveckla internationella normer på människorättsområdet i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget.

34.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivisera EU:s utrikes- och säkerhetspolitik genom att tillämpa regeln om omröstning med kvalificerad majoritet i rådet, särskilt i samband med frågor som rör mänskliga rättigheter, i synnerhet frågor inom ramen för EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati samt avseende antagande av sanktioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tala med en enda, stark röst för EU i multilaterala forum och att agera unisont när man ställs inför kriser som utmanar unionens grundläggande värden och intressen, eftersom detta är det enda sättet för unionen att inta en ledande roll på den internationella arenan och använda sitt inflytande för att åstadkomma positiva förändringar och mer samordnade lösningar på globala utmaningar, i första hand främjande och skydd av mänskliga rättigheter och miljö- och klimatrelaterade utmaningar.

35.

Europaparlamentet upprepar att EU kommer att erkännas och uppnå trovärdighet och effektivitet på den globala arenan endast om dess grundläggande värden, särskilt respekten för frihet, demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatlighet och jämlikhet, är trovärdiga utåt, och detta kommer att vara möjligt endast om EU säkerställer konsekvens internt och externt i sin politik i dessa frågor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att föregå med gott exempel, strikt upprätthålla mänskliga rättigheter, konsekvent värna och efterleva sina värden samt tillförsäkra det civila samhället en miljö som det kan verka i.

36.

Europaparlamentet beklagar det faktum att auktoritära regimer har utnyttjat multilaterala institutioner för att försöka undanröja multilaterala människorättsinstitutioners och människorättsmekanismers förmåga att hålla stater ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med likasinnade demokratiska allierade för att stödja en reform av multilaterala institutioner så att de blir mer motståndskraftiga mot auktoritära regimers negativa inflytande. Parlamentet beklagar att platser i FN:s råd för mänskliga rättigheter ofta upptas av länder där det bevisligen förekommer allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och uppmanar EU:s medlemsstater att vara mycket vaksamma på röstningsmönster och att undvika att stödja länder som kandiderar till att bli medlemmar av människorättsrådet och som uppenbart kränker de mänskliga rättigheterna.

37.

Europaparlamentet anser att människorättsdialoger med länder utanför EU kan vara ett användbart verktyg för bilateralt engagemang för att främja och värna de mänskliga rättigheterna, under förutsättning att de genomförs på ett resultatorienterat sätt och regelbundet ses över. Parlamentet erinrar om att EU:s riktlinjer för dialogen om mänskliga rättigheter innefattar en rad kriterier för att inleda en dialog, bland vilka märks ”regeringens vilja att förbättra situationen, regeringens åtagande i förhållande till de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter, regeringens vilja att samarbeta inom ramen för Förenta nationernas förfaranden och mekanismer för mänskliga rättigheter samt regeringens hållning gentemot det civila samhället”. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att regelbundet bedöma varje dialog, såsom det förutsätts i EU:s riktlinjer. Parlamentet håller fast vid att fall som berör enskilda personer måste föras på tal i människorättsdialogerna och att det måste tillförsäkras en lämplig uppföljning av dessa fall och lämplig insyn i dem.

Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter

38.

Europaparlamentet välkomnar att Eamon Gilmore den 28 februari 2019 utnämndes till Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar att utnämningen av den särskilda representanten för mänskliga rättigheter bör vara föremål för en föregående utfrågning i parlamentet. Parlamentet uppmuntrar den särskilda representanten för mänskliga rättigheter att göra diplomatiska insatser för att effektivisera EU:s människorättspolitik, befästa internationella allianser för att främja människorättsagendan och förmå samtalspartner runt om i världen att anta och genomföra en politik som är förenlig med de högsta standarderna för demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstaten och god samhällsstyrning samt internationell rätt och internationella normer, särskilt internationell humanitär rätt och internationell straffrätt. Parlamentet rekommenderar vidare att den särskilda representanten för mänskliga rättigheter ökar sina ansträngningar för att säkerställa EU:s konsekvens internt vid fastställandet och genomförandet av EU:s utrikespolitik på människorättsområdet. Parlamentet insisterar på att den särskilda representantens regelbundna rapporter till rådet också ska delges parlamentet. Parlamentet uppmanar EU att öka synligheten för den särskilda representanten för mänskliga rättigheter och insynen i den särskilda representantens aktiviteter och uppdrag, bland annat genom en särskild avdelning på utrikestjänstens webbplats, och att göra den särskilda representanten för mänskliga rättigheter till en permanent befattning, med tillräckliga resurser och möjligheter att framträda offentligt och redogöra för resultaten av besök i tredjeländer samt gå ut med information om EU:s ståndpunkter i människorättsrelaterade frågor, som en del av en övergripande reform av den särskilda representantens befattning.

Internationella avtal

39.

Europaparlamentet upprepar sin begäran om att människorättsklausuler systematiskt ska införas i alla internationella avtal, särskilt i fråga om handel och associering, mellan EU och tredjeländer och att dessa vederbörligen ska upprätthållas och övervakas, bland annat genom mätbara riktmärken och regelbundna konsekvensbedömningar, under medverkan av parlamentet och det civila samhället. Parlamentet betonar att dessa klausuler bör innehålla mekanismer för att säkerställa ett effektivt genomförande av dem och förfaranden för tydliga och trovärdiga konsekvenser av avtalsbrott, inbegripet tillfälligt upphävande eller, som en sista utväg, EU:s frånträde från avtalen i fråga. Parlamentet efterlyser bättre samordning och kommunikation mellan de specialiserade aktörer som ansvarar för relevanta politiska områden såsom handel och mänskliga rättigheter, för att mer effektivt integrera människorättsaspekter av handels- och investeringspolitik. Parlamentet begär att det inrättas oberoende övervakningsmekanismer för mänskliga rättigheter i samband med handelsavtal och avtal om utländska investeringar, samt en oberoende klagomålsmekanism, för att ge berörda medborgare och lokala parter effektiv tillgång till rättsmedel.

40.

Europaparlamentet betonar att främjande och skydd av demokrati och mänskliga rättigheter i tredjeländer endast kan uppnås effektivt om det tillämpas villkor i EU:s ekonomiska och politiska incitament, exempelvis tillgång till EU-finansiering, beviljande av det allmänna preferenssystemet och ytterligare tariffprivilegier samt beviljande av undantag från viseringsskyldigheten inom Schengen. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att kommissionen i enlighet med förordning (EU) 2018/1806 regelbundet bör övervaka och rapportera till parlamentet, bland annat om situationen för de mänskliga rättigheterna i tredjeländer som omfattas av undantaget från viseringsskyldigheten, och inställa undantaget vid kränkningar i det berörda landet.

Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete

41.

Europaparlamentet begär att genomförandet av en lämplig budget för verksamhet och stöd för att främja och skydda demokrati och mänskliga rättigheter inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (NDICI) ska motsvara unionens åtaganden och ambitioner.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och som en del av sin årsrapport om uppnåendet av målen för NDICI inkludera ett kapitel om respekten för mänskliga rättigheter och efterlevnaden av artikel 8 (allmänna principer för instrumentet) i de partnerländer som mottar stöd från instrumentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga åtgärder, inbegripet avbruten EU-finansiering till statliga aktörer och omfördelning av stöd till det civila samhället, om stödmottagarna gör sig skyldiga till allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna eller betydande bristfällig efterlevnad av NDICI:s principer. Parlamentet efterlyser större insyn i människorättsrelaterade bestämmelser i finansieringsavtal och ett klargörande av mekanismen och kriterierna för upphävande av sådana avtal vid kränkning av de mänskliga rättigheterna, de demokratiska principerna och rättsstatsprincipen samt i allvarliga fall av korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att strikt avstå från att använda budgetstöd till tredjeländers regeringar som operativ form i länder med utbredda kränkningar av de mänskliga rättigheterna och förtryck av människorättsförsvarare.

43.

Europaparlamentet uppmanar EU att särskilt vinnlägga sig om att bedöma och förhindra eventuella kränkningar med anknytning till unionens politik, projekt och finansiering i tredjeländer, bland annat genom att inrätta en klagomålsmekanism för enskilda personer eller grupper vilkas rättigheter eventuellt har kränkts till följd av EU:s verksamhet i dessa länder.

44.

