Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Strategiskt oberoende, livsmedelstrygghet och hållbara livsmedel

(yttrande på eget initiativ)

(2022/C 105/09)

Föredragande:

Klaas Johan OSINGA

Beslut av EESK:s plenarförsamling	25.3.2021
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen
	Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	4.10.2021
Antagande vid plenarsessionen	20.10.2021
Plenarsession nr	564
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	128/0/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) föreslår en definition av öppet strategiskt oberoende som tillämpas på livsmedelssystem på grundval av livsmedelsproduktion, arbetskraft och rättvis handel, med det övergripande målet att säkerställa livsmedelstrygghet och hållbara livsmedel för alla EU-medborgare genom en rättvis, hälsosam, hållbar och resilient livsmedelsförsörjning.

1.2

I synnerhet bör EU:s livsmedelssystem bli mer diversifierade. Arbetskraften inom jordbruket bör stärkas, särskilt genom att man lockar unga människor och säkerställer anständiga arbetsvillkor och löner. Handelspolitiken bör vara anpassad till EU:s standarder för hållbara livsmedel och konkurrenskraft (1).

1.3

Öppet strategiskt oberoende och hållbara livsmedelssystem garanteras bäst genom att man tar fram en verktygslåda som omfattar riskhanteringsåtgärder för att hjälpa livsmedelskedjorna att hantera extrema situationer och de nationella myndigheterna och EU-myndigheterna att vidta omedelbara åtgärder.

1.4

Den senaste tidens händelser till följd av covid-19, extrema väderförhållanden på grund av klimatrubbningar samt it-angrepp visar på behovet av att förbättra livsmedelssystemens resiliens och hållbarhet. Inom ramen för från jord till bord-strategin håller kommissionen på att utarbeta en EU-beredskapsplan för att trygga livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen och en tillhörande EU-insatsmekanism för livsmedelskriser (2). Detta bör bidra till att öka medvetenheten om riskerna och inbegripa identifiering, bedömning, kartläggning och övervakning av centrala risker genom stresstester av kritiska system på EU- och medlemsstatsnivå samt underlätta genomförandet av åtgärder för att lösa problemen.

1.5

EU behöver ett system för att förebygga händelser såsom ström- och nätabrott eller it-angrepp som blir okontrollerbara på grund av beroenden. Som exempel kan nämnas en stad som måste bli föremål för nedstängning i flera veckor, ett strömavbrott som varar i flera dagar eller ett livsmedels- eller detaljhandelsföretag som utsätts för it-angrepp.

1.6

För att förbättra hanteringsmekanismerna måste man utveckla de befintliga livsmedelssystemen och samtidigt diversifiera livsmedelssystemen, inklusive företagsmodeller för gårdsbutiker, stadsjordbruk, vertikalt jordbruk och ”lokalt för lokalt”-strategin i allmänhet. Detta förutsätter att jordbrukare och odlare i större utsträckning tillämpar forskning och innovation och bör bidra till att minimera riskerna med ”matöknar” och produktionsspecialisering (3). Samtidigt bör fördelarna med det effektiva distributionssystemet från gårdar till bearbetning och marknader stärkas.

1.7

För att säkerställa en långsiktig produktion av tillräckliga och hälsosamma livsmedel och en utkomst som det går att leva på är det viktigt att naturresurserna används på ett hållbart sätt, så att mark- och vattenresurser bevaras, klimatförändringar och förluster av biologisk mångfald bekämpas och djurens välbefinnande skyddas. EU bör också stärka den lokala och regionala produktionen i syfte att kombinera en välbalanserad livsmedelsproduktion och livsmedelsbearbetning med lågt koldioxidavtryck.

1.8

Den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en avgörande ekonomisk, social och miljömässig roll. Den bör stabilisera marknaderna under kriser samtidigt som den tillhandahåller ett skyddsnät för jordbrukare och bearbetningsföretag samt skyddar miljön, klimatet, arbetskraften och djurens välbefinnande. Den gemensamma jordbrukspolitiken spelar en roll när det gäller att upprätthålla den strategiska produktionskapaciteten, livsmedelssäkerheten och livsmedelstryggheten.