Europaparlamentet välkomnar det ovärderliga stöd som tillhandahållits organisationer i det civila samhället över hela världen inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, som utgör EU:s främsta instrument för genomförande av unionens externa människorättspolitik. Parlamentet begär ytterligare förstärkning av finansieringen till det civila samhället och de mänskliga rättigheterna inom ramen för det kommande globala instrumentet.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samarbete med utrikestjänsten, utarbeta en ram för Europeiska investeringsbankens (EIB) årsrapportering om verksamheten utanför EU avseende efterlevnaden av de allmänna principer som styr unionens yttre åtgärder enligt artikel 21 i EU-fördraget och EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att de projekt som stöds av EIB ligger i linje med EU:s politik för och åtaganden om mänskliga rättigheter och att det finns mekanismer för ansvarsutkrävande som enskilda personer kan använda för att rapportera överträdelser i samband med EIB:s verksamhet. Parlamentet uppmanar EIB att vidareutveckla sin policy för sociala normer till en människorättspolicy på bankområdet. Parlamentet efterlyser ett införlivande av riktmärken för mänskliga rättigheter i projektutvärderingarna.

EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati

46.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över att utrikestjänsten inte vederbörligen beaktat erbjudandet från parlamentet och dess underutskott för mänskliga rättigheter om att aktivt bidra till utarbetandet, i en anda av gott interinstitutionellt samarbete.

47.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att genomföra regelbundna samråd med det civila samhället och att inleda en strukturerad och regelbunden dialog med parlamentets behöriga organ om genomförandet av den nya handlingsplanen för att göra det möjligt för parlamentet att fylla sin funktion inom ramen för handlingsplanens aktiviteter, särskilt genom parlamentarisk diplomati, och att effektivt fullgöra sin granskande roll. Parlamentet rekommenderar att en uppsättning riktmärken och framstegsindikatorer fastställs för att möjliggöra effektiv övervakning av handlingsplanens genomförande. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att rapportera om de framsteg som görs för att uppnå målen i handlingsplanen i förhållande till dessa riktmärken. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att regelbundet följa upp de av parlamentets resolutioner och debatter som är av relevans för handlingsplanens genomförande. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna tar ansvar för handlingsplanen och bidrar till årsrapporten om dess genomförande genom att rapportera om de egna verksamheter som har genomförts inom ramen för detta strategiska dokument.

Åtgärder som svar på de globala utmaningarna på området mänskliga rättigheter och demokrati

Demokratiskt styre och utrymme för det civila samhället

48.

Europaparlamentet anser att det demokratiska styret och rättsstaten globalt sett står under attack på grund av en kombination av faktorer, bland annat ökad förekomst av auktoritära styren och populism, ökad ojämlikhet och fattigdom, press på det civila samhället, spridning av falska nyheter, desinformation, cyberhot och hybridkrig, externa aktörers politiska inblandning och kampanjer, trovärdighetsförluster för offentliga myndigheter, polarisering av samhällen och försvagning av kollektiva organisationer som försvarar allmänhetens intressen. Parlamentet betonar även att attacker på mediefriheten och försök att manipulera den offentliga diskursen genom att sprida falska nyheter i sociala medier aldrig har varit så vanligt förekommande och kraftfulla. Parlamentet uttrycker oro över att auktoritära metoder såsom stigmatisering av aktörer i det civila samhället som ”utländska agenter” kopieras och sprids globalt.

49.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta att stödja stärkandet av demokratiska institutioner samt insynsvänliga och trovärdiga valprocesser världen över, att uppmuntra och frigöra demokratisk debatt, bekämpa ojämlikhet, säkerställa att det civila samhällets organisationer kan bedriva verksamhet, främja dialogen mellan samhällets olika segment, bekämpa korruption och straffrihet, samt stärka rättsväsendenas oberoende och opartiskhet liksom mekanismen för ansvarsutkrävande. Parlamentet uppmanar EU att ytterligare stärka sina insatser inom valövervakning och att ha ett närmare samarbete med internationella organisationer, i synnerhet sådana organisationer som är särskilt relevanta, exempelvis Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

50.

Europaparlamentet betonar att korruption och kränkningar av de mänskliga rättigheterna är direkt kopplade till varandra. Parlamentet uppmanar EU att integrera kampen mot korruption i sin människorättsagenda. Parlamentet upprepar att det är EU:s skyldighet att skydda organisationer för korruptionsbekämpning, undersökande journalister och visselblåsare som arbetar för att avslöja korruption och bedrägerier.

Klimatåtgärder och mänskliga rättigheter

51.

Europaparlamentet bekräftar att åtgärder för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna samt klimat- och miljöåtgärder är sammanlänkade, särskilt eftersom internationell människorättslagstiftning ger tillgång till rättsliga vägar för att avhjälpa de skador som orsakas av klimatförändringarna, genomföra åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och hålla länder, framför allt de som orsakar mest föroreningar, företag och beslutsfattare ansvariga för deras respektive åtgärder som svar på klimatförändringarna.

52.

Europaparlamentet stöder en inkluderande och rättighetsbaserad strategi för att främja klimatåtgärder som säkerställer allmänhetens deltagande och tillgång till rättslig prövning vid utarbetande, genomförande och översyn av politiska beslut som rör klimatförändringar och konsekvenser av dem. Europaparlamentet bekräftar att kampen mot klimatförändringarna går hand i hand med stöd till och skydd av dem som försvarar planeten och dess naturresurser, inbegripet mark- och miljöförsvarare och urbefolkningar.

EU:s strategi med avseende på konflikter, ansvarsskyldighet för kränkningar av de mänskliga rättigheterna och kampen mot strafflöshet

53.

Europaparlamentet understryker komplexiteten i moderna konflikter, som ofta utvecklas inom länder på nationell eller regional nivå, ibland i form av hybrid- eller it-angrepp, involverar åtskilliga parter, däribland terrororganisationer och icke-statliga aktörer, och får katastrofala humanitära konsekvenser, i synnerhet på grund av svårigheterna att skilja mellan stridande och icke-stridande. Parlamentet uppmanar EU att stärka sina insatser mot konflikter, ta itu med deras bakomliggande orsaker, investera i konfliktförebyggande och medlingsinsatser, eftersträva och bevara utrymme för politiska lösningar, skapa allianser med likasinnade länder och regionala organisationer, ge ytterligare ekonomiskt, tekniskt och personalmässigt stöd till fredsbevarande civila uppdrag och militära insatsuppdrag samt främja förtroendeskapande initiativ mellan krigförande parter. Parlamentet uppmanar också EU att säkerställa att man integrerar ett jämställdhetsperspektiv i alla dessa insatser, stärker rollen för kvinnor och unga i konfliktförebyggande och konfliktlösning, fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och återuppbyggnad efter konflikter, övergångsrättvisa samt främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska reformer. Parlamentet uppmanar samtidigt EU att ta itu med människohandel och sexuellt och könsrelaterat våld och säkerställa oavbruten tillgång till nödvändig och livräddande hälso- och sjukvård. Parlamentet håller fast vid att EU måste föra en konsekvent politik i situationer som ockupation eller annektering av territorier. Parlamentet påminner om att internationell humanitär rätt bör vara ledstjärnan för all EU-politik i sådana situationer, också i fall av långvarig ockupation.

54.

Europaparlamentet uppmanar alla regeringar att ge internationella observatörer, inbegripet Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s särskilda förfaranden, fritt tillträde till alla territorier. Parlamentet understryker vikten av att ge viktiga internationella humanitära organisationer och internationella observatörer obehindrat tillträde till de områden som påverkas av pågående konflikter och militär aggression.

55.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt följa bestämmelserna i artikel 7 i FN:s vapenhandelsfördrag om export och bedömning av export och i EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, genom att vägra all överföring av vapen och övervakningsutrustning som skulle medföra en risk för att de importerande statliga eller icke-statliga aktörerna begår eller underlättar kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt, även i samband med den europeiska fredsfaciliteten.

56.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta en pelare för mänskliga rättigheter inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten, bland annat i syfte att stärka och stödja det civila samhället, inbegripet genom program med medel som anslås specifikt för stöd till människorättsförsvarare i egenskap av nyckelaktörer i fredsbyggandet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga möjligheten att införa obligatoriska skyddsåtgärder för mänskliga rättigheter och konsekvensbedömningar i den framtida europeiska fredsfaciliteten, inbegripet efterlevnad av en robust politisk ram om försvar och säkerhet för tillbörlig aktsamhet avseende de mänskliga rättigheterna, inspirerad av FN:s politik för tillbörlig aktsamhet avseende de mänskliga rättigheterna.