1.9

Gårdar, bördig jordbruksmark och vatten är strategiska tillgångar och måste skyddas upp till en viss nivå i hela EU: De utgör ryggraden i vårt öppna strategiska oberoende i fråga om livsmedel.

1.10

EESK upprepar sin rekommendation om att undersöka möjligheten att inrätta ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd med flera parter och på flera nivåer (4). Inom ramen för ett öppet strategiskt oberoende skulle ett sådant råd bl.a. kunna spela en övervakande roll och bidra till att bedöma och föregripa riskerna i livsmedelskedjan.

1.11

EU måste se till att gränserna hålls öppna på ett säkert sätt och att arbetskraften och logistiken hålls igång för produktion och distribution av livsmedel (”gröna körfält”) både inom EU och gentemot tredjeländer. Detta kräver en stark mekanism för samordning mellan medlemsstaterna, kommissionen och tredjeländer.

2.   Inledning

2.1

Syftet med detta yttrande på eget initiativ är att utforska konceptet ”öppet strategiskt oberoende” för Europa med avseende på livsmedelstrygghet och hållbara livsmedel i framtiden och att framföra framåtblickande synpunkter och politiska rekommendationer från det civila samhället. Yttrandet innehåller i synnerhet ”matnyttiga” tankar i frågor som uppstår till följd av den senaste tidens händelser såsom covid-19, extrema väderförhållanden, it-angrepp och politiska/sociala spänningar.

2.2

”Öppet strategiskt oberoende” bör ses som en möjlighet för EU att trygga sin livsmedelsförsörjning och fastställa höga standarder för hållbarhet, särskilt mot bakgrund av den europeiska gröna given och FN:s mål för hållbar utveckling. Den europeiska utmaningen med hållbara livsmedel måste hanteras både internt och externt, och i detta yttrande kommer man också att undersöka möjliga sätt att skydda och förbättra tillgången till hållbara livsmedel för alla EU-medborgare, särskilt i kristider.

2.3

Yttrandet bygger på ett antal förslag och konkreta idéer som EESK redan lagt fram i sitt tidigare arbete (5). Dessa förslag kan sammanfattas enligt följande: — Verka för en heltäckande livsmedelspolitik i EU i syfte att främja en hälsosam kost från hållbara livsmedelssystem, koppla samman jordbruk med nutrition och ekosystemtjänster samt sörja för leveranskedjor som tryggar folkhälsan för alla delar av det europeiska samhället. En sådan politik, som nu återspeglas i kommissionens från jord till bord-strategi, bör förbättra samstämmigheten mellan livsmedelsrelaterade politikområden, återställa värdet av livsmedel och främja en långsiktig omställning från ett produktions- och konsumtionsbaserat synsätt på livsmedel till ett som uppmuntrar medborgaransvar. — Öka potentialen hos korta livsmedelskedjor, agroekologi och kvalitetsordningar för produkter. — Säkerställa skäliga priser och förbjuda otillbörliga handelsmetoder. — Införliva den gröna givens från jord till bord-strategi och strategi för biologisk mångfald som globala hållbarhetsstandarder i alla framtida EU-handelsavtal. — Se till att det civila samhället och alla berörda parter i livsmedelskedjan medverkar och deltar på ett strukturerat sätt, bl.a. genom ett europeiskt livsmedelspolitiskt råd.

2.4

Slutligen syftar yttrandet på eget initiativ till att ge värdefulla insikter för det pågående arbetet med den gröna givens från jord till bord-strategi, den gemensamma jordbrukspolitiken, översynen av handelspolitiken och agendan för strategisk framsyn, så att livsmedelstrygghet och hållbara livsmedel i EU sätts i centrum för analysen.

2.5

I september 2021 höll FN ett toppmöte om livsmedelssystem i syfte att hjälpa länderna att uppnå de 17 målen för hållbar utveckling, särskilt mål 2 – ingen hunger. EESK gav ett bidrag till denna debatt (6).

3.   Öppet strategiskt oberoende: de viktigaste inslagen för livsmedelssystemet

3.1

Enligt kommissionen är ”öppet strategiskt oberoende” EU:s förmåga att göra sina egna val och forma den omgivande världen genom ledarskap och engagemang som återspeglar unionens strategiska intressen och värden. Det ger EU möjlighet att bli starkare, både ekonomiskt och geopolitiskt, genom att vara (7) — öppet för handel och investeringar som hjälper EU:s ekonomi att återhämta sig från kriser och förbli konkurrenskraftig och ansluten till världen, — hållbart och ansvarsfullt genom att ta på sig en internationell ledarroll i syfte att forma en grönare och rättvisare värld, stärka befintliga allianser och samarbeta med många partner, — bestämt mot otillbörliga metoder och tvång och redo att hävda sina rättigheter, samtidigt som man alltid ger företräde åt internationellt samarbete för att lösa globala problem.

3.2

”Öppet strategiskt oberoende” måste definieras bättre när det gäller livsmedelssystemen. EESK vill bidra till diskussionen om hur EU kan bli bättre förberett på framtida kriser. Detta bör ingå i EU:s återhämtningsplan, t.ex. genom användning av Next Generation EU-medel.

3.3

EESK föreslår en definition av öppet strategiskt oberoende som bygger på livsmedelsproduktion, arbetskraft och rättvis handel, med det övergripande målet att säkerställa livsmedelstrygghet och hållbara livsmedel för EU-medborgarna genom en rättvis, hållbar och resilient livsmedelsförsörjning.

3.4   Livsmedelsproduktion

3.4.1

Livsmedelstryggheten bör betraktas utifrån ett internationellt, nationellt och lokalt perspektiv. 55 % av världens befolkning bor i städer, där endast en liten mängd färska livsmedel produceras – så kallade matöknar. FN förväntar sig att denna andel kommer att ha ökat till 68 % år 2050. Prognoser visar att urbaniseringen i kombination med den sammantagna befolkningstillväxten i världen skulle kunna göra att ytterligare 2,5 miljarder människor bor i stadsområden 2050 (8). Urbaniseringsnivån i Europa förväntas ha ökat till ca 83,7 % år 2050 (9).

3.4.2

Inom EU:s inre marknad transporteras livsmedel dagligen främst från landsbygdsområden och bearbetningsindustrier till livsmedelsbutiker i stadsområden. Lokala butiker, gårdsbutiker och nätbutiker åtnjöt dock ökad popularitet bland konsumenterna under nedstängningarna 2020/2021.

3.4.3

Utvecklingen av korta leveranskedjor bidrar till Europas resiliens. Lokala kanaler bör vara förenliga med befolkningarnas behov samt territoriernas särdrag och klimat. Bearbetningskapaciteten bör utvecklas mer på lokal nivå.

3.4.4

Diversifieringen av produktionen kommer också att bidra till att öka EU:s resiliens. I från jord till bord-strategin planeras en ökning av andelen jordbruksmark som brukas ekologiskt, och kolonilotter, stadsjordbruk och vertikalt jordbruk (10) är lämpliga alternativ som minskar livsmedelstransporterna och blir alltmer populära. Dessa initiativ bör kopplas till övrig lokal och regional produktion och bearbetning av livsmedel för att skapa ett skyddsnät.

3.4.5

Att kartlägga sårbarheter bör stå högt upp på EU:s dagordning. Medlemsstaterna och kommissionen bör samarbeta för att avslöja brister, minska matsvinnet, utveckla scenarier och samordna riktad utbildning och kommunikation.

3.4.6

Intelligent förvaltning av livsmedelslager bör ingå i EU:s strategi för öppet strategiskt oberoende i fråga om livsmedel. Detta bör inbegripa regelbunden rotation av strategiska lager samtidigt som man undviker spekulation från handlares sida – inklusive uppköp av råvaror och livsmedel till priser som understiger produktionskostnaden (11) – och starka marknadsreaktioner genom att trygga insynen på marknaden.

3.5   Arbetskraft

3.5.1

Det finns inte tillräckligt många unga som är utbildade för och villiga att bedriva jordbruk. År 2016 fanns det för varje EU-jordbrukare som var yngre än 35 år mer än sex jordbrukare som var äldre än 65 år (12).