57.

Europaparlamentet bekräftar sitt orubbliga stöd för ICC och uppmanar de stater som är parter i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen att förse ICC med tillräckliga ekonomiska resurser för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter inom ramen för sitt mandat. Parlamentet uppmanar ICC att fortsätta sitt arbete opartiskt och avhängigt. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att uppmuntra alla FN-medlemmar att ratificera och genomföra Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmanar de stater som undertecknat Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen att samarbeta med ICC. Parlamentet anser att angreppen mot ICC är djupt beklagliga och fördömer i slutändan de enskilda, oacceptabla sanktioner som har ålagts dess personal, särskilt ICC:s chefsåklagare. Parlamentet uppmanar de stater som är parter att vidta konkreta åtgärder för att sträva efter att avlägsna dessa sanktioner och att stödja dem som påverkas av dem. Parlamentet betonar att ICC är den enda internationella institution som har möjlighet att lagföra några av världens mest fruktansvärda brott och försvara offer för vilka inga andra rättsliga utvägar står till buds. Parlamentet erkänner de oberoende expertbedömarnas arbete, vars uppgift är att finna områden för reformer, och uppmanar ICC att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra sin prestation, ändamålsenlighet och sina positiva effekter, särskilt för samhällen och offer som påverkas av dess arbete. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fortsatt skydda ICC:s oberoende och opartiskhet mot angrepp som syftar till att hindra den internationella straffrättens tillämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att undersöka olika metoder och presentera nya verktyg för att bidra till kampen mot internationell brottslighet, hjälpa dem som utsatts för brott mot den internationella människorätten och humanitära rätten att få tillgång till internationell rättvisa och rättslig prövning och upprättelse, bland annat genom att bygga upp kapaciteten i länder utanför EU så att de kan tillämpa principen om universell jurisdiktion i sina nationella rättssystem.

58.

Europaparlamentet uppmanar återigen vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik att utse en särskild EU-representant med ansvar för internationell humanitär rätt och internationell rättskipning och mandat att främja, integrera och företräda EU:s åtagande att bekämpa straffrihet.

59.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU:s nätverk mot folkmord att stödja FN:s utredningsgrupp i arbetet med att samla in, bevara och lagra bevis på brott som för närvarade begås eller som precis har begåtts så att de inte går förlorade.

60.

Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa rättvis prövning för alla offer för kränkningar av internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt, och efterlyser omedelbar vapenvila, mot bakgrund av alla pågående väpnade konflikter. Parlamentet betonar att världssamfundet har ett ansvar för att sätta stopp för straffriheten och för de grova kränkningar som har begåtts i åtskilliga länder.

61.

Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över användningen av sexuellt och könsrelaterat våld som ett vapen i krig. Parlamentet betonar att i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen betraktas sexualbrott och könsrelaterat våld som krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och handlingar som ingår i folkmord eller tortyr. Parlamentet efterlyser samordnade åtgärder för att sätta stopp för användningen av sexuellt våld i krigföringens tjänst. Parlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds resolution 2467 om konfliktrelaterat sexuellt våld och alla därmed sammanhängande resolutioner från FN:s säkerhetsråd, med början i FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, där det bekräftas att FN:s säkerhetsråd åtagit sig att förhindra att sexuellt våld används som en taktik inom krigföring och terrorism genom att använda alla medel som står till dess förfogande, inbegripet sanktioner och andra riktade åtgärder mot förövare. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att allt medicinskt och psykologiskt stöd och alla sådana tjänster som krävs och är säkra tillhandahålls kvinnor som fallit offer för våldtäkt under krig, inklusive säker abort, i enlighet med internationell humanitär rätt. Parlamentet uppmanar EU att bekämpa straffrihet för kränkningar av sexuella och reproduktiva rättigheter i konfliktsituationer och stöder kvinnors och flickors rätt till sanning, effektiva rättsmedel och upprättelse för kränkningar av dessa rättigheter. Parlamentet välkomnar dessutom att FN den 30 oktober 2019 inrättade en global fond för överlevande efter konfliktrelaterat sexuellt våld, som syftar till att hjälpa offren att få tillgång till gottgörelse.

62.

Europaparlamentet påminner om FN:s utvärderingsrapporter om insatser för verkställighet och korrigerande åtgärder avseende sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp som begåtts av FN-personal och annan personal i fredsbevarande uppdrag. Parlamentet understryker behovet för FN, EU:s medlemsstater och EU:s organ inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken att utan dröjsmål och med största beslutsamhet utreda, åtala och döma all personal från FN, enskilda länder och EU som har begått sexuella våldshandlingar. Parlamentet påminner om behovet att reformera de berörda strukturerna på ett sådant sätt att man sätter stopp för straffriheten för FN:s och EU:s personal och att inrätta fungerande och transparenta mekanismer för tillsyn och ansvarsutkrävande. Parlamentet finner det oacceptabelt att rättsliga åtgärder avseende påstådda övergrepp i nuläget är helt frivilliga och beroende av det land som bidrar med trupper. Parlamentet är övertygat om att sådana allvarliga brott också skulle kunna minskas och förebyggas genom utbildning. Parlamentet påminner om det brådskande behovet av att förhindra sådana brott i framtiden, även för att återupprätta lokalbefolkningarnas förtroende för internationella fredsbevarande insatser.

63.

Europaparlamentet betonar sambandet mellan människorättskränkningar och den utbredda straffriheten samt det bristande ansvarstagandet i regioner och länder som påverkas av konflikter eller som präglas av politiskt motiverade hot, diskrimineringar, trakasserier och övergrepp, bortföranden, våldsamma polismetoder, godtyckliga gripanden samt fall av tortyr och avrättningar. Parlamentet uppmanar EU att stödja åtgärder som syftar till att bekämpa straffrihet och främja ansvarsutkrävande i de länder där straffriheten belönar dem som bär det största ansvaret och gör offren maktlösa.

64.

Europaparlamentet beklagar behovet att utesluta Sacharovpristagaren Aung San Suu Kyi ur Sacharovgemenskapen, men välkomnar beslutet som ett svar på hennes underlåtenhet att agera och hennes acceptans för brott som för närvarande begås mot Rohingyafolket i Myanmar.

65.

Europaparlamentet uttrycker sin oro över att utomrättsliga avrättningar, tortyr och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna berättigas genom det så kallade kriget mot olagliga droger. Parlamentet upprepar att kampen mot brottslighet inte berättigar kränkningar av de mänskliga rättigheterna och efterlyser en sammanställning av bästa praxis, som inbegriper ett tillvägagångssätt för minsta möjliga skada och bygger på rättsstatsprincipen.

66.

Europaparlamentet lovordar det arbete och de bidrag till kampen mot straffrihet som Agnès Callamard, FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, stått för genom att utreda misstänkta fall av utomrättsliga mord under 2019, exempelvis mordet på journalisten Jamal Khashoggi, samtidigt som hon utsatts för hot och hotelser.

67.

Europaparlamentet stöder reformerna av rättsväsendet för att säkerställa opartiskhet och oberoende, inbegripet reformer för att hantera frågor som rör rekrytering och utnämnande av domare, korruption och snedvridning på grund av kön inom rättsväsendet.

68.

Europaparlamentet begär att man brådskande antar och genomför en autonom, flexibel och reaktiv global EU-mekanism för människorättsliga sanktioner, den så kallade Magnitskijlagen, som en väsentlig del av EU:s befintliga verktygslåda för mänskliga rättigheter och utrikespolitik, i syfte att stärka EU:s roll som global aktör på människorättsområdet och möjliggöra riktade sanktioner mot enskilda personer, statliga och icke-statliga aktörer samt andra enheter som är ansvariga för eller delaktiga i allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inbegripet systematiska korruptionsbrott kopplade till grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar antagandet av globala mekanismer för människorättsliga sanktioner i ett ökande antal länder. Parlamentet betonar vikten av att detta system följer EU:s prövningsmekanism. Parlamentet understryker nödvändigheten av att anslå tillräckliga resurser för att möjliggöra ett effektivt genomförande av det. Parlamentet uppmanar till ett inrättande av en rådgivande kommitté på EU-nivå där parlamentet ingår. Parlamentet betonar att en sådan mekanism kommer att bidra till att bekämpa kränkningar av mänskliga rättigheter och straffrihet och till att skydda människorättsaktivister och människorättsförsvarare runt om i världen, samt bekräftar vikten av att EU vidtar sanktioner för mänskliga rättigheter på ett effektivt sätt, vilket innebär att man använder sig av omröstning med kvalificerad majoritet. Parlamentet välkomnar antagandet av rådets beslut om riktade restriktiva åtgärder för att avskräcka från och reagera på cyberattacker som utgör ett externt hot mot EU eller dess medlemsländer.