3.5.2

Dessutom fortsätter jordbrukarna att drabbas av en oproportionerligt stor del av skadorna och förlusterna till följd av katastrofer. Dessas ökande frekvens och intensitet, tillsammans med riskens systemiska karaktär, kullkastar människors liv, omintetgör utkomster och äventyrar hela vårt livsmedelssystem.

3.5.3

Det är mycket viktigt att öka arbetskraften inom jordbruket i Europa, skydda jordbruket och den bördiga jordbruksmarken samt tillhandahålla lämpliga kunskaps- och innovationssystem inom jordbruket (Akis). Unga människor och kvinnor måste uppmuntras att arbeta inom jordbruket och lockas att fortsätta att arbeta där under många år.

3.5.4

Att säkerställa anständiga arbetsvillkor för arbetstagare från EU- och tredjeländer inom jordbruket och i livsmedelssektorn på alla nivåer i leveranskedjan är en förutsättning för genomförandet av ett hållbart och resilient livsmedelssystem. Tillräcklig finansiering, skäliga och högre löner, skäliga priser, klimatanpassningsstöd och säsongsarbetares rättigheter bör beviljas.

3.5.5

En heltäckande livsmedelspolitik för EU bör enligt EESK leda till ekonomisk, miljömässig och sociokulturell hållbarhet. Det är därför nödvändigt att se till att från jord till bord-strategin förändrar dynamiken i leveranskedjan i grunden och åstadkommer varaktiga förbättringar i fråga om jordbrukarnas inkomster och utkomster (13). Vi ifrågasätter att denna nödvändiga grundläggande förändring kommer att äga rum om inte de rätta politiska och ekonomiska incitamenten införs.

3.6   Handel

3.6.1

Exporten av jordbruksbaserade livsmedel från EU-27 värderades 2020 till 184,3 miljarder euro, en ökning med 1,4 % jämfört med 2019, medan importen, som uppgick till 122,2 miljarder euro, var 0,5 % högre än året innan. Överskottet i handeln med jordbruksbaserade livsmedel uppgick 2020 till 62 miljarder euro, en ökning med 3 % jämfört med 2019 (14). Enligt gemensamma forskningscentrumet skapar 1 miljard euro i exporterade jordbruksbaserade livsmedel i genomsnitt 20 000 arbetstillfällen, varav 13 700 inom primärsektorn. Samtidigt stod jordbruket för omkring 4,2 % av den totala sysselsättningen i EU under 2016 (15).

3.6.2

Förenade kungariket, Förenta staterna, Kina, Schweiz och Japan var EU:s största marknader för jordbruksbaserade livsmedel och stod för mer än 52 % av all export. De största källorna till EU:s import av jordbruksbaserade livsmedel 2020 var Förenade kungariket, Brasilien, Förenta staterna, Ukraina och Kina.

3.6.3

EU spelar en betydande roll i den globala handeln med jordbruksbaserade livsmedel, och det är mycket viktigt att dess handelspolitik är anpassad till dess hållbarhetsmål. I ett tidigare yttrande (16) föreslog EESK att alla framtida EU-handelsavtal ska införliva den gröna givens från jord till bord-strategi och strategi för biologisk mångfald som globala hållbarhetsstandarder. Kommittén erkände vikten och värdet av regelbaserad handel som bedrivs på lika villkor och det stora bidrag som detta kommer att ge till den ekonomiska återhämtningen efter covid-19.

3.6.4

För att minska beroendet av jordbruksinsatsvaror bör EU stödja metoder med begränsad användning av insatsvaror, särskilt vad gäller fossila bränslen och bekämpningsmedel, och främja kapaciteten att producera jordbruksinsatsvaror i Europa.

3.6.5

Det behövs innovativa system för att skydda och förbättra naturresursbasen, och samtidigt främja effektiv produktion (17). Ny teknik, robotar och vacciner är viktiga tillgångar som måste utvecklas.

4.   Riskhantering och stresstestscenario

4.1

Enligt FAO står mänskligheten och vår livsmedelstrygghet inför en rad nya och aldrig tidigare skådade hot, såsom extrema väderförhållanden på grund av klimatrubbningar, sjukdomar och pandemier. Jordbruket står inför en rad olika risker som samverkar i en hypersammankopplad värld (18).