69.

Europaparlamentet anser att det globala covid-19-utbrottet inte får användas som en förevändning för att undergräva sanktionssystem. Parlamentet betonar dock att sanktioner inte får hindra tillhandahållande av humanitärt stöd, bland annat medicinsk hjälp, i enlighet med internationell humanitär rätt.

Människorättsförsvarare

70.

Europaparlamentet fördömer de fall av avrättningar, godtyckliga frihetsberövanden, tortyr, förföljelser, trakasserier, hot, utpressning, digital fjärrövervakning och fysisk övervakning samt smutskastningskampanjer som människorättsförsvarare, deras familjer och advokater, liksom de som stöder och sympatiserar med dem, utsatts för. Parlamentet är djupt oroat över det ständigt ökande antalet våldsangrepp mot och avrättningar av mark- och miljöaktivister bland människorättsförsvarare under 2019 för att dessa stått upp för skyddet av naturresurser och individers rätt att leva i en säker och hälsosam miljö. Parlamentet noterar att dessa angrepp i vissa delar av världen har uppnått farliga nivåer. Parlamentet framhåller i detta sammanhang människorättsförsvararnas särskilda utsatthet och behovet av lämpligt skydd för att de ska kunna utföra sitt viktiga arbete utan att utsättas för trakasserier och förföljelse. Parlamentet understryker den roll som trosbaserade organisationer kan spela när det gäller att svara mot humanitära kriser, främja fred, rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter, förespråka icke-våld och fungera som medlare i förhandlingar för att lösa konflikter.

71.

Europaparlamentet är särskilt oroat över det ökande antalet domar som utdömts, utan några som helst garantier för de miniminormer för rättvisa rättegångar som krävs enligt internationell rätt. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att använda sig av samarbete och diplomati för att säkerställa att rätten till en rättvis rättegång fullt ut respekteras för alla personer.

72.

Europaparlamentet begär att man sätter stopp för alla angrepp mot människorättsförsvarare, friger alla som frihetsberövats på godtyckliga grunder och ställer de ansvariga till svars. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utarbeta en strategisk vision på hög nivå för att motverka de ökande globala angreppen mot människorättsförsvarare, bland annat genom att anta kraftfulla slutsatser från utrikesrådet, i vilka utrikesministrarna bör uppmana till ambitiösa, globala EU-åtgärder till försvar av människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att stärka sitt stöd till människorättsförsvarare som en central och integrerad del av unionens utrikespolitik på människorättsområdet. Parlamentet betonar att politisk dialog med och delaktighet av myndigheter i tredjeländer, observation vid rättegångar, möten med människorättsförsvarare under landsbesök, besök hos frihetsberövade människorättsförsvarare, omplaceringsstöd och offentliga uttalanden är mycket viktiga inslag för att genomföra denna politik. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar genom att agera på ett mer enat sätt och använda dessa instrument konsekvent och enhetligt, oavsett vilket land det gäller, i fall där människorättsförsvarares rättigheter har kränkts. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att i samma anda utfärda årliga rådsslutsatser om människorättsförsvarare och granska sina åtgärder beträffande människorättsförsvarare samt lägga fram strategiska åtaganden för människorättsförsvarare på högsta nivå. Parlamentet framhåller att parlamentet och dess underutskott för mänskliga rättigheter under 2019 har fortsatt arbetet med att stödja och uppmärksamma situationen för människorättsförsvarare, däribland Sacharovpristagare och nominerade kandidater, särskilt när de varit i fara eller deras rättigheter kränkts.

73.

Europaparlamentet uppmanar EU att garantera kvinnliga människorättsförsvarare som utsätts för könsrelaterat våld tillgång till skyddsmekanismer och resurser, att stödja dem politiskt, att öka de finansiella anslagen till oberoende organisationer i det civila samhället som främjar kvinnors och flickors rättigheter samt att i form av en bilaga till EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare anta en verktygslåda som kan ge EU praktisk vägledning för att bättre tillgodose behoven hos kvinnliga människorättsförsvarare världen över.

74.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att höja ambitionsnivån för att säkerställa frigivandet av fängslade människorättsförsvarare, inbegripet uppmärksammade fall av fängslade människorättsförsvarare som är representativa för det sätt som repressiva regeringar runt om i världen konsekvent använder lagen för att försöka smutskasta och tysta människorättsförsvarare. Parlamentet betonar att sådana fall omfattar Europaparlamentets Sacharovpristagare och -finalister.

75.

Europaparlamentet uppmanar EU:s delegationer och medlemsstaternas representationer att fortsätta använda offentlig diplomati och initiativ för att ta upp enskilda fall med människorättsförsvarare och, när det är lämpligt, underlätta utfärdandet av nödvisum och ge tillfälligt skydd i medlemsstaterna.

76.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att förbättra tillgången till EU-visum för kortvarig omlokalisering av människorättsförsvarare, i synnerhet genom införlivandet av instruktionerna i EU:s viseringshandledning om underlättande av beviljande för människorättsförsvarare och deras familjemedlemmar, och att arbeta för att ändra de rättsliga instrumenten beträffande visering, särskilt viseringskodexen.

77.

Europaparlamentet välkomnar att EU:s mekanism för människorättsförsvarare ProtectDefenders.eu i november 2019 förlängdes med ytterligare tre år. Parlamentet påminner om vikten av denna mekanism mot bakgrund av de växande behoven och de många olika problem som människorättsförsvarare ställs inför. Parlamentet efterlyser en förstärkning av denna mekanism samt fortlöpande omprövning av den i linje med behoven.

Kvinnors rättigheter och jämställdhet

78.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra strategin för jämställdhet på ett konsekvent sätt både i och utanför EU, och att vidta effektiva och konkreta åtgärder för att motverka det växande hotet mot kvinnors rättigheter, jämställdheten mellan könen och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

79.

Europaparlamentet påminner om att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter samt lämplig sexualundervisning är grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att än en gång framhålla kvinnors oförytterliga rätt till kroppslig integritet, värdighet och självbestämmande, att upprätthålla de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet i alla sammanhang samt att särskilt försvara och främja dem som är mest hotade, såsom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

80.

Europaparlamentet välkomnar rådets ordförandeskaps slutsatser, med stöd från 24 medlemsstater, om EU-åtgärdsplanen för jämställdhet och kvinnors egenmakt i yttre förbindelser för perioden 2021–2025 (den tredje handlingsplanen för jämställdhet) med kraftfulla åtaganden och åtgärder beträffande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet efterlyser i detta avseende ökat EU-stöd till tredjeländer, särskilt utvidgningsländer och grannländer, som genomför ny politik och lagändringar i syfte att anpassa de nationella rättsliga ramarna till internationella åtaganden och åtaganden enligt målen om hållbar utveckling när det gäller kvinnors rättigheter och jämställdhet, förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och flickor, skydda kvinnliga människorättsförsvarare, främja kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, ge ungdomar vetenskapligt baserad, omfattande och lämplig sexualundervisning, möjliggöra för flickor och unga kvinnor att på ett säkert sätt träda in i vuxenlivet samt förebygga och sätta stopp för sexuellt och könsrelaterat våld, kvinnlig könsstympning och annan skadlig praxis, bland annat barn- och tvångsäktenskap.

81.

Europaparlamentet uppmanar vidare EU och medlemsstaterna att främja jämställdhet mellan könen och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i alla sina yttre åtgärder, även i multilaterala och bilaterala forum, med särskild inriktning på marginaliserade och utsatta grupper, såsom hbti-personer, och målet att uppnå allmän hälso- och sjukvård genom sammanlänkade åtgärder för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter och mot hiv.

82.