4.2

FAO rapporterar att livsmedelspriserna under 2020/2021 steg till den högsta nivån sedan 2011 (19). Det rapporteras ofta att prisvolatiliteten delvis beror på spekulation. FN och OECD rapporterar att mellan 720 och 811 miljoner människor led hunger 2020. Nästan en tredjedel av människorna i världen (2,37 miljarder) hade inte tillgång till tillräckligt med mat 2020, en ökning med 320 miljoner på ett år (20).

4.3

Covid-19-pandemin visar att livsmedelstryggheten inte kan tas för given ens i Europa. Alla aktörer och verksamheter i livsmedelskedjan är hypersammankopplade. Under pandemin införde vissa länder handelsrestriktioner. Även inom EU vidtog medlemsstaterna ensidiga åtgärder för att stänga gränserna, vilket äventyrade transporten av livsmedel och säsongsarbetare. Tack vare snabba anpassningar av jordbrukare och partner i livsmedelskedjan fortsatte produktionen, bearbetningen och distributionen. Kommissionen vidtog också åtgärder för att upprätthålla den inre marknadens funktion. Många företagare har dock drabbats ekonomiskt av krisen i och med att resande, turism och restaurangtjänster stängdes ned.

4.4

It-angrepp såsom angrepp med utpressningsprogram leder till kriser i det verkliga livet eftersom så mycket i dag är uppkopplat (”sakernas internet”). Nyhetsbyrån AP rapporterade att den genomsnittliga betalningen till it-brottslingar ökade med 311 % under 2020 till 310 000 US-dollar. I genomsnitt återfick offren tillgång till sina data först efter 21 dagar (21).

4.5

I april 2021 fick den största nederländska stormarknadskedjan (Albert Heijn) slut på vissa ostprodukter i flera dagar av på grund av en it-attack mot en stor distributör (22). Nyligen utsattes världens största köttförpackningsföretag, JBS, för ett angrepp. Detta har ökat oron i Förenta staterna beträffande säkerheten i landets nationella livsmedelsförsörjning (23). Det verkar som att företag inte rapporterar många it-angrepp för att undvika marknadsreaktioner såsom hamstring och priser som skjuter i höjden. Företag har också drabbats hårt av it-angrepp trots att de inte var det direkta målet för attacken, såsom stängningen i juli 2021 av flera hundra Coop-butiker i Sverige efter angreppet med utpressningsprogram mot den amerikanska programvaruleverantören Kaseya (24).

4.6

Lika oroande var blockeringen av Suezkanalen av ett containerfartyg på 200 000 ton i början av april 2021. Sådana incidenter visar hur sårbara de globala leveranskedjorna är. Om dessa kedjor störs i några dagar tar det lång tid att komma ikapp igen, vilket kan leda till prishöjningar för konsumenter och företag.

4.7

I september offentliggjorde kommissionen sin strategiska framsynsrapport 2021, med fokus på öppet strategiskt oberoende (25). Kommissionen betraktar säkerställande av hållbara och resilienta livsmedelssystem som ett av de viktigaste strategiska områdena för att stärka EU:s globala ledarskap. I detta sammanhang nämns behovet av att investera i innovation för att trygga resilienta och hållbara livsmedelssystem (26).

4.8

I ett nyligen framlagt tekniskt dokument från gemensamma forskningscentrumet ges dessutom bakgrund till de resultattavlor för resiliens som presenterades i kommissionens strategiska framsynsrapport 2020 (27). Detta inbegriper sårbarhetsindikatorer för tillgång till lokala tjänster och beroende av livsmedelsimport, och bevisar livsmedlens geopolitiska betydelse. En resultattavla bidrar till att kartlägga sårbarheten och ta fram riktade stresstester. Detta är dock en allmän strategi eftersom det inte finns någon enda indikator, och resultattavlorna för resiliens håller för närvarande på att ses över.

4.9

Leveranskedjorna måste övergå från ”just-in-time” till ”just-in-case”. Beroendet av monopolleverantörer för vissa varor kan bli föremål för inblandning av fientliga regeringar. Detta är också en fråga om försörjning av jordbrukare och livsmedelsberedningsföretag med insatsvaror. EESK efterlyser därför en säkerhetsöversyn av livsmedelstillgången i EU. Detta bör göras genom scenariestudier.