Europaparlamentet uppmanar till att gå längre än att enbart ta itu med grundorsakerna till bristande jämställdhet genom att säkerställa lika villkor och stärka kvinnors deltagande.

83.

Europaparlamentet poängterar behovet att skapa en social och ekonomisk miljö och sociala och ekonomiska villkor som gör det möjligt för föräldrar att fortsätta sin yrkesmässiga utveckling.

84.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta en gemensam strategi och att samarbeta med internationella institutioner för att få nya, jämförbara och könsuppdelade data samt att utarbeta en målinriktad politik och lagstiftningsåtgärder för att motverka kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och uppmanar kommissionen att i sina samarbetsförhandlingar och samarbetsavtal med berörda länder införliva åtaganden och riktmärken för att utrota kvinnlig könsstympning.

85.

Europaparlamentet påminner om att Istanbulkonventionen, som det första universellt bindande fördraget för att bekämpa våld mot kvinnor och flickor samt våld i hemmet, sätter riktmärket för internationella standarder som måste ratificeras och genomföras. Parlamentet upprepar att EU:s anslutning till Istanbulkonventionen har erkänts som en viktig prioritering i EU-strategin för jämställdhet 2020–2025. Parlamentet uppmanar EU och alla de medlemsstater som ännu inte har ratificerat och genomfört Istanbulkonventionen att göra det så snart som möjligt. Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med andra länder för att öka sina insatser på områdena utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster, uppgiftsinsamling, finansiering samt programplanering, och att bättre förebygga och bemöta sexuellt och könsrelaterat våld runtom världen.

86.

Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor som är migranter och flyktingar i behov av skydd bör ses som rättighetsinnehavare.

87.

Europaparlamentet lovordar framstegen med EU:s och FN:s Spotlight-initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att projekt som stöds av initiativet syftar till att bekämpa de bakomliggande orsakerna till kränkningar av kvinnors rättigheter, inbegripet vidmakthållande av skadliga könsbaserade stereotyper.

Barnets rättigheter

88.

Europaparlamentet uppmanar på nytt EU och dess medlemsstater att intensifiera sitt samarbete och sin dialog med tredjeländer, med barns rättigheter och skydd som en prioritering, i syfte att se till att barns rättigheter respekteras överallt i världen och att inget barn lämnas åt sitt öde. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU och dess medlemsstater att samarbeta med partnerländerna och att avsätta ytterligare ekonomiska resurser, särskilt inom ramen för offentligt utvecklingsbistånd, för att hantera globala utmaningar när det gäller barns hälsa och utbildning, inklusive rätten till utbildning på barnets förstaspråk, utrotande av barnarbete, bekämpning av våld, sexuella övergrepp, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, människohandel och exploatering samt rekrytering och användning i väpnade konflikter, som miljontals barn fallit offer för. Parlamentet påminner om att barnets bästa inbegriper att få beskydd, omsorg och trygghet i en miljö där det kan växa upp med det stöd och skydd som det behöver och få sina grundläggande behov tillgodosedda. Parlamentet betonar att utbildning är ett viktigt redskap för att bekämpa diskriminering av och våld mot barn. Parlamentet efterlyser åtgärder för att främja barns tillgång till utbildning.

89.

Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som ägnats åt EU:s åtgärder för att skydda och främja barnets rättigheter med anledning av barnkonventionens 30-årsjubileum, och uppmanar på nytt kommissionen att undersöka hur EU som helhet kan ansluta sig till barnkonventionen.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

90.

Europaparlamentet välkomnar 2019 års ratificeringar av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll. Parlamentet betonar vikten av att fullt ut beakta de specifika behoven hos personer med funktionsnedsättning. Parlamentet begär att EU införlivar kampen mot diskriminering av personer med funktionsnedsättning i sin politik för yttre åtgärder och utvecklingsbistånd, liksom kampen för tillträde till arbetsmarknaden på lika villkor och tillgång till utbildning, och arbetar för lösningar som gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att fungera i samhället. Parlamentet upprepar vikten av att både EU:s medlemsstater och dess institutioner effektivt genomför FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, särskilt när det gäller EU:s skyldigheter i fråga om humanitärt bistånd och internationellt samarbete inom all relevant EU-politik. Parlamentet framhåller vikten av icke-diskriminering och betonar att principen om allmän tillgänglighet måste integreras på ett trovärdigt sätt och att respekten för alla rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste säkerställas.

Rättigheter för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella

91.

Europaparlamentet fördömer stigmatisering, godtyckliga gripanden, tortyr, förföljelse och avrättningar av hbti-personer samt uppmaningar till våld mot dem. Parlamentet beklagar de växande skillnaderna i utveckling mellan de länder som arbetar för ett bättre skydd av hbti-personers rättigheter, framför allt genom att avkriminalisera homosexualitet, och de länder som undergräver dem och lämnar fritt utrymme för förföljelse, diskriminering och stigmatisering av hbti-personer. Parlamentet anser att våldsamma metoder och våldshandlingar mot enskilda på grund av deras verkliga och uppfattade sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller könsegenskaper inte får gå obestraffade, utan måste utrotas.

92.

Europaparlamentet uppmanar EU att inta en ledande roll när det gäller att försvara hbti-personers mänskliga rättigheter samt motverka diskriminering och stigmatisering av hbti-personer, så kallad konverteringsterapi, könsstympning och tvångssterilisering av transpersoner. Parlamentet uppmanar EU att använda alla diplomatiska verktyg som står till dess förfogande för att förorda avkriminalisering av sexuella förbindelser mellan samtyckande parter av samma kön, och att föregå med gott exempel i fråga om att bekämpa våld och diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper genom ett effektivt genomförande av den nya strategin för jämställdhet för hbti+-personer, både i och utanför EU. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att på ett grundligt och konsekvent sätt tillämpa EU:s riktlinjer för att främja och skydda hbti-personers åtnjutande av samtliga mänskliga rättigheter inom alla sina yttre åtgärder.

93.

Europaparlamentet framhåller att covid-19-pandemin har drabbat hbti-personer hårt på grund av ökat könsrelaterat våld mot hbti-personer som har varit tvungna att gå i karantän eller återvända till diskriminerande familjer eller hem, ökad arbetslöshet och hemlöshet, avsaknad av möjlighet att få tillgång till livräddande medicinska behandlingar såsom hiv-vård och övergångsrelaterad hälso- och sjukvård samt ökad svartmålning. Parlamentet vill se att man inkluderar hbti-personer i stödprogrammen för covid-19.

Urbefolkningar

94.

Europaparlamentet är allvarligt oroat över urbefolkningars och enskilda personers lidande och sårbarhet till följd av bland annat konsekvenserna av klimatförändringarna och covid-19-pandemin samt av att de har förlorat sin mark och sitt levebröd på grund av företags verksamheter och därmed sammanhängande skador. Parlamentet beklagar att urbefolkningar fortsatt utsätts för omfattande och systematisk diskriminering och förföljelse runt om i världen, bland annat i form av tvångsförflyttningar, godtyckliga gripanden och avrättningar av människorättsförsvarare och markförsvarare. Parlamentet rekommenderar att EU och dess medlemsstater inför hänvisningar till urbefolkningar och de rättigheter som ingår i FN:s förklaring om urbefolkningars rättigheter i de relevanta framväxande ramarna för tillbörlig aktsamhet, samt ser till att multinationella företag ställs till svars om deras skyldigheter åsidosätts.

95.

Europaparlamentet uppmanar på nytt EU, medlemsstaterna och deras partnerländer i det internationella samfundet att vidta alla nödvändiga åtgärder för ett erkännande, skydd och främjande av urbefolkningarnas rättigheter, däribland den rätt som urbefolkningarna har till sitt språk, sin mark, sina territorier och sina tillgångar. Parlamentet välkomnar det arbete som civilsamhället och icke-statliga organisationer utför i samband med dessa frågor. Parlamentet bekräftar på nytt behovet av att inrätta en klagomålsmekanism för inlämning av klagomål om kränkningar och missbruk av urbefolkningars rättigheter till följd av multinationella företags verksamheter. Parlamentet påminner om sitt beslut att utse en ständig föredragande för urbefolkningar inom parlamentet, i syfte att övervaka den människorättsrelaterade situationen för dem. Parlamentet uppmanar alla länder att ratificera bestämmelserna i ILO:s konvention nr 169 av den 27 juni 1989 om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder.