4.10

Stresstester bör användas för att avslöja sårbarheter. Till exempel, vilka är de möjliga konsekvenserna av avbrott i lokala/regionala/nationella energi- och telekommunikationsnät som varar i flera dagar? Detta anses allmänt vara en av de största riskerna för en nations kritiska infrastruktur, inklusive livsmedelsförsörjningen. Den direkta inverkan på livsmedelsförsörjningen omfattar bortfall av el-, vatten- och gasförsörjning, förlorad kyl- och frysförmåga, förlust av tillagnings-, baknings- och bearbetnings-/produktionsanläggningar, bortfall av värme och belysning, oförmåga att garantera grundläggande livsmedelshygien samt oförmåga att erhålla bränsle för distributionsfordon eller andra användningsområden i leveranskedjan. Indirekt inverkan till följd av inverkan på annan kritisk infrastruktur kan dock också få betydande konsekvenser. Ett långvarigt bortfall av tele- och datakommunikation skulle innebära allvarliga och omedelbara utmaningar för hur företag kommunicerar internt och med offentliga organ, leverantörer, kunder och konsumenter för att underlätta spridningen av viktig information och för att hantera ombeställningar och betalningar, bland annat genom banksammanlänkningssystem.

4.11

EESK rekommenderar att man undersöker detta scenario ytterligare.

5.   Rekommendationer om det fortsatta arbetet

5.1

Öppet strategiskt oberoende som koncept erbjuder möjligheter men medför också risker. EU:s välstånd är också beroende av världshandeln och därmed av tydliga regler för handel och fastställda åtgärder.

5.2

När livsmedel blir eller verkar bli knappa kan panikköp förekomma, medan konsumenternas intresse för att tänka på klimatet, den biologiska mångfalden eller djurskyddet kan hamna i skymundan. Europa kan således bara bli grönare om det också blir mer resilient.

5.3

Covid-19 har visat att när leveranskedjorna bryts under en längre period uppstår kedjeeffekter i hela ekonomin. Det kan ta flera år att återgå till det normala.

5.4

Öppet strategiskt oberoende i fråga om livsmedel är inte möjligt utan en öppen och rättvis handelspolitik. EU kan inte återgå till en protektionistisk politik eftersom detta skulle skapa nya sårbarheter och potentiellt orsaka stor skada (28). Till exempel levererar EU spannmål till Nordafrika och Mellanöstern. Ofta är de internationella leveranskedjorna effektivare och mer diversifierade och har därför större kapacitet att snabbt anpassa sig till nya chocker än lokala leveranskedjor.

5.5

EU bör bedöma i vilka fall och för vilka produkter självförsörjning är en användbar strategi. Konsumenterna och allmänheten bör göras mer medvetna om hur leveranskedjorna fungerar.

5.6

EU måste tillsammans med FN och sina handelspartner ta itu med de bakomliggande orsakerna till osäker livsmedelsförsörjning och bidra till en välbehövlig omvandling av livsmedelssystemet som gör jordbruket mer resilient mot chocker. Regeringarna har en roll att spela när det gäller att stödja arbetet med att göra leveranskedjorna mer hållbara, robusta och säkra.

5.7

I ett gemensamt icke-officiellt dokument efterlyste Frankrike och Nederländerna nyligen hårdare handelsvillkor från EU:s sida, bl.a. en EU-plan för ansvarsfullt företagande. Detta bör säkerställa en samstämmig och harmoniserad politik, samtidigt som lika villkor för EU:s inre marknad upprätthålls. En EU-handlingsplan för ansvarsfullt företagande bör vara den övergripande strategin för EU:s metod för att främja rättvis handel och ansvarsfull produktion och förvaltning av leveranskedjor.

5.8

Spanien och Nederländerna utarbetade nyligen ett gemensamt icke-officiellt dokument om att eftersträva strategiskt oberoende samtidigt som man bevarar en öppen ekonomi. En sak som framhölls i det dokumentet var att ”öppet strategiskt oberoende” bör vara en av de frågor som diskuteras vid konferensen om Europas framtid.