96.

Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringar att bedriva en utvecklings- och miljöpolitik som respekterar ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och inkluderar urbefolkningen och lokalbefolkningen, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling.

Rasism, diskriminering, främlingsfientlighet och därmed sammanhängande intolerans

97.

Europaparlamentet välkomnar att rådet 2019 antog EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter – icke-diskriminering inom de yttre åtgärderna. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att använda alla verktyg som står till deras förfogande för att se till att de som gjort sig skyldiga till kränkningar av rättigheter på grund av diskriminering baserad på ras, kast (arbete och härkomst), religion, etniskt ursprung eller nationalitet ställs till svars.

98.

Europaparlamentet ser med stor oro på omfattningen och konsekvenserna av kasthierarkier, den diskriminering och de människorättskränkningar som baseras på kasttillhörighet, bland annat i form av förvägrad tillgång till rättsväsendet eller sysselsättning, fortsatt segregering, fattigdom och stigmatisering, samt kastrelaterade hinder för grundläggande mänskliga rättigheter och mänsklig utveckling. Parlamentet upprepar sin begäran om att det ska utformas en EU-politik om kastdiskriminering. Parlamentet upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att intensifiera insatser och stödja initiativ inom FN och i EU:s delegationer och uppdrag i tredjeländer för att avskaffa kastdiskriminering.

99.

Europaparlamentet påminner om vikten att aktivt stödja inkluderande och antirasistiska initiativ, särskilt med tanke på ökningen av främlingsfientliga och rasistiska angrepp runt om i världen, mot bakgrund av ökade krav på social rättvisa som har lett till en våg av protester världen över.

100.

Europaparlamentet upprepar hur viktig utbildning är för att bryta ned fördomar och stereotyper, främja tolerans, förståelse och mångfald, och betonar att utbildning är ett viktigt verktyg för att få ett slut på strukturell diskriminering och rasism i våra samhällen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en antidiskrimineringspolitik på alla områden. Parlamentet anser att kampen mot rasism är en övergripande fråga som bör beaktas inom unionens alla politikområden.

101.

Europaparlamentet uppmanar alla EU-delegationer och deras respektive kontaktpunkter för mänskliga rättigheter att konsekvent fullgöra sin skyldighet att bedöma och analysera läget i fråga om icke-diskriminering och redogöra för det i EU:s landstrategier för mänskliga rättigheter och demokrati i det kapitel som berör icke-diskriminering och utestängning samt berörda avsnitt om de särskilda grunderna för diskriminering och/eller för diskriminerade grupper. Parlamentet betonar att uppdateringarna av läget i fråga om icke-diskriminering i de årliga genomföranderapporterna om landstrategier för mänskliga rättigheter och demokrati och beskickningschefernas rapporter är avgörande för förberedelserna av och informationen till människorättsdialogerna, och i riktlinjerna föreskrivs också att EU ska uppmuntra och stödja aktivt deltagande från det civila samhället i multilaterala forum och mekanismer i samband med diskriminering som baseras på kast (arbete och härkomst).

Nationella, etniska och språkliga minoriteter

102.

Europaparlamentet beklagar att många länder, trots sina internationella skyldigheter och åtaganden att skydda minoriteter, driver en politik för tvångsassimilering av nationella, etniska och språkliga minoriteter genom att åsidosätta deras grundläggande och mänskliga rättigheter.

103.

Europaparlamentet uppmanar regeringarna i EU:s partnerländer att respektera nationella, etniska och språkliga minoriteters grundläggande mänskliga rättigheter, inbegripet deras kultur, språk, religion, traditioner och historia, för att bevara kulturer och mångfald. Parlamentet upprepar behovet av att fullgöra de skyldigheter och åtaganden som de har tagit på sig genom internationella fördrag och avtal, exempelvis Europarådets rekommendationer.

Tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet

104.

Europaparlamentet är bestört över det antal avrättningar, attacker och handlingar i form av förföljelse, diskriminering, trakasserier och anstiftan till antagonism och det antal begränsningar av rättigheter som ägde rum respektive infördes 2019, riktat mot enskilda och grupper på grund av deras religion, trosuppfattning, ateism eller agnosticism. Parlamentet bekräftar på nytt sitt stöd till personer som fallit offer för våld på grund av religion eller trosuppfattning och sitt åtagande om att få sådant våld att upphöra. Parlamentet understryker behovet av att rikta särskild uppmärksamhet mot situationen för förföljda religiösa grupper i världen, som utsätts för diskriminering, hot, lagar mot hädelse och konvertering, förstörelse av platser för religionsutövning, våld, förslavning, våldtäkt, påtvingade försvinnanden, avrättningar och folkmord. Parlamentet understryker behovet av att rikta särskild uppmärksamhet mot situationen runt om i världen för kristna som förföljs och som utgör en klar majoritet av de religiösa grupper som diskrimineras, utsätts för våld och dödas.

105.

Europaparlamentet uttrycker vidare oro över missbruket och instrumentaliseringen av religion för att undergräva andra mänskliga rättigheter, inklusive hbti-personers och kvinnors rättigheter, det vill säga sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet beklagar djupt att vissa länder redan har, tillämpar eller planerar att införa straffrätt med straff för hädelse, konvertering eller apostasi. Parlamentet betonar att religions- och trosfrihet innefattar rätten att inte tro, rätten till en teistisk, icke-teistisk, agnostisk eller ateistisk åskådning och rätten till apostasi.

106.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att genomföra EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet och kommissionen att genomföra en öppen och heltäckande bedömning av ändamålsenligheten och mervärdet av det särskilda sändebudets ställning innan kommissionen förnyar och förstärker sändebudets mandat och ställning. Parlamentet insisterar på att sändebudets arbete efter bedömningen bör ges tillräckliga resurser för att EU ska bli effektivare på detta område. Parlamentet beklagar att denna bedömning har försenats. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa insyn i nomineringen av nästa särskilda sändebud, samt i dess mandat, verksamhet och rapporteringsskyldigheter, och säkerställa vederbörandes åtaganden gentemot alla de mänskliga rättigheternas universalitet, odelbarhet och ömsesidiga samverkan samt de europeiska värdena. Parlamentet påminner kommissionen om behovet av tillräckligt stöd till det särskilda sändebudets institutionella mandat, kapacitet och uppgifter.

107.

Europaparlamentet välkomnar plattformen för globalt utbyte om religion i samhället, som lanserades av vice ordföranden/den höga representanten i Bryssel den 6 september 2019. Parlamentet rekommenderar dock att lika stor uppmärksamhet ägnas åt både intrareligiösa och interreligiösa relationer. Parlamentet efterlyser i detta avseende utveckling av EU-stöd till intrareligiös dialog på lokal nivå i syfte att bekämpa extremism och hatpropaganda. Parlamentet vill dessutom att målen att främja och skydda tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten integreras i ett bredare spektrum av EU-verksamheter som rör mänskliga rättigheter.

108.

Europaparlamentet upprepar att det fäster stor vikt vid akademisk frihet och uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att trappa upp sina diplomatiska ansträngningar genom bilaterala och multilaterala åtaganden avseende statliga eller icke-statliga aktörers hot eller angrepp på den akademiska friheten, i synnerhet våldsamma angrepp på institutioner och personer inom högre utbildning, samt diskriminerande strategier eller metoder, otillbörliga begränsningar av eller påtryckningar på forskning eller yttrandefriheten, samt åtal eller frihetsberövande på oriktiga grunder. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att se över befintliga stöd- och skyddsmekanismer för människorättsförsvarare, för att stärka kapaciteten att identifiera och tillhandahålla stöd, inbegripet skydd och stöd i krissituationer, i fall av angrepp på den akademiska friheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa kontinuerligt stöd på hög nivå till Europeiska centrumet för universitetssamarbete gällande de mänskliga rättigheterna och demokratisering och dess globala campus för mänskliga rättigheter och demokrati, som ett flaggskepp för EU:s stöd till utbildning om mänskliga rättigheter i hela världen.

Yttrandefrihet, mediefrihet och rätten till information

109.

Europaparlamentet fördömer att många journalister, bloggare och visselblåsare dödats, kidnappats, fängslats, trakasserats och utsatts för hotelser och angrepp, bland annat med fysiska och rättsliga medel, och att internet och medier kontrolleras eller stängs ner. Parlamentet påminner om att yttrandefrihet och mediefrihet är väsentliga grundvalar för ett demokratiskt samhälle. Parlamentet erkänner vikten av rätten till information i moderna samhällen, inbegripet på det egna modersmålet för alla etniska samhällsgrupper, och den roll som alla former av kommunikation spelar för utvecklingen av en pluralistisk kultur. Parlamentet påminner om att medierna bör följa principen om icke-diskriminering.

110.

Europaparlamentet fördömer de försök som vissa regimer och myndigheter har gjort för att avskaffa eller inskränka rätten till yttrandefrihet eller mediefrihet och som de utan lagliga grunder motiverat som nödvändiga för att stärka säkerheten eller folkhälsan eller bekämpa terrorism eller förekomsten av förtal, förolämpning eller hädelse. Parlamentet belyser den nya vågen av censur som förevändning av vissa regeringar för att bekämpa falska nyheter under covid-19-pandemin.

111.

Europaparlamentet fördömer de desinformations- och propagandaattacker som syftar till att undergräva de värden som EU står för och att inrikta sig på minoriteter. Parlamentet är djupt oroat över ökningen av hatpropaganda och anstiftan till våld i kommunikation på och utanför nätet, eftersom det utgör ett direkt hot mot rättsstatsprincipen och de värden som omfattas av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar den ökade sociala och politiska polarisering som förstärkts av sociala mediers algoritmer, som använder sig av mentala förföringstekniker, göder radikalism, fullständigt hämmar kritiskt tänkande, gör det omöjligt att föra dialog och banar väg för extremism.

112.

Europaparlamentet rekommenderar att det införs bästa möjliga skyddsåtgärder mot spridning av desinformation och fientlig propaganda genom att man utvecklar en rättslig ram på både EU-nivå och internationell nivå för att hantera hybridhot, däribland it- och informationskrigföring. Parlamentet fortsätter att stödja initiativ som bidrar till att göra åtskillnad mellan falska nyheter eller felaktig propagandainformation och den information som samlats in genom genuint och oberoende journalistiskt arbete.

113.

Europaparlamentet framhåller fallen av mediekoncentration i händerna på enskilda personer samt bristen på insyn i medieägandet, vilket begränsar den mångfald som är nödvändig för tillgång till objektiv information.

114.

Europaparlamentet fördömer med kraft oberättigade rättsliga åtgärder mot journalister som syftar till att försätta dem i konkurs (strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande, ”SLAPP”) och tysta dem, särskilt i korruptionsrättegångar. Parlamentet understryker behovet av att inrätta plattformar för tidig varning när journalister är i fara samt plattformar som skyddar deras arbete, i syfte att möjliggöra för andra journalister att följa pågående utredningar utan avbrott eller rädsla för rättsliga åtgärder.

115.

Europaparlamentet påminner om att varje begränsning av yttrandefriheten eller mediefriheten måste tjäna ett legitimt syfte i enlighet med de internationella skyldigheter som fastställs i artikel 19 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

116.

Europaparlamentet uppmanar EU att göra allt för att skydda yttrandefriheten, mediefriheten och dem som försöker förespråka dessa friheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fördöma alla former av fysiska hot eller rättsliga trakasserier som används i ett försök att tysta journalister. Parlamentet uppmanar EU:s särskilda sändebud att ägna särskild uppmärksamhet åt skyddet av mediernas frihet, oberoende och mångfald runtom i världen. Parlamentet betonar vikten av att EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline genomförs effektivt och systematiskt och att resultaten av dem regelbundet övervakas.

117.

Europaparlamentet framhåller den fortsatta förändringen av medielandskapet och den ökande användningen av sociala nätverk världen över. Parlamentet understryker de utmaningar och risker som denna utveckling innebär när det gäller bland annat kränkningar av yttrandefriheten offline och online, censur, uppgiftsskydd, hatpropaganda, trakasserier och journalisters och visselblåsares säkerhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka de sociala mediernas strategier och metoder, särskilt deras verktyg för självreglering, vilka påverkar utövandet av yttrandefriheten runt om i världen, och att vid behov lägga fram förslag till strategiska eller lagstiftningsmässiga förändringar.

Dödsstraff, tortyr och andra former av misshandel

118.

Europaparlamentet fördömer användningen av tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling och dödsstraff, som fortsätter att tillämpas i många länder över hela världen. Parlamentet uppmanar de länder som inte redan har gjort det att utfärda ett omedelbart moratorium för dödsstraff som ett första steg mot dess avskaffande. Parlamentet välkomnar den positiva utvecklingen under 2019 när det gäller att försvaga det politiska stödet för att behålla dödsstraffet i vissa länder som inte har avskaffat det. Parlamentet beklagar dock djupt de beslut som vissa nationella rättsliga myndigheter har fattat och som lett till en ökning av antalet avrättningar jämfört med tidigare år. Parlamentet uppmanar EU att fortsatt systematiskt fördöma användningen av dödsstraffet och att genomföra informationskampanjer mot dödsstraffet i hela världen. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att försvara avskaffandet i alla internationella forum och verka för bredast möjliga stöd för denna ståndpunkt.

119.

Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande om att verka för ett globalt förbud mot tortyr, stå vid offrens sida och ställa förövarna till svars. Parlamentet välkomnar uppdateringen av riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater och andra länder som inte har ratificerat FN:s konvention mot tortyr och annan grym och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och dess fakultativa protokoll (OPCAT) – vars 35-årsdag inföll 2019 – att göra detta. Parlamentet erkänner betydelsen av det civila samhällets organisationer och människorättsförsvarare i kampen mot tortyr och andra former av misshandel.

Kampen mot modernt slaveri och människohandel

120.

Europaparlamentet efterlyser kraftfullare internationella svarsåtgärder för att utrota modernt slaveri och människohandel samt tillhörande nätverk, genom att införa nya skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet för företag att identifiera, bedöma, stoppa, förebygga och begränsa sådana situationer och samarbeta med myndigheter samt förbättra straffrättspolitiken gentemot människohandlare och dem som utnyttjar eller drar nytta av modernt slaveri. Parlamentet påminner om att dessa oacceptabla arbetsvillkor undergräver mänsklig värdighet och grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de länder som inte har ratificerat de relevanta ILO-konventionerna för att bekämpa såväl dessa gissel som barnarbete att göra detta.

Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

121.

Europaparlamentet uppmanar EU att öka sina ansträngningar för att främja och skydda ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter genom EU:s utrikespolitik och yttre åtgärder, särskilt genom att effektivt utnyttja människorättsklausulerna i internationella avtal, inbegripet bestämmelser om arbete, och genom att investera i kultur och utbildning som vektorer för att uppnå varaktiga förändringar. Parlamentet välkomnar antagandet av ILO:s konvention om våld och trakasserier, som innehåller nya och bindande internationella arbetsnormer av avgörande betydelse för att få bort dessa gissel från arbetslivet och skydda offren. Parlamentet betonar behovet av särskilt skydd för mödrar på deras arbeten, under och efter deras graviditet, inbegripet i samband med mödravård, mammaledighet, moderskapsförmåner, anställningsskydd, icke-diskriminering och amning.

122.

Europaparlamentet fördömer att kränkningar av arbetstagares och fackförbunds rättigheter fortsätter att äga rum runt om i världen, och att föreningsfriheten, rätten till kollektiva förhandlingar, rätten till information, samråd och deltagande och rätten att vidta kollektiva åtgärder samt rätten till skälig lön, anständiga arbetsvillkor och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen står i centrum för sådana brott.

123.

Europaparlamentet påminner om att tillgång till kultur och utbildning är grundläggande rättigheter. Parlamentet noterar vikten av kulturell diplomati för att främja värden som fred och respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att integrera kultur, utbildning och relevanta tillhörande rättigheter i sin människorättspolitik i utrikes angelägenheter.

Företag och mänskliga rättigheter

124.

Europaparlamentet välkomnar att flera europeiska företag försökt genomföra sin politik för företagens sociala ansvar för att respektera mänskliga rättigheter samt annan politik och lagstiftning som införts för att uppmuntra eller kräva tillbörlig aktsamhet i olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar EU-baserade företag att leva upp till sitt företagsansvar genom att följa EU:s inre marknads etiska normer och regler.

125.