5.9

EU:s diskussioner om tillbörlig aktsamhet (29) och uppförandekoden inom ramen för från jord till bord-strategin (30) är också relevanta i detta sammanhang. I detta avseende har företag och organisationer i den jordbruksbaserade livsmedelssektorn nu möjlighet att underteckna den uppförandekod för ansvarsfull affärs- och marknadsföringssed som kommissionen lanserat inom ramen för från jord till bord-strategin (31).

---

(1)  För att en heltäckande europeisk livsmedelspolitik verkligen ska vara relevant för de europeiska konsumenterna är det viktigt att livsmedel som produceras på ett hållbart sätt i EU är konkurrenskraftiga. Detta innebär att den europeiska jordbruksbaserade livsmedelssektorn kan leverera livsmedel till konsumenter till priser som inkluderar extra kostnader för sådana kriterier som hållbarhet, djurskydd, livsmedelssäkerhet och näring, men också en rimlig avkastning för jordbrukarna, samtidigt som den behåller sin ställning som det alternativ som föredras av de allra flesta konsumenterna (EUT C 129, 11.4.2018, s. 18 och EUT C 429, 11.12.2020, s. 268).

(2)  Beredskapsplan, kommissionen.

(3)  COVID-19 and the food phenomena, FAO.

(4)  EUT C 129, 11.4.2018, s. 18 och EUT C 429, 11.12.2020, s. 268.

(5)  Bl.a. EUT C 129, 11.4.2018, s. 18, EUT C 190, 5.6.2019, s. 9, EUT C 429, 11.12.2020, s. 268, EUT C 429, 11.12.2020, s. 66, EUT C 440, 6.12.2018, s. 165, EESK:s yttrande ”Mot en rättvis livsmedelskedja”, NAT/823 (EUT C 517, 22.12.2021, s. 38).

(6)  Bidrag till FN:s toppmöte om livsmedelssystem 2021, EESK.

(7)  Översyn av handelspolitiken, kommissionen.

(8)  68 % of the world population projected to live in urban areas by 2050, FN.

(9)  Urbanisering i Europa, kommissionen; UN World urbanisation Prospects 2018.

(10)  Vertical farming, WUR.

(11)  EESK:s yttrande ”Mot en rättvis livsmedelskedja”, NAT/823 (EUT C 517, 22.12.2021, s. 38).

(12)  GJP – strukturförändringar och generationsskifte, kommissionen.

(13)  EUT C 429, 11.12.2020, s. 268.

(14)  2020 a year of stability for EU agri-food trade, kommissionen.

(15)  Farmers and the agricultural labour force – statistics, Eurostat.

(16)  EUT C 429, 11.12.2020, s. 66.

(17)  The future of food and agriculture, FAO.

(18)  The impact of disasters and crises on agriculture and food security: 2021, FAO.

(19)  FAO Food Price Index, FAO.

(20)  2021 State of Food Security and Nutrition in the World, WFP.

(21)  Cyber attack on US pipeline is linked to criminal gang, AP News.

(22)  Kaasschaarste bij Albert Heijn na hack leverancier, de Volkskrant.

(23)  Hacking American beef: the relentless rise of ransomware, Financial Times.

(24)  NCSC statement on Kaseya incident, NCSC.

(25)  Strategisk framsynsrapport 2021, kommissionen.

(26)  Shaping and securing the EU’s Open Strategic Autonomy by 2040 and beyond, JRC.

(27)  Resultattavlor för resiliens, kommissionen.

(28)  Alla framtida EU-handelsavtal bör också införliva den gröna givens från jord till bord-strategi och strategi för biologisk mångfald som globala hållbarhetsstandarder (EUT C 429, 11.12.2020, s. 66).

(29)  Towards a mandatory EU system of due diligence for supply chains, Euractiv.

(30)  Uppförandekod för ansvarsfull affärs- och marknadsföringssed, kommissionen.

(31)  EESK:s yttrande ”Att anpassa livsmedelsföretagens strategier och verksamhet till målen för hållbar utveckling för en hållbar återhämtning efter covid-19” (ännu ej offentliggjord i EUT).