Europaparlamentet efterlyser på EU-nivå ett inrättande av ett bindande instrument för tillbörlig aktsamhet i fråga om de mänskliga rättigheterna och miljön, som kräver att företag aktivt agerar för att identifiera, bedöma, begränsa, förebygga och anmäla eventuella negativa konsekvenser som deras företag och leveranskedjor får för de mänskliga rättigheterna, tillämpligt för företag, företagsledare och verkställande ledning i händelse av kränkningar och med åtgärder för att ge offren tillgång till rättslig prövning och rättsmedel. Parlamentet välkomnar tillkännagivandet att kommissionens förslag kommer att innehålla ett ansvarssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att undersöka möjligheten att införliva ytterligare ansvar, bland annat straffrättsligt ansvar, för de allvarligaste kränkningarna.

126.

Europaparlamentet rekommenderar att en rättslig aktsamhetsplikt införs som ett särskilt inslag i detta instrument för att förhindra att företag tillämpar modernt slaveri och barnarbete i sina leveranskedjor utomlands. Parlamentet rekommenderar att ett insynskrav blir en del av instrumentet för tillbörlig aktsamhet för att underlätta för offren att lämna in klagomål och få tillgång till tvistlösning. Parlamentet vill se effektiva mekanismer för att skydda dem som lämnar in klagomål mot repressalier, inklusive lagstiftning för att avskräcka från ”SLAPP”-rättegångar (strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande). Parlamentet påminner om de många kränkningar av de mänskliga rättigheterna som kan ske i samband med utvinning av naturresurser.

127.

Europaparlamentet betonar betydelsen av att alla länder genomför FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter fullt ut och uppmanar de EU medlemsstater som ännu inte har gjort det att anta nationella handlingsplaner om företags rättigheter så snart som möjligt. Parlamentet uppmuntrar EU och dess medlemsstater att på ett konstruktivt sätt delta i arbetet vid FN:s mellanstatliga arbetsgrupp för transnationella bolag och andra företag med respekt för de mänskliga rättigheterna.

128.

Europaparlamentet betonar behovet av att inrätta ett internationellt bindande instrument för att inom ramen för internationell människorätt, reglera multinationella och transnationella bolags och andra företags verksamhet.

Ny teknik och mänskliga rättigheter

129.

Europaparlamentet är oroat över användningen av en rad olika databaserade och nya teknikdrivna verktyg som svar på covid-19-pandemin. Parlamentet understryker de risker, ofta svåra att uppfatta, som dessa medför när det gäller åtnjutande av grundläggande friheter, maktmissbruk och ökad sårbarhet för it-angrepp när effektiva tekniska och rättsliga skyddsåtgärder saknas. Parlamentet uttrycker oro över den nuvarande användningen av teknik för att övervaka och inskränka yttrandefriheten som ett verktyg för trakasserier. Parlamentet uppmanar EU att – i sin ledande roll när det gäller att fastställa globala standarder för integritet och uppgiftsskydd – fastställa nya normer och bästa praxis både för användning inom EU och som lösningar som man kan ta efter runt om i världen, i syfte att förhindra potentiellt skadliga effekter av nya databaserade verktyg.

130.

Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare (8) och uttrycker sin fortsatta oro över användningen av bestyckade drönare utanför den internationella rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar återigen EU att med skyndsamhet utarbeta en juridiskt bindande ram för användning av bestyckade drönare för att se till att medlemsstaterna, i enlighet med sina rättsliga skyldigheter, inte gör sig skyldiga till olagligt riktat dödande eller underlättar för tredjeländer att göra sig skyldiga till sådant dödande. Parlamentet uppmanar också kommissionen att hålla parlamentet vederbörligen underrättat om användningen av EU-medel i alla forsknings- och utvecklingsprojekt som rör konstruktion av drönare. Parlamentet vill se konsekvensbedömningar av de mänskliga rättigheterna i samband med framtida utvecklingsprojekt om drönare. Parlamentet påminner om sin resolution av den 12 september 2018 om autonoma vapensystem (9). Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att förbjuda utveckling, tillverkning och användning av helt autonoma vapen utan meningsfull mänsklig kontroll över de kritiska funktioner som väljer ut och attackerar mål. Parlamentet insisterar på att det ska inledas internationella förhandlingar om rättsligt bindande instrument som skulle förbjuda dödliga autonoma vapen utan meningsfull mänsklig kontroll. Parlamentet uppmanar med kraft den höga representanten och vice ordföranden att inta en gemensam ståndpunkt inför internationella förhandlingar i detta avseende.

Migranter och flyktingar

131.

Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringar att vidta motåtgärder som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och värdighet och lösningar för att ta itu med migranters och flyktingars sårbarhet och deras behov av skydd, i linje med principerna om solidaritet och partnerskap, så att de lagliga migrationsvägar som är adekvata och tillgängliga tydliggörs. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ta itu med migrationens bakomliggande orsaker som leder till att enskilda personer och familjer lämnar sina hemländer för att de inte kan leva i en värdig och trygg miljö.

132.

Europaparlamentet insisterar på behovet av att bekämpa brottsliga organisationer och enskilda personer som sysslar med människosmuggling. Parlamentet beklagar den dystra situation som flyktingar står inför i flyktingläger, deras bristande framtidsutsikter, de långa väntetiderna för behandling av asylansökningar och problemet med tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård och, för barns del, till utbildning. Parlamentet begär att det tas fram icke-frihetsberövande alternativ till förvar av migranter och flyktingar, och förkastar i detta sammanhang all omänsklig eller förnedrande behandling av migranter. Parlamentet betonar vikten av att respektera mänskliga rättigheter i samband med obligatoriska hälsoundersökningar och betonar att alla asylsökande och migranter måste garanteras tillgång till nödvändiga tjänster, inbegripet omfattande hälso- och sjukvård. Parlamentet betonar vikten av att upprätthålla rätten till asyl i hela världen.

133.

Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna i EU:s medlemsstater att behandla personer som ansöker om flyktingstatus välvilligt och med omsorg och i enlighet med rättsstatliga principer, samt att stödja familjeåterförening i syfte att få ett slut på situationer där flyktingar separeras från sina nära anhöriga, särskilt barn.

Demokratistöd

134.

Europaparlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd till demokratiskt medborgardeltagande, som har ökat i omfattning sedan 2019 mot bakgrund av utbredningen av populism, nationalism och auktoritära regimer. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att stärka unionens stödprogram för demokrati globalt genom att främja prodemokratiska bottom-up-processer och bygga upp institutionell resiliens. Parlamentet framhåller i detta avseende de demokratistödjande åtgärder som genomförs av parlamentet, inbegripet valövervakning, medling, utbildning och mentorsprogram, som måste anpassas efter förändringarna i partnerländernas situation, samtidigt som den kulturella och nationella bakgrunden i berörda tredjeländer beaktas, i syfte att stärka dialogen och partnerskapet med dem. Parlamentet ställer sig bakom uppmaningen i rådets slutsatser av den 14 oktober 2019 om demokrati och i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 att främja en mer flexibel, innovativ, långsiktig och konfliktkänslig strategi för att stödja demokrati. Parlamentet välkomnar, uppmuntrar och stöder i detta sammanhang det arbete som uträttas av oberoende organisationer som verkar i enlighet med EU:s grundläggande värden och främjar övergången till demokrati i världen.

135.

Europaparlamentet förpliktigar sig att främja större transparens i de demokratiska processerna, särskilt vad gäller finansieringen av politiska och enfrågebaserade kampanjer som bedrivs av olika icke-statliga aktörer.

o o

136.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordförande för kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamlings 75:e session, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och EU:s delegationschefer.

(1) EUT C 337, 20.9.2018, s. 82.

(2) EUT C 118, 8.4.2020, s. 15.

(3) EUT C 411, 27.11.2020, s. 30.

(4) Antagna texter, P9_TA(2020)0007.

(5) World Migration Report 2020 – Internationella organisationen för migration (https://publications.iom.int/system/files/pdf/wmr_2020.pdf).

(6) Enligt uppgifter från UNHCR (https://www.unhcr.org/refugee-statistics/download/?url=fd4J).

(7) Asylstatistik – Eurostat (https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Asylum_statistics).

(8) EUT C 285, 29.8.2017, s. 110.

(9) EUT C 433, 23.12.2019, s. 86